Revisionen och förväntningar vid ett avskaffande av revisionsplikten

Ett avskaffande av revisionsplikten väcker ett flertal frågeställningar där det finns många olika aspekter att ta hänsyn till och som är värda att belysa. Det finns flera intressenter som agerar och talar för en förändring av den lagstadgade revisionen för SME - bolag i Sverige. Debatten har förts med utgångspunkt att den avvecklas i övriga EU och att det finns en möjlighet i och med EU:s fjärde bolagsdirektiv att undanta SME - bolag från revision. Enligt Häckner råder det en intensiv debatt där starka krafter inom EU verkar för en förändring av den lagstadgade revisionen i dess nuvarande form.

Samtliga aktörer i studien anser att någon form av förändring av revisionsplikten för mindre företag är nödvändig som den är utformad i dag. Det som framkommit vid samtalen med aktörerna är att de har en liknade syn på hur man först måste skilja på framför allt publika och ägarleda bolag. Häckner beskriver det här genom ett agent teoretiskt perspektiv att i publiktägda bolag när någon har blivit anförtrodd någon annans resurser är det nödvändigt för principalen att få redovisningen verifierad. Enligt Dunn (1991) uppstår ett agent och principal förhållande mellan de som står bakom rapporterna och de som läser dessa. I ägarledda bolag där ägaren sitter på dubbla stolar och därmed äger och förvaltar resurserna upplyser Häckner att det inte är nödvändigt med revision i vanlig mening. Revisorerna vi intervjuat har en liknande syn angående ägarledda företag, men även i ägarledda företag finns det externa intressenter som banker, skatteverket, leverantörer och allmänna intressen vilka har ett behov av att de finansiella rapporterna är verifierade. Revisionen fyller därmed ett syfte att verifiera informationen. Collis (2003) menar att i mindre bolag är principalen även de som är främjad från styrningen men har intressen i det. Här har samtliga aktörer en gemensam syn att revisionen fyller ett syfte på så sätt att de övriga intressenterna får en verifierad information.

Revision och redovisningen harmoniseras alltmer med likartade regler och standardiseringar inom EU och internationellt enligt Combarros et al (2000). När det kommer till frågan om en revisionsplikt för mindre bolag menar Häckner att det pågår intensiv debatt och starka påtryckningar för ett avskaffande. Diskussionen om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten väcker en del frågeställningar om förväntningsgapet, oberoende frågan och revisorns dubbla roller som rådgivare och granskare.

Ett avskaffande av revisionsplikten för mindre bolag skulle medföra en påverkan på förväntningsgapet enligt flertalet av aktörerna. Enligt Johansson (2005) är skillnaden mellan vad revisionen förväntas leverera och faktiskt levererar det som kallas förväntningsgap. De företagare och revisorer vi talat med anser att en förändrad revisorsroll skulle medföra konsekvenser för förväntningsgapet. Uddström menar att ett slopande av revisionsplikten skulle klargöra revisorns roll i det företag som väljer att ha kvar revisorn för revision, eftersom de då gör ett medvetet val till att de har kvar revisorn. I många mindre företag blandar de ihop de som sköter grundbokföringen med revisorn. Winsa anser att revisorns roll blir tydligare eftersom småföretagarna ofta blandar ihop

ANALYS, TOLKNINGAR OCH SLUTSATSER

revisorn och de som sköter redovisningen och därmed förväntar sig att revisorn ska lösa ekonomiska problem åt bolaget utan att egentligen fråga, eftersom rollerna är såpass otydliga. Därmed skulle revisorn få en tydligare roll vid ett avskaffande av revisionsplikten. Perdal tror att förväntningsgapet mellan revisor och klient kan minskas genom att mindre företagare ser revisorn som en stor kunskapsresurs och att den kunskapen skulle komma företagaren till större nytta om revisorn har en mer rådgivande roll och levererar det som klienten egentligen förväntar sig, vilket inte alltid är möjligt idag. Johansson (2005) menar att förväntningsgapet istället kan formuleras som pedagogiska kommunikationsproblem och Uddström anser att kommunikation är viktigt mellan revisor och klient för att förklara revisorns roll. En modifiering av revisionsreglerna för mindre företag kan minska förväntningsgapet mellan revisor och klient anser vi vara ett troligt scenario. Detta är troligt då en tydligare rådgivande roll är lättare att förklara än den granskade eftersom både revisorer och deras klienter ser revisorn som en rådgivande resurs. Därmed kan revisorn svara upp mer till förväntningarna som finns hos klienten.

Problematiken som aktörerna tar upp om revisorns dubbla roller som rådgivande och granskare har stor betydelse för det förväntningsgap som uppstår mellan revisor, klient och andra intressenter. Den granskande rollen är hårt styrd av lagar, regler, god yrkessed och den rådgivande rollen är uppskattad av klienter men även den begränsad och belagd med restriktioner (Revision – en praktisk handbok, 2004). I samtal med aktörerna framkom det att revisorn ser sig själv till stor del som rådgivare vilket är en roll som uppskattas av klienterna. Uddström påtalar att revisions klienter ofta tar kontakt med revisorn för rådgivning även om de har redovisnings konsulter att rådfråga och företagsledare i mindre bolag vänder sig ofta till revisorn som samtalspartner. Detta sker i stor utsträckning vilket är något som Svanström (2004) framhåller och att även revisorns roll som rådgivare är väldigt viktig för företaget. En konsekvens av avvecklingen i England är att revisorerna där upplever att de kan göra mer för klienterna och samtidigt vara mer lönsamma. Häckner tar upp en aspekt av de dubbla roller revisorn har på så sätt att de har en uppgiftsskyldighet att rapportera vissa saker som är av samhällsmässig karaktär men samtidigt omfattas av en tystnadsplikt med ett skadeståndsansvar gentemot klienten. Detta skapar ett dilemma som skulle kunna få en klarare bild om revisorn hade en tydligare rådgivande roll av en mera konsultkaraktär i och med att revisorerna inte tycker om rollen som kontrollant som de är ålagda av samhället att vara. En sammanfattande tolkning av aktörernas synpunkter är att revisorerna skulle kunna verka för företaget mer aktivt med en friare och tydligare rådgivande roll.

Revisorns dubbla roller hänger ihop med oberoende på så vis att om det finns skäl till att förtroendet skadas mellan revisor och klient på grund av rapporteringsskyldighet gentemot samhällsmässiga intressen, tystnadsplikten gentemot klienten enligt Häckner och han menar också att oberoendet skulle komma i ett annat läge om revisionsplikten avskaffas. Det kunde medföra att revisorn har större möjlighet till att ta ställning för bolaget. Svanström (2004) tar upp en aspekt av revisorns oberoende som framförallt blir tydligare i mindre företag där konsekvensen är att klienten anlitar och avlönar den revisor som sedermera ska göra en opartisk granskning av klintens offentliga information. I denna aspekt anser vi att revisionspliktens avskaffande kan ha en påverkan på oberoendet i mindre bolag eftersom revisorn kan vara vald och avlönad av samma person i bolaget och redan där i någon form av opartiskhet. Då revisorn inte har rapportskyldigheten som en aktiv del i sitt arbete och kan således aktivt ta ställning för bolaget.

ANALYS, TOLKNINGAR OCH SLUTSATSER