Naturfibrer, flätningar och formspråk : Att ta fram en fåtölj i flätad naturfiber med fokus på materialval och flätningsteknik

Full text

(1)Naturfibrer, flätningar och formspråk Att ta fram en fåtölj i flätad naturfiber med fokus på materialval och flätningsteknik. Karin Dahlin, Möbeldesignprogrammet. Linköpings universitet - Carl Malmsten furniture studies | ISRN LIU-IEI-TEK-G--09/00117—SE | juni 2009.

(2) SAMMANFATTNING Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär. Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt. Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar. Det som är avgörande är mest vilken karaktär/vilket formuttryck som eftersträvas i gestaltningen av möbeln. Olika kombinationer av naturfibrer, flätningar och färger passar olika bra till olika formspråk.. abstract This bachelor’s essay examine various types of weaving and different kinds of natural fibers, to find a combination that is durable and fit for an armchair. I wanted to study vegetable fibers that is made into ropes, strings and twines, and thus I chose abacka/manila hemp, bamboo, banana fiber, hemp, coir, paper fiber, rattan, sisal and sea grass. I have also chosen to compare different kinds of loose weaving, partly because the major part of today’s market for furniture in weaving materials are compact weaving, and I wanted a different character in the new armchair. And partly because loose weaving means less material and also gives the furniture a light and airy expression. An analysis of the facts completes this first part of the essay. The second part contains a design project in collaboration with IKEA, where I am supposed to design an armchair. The material is a steel construction with a weaving of natural fibers. For this project I decided to use hemp, sea grass and paper cord, and three different types of weaving: one that has an organic character, one that is modern and one with traditionally linear pattern. I have come to the conclusion that several of the natural fibers can fit for an armchair, and so can many of the weavings. The crucial thing is which character or design that is preferred in the furniture. Different combinations of natural fibers, weavings and colors matches different designs in different ways..

(3) förord Detta arbete har tagits fram som ett examensarbete på Carl Malmsten - furniture studies vid Linköpings universitet. Undersökningen handlar om naturfibrer och flätningar av dessa, och de prövas sedan i ett projekt där jag samarbetat med IKEA. Karin Jeansson har agerat som min handledare och kontaktperson på IKEA, och hon har varit till stor hjälp med både information och kommentarer om arbetet. Som ett extra stöd har jag haft min externa handledare Eva Lilja Löwenhielm, som har tagit sig tid att bolla idéer, tittat på skisser och funderat kring olika flätningar. Slutligen har jag även haft hjälp av min interna handledare Daniel Östman och min examinator Leó Jóhannsson som under processen varit behjälpliga med kommentarer, funderingar och kritik. Tack till er alla..

(4) INNEHÅLL sammanfattning/abstract förord innehåll INLEDNINg. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1. syfte och avgränsningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 metod och struktur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 källor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. instudering. . ........................................................................................................ 3. Vegetabiliska fibrer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Animaliska fibrer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Abacka/Manila Hemp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Bambu.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Bananfiber.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Hampa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Kokosfiber.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 papper.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Rotting.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Sisal.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Sjögräs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8. flätningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Glesa flätningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 förutsättningar ikea-projekt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 IKEA ”Scandinavian”.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 analys av instuderingsetapp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. gestaltningsarbete, ikea-projekt. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13. idégenerering och skissetapp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 VIDAREUTVECKLING.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Slutgiltigt prototypförslag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Gestaltningsutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Förslag till flätningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19.

(5) ANALYS, SLUTSATSER och diskussion. . .................................. 20. avslutande diskussion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31. slutnoter. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. REFERENSER. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 22 24. bilagor 1-7 Bilaga 1. Designbrief IKEA.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Bilaga 2. IKEA:s befintliga flätade sortiment. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Bilaga 3. Tillverkningsunderlag - prototyp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Bilaga 4. Tillverkningsunderlag - prototyp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Bilaga 5. Tillverkningsunderlag - prototyp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Bilaga 6. Tillverkningsunderlag - prototyp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Bilaga 7. Tillverkningsunderlag - prototyp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 figurförteckning figur 1: Skiss gult fåtöljförslag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 figur 2: skiss grönt fåtöljförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 figur 3: skiss grått fåtöljförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 figur 4: skiss lila fåtöljförslag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 figur 5: skiss brunt fåtöljförslag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 figur 6: skiss ursprunglig form på fåtöljen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 figur 7: skiss på fåtöljen med armstöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 figur 8: skiss på fåtöljen med mjukare former. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 figur 9: skiss på slutgiltigt förslag på fåtöljen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 figur 10: skiss cirkelflätning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 figur 11: skiss nätflätning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 figur 12: skiss fyrkantsflätning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 figur 13: rendering prototypförslag pappersflätning. . . . . . . . . . . . 20 figur 14: rendering prototypförslag i grupp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.

(6) INLEDNING Naturfibrer av olika slag har använts i flera årtusenden, men sedan 1960-talet har syntetfiberindustrin ökat stadigt medan naturfibrerna har tappat en stor del av marknaden. Framställningen av naturfibrer är framförallt stor i utvecklingsländer, där intäkterna utgör den största delen av inkomsterna för fattiga jordbrukare och fabriksarbetare. På grund av detta har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, beslutat att 2009 ska utnämnas till Naturfiberåret1, och målen med året är bland annat att öka medvetenheten bland människor om naturfibrernas värdefulla egenskaper. I dagens samhälle har miljödebatten växt sig starkare de senaste åren beroende på ökad medvetenhet vad gäller klimatförändringar, fair trade och miljöpåverkan i allmänhet. Många ser nu ett stort värde i produkter som utgår från dessa värdegrunder, och troligtvis kommer detta bara att öka. Syfte och avgränsningar Mitt syfte med examensarbetet är att ta fram fakta om olika naturfibrer och jämföra olika typer av flätningar för att komma fram till en bra och hållbar kombination som jag sedan kan använda vid framtagningen av en sittmöbel. Jag kommer att använda begreppen vegetabiliska och animaliska fibrer, vilket innebär två olika grupper av naturfibrer, som till huvudsak består av cellulosa (vegetabiliska) eller proteiner (animaliska). Gestaltningsarbete är ett annat ord som återkommer, och det kan förklaras som det praktiska arbetet med att visualisera och formge en möbel eller produkt. Jag kommer även att prata om designprocessen, vilket är ett begrepp som innefattar hela arbetsprocessen från insamling, till skisser och vidare till färdigt produktförslag. Designbrief är ett dokument som förklarar de förutsättningar och egenskaper som produkten/ möbeln ska äga, och dessa specificeras antingen av designern själv eller av ett företag, beroende på vem som är uppdragsgivare. Eftersom jag ska titta på olika typer av flätningar av naturfibrer, har jag valt ut ett antal fibrer som man tillverkar snöre och rep av, och därmed valt bort ett stort antal fibrer som används till textilframställning. De fibrer som används till snören kommer från vegetabiliska fibrer, vilket har gjort att jag valt bort alla animaliska fibrer i min undersökning. De flätningar jag studerar i rapporten är till största delen glesa flätningar och så kallade virkningar av snören, vilket innebär att man till exempel knyter ihop snören till mönster och hållbara konstruktioner. Jag har valt att studera glesa flätningar för att det kan ge intressanta uttryck till en möbel, samt att den övervägande delen av flätade fåtöljer idag är tätt flätade. Designprojektet där jag prövar utvald naturfiber och flätning är ett samarbete med IKEA, där jag utgår från en designbrief som de satt ihop. Arbetet kommer att utmynna i ett produktionsunderlag för en prototyp av en fåtölj i flätad naturfiber.. 1.

(7) Metod och struktur Examensarbetet består av en instuderingsdel där jag granskar utvalda naturfibrers egenskaper, odlingsförutsättningar och andra relevanta fakta. Vidare studerar jag olika flätningar och tekniker, samt redogör för de förutsättningar som finns kring projektet med fåtöljen. Därefter analyserar och sammanfattar jag mina resultat, och dessa tar jag sedan med mig i gestaltningsarbetet för den flätade sittmöbeln. Valet att studera flera olika naturfibrer och flätningar, gav mig en bred kunskapsbas för att kunna avgöra vilken naturfiber och vilken flätning som var att föredra vid framtagningen av fåtöljen. källor Det har emellertid varit tidsödande och problematiskt att hitta information om fibrer och flätningar och tillförlitliga källor som det går att referera till. De källor jag använt kommer uteslutande från internet, och då framförallt från www.fao.org, www.kew.org samt www.ne.se och search.eb.com. FAO:s hemsida var en bra början på mitt sökande, med tanke på deras utnämning av 2009 som Naturfiberåret. Här finns mycket översiktlig information, men då det är FN:s livsmedels- och jordbruksorgans hemsida så är det naturligtvis mest inriktat på jordbruk av naturfibrer, och hur människors livssituation påverkas av jordbruket. Däremot ledde det mig vidare till andra sidor med mer information som passade mitt syfte. KEW är Kungliga botaniska trädgårdarna i Storbritannien, där man samlat på sig ett stort bibliotek om olika växter, och där har jag funnit mycket bra information om bland annat manila hampa, kokosfiber och sisal. Tyvärr finns ingen uttalad författare till uppgifterna, vilket gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten, men jag har avgjort att en organisation som skapats för att föra vidare det Brittiska växtarvet2 ändå kan anses ha tillförlitlig information publicerad på sin hemsida. Nationalencyklopedins och Encyclopedia Britannica är uppslagsverk på internet med mycket hög trovärdighet, då de är allmänt vedertagna som källor. De har även tydliga författare och källhänvisningar. Nackdelen är att informationen ofta är sammanfattande och därmed ganska kortfattad. Mitt samlade bildmaterial som jag använt vid instuderingen av olika flätningar, är till största delen hämtat ur böckerna Atlas der Flechtkunst av Bryan Sentance (2001), Cane and rush seating av Margery Brown (1976) samt Cane, rush and willow av Hilary Burns (1998). Samtliga böcker som jag använt finns listade under Tryckta källor. Jag har även använt mig av bilder från olika hemsidor, och en förteckning över dessa finns under Bildkällor.. 2.

(8) instudering Naturfibrer delas upp i vegetabiliska och animaliska fibrer3, där de vegetabiliska fibrerna återfinns i växtriket och då utvinns från växternas stjälkar, frukter eller bladverk4. De animaliska fibrerna kommer från djurriket där fibrerna kommer från hår eller ull från olika djur, eller från insekters kokonger5. Naturfibrer har använts i tusentals år, och man har bland annat hittat fynd från utgrävningar i Schweiz, Indien och Egypten6. Idag är exporten av naturfibrer en stor och viktig del i många utvecklingsländers ekonomi, både för landet i sig och för de enskilda jordbrukarna och fabriksarbetarna7. Vegetabiliska fibrer De vegetabiliska fibrerna består till största delen av cellulosa8, och de vanligaste fibrerna är bomull, lin och hampa, men sisal och kokos förekommer också ofta. De vegetabiliska fibrerna kan ytterligare kategoriseras i följande grupper9: Bastfibrer Bastfibrer kommer från stjälken på till exempel flax, hampa och rotting. Även bananträdet hör till denna grupp. Bladfibrer Dessa fibrer tas från plantans löv- eller bladverk. Exempel på detta är sisal och agave. Fruktfibrer Kokos är ett bra exempel på fruktfiber, där man utvinner fibrerna från växtens frukt. Även bomull hör till fruktfibrer, där man utvinner bomullen från växtens frökapslar. Animaliska fibrer De animaliska fibrerna består till stor del av proteiner10, och används ofta till textilfibertillverkning. Bland annat utvinner man fibrer från får och getter, insekter och fåglar. Animaliska fibrer delas in i två olika grupper: Animaliskt hår11 Hit räknas fiber eller ull från djur eller däggdjur, till exempel från kashmir- och angoragetter, alpackadjur och hästar. 12 Silkefiber När silkesmasken tillverkar sina kokonger utvinner man fibrer från själva kokongen. Mullbärssilke kommer från silkesfjärilen och räknas som det viktigaste silket. Här nedan följer en närmare beskrivning av olika typer av vegetabiliska naturfibrer, med deras egenskaper, användningsområden och produktionsländer. Eftersom de animaliska fibrerna oftast används till framställning av textilier, medan många av de vegetabiliska även kan spinnas till grövre garn eller andra typer av flätningsbart material, har jag valt att gå in djupare på de vegetabiliska fibrerna, och därmed lämna de animaliska fibrerna.. 3.

(9) ABACKA/MANILA HAMPA Från bladen på Abackaplantan utvinner man fibrerna som kallas Manila hampa13. Abacka är en växt som är nära släkt till bananträdet, och den växer i varma och fuktiga tropiska områden. Plantan behöver väldränerad och bördig jord med nederbörd året runt för att kunna växa. Abacka är en stor exportvara på Filippinerna och i Ecuador, där produkten utgör en stor del av arbetstillfällena i länderna. Abackaplantan består av en komplicerad sammansättning av olika blad och stjälkar som växer och skyddar varandra. Slutligen blir växten omkring fyra till åtta meter hög14. Abackaträdet producerar även gröna frukter som ser ut som bananer, men som är oätliga15. Manila hampa-fibrerna utvinns från ytlagret av bladkapslarna, och fibertrådarna kan bli upp till tre meter långa och består då av flera sammanbundna fiberceller16. Från det att växten planteras tar det mellan 18 och 24 månader innan de första delarna av plantan kan skördas, och efter det kan man skörda resterande delar med ett intervall om fyra till sex månader. Efter ungefär tio år behöver plantan bytas ut17. Eftersom fibrerna skördas från stammens hoprullade blad som är mellan två och fyra meter långa, görs det mesta av arbetet ute på fälten. Av 100 kilo färska blad kan man utvinna omkring 13 kilo fiber18. De olika fibrerna sorteras beroende på kvalitet och användningsområde, och bladremsor behandlas för hand med hjälp av en vass kniv för att separera fibrerna från omgivande vävnader. När detta är gjort hängs fibrerna på tork, vilket kan ta från några timmar upp till flera dagar19. Abackans fibrer är starka, flexibla och har hög bärighet, och de har dessutom hög motståndskraft mot saltvatten. Detta gör att de ofta används till fartygslinor, kablar och fiskenät. Men också till mattor, bordstabletter och papper20. Papper som består av manila hampa-fibrer har stora porer, vilket gör att vatten lätt släpps igenom papperet. Denna egenskap medför att papperet passar mycket bra för till exempel stencilpapper, tepåsar och korvskinn21. BAMBU Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som innefattar 1250 arter. De växer i tropiska, subtropiska och tempererade zoner över hela världen förutom i Europa och västra Asien22. Bambun räknas som en vedartad och ej lövfällande perenn, med en stam som är både stark, lätt och böjlig23. Bambu är förmodligen världens snabbast växande växt24, och beroende på art växer den mellan 75-400 mm per dag, och skördas efter ungefär fyra till fem år25. De flesta bambuarterna blommar och producerar frön efter mellan 12 och 120 år, och detta är enda gången det sker under bambuns livstid26. Bambu är ett miljövänligt material som är 100 % biologiskt och naturligt antibakteriellt. Det är både hårdare och ljuståligare än de flesta träslag, bland annat ek27. Bambun har två färger, antingen den naturligt blonda färgen, eller en mörkare färg som man åstadkommer genom en ångkokningsprocess. Då får bambun en genomfärgad, permanent mörkare ton28. Avslutningsvis används bambun till allt ifrån köksinredningar, möbler, trädgårds- och inredningsprodukter till kläder och handdukar.. 4.

(10) BANANFIBER Den största produktionen av bananer sker i Centralamerika, Mexico, Jamaica, Ecuador, Brasilien och centrala och västra Afrika. Bananträdet behöver ett tropiskt klimat med mycket nederbörd och skydd mot vind. Näringsrik jordmån är också viktigt. Bananen räknas som en av världens största örtväxter, medan bananfrukten klassificeras som ett bär29. Fibern återfinns i bananträdets bark, och för att utvinna den skalar man av stammen och tar bort lager av missfärgad bark. För att rensa bort de hartsade substanser som naturligt finns i barken, spänner man upp materialet på en planka, som sedan dras för hand över en kniv. Därefter soltorkar man fibrerna och samtidigt bleks de av solljuset. När fibern sedan är torkad skiljs de åt, och man sorterar dem efter färg och fiberstorlek. När detta är gjort knyter man samman fibrerna med varandra för att få en enda lång fiber30. Bananfibrerna kan färgas in, och de används dels i torkad form men de kan också spinnas till garn31. Man använder bananfiber till bland annat möbler, korgar, väskor, mattor och kläder32. HAMPA Hampa hör till arten nässelväxter och är nära släkt med Humle33. Den odlas nuförtiden mestadels i Kina, Indien och Rumänien. I Sverige är hampan förbjuden att odla på grund av risken att man kan framställa bland annat hasch från plantan. Hampan är ettårig och växer mellan tre och sex meter per säsong beroende på i vilket klimat den odlas34. En av fördelarna med hampan är att den bara behöver lite eller inget bekämpningsmedel, varken mot skadedjur eller ogräs. Hampans rötter går så djupt ner i jorden att den med hjälp av detta kontrollerar erosion av matjord. Detta tillsammans med att plantan tillför näring till jorden den växter i och dessutom producerar syre, gör att man år efter år kan odla hampa på samma yta utan att man behöver växla gröda. Hampafiber i textilform är minst tre gånger så slitstark som bomull, och är dessutom mjukare, svalare, varmare och absorberar vatten bättre än bomull. Dessutom drar fibrerna inte åt sig smuts eftersom de är antistatiska, och textilier av hampa skyddar även huden mot UV-strålning35. Fibrer av hampa är mycket värmeresistenta, och klarar upp till 370 graders värme utan någon färgförändring. När fibrerna värms upp till 1000 grader förkolas materialet utan att fatta eld, vilket gör det till ett utomordentligt bra material för bland annat möbler och inredningsdetaljer (vilka ofta har höga krav på antändningstemperaturer)36. Hampafiber kan även användas till plast, där hampan är förstärkningsmedel i plasten. Hampaplast ersätter till exempel glasfiber i bilar37. I övrigt använder man hampa till skor, kläder, frotté, blöjor, möbelstoppning, mattor och tapeter38.. 5.

(11) KOKOSFIBER Kokosfiberns historia går så långt tillbaka som 2000 år före Kristus, då fibern användes i Indien. Man tror att kokosnötspalmen härstammar från västra delarna av Stilla havet, och de spreds troligen både med hjälp av handelsmän och Stillahavsströmmar till olika kontinenter. Eftersom kokosnöten är den enda naturfibern som är resistent mot saltvatten så klarade nöten långa perioder i vatten. Kokosnöten växer i dag i hela Indo-Malaysiska regionen, men även i delar av Afrika och Central- och Sydamerika. Palmen kräver hög luftfuktighet och massor av sol, i kombination med väldränerad jord och med konstant tillförsel av färskvatten. På grund av detta växer den oftast längs kuststräckor. Den del av kokosnöten som används för att framställa dess fibrer, är vävnaden omkring själva fruktköttet. Vävnaden finns för att skydda frukten från skador och vatten. När kokosnöten är omogen är fibrerna bleka, men efterhand som frukten mognar blir vävnaden hårdare och gulnar. Detta på grund av ligninet i fruktens väggar. Om man jämför kokosfibern med bomull och flax, så innehåller den bruna kokosfibern mindre cellulosa men mer lignin än de. Kokosfibern är starkare än bomull och flax, men de är i sin tur mer flexibla än kokosfibern39. Man delar in kokosnötfibrerna i vita och bruna fibrer. De vita fibrerna kommer från nötter som är gröna och inte helt mogna och skördas efter ungefär tolv månader. För att utvinna den vita fibern lägger man kokosnötterna i nät i ett vattendrag eller en vattenfylld tank i upp till tio månader. Mikroorganismer bryter under den här tiden ner plantans vävnader och frigör fibrerna. För att separera långa fibrer slår man för hand på skalet, och därefter torkas och rengörs de. När fibern är ren är den redo att spinnas till garn med hjälp av spinnrockar. Vita fibrer används mestadels till rep och mattor. De bruna fibrerna kommer däremot från frukter som skördats när nötterna är helt mogna, och då separerar man det fibrösa lagret på frukten från det hårda skalet genom att slå frukten mot en pigg och dela dem. Därefter blötlägger man fibrerna i gropar eller nät i rinnande vatten. Fibrerna sväller och mjuknar, och de långa borstfibrerna separeras från de kortare madrassfibrerna. Madrassfibrerna rensas från smuts och torkas, för att sedan paketeras i balar, medan borstfibrerna tvättas i rent vatten, torkas och sedan binds i buntar. Man kan även bleka eller färga in borstfibrerna i olika färger. Kokosfibern tvinnas till rep för hand eller i en maskin, och fibrerna håller då sin form permanent. Den bruna kokosfibern används i dörrmattor, madrasser, säckar, borstar och hopprep. Block av brun kokosfiber används även som fyllning i madrasser och fyllnadsmassa i vallar vid vattendrag och bergssidor40.. 6.

(12) PAPPER Oftast tänker man inte på papper som ett material som man kan använda till starka flätade konstruktioner. Papperssnören tillverkas av fibrer från Manila hampan eller barrträd41, och eftersom fibrerna är lång blir pappersmaterialet mycket starkt. När fibrerna har extraherats från plantan låter man dem ångas i hög temperatur under flera timmar tillsammans med vatten och kemikalier i ett roterande kärl. Av den färdiga massan producerar man sedan papper, som därefter skärs i 1-4 mm breda remsor42. Remsorna spinns till ett starkt snöre som bland annat används till stolssitsar, bindgarn för paketering och diverse flätade produkter som påsar och bordstabletter. I de pappersfibrer som kommer från barrträd blandar man i kåda för att göra fibrerna mer tåliga mot vatten, och detta gör att fibrerna blir mer vattenresistenta än de flesta naturfibrer43. Papperssnöret går att färga in, och om man fuktar det blir det mer elastiskt och går lättare att till exempel fläta44. ROTTING Rottingen kategoriseras som en klättrande palmväxt med taggar, och det finns omkring 600 arter som växer i tropiska och subtropiska delar av Asien och kring ekvatorn i Afrika. Indonesien är världens största producent av rotting, och där växer hälften av alla kända rottingarter. I många asiatiska länder är rotting den näst största exportvaran efter timmer 45. Växten förekommer från havsnivå och upp till 3000 meter över havet, och kan växa i olika typer av jordmån. De arter som säljer bäst når sin fulla höjd på mellan åtta och tio år, och stammen är den mest värdefulla delen av rottingen. Både frukter och skott från rotting går att äta, och innehåller dessutom mycket protein, kolhydrater, vitaminer och andra viktiga näringsämnen. En substans som finns i fruktskalet på vissa rottingarter, kallas ”Drakblod” och används för att framställa färg och ytbehandlingar. Om man basar rotting blir den stark, seg och böjbar46, men man kan också spjälka rotting, och detta ger material som är elastiskt och formbart och används till käppar, paraplyhandtag och möbler. Den spjälkade varianten kallas peddigrotting och används främst i flätningar av till exempel stolsitsar, korgar, hattar, rep och fågelburar. SISAL Sisalplantan kommer ursprungligen från Centralamerika och Mexico, och växer bra i ökenområden. Sisalplantan exporterades till östra Afrika på 1890talet, och i dag är Tanzania världens största sisalproducent. Sisal är en tålig suckulent som klarar mycket torra väderförhållanden med en nederbörd på så lite som 250-375 mm per år, och den växer mycket bra i torr och stenig jord. Dess långa och smala blad innehåller så kallade hårda fibrer, som består av vätskefyllda celler som skyddas av ett fiberskal. Bladen har en vaxliknande yta som gör att vattnet hålls kvar i bladen och inte dunstar. När plantan har fått ett visst antal blad, utvecklar den ett blomskott som kan bli upp till nio meter hög med grön-vita blommor på grenarna längst upp. Plantan dör så fort blomningstiden är över. 75 procent av sisalbladens fibrer växer precis under bladets ytterhölje och ger plantan stöd för att kunna växa uppåt. Dessa fibrer kallas mekaniska fibrer och varierar i längd från några centimeter upp till 1,5 meter. De övriga fibrerna heter bandfibrer, och växer från bladens mitt och ut till bladens taggar.. 7.

(13) Dessa fibrer är bräckligare än de mekaniska fibrerna och brukar skadas eller helt försvinna i skördeprocessen. När man skördar sisal görs det för hand, och man lämnar kvar tillräckligt många blad för att plantan ska kunna fortsätta att växa. Man krossar och skrapar bladen i en särskild process för att skilja fibrerna från resten av bladet. När detta är gjort så tvättas kärnan bort i en process som kräver upp till 45 000 liter vatten i timmen. Vattnet återförs därefter till fälten som gödning, där det bidrar med näringsämnen och förbättrar jorden för att plantorna ska kunna växa ännu bättre. Sisalfibrerna är cremefärgade och görs till garn, där ett kilo sisal blir 440 meter segelgarn eller 150 meter skördegarn. Man tillverkar även starka textilier för säckar och nät av sisalfibern47. SJÖGRÄS De tidigaste fynden av sjögräs dateras till mer än 100 miljoner år tillbaka. I dagsläget finns fler än 60 artbestämda sorters sjögräs, och man tror att det finns många fler som ännu inte upptäckts. Sjögräs växer helt och hållet under vatten, där dess stjälkar växer horisontellt medan bladverken växer rakt upp mot vattenytan. Bladen kan bli flera meter höga beroende på art och omgivningarnas förhållanden. Sjögräs växer i olika delar av världens grunda kustvatten, men den största produktionen finns i Vietnam och Kina, där man producerar sjögräs av mycket hög kvalitet. Trots att sjögräset växer under vatten, är det i stort behov av solljus för att få energi och dra till sig näring från den omgivande marina miljön. Det största hotet mot sjögräsodlingar i dag är klimatförändringar, men man försöker motverka detta med hjälp av noggrann forskning och en ansvarsfull inställning vid skördande och återplantering av växterna. Sjögräs har en naturlig smidighet och hållbarhet, men är inte lika rika på fibrer som växter på land ofta är. Dess egenskaper gör dem idealiska som material i diverse vävda produkter48. Sjögräset skördas för hand, torkas och kammas rent och sorteras i storleksordning beroende på användningsområde. Därefter spinner man det för hand till ett starkt garn. Sjögräsfibern sorteras noggrant då bara de finaste fibrerna klarar gallringen. Man kan återfinna naturliga orenheter bland fibrerna, men dessa lämnas ofta kvar för att ge garnet dess karaktäristiska textur. Det är mycket svårt att färga in sjögräs49, vilket gör att de flesta produkterna på marknaden är naturfärgade. Användningsområdena för sjögräs varierar, men oftast använder man det till vävda möbler och mattor av hög kvalitet. Fibern är även bra till olika typer av flätade korgar där man antingen använder enbart sjögräs, eller kombinerar det med andra material.. 8.

(14) flätningar Flätningar av olika slag och i olika material har förekommit i årtusenden. I den 6000 år gamla50 egyptiska graven för Tutanchamon, fann man två stolar med flätade sitsar, och i Skandinavien vet man att det förekommit så kallad rotbindning i 4000 år. Den strikta Shakerrörelsen51 med sina fasta principer kring asketiska möbler, använde under 1800-talet naturfibrer som rotting, textil och läder till sina stilrena stolar. Och under 1800-talet använde även Michael Thonet52 flätad rotting till en del sitsar på sina vackra böjträstolar. Hans J Wegners The Chair och Y-chair, Børge Mogensens Øresund och Medestolen samt Poul Kjærholms PK-22 och PK-25 är exempel på danska 50-talsstolar där man gärna använt naturfiber53. Framförallt föredrog de danska formgivarna vid denna tid papperssnöre och rotting som komplement till sina trä- eller stålkonstruktioner. Idag har möbler med mer eller mindre flätade detaljer fått ett uppsving, och det har blivit mer och mer populärt att testa olika material att fläta. Till exempel Paola Lentis54 Ami som består av 100% flätad polyester, eller fåtöljen Bask som bland annat kan fås i flätad ull. Även Patricia Urquiola55 har jobbat mycket med olika typer av flätningar på sina möbler, där den senaste serien Crinoline består av en blandning av polyetylenväv och naturfibrer, medan serien Pavo är gjord av infärgad vide. Även korgflätning och alla dess olika stilar, tekniker och material har använts i årtusenden, till och med så långt tillbaka som till yngre stenåldern finns fynd av flätade produkter. Korgflätning förekommer hos de flesta folkslag i världen, men har förmodligen främst förekommit bland indianfolk i Nordamerika. Man skiljer på flätade korgar och bundna korgar, där de flätade är gjorda av exempelvis pil, näver eller rötter, medan de bundna korgarna är gjorda av halm- eller rotfibrer som läggs i mönster och sys ihop. Korgflätningstekniken har använts för att framställa produkter som såll, djurfällor, bärkassar och mattor56.. 1. Engelsk shakerinspirerad stol med flätad sits. Foto: se bildkällor. 2. Hans J Wegners Y-chair med sits i sjögräs eller rotting. Foto: se bildkällor. 3. Patricia Urquiolas Pavo består av flätad, infärgad vide . Foto: se bildkällor. 4. En av fåtöljerna i Patricia Urquiolas serie Crinoline. Foto: se bildkällor. 5. Bunden korg i bananfiber från IKEA. Foto: IKEA of Sweden.. 6. Flätad korg i bananfiber från IKEA. Foto: IKEA of Sweden.. 9.

(15) Glesa flätningar Glesa flätningar är dels ett sätt att spara material, och dels går det att ta fram karaktäristiska mönster som verkar gå att ändra egentligen hur mycket som helst. Man kan använda sig av ett och samma flätningsmaterial, eller blanda olika material för att få ett uttryck som blir mer levande. Att använda olika tjocklek på materialet som på bild 34, ger en intressant förskjutning av mönstret och skulle kunna ge väldigt mycket karaktär åt en möbel, i jämförelse med ett statiskt, linjärt mönster som i bild 35. Det linjära mönstret kan å andra sidan vara att föredra i till exempel en stol med strikta former där man vill fortsätta ett linjärt formspråk eller hålla en klassisk form, som denna typ av flätning kan klassas som. Vidare finns det flätningar som bygger på raka men diagonala linjer, som på bild 36, där man istället har ett material som naturligt dras ihop och blir tunnare ut mot kanten, och dessutom varieras med över- och underliggande flätningar. Flätningen på bild 37 utgår ifrån ett fyrkantigt, linjärt mönster men med en diagonal tråd från varje riktning för att skapa en annorlunda karaktär. En variant av detta mönster fast det är flätat i en rundare form kan man se på bild 38, trots att man där förskjutit de diagonala trådarna för att skapa större hål i mönstret. Karaktären på produkten känns mjukare och rundare än den plana sitsen. För att visa på ytterligare en variant på samma grundtanke, kan man på bild 39 se att man i stället utgått från två diagonala trådar och flätat samman dem med en horisontell. Även här har man strävat efter att få så stor hålbild som möjligt, för att skapa ett luftigt mönster, och förmodligen också för att spara material.. 7. Flätad väska med flätning i olika tjockt material. Foto: Se bildkällor.. 8. Flätad stolssits med tre snören i taget. Foto: Se bildkällor.. 10. Linjär och diagonal flätning på plan yta. Foto: Se bildkällor.. 11. Linjär och diagonal flätning på rundatd yta. Foto: Se bildkällor.. 9. Diagonalt flätad sits med varierad över- och underflätning. Foto: Se bildkällor.. 12. Diagonala och horisontella flätningar i kombination. Foto: Se bildkällor.. 10.

(16) Ett annat sätt att använda flätningar är att göra öglor av materialet, och fästa dem i varandra. Detta kan se ut som förstorade stickningsmaskor, som på bild 40. Det skapar ett rundare och mjukare mönster, och som man ser på bild 41 är det inga problem att använda till runda former som skiftar i form och storlek. Till skillnad från exempelvis helt linjära mönster som är mycket känsliga för andra former än plana stolssitsar till exempel. Det kan finnas en risk att de raka flätningarna kan tappa form och struktur och förskjutas, om formen varierar från rak till rundad, som i till exempel ett sittskal till en stol57. Bild 42 visar slutligen på ett exempel av ordnad oordning, där ett cirklar eller öglor går in i varandra och bildar en hållbar struktur.. 13. Öglor bildar flätning genom att man fäster dem i varandra. Foto: Se bildkällor.. 14. En variant av öglor som är flexibel oberoende av form. Foto: Se bildkällor.. 15. Oordnat mönster som bildas av öglor eller cirklar. Foto: Se bildkällor.. förutsättningar IKEA-projekt De förutsättningar58 som IKEA of Sweden satt upp för projektet är att de vill ta fram en fåtölj i flätad naturfiber som har ett annorlunda utseende än deras ”vanliga” rottingmöbler. Fåtöljen ska säljas på grund av sitt flätade uttryck, och därför ska merparten av sittmöbeln bestå av naturfiber. Det är viktigt för IKEA att ”inte frakta luft”, alltså att produkten är antingen stapelbar eller av ”knockdown”-konstruktion så att den går att ta isär och transportera i platta paket. Fåtöljen ska vara specifik för vardagsrummet, och bekväm att sitta i, och dessutom kännas omslutande. Därför ska ryggen vara hög, och dessutom föreslår man att stommen är gjord i metall. Prisnivån är satt till omkring 1000 kronor i utpris, och jämfört med övriga rotting- och naturfiberfåtöljer i IKEA:s sortiment så ligger den därmed relativt högt i pris. Enligt designbriefen59 ska fåtöljen dessutom vara naturlig och lätt med ett skandinaviskt formuttryck som passar ihop med soffserien Karlstad. IKEA ”Scandinavian” När IKEA själva beskriver sin stil ”Scandinavian”, pratar man om möbler som påminner om svensk livsstil och skandinavisk designtradition. Det ska vara funktionella, enkla möbler för vardagen, där färger och material återspeglar naturen och ger en känsla av sommarsol året om.. 11.

(17) analys av instuderingsetapp I ett tidigt skede valde jag att rikta in mig på enbart vegetabiliska fibrer, eftersom de animaliska oftast används till vävar och tunnare trådar. Många av de sammanställda fibrerna skulle kunna fungera att använda till en sittmöbel, men de jag valt att gå vidare med är hampa, sjögräs och papper. Hampan på grund av sin styrka, att den är antistatisk, att det finns olika grovlekar att välja bland, samt att fibrerna är värmeresistenta och därför passar väldigt bra till möbler, som ofta har krav på sig att tåla höga temperaturer. Sjögräs har jag valt därför att det är naturligt smidigt och hållbart, att det är ett starkt garn och därför att jag tror att det kan passa till det formuttryck jag tänker mig. Papperssnöre är intressant i sammanhanget då det är ett starkt material på grund av de långa fibrerna i papperet. Att snöret går att färga in, ger en fin struktur och är lätt att fläta är också bra egenskaper för ändamålet. Jag valde att studera glesa flätningar närmare, dels eftersom de kan ge intressanta uttryck till en möbel, och dels för att de flesta möbler idag är tätt flätade. Om man ser till arbetet med fåtöljen för IKEA skulle det även passa bra med en gles flätning eftersom deras befintliga sortiment av flätade fåtöljer är tätt flätade, och detta skulle kunna ge den nya fåtöljen ett särpräglat utseende. I gestaltningsarbetet kommer jag att rikta in mig på flätningar med stor hålbild för att fåtöljen ska kännas luftig och lätt, och för att minska materialåtgången. IKEA:s designbrief visar att de vill ha en fåtölj som ska säljas utifrån sin karaktär av flätad naturfiber, och vidare förstärks karaktären ytterligare genom att man vill ha en hög rygg på fåtöljen. När man tittar på IKEA:s befintliga sortiment60 av flätade möbler så är alla tätt flätade. Detta tillsammans med önskemålet om en hög rygg och ett skandinaviskt uttryck, gör att jag kommer att rikta in mig på en gles flätning eller virkning av de valda fibersnörena, och hålla formgivningen enkel och funktionell. I mitt gestaltningsarbete har jag gjort en insamlingsetapp med bland annat flera olika flätningar, och en närmare redogörelse för mina val kring dessa flätningar finns under rubriken Förslag till flätningar på sidan 23.. 12.

(18) gestaltningsarbete, IKEA-projekt Den här delen av examensarbetet redovisar mitt praktiska arbete med IKEAprojektet där jag ska ta fram en fåtölj i flätad naturfiber. Designprocessen bygger på min insamling av naturfibrer och flätningar i kombination med IKEA:s designbrief, men i övrigt består gestaltningsarbetet av mina egna tankar, kunskaper och beslut. Därför kommer detta avsnitt till största delen att bestå mer av egna reflektioner och beslut än av faktabaserat material. Mitt arbete började med en insamling av bildmaterial, dels på IKEA:s befintliga sortiment av flätade fåtöljer, inspiration kring olika flätningar och material samt inspiration i form av andra producenters flätade fåtöljer. IKEA:s befintliga sortiment återfinns i Bilaga 2. idégenerering och skissetapp Med tanke på de förutsättningar som IKEA har satt upp för projektet, tillsammans med min analys av instuderingsetappen, funderade jag på vad som kändes viktigt att ta med mig in i skissetappen. Mitt beslut att använda en gles flätning förstärktes av designbriefens påståenden att fåtöljen skulle ha ett annat utseende än IKEA:s övriga flätade sortiment tillsammans med en fåtölj med hög rygg och att fåtöljen ska ge en omslutande känsla. Dels för att det övriga sortimentet består av tätflätade möbler, och dels för att den höga ryggen annars skärmar av rummet för mycket. Jag vill att fåtöljen ska kännas lätt, luftig och på något sätt skandinavisk. Detta kommer även att förstärka antagandet att fåtöljen ska säljas på grund av sin karaktär av flätad naturfiber. Sist men inte minst med tanke på att det är en IKEA-produkt är premissen att inte frakta luft väldigt viktig. Funderingar kring hur man ska kunna stapla hela eller delar av möbeln, eller om man ska kunna ta isär och sätta ihop delarna (s.k. ”knockdown”) läggs också till listan av förutsättningar. Jag tog fram fem olika skisser för att visa för Karin Jeansson på IKEA i Älmhult (2009.04.09). På samtliga skisser lade jag större vikt vid fåtöljernas helhetskaraktär än vid benställningens form. Jag funderade en del kring hur man skulle lösa logistik och konstruktion, och lät det finnas med i bakgrunden under den här etappen i projektet.. 13.

(19) Tanken med den gula fåtöljen är att göra en tydlig inramning av naturfibrerna tillsammans med andra material. Även om ryggbrickan är väldigt karaktäristisk så har den inte riktigt den omslutande rygg som IKEA efterfrågar. Här är valet av flätning tillsammans med kuddens textil avgörande för uttrycket. Den cirkulära virkningen av naturfibersnöre (se fig. 10) känns igen från ett av IKEA:s befintliga tryckta mönster. Fåtöljen är tänkt som en ”knockdown”konstruktion eller eventuellt stapelbar. Den gula fåtöljen sorterade Karin bort för att den bestod av för många blandade material. Med den gröna fåtöljen ville jag göra en typ av ”lounge”-fåtölj fast med hög rygg. En fåtölj som i all sin enkelhet har fina detaljer och är vacker även från baksidan. Flätningen är en linjär flätning som låser sig själv (se fig. 12) och ger fåtöljen en strikt karaktär. Fåtöljen består av en hel sittkorg som ska gå att stapla, och kanten framtill på fåtöljen gör att sittkudden hålls på plats. Benställningen ska vara av ”knockdown”-konstruktion och vara i ett separat kolli, om det inte går att packa den tillsammans med sittkorgen. Även sittkudden blir separat. Karin Jeansson tyckte att jag skulle sortera bort den gröna fåtöljen för att den var för intetsägande och alldaglig.. fig 1. Skiss av gul fåtölj, skissetapp 1. Skiss: Karin Dahlin. fig 2. Skiss av grön fåtölj, skissetapp 1. Skiss: Karin Dahlin. 14.

(20) Den grå fåtöljen är en vidareutveckling av den gröna. Här är ryggen större och mer omslutande och med en flätning/vävning som går från liten till stor storlek på mönstret. Detta ger fåtöljen en fin karaktär och gör den till en ganska framfusig solitär i rummet. Liksom den gröna är tanken att sits och rygg är ett enda skal som är stapelbart. Benställning och sits är separata. Här ville Karin att jag skulle jobba mer med format och proportioner - kanske till och med göra om den till en 1,5-sits fåtölj. Hon var även tveksam till kanten framtill på sitsen som håller fast sittkudden, då hon trodde att det fanns risk för att den skulle kännas när man sitter i fåtöljen. Även här skulle jag jobba vidare med benställning och kanske även fundera på om hela benställningen skulle flätas in för att få ett fint uttryck. Jag skulle också fundera på vilken naturfiber och vilken flätning som skulle passa bäst till just den här fåtöljen. Fåtöljen med lila detaljer består av en sitsram med fast kudde. I ramen fäster man både benställning och ryggbricka. Ryggen ger en mycket omslutande känsla, samtidigt som storleken gör den ganska nätt. Flätningens mönster är blandat linjärt och diagonalt (se bild 36), och materialen skulle kunna vara blandade. Till exempel papper blandat med hampa, för att få en kontrast mellan tunna, infärgade papperssnören och grövre hampasnören. Ryggen är stapelbar när den är separat, och resterande delar är ”knockdown”. Den här varianten trodde Karin skulle vara mest kommersiell. Hon tyckte att jag framförallt skulle titta mer på benställningen, samt göra en hel sittkorg som kunde staplas. Tillsammans med lösa ben och en lös sittkudde passar det IKEA:s sortiment och logistik. Vidare skulle jag fundera mer kring alternativa flätningar och om jag skulle blanda material och/eller färger i flätningen.. fig 3. Skiss av grå fåtölj, skissetapp 1. Skiss: Karin Dahlin. fig 4. Skiss av lila fåtölj, skissetapp 1. Skiss: Karin Dahlin. 15.

(21) Den bruna sittmöbeln är tänkt att vara så omslutande som möjligt. Att man ska känna det som att man sitter lite skyddad och i lugn och ro, fast man fortfarande kan se omgivningen omkring sig. Här är flätningen såklart mycket viktig, eftersom det bör vara en flätning som är mycket gles för att inte möbeln ska ta för mycket av rummets yta och rymd. Liksom den lila fåtöljen bygger den bruna på en sitsram där man fäster både benställning och ryggdel. Karin tyckte att den kändes intressant, framförallt om man skulle låta ryggdelen gå hela vägen ner till golvet och på så sätt utgöra hela konstruktionen (flätat på en metallstomme). Med en lös sittkudde och andra kuddar som skapar mer komfort skulle man få ett eget litet ”rum”. Även här fig 5. Skiss av brun fåtölj, skissetapp 1. Skiss: Karin Dahlin kan man tänka sig att göra om fåtöljen till en 1,5-sits. Och likaså titta mer ingående på vilket material och vilken flätning som skulle ge ett fint uttryck och en hållbar konstruktion.. 16.

(22) vidareutveckling Av de fem olika skissförslagen ovan, har jag valt att gå vidare med den lila fåtöljen. Den har stor säljpotential och formmässigt passar den in i IKEA:s sortiment. Dess tydligt flätade karaktär med hög rygg och omslutande form stämmer väl in på designbriefen tillsammans med dess lätta och skandinaviska formspråk. Dessutom går sittkorgen att stapla och benen är gjorda som en ”knockdown”-konstruktion. Slutgiltigt prototypförslag I det färdiga prototypförslaget har jag valt att göra många av de förändringar som Karin Jeansson och jag diskuterade fram under vårt möte i Älmhult 2009.04.09. Sittkorgen består av en metallstomme som man fäster flätningen kring. Konstruktionsmässigt bör det inte vara några problem, så länge man väljer en flätning som passar formen och ett naturmaterial som tål högt slitage. Sittkorgen går att stapla vid transport och förvaring. En fåtölj med en hög rygg som även sluter sig kring sin användare, ger en ökad risk för att möbeln ”stänger igen” rummet och avskärmar brukaren från omgivningen. Detta problem minskar drastiskt genom en gles flätning som i stället gör möbeln lätt och luftig och innebär att man kan se igenom den. För att åstadkomma det välvda ryggpartiet utan en stålstomme i bakkant som spänner ut den, krävs att flätningen behandlas för att bli stel och fast. Detta stärker ytterligare både form, konstruktion och stabilitet i möbeln, och medför att flätningens mönster håller längre utan att riskera att omformas med tiden. Fåtöljen är extra bred och djup för att ha plats för invändiga kuddar till sits, rygg och armstöd, vilket ytterligare förstärker känslan av ett eget ”rum i rummet”. Sitsen ska ha hög sittkomfort vilket uppnås genom en kombination av olika polyeterkvaliteter som stoppningsmaterial. Kuddarna till fåtöljen ligger i ett eget kolli för att underlätta val av olika textilier. Benställningen består av en krysskonstruktion som man monterar på sittkorgens undersida, och dess utformning harmonierar med sittkorgens form. Benen kommer antingen att flätas med samma naturfiber som övrig flätning eller lackeras i en färg som fungerar med flätning och textilier.. 17.

(23) Gestaltningsutveckling Jag har utgått ifrån den ursprungliga skissen och testat lite olika varianter och mått på sittkorgen. Under arbetets gång har jag skissat ganska mycket, men redovisar här nedan bara ett antal skisser som visar en sammanfattning av olika stadier i fåtöljens utveckling. Eftersom det ska finnas plats för kuddar inuti fåtöljen blir den både bredare och djupare än en normal fåtölj. Den ska kännas inbjudande att se på och omslutande att sitta i. Figur 1 visar den ursprungliga formen på sittkorgen som jag tog fram efter den första skissetappen. Den här varianten blev lite för spetsig upptill i sidovyn och stämde inte ihop med frontvyn av fåtöljen, där överdelen på ryggen är platt. Benställningen blev för klen till den stora överdelen, och formen på benen var dessutom lite för mycket rundad. Figur 2 fick ett mindre armstöd, genom att jag vek ut sidorna med en liten flik. Jag insåg att jag inte gillade den ”pingvinkaraktär” som uppstod, och lade förslaget snabbt åt sidan. En kryssad benställning skulle kunna vara fin, men med tanke på att jag skulle vilja kunna paketera den platt och helst inuti sittkorgen, så valde jag bort detta förslag. I figur 3 har jag återgått till den ursprungliga formen, men har höjt armstöden något, och dessutom kapat av toppen på sittkorgen för att få en lite mjukare form, i jämförelse med figur 1 som har ett kantigare och spetsigare formspråk. Hela sittkorgen lutar lite bakåt för en ökad sittkomfort, och benställningen har blivit lite tjockare och ger en fin balans till den luftiga korgdelen. Den fjärde och sista skissen, figur 4, visar den färdiga fåtöljen, där formerna blivit ännu mjukare och rundare i sittkorgen. Jag har behållit lutningen på sittkorgen, och anpassat ryggens rundning för att passa även längre personer.. Tidigare fanns risk för att man skulle kunna uppleva att ryggens form vänder framåt för tidigt vilket ger en obekväm ställning för nacke och huvud. Benställningen är en fortsättning på figur 3, och redovisas tillsammans med resterande produktionsunderlag för prototypframtagning av fåtöljen (se bilaga 3 t.o.m. 7).. fig. 6. Ursprunglig form, utvecklingsfas. Skiss: Karin Dahlin. fig. 7. Test med flikar som armstöd och krysstativ. Skiss: Karin Dahlin. fig. 8. Utveckling av grundskiss, rundare former och rakare överdel. Lutad sittkorg och grövre benstomme. Skiss: Karin Dahlin. fig. 9. Slutgiltigt förslag att gå vidare med. Skiss: Karin Dahlin. 18.

(24) Förslag till flätningar Jag har föreslagit tre olika flätningar (figur 10-12 nedan) som har skickats till fabriken i Indonesien som producerar flätade möbler för IKEA. De flätningar jag föreslagit är dels cirkelflätningen som är på figur 10. Den påminner om ett av IKEA:s befintliga tryckta mönster. Den ger ett mjukt och böljande mönster som skulle komplettera fåtöljens formspråk bra. Figur 11 visar ett förslag till en nätflätning där maskorna går från en liten storlek och blir större och större i höjdled. Detta mönster skulle ge fåtöljen en mer modern karaktär. Den fyrkantiga, linjära flätningen som man ser på figur 12 är den mest strikta och traditionella flätningen. Den låser sig själv genom att trådarna överlappar varandra på ojämna ställen, och minskar därför risken för att trådarna drar sig och blir sneda med tiden. Det här mönstret skulle kontrastera mycket till fåtöljens formspråk i övrigt. Jag har begärt att få mönstren uppflätade i papper, hampa och sjögräs. Fabriken återkom med andra förslag till flätningar eftersom de inte kunde utföra cirkelflätningen och nätflätningen, då de inte visste vilka knutar som gick att använda. Av de nya förslagen valde jag ut flätningarna på bild 34 till 36, men med ändringarna att mönstren skulle vara i större storlek, och att själva snörena skulle vara tunnare på bild 34 och 35. Av de färdiga provflätningarna har jag valt pappersflätningen (bild 36) till IKEA-projektet, eftersom karaktären på mönstret i kombination med materialets storlek och struktur passar möbelns form och karaktär. Dessutom fungerar materialet bra i produktion med tanke på att papperssnöret är starkt, lätt att fläta och dessutom går att färga in i olika färger.. fig. 10. Skiss av cirkelflätning. Skiss: Karin Dahlin. fig. 11. Skiss av nätflätning. Skiss: Karin Dahlin. fig. 12. Skiss av fyrkantsflätning. Skiss: Karin Dahlin. 16. Förslag hampaflätning. Foto: IKEA. 17. Förslag sjögräsflätning. Foto: IKEA. 18. Förslag pappersflätning. Foto: IKEA. 19.

(25) analys, slutsatser och diskussion I mina avgränsningar valde jag att inrikta mig på vegetabiliska naturfibrer som man kan tillverka snöre, rep och dylikt av. Efter min sammanställning av de olika naturfibrerna gjorde jag bedömningen att många av dem skulle kunna fungera att använda i konstruktionen av en sittmöbel. Jag valde att gå vidare med hampa, sjögräs och papper på grund av deras sammansättning av egenskaper, som att hampa är starkt, antistatiskt, finns i olika grovlekar och dessutom är värmeresistenta och därför inte antänds ens vid 1000 graders värme. Sjögräs är naturligt smidigt och hållbart och blir ett starkt garn med en tydlig karaktär av naturfärgad fiber, eftersom den är svår att färga in. Papper ger ett helt annat formuttryck, och det valde jag på grund av att det utgör ett starkt material på grund av sina långa fibrer, samt att det går att färga in och dessutom ger en fin och slät struktur. Dessutom är det lätt att fläta, vilket är en fördelaktig egenskap. Alternativen till naturfiber i en flätad fåtölj skulle kunna vara plastremsor eller plastsnöre, textilsnöre, textilremsor eller textil fylld med ett stoppningsmaterial eller eventuellt tunna längder av plywood som flätas samman. Det som talar emot dessa material är att plasten bryts ner relativt långsamt i jämförelse med naturfibrer. Textil består av antingen natur- eller syntetfibrer, och skulle innebära en helt annat karaktär på fåtöljen. Plywood är förvisso ett naturmaterial, men då det inte är så flexibelt och bara går att böja åt en fiberriktning blir det svårt att använda i en fåtölj som kräver en flexibel flätning. Eftersom många flätade möbler i dagsläget är tätt flätade, valde jag istället att studera glesa flätningar närmare. En gles flätning innebär dessutom en minskad materialåtgång och en möjlighet att skapa en möbel som känns lätt och luftig. Nackdelarna med glesa flätningar är däremot att de kräver mycket av konstruktionen och flätningens uppbyggnad för att hållbarheten inte ska äventyras. Vidare kräver det att själva fibern är hållbar och dessutom går att fläta eller knyta på ett starkt sätt. Det finns en risk att man kan fastna med olika saker i mönstrets hål, till exempel en knapp eller ett hårspänne, och detta i sin tur kan leda till ökat slitage eller rent av att flätningen går av på utsatta ställen. Min sammanställning visar att det finns många olika naturfibrer som kan passa för en sittmöbel, och dessutom finns det väldigt många varianter av flätningar som man kan använda. Det som sedan avgör valet, är vilken typ av karaktär man eftersträvar med naturfiber i kombination med flätning, och vidare med färg och fåtöljens formuttryck.. fig. 13. Prototypförslag pappersflätning. Rendering: Karin Dahlin. 20.

(26) avslutande diskussion De resultat jag kommit fram till i det här arbetet, skulle kunna användas till att utveckla nya kombinationer av flätningar och naturfibrer som ger ett önskvärt formspråk. Man kan även studera flätningarnas konstruktioner och hållfasthet och fastställa deras olika för- och nackdelar, och även utföra tester på materialen i fråga om infärgning, hållfasthet och beständighet (livslängd). Man skulle också kunna fundera mer över på vilket sätt flätningens och materialets gemensamma formspråk/karaktär påverkar fåtöljens uttryck. För egen del avslutas mitt examensarbete i och med framtagningen av en prototyp av fåtöljen tillsammans med flätningsprover. Jag skulle gärna fundera mer över vilken pappersflätning som bäst passar fåtöljen, och då göra tester med fullskaliga prototyper för att se dem i verkliga proportioner. I fråga om fåtöljens konstruktion och framtagning, skulle det kunna bli ett problem att det inte finns någon bärande del som spänner ut flätningen i ryggdelen, eftersom detta skulle medföra en försämrad komfort. Man skulle behöva studera mer ingående hur ryggens form ska tas fram och bibehållas, och detta skulle eventuellt kunna göras genom att behandla flätningen med lämpligt preparat för att få den stel och fast. Detta är något jag hoppas få fortsätta utforska i samarbete med IKEA även efter att mitt examensarbete är avslutat.. fig. 14. Prototypförslag i sjögräsflätning, grupperade.. Rendering: Karin Dahlin. 21.

(27) slutnoter 1.. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). 2009. 20 mars 2009 <http://www.naturalfibres2009.org/en/iynf/index.html>. 2. Royal Botanic Gardens (KEW). 2009 20 maj 2009. <http://www.kew.org/aboutus/trustees.html> 3, 8, 8, 10, 11.. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online. 10 maj 2009. <http://search.eb.com/eb/article-224860> 4 .. van Rijswijk, Brouwer, Beukers. FAO. 2003. 10 May 2009 <http://www.fao.org/docrep/007/ad416e/ad416e06.htm#6a>. 5.. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online. 10 maj 2009 <http://search.eb.com/eb/article-9067774>. 6.. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online. 10 maj 2009 <http://search.eb.com/eb/article-5140>. 7.. Food and Agriculture Organization of the United Nations. 2009. 20 mars 2009 <http://www.naturalfibres2009.org/en/iynf/index.html>. 12. Nils-Bertil Furvik. Nationalencyklopedin Online. 10 maj 2009. <http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/silke> 13, 15, 16, 18, 19, 21. Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew. 29 mars 2009. <http://www.kew.org/ksheets/manila.html> 14, 17, 20.. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online. 10 May 2009. <http://search.eb.com/eb/article-9003214> 22, 24, 25.. A. Kumar, C.B. Sastry. FAO. 1999. 20 mars 2009. <http://www.fao.org/docrep/x2450e/x2450e0a.htm#the%20international%20network%20for%20bamboo%20and%20rattan> 23.. International Network for Bamboo and Rattan (INBAR). 2004. 7 mars 2009 <http://www.inbar.int/newsmagazine/news.htm#n110105>. 26.. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online. 10 maj 2009 <http://search.eb.com/eb/article-9012079>. 27.. Inredningsnyheter.se. 2008. 7 mars 2009 <http://www.branschnyheter.se/article21616.php>. 28. Green Living. 2004. 7 mars 2009. <http://www.greenliving.se/om_bambu.php> 29.. Olle G Nilsson. Nationalencyklopedin Online. 10 maj 2009 <http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/banan>. 30, 32. Vibrant Nature. 29 mars 2009. <http://www.vibrantnature.co.in/bananafibredetails.htm> 31. Yarn Traders. 10 maj 2009. <http://www.yarntraders.co.nz/bananayarninfo.asp> 33.. Hampa.net. 2009. 29 mars 2009 <http://www.hampa.net/page4/page4.html>. 34.. H. Osvald, Åkerns nyttoväxter. Nationalencyklopedin Online. 1959. 29 mars 2009 <http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lång/hampa>. 35, 36, 38.. Hampa.net. 2009. 29 mars 2009. <http://www.hampa.net/page15/page22/page22.html 37.. Hampa.net. 2009. 29 mars 2009 <http://www.hampa.net/page15/page21/page21.html>. 39, 40. Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew. 29 mars 2009. <http://www.kew.org/ksheets/coir.html> 41.. Ogeborg.se. 10 maj 2009 <http://www.ogeborg.se/start.asp?sida=9365>. 42.. OjiFiber Co.,Ltd. 2006. 10 maj 2009 <http://www.ojifiber.co.jp/e_paperyarn/e_process/e_process.html>. 43.. Coastal Style Sisal Rugs 10 maj 2009 <http://www.coastal-style.com/paperweave.html>. 44.. LPJ. Papierschnur.com. 2001-2005. 29 mars 2009 <http://www.papierschnur.com/br/ppaper.htm>. 45.. A. Kumar, C.B. Sastry. FAO. 1999. 3 april 2009 <http://www.fao.org/docrep/x2450e/x2450e0a.htm>. 46. Nationalencyklopedin Online. 2009. 28 april 2009. <http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/l%C3%A5ng/rotting>. 22.

No results found