Konsekvenser och utveckling

England hade i likhet med Sverige en obligatorisk revision för mindre bolag men som avskaffades för ett antal år sedan och har gradvis höjts till EU:s fjärdebolagsdirektiv högsta tillåtna värde klargör Collis (2003). Kommer vi att få en liknande utveckling i Sverige såsom i England med ett avskaffande av revisionsplikten och vad det kan det medföra för konsekvenser för externa intressenter, revisionsbyråerna, revisorerna och deras klienter, samt redovisningen och revisionsutvecklingen? Angående om utvecklingen skulle kunna bli liknade i Sverige är fullt möjlig anser vi men det bör tilläggas att det ändå finns skillnader mellan länderna som kan påverka såsom att vi har olika syn på revisorn mellan länderna. I Sverige har exempelvis revisorn ett gott anseende och hög status vilket ger en skillnad men även en stark koppling mellan skatter och redovisning som ger revisionen en centralare roll i Sverige. Även revisionens del har en koppling till förvaltningen såkallad förvaltningsrevision som är unikt för Sverige internationellt sett.

Banker och kreditinstitut kommer även vid ett avskaffande av revisionsplikten att kräva granskade underlag är en åsikt som samtliga aktörer delar. Uddström uttryckte det med att de bolag som har banklån sitter i knäet på bankerna och om de kräver att en revisor sitter kvar så kommer det att bli så. Häckner poängterar att banker kommer att kräva att det finns granskade underlag för att de ska kunna ge krediter. Även Winsa är av den åsikten att banker och kreditgivare kommer att kräva intyg, men de har ännu inte uttalat hur de ska hantera situationen om den blir aktuell. Banker och kreditgivare har större möjligheter till att kräva verifierade underlag eftersom att bolagen är i en beroende situation gentemot dessa. I England kräver banker ofta verifierade underlag när bolagen söker nya krediter, men att det kommer att utvecklas nya metoder för bankerna att få information om bolagens finansiella möjligheter.

Även skattemyndigheterna torde påverkas och Uddström åsikt gällande revisorns roll för skattemyndigheten är att de har en preventiv roll även om revisionen i första hand berör det civilrättsliga, eftersom klienterna och revisorn diskuterar vilka kostnader som kan tas upp, tillhör rörelsen och vilka som är privata. Perdal håller med om att revisorn har en preventiv roll genom att agera bollplank gentemot sina klienter och därmed fungera som ett filter. Enligt Winsa och Uddström kommer skatteverket att behöva anställa en hel del granskare i och med en förväntad ökad arbetsbörda. Flertalet av aktörerna har en uppfattning om att revisorerna har en preventiv roll. De understryker också att rena oegentligheter inte är revisorernas eller deras klienters uppgift att bekosta och med den preventiva roll de har idag likväl skulle fungera i en mer rådgivande roll. Revisorns primära uppgift är att kvalitetssäkra informationen enligt Johansson (2005) samt att planera revisionen så att det finns resonabel möjlighet att finna oegentligheter. Detta bör inte vara det primära syftet med revisionen menar Collis (2003) eftersom revisorns uppgift inte är att leta fel. Även om revisorn har en preventiv roll gentemot oegentligheter så är det inte det huvudsakliga syftet för revisorn och vi anser att revisorerna även i framtiden skulle kunna ha en liknade preventiv funktion i den rådgivande rollen som de har idag.

Leverantörer har svårare att kräva granskade underlag än exempelvis banker och skattemyndigheter och för dessa fyller revisionen ett syfte. För leverantörerna är det av stor vikt att få revision på företaget de levererar sina varor till. Det är också i stort behov att få ta del av den ekonomiska informationen för att veta att de kan få betalt för sina varor enligt Revision – en praktisk beskrivning (2005). Försvinner revisionen för dessa

ANALYS, TOLKNINGAR OCH SLUTSATSER

bolag kommer det att försvåra för leverantörerna att få upplysning om bolagets ekonomiska situation vilket innebär problem för leverantörerna. Winsa tar upp problematiken med att ägarna till aktiebolag inte är ansvariga gentemot leverantörerna som de däremot kan vara mot banker där de kan vara personligt ansvariga för en del av lånen. Det finns även andra intressenter som har behov av granskade underlag såsom anställda för att bevaka sina intressen och få korrekt information (Revision - en praktisk beskrivning, 2005). Uddström framhäver problematiken för anställda där det kan vara av intresse för de att få reda på förändringar för att kunna ha möjlighet att bevaka sina intressen. Häckner påpekar att vi idag har trots att det inte är reglerat direkt i lagstiftningen har även anställda och mindre aktieägare möjlighet till minoritets revisor. Här ser vi att det finns möjligheter till att stärka de olika intressentgruppernas ställning som har svårare att kräva verifierad information av bolagen genom, lagstiftning, överenskommelser och praxis.

Vilka konsekvenser kan ett avskaffande få för mindre bolag? I England har det lett till att ungefär hälften av bolagen väljer att avstå från revision och att de som fortfarande gör revision får betala mer på grund av att revisionsbyråerna tar en större risk med de företag som fortfarande kräver revision, samt att de väljer att använda det tidigare budgeterade medlen till andra ekonomiska tjänster för utveckling av bolagen. Aktörerna för ett likartat resonemang om att bolagen kommer att använda de medel de använt till revision fortsättningsvis också kommer att gå till rådgivning och liknade konsultation. Revisorn har en förtroendegivande roll hos företagaren belyser Svanström (2004) med att revisorn är en av de viktigaste källorna. Andersson menar att det skulle bli tal om att köpa andra tjänster såsom rådgivning och utbildning, men tar även upp problematiken med banker och kreditgivare och menar att dessa vill ha ett verifierat underlag som säkert företagaren får betala för ändå.

Det är en rimlig tanke att det kommer att påverka de mindre revisionsföretagen med tanke på vad utvecklingen i England har medfört och vilka konsekvenser det medfört för revisionsföretagen. Det har resulterat i att uppdragen minskat i antal och att revisionsbyråerna antingen slagits ut eller fått andra uppgifter eller specialiserats än mer på revision till dem som fortfarande kräver det. Aktörerna vi talat med hyser ingen större fruktan för att detta ska medföra några större negativa konsekvenser för revisorer och revisionsföretag, men vidhåller att det kommer att ge minskade antal revisionsuppdrag. Detta kommer att kompenseras med andra uppdrag anser aktörerna. Enligt Häckner råder det en delad bild av hur revisorerna ser på det och uppfattningen är att det kommer att påverka dem väsentligt. Övriga aktörer med revisionsbakgrund och även Häckner tror att de kan kompensera sig med andra uppgifter. Samtliga aktörer delar även meningen att det kommer att finnas behov av granskade underlag där redovisningsprinciper och skattefrågor fortfarande gäller. Aktörerna tror dock att det kommer att uppstå en ökad konkurrens situation om uppdragen både då det gäller revision och rådgivningen, men aktörerna anser sig kunna motivera sina klinter att stanna kvar som kunder i någon form. Vad skulle ett avskaffande av revisionsplikten kunna innebära för konsekvenser för revisorsprofessionen, utvecklingen av revision och redovisningen? Den första frågan här är var gränsdragningen för huruvida ett bolag skall kunna välja att undgå en granskning. Ska det som i England dras vid maximalt tillåtna gräns enligt EU - direktivet och sedan ha ett antal olika undantag som om det är publikt, intresse för allmänheten eller för att en viss procent av aktieägarna kräver det. Gränsdragnings problematik har i alla fall betydelse för konsekvenserna för utvecklingen. Om man utgår från agent och principal förhållandet

ANALYS, TOLKNINGAR OCH SLUTSATSER

som används som ett argument för avskaffande av revisionsplikten för mindre ägarledda bolag uppstår det enligt Häckner gränsdragningsfrågor eftersom det finns stora bolag som är ägarledda och mindre bolag där ägare och ledning inte är samma personer. Det finns alltid möjligheten att reglera och lagstifta för att komma åt problemen men om det ger rättvisa åt alla håll är svårt att säga. Enligt Häckner kan regleringar och lagstiftning påverka vilka konsekvenserna blir.

När det gäller redovisningen tror aktörerna på någon form av kvalitetssäkring eller auktorisering av antigen redovisningen, rapporterna eller redovisarna. Häckner förklarade att kvalitetssäkringen kan komma att ske på ett friare sätt och mer riktat mot de olika intressentgrupperna. Perdal tror det blir nya former av rapporter som det går att få ut mera riktad information av, som för kreditgivare som vill ha svar på avskrivningar, varulager och så vidare. Detta är något som även diskuteras av redovisnings och revisionsprofessionen i England om alternativa kvalitetssäkringar. Ett problem som betonades av aktörerna angående revisionsutvecklingen var den nya standarden RS som blir ytterligare en börda för de mindre bolagen. Med RS kommer arvoden att beräknas bli approximativt 30 procent högre för en revision som samtidigt inte ökar granskningen utan snarare dokumentationen som Winsa uttryckte det. RS bygger på internationella redovisningsstandarder enligt Johansson (2005) och ett avvecklande av revisionsplikten för mindre bolag kommer att få konsekvenser för revisionsprofessionens utveckling. Detta är en rimlig tanke men det är svårt att sia om, men oron finns bland revisorerna.

Åsikterna om revisionspliktens vara eller icke vara är många. Samtliga aktörer är för en förändring av revisionsplikten i någon form. De olika aktörerna tar avstamp i olika teorier och tankebanor men grundtanken är att det är för komplicerat som den är utformad idag och inte alltid motiverat till en revision i vanlig mening för det mindre bolagen. En mer omfattande revisionsreglementet som RS ökar revisionskostnaderna för de mindre bolagen och harmoniseringen av redovisningen och revisionen kommer även den att spela in i debatten och vilket blir allt mer likt mellan medlemsländerna inom EU. Häckner upplyser om att förslag för en förändring av revisionsplikten i någon form är på gång.

ANALYS, TOLKNINGAR OCH SLUTSATSER

6. SLUTSATSER

Syftet med studien är att utveckla en förståelse för vilka konsekvenser och förväntningar ett avskaffande av revisionsplikten kan medföra, utifrån mindre revisionsföretag, deras klienter och ett expertutlåtande.

Vi fann inte någon större oro från revisorernas håll om ett avskaffande av revisionsplikten. De trodde att det skulle ske ett visst bortfall av klienter men ansåg att de skulle kunna kompensera det med andra uppgifter.

Aktörerna förväntar sig att det kommer att behövs någon form av kvalitetssäkring av den ekonomiska informationen för att intressenter ska kunna lita på informationen även i framtiden men att det kan ske på ett friare och mer marknadsanpassat sätt. Banker och kreditgivare kan ändå och kommer att kunna kräva någon form av verifierat underlag. För intressenter som har svårare att kräva verifierade underlag av bolagen, så är det en möjlig lösning att stärka deras position genom någon form av reglering eller lagstiftning.

7. SLUTDISKUSSION

Utifrån de slutsatser vi dragit från vår forskning kan vi konstatera att de farhågor som det diskuterats om huruvida att revisorerna hyser en stor oro för minskade uppdrag vid ett avskaffande av revisionsplikten, finner vi som något förstorade men att det kunde vara intressant att se vad för resultat en kvantitativforskning skulle ge för resultat. Debatten om att det finns behov av verifierade underlag även för mindre bolag styrks av våra slutsatser där vi kan konstatera att det kommer att krävas verifierade underlag även vid ett avskaffande av revisionsplikten, men att det finns utrymme för att anpassa lagar, normer och principer för mindrebolag. Vi kunde även konstatera att det finns intressenter som kan ha svårare att kräva verifierade underlag och att detta är något som de som utformar lagar, revisions och redovisningsstandarder bör beakta vid ett avskaffande av revisionsplikten. Vid ett eventuellt avskaffande eller förändrad revisionsplikt hade det varit av stort intresse att se hur problematiken med verifierade underlag och intressenternas behov har hanterats.

REFERENSER

REFERENSLISTA

Answer.com. 14 december 2005. 14 december 2005 <http://www.answers.com/topic/eec

Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Collis, J. (2003). Directors’ views on Exemption from the Statutory Audit. A research report for the DTI.

Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L.(2004). The demand for the audit in small companies in the

UK. Accounting and business research. Vol 34. No 2. pp, 87-100.

Combarros, J. L. L. (2000). Accounting and financial audit harmonization in the European

Union. The European accounting review. 9:4, s.634-654.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dunn, J. (1991). Theory and practice. UK: Prentice Hall International (UK) Ltd. Dunn, J. (1996). Theory and practice. UK: Prenetice Hall Europe.

Eriksson, L. T. & Wiedersheim - Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber-Hermods.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 191 , 19/07/2002 s. 0022 - 0057 EU:s gröna bok (1996)

Europeiska unionens officiella tidning nr L 124/36 20/5/2003 Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur. Fant, J. E. (1994). Revisorns roll. Helsingfors: Multiprint

FARs - revisionsbok. (2004). Stockholm: FAR FÖRLAG AB.

Financialdirector. (2005). (www.financialdirector.co.uk/) (2005-12-05)

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, S. E. (2005). Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag.

Johansson, S. E., Häckner, C. E., & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag revision (2005). Stockholm: SNS Förlag.

REFERENSER Koh, H., Woo, E-S. (1998). The Expectation gap in auditing. Managerial Auditing journal 13/3 s.147-154.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Luleå Tekniska Universitets hemsida. 17 november 2005. 17 november 2005 <http://www.ltu.se/web

Mellemvik, F., Monsen, N. & Olson, O. (1988). Functions of accounting – A discussion. Scandinavian Journal of Management, vol 4, nr. 3/4, s.101-119.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Redovisningsrådet. (2001). Utformning av finansiella rapporter. Stockholm: Redovisningsrådet.

Revision - En praktisk beskrivning. (2005). Stockholm: FAR FÖRLAG AB.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2003). Research methods for business students. London: Prentice Hall.

Smith, D. (2000). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.

SOU 1983:36. Stockholm SOU 1999:43. Stockholm

Svanström, T. (2004) Revisorn som rådgivare. Umeå Universitet: Print&Media. Universitet. SRF hemsida. 8 december 2005. 8 december 2005

<http://www.srfkonsult.se/

SRS hemsida. 8 december 2005. 8 december 2005 <http://www.revisorsamfundet.se/srs.cs

Thomas, C, W., Ward, B, H., & Henke, E, O. (1991) Auditing: Theory and practise. Boston: PWS – Kent

Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Stockholm: Svenskt Näringsliv.

Uvell, M. & Selberg, A (2005) Mikroföretag om revisionsplikten, Demoskop.

Vanasco R, R., Skousen C, R., & Santiago, L, R. (1997). Auditor independence: an

international perspective. Managerial Auditing journal 12/9 s.498-505.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

REFERENSER Zikmund, W. G. (2000). Business research methods. Orlando: Dryden Press.

BILAGOR

BILAGA INTERVJUGUIDER

Frågor till mindre företag.

Bas fakta

Din erfarenhet av revision/redovisning?

1. Hur ser du på ett avskaffande av revisionsplikten för mindre företag?

2. Hur tror du att det kommer att påverka din situation?

3. Vad har du för förväntningar på revisorn idag och vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikt?

4. Tror du att du kommer att ta mera konsulttjänster som rådgivning inom tex redovisningen?

5. Hur tror du att det kommer att påverka ditt företag ur kreditgivare eller andra intressenters synvinkel?

6. Tror du att kommer att bli aktuellt med andra former av kvalitetssäkring, certifiering av redovisningen, rapporterna eller revisorn/redovisningskonsult.

BILAGOR

Frågor till Revisorer

Titel? Godkänd eller auktoriserad revisor? Din erfarenhet av revision/redovisning?

1. Hur ser ni på ett avskaffande av revisionsplikten för mindre företag?

2. Hur tror du att det kommer att påverka din situation?

3. Förväntningar

• Dubbla roller Granskande/Rådgivande. • Oberoendet

4. Hur tror du att det kommer att påverka dina klinters företag ur kreditgivare eller andra intressenters synvinkel?

5. Konsulttjänster tror du att du kommer att ha mera arbete inom konsulttjänster som rådgivning inom t.ex. redovisningen?

6. Konsekvenser för redovisningens utveckling?

7. Tror du att kommer att bli aktuellt med andra former av kvalitetssäkring, certifiering av redovisningen, rapporterna eller revisorn/redovisningskonsulten?

BILAGOR

Expert intervju

1. Hur ser ni på ett avskaffande av revisionsplikten för mindre företag en övergripande syn?

2. Konsekvenser för Revisorer • Förväntnings gap?

• Dubbla roller Granskande/Rådgivande? • Oberoendet?

3. Konsekvenser för mindre företag

• Ur ett intresseperspektiv, bank, kreditgivare o.s.v. 4. Konsekvenser för revisions och redovisnings utveckling?

5. Tror du att kommer att bli aktuellt med andra former av kvalitetssäkring, certifiering av redovisningen, rapporterna eller revisorn/redovisningskonsulten?