Sida 1 av 39
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Joakim Engstrand OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11956
Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod
1OP415
En analys av rysk krigföring i Georgienkonflikten 2008 utifrån Full-Spectrum Conflict.
ABSTRACT:
The Russian way of conducting war has been a topic of discussion during a long time. Several theories have tried to conceptualize the Russians means and methods during conduct of war. Some claim one can describe it as hybrid warfare, some claim it is nothing new and others claim they have brought a theory which can describe it better than the hybrid concept. One of the new theories is the Full- Spectrum Conflict which tries to explain Russian actions during the conflict in 2014. Analysis using this theory could help to understand whether the actions by Russia against Georgia 2008 can be explained by this new theory. This would support the under-standing of if the Russian way of conducting war is something new or if it is something they have been doing before the conflict in 2014. The aim of the study was to test the theory Full-Spectrum Conflict to investigate if Russia’s means and methods in Georgia can be understood by using this theory This was a conflict taking place earlier than 2014 but still in the modern era. The study design is a qualitative case-study examining the Russian actions during the conflict in Georgia. The result of this study shows that the theory Full-Spectrum Conflict can be applied to and explain the Russian actions in Georgia 2008. The result also shows that the Russian way of conducting war may not be anything new. Thus, the theory can be used to explain Russia’s action during conflicts. This may be of interest to the western nations in order to gain a better understanding of Russian actions in the future.
Nyckelord:
Sida 2 av 39
Innehållsförteckning
EN ANALYS AV RYSK-GEORGISKA KONFLIKTEN 2008 OCH RYSSLANDS AGERANDEN ... 1
1. INLEDNING ... 3
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 3
1.2 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 8 1.5 DISPOSITION ... 9 2. TEORI ... 9 2.1 OPERATIONALISERING ... 13 3. METOD ... 17 3.1 VAL AV FALL ... 18 3.2 EMPIRI ... 19 3.3 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 22 4. ANALYS ... 22
4.1 RYSK-GEORGISKA KONFLIKTEN 2008 BAKGRUND ... 23
4.2 FULL-SPECTRUM CONFLICT ... 23
4.3 RESULTAT UTIFRÅN ANALYS ... 31
5. AVSLUTNING ... 32
5.1 SLUTSATSER ... 32
5.2 METODDISKUSSION ... 33
5.3 RESULTATDISKUSSION ... 34
5.4 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 34
5.5 RESULTATENS RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 34
LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 36
ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 36
LITTERATUR ... 37
Sida 3 av 39
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Ryskt agerande under krig och i samband med konflikter har blivit ett omdiskuterat ämne och det tog fart efter konflikten i östra Ukraina 2014. Det har diskuterats och forskats på deras nutida krigföring samt ageranden för att dels få en förståelse och dels för att definiera den. Det finns olika åsikter vilken typ av krigföringsteori som beskriver ryskt agerande bäst. En del anser att hybrid krigföring beskriver den bäst medan andra, bland annat Renz, anser att det hybrida konceptet skapar en skev förståelse av ryska ageranden.1 De som anser att Rysslands krigföring är ett nytt koncept har försökt skapa teorier som beskriver och förklarar dem på ett mer specifikt sätt än hybrid krigföring. Det finns också de som anser att ryska ageranden och krigföring under modern tid inte är något nytt och en av dessa är Galeotti. Han menar att Rysslands ageranden i krig och konflikter är något de har nyttjat sig av sedan långt tillbaka men att den har utvecklats med tiden. Han menar också att liknande typ av krigföring och ageranden kan spåras tillbaka till västerländskt agerande i exempelvis operationer i Syrien, Irak och Afghanistan.2
En ny teori som uppkommit är Full Spectrum Conflict som är utvecklad för att förklara specifikt det ryska agerandet i Ukraina 2014 på ett bättre sätt än vad exempelvis hybrid krigföring gör. Jonsson & Seely argumenterar att de sätt som finns idag för kategorisering och förståelse av rysk krigföring är bristfälliga och genomför en utredning av rysk krigföring utifrån fyra spekt-rum: informations-, ekonomi, energi och politiska påverkansoperationer. Utifrån deras arbete föreslår de Full Spectrum Conflict som teori och argumenterar för att den här fångar in använ-dandet av våldsamma och ickevåldsamma medel. Teorin fångar också in konfliktens genomfö-rande i olika typer av intensitet, allt från fred till krig och även gråzonen där emellan. Vidare argumenterar de för att den här teorin underlättar och avhjälper problematiken med kategorise-ring och förhoppningsvis ökar förståelsen för hur Ryssland agerar i konflikter.3
1 Renz, Bettina., Russia and ‘hybrid warfare’, Contemporary Politics, (2016) 22:3, 283-300, DOI:
10.1080/13569775.2016.1201316
2 Galeotti, Mark, Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ‘new way of war’?, Small Wars & Insurgencies,
27:2 (2016): 282-301, DOI: 10.1080/09592318.2015.1129170
3 Jonsson, Oscar & Seely, Robert, Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal after Ukraine, The Journal of Slavic
Sida 4 av 39 Tidigare undersökningar som gjorts om Georgienkonflikten har i stort endast berört information kring vad som hände och hur de båda parterna agerade. Det har beskrivits vilka strategier Ryss-land nyttjade samt vilka krigsbrott de gjorde under de få dagar själva kriget varade. Det saknas däremot kunskap om det är ett nytt koncept eller om det fanns tendenser redan 2008 på den här typen av krigföring. Baserat på litteraturgenomgången finns det få analyser av den ryska krig-föringen i Georgien utifrån en ny krigföringsteori. Av den anledningen skulle en analys av kon-flikten i Georgien utifrån Full-Spectrum Conflict kunna pröva teorins tillämpbarhet och tillföra mer information och förståelse för rysk krigföring.
En analys av konflikten 2008 mellan Georgien och Ryssland har genomförts i det här arbetet och har utgått ifrån teorin Full-Spectrum Conflict för att prövat den mot konflikten. Eftersom teorin grundar sig utifrån konflikten i Ukraina och endast berör få delar av georgienkonflikten är det intressant att genomföra en undersökning för att pröva teorin gentemot ett annat fall med rysk involvering. Konflikten i Georgien anses vara ett lämpligt fall med motiveringen att det dels är en konflikt under modern tid och dels en konflikt tidsmässigt närliggande till den i Ukraina 2014. Trots att undersökningen enbart kan ge oss svar på hur den ryska krigföringen såg ut i Georgien, skulle den indirekt kunna ge indikation på hur den ryska krigföringen kan ha förändrats fram till Ukraina. Analysen genomfördes i form av en teoriprövande fallstudie med motiveringen att inte gå miste om material och viktig information eftersom större delen av all informationen som analyserades är i text.
1.2 Forskningsöversikt
Valet av tidigare forskning och nedan följande artiklar var för att belysa de olika åsikter som finns i synen på Rysslands krigföring. Artiklarna visar att det gjorts flertalet analyser där det huvudsakligt fokus varit på hybrid krigföring. Däremot finns få analyser som prövar eller ana-lyserar Rysslands krigföring utifrån ett annat framtaget teoretiskt koncept. Tidigare arbeten vi-sar även på bristen av analyser rörande ryskt krigföring utifrån ett nytt teoretiskt koncept. Rusnáková är en av flera som genomfört en analys av annekteringen av Krim i Ukraina 2014. Hon nyttjar sig av hybrid krigföring som en analytisk kategori. Hon undersöker konceptet hy-brid krigföring och applicerar den på annekteringen av Krim. Anledningen beskriver hon vara
Sida 5 av 39 eftersom det här teoretiska konceptet har blivit intensivt omdebatterat. Det gäller främst kon-ceptets betydelse, dess existens och även Rysslands nyttjande av det.4 Hon utgår ifrån ett arbete av Gerasimov som gjort ett försök att ta fram en ny modell av krigföringsstrategi som förklarar Rysslands utländska och säkerhetspolicys. De slutsatser hon kommer fram till är att hans modell inte ska underskattas. Vidare skriver hon att det här förnyade tänket vädjar till en mer innovativ, uppfinningsrik och aggressiv strategi där Ryssland är en av de mest framstående aktörerna. 5
Ytterligare ett arbete som gjorts är av Bercean som i sin artikel fokuserar på Rysslands indirekta krigföring under Ukraina 2014 och samtidigt tillhandahåller hon en analytisk överblick över utvecklingen av de politiska relationerna mellan Ryssland och EU efter 2014.6 Hon börjar med att lyfta upp problematiken i påståendet att den hybrida krigföringen är en ny typ av krigföring. Hon beskriver att den här typen av krigföring har nyttjats genom historien ofta som en kombi-nation av klassisk eller asymmetrisk krigföring samt gerillakrigföring och den är inte framtagen av Ryssland. Exempel som hon tar upp är Vietnamkriget samt Hizbollah mot Israel. 7 Vidare går hon in på Rysslands krigföring och främst från Ukraina 2014 där hon menar på att deras krigföringskoncept till stor del är beroende av det ryska konceptet vad gäller Informationskrig-föring. Hon beskriver att den här krigföringen är en stor del av Rysslands metod för att nyttja en hybrid krigföring och det huvudsakliga syftet med det är att i slutändan uppnå strategiska fördelar med så lite förluster som möjligt. 8 En av hennes slutsatser är att Rysslands informat-ionskrigföring, särskilt reflexiv kontroll, är en kritisk del av deras hybrida krig. Det spelar på motviljan hos västerländska ledare och befolkning att involvera sig i konflikt genom att skapa förvirring och kontroverser. 9
Ett annat arbete som visar på diskussionerna som förs gällande Rysslands krigföring är av Fa-bian som har genomfört en kritisk granskning över om de påståenden som har gjort vad gäller Rysslands krigföring. Diskussionen handlar om ifall det är en ny krigföring eller inte, eller om
4 Rusnáková Soňa Russian New Art of Hybrid Warfare in Ukraine Slovak Journal of Political Sciences.
2017;17(3-4):343-380 DOI 10.1515/sjps-2017-0014 S.343
5 Rusnáková Soňa, Russian New Art of Hybrid Warfare in Ukraine. S.370
6Bercean, Ioana-Nelia.. “Ukraine: Russia’s New Art of War.” Online Journal Modelling the New Europe, no. 21
2016 (December): 155–74. http://search.ebscohost.com.proxy.annalindhbiblioteket.se:2048/lo-gin.aspx?direct=true&db=poh&AN=121421008&site=ehost-live. S.155
7Bercean, Ioana-Nelia.. “Ukraine: Russia’s New Art of War.” Online Journal Modelling the New Europe S.155 8 Ibid, S.156
Sida 6 av 39 det är en hybrid krigföring.10 Fabian analyserar sedan definitionen av hybrid krigföring, Ge-rasimov doktrinen och jämför sedan informationsoperationer och miljö mellan ryska och ame-rikanska synsätt. Därefter analyseras cyberkrigsdomänen och Rysslands nyttjande av det i de senaste konflikterna11 Avslutningsvis presenterar Fabian sina slutsatser där en av dem är att det hybrida konceptet snarare är en västerländsk myt än ett omfattande ryskt strategiskt koncept. 12
Arbetet av Iasiello beskriver rysk krigföring i konflikten i Georgien och den ryska informat-ionskrigföringen. Han går in på deras nyttjande av tekniska och informations-psykologiska metoder i deras krigföring. Han menar på att under konflikten i Georgien fick Ryssland se sig besegrade i det stora informationskriget när ett uthålligt Georgien visade sig nyttja det här på ett bättre sätt. Det har lett till att Ryssland har fått tänka om i sitt sätt att utföra informationsbaserade operationer. Vidare analyserar han utifrån de två principerna för att för-klara Rysslands agerade och sedan varför Georgien lyckades vinna den delen av konflikten. Därefter fortsätter han och går in på hur den ryska sidan har utvecklat sina metoder och sitt agerande fram till konflikten i Ukraina, där de lyckades bättre med utförandet av deras meto-der.13 Iasiello avslutar med att dra slutsatsen om att teorier om denna typ av krigföring fortfa-rande är en process att utarbeta och att det är svårt att definiera rysk krigföring och agefortfa-rande. Han menar på att det finns ett behov av att genomföra mer forskning för att kunna svara på den frågan. Vidare kommer han fram till att trots att den ryska sidan lyckades med fler delar i Ukraina än i Georgien finns det också många exempel där de misslyckades i Ukraina. Samtidigt menar han på att konflikten i Georgien är ett bevis på att inom den här typen av krigföring kan ett mindre land besegra ett större. Anledningen till det är eftersom det hela gäller kontroll över information och inte antalet trupper på marken. 14
Galeottis artikel beskriver diskussionerna kring västerländsk syn på huruvida det ryska ageran-det är en ny typ av krigföring. Han menar att vissa beskriver den som ny medan andra beskriver den som en hybrid krigföring.15 Han går in på konflikterna i Krim och i Donbass för att skapa
10 Fabian, Sandor., The Russian hybrid warfare strategy – neither Russian nor strategy, Defense & Security Ana-lysis, (2019) 35:3, 308-325, DOI: 10.1080/14751798.2019.1640424 S. 308
11 Fabian, Sandor, The Russian hybrid warfare strategy – neither Russian nor strategy, S. 309-318 12 Ibid, S. 322
13 Iasiello, Emilio. "Russia's Improved Information Operations: From Georgia to Crimea." Parameters 47.2 (2017): 51-63
http://130.252.58.169/docview/1935725630?accountid=8325S.51-59
14 Iasiello, Emilio. "Russia's Improved Information Operations: From Georgia to Crimea,S.63
15 Galeotti, Mark, Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ‘new way of war’?, Small Wars & Insurgencies,
Sida 7 av 39 en bättre förståelse över ryskt agerande. Därefter går han in på de ständiga diskussionerna som förs kring just hur ryskt agerande bör definieras, det vill säga om det är en hybrid krigföring eller ett helt nytt koncept.16 Därefter följer en historisk tillbakablick där han går igenom det ryska agerandet från 1844 fram till Georgien 2008. Med det vill han visa på utvecklingen Ryss-land gjort i sin krigföring och sitt agerande i konflikter. Avslutningsvis hävdar han att den här typen av krigföring inte är ett nytt koncept utan den har funnits sedan långt tillbaka i historien och den har konstant utvecklats med tiden.17
Vidare har det genomförts forskning kring det ryska agerandet i Ukraina som en hybrid aktör. Det arbetet har genomförts av Renz där hon kritiserar det hybrida konceptet och hävdar att det som idag anses vara ett hybridagerande inte är något nytt. Hon menar på att det här konceptet för att förklara ryskt agerande skapar en skev förståelse av Rysslands militära kapacitet.18 I sitt arbete går hon igenom hur konceptet blev populärt att nyttja samt problematiken som kan upp-stå eftersom det omfattar ett väldigt brett område. Till en början menar hon på att konceptet hjälpte till att förstå ryskt agerande i stort. Däremot menar hon att de ryska styrkornas agerande underskattades framförallt i en lågintensiv konflikt där det råder allt annat än enbart råstyrka.19
Enligt Bērziņš domineras den moderna ryska krigföringen av psykologisk- och informations-krigföring i syfte att uppnå överlägsenhet. Huvudmålet är att få sin vilja igenom utan att nyttja militära styrkor mer än absolut nödvändigt. Vidare beskriver Bērziņš teorin om New Generation warfare som är indelat i åtta faser vilket ska förklara den moderna ryska krigföringen.20 Däref-ter utvecklar han vidare om hur det här skulle påverka Lettland vid en eventuell attack. Slutsat-serna han kommer fram till i sin undersökning är att en attack mot Lettland utförs med största sannolikhet genom de första faserna vilket involverar de psykologiska, informativa och poli-tiska attackerna.21
Utifrån den tidigare forskning som hittats om Rysslands krigföring kan det sammanfattas med att det genomförts en stor mängd arbeten som analyserat den, men främst har fokus varit på
16 Galeotti, Mark, Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ‘new way of war’?., S. 286 17 Ibid, S. 296
18 Renz, Bettina., Russia and ‘hybrid warfare’, Contemporary Politics, (2016) 22:3, 283-300, DOI:
10.1080/13569775.2016.1201316 S.283
19 Renz, Bettina., Russia and ‘hybrid warfare’, Contemporary Politics, S.296-297
20 Bērziņš, Jānis., Russia's New Generation Warfare in Ukraine: Implications for Latvian Defense Policy, National Defence
Academy of Latvia Center for Security and Strategic Research, Policy Paper No. 2, 2014 https://sldinfo.com/wp-content/up-loads/2014/05/New-Generation-Warfare.pdf S.5-6
Sida 8 av 39 hybrid krigföring och informationskrigföring. Tidigare forskning har också visat på de skillna-der som finns när det kommer till kategoriseringen av rysk krigföring och ageranden. Galeotti diskuterar huruvida den ryska krigföringen är ny eller om det bara är ett resultat av konstant utveckling med årens gång. Renz kritiserar det hybrida konceptet och menar att det skapar en skev förståelse för Rysslands militära kapacitet medan Bērziņš försöker beskriva rysk krigfö-ring som den nya generationens krig.
1.3 Syfte och frågeställning
Det här arbetet har genomfört en analys av rysk krigföring och ryska ageranden i georgienkon-flikten 2008. Det huvudsakliga syftet är att pröva teorin Full-Spectrum Conflict mot rysk krig-föring och ryska ageranden vid konflikten i Georgien 2008. Arbetet utgår ifrån frågeställningen:
Hur kan Full-Spectrum Conflict förklara rysk krigföring i Georgien 2008?
1.4 Avgränsningar
Ett par avgränsningar har gjorts i det här arbetet för att kunna genomföra arbetet under den utsatta tidsperioden. En avgränsning är att endast arbeta med ett fall och inte fler med moti-veringen att kunna gå in mer på djupet av ett fall istället för att endast beröra flera fall på ytan. Ytterligare en avgränsning som gjorts är att enbart undersöka konflikten utifrån den ryska sidan. Anledningen är för att kunna gå in mer på djupet av ryskt tillvägagångssätt och agerande ef-tersom det ryska agerandet är i fokus. En annan avgränsning som har gjorts är det tidsspann av konflikten som valts att analysera. Analysen är avgränsad till att endast analysera konflikten från början av juli till slutet av augusti 2008. Anledningen till det är för att fokusera på de händelser som skedde under den sensommaren och tidiga hösten eftersom konflikten mellan Sydossetien, Abkhazia och Georgien har varat sedan deras utbrott från Sovjetunionen. Ytterli-gare en anledning är för att det är först under den här tiden det finns tydlig information rörande Rysslands ageranden i Georgien. Avslutningsvis gjordes en avgränsning gällande det material som informationen tagits ifrån. Det består av andrahandskällor i form av vetenskapliga artiklar och nyhetsartiklar som är skrivna på engelska samt svenska, eftersom samtliga av de första-handskällorna som kommits över är skrivna på ryska eller slaviska språk.
Sida 9 av 39
1.5 Disposition
Arbetet som genomförts är utformat enligt nedan följande ordning.
Kapitel två presenterar teorin med ingående principer samt för- och nackdelar med att nyttja den. Därefter följer operationalisering av teorin och anledningen till att ha den i anslutning till teorin istället för i metodkapitlet är att det ansågs öka läsbarhet och förståelse för hur operat-ionaliseringen är gjord. I kapitel tre förklaras arbetets forskningsdesign samt vilken metod som nyttjades. Där genomfördes också en diskussion över det material som nyttjades utifrån de käll-kritiska kriterierna. Slutligen förs ett resonemang rörande forsknings och forskaetiska övervä-ganden. Inledningsvis i kapitel fyra beskrivs konflikten i stort vilket syftar till att få en övergri-pande förståelse över konflikten. Därefter analyserades den valda empirin med hjälp av det framtagna analysredskapet för att undersöka om de ryska agerandena kan förstås utifrån den valda teorin. I det femte och avslutande kapitlet har slutsatser av analysens resultat presenterats. I det kapitlet genomförs en återkoppling till den forskningsfråga som arbetet försöker svara på. Därefter förs en diskussion gällande vald metod, material, teori och resultat. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning samt en motivering till arbetets relevans för professionen.
2. Teori
Full-Spectrum Conflict
Full-Spectrum Conflict är en teori skapad specifikt för att försöka förklara rysk krigföring under modern tid. Den är lätt överskådlig med sina fyra ingående principer och väl motiverad av författarna. Huvudargument för teorin är att de uppfattningar om rysk krigföring som finns idag är bristfälliga och att Full-Spectrum Conflict är bättre beskrivande av den ryska krigföringen. Teorin baseras på tidigare genomförda analyser av den ryska krigföringen och exempel på dessa är okonventionell krigföring, new-generation warfare, asymmetrisk krigföring samt icke-linjär krigföring.22 Den huvudsakliga argumentationen till varför Jonsson & Seelys definition av rysk krigföring är bättre menar de är på grund av att de nyttjar conflict istället för warfare. De hävdar det genom att hänvisa till att flertalet av Rysslands metoder är icke-våldsamma och att begrep-pet conflict involverar alla typer av konflikter vare sig det gäller fred, krig eller i gråzonen där emellan.23 Vidare tar de, likt Galeotti, upp problematiken med att påstå att ryska operationer i
22 Jonsson, Oscar & Seely, Robert, Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal after Ukraine, The Journal of Slavic
Mili-tary Studies, 28:1 (2015): 1-22, DOI: 10.1080/13518046.2015.998118 S. 1-2
Sida 10 av 39 Ukraina är en ny krigföring. De menar på att många delar av deras krigföring funnits sen tidi-gare men som förnyats. Däremot menar de på att de andra förklaringarna av rysk krigföring och ageranden i konflikter inte förklarar de moderniserande metoderna Ryssland nyttjar sig av, me-dan Full-Spectrum Conflict tar hänsyn till det.24 Slutsatsen de kommer fram till genom sitt ar-bete är att fördelen med teorin är att den fångar in både mjuka och hårda medel inom krig- samt fredstider, men också allt däremellan. Med sitt arbete hoppas de också ha kunnat påvisa svårig-heterna med att kategorisera Rysslands krigföring.25 Deras framtagande av teorin är väl under-byggt och har genomgående goda motiveringar till de argument som tas upp mot den här teorin. Däremot är det viktigt att ta med sig det Jonsson & Seely skriver om att det här teoretiska konceptet ska ses som en förberedande analys. Den ska med hjälp av fler analyser ändras i syfte att kunna utvecklas och förklara rysk krigföring på ett bättre sätt.26 Utifrån det här kan teorin
samtidigt upplevas som smal eftersom den är framtagen för att undersöka rysk krigföring i Ukraina. Samtidigt är teorin oprövad och är intressant att pröva i syfte att undersöka dess möj-lighet att förklara rysk krigföring i ett annat fall.
Full-Spectrum Conflict går ut på att fånga in det faktum att flera militära och icke-militära me-del befinner sig under en och samma centrala ledning som arbetar mot samma politiska mål. Enligt Jonsson och Seely förutsätter Full-Spectrum Conflict att det finns en centraliserad led-ning och kontroll som möjliggör en högre grad av samordled-ning för att teorin ska fungera. Ex-empel på det är konventionella styrkor, specialförband och paramilitära styrkor som agerar på marken samtidigt som politiska påtryckningar och informationskrigföring genomförs på högre nivåer. Vidare beskriver Jonsson & Seely att teorin är som mest effektiv i gråzonen mellan fred och krig. Ytterligare en förutsättning för teorin är ett synkroniserat nyttjande av olika medel och metoder. Med det menas att två eller fler principer nyttjas samtidigt på olika nivåer.27 Te-orin består av fyra grundpelare och dessa är kinetiskt våld, informationskrigföring, ekonomi och energipåverkan samt politiska påverkansoperationer.
24 Jonsson, Oscar & Seely, Robert., Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After Ukraine., 28:1 (2015): 1-22, DOI:
10.1080/13518046.2015.998118S S. 4
25 Jonsson, Oscar & Seely, Robert., Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After Ukraine., S. 21 26 Ibid, S. 2
Sida 11 av 39 Kritik mot teorin enligt Jonsson och Seely är att den kan påstås vara för bred i sitt försök att förklara samtliga delar.28 Uppfattningen är däremot det motsatta, den upplevs som smal ef-tersom syftet de tar upp är att lägga vikten vid att förstå ryska handlingar och ageranden.29 Ytterligare en kritik som kan framföras mot teorin är i enlighet med det som tidigare nämnts från Galeotti. Han hävdar att ryska ageranden och metoder inte är något nytt utan det är ett koncept som utvecklats med åren.30 Det är också ett välformulerat argument men likt tidigare menar Jonsson & Seely att det idag inte finns något teoretiskt koncept som förklarar ryska me-toder och ageranden på ett bra sätt, vilket de menar på att Full-Spectrum Conflict gör.31 I relat-ion till den här studiens syfte är det viktigt att teorin beskriver förklarar rysk krigföring, vilket den anses göra. Följande har en beskrivning gjorts på de olika ingående delarna.
Informationskrigföring
Informations-krigföringen är en av de huvudsakliga metoderna. Det är en konstant funktion inom alla nivåer av konflikter för att bryta ner viljan till att göra motstånd bland Rysslands motståndare. Den ryska informationskrigföringen är indelad i två domäner, informationsteknisk och informationspsykologisk. Den informationspsykologiska domänen vill påverka motpartens invånares vilja att göra motstånd. Det kan genomföras genom att anlita individer för att sprida och förespråka ryska ageranden via olika bloggar, sociala medier och nyhetstidningar.32 Den informationstekniska domänen syftar till att påverka och förstöra informationssystem, proces-ser och resurproces-ser för att underminera politiska, ekonomiska samt sociala system. Det kan ge-nomföras genom cyberattacker eller fysisk påverkan. Syftet är att med dessa metoder försöka hjärntvätta befolkningen för att destabilisera samhället och staten. Utifrån det är kontrollen av inhemsk och internationell media en framgångsfaktor för att lyckas. Med hänsyn till det här kan rysk syn på informationskrigföring noteras vara bredare än någon av de västerländska staternas uppfattning.33
28 Ibid, S. 6
29 Jonsson, Oscar & Seely, Robert., Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After UkraineS. 6
30 Galeotti, Mark, Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ‘new way of war’?, Small Wars & Insurgencies,
27:2 (2016): 282-301, DOI: 10.1080/09592318.2015.1129170 S. 296
31 Jonsson, Oscar & Seely, Robert., Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal After Ukraine, The Journal of Slavic
Mili-tary Studies, 28:1 (2015): 1-22, DOI: 10.1080/13518046.2015.998118 S. 1
32 Jonsson, Oscar & Seely, Robert, Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal after Ukraine, The Journal of Slavic
Mili-tary Studies, S. 15
Sida 12 av 39 Ekonomi och energi
Enligt Jonsson & Seely finns det två betydande metoder Ryssland nyttjar sig av i konflikter och det är matsanktioner och tillgången till energi främst i form av gas. Rysslands dominans som en energiutgivare i närområdet och även Europa möjliggör för dem att nyttja det som ett implicit vapen. Syftet med de här metoderna är för att kunna påverka sin motståndares politiska inrikt-ningar för att få denne att gå mot en rysk inriktning snarare än en västerländsk. Exempel på hur de här metoderna kan genomföras är att de stryper tillgången på leveranser av gas, alternativt att de höjer priset på den. Matsanktioner genomförs i form av förbud mot import av råvaror som kommer från det land Ryssland är i konflikt med.34
Rysslands energihot är oftast ett tydligt hot mot angränsande länder som tenderar att vara för västerländska inriktningar istället för ryska. De här hoten är samtidigt mer implicita i centrala och västra Europa eftersom Ryssland är i behov av att ses som en pålitlig leverantör. Det här kan relateras till att halva Rysslands statskassa är beroende av exporten av energi.35
Politiska påverkansoperationer
Inom Full-Spectrum Conflict är den här den svåraste delen att överskåda när det kommer till Rysslands metoder och ageranden i konflikter. Anledningen till det är eftersom den kan nyttjas i ett väldigt brett område med flera olika tillvägagångssätt. Det kan vara allt från diskreta spons-ringar av organisationer till allt mer aggressiva metoder som exempelvis subversion. Det kan också vara att finansiera politiska partier som gynnar Ryssland som land och även deras poli-tik.36 Genom att sponsra inflytelserika politiker utvecklar Moskva och Ryssland en koalition av politiska partier i Europa med blandad inriktning från hård vänster till hård höger. De här indi-viderna får inflytelserika positioner i Ryssland gent emot att dem sprider rysk politik och åsikter genom sina partier. 37
34 Jonsson, Oscar & Seely, Robert, Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal after Ukraine, The Journal of Slavic
Mili-tary Studies, 28:1 (2015): 1-22, DOI: 10.1080/13518046.2015.998118 S. 15-16
35 Jonsson, Oscar & Seely, Robert, Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal after Ukraine, S. 17 36 Ibid, S.18
Sida 13 av 39 Med de här metoderna jobbar Ryssland med att skapa en hanterbar stabilitet i republiker som är benägna att vara kvar inom Rysslands intressen och lagar. Samtidigt nyttjar de dem här me-toderna för att skapa en hanterbar instabilitet i länder som försöker bli mer västerländska och moderniserade. 38
Kinetisk krigföring
När de mer subtila och mindre våldsamma aktionerna som nämnts ovan inte är tillräckliga för Ryssland i deras agerande för att uppnå de politiska mål de har ökar de i våldstrappan. De gör det genom att applicera kinetiskt våld vilket ses som en sista utväg i Full-Spectrum Conflict. Däremot fungerar det här hotet om våld som ett stöd för de andra tre metoderna. 39
Det kinetiska våldet skulle kunna vara enligt scenariot att specialförband genomför operationer och tar viktiga objekt, medan underrättelseenheter organiserar samt stödjer försvarande enheter som består av lokala motståndsrörelser. Den konventionella styrkan har också en betydande roll. Det skulle kunna vara en aktiv deltagare i striderna eller att endast visa närvaro vilket skulle kan uppfattas som hot av våld. De konventionella styrkorna är också en förutsättning för den logistiska biten. Genom att konstant ha underhåll och skydda egna underhålls enheter gör att motståndaren får svårigheter att strypa tillförseln av vapen och förnödenheter som kommer från Ryssland.40
2.1 Operationalisering
För att kunna genomföra analysen av valt material behövdes en operationalisering av teorin genomföras. Eftersom det som undersökts i det här arbetet är både omfattande och komplext är det svårt att komma fram till ett resultat utan att ha definierat indikatorer som ansetts vara ty-piska för arbetets undersökning.41 Vidare har indikatorerna tagits fram utifrån teorin och de fyra principerna. Det medför att reliabiliteten i arbetet stärks och samtidigt höjer begreppsvalidite-ten.42 Full-Spectrum Conflict består enligt tidigare av fyra stycken grundprinciper och nedan har en beskrivning gjorts över hur varje princip har operationaliserats till indikatorer som nytt-jats vid analysen.
38 Ibid, S. 18
39 Jonsson, Oscar & Seely, Robert, Russian Full-Spectrum Conflict: An Appraisal after Ukraine, S. 11 40 Ibid, S. 9-10
41 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003. S.45 42 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
Sida 14 av 39
Informationskrigföring
Med tanke på att informationskrigföring innebär spridning samt förespråkande av ryska age-randen, kontroll av media, påverka system eller processer och cyberattacker har följande indi-katorer tagits fram.
Tog Ryssland kontroll över media?
Spreds eller förespråkades ryska ageranden via media?
Genomfördes cyberattacker eller andra agerande för att påverka system och proces-ser?
Ekonomi & Energi
I relation till teorin togs följande indikatorer fram eftersom det innebär matsanktioner, mins-kandet av tillgång till råvaror och ändring av priser eller tillgång till gas
Påverkade Ryssland tillgångarna till importen av råvaror? Påverkades priset på eller tillgången till gas?
Politiska påverkansoperationer
Eftersom den är typen av operationer innebär subversion, finansiering av politiska partier och samarbeten med internationella politiker som sprider samt främjar ryska åsikter och politik har följande indikatorer tagits fram.
Använde sig Ryssland av subversion mot Georgien? Gav Ryssland stöd till politiska partier i Georgien?
Hade Ryssland ett samarbete med internationella politiker för att stödja deras ageran-den i Georgien?
Sida 15 av 39
Kinetisk krigföring
Med anledning till att den kinetiska krigföringen innebär operationer med specialförband, kon-ventionella styrkor och samtidigt organisering samt stöd av lokala motståndsrörelser har föl-jande indikatorer tagits fram.
Nyttjades konventionella styrkor för att utgöra hot om våld genom att visa närvaro eller som aktiv deltagare?
Organiserades eller understöddes lokala motståndsrörelser samtidigt eller efter andra militära ageranden?
Nyttjades lokala motståndsrörelser parallellt med eller efter egna militära operat-ioner?
Centraliserad ledning
Eftersom teorin förutsätter att det finns en centraliserad ledning och kontroll som kan samordna nyttjandet av flera olika operationer har det utöver de fyra principerna valts att ta med följande indikator.
Fanns en centraliserad ledning för samordning av attacker och operationer?
För att göra det här mer överskådligt har följande mall skapats där samtliga principer utgör egna block tillsammans med respektive indikatorer. Den här mallen är den som utgjort analysverk-tyget för det här arbetet.
Sida 16 av 39 De svar som ges på indikatorerna är ja, nej där ja innebär att de påträffades i analysen, nej det motsatta. Samtidigt analyseras det samtida i nyttjandet av de olika principerna utifrån ryska sidan eftersom det är en av förutsättningarna för att teorin ska fungera. Likt svaren på indika-torerna är detsamma här, ja och nej där ja innebär att två eller fler principer kunnat analyseras
Sida 17 av 39 till ett synkroniserat nyttjande. Svaret nej innebär i sin tur att endast en princip kunnat identi-fieras utan ett synkroniserat användande av andra principer.
3. Metod
Metoden som nyttjats för att försöka svara på det framtagna forskningsproblemet och forsk-ningsfrågan är en kvalitativ textanalys. Det ansågs vara lämpligt eftersom stor del av den fakta som analyserades var i form av texter. Strategin som valdes för att försöka svara på det fram-tagna problemet i arbetet var en teoriprövande fallstudie. Det här ansågs lämpligt med tanke på att det är teorin som står i centrum där fallet valts eftersom det är en konflikt som involverar Ryssland under modern tid.43 Kritik kan ges till genomförandet av analys av endast ett fall då fler fall är bättre med hänsyn till generaliserbarheten.44 Att välja endast ett fall har dock ett värde i sig genom att det kan vara unikt samt avslöjande45 vilket ville uppnås i det här arbetet. Valet av ett fall innebär även möjlighet att kunna gå in mer på djupet av fallet än att endast beröra ytan av flera fall.
För att kunna genomföra analysen har en operationalisering genomförts av den valda teorin för att sedan kunna genomföra analysen och pröva den. Det betyder att analysen genomförs genom att läsa texter som berör valt fall för att få fram det viktiga i dem. Med andra ord om indikato-rerna utifrån genomförd operationalisering hittas.46 Den här metoden lämpar sig för undersök-ningen på grund av komplexiteten i det som ska undersökas, samt att de framtagna indikato-rerna inte uttryckligt står skrivna i det material som använts. Det i sin tur bidrar till att de måste tolkas fram. Här kan kritik ges i form av att alla tolkar en text eller resultat olika.47 Med det sagt har det redovisats alternativ till den slutsats som gjorts utifrån analysen och samtidigt har noggranna motiveringar getts till varför valet föll på den slutsats som togs och inte något av de tänkbara alternativen. Precis som vid annan forskning bör forskningsresultatet i möjligaste mån vara oberoende gentemot forskaren som utför själva undersökningen. En annan forskare som letar efter svar på samma fråga med samma analysverktyg ska i princip komma fram till samma
43 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. S.42-43
44 Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, Upplaga 1:1, Studentlitteratur, Lund, 2016 S.52 45 Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, S.51
46 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad. S. 211-216
Sida 18 av 39 resultat.48 Utifrån den operationalisering, referering och argumentering som gjorts i förelig-gande arbete blir det lättare för en läsare att pröva resultaten i arbetet vilket bidrar till ökad intersubjektivitet.
En viktig sak att beakta när det kommer till en kvalitativ ansats är enligt Tufte & Johannessen att all information som forskaren kommer över hela tiden tolkas. Det här kan bidra till att änd-ring av hypoteser och teorier sker under datainsamlingen.49 Av den anledningen är det av vikt att forskaren bibehåller fokus och inte blir tesdrivande vilket kan sänka studiens trovärdighet. En annan viktig del att ha i beaktande när det kommer till den här typen av analys är enligt Boréus och Bergströms beskrivning. De beskriver att varje individ som läser en text eller ett arbete redan har en viss förståelse. Erfarenheterna om området, bakgrund och kunskaper en forskare har med sig sedan tidigare påverkar tolkningen av de texter som analyseras.50 Med det sagt är det viktigt att vid analys av en text resonera om huruvida forskarens tidigare bakgrund och förståelse påverkat de resultat som tagits fram. För att undvika att bli tesdrivande har ana-lysen genomförts med ett neutralt medvetet förhållningssätt där försökt till triangulering mellan olika källor använts och tolkningar har gjorts så textnära som möjligt.
3.1 Val av fall
Fallet som valts är ett kritiskt fall under gynnsamma omständigheter vilket innebär att teorin sätts i en kontext den är skapad för och skulle kunna resultera i att den undermineras.51 En lyckad förklaring av georgienkonflikten skulle kunna ge indikation på att den ryska krigfö-ringen är något som de nyttjat i tidigare konflikter. Därmed skulle det möjligtvis öka teorins förklaring av ryska ageranden i modern tid. Skulle Rysslands krigföring däremot inte kunna förklaras utifrån Full-Spectrum Conflict kan det resultera i det motsatta.
Det valda fallet är enligt tidigare konflikten i Georgien. Det anses vara ett lämpligt fall eftersom det dels är en konflikt under modern tid och dels en konflikt tidsmässigt närliggande till den i Ukraina 2014. Den uppmärksammade huvudkonflikten varade under fem dagar men analysen berör tidsperioden mellan början på juli till slutet av augusti. Anledningen till det är att teorin
48 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad., S. 25
49 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003. S.74 50 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskurs-analys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018. S.32
51 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
Sida 19 av 39 är som tidigare nämnt väldigt övergripande samt berör samtliga av Rysslands metoder och age-randen i konflikter. Det medför att en undersökning på hela konflikten under den valda tidspe-rioden är av vikt för att kunna skapa en bättre förståelse för Rysslands krigföring i Georgien. Risken med att enbart undersöka specifika delar är att arbetets undersökning går miste om in-formation som kunnat lämpa sig för det slutgiltiga resultatet.
3.2
EmpiriArbetets empiri utgörs av nio nyhetsartiklar samt tio vetenskapligt granskade artiklar som be-skrivit konflikten i Georgien. Nyhetsartiklarna är publicerade av CNN52,53,54, BBC55, Svt56, Sä-kerhetspolitik57 och Sveriges Radio58,59,60. De vetenskapliga artiklarna är skrivna av Deibert, R. J, Rohozinski, R, & Crete-Nishihata M,61 Timothy L. Thomas,62 Carolina Vendil Pallin and Fredrik Westerlund,63 Vicken Cheterians,64 Mikhail Filippovs,65 Roger N. McDermott,66 Rick Fawn & Robert Nalbandovs,67 Christopher W. Mullins,68 Emilio J. Iasiellos69 och Brian J. El-lisons.70
Samtliga artiklar har analyserats utifrån de fyra källkritiska kriterierna äkthet,
obero-ende, samtidighet och tendens.
52 CNN World, 2008 Georgia Russia Conflict Fast Facts.
2014-03-13.https://edition.cnn.com/2014/03/13/world/europe/2008-georgia-russia-conflict/index.html (hämtad 2020-06-03).
53CNN World, Russian tanks ‘on the move’ in Georgia. 2008-08-14.
https://edi-tion.cnn.com/2008/WORLD/europe/08/14/georgia.russia.war/ (hämtad 2020-06-03)
54CNN World, Leaders of ex-Soviet republics support Georgia at rally. 2008-08-12.
20https://edi-tion.cnn.com/2008/WORLD/europe/08/12/georgia.rally/ (hämtad 2020-06-03).
55 BBC, Russian forces battle Georgians. 2008-08-08. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7550354.stm(hämtad 2020-06-03)
56 SVT Nyheter, Konflikten om Sydossetien. 2008-08-11. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/konflikten-om-sydossetien
(häm-tad 2020-06-03)
57 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fördjupning Georgien., 2013-08-27
https://www.sakerhetspolitik.se/glo-balassets/pdf/varldskartan-arkiv/georgien-fordjupning.pdf(hämtad 2020-06-03)
58 Melén, Johanna. Rysk militärövning väcker krigsminnen i Georgien. Sveriges Radio, 2013-04-04.
https://sverigesra-dio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5494151(hämtad 2020-06-03)
59Wadström, Fredrik. EU: Ryssland provocerade fram kriget. Sveriges Radio, 2009-09-30.
https://sverigesradio.se/sida/arti-kel.aspx?programid=83&artikel=3134901 (hämtad 2020-06-03).
60Collin, Lotten. Georgiekriget kom överraskande. Sveriges Radio, 2008-08-19
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?pro-gramid=83&artikel=2261027 (hämtad 2020-06-03)
61Deibert, R. J., Rohozinski, R., & Crete-Nishihata, M. Cyclones in cyberspace: Information shaping and denial in the 2008
Russia–Georgia war. Security Dialogue, 43(1), (2012). 3–24.
62 Thomas, Timothy L., The Bear Went Through the Mountain: Russia Appraises its Five-Day War in South Ossetia, Journal
of Slavic Military Studies, 22:1 (2009): 31-67,
63 Vendil Pallin, Carolina & Westerlund, Fredrik., Russia's war in Georgia: lessons and consequences, Small Wars & amp;
Insurgencies, 20:2 (2009): 400-424,
64 Cheterian, Vicken., The August 2008 war in Georgia: from ethnic conflict to border wars, Central Asian Survey, 28:2,
(2009): 155-170
65 Filippov, Mikhail. “Diversionary Role of the Georgia-Russia Conflict: International Constraints and Domestic
Ap-peal.” Europe-Asia Studies: The European Union, Russia and the Shared Neighbourhood 61.10 (2009): 1825–1847
66 McDermott, Roger. N. Russia's conventional armed forces and the georgian war. Parameters, 39(1) (2009): 65-80. 67 Fawn, Rick & Nalbandov, Robert., The difficulties of knowing the start of war in the information age: Russia, Georgia and
the War over South Ossetia, August 2008, European Security, 21:1 (2012): 57-89,
68Mullins, Christopher W. War Crimes In The 2008 Georgia–Russia Conflict, The British Journal of Criminology, 51:6, (2011): 918–936
69 Iasiello, Emilio. "Russia's Improved Information Operations: From Georgia to Crimea." Parameters 47.2 (2017): 51-63 70 Ellison, Brian. J., "Russian Grand Strategy in the South Ossetia War." Demokratizatsiya 19.4 (2011): 343-66.
Sida 20 av 39
Äkthet
Samtliga vetenskapliga artiklar är framsökta och hämtade genom Anna Lindhbibliotekets data-baser. Artiklarna är publicerade av följande förlag, Talyor & Francis(62, 63, 64, 65, 67) Sage Publi-cations (61) Oxford University Press(68) U.S. Army War College(66,69) och Kirkpatrick Jordon Foundation(70). Nyhetsartiklarna är framsökta genom internet med särskilt fokus på trovärdiga förlag som BBC(55), CNN(52,53,54), SVT(56) och Sveriges Radio(58,59,60). Informationen i samtliga av de här artiklarna kan ses som äkta utifrån den här principen eftersom samtliga verk är veten-skapligt granskade och publicerade av seriösa förlag. 71 Artikeln från säkerhetspolitik(57) ansågs också lämplig eftersom den kommer från en seriös myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Oberoende
Nyhetsartiklarna är direktrapporterade via deras officiella hemsida vilket anses stärka trovär-digheten i informationen som skrivs. Artikeln från säkerhetspolitik är också hämtad från den officiella hemsidan. Samtliga vetenskapliga artiklar är andrahandskällor vilket påverkar trovär-digheten i den information som skrivs. Däremot ökar trovärtrovär-digheten av informationen i artik-larna eftersom de beskriver händelserna i Georgien på liknande sätt. Samtidigt anses källorna leva upp till oberoendet eftersom informationen inte bedöms blivit framtvingad eller möta sär-skilda förväntningar.72
Samtidighet
Utifrån den här principen kan tio av verken anses leva upp till samtidigheten på en god nivå eftersom de är publicerade i anslutning till konflikten 2008 (53,54,55,56,60) samt mellan februari och december 2009(59,62,63,64,65). Det gör att de här tio har en större trovärdighet eftersom män-niskor har tendensen att glömma och efterrationalisera. Det gör också att detaljerna i de här tio verken är mer trovärdiga än i de övriga.73 De andra verken är publicerade 2011(68,70), 2012(61,66,67), 2013(57, 58), 2014(52) och 2017(69). Det här gör att informationen i de här verken är
71 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. S. 291-292
72 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad. S292-293
Sida 21 av 39 mindre pålitliga när det kommer till framförallt detaljer. Här är det är en fördel om den inform-ationen kan stärkas med hjälp av de andra verken som publicerats tidigare innan den nyttjas i analysen.
Tendens
När det kommer till tendens anses verken uppfylla kraven på den här principen eftersom samt-liga verk uppfattas ha för avsikt att undersöka och återberätta det som hände under konflikten. Det kan alltid diskuteras kring huruvida informationen som återges är snedvriden eller inte men eftersom samtliga artiklar är vetenskapligt granskade eller publicerade av seriösa förlag och myndigheter anses informationen vara riktig.74
Kritik som kan tas upp gentemot den valda empirin i det här arbetet är att hälften av källorna i stor utsträckning är andrahandskällor vilket kan sänka trovärdigheten i informationen som ges. En fördel som skulle kunna ses med nyttjandet av texter är att materialet fortfarande är tillgäng-ligt vilket möjliggör att läsaren kan gå tillbaka och läsa dem. Ytterligare en fördel med den valda empirin är att artiklarna tillsammans möjliggör en bredare förståelse av fallet samt att artiklarna individuellt kan ge fler detaljer kring vissa händelser som skedde.
För att förhindra påverkan av författarens förförståelse har en triangulering genomförts för att stärka den information som empirin tagit upp. Genom det stärks också reliabiliteten i arbetet eftersom det minskar möjligheterna för att egna tolkningar kan göras.75 Att nyttja vetenskapligt granskade artiklar stärker också trovärdigheten i den fakta som de enskilt tar upp om fallet eftersom de är granskade av experter inom det området innan artikeln publicerades.76 En fördel när det kommer till nyhetsartiklarna är att huvuddelen av deras fakta är publicerad under kon-flikten vilket skulle kunna stärka trovärdigheten. Däremot kan det också resoneras kring vilken fakta som gåtts miste om eller uteslutits i de artiklarna.
En nackdel med nyttjandet av texter är att en del relevant information rörande konflikten kan vara svårt att få tillgång till på grund av exempelvis sekretess. Det kan medföra att arbetet blir lidande eftersom informationen inte är tillgänglig. Med hänsyn till att det med stor sannolikhet
74 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad S. 294-295
75 Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, Upplaga 1:1, Studentlitteratur, Lund, 2016. S.59
76 Umeå universitet, Vetenskapliga publikationer.
Sida 22 av 39 finns information som klassas som sekretess har det gjort att all fakta rörande konflikten inte kunnat tas del av och belysas i analysen. Av den anledningen har en stor mängd empiri relaterat till fallet tagits fram genom sökningar i databaser och på internet. Därefter har empirin skalats ner baserat på relevansen, recensionerna och sammanfattningarna. Slutligen har endast fakta som beskriver fallet tagits från artiklarna och de slutsatser samt analyser författarna har gjort har inte varit relevant för den här uppsatsens arbete.
3.3 Forskningsetiska överväganden
Eftersom det här arbetet inte nyttjar en datainsamling i form av intervjuer, experiment eller liknande berör det således inte människor på ett sådant sätt att forskningsetiska problem kan uppstå.77 Med det sagt finns det fortfarande andra forskningsetiska överväganden som behöver tas i beaktning. Med tanke på att huvuddelen av de förstahandskällor som beskriver konflikten är skrivna på ett annat språk som inte behärskas har undersökningen till stor del byggts på andrahandskällor. Av den anledningen är det viktigt att triangulering finns i den information som presenteras, med andra ord nyttja flertalet oberoende källor som beskriver samma händel-seförlopp. Av det skälet användes flertalet nyhetsartiklar i det här arbetet. Genom det här mins-kas risken också för bias och samtidigt höjer det reliabiliteten för arbetet.78
Vidare kan det alltid diskuteras kring om krig är etiskt rätt att forska om eftersom det oftast innebär människors lidande och utveckling av förmågor för att döda andra människor.79 Det här arbetets syfte är inte att utveckla eller framhäva ryskt agerande i Georgien på ett sådant sätt att någon ska ta skada. Syftet är att försöka öka förståelsen för hur Ryssland agerar i konflikter och skapa möjligheter för att kunna hantera och motverka det.
4. Analys
För att underlätta för läsaren att förstå analysen som har genomförts har det inledningsvis getts en kortfattad överblick av konflikten i Georgien. Därefter har den efterföljts av analys och re-sultatet av den för det här arbetet.
77 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003. S.60 78 Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, Upplaga 1:1, Studentlitteratur, Lund, 2016. S.59
79 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003.
Sida 23 av 39
4.1
Rysk-Georgiska konflikten 2008 bakgrundUppmärksamheten från världens alla ledare och befolkning var på invigningen av de olympiska spelen i Beijing den åttonde augusti 2008. Men alla sändningar blev avbrutna och nyheter strömmade in om ett krig som utbrutit i Kaukasusområdet. 80Från den åttonde till den tolfte augusti pågick det strider mellan Georgien och Sydossetien samt Abchazien som backades upp av Ryssland. Det som låg till grund för konflikten var tidigare provokationer som genomförts av båda sidor under juli och tidigt i augusti.81Själva huvudkonflikten handlar om att de båda utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien med stöd av Ryssland förklarat sig självstän-diga medan Georgien kräver dem tillbaka.82
Det som gjorde det här ”korta” kriget känsligt var det faktum att en världsmakt som Ryssland var inblandat samtidigt som Georgien hade en nära allians med USA. Ytterligare faktorer som höjde insatsen för konflikten var den gasledning som går genom Georgien, Turkiet och den turkiska medelhavshamnen i Ceyhan. Det har inte förts någon större debatt rörande resultatet av den här konflikten utan man är överens om att Rysslands styrkor besegrade de georgiska. De lyckades med målet att ta bestående kontroll över Abchazien och Sydossetien.83 Det återstår däremot en debatt rörande hur konflikten faktiskt startade. Flera tvivlar på att Georgien var ansvariga för att faktiskt initiera kriget genom att attackera huvudstaden Tschinvali. Den ryska närvaron i regionen tros vara minst en delaktig faktor till utbrottet.84
4.2
Full-Spectrum Conflict InformationskrigföringUtöver den till synes konventionella konflikten som var fanns en multidimensionell kamp i cyberrymden. Delar av den här striden genomfördes i hela spektrumet av operationer i och genom cyberrymden. Det inkluderar militära informationsoperationer, strategisk kommunikat-ion samt attacker och exploatering av datornätverk. Cyberattackerna startade däremot sakta veckor innan själva konfliktens. En stor mängd data riktades mot georgiska sidor med med-delandet ”win+love+in+Rusia”. Vidare påstod amerikanska experter den tjugonde juli att at-tacker mot den georgiska internetinfrastrukturen började som DDOS atat-tacker. De här atat-tackerna
80 Cheterian, Vicken. S.155, Thomas, Timothy.L. S.31
81 CNN World, 2008 Georgia Russia Conflict Fast Facts. 2014-03-13.
82 Melén, Johanna. Rysk militärövning väcker krigsminnen i Georgien. Sveriges Radio, 2013-04-04
83 Vendil Pallin, Carolina and Westerlund, Fredrik. S.400, Ellison, J. Brian. S343, Cheterian, Vicken. S.155 84 Eliison, J. Brian. S.343
Sida 24 av 39 lyckades neka invånarna till 54 webbsidor som var relaterade till kommunikation, finans och regeringen. 85
Internet spelade en viktig roll som informationskanal för media och kommunikation vilket in-kluderar nyheter, influerande bloggar och rykten. Effektiviteten av den påverkan media gav gjorde att georgiska myndigheter beslutade att censurera Rysslands television i de större stä-derna och begränsa tillgängligheten till ryska internetsidor. Ryssland målade upp deras ageran-den som en fredsbevarande insats i respons till Georgiens aggression mot ryska fredsbevarare och civilbefolkningen i Sydossetien. Narrativet spred att Ryssland försökte förhindra en huma-nitär kris och beskydda livet på ryska medborgare enligt rysk legalisering. 86 Ändamålet var att nå ut till rysktalande samhällen följt av internationella nyheter och det bredare internationella samhället. Det humanitära och fredsbevarande motivet var designat att följa det Kreml ansåg var ”västerländsk doktrin” gällande legitimiteten för internationellt ingripande för att skydda minoritetspopulationer. För att ytterligare stärka sitt inträdande i Georgien påstod Ryssland att deras ingripande var för att förhindra ett pågående folkmord. 87
Parallellt med de militära operationerna under konflikten initierade Ryssland en mängd olika informationsoperationer. De här operationerna ansträngdes för att skapa en ryssvänlig media-bevakning av konflikten och även IT-attacker mot officiella georgiska servrar. Ett exempel på det här är ryska journalister som skrev om följande punkter:
- Skjutning mot civila är ett brott mot internationell lag och är föremål för internationell rättvisa.
- En humanitär kris var på gång och Ryssland behövde stärka sin fredsbevarande konti-nent för att stoppa den från att sprida sig.
- Ryska trupper skulle skydda sina medborgare i Sydossetien i enlighet med det fredsbe-varande mandatet.
- De ryska agerandena juridiskt sett var lagliga och rättvisa.88
85 Deibert, R. J., Rohozinski, R., & Crete-Nishihata, M. (2012). S.8, Thomas, Timothy. L. (2009). S.52
86CNN World, Russian forces battle Georgians. BBC, 2008-08-08. Leaders of ex-Soviet republics support
Geor-gia at rally. 2008-08-12.
87 Deibert, R. J., Rohozinski, R., & Crete-Nishihata, M. (2012). S.4-9., Mullins, Christopher. W, (2011). S.929
88Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fördjupning Georgien., 2013-08-27, Vendil Pallin, Carolina and
Sida 25 av 39 Utöver det här nyttjade Ryssland TV-bilder och dagliga intervjuer med en militär talesman för att kontrollera flödet av internationell information. Syftet var att försöka påverka lokala befolk-ningar genom att diktera nyheter, dela framstegen med ryska trupper som skyddar ryska med-borgare och samtidigt belysa georgiska grymheter. Trots alla de här agerandena har den ryska generalstabens informations- och media hantering kritiserats av analytiker liksom bristen på enheter med kunskapen om informationskrigföring inom de väpnade styrkorna.89
Utifrån de här ryska agerandena i konflikten kan det förstås som att Ryssland inledningsvis tog kontroll över media. Det kan förstås eftersom Ryssland nekade Georgiens invånare från flertalet internetsidor och sedan nyttjade media till den nivån att georgiska myndigheten censurerade Rysslands informationsflöden. Vidare kan det också förstås utifrån analysen att ryska ageran-den förespråkades och spreds via media under större delen av konflikten. Sist men inte minst kan den här informationen förstås som att Ryssland genomförde IT-attacker mot georgiska servrar. Utifrån det här resultatet uppfylls samtliga tre indikatorer.
Ekonomi & Energi
De primära målen för konflikten verkar ha varit att ta kontroll över de två territorierna Sydos-setien och Abchazien för att etablera överlägsenhet i luften och till sjöss. Ett annat lika viktigt mål var att förhindra styrketillväxten av Georgiska och utländska trupper. Ryssland uppnådde det genom att skära av viktiga hamnar, vägar, järnvägar och flygfält vilket också kunde påverka tillförseln av förnödenheter in i Georgien. I Sydossetien korsade ryska trupper obestridda terri-torium på vägen mot staden Gori90 för att effektivisera det här och skära av huvudvägar samt järnvägar väster om staden. Gori i sig var en bas för den Georgiska militären och var strategiskt nära den sydossetiska gränsen vilken Ryssland också tog kontroll över.91 Det här skulle kunna ses som ett strategiskt val för att kunna påverka de militära styrketillväxterna av de georgiska styrkorna. I slutskedet hade den ryska militären kontroll över all tung trafik som rörde sig över och genom Georgien. Vidare genomförde ryska trupper också attacker i områden nära
89 Iasiello, Emilio, (2017), S.53., Vendil Pallin, Carolina and Westerlund, Fredrik (2009), S.404
90 CNN World, 2008 Georgia Russia Conflict Fast Facts. 2014-03-13. 91 CNN World, Russian tanks ‘on the move’ in Georgia. 2008-08-14.
Sida 26 av 39 ningen som går emellan Baku-Tbilisi-Ceyhan för att uppmärksamma energisårbarheterna. Fort-satt den sjuttonde augusti tog ryska trupper kontroll över ett kraftverk på den Georgiska-Ab-chaziska gränsen som förser tusentals av georgier och abchazier med energi.92
Utifrån de ovan beskrivna agerandena visar det på att Ryssland påverkade tillgångarna till im-porten och tillförseln av råvaror samt förnödenheter i Georgien. Ingen information som hittats tyder på att priser eller tillgång till gas påverkades under konflikten. Det trots att Ryssland genomfört attacker i närheter av gasledningen för att påvisa sårbarheten. Utifrån det här upp-fylls en av två indikatorer i analysverktyget.
Politiska påverkanoperationer
Innan konfliktens start ingick Moskva i en officiell relation med Sydossetien och Abchazien. Den här relationen gjorde att Ryssland började bevilja invånarna i de här två territorierna ryskt medborgarskap och tilldelades ryska pass.93 De här handlingarna skapade en irritation bland georgiska tjänstemän och ansågs vara en direkt utmaning mot Georgiens påståenden om suve-ränitet. Beroende på perspektiv var det här ett ryskt agerande för att rädda civila eller ett ryskt försök att provocera Georgien. Oavsett vad framförde både ryska och Ossetiska myndigheter narrativ som påstod att civila och fredsbevarare i Sydossetien var i grundläggande fara från Georgien.94
Från den åttonde augusti vidmakthöll den ryska regeringen konsekvent sina redogörelser om händelserna i Sydossetien och intensifierade språket som användes för beskrivningen av dem. Syftet var att öka känsla av en kollektiv rysk-ossetisk nationell förstörelse. Lavrov varnade för den humanitära katastrofen som växte i regionen på grund av de georgiska handlingarna. Vidare beskrev den ryska biträdande utrikesministern Gregory Karasin situationen i Sydossetien som en tragedi som orsakats av den georgiska presidenten Saakashvili. Vladimir Putin i sin tur ka-raktäriserade de georgiska handlingarna som ett brott mott sin egen befolkning och ett angrepp mot Sydossetien vilket skulle straffas. 95 Senare tillkännagav president Medvedev att han måste skydda ryska medborgares liv vart de än befinner sig och syftade på att många osseter hade
92 McDermott Roger N. (2009), S.66, Vendil Pallin, Carolina and Westerlund, Fredrik (2009), S. 403, Ellison, Brian J. (2011),
S.357. Thomas, Timothy. L. (2009), S.59
93 Collin, Lotten. Georgiekriget kom överraskande. Sveriges Radio, 2008-08-19, Wadström, Fredrik. EU: Ryss-land provocerade fram kriget. Sveriges Radio, 2009-09-30.
94 Deibert, R. J., Rohozinski, R., & Crete-Nishihata, M. (2012). S.7., Fawn, Rick & Nalbandov, Robert. (2012). S.73 95 Deibert, R. J., Rohozinski, R., & Crete-Nishihata, M. (2012). S.8., Fawn, Rick & Nalbandov, Robert. (2012). S.74.,
Sida 27 av 39 ryska pass. Senare fortsatte Lavrov påstå att Ryssland fått in rapporter om att byar i Sydossetien blev etniskt rensade.96
Upprepade gånger presenterade den rysk-ossetiska versionen av att osseterna upprepade gånger var under Georgiens nåd och att de stod inför ett folkmord. Statskommittén för information och press i Sydossetien uttalade upprepade gånger till Rysslands ledning att stoppa ”utrotningen” av den ossetiska nationen. Den uppmanade Moskva att ”skydda era egna medborgare”, ”du är vårt enda hopp” och ”genomför omedelbara åtgärder för att skydda era medborgare eftersom Georgien fortsätter en väg för att fullständigt förinta den ossetiska nationen”.97
Utifrån den här informationen kan det förstås som att Ryssland nyttjade sig av subversion mot Georgien. Det i form av utdelningen av pass för att underminera Georgiens suveränitet. Likväl underminerades den georgiska presidenten och landets ageranden mot befolkningen genom ryska uttalanden. Det kan också utifrån den här informationen förstås som att det inte var tydligt om Ryssland samarbetade med internationella politiker eller att de gav stöd till politiska partier trots flertalet uttalanden av Sydossetiska representanter. Därmed uppfylls en av tre indikatorer i analysredskapet.
Kinetisk krigföring
Dagar innan konfliktens start avslutade den ryska armén sin Kavkaz övning men trupperna kvarstannade vid deras positioner vid den georgiska gränsen. Syftet med de här trupperna var på papperet där för att skydda civilbefolkningen och upprätthålla ordning. Däremot var de tyd-ligt placerade för att öka Rysslands makt och inflytande. Närvaron av ryska styrkor tillät också den ryska militären att bättre förbereda sig för konflikterna när dem uppdagades.98 Vidare skulle hotet om en större konflikt kunnat ha ingått i ett försök att underminera Saakasjvilis president-skap.99
Den åttonde augusti blev Tschinvalli Sydossetiens huvudstad attackerat och georgiska trupper gick in i den självförklarande republiken. Några timmar senare äntrade ryska trupper Sydosse-tien genom Roki-tunneln till följd av Georgiens ensidiga krigsförklaring. Under de följande
96BBC, Russian forces battle Georgians. 2008-08-08 97 Fawn, Rick & Nalbandov, Robert. (2012). S.72
98 Filippov, Mikhail, (2009). S.1838., Mullins, Christopher.W, (2011). S.929 99 SVT Nyheter, Konflikten om Sydossetien. 2008-08-11
Sida 28 av 39 timmarna attackerade ryska stridsfordonskolumner georgiska trupper i och runt om Tschinvali medan ryska bombplan attackerade georgiska underhållsplatser.100 Den tionde augusti lyckades ryska trupper trycka tillbaka de georgiska ut från huvudstaden och Georgien meddelade ett ensidigt eldupphör och drog tillbaka sina styrkor söder ut.101
Samtidigt som ryska styrkor attackerade huvudstaden i Sydossetien genomfördes en attack in i Abchazien. Den nionde augusti sågs ryska fartyg i hamnen vid Ochamichira och under den dagen uppmanade abchaziska tjänstemän för FN:s observatör i Georgien att dra ur personal från Kodori-dalen. När dem hade gjort det började beskjutningen av dalen och på natten till den tionde korsade abchaziska styrkor gränsen. Senare under dagen den tionde augusti korsade ryska styrkor Inguri-floden in i Georgiskt territorium. Under natten mellan den elfte och tolfte augusti drog sig georgiska styrkor tillbaka från hela dalen tillsammans med civila. abchaziska och ryska styrkor ockuperade området fram till den 13:e. Senare den 15:e augusti uttalade sig den ryska generallöjtnanten Nikolay Uvaroy att den ryska fredsbevarande gruppen i södra Os-setien kommer att ökas. Den kommer också inkludera stridsvagnar och att georgiska fredsbe-varare inte får återvända till Sydossetien. 102
Trots den korta varigheten av konflikten och informationsmiljöns stränga karaktär nyttjade båda sidor sig av militära informationsinsatser under krigets varaktighet. Båda sidor nyttjade sig av kinetiska attacker mot viktiga kommunikationsanläggningar, utnyttjade taktisk signalin-formation och deltog i elektroniskkrigföring. De ryska kinetiska attackerna mot nyckelobjekt begränsade kraftigt kommunikationen med den nationella befälhavaren.103
Under konflikten agerade löst organiserade milisgrupper på ideologiska och nationalistiska ide-ologier som hade skapats och stärkts av Rysslands politiska och militära handlingar. Bristen på professionalisering samt kommando och kontroll inom milisgrupperna underlättade det syste-matiska våldet ytterligare. Att arbeta under militära skydd av de ryska styrkorna gav en ome-delbar, om inte långsiktig, känsla av straffrihet och tillåtelse. I ett fåtal fall i konflikten anslöt sig ryska trupper till de lokala miliserna för att plundra och förstöra byar men baserat på flera
100 CNN World,2008 Georgia Russia Conflict Fast Facts. 2014-03-13.
101 Deibert, R. J., Rohozinski, R., & Crete-Nishihata, M. (2012). S.7-8., Cheterian, Vicken, (2009). S.159, Mullins,
Christo-pher.W, (2011). S.922
102Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fördjupning Georgien. 2013-08-27, Mullins, Christopher.W,
(2011). S.922, Timothy L. Thomas (2009). S.59
