”Jag reflekterar över miljön men ändå
inte”
Konsumtion, personliga val och ekonomi
“I reflect on the environment but still
not”
Consumption, personal choice and economy
Mirella Trailovic
Miljövetenskap Examensarbete på kandidatnivå 15 hp VT 2018 Handledare: Ebba Lisberg Jensen & Fredrik Björk
Sammanfattning
Under de senaste decennier har konsumtion av inredning ökat, konsumenter tillbringar allt mer tid på att inreda och inhandla inredning. Avsikten med denna studie är med hjälp av intervjuer undersöka resonemanget vid konsumtion av inredning hos fyra personer, genom att kartlägga deras attityder, beteende och tankar kring konsumtion och konsumtionens
miljöpåverkan. Studien presenterar fem teman: konsumtionslycka, pengar, miljö, secondhand och smak. Pengar har en väsentlig roll vid konsumtion av inredning, men respondenternas svar stärker bilden av att konsumtion av inredning ger tillfredsställelse samt är ett medel för att skapa social tillhörighet och identitet.
Abstract
Over the past decades’ consumption of interior has increased, consumers spend more and more time decorating and purchasing interior. The purpose of this study is to investigate the reasoning for the consumption of four persons by analyzing their attitudes, behaviors and thoughts about consumption and the environmental impact of consumption. The study presents five themes: consumption happiness, money, environment, secondhand and taste. Money has decisive role in the consumption of interior, but respondents answer strengthens the picture that interior consumption gives satisfaction and is a mean to create social
belongingness and identity.
Innehållsförteckning
Inledning ... 2 Bakgrund ... 2 Problemdiskussion ... 5 Syfte ... 6 Teoretiskt ramverk ... 7 Konsumtionssamhälle ... 7 Smak och identitet ... 7 Identity Investment Theory ... 8 Inställning till varor ... 10 Metod ... 12 Abduktiv ansats ... 12 Kvalitativ forskning ... 12 Datainsamling ... 12 Tillförlitlighet ... 13 Semistrukturerade intervjuer ... 14 Procedur ... 17 Meningstolkning ... 18 Resultat och analys ... 20 Konsumtion + lycka = sant? ... 20 Pengar är allt ... 22 Miljö ... 24 Smak ... 26 Egna reflektioner ... 28 Slutdiskussion ... 29 Referens ... 32Inledning
I mitt inledande kapitel vill jag ge dig som läsare en översiktlig bild av ämnet samt väcka ett intresse för vidare läsning. Genom belysning av några teman vill jag skapa större förståelse för mitt val av område och problem.
Bakgrund
Det verkar vara viktigt att äga, skapa och underhålla ett attraktivt hem, speciellt i skandinaviska länder skriver Gram-Hanssen och Bech-Danielsen (2004). I dag används inredning i allt större utsträckning för att framhäva och förmedla vilka vi är, vilka vi vill vara, hur vi lever och vad vi står för (Holmberg & Roos, 2010). Inredningsindustrins tillväxt kan vara ett tecken på detta eftersom inreda sitt hem har blivit ett intresse för allt fler svenskar (Medvetenkonsument, 2018). Människor har alltid konsumerat olika varor och tjänster men drivkraften och orsakerna till varför konsumtion i dag sker har förändrats. I dag handlar det mer om att tillfredsställa egna behov, medan förr konsumerade människor till större del för att kunna överleva (Bauman, 2008).
Mellan åren 2005 och 2015 ökade konsumtionen i genomsnitt med 4,3 procent per år inom kategorin möbler, belysning, hushållsartiklar och reparation av möbler och inredning (Fuentes, 2016). Trots att det råder en miljömedvetenhet bland svenska konsumenter, exempelvis den genomsnittligasvensken handlar mer secondhand och köper mer kravmärkt mat, så ligger inte inredningskonsumtionens tillväxt i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: att säkerställa hållbar konsumtion och produktion (Fuentes, 2016).
Konsumentverket genomförde en undersökning där de undersökte hur konsumenter upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn utifrån 23 olika konsumentmarknader. Det undersökningen kom fram till var att konsumenter upplevde att de hade störst möjlighet att kunna göra val med miljöhänsyn när det gäller exempelvis mejeriprodukter, frukt och
grönsaker. Möbler och inredning var en av dem konsumentmarknader där konsumenter ansåg att det var svårast att göra val med miljöhänsyn (Konsumentverket, 2017).
Ökad konsumtion innebär också ett större utnyttjande av jordens resurser (Klar, Gunnarsson, Prevodnik, Hedfors & Dahl, 2014). För att få en uppfattning om hur individers konsumtion påverkar miljön är det ekologiska fotavtrycket ett verktyg som hjälper en att få en uppfattning (Lidskog & Sundqvist, 2011). Det ekologiska fotavtrycket mäter hur mycket natur vi har och
hur mycket natur vi använder för att producera varor och tjänster som individer sedan
förbrukar (Lewan, 2010). Om jordens biologiska produktiva yta (åker, betesmark, ängsmark, fiskevatten eller skog), delades upp på antalet människor, snart åtta miljarder, skulle var och en få tillgång till cirka 1,7 globalhektar (Naturvårdsverket, 2010; WWF, 2016) och 1,7 globalhektar ska förse hen med allt hen behöver i form av mat, vatten, bränsle, kläder och energi (WWF, 2016). Dock finns det länder, exempelvis Sverige, där 1,7 globalhektar inte räcker till eftersom konsumtionsnivån är högre än så och det innebär att svenskars
konsumtionsnivå är högre än vad jorden klarar av (Footprintnetwork, 2017; Naturvårdsverket, 2010).
Inredning
Under början av 1990-talet började Sveriges möbel- och inredningshandeln att utvecklas. Allt fler etablerade företag som Mio och Ikea utökade sina verksamheter samtidigt som nya möbel- och inredningsbutiker, exempelvis Lagerhouse, Bolia och BoConcept etablerade sig på den svenska marknaden (Hornborg, 2007). Även klädbutiker utökade sina sortiment och började sälja inredning, exempelvis H&M som började sälja inredning under namnet H&M home eller Filippa K och Boomerang som lanserade egna mindre inredningskollektioner (Fuentes, 2016).
Några år senare utvecklades näthandeln och möjligheterna till att kunna inhandla möbler och inredning över nätet möjliggjordes för konsumenter. Näthandeln utvecklades enormt i mitten av 2000-talet vilket resulterade att försäljningen av möbler och inredning via nätet växte (Fuentes, 2016).
Men vad betyder inredning? Inredning kan nog uppfattas som ett diffust begrepp och vad som utgör inredning skiljer sig säkerligen åt beroende på vem som ska definiera begreppet.
Nationalencyklopedins (2018) definition av inredning leder fram till ordet rumsinredning och definitionen av rumsinredning är ” Interiörkonst, gestaltning eller dekoration och möblering av bostadsrum”. Confidentlivning, EM home, Mio och Sleepo är några exempel på inredning- och möbelbutiker som på sina hemsidor säljer krukor, ljusstakar, bordstextil, förvaring, vasar, prydnadsföremål, posters, filtar, kuddar, belysning, dukning och mycket mer under kategorin inredning.
Under och 2000-talet började media att allt mer synliggöra inredning. I början av 1990-talet fanns det två inredningsmagasin som riktade sig till konsumenter, men vid början av
2000-talet hade konsumentinriktade inredningsmagasin fördubblats. Under 2000-talet började även svenska dagstidningar publicera bilagor eller inkludera reportage om inredning och detta innebar att information om inredning nådde en större del av Sveriges befolkning än tidigare (Fuentes, 2016). Samtidigt som inredningsreportage blev återkommande i svenska
dagstidningar började TV sända allt fler inredningsprogram som, Sommartorpet, Room Service och Sofias Änglar, vilka dessutom fick stort genomslag. Medias utveckling och exponering av inredning har haft en betydelsefull roll för hur människors syn och förhållningssätt till inredning har förändrats (Fuentes, 2016).
Hem
Den traditionella synen på hem och hur människor nyttjar sina bostäder har förändrats och luckrats upp. Tidigare var hem slutna och privata platser men i dag har hem på grund av modernisering, teknologisk utveckling, förändrade levnadssituationer och förändrade konsumtionsmönster blivit en kontaktyta och en plats som människor öppnar upp för
omvärlden (Fuentes, 2016). Intresset för inredning har dessutom ökat då allt fler konsumenter anser att inredning är något betydelsefullt och gärna något de spenderar tid på. Fuentes (2016) problematiserar den yttre påverkan som media och marknadsföring har och menar att den kommersiella gestaltningen skapar förväntningar att ett hem ska se ut på ett visst sätt, vilket eventuellt har en negativ påverkan på konsumenter.
I dag kan hemmet beskrivas som en plats där människor förmedlar sina livsberättelser och genom att förändra och köpa ny inredning kan det påvisa en pågående förändring i personers liv (Fuentes, 2016). Människor blir påverkade av deras pågående liv när de köper inredning och försöker gärna matcha deras inredning med deras nuvarande livssituation, exempelvis går det att iaktta när människor skaffar barn eller bli sambo (Leslie & Reimers, 2003).
Identitetsskapande
Viljan att visa vem man är genom att konsumera har funnits sedan lång tid tillbaka, men i dag har betydelsen ökat eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle. Varor hjälper till i den identitetsskapande processen då varor fungerar som ett redskap att skapa, stärka eller bekräfta en individuell uppfattning (Landahl & Ahmadi, 2012). Konsumtion har därför fått en större betydelsefull definition i dag av våra jag eftersom individer hela tiden försöker förmedla till omvärlden vilka de är genom sina konsumerade varor (Bjurström, Fornäs & Ganetz, 2000).
Den moderna människans identitet är något som måste konstrueras i större utsträckning än tidigare. Förr var släkt- och grannskap dominerade identitetskällor men i dag har det suddats ut vilket har lett till att ett tomrum behöver fyllas (Hornborg, 2007). Den moderna människan spenderar dessutom allt mer tid runt främmande människor och måste därför kommunicera ut i större utsträckning vem man är, och ens konsumerade varor blir ett medel för att uttrycka vem man är (Hornborg, 2007).
Val
I dag har konsumenter större frihet att själva kunna avgöra och besluta exempelvis vilket elbolag eller vårdcentral de vill tillhöra. Denna valfrihet är enligt de flesta konsumenter en fördel eftersom konsumenter själva kan bestämma, men nackdelen är att ibland saknar
konsumenter kunskap om sina val och nödvändig information saknas, vilket kan resultera i att beslut försvåras (Ekström, 2007). Konsumenter tenderar att prioritera beslut som är
exempelvis roliga medans beslut som kan anses vara mindre roliga eller mindre viktiga kan baseras utifrån funktionalitet, samma som sist, det billigaste, det dyraste, det vackraste eller det miljövänligaste. Det kan exempelvis vara roligare att besluta vilka kläder eller vilken inredning som ska inhandlas än att avsätta tid och söka efter information om vilket elbolag som tar störst hänsyn till miljö (Ekström, 2007). Konsumenter tenderar att välja och prioritera vad de själva tycker bäst om och inte vara medvetna om att självcentrerade val bestämmer vår framtid (Biel, 2007).
Problemdiskussion
Från att ha uppskattat funktionella och praktiska egenskaper hos inredning går trenden i dag mot att konsumenter vill omge sig med inredning som de kan visa upp och känna avspeglar deras identitet. I dag räcker det inte att inredning är snygg utan dagens konsumtion av inredning omfattar identitet, drömmar och kommunikation (Bjuström et al., 2000). Det ska tillfredsställa egocentriska och existentiella behov: vem är jag och hur vill jag att andra ska uppfatta mig?
Yttre påverkan som kommersiell reklam, media och trender förmedlar och kommunicerar ut till konsumenter att de bör tillbringa tid på inredning, inreda sina hem och spendera pengar på inredning. Vilket innebär att den yttre påverkan uppmanar konsumenter till att fortsätta konsumera snarare än att avråda (Fuentes, 2016). Detta har resulterat i att den totala
shoppingtiden har ökat och antal inköp har ökat, konsumenter tänker inte på hur ofta eller hur mycket pengar de spenderar på inredning (Holmberg, 2007). Dessa faktorer är bidragande till den slit- och slängmentalitet som har utvecklats (Alvesson, 2007).
I en befolknings representativ studie genomförd i Sverige 2016 konstaterades två saker: det första är att den genomsnittliga konsumenten underskattar hur mycket pengar som spenderas på inredning och det andra är att konsumenter inte är medvetna om hur ofta inredning
inhandlas (Fuentes, 2016). Detta kan vara ett tecken på att individer inte heller har förståelse hur deras konsumtion av inredning påverkar miljön.
Syfte
Syftet med undersökningen är att undersöka resonemanget vid konsumtion av inredning hos fyra personer, genom att kartlägga deras attityder, beteende och deras tankar kring
konsumtion och konsumtionens miljöpåverkan. För att ta reda på detta ställer jag följande frågor: Hur resonerar människor när de ska köpa inredning? Vad är det som grundar deras attityder och beteende?
Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenter jag det teoretiska ramverk som kommer att ligga till grund för min undersökning.
Konsumtionssamhälle
I dag lever vi i ett konsumtionssamhälle då det har skett en övergång från ett
produktionssamhälle till ett konsumtionssamhälle. Fokus har tidigare legat på produktion, men har nu förflyttats till konsumtion vilket har resulterat i att individen i allt större
utsträckning blivit en konsumerande individ i stället för en producerande individ (Bauman, 2008). Konsumtionssamhällets påtryckningar är det som påverkar individens beteende till att konsumera och detta har resulterat i att konsumtion nu har blivit drivkraften i samhället. Konsumtion har blivit ett begär som styr människor och konsumtion är till för att tillfredsställa människors egocentriska behov menar Bauman (2008).
Bauman (2008, s. 36-37) skiljer på konsumtion och konsumism. Konsumtion är ett tillstånd hos individen och konsumism är ett karaktärsdrag hos samhället. Karaktärsdragen för konsumism får samhället genom människors förmåga att behöva, längta och begära efter föremål och konsekvensen av detta leder till konsumtion. Det verkar vara väsentligt för individens välbefinnande att tillskriva och äga varor som tryggar och lovar ett välbefinnande och enligt Bauman (2008, s. 37) utlovar konsumism detta. I ett samhälle där konsumtion är ett tecken på bra liv behövs inga tvång för påverka konsumenter att konsumera, utan
konsumenter styrs av konsumismens ideal (Lidskog & Sundqvist, 2011). I ett
konsumtionssamhälle är tillfredsställandet kortvarigt och när varor inte längre tillfredsställer konsumenten ska befintliga varor ersättas med nya varor (Bauman, 2008). På det sättet bibehåller konsumtionssamhället sin makt; genom att ständigt skapa nya begär hos konsumenter som vill ha det senaste.
Smak och identitet
Veblen (1899) skriver att det är överklassen som sätter standarden och visar de övriga samhällsklasserna vad som är passande och inte passande gällande inredning, vilken typ av mat som äts och så vidare (Veblen, 1899). Veblen refererar till det som lyxkonsumtion och det används för att visa de längre samhällsklasserna att överklassen har råd att konsumera dyra föremål och på så sätt kan sätt visa upp sin ekonomiska status (Veblen, 1899). De övriga
samhällsklasserna vill och försöker efterlikna överklassen även fast de inte har råd. De försöker visa upp en fasad om att de kommer från högre samhällsklasser än vad de gör (Veblen, 1899).
Pierre Bourdieu (1984) beskriver att individens smak för ett visst mode är främst ett uttryck för en personlig smak. En människa som köper kostym i stället för ett par jeans vill gärna tro att valet av kläder är ett uttryck för en smak som hen faktiskt har och står för, men Bourdieu hävdar att det också är ett uttryck för sociala och klassmässiga relationer som kan uttryckas i ekonomiska termer (Bourdieu, 1984). Det går att uppfatta och bedöma människors sociala status genom deras smak eller avsmak för exempelvis konst, boende, inredning och mode (Bourdieu, 1984). Människors konsumtion och deras materiella verklighet ingår i ett system där enskilda objekt tillsammans bildar ett mönster och mönstret förmedlar social tillhörighet, livsstil och status (Hammarén & Johansson, 2009).
Erving Goffman (1959) använder sig av begreppet teater som en metafor för att beskriva samhället och hur det sociala samspelet fungerar mellan människor. Individer ser sig själva som skådespelare och på ”scenen” intar och spelar individer olika ”roller” och när individen träder in i en roll definieras ett ramverk och handlingsmöjligheter utifrån vilken roll individen gestaltar. Inom rollen definieras en identitet och ett ”manus” som individen måste följa, vilket begränsar individens handlingsmöjligheter (Hammarén & Johansson, 2009). För att då vara trovärdig och värdig rollen måste individen anpassa sig efter hur rollen är definierad
(Hammarén & Johansson, 2009).
Identity Investment Theory
Författarna Thompson och Loveland (2015) har utformat teorin Identity Investment Theory (IIT). Enligt författarna själva ger teorin ett tydligt ramverk som förklarar identitetsskapandets komplexitet ur olika perspektiv. IIT är en dynamisk teori som syftar till att förklara hur
identiteter påverkar nivåerna av konsumtion (Thompson & Loveland, 2015).
IIT tar avstamp i fem teoretiska förslag som förklarar relationen mellan konsumtion och identitet, dessa är:
1. Individer har flera identiteter.
3. Individer investerar i identiteter genom konsumtion baserat på dess avkastning. 4. Identiteter varierar mer eller mindre i likformighet med en annan identitet. 5. Investering i en identitet kan öka sitt värde i förhållande till andra identiteter och
förändra följande konsumtionsbeteende.
Det första teoretiska förslaget handlar om att individer har flera identiteter. Thompson och Loveland (2015) refererar till Goffmans teori om identiteter och de skriver att individer har flera identiteter exempelvis egocentriska, sociala och personliga identiteter. Egocentriska identiteter förknippas med känslan av sig själv. Sociala identiteter är en bred
identitetskategori som existerar utanför individen men som individen kan presentera för andra. Personliga identiteter är rotade i andra människors kunskap om individen (Thompson & Loveland, 2015, s. 242). Det är viktigt att betona att individer har flera olika egocentriska, sociala och personliga identiteter. När konsumenter står inför många val måste de bestämma vilken identitet som de ska omfamna och investera tid och pengar i respektive vilken identitet som ska överges (Thompson & Loveland, 2015). Identiteterna kan väckas av önskade eller oönskade sociala grupper men konsumenter gör också medvetna och planerade val för att framföra en specifik eller flera identiteter genom sina konsumtionsval. Ett exempel är att avstå från att inhandla ett särskilt varumärke för att hålla avstånd från en viss social grupp (Thompson & Loveland, 2015, s. 242).
Det andra teoretiska förslaget handlar om att identiteter har förknippade avkastningar handlar om hur individer utvecklar, stadgar och investerar i olika identiteter för att säkra fördelar eller avkastningar. Thompson och Loveland (2015, s. 242-243) tar upp sex typer av avkastningar eller motiv som driver identitetsbeslut. Motiven representerar grundläggande psykologiska behov som individer har eller strävar efter att uppnå. Dessa är: självkänsla, kontinuitet, effektivitet, mening, tillhörighet och särskiljande. Att välja, sträva och investera i en specifik identitet kan försörja en eller flera avkastningar i olika grader.
Det tredje teoretiska förslaget handlar om att konsumtionsval representerar investeringar i olika identiteter för att uppnå någon eller några av de sex motiv eller avkastningar. Även om konsumenter vill investera i identiteter baserat på avkastningar utgör ekonomiska resurser och tillgänglig tid en begränsning som innebär prioritering och uppoffring identiteter emellan (Thompson & Loveland, 2015). Vid investering i en identitet måste konsumenten först
bedöma de jämförande fördelarna av identiteterna och till slut kommer konsumenten investera i de identiteter som kommer tillföra högst avkastning till samma kostnad eller investera i
identiteter med liknande avkastning fast till en lägre kostnad (Thompson & Loveland, 2015, s. 243). Ett exempel är en individ som har en hobby som ger hen självkänsla. Individen kan sedan börja med en ny hobby där hen får både självkänsla och tillhörighet. Enligt IIT kommer förändringen att leda till avyttring från den gamla hobbyn och pengar och tid kommer
investeras på den nya hobbyn eftersom den nya hobbyn tillför högre avkastning än den gamla hobbyn (Thompson & Loveland, 2015).
Det fjärde teoretiska förslaget handlar om hur existensen av flera identiteter ökar
möjligheterna att olika identiteter kan vara mer eller mindre likformig eller konsekventa. Identiteter som utlovar en avkastning kan ibland försvaga avkastning av en annan identitet och då måste individer testa en identitet för att försäkra att den är likformig med sin
självkänsla. Individer försöker oftast bibehålla likformighet mellan sina olika identiteter och om det skulle uppstå obalans mellan identiteterna kan det leda till stress (Thompson & Loveland, 2015). Ett exempel är en individ som uppvisar en ordningsam och skötsam personlig identitet på jobbet kan uppvisa en annan personlig identitet bland nära vänner. Om den personliga identitet som kommer fram bland nära vänner skulle uppvisas på jobbet skulle det förstöra för individens personliga jobbidentitet. Därför krävs det planering att behålla båda de personliga identiteterna. Ibland kan individer lösa konflikten mellan två identiteter genom att överge en identitet (Thompson & Loveland, 2015, s. 244). Desto mer en identitet är stadgad desto högre värderas den.
IIT är en teori som fokuserar och uppmärksammar att identitetsförändringar påverkar konsumtion och att konsumtion förändrar värdet av identiteter (Thompson & Loveland, 2015). IIT belyser att alla konsumenter är motiverade att investera i olika identiteter för att uppnå några av de sex identitetsavkastningarna (självkänsla, kontinuitet, effektivitet, mening, tillhörighet och särskiljande). Konsumenter är motiverade av en specifik avkastning och därför gestaltar sig konsumenters konsumtionsbeteende olika.
Inställning till varor
Karl Marx myntade begreppet varufetischism (commodity fetischism) 1867 och varufetischism bygger på att produktionen av varor sker utan konsumenters inblick
(Hornborg, 2012, s. 25). I stället för att individer ser konsumtionsvarors egentliga ursprung och värde uppfattar individer varor något som uppfyller ens egna självtillfredsställande (Hornborg, 2012, s. 25-26). Konsumenter behöver inte bekymra sig för exempelvis den
colombianska kaffeodlaren, eftersom när konsumenter köper kaffet är kaffet inte kopplat till kaffeodlarens arbete eller landskap (Hornborg, 2012). Konsumenter ser inte tillverkarens arbete bakom varan och enligt Marx funderar inte konsumenter på om utbytet är rättvist eller vilka konsekvenser det får för människors hälsa eller natur. För när varor står framme i en butik framstår de som lösa från det sammanhang där de är producerade (Hornborg, 2012, s. 25).
Metod
I detta kapitel presenteras metodval och tillvägagångssätt för mitt insamlade material.
Abduktiv ansats
Enligt Bryman (2008) finns det tre olika sätt som kan bevisa förhållandet mellan teori och praktik. En induktiv ansats som oftast förknippas med kvalitativ forskning, innebär att forskaren, utifrån insamlad empiri försöker generalisera en slutsats och teorin är därmed resultatet av en forskningsansats. En deduktiv ansats som oftast förknippas med kvantitativ forskning, bygger på att man utifrån en teori skapar hypoteser som sedan granskas empiriskt. Utifrån resultatet bekräftas eller förkastas hypoteserna (Bryman, 2008). Den tredje ansatsen kallas abduktiv ansats och är ett samspel mellan induktion och deduktion (Bryman, 2008; Olsson & Sörensen, 2007, s. 33). Min studie utgick främst utifrån mina egna tankar kring
ökad konsumtion av inredning och vilka problem de medför.Eftersom jag tidigt tog del av
teorin tolkar jag det som att jag hade en deduktiv ansats då jag inte utgick från någon empirisk bakgrund förutom mina egna tankar, men allteftersom tiden pågick och intervjuerna hade genomförts, tog min studie en abduktiv karaktär eftersom under studiens gång fick jag omarbeta delar av det teoretiska materialitet för att det skulle passa in på empirin.
Kvalitativ forskning
Kvalitativ forskning syftar till att ge beskrivande data där människors eget tal eller tankar hamnar i fokus (Olsson & Sörensen, 2007). Jag eftersträvade beskrivande data då jag ansåg att mina respondenters egna tankar och resonemang var det centrala, och därför passade den kvalitativa forskningsmetoden min studie bra. Jag fann det mindre relevant att tillämpa kvantitativ forskning eftersom jag inte var intresserad att förklara mitt resultat med siffor utan det intressanta var att förklara med ord mina respondenters uttalande och resonemang.
Datainsamling
Inspirationen till mitt ämnesval kom från podcasts som Ekot och Vetandets värld som
diskuterade och problematiserade människors konsumtionsmönster utifrån ett miljöperspektiv och ett socioekonomiskt perspektiv. Jag lyssnade igenom avsnitt som berörde konsumtion, människors konsumtionsmönster, inredningskonsumtion och konsumtionens miljöpåverkan. Utifrån de avsnitten kunde jag identifiera nyckelord som hjälpte mig vid min första
informationssökning. Den första informationssökningen gjordes på sökmotorn Google då jag ville få en uppfattning om vad för information som fanns tillgängligt om mitt
forskningsområde. När jag sedan skulle söka efter vetenskaplig information om mitt
forskningsområde använde jag Malmö universitetsdatabas Libeserarch och Google Scholar. Där fann jag vetenskapliga peer review artiklar, svenska myndighetsrapporter och
avhandlingar.
Mina sökord var: konsumtion och miljöpåverkan, inredning och miljö, intresset för inredning,
individ och konsumtion, heminredning, interiör, utveckling av hemmet, consumption and environmental, décor and environmental, interior decorating, environmental problems + consumption, consumption problems.
Jag hittade äldre litteratur som Veblen (1899) och Goffman (1959) och valde behålla dem eftersom de refereras i modern forskning och rapporter, vilket gör dem intressanta och relevanta för min studie.
Tillförlitlighet
Reliabilitet och validitet är två begrepp som används för att skapa en uppfattning om undersökningens kvalitet. Reliabilitet berör huruvida resultatet från en undersökning blir densamma om undersökningen genomförs på nytt eller om undersökningen påverkats av slumpmässiga eller tillfälliga händelser. Validitet handlar om huruvida undersökningen har undersökt vad som var avsett att undersöka (Bryman, 2008).
Jag var förstås intresserad om studiens kvalitet men fann det svårt att bedöma utifrån reliabilitet och validitet då jag genomfört en kvalitativ studie samt att Bryman (2008, s. 52) påpekar att reliabilitet och validitet är mer användbara i kvantitativ forskning. Istället valde jag att tillämpa begreppen tillförlitlighet och äkthet för att bedöma studiens kvalitet mer rättvist. Tillförlighet består av fyra kännetecken: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmation. För att öka trovärdigheten i min studie ställde jag frågor under intervjun som ” Har jag tolkat/uppfattat dig rätt när du säger…” och ”Menar du att…”. Överförbarhet handlar om huruvida resultatet går att överföra i andra situationer, men eftersom det inte är det viktiga i kvalitativ forskning uppmanas kvalitativa forskare att skapa fylliga och täta beskrivningar av de detaljer som ingår i en kultur (Bryman, 2008). Mitt resultat hade låg överförbarhet men jag lyckades frambringa fyllig och tätt empiri. Pålitlighet kan jämföras med reliabilitet skriver
Bryman (2008, s. 355) och det handlar om redogörelse av samtliga faser i
forskningsprocessen. I min studie skrev jag ner varje fas i forskningsprocessen för att få en fullständig redogörelse och för att kunna stärka och öka pålitligheten i studien.
Gällande konfirmation innebär det att forskare inte medvetet låtit personliga värderingar påverkat utförandet eller slutsatserna av undersökningen (Bryman, 2008). Under intervjuer och bearbetning av analys strävade jag efter objektivitet i den bemärkelsen att inte misstyda mina respondenters uttalande eller låta personliga värderingar eller tankar ha någon
avgörande roll.
Äkthet innebär att forskaren har skildrat intervjupersonernas åsikter på ett korrekt sätt
(Bryman, 2008). För att stärka äktheten i min studie utgick samtliga respondenter från samma premisser och jag strävade efter att skildra och frambringa en rättvis tolkning av mina
respondenters uttalande.
Semistrukturerade intervjuer
Efter att ha läst på om olika kvalitativa intervjuformer valde jag att arbeta med semistrukturerade intervjuer. Anledningen var att intervjuformen är flexibel och
intervjupersonerna får möjlighet att samtala och beskriva svaren öppet och fritt. Jag hade förhoppningar om att intervjuformen även skulle ge mig ett omfångsrikt material. Bryman (2008) förklarar angående semistrukturerade intervjuer att forskaren har en lista över teman som ska beröras under intervjun och denna kan ses som en intervjuguide, men frågorna behöver inte komma i samma ordningsföljd utan det är mer ett hjälpmedel för forskaren. Eftersom jag inte är en erfaren intervjuare ville jag undvika följa en strikt intervjumall eftersom jag inte visste om min intervjuguide var tillräckligt omfångsrik därför kände jag att en intervjuguide inte skulle begränsa mig eller begränsa mina respondenter uttalande. Jag ville att mina respondenter skulle tala fritt, vara avslappnade och undvika känslan av att känna sig förhörda.
Min intervjuguide bestod av sex teman. Jag hade tematiserat mina frågor så att frågor som berörde varandra följde varandra i en naturlig ordning. Mitt första tema var generell bakgrundsinformation som ålder, kön, namn, yrke. Jag valde att inleda varje intervju med generell bakgrundsinformation för att skapa god stämning mellan mig och respondenten och även få en uppfattning om vem respondenten var. Enligt Bryman (2008) är generell
övriga tema var: konsumtionsmönster, vad som är viktigt vid inköp av ny inredning, yttre påverkan, miljö och secondhand.
Semistrukturerade intervjuer är flexibla intervjuprocesser där intervjupersoner får möjlighet att berätta om saker som ligger utanför intervjuguiden och intervjuare får möjlighet att ställa följdfrågor om saker som kan uppfattas vara viktiga för studien (Bryman, 2008). Samtliga respondenter talade om och kring frågorna fritt, de berättade även om erfarenheter och åsikter som låg utanför intervjufrågorna. Detta uppskattades eftersom bilden av respondenterna förstärktes. Jag fick möjlighet att ställa följdfrågor om saker som jag bedömde som intressanta och relevanta för min studie. När jag ställde följdfrågor eller bad mina respondenter att
utveckla deras uttalande var jag försiktigt med att inte utforma ledande eller förutsättande frågor. Olsson & Sörensen (2007, s. 92) menar ledande eller förutsättande frågor ska undvikas eftersom det kan påverka respondentens svar.
Jag valde spela in tre av fyra intervjuer med hjälp av applikationen Samtalsinspelning samt förde anteckningar under samtliga intervjuer. En av intervjuerna spelades inte in eftersom platsen där intervjun tog plats blev bullrig och respondentens röst överröstades av
bakgrundsljudet. Jag tog ett beslut att inte spela in intervjun och informerade respondenten om detta. Respondenten var väldigt förstående om situationen och försökte underlätta för mig genom att ibland tala långsammare och pausa mellan meningar för att ge mig tid att
färdigställa mina anteckningar. Intervjun gick bra men det hade underlättat ifall intervjun hade spelats in då jag kan ha missat något viktigt när jag antecknade. Bryman (2008) lyfter fram att vid kvalitativ forskning är det intressant vad intervjupersonerna säger och hur de säger det, därför är det viktigt att spela in intervjun för att undvika att missa något viktigt som sägs när anteckningar förs.
Under intervjuerna noterade jag ner när respondenterna skrattade, pausade, tvekade, betonade eller förändrade tonläge då jag fann det viktigt. Jag gjorde detta eftersom jag ansåg att det var av vikt för studien.
Urval
Syftet med min studie var att undersöka fyra personers resonemang och tankesätt vid inköp av inredning. Vem eller vilka som skulle kunna vara intressanta och relevanta för min studie var personer som köpte inredning, men jag önskade och ville komma i kontakt med personer som jag misstänkte hade olika bakgrunder och olika uppfattningar om inredningskonsumtion med förhoppningar om att få omfångsrika data.
Men jag hade inte mycket ledig tid för att söka upp människor jag upplevde hade olika åsikter om inredningskonsumtion, därför valde jag att intervjua människor som var tillgängliga. Vilket innebär att mitt urval gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, som innebär att forskaren tar personer som råkar vara tillgängliga (Bryman, 2008).
Innan jag hade börjat med studien var jag osäker på antalet intervjupersoner, eftersom jag inte visste om jag behövde intervjua tre eller 13 personer. Kvale och Brinkmann (2014, s. 156) förklarar, att vid kvalitativa undersökningar tenderar antalet antingen bli för litet eller för stort, men att antalet intervjupersoner bör grunda sig i undersökningens syfte. Efter tre genomförda intervjuer upplevde jag att fyra intervjuer skulle vara tillräckligt för min studie eftersom samtliga intervjuer gav mig mycket material som jag kunde arbeta vidare med. Därför upplevde jag att fyra intervjuer skulle vara tillräckligt för att jag skulle uppnå empirisk mättad.
Fyra personers intervjuades, två kvinnor och två män. Nedan kommer en kortare presentation av respondenter:
w Amanda, 38 år gammal. Har varit frisör sedan 18 år tillbaka och är för tillfället mammaledig.
w David, 34 år gammal. Har studerat sportmanagement. Arbetar som butikssäljare i en klädbutik.
w Malin, 26 år gammal. Har studerat samhällsplanering och studerar i dag. w Tony, 34 år gammal. Har studerat nationalekonomi. Arbetar som fondspecialist.
Etiska aspekter
Att beakta mina respondenters integritet var viktigt för mig och därför var det viktigt att jag var medveten om vilka etiska principer som gäller. Bryman (2008) nämner fyra olika aspekter som är betydelsefulla för svensk forskning: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet berör forskarens skyldighet att
informera om undersökningens syfte (Bryman, 2008). Inför varje intervju återberättade jag kortfattat studiens syfte för respondenterna. Jag frågade även samtliga respondenter om de ville ha intervjuguiden innan vi träffades. Informationskravet berör forskarens skyldighet att informera om undersökningens syfte (Bryman, 2008). Samtyckeskravet innebär att
respondenterna bekräftat deras medverkan i undersökningen (Bryman, 2008). Varje
Bryman (2008) skriver att konfidentialitetskravet berör respondenternas identitet och att deras identitet ska skyddas. Jag ville inte att mina respondenter skulle känna sig blottade eller uthängda, därför valde jag att inte använda deras riktiga namn. I stället valde jag att fiktiva
namn för att anonymisera dem. Detsista handlar om nyttjandekravet som innebär att uppgifter
som har samlats om deltagarna bara får användas för forskningsändamålet (Bryman, 2008).
Procedur
Människor som ställer upp på intervjuer bör få ha önskemål om när och var intervjun sker (Tasker, 2000, s. 124). För att respondenterna skulle känna sig delaktiga och uppskattade valde jag att utföra mina intervjuer på platser som respondenterna valt ut, densamma gällde tid och datum. Jag kom med förslag om tid, datum och plats, men det var respondenterna som tog det slutgiltiga beslutet. Tre av intervjuerna genomfördes på café i centrala Malmö och en av intervjuerna genomfördes hemma hos respondenten på grund av att hon är nybliven mamma. Två av intervjuerna genomfördes under mars månad och de andra två intervjuerna under april månad 2018.
Bell (2000) skriver det är viktigt att inte välja en plats där det finns mycket bakgrundsljud då det förmodligen kommer att skapa irritation för intervjuaren och intervjupersonen. Innan respondenterna hade valt ut plats och tid förklarade jag att platsen de väljer inte bör vara en stressig eller bullrig miljö då det inte är en optimal intervjumiljö. Jag ville undvika intervjua i miljöer där mina respondenter eventuellt skulle känna sig obekväma eller uttittade. Jag strävade efter att intervjuerna skulle genomföras i lugna miljöer där respondenterna kände sig avslappnade. Som tidigare nämnt kunde en av intervjuerna inte spelas in på grund den
bullriga och stökiga miljön.
När jag frågade mina respondenter om de var intresserade att bli intervjuade berättade jag samtidigt hur lång tid intervjun kunde tänkas ta. Samtliga intervjuer tog ungefär en timme.
Det är viktigt att intervjuaren skapar en tillitsfull relation till respondenten, men en alltför bra relation kan leda till att respondenten svarar på ett visst sätt för att behaga intervjuaren eller framhäva en positiv bild av sig själva (Bryman, 2008). Under samtliga intervjuer upplevde jag en god stämning mellan mig och respondenterna och jag upplevde att jag lyckades skapa en tillitsfull relation till samtliga respondenter. Men när det kom till vissa frågor upplevde jag att respondenterna skruvade på sig, nästan som om de inte var helt öppna med sina resonemang.
Databearbetning
Som tidigare nämnt valde jag att spela in tre av fyra intervjuer samt föra anteckningar. Anteckningar som fördes under intervjun som inte blev inspelad renskrevs samma dag för att jag inte skulle glömma bort viktiga detaljer som sades under intervjun. Anteckningar som fördes under de inspelade intervjuerna renskrevs någon dag efter intervjun hade skett. Jag genomförde två intervjuer under mars månad och de sista två under april månad. Då det fanns tid emellan intervjuerna gav det mig möjlighet att bearbeta intervjumaterialet utefter
genomförda intervjuer.
Jag började med att läsa igenom anteckningar som jag hade fört under intervjun för få en överblick över vad respondenten hade talat om. När jag sedan hade läst klart skrev jag ner två eller tre stödord som jag ansåg var intressanta eller signifikanta för den intervjun. Därefter påbörjade jag min transkribering. Jag började med att lyssna igenom hela intervjun för att få en uppfattning om vad respondenten berättade. Sedan lyssnade jag en ytterligare gång och då pausade jag intervjusamtalet och skrev ner stödord och spolade fram när jag upplevde att respondenten talade om saker som inte var intressant för min studie. Den tredje gången jag lyssnade på intervjusamtalet påbörjade jag min transkribering. Efter transkriberingen var klar gick jag igenom mina renskrivna anteckningar och de transkriberade utskrifterna och
markerade sånt som jag ansåg var överflödigt material exempelvis upprepningar eller uttalande som inte berörde studien.
När jag sedan hade tagit bort upprepningar och uttalande läste jag igenom mina utskrifter en ytterligare gång. Efter läsningen summerade jag kortfattad vad respondenten hade talat om. Därefter påbörjade jag söka efter teman och markerade olika stycken eller uttalande som jag ansåg vara intressanta.
Meningstolkning
Den analysmetod jag har tillämpat för att bearbeta mina intervjuer är meningstolkning.
Meningstolkning innebär att forskaren har möjlighet att utveckla strukturer och relationer som inte träder fram direkt ur texten (Kvale, 1997). I stället för att kategorisera materialet som avkontextualiserar intervjutalande ger meningstolkning en chans till att rekontextualisera materialet till bredare referensramar (Kvale, 1997). Meningstolkning gav mig möjlighet att tolka materialet till bredare referensramar och detta var en anledning till varför jag valde att tillämpa meningstolkning. Under samtliga intervjuer framgick det att respondenterna skruvade på sig och sade inte vissa saker rakt ut, därför kändes meningstolkning som en bra
analysmetod eftersom det gav mig möjlighet att undersöka och sätta mina respondenters uttalande i större sammanhang. Nackdelen med meningstolkning är att forskaren har ett synsätt och bedömer utifrån det och fördelen är det är lätt att få struktur på sitt material eftersom forskaren vet i ett tidigt stadie vad hen letar efter (Kvale, 1997).
Resultat och analys
I detta kapitel presenteras min empiri invävt med hjälp av de teorier som jag valt ut för att förstå mitt material. Valet att presentera resultat och analys i samma kapitel var för att underlätta för läsare att följa resonemangen. När jag arbetade med empirin kategoriserade materialet i fem övergripande teman: konsumtionslycka, pengarnas betydelse, miljö, secondhand och smak. Jag är väl medveten om att mina teman kan överlappa varandra. Konsumtion + lycka = sant?Samtliga respondenters utsagor knöt samman att köpa något nytt till sina hem eller köpa något annat som var av personligt intresse gav dem en känsla av lycka och tillfredsställande. Men ingen av respondenterna kunde förklara vad som gjorde att de kände sig lyckliga eller
tillfredsställda, utan det var känslor som kom till dem. Några av respondenterna hade tidigare inte reflekterat över varför de kände sådana känslor eftersom de associerade det med något positivt och därför var det inget de hade tänkte på. Dock var studenten Malin medveten om att hennes konsumtion skapade lycka, men hon hade inte funderat något djupare över varför hennes konsumtion skapade lycka. ”För mig är inredning rogivande att konsumera (paus). Det uppstår lycka när jag handlar något [...] i och för sig så är det kortvarig lycka men alla fall!” (Malin, 11 april 2018).
Då konsumtion är rogivande kan det också förknippas med positiva känslor som bringar lycka för stunden. I den stunden konsumtion sker utlovar konsumtion tillfällig lycka (Bauman, 2008). Respondenten Tony berättade att han tidigare inte hade tänkt på konsumtion av inredning som något som gav honom lyckokänslor, men han ansåg att köpa materiella saker var ett sätt att uppnå snabb lycka. Han tyckte att det uppstod en genuin lycka när han
exempelvis köper en ny kostym då kläder var ett intresse. ”Att köpa grejer ger ju mig lycka [...] när jag köper en ny suit (kostym) då blir jag extra lycklig (skratt)” (Tony, 3 mars 2018). Samtliga respondenter upplevde att när det gäller mindre köp av inredning som
inredningsdekorationer fanns det oftast inte någon anledning till varför de beslutade sig att köpa något nytt föremål, utan det grundande sig i känslor som känslan av att bara vilja ha något ”litet” nytt eller ren impulsivitet. Att man köper föremål för att tillfredsställa sig själv nämner Hornborg (2012) då konsumtionsvaror ses som en källa till sina egna känslor reflekterar man inte över arbetet bakom föremålet utan ser det som ett medel för sig själv,
vilket en av respondenterna tydligt synliggjorde genom sitt uttryck: ”Klart jag inte alltid behöver något [...] Man kan ju få unna sig något” (David, 25 april 2018).
Respondenterna förknippade konsumtion av inredning med något kul, något som
förknippades till stor del med positiva känslor, men en av respondenterna berättade hur hon även tyckte att inredning var något stressigt. Malin upplevde att det fanns en press att skapa det perfekta och snygga hemmet, vilket hon upplevde som stressigt. Hon tillbringade mycket tid med att välja ut rätt saker till sitt hem eftersom det var viktigt för henne att hemmet hade en enhetlig stil.
Malin berättade att hon har ett skåp där hon förvarar skålar, vaser, ljusstakar och övrig
dekoration som hon ansåg inte passade den befintliga inredningen, men som hon inte kan göra sig av med. Hon tyckte det är jobbigt att göra sig av med inredning hon en gång har köpt eftersom hon tänkte var hon hade köpt det och vilka känslor hon hade haft just då. ”Jag kan köpa något som ser coolt ut i butiken (secondhand) men när jag kommer hem kan det bli så fel [...] Jag vill inte kasta det jag har köpt eftersom jag tänker tillbaka på hur jag höll den (varan) när jag var inne i butiken och jag tänker på vilka känslor jag hade” (Malin, 11 april 2018).
I början av intervjuerna uttryckte Amanda och Malin, att de har ett intresse för att inreda sina hem och köpa inredning. Det var ett intresse som de underhöll, värderade och prioriterade, i den utsträckning de kunde. Exempelvis tillbringande Amanda och Malin ledig tid åt att titta på inredningsbloggar eller Instagram-konton för att hänga med i inredningstrender och hämta inspiration. De ansåg att det var värt att spendera tid på eftersom de ingjuter välbefinnande hos dem båda. Däremot tyckte David och Tony att inredning och att köpa inredning kunde göra tillvaron lite roligare, men att avsätta tid och titta på inredning var inget de ansåg som tillfredsställande eller kul. När de väl avsatte tid åt inredning fanns det ett syfte;
att köpa något. Individer har olika identiteter och individer bestämmer vilken identitet de ska omfamna och investera tid och pengar i (Thompson & Loveland, 2015). David och Tonys svar tyder på att de inte anser att inredning är värt att investera tid på i samma utsträckning som Amanda och Malin. Antagligen för att de inte fick samma avkastning när de spenderade tid på inredning och att de inte associerade inredning till sin identitet som Amanda och Malin.
Amanda och Malin tog upp att sociala medier och reklam förmodligen har bidragit till deras behov att vilja förändra sin inredning allt oftare än innan sociala medier och reklam hade
utvecklats till vad det är i dag. Trots att de reflekterade över att sociala medier har påverkat deras behov att vilja förändra inredning allt oftare, tyckte de att sociala medier har öppnat upp möjligheter för dem att kunna ta del av tips och få inspiration som fyllde deras
inredningsintresse. Istället för att köpa inredningsmagasin kunde de nu ta del av inredningstrender och inredningstips gratis.
Amanda, som är nybliven mamma, berättade exalterat hur ivrig hon var att få börja köpa barninredning och inreda sitt barns rum. Hon förklarade att hon hade tröttnat på att inreda köket, vardagsrummet och sovrummet och såg nu framemot att inreda ett rum som hon tidigare aldrig hade inrett. Sociala medier, särskilt Instagram, har gett henne inspiration om hur hon kunde inreda barnrummet mer unikt och även var hon kan köpa ”unik”
barninredning.
All inspiration hon hade tagit del av har gjort henne upprymd. ”Jag har börjat följa flera Instagram-konton för att få inspiration [...] jag är SÅ pepp på att få inreda ett barnrum (upprymd)” (Amanda, 11 mars 2018).
Pengar är allt
Att pengar hade en avgörande roll vid val av inredning var ett resonemang som återfanns hos samtliga respondenter. Malin, som är student, berättade att hennes ekonomi var helt
avgörande. Hon förklarade att hon var eftertänksam och varsam eftersom hennes
månadsinkomst inte är särskilt hög och hon ville undvika att införskaffa sig ”fel” inredning, som hon uttryckte var att ”kasta pengar i sjön”. Malins ekonomiska situation resulterade i att hon ibland inte kunde köpa sig den inredning hon ville ha utan tvingades välja ett billigare alternativ.
David berättade att hans ekonomi var styrande,men att han inte tänkte på om han
införskaffade sig ”fel” inredning eftersom han sällan spenderade pengar på inredning. Han förklarade att han aldrig tittar på inredning han inte har råd att köpa, ifall han ser något han tycker är snyggt är det sannolikt att han kommer köpa det eftersomhan vet att det är inom hans budget. ”Ifall jag ser något schysst så kommer jag köpa det [...] Jag tittar inte på inredning jag inte har råd med” (David, 25 april 2018).
Amanda och Tony uttryckte ingen oro över att fel inköp skulle ha någon signifikant påverkan på deras ekonomi. Möjligtvis för att Amanda och Tony upplevde en ekonomisk trygghet eftersom de båda levde i samborelationer och att de hade en ekonomisk buffert medan Malin,
som är student, inte upplevde samma ekonomiska trygghet. Amanda och Tony berättade att viss inredning, exempelvis kuddar, kuddfodral, ljusstakar, filtar och sängkläder inhandlades utan större eftertanke på vad som stod på prislappen. Sådana inköp kunde vara impulsiva och mer slit – och släng. I ett konsumtionssamhälle är tillfredsställandet kortvarigt och när varor inte längre tillfredsställer konsumenten ska befintliga varor ersättas med nya varor (Bauman, 2008). ”När det kommer till kuddar eller filtar … Sånt köps och slängs det allt mer av” (Amanda, 13 mars 2018).
Amanda berättade, på ett oproblematiskt sätt, hur hon och sambon hade kastat en stor andel av deras respektive möbler och inredning, och köpt ny gemensam inredning när de flyttade ihop. Hon uttryckte sig så här: ”När jag och Fabian (fiktivt namn) skulle flytta ihop [...] Han hade en jättefin skinnsoffa [...] Vi la ut hans soffa på blocket för inga pengar alls men ingen ville ha den [...] Det slutade med att vi slängde soffan i en container eftersom vi inte visste var vi skulle slänga den [...] Vi köpte en billig tillfällig soffa från Ikea som vi nu ska kasta när vi flyttar [...] Soffan är så obekväm och du kan känna att den är billig, man sjunker ner efter ett tag (skakar på huvudet)” (Amanda, 13 mars 2018). Amandas uttalande kan eventuellt vara ett resultat av det slit- och slängsamhälle som har utvecklats, där konsumenter inte värdesätter det som köps eftersom inredning går att köpa och ersätta snabbt för en rimlig peng. Detta förhållningssättet kan säkerligen förstärkas om konsumenter upplever en ekonomisk trygghet.
Samtliga respondenter nämnde att eftertänksamheten blev noggrannare när inredning blev dyrare eftersom det då var viktigt att göra rätt val. Malin uttryckte sig så här: ”Jag kan inte bara gå in på H&M home och handla något [...] När jag ska köpa större möbler som bord eller stolar då måste det vara väl genomtänkt” (Malin, 11 april 2018). Tony förklarade att han inte hade några problem med att spendera större summor på inredning, men då var det viktigt att han verkligen tyckte om föremålet. ”Jag har inga problem med att spendera 60 000 kronor på en soffa [...] Om jag ska spendera större summor är det viktigt att jag verkligen tycker om soffan” (Tony, 3 mars 2018).
Samtliga respondenter hade inga problem att spendera mindre summor på inredning. David och Tony som sällan köpte inredning ansåg att de kunde spendera mindre summor på inredning, men gjorde det sällan eftersom inredning inte var något de prioriterade eller
fångade deras intresse när de exempelvis gick på stan. Amanda undvek det helst eftersom hon inte ville samla på sig saker då hon tyckte att lägenheten redan var ”fylld”. Malin var den
respondenten som tyckte det var kul med sådan shopping där hon kunde spendera små
summor på inredning. Hon uttryckte sig så här: ”Den ekonomiska aspekten spelar stor roll vid val av min inredning (paus), jag är ju student [...] Jag vill ju inte spendera eller slösa pengar på något som kanske inte ser bra ut i lägenheten. Såna pengarna har jag inte [...] men 20 kronor på vas från secondhand är ingen fara” (Malin, 11 april 2018).
Miljö
Mina intervjuer synliggjordeatt konsumenter inte hade funderat över vilken miljöpåverkan
deras konsumtionsbeteende eller konsumtionsval av inredning hade haft på miljön.
Respondenterna berättade och anmärkte bristen på att media inte hade uppmärksammat hur inredningskonsumtion påverkar miljön och det var en av anledningarna till varför de inte var upplysta. Respondenterna upplevde att allt fokus hade legat på hur kött – och klädkonsumtion påverkade miljön. Så när det kom till inköp av livsmedel försökte samtliga respondenter göra val med miljöhänsyn eftersom de hade fått kunskap och blivit upplysta om hur konventionella livsmedel till exempel var besprutade med kemikalier, och ville därför välja det bättre
alternativen. Respondenterna talade om hur klädindustrin var dålig för miljön, men Malin var den respondenten som berättade att hon försökte undvika att köpa nyproducerade kläder, då hon ansåg att det var ett sätt att inte stötta klädindustrin och ett steg mot en bättre miljö. ”Jag vet inte hur min inredningskonsumtion eller inredningskonsumtion över lag påverkar miljön. Man vet ju hur kläder och sånt påverkar miljön” (Amanda, 13 mars 2018).
Malin ansåg att hon själv var en miljömedveten person som försökte göra hållbara val vid samtliga konsumtionsval. Hon betonade att hon inte trodde hennes konsumtion i sin helhet påverkade miljön i lika stor utsträckning som andra människors konsumtion eftersom hon gjorde sina flesta inköp från secondhand när det kom till inredning och kläder, samt att hon försökte bara köpa ekologiska livsmedel. ”Jag försöker äta så ekologiskt och veganskt som möjligt. Jag försöker undvika att handla nyproducerat. Jag åker bara buss [...] Jag anser att det är där jag kan göra skillnad [...] Bara för att jag köper en glasvas för 15 kronor på secondhand påverkar det nog inte miljön [...] Jag tycker att jag är en sjukt medveten konsument” (Malin, 11 april 2018).
Amanda förklarade att hon på ett sätt ser sin konsumtion av inredning som ganska hållbar då hon uttryckte att hon handlade inredning utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det Amanda
inredning har längre hållbarhet än ”billig” inredning, vilket resulterade i att hon varken byte eller slängde inredning ofta eftersom hon ansåg att hon hade investerat pengar i sin inredning. Detta var Amandas uppfattning om att vara ”ganska miljövänlig” konsument. ”Jag köper möbler utifrån ett hållbarhetsperspektiv [...] Jag tänker inte miljö utan jag gillar den tanken [...] Billig inredning har inte lika lång hållbarhet som dyr inredning [...] Det är även svårare att göra sig av med dyr inredning eftersom man har spenderat en massa pengar” (Amanda, 13 mars 2018).
Samtliga respondenter samtalade om hur de upplevde att människor har blivit allt mer
miljömedvetna och att det är positivt, men de upplevde att det finns nackdelar med den ökade miljömedvetenheten. Några av respondenterna uttryckte att, vara miljömedveten och den generellt ökade miljömedvetenheten kan vara en pågående trend. Respondenterna menade att trender förändras och när trender förändras och något nytt blir trendigt kommer människors fokus förflyttas. Amanda uttryckte sig så här: ”Det är ju trendigt nu att vara miljövänlig och sånt (rycker på axlarna) [...] Det är ju bara titta på vad du läser [...]” (Amanda, 13 mars 2018). David tyckte att ibland kan människor ta det lite väl långt när det kommer till att värna om miljön. ”Nu är ju alla miljövänliga på något sätt [...] Asså vissa kan ju ta det ganska långt” (David, 25 april 2018).
Malin som ansåg att hon försöker tänka på miljön i alla hennes konsumtionsval tyckte och upplevde att det var jobbigt och att hon egentligen inte orkade att tänka på miljön, särskilt när det kom till konsumtion av inredning. ”Det är sjukt jobbigt att vara en medveten konsument [...] Jag pallar egentligen inte det tänka på när jag köper inredning [...] Jag skulle ju kunna bli militant och sluta konsumera helt, men…” (Malin, 11 mars 2018).
Tony påpekar han att tidigare inte hade tänkt på hur hans inredningskonsumtion påverkade miljön, men att han nu under intervjun fått förståelse och insikt om att inredning påverkar miljön. ”En soffa är gjord av tyg, bomull och trä. Klart det har en miljöpåverkan [...] För att vara helt ärlig har jag aldrig funderat på att inredning eller möbler faktiskt har en
miljöpåverkan” (Tony, 3 mars 2018).
Secondhand
Under intervjuerna talade respondenterna om deras syn och inställning till secondhand. Malin och David hade positiva attityder till secondhand och ansåg att det var ett utmärkt och ett självklart alternativ att köpa inredning. Malin berättade att hon tyckte om secondhand
eftersom priserna är rimliga och hon kunde köpa mer inredning för mindre pengar än vad hon hade kunnat göra på kommersiella inredningsbutiker. Hon tyckte även att secondhandbutiker har ett mer originellt inredningsutbud än exempelvis Ikea, Mio eller H&M home och för Malin är det viktigt att ha inredning som är mer originell. ”Jag köper på secondhand för att jag gillar det [...] Jag kan hitta unika och coola saker [...] Man vill ju skapa sig ett unikt hem [...] Alla kan skapa sig ett ”Ikea-hem [...]” (Malin, 11 april 2018).
David påpekade att han tycker secondhandbutiker kan ha snygg och unik inredning, men då måste man leta lite. ”Man kan hitta riktigt schyssta saker på secondhand” (David, 25 april 2018).
Amanda och Tony var inte alls lika positiva till secondhand då de ansåg att det inte fanns någon anledning till varför de skulle köpa inredning från secondhand istället för ”riktiga” inredningsbutiker. De båda uttryckte att secondhand inte var ”deras grej” eller deras ”stil”. Tony uttryckte sig så här: ”Jag har råd att köpa nyproducerat [...] Det finns ingen anledning till varför jag skulle köpa från secondhand” (Tony, 3 mars 2018).
Respondenterna gav antydningar om att inredning från secondhand inte känns lika fräsch eller lika fin som när man köper från ”riktiga” inredningsbutiker. Amanda grimaserade och sa blygsamt fast uppriktigt ”Jag skulle kunna tänka mig köpa något i glas från secondhand [...] Skulle aldrig köpa något i trä eller något mjukt [...] Det kan ju finnas vägglöss. Vägglöss fastnar väl inte på glas? Asså, jag köper inte från secondhand för att jag tycker det är äckligt!”
(Amanda, 13 mars 2018).Individer gör medvetna och planerade konsumtionsval för att
antingen framföra en specifik identitet. Individer kan till exempel låta bli att köpa ett särskilt märke eller från en butik för att avskärma sig från en viss social grupp (Thompson &
Loveland, 2015).Amanda och Tony som inte köpte inredning från secondhand kan medvetet
låta bli att handla från secondhand just för att avskärma sig från en viss social grupp. Det kan även handla om att den sociala gruppen som respondenterna upplever sig tillhöra inte inreder med inredning från secondhand.
Smak
En annan aspekt av konsumtion av inredning är vilken smak man har eller vilken smak man väljer att ha, och smak var något som varierade bland mina respondenter. Malin berättade att hon gärna köpte unik inredning eftersom hon gärna vill skapa ett ”unikt hem” då hon inte
gillade tanken av att ha hem som alla andra, hon refererade till ”Ikea-hem”. ”Jag tror de flesta tycker att jag har ett snyggt hem” (rycker på axlarna) (Malin, 11 april 2018).
David, som tidigare inte hade ägnat någon tanke åt inredning eftersom han alltid hade hyrt i andra hand, hade börjat tänka på inredning nu när han hade fått förstahandskontrakt. Han hade dessutom fått sin lägenhet upprustad vilket bidrog till att han kände att det var dags att fixa iordning lägenheten. Dock var han inte ute efter någon särskild inredning utan han förklarade att han kommer åka till Ikea och köpa det han behöver. Han tyckte att Ikea har ett bra utbud när man vill ha enkel inredning till ett bra pris.
Amanda och Tony hade liknade åsikter vad det gälldeinredning. Respondenterna påpekade
att deras inredningssmak var avskalad och minimalistisk. De tyckte inte om att samla på sig småsaker, det vill säga ”krimskrams”, utan de strävade efter en inredningsstil som var stilren. Det var viktigt för Amanda och Tony att hemmet var rent och det var en anledningarna till varför de inte gillade ”krimskrams”.
”Jag är inte mycket för krimskrams utan jag vill att inredning ska vara clean (stilren) [...] Mina föräldrar hade mycket krimskrams när jag växte upp och själv så hatar jag det!” (Tony, 13 mars 2018). Däremot gillade Malin att pynta sitt hem med ”krimskrams” då hon ansåg att ”krimskrams” skapar ett hem och gör hemmet personligt och mysigt. Hon tyckte att avskalade hem var opersonliga och trista.
Det är tydligt att respondenterna tyckte att val av inredning är en återspegling av vilka de är som personer. Samtliga respondenter förklarade att val av inredning grundar sig i vad man själv tycker är fint, så varför skulle man spendera pengar på något man tycker är fult.
David, som jobbar i klädbutik jämförde val av inredning med val av kläder och menade att val av kläder och inredning faktiskt kan återspegla vem du är, till och med vem du vill vara. ”Man köper kläder man gillar och trivs i, och samma gäller ju inredning [...] Precis som kläder kan avslöja vem du är, kan din inredning också göra det (David, 25 april, 2018). Tony tyckte att hans inredningssmak var en god representation av vem han är och han
jämförde sin klädstil med hans inredningssmak. ”Min klädstil är klassisk och det är även min inredning” (Tony, 3 mars 2018).
Tony var den respondenten som påpekade att han tror smak också kan handla om att vilja visa upp sin ekonomiska status eller sin förändrade ekonomiska status. Det var ingenting som mina andra övriga respondenter verkade reflektera över. Tony tog sig själv som ett exempel och förklarade att det fanns en tydlig skillnad på hans smak när han var student och i dag.
”När jag var student, klart jag köpte från Ikea [...] Jag hade inte råd med annat, jag var inte intresserad av att titta på inredning jag inte har råd med [...] Men när du börjar jobba och du får en helt annan ekonomi, klart smakpreferens och stilen förändras. Det gjorde det för mig” (Tony, 3 mars 2018).
Tony fortsatte och berättade att han tror att vissa människor vill uppnå en viss typ av livsstil eller status och därför köper inredning eller kläder utefter deras uppfattning om livsstilen. Han gav exempel på att konsumenter som köper vinglas som Pernilla Wahlgren har designat och gör reklam för, de köper dessa vinglas i tron om att de kommer uppnå den livsstilen som de associerar med vinglaset.
Amanda föredrog och köpte oftast designmärkt och ”dyr” inredning då hon ansåg att ”billig” inredning har dålig kvalitet och även har ett ”billigt” utseende som hon inte gillar. Hon tog sitt Ikea bord som ett exempel och uttryckte sig så här: ”Köksstolarna som jag nu har är design och du kan ju se och känna att det är bra kvalitet även fast de är i plast [...] Men titta på bordet, detta bord är från Ikea och du kan se och känna att det är dålig kvalitet [...] Det blir märken på bordet hela tiden, så snabbt jag ställer ner något så måste jag torka av [...] Man ser skillnad på billig och dyr inredning (Amanda, 13 mars 2018).
Egna reflektioner
Under samtliga intervjuer var det viktigt för respondenterna att deras inredning var något de själva (eventuellt andra) tyckte var snyggt. Inredning var något som representerade vilka de var som personer och samtliga var nöjda med deras hem.
Det var viktigt för respondenter att ha ett fint hem då samtliga ansträngde sig för att skapa ett fint hem, men David och Tony uttryckte inte något intresse för inredning som Amanda och Malin. Det var tydligt att Amanda och Malin hade ett inredningsintresse då de investerade ledig tid på att söka och titta efter inredning.
Baumans (2008) teori om att det är konsumtionssamhällets påtryckningar som påverkar individen till att konsumera är en teori som kan stämma in på samtliga intervjuer. Utan att dra några generella slutsatser kan det tyckas att respondenterna upplevde att konsumtion var något som tillhörde livet och att inredningskonsumtion och dess miljöpåverkan inte var något de tidigare hade tänkt på.
Slutdiskussion
Det finns flera intressanta aspekter i respondenters svar. Nedan presentera studiens viktigaste slutsatser.
Att den ekonomiska aspekten skulle ha avgörande eller styrande roll för hur mina
respondenter resonerade kring deras konsumtion av inredning var förväntat. Vilken ekonomi man har är en avgörande aspekt av konsumtion av inredning. Även om man har en bild av hur man skulle vilja inreda sitt hem är det inte säkert att man har möjlighet eftersom ens ekonomi kan dels påverka vad man har möjlighet att handla, men också var och hur ofta man kan handla inredning.
Det verkade inte som att konsumtion av inredning gav mer lycka än någon annan typ av konsumtion, utan konsumtion som ansågs vara rolig att göra skapade ett välbefinnande och gav lycka. Det förekom att man köpte inredning man inte var i behov av eftersom shopping kunde ses ett medel för att göra en lyckligare för stunden. Konsumtion kan användas för att tillfredsställa konsumenters egocentriska behov (Bauman, 2008) och därför kan konsumenter köpa föremål de inte alltid behöver.
När konsumtion av exempelvis inredning ses som ett medel för personlig belöning finns det en risk att man inte ser arbetet bakom föremålet, det vill säga man ser inte var föremålet tillverkades och hur föremålets tillverkning har påverkat människors landskap (Hornborg, 2012). Detta skapar ett hinder för hållbarhet menar jag eftersom om man inte ser arbetet bakom föremålet utan bara ser hur snyggt det ser ut i butik är det svårt att skapa en hållbar inredningskonsumtion. Genom att skapa en inblick hur inredningsindustrin ser ut och dess miljöpåverkan kan det bidra till kunskap om att vilja förändra ens konsumtionsmönster av inredning eftersom en majoritet verkar vilja göra val med miljöhänsyn.
Mina intervjuer visade på att konsumenter har en relativ god bild av hur de kan göra hållbara val, särskilt när det kommer till livsmedel och kläder, men att göra hållbara val vid
konsumtion av inredning var svårare då det inte finns tillräcklig kunskap om hur konsumtion av inredning påverkar miljön. De jag intervjuade skruvade på sig när de skulle resonera och uttala sig om hur de trodde att deras konsumtion av inredning påverkade miljön eftersom de upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att kunna uttala sig. Jag upplevde att jag
inte fick svar på frågorna som berörde miljöaspekten av konsumtion av inredning, möjligtvis för att respondenterna inte hade tänkt på det innan. Jag uppfattade respondenterna som upplysta konsumenter som försökte göra val med miljöhänsyn, men från de svaren jag fick tyder på att respondenterna upplevde att de kunde göra större skillnad för miljön när det kommer till livsmedel och kläder än konsumtion av inredning. Konsumentverkets undersökning visade på att konsumenter upplevde att det är svårare att göra val med miljöhänsyn när det gäller möbler och inredning (Konsumentverket, 2017). Beslut som konsumenter anser vara viktiga är beslut som prioriteras (Ekström, 2007) och hållbar konsumtion av inredning kan vara beslut som i dag försummas på grund av bristande lättillgänglig information samt valmöjligheter.
Att det är viktigt att uttrycka sin identitet genom sin konsumtion av inredning bekräftas av mina respondenter som ansåg att deras identitet kom fram i deras val av inredning. Det man väljer att köpa är något man tycker är fint, men det kan också vara ett uttryck för sociala och klassmässiga relationer (Bourdieu, 1984).
Utifrån mina intervjuer har jag fått en ökad förståelse för hur mina respondenter resonerar när de köper inredning och förstå att konsumtion av inredning har en djupare förankring än att bara välja utefter ens preferenser. Konsumtionsval kan grunda sig i att vilja representera en identitet för att uppnå några av de sex motiven eller avkastningarna (Thompson & Loveland, 2015). Ens val av inredning kan till exempel handla om att visa sin sociala tillhörighet eller visa upp sin ekonomiska utveckling.
Det bör ligga fokus på att skapa medvetenhet om hur konsumtion av inredning påverkar miljön och fokus bör också ligga på att normalisera hållbar konsumtion av inredning. Min studie visar på att en majoritet vill vara miljömedvetna men har inte tillräckligt med kunskap, men problemet är dock att i slutändan tycks det vara känslor som bestämmer val av inredning då dagens konsumtion handlar om drömmar, kommunikation och identitet (Bjurström et al., 2000). Företag skulle kunna försöka koppla hållbar inredning med olika attraktiva identiteter så att det finns identiteter konsumenter kan känna samhörighet till eller vill känna
samhörighet till. Då kan det vara mer naturligt för konsumenter att köpa hållbar inredning om de känner samhörighet till en identitet eller att de köper hållbar inredning för att de vill tillhöra och vill känna samhörighet till en önskad identitet. Konsumenter vill förmedla vilka de är eller vilka de vill vara genom sina konsumerade varor (Holmberg & Roos, 2010).
Media har en bidragande faktor till hur konsumenter definierar miljöproblem. Från mina intervjuer kan jag tyda på att media spelar en viktig roll när det kommer till hur konsumenter uppfattar miljöproblem och vilka miljöproblem vi står inför och media kan bidra genom att uppmärksamma hur konsumtion av inredning påverkar miljön.
Min studies avsikt var att undersöka hur mina respondenter resonerade kring sin egna konsumtion av inredning och dess miljöpåverkan och av min studie går det konstatera att mina respondenter inte hade ägnat någon större tanke åt hur deras konsumtion av inredning påverkat miljön eftersom de inte hade upplevt inredningskonsumtion som ett miljöproblem.
För framtida forskning inom området konsumtion av inredning skulle det vara intressant att studera kvinnor som är födda på 1970-talet. Vilken inställning har de och vilken kunskap har de till konsumtion av inredning?
