B
ARN ELLER SOLDAT
?
En kvalitativ innehållsanalys av Daily Monitor, Dagens Nyheter och
Svenska Dagbladets artiklar om barn- och barnsoldater i Uganda
______________________________________________________________________________________
CHILD OR SOLDIER?
A qualitative content analysis of Daily Monitor, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s articles about children and child soldiers in Uganda
Hilda Svensson Thunström
Institutionen av Globala och Politiska studier Freds- och konfliktvetenskap, 61-90 HP Kandidatuppsats, 12 HP
Hösten 2016
Handledare: Dr. Stephen Marr
Abstract
This thesis contains a qualitative content analysis of Daily Monitor, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s articles about children, and child soldiers in Uganda. In total, there were 26 articles that have been applied to this study. The purpose of this thesis was to compare all 26 articles with each other to see potential diffrences or similarities. Theory based answers were applied when I was analyzing the articles' differences and similarities. The thematic content analysis applied and used to catagorize the concerning theames in the articles are: children or soldiers (as the major theme), and heroes and victims (as undercategorial theme). Postcolonial, childhood and childsoldier theories were used as the theoretical framework to the thesis, and they were all applied in the analysis. The chosen theoretical framework contributed not only to a critical viewpoint about children, and child soldiers, but also to Western power relations, which appeared in many newspapers. Furthermore, the theoretical framework contributed with different views about children, and child soldiers in different social and cultural contexts.
The results of the study shows both diffrences and similarities within the newspapers. In one article from the Daily Monitor, a journalist portrayed two child soldiers as heroes, whereas in the other articles, children and child soldiers were portrayed as victims. In many of the articles, all of the journalists from the three newspapers wrote about children below the age of eighteen. The Swedish newspaper journalists often focused on the past, while Daily Monitor chose to write more about the present and the future. Swedish journalists often used words that were emotional and not objective, whereas the Daily Monitor did not do this to the same extent. When the Swedish journalists wrote about children, Lord’s Resistance Army, and Uganda as the ”others” and not ”us”, they expressed postcolonial power. By excercising this power, children were portrayed as helpless and passive victims. This, in term, contributed to the fact that African perspectives of childhood were overlooked.
Förkortningar
ACRWC………...…………African Charter on the Rights and Welfare of the Child DM……….………...……… Daily Monitor DN………...….……….…………..………Dagens Nyheter DRK………...……...….……Demokratiska Republiken av Kongo FN…..………..……..………...…… Förenta Nationerna HM………..…...…...…..……..…… Herrens Motståndsarmé LRA………...Lord’s Resistance Army NRA………...……….National Resistance Army SvD………...….……… Svenska Dagbladet UNICEF………...………….…... United Nations International Children’s Emergency Fund
”Media images help shape our view of the world and our deepest values: what
we consider good or bad…moral or evil…who has power and who is powerless,
who is allowed to exercise force and violence and who is not”
Douglas Kellner (1995:7).
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ... 1
1.1PROBLEMFORMULERING ... 1
1.2STUDIENS RELEVANS FÖR FREDS- OCH KONFLIKTVETENSKAP ... 2
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.4DEFINITIONER ... 4 1.5AVGRÄNSNINGAR ... 5 1.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 5 1.7STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET ... 6 1.8DISPOSITION ... 7 2 BAKGRUND ... 8
2.1SITUATIONEN I NORRA UGANDA OCH HERRENS MOTSTÅNDSARMÉ ... 8
2.2REKRYTERING AV BARNSOLDATER ... 9
3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 10
3.1MEDIEPRESENTATIONER I KRIG OCH KONFLIKT ... 10
3.2BARNSOLDATER I MEDIA ... 11
4 METODER OCH MATERIAL ... 13
4.1KOMPARATIV METOD ... 13 4.2TEMATISK INNEHÅLLSANALYS ... 14 4.3ANALYSMETOD ... 15 4.4MATERIAL ... 18 4.4.1 Val av nyhetstidningar ... 18 4.4.2 Tidsperioden ... 20 4.4.3 Artiklarna ... 21 4.4.4 Materialbedömning ... 24 5 TEORETISKT RAMVERK ... 26 5.1POSTKOLONIALISM ... 26
5.2BARNDOMS- OCH BARNSOLDATSTEORIER ... 28
6 ANALYS ... 32
6.1.1 Daily Monitor ... 33
6.1.2 Dagens Nyheter ... 36
6.1.3 Svenska Dagbladet ... 39
6.1.4 Summering ... 40
6.2BARNSOLDATER SOM OFFER ... 43
6.2.1 Daily Monitor ... 43 6.2.2 Dagens Nyheter ... 45 6.2.3 Svenska Dagbladet ... 48 6.2.4 Summering ... 49 7 KONKLUSION ... 51 7.1RESULTAT ... 51 7.2FRAMTIDA FORSKNING ... 53 KÄLLFÖRTECKNING ... 54 LITTERATUR ... 54 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 56 ARTIKLAR ... 57 Dagens Nyheter ... 57 Daily Monitor ... 58 Svenska Dagbladet ... 59 BILAGA 1 ... 60
1 Introduktion
Introduktionen består av en beskrivande och förklarande del där studiens problemformulering, syfte och frågeställningar etcetera introduceras. Studiens relevans för freds- och konfliktvetenskaplig forskning kommer även att motiveras i introduktionen. I definitionsdelen kommer definitionen av barn, barndom och barnsoldater att fastställas. Dessutom kommer konceptet väst- och västerländsk att definieras. Sedan redogörs avgränsningar, etiska överväganden och studiens tillförlitlighet. Slutligen framförs studiens disposition där en klarare bild av uppsatsens struktur ges.
1.1 Problemformulering
John Thompson (1995:11), professor i sociologi, uttrycker att i media beskrivs människors erfarenheter utifrån vår sociala sfär. Thompson skriver följande: ”mediated communication is always a contextualized social phenomenon: it is always embedded in social contexts which are structured in various ways…” (ibid.). Medieforskarna, Andrew Hoskins och Ben O’Loughlin (2013:164ff), förklarar problematiken med att media kan bli ”fixerad” av att presentera journalisters självupplevelser och uppfattningar inom vår sociala värld. Det innebär att journalister inte tar hänsyn till eller är medvetna om sociala- eller kulturella fenomen (ibid.). I sin tur har nyhetstidningar ett stort inflytande och påverkan kring hur de skriver om barn- och barnsoldater.
Allmän media från väst har under det senaste årtiondet publicerat artiklar rörande barn- och barnsoldater från fattigare världsdelar. Myriam Denov (2012:280ff), ungdoms- och genusforskare i väpnade konflikter, betonar problematiken av västerländsk medias presentation av barnsoldater. Denov menar att barnsoldater vanligen framställs som offer, förövare eller hjältar inom västerländsk media. Porträttering av barnsoldater som offer, förövare eller hjältar skapar ofta en missledande bild av vad konceptet barnsoldater verkligen innefattar. Framställningarna av barnsoldater inom västerländsk media framför vanligen barn som står bakom vapen men sällan om barnsoldaters krigserfarenheter. I vår sociala verklighet, faller barnsoldater ofta in i en gråzon som inte förklarar ”sanningen” kring barns krigsupplevelser (ibid.). Bilden av barnsoldater som offer begränsar vanligen barn i att lyckas
återintegreras och ha att en betydelsefull roll i samhället. Gestaltningen av barnsoldater som offer framhäver de barn som passiva individer för sociala processer och strukturer (refererad i Bernets 2007:8). Offerporträtteringen inom media kan begränsa barns rättigheter, dessutom kan det ge en generaliserad bild av vad barnsoldater är, vad de går och har gått igenom (Honwana 2007:4; Ryan 2012:79;158).
The Daily Monitor (DM), Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD) är nyhetstidningar som är stationerade i Sverige och Uganda. Samtliga nyhetsföretag har publicerat artiklar rörande barn- och barnsoldater under sena 80-talet fram tills idag. På grund av en långvarig nyhetsrapportering rörande barn- och barnsoldater, vore det högst relevant att utvärdera och jämföra vad journalisterna från nyhetstidningarna skriver om barn- och barnsoldater. Enligt Denov skiljer sig nyhetsrepresentationen mellan globala nord- och syd. Det grundar sig i att västerländsk media framställer länder i syd, som Uganda, på ett sätt som uppvisar patriarkala strukturer (2012:281). Västerländsk media uppvisar även ett postkolonialistiskt synsätt då man framställer mindre välutvecklade länder som svagare och undergivna. Det grundar sig i då flertalet barnsoldater kommer ifrån postkoloniala stater (Jasen & Nayar 2010: 3-4; Denov 2012:281; Rosen 2005:9).
1.2 Studiens relevans för freds- och konfliktvetenskap
Media har förmågan att konstruera nyheter på specifikt tillvägagångssätt som behagar medieföretagen och dess läsare, både ekonomiskt och moraliskt. Medias makt kan i sin tur leda till att media konstruerar en missvisande bild av vad barn- och barnsoldater i Uganda är. Mediekonstruktioner rörande barnsoldater är även beroende av normen kring hur man definierar ett barn. Stereotypisering och kategorisering av barnsoldater som offer, hjältar eller förövare kan begränsa barns rättigheter samt förvränga bilden av en barnsoldat. Kategoriseringen av barnsoldater hämmar även människors insikt kring barns förmåga att återhämta sig efter trauma, eller dess psykologiska och fysiska konsekvenser.
Barnsoldater beskrivs i tidigare forskning som ett instrument för krigföring. Forskaren i migration och hälsa, Michael Wessells (2006:3), förklarar att användandet av barnsoldater skadar samhällen och hotar regional stabilitet. Wessels menar att de samhällsrelaterade
Myriam Denov (2012:282) förklarar även problematiken med mediepresentationer av barnsoldater som offer. Denov skriver följande: “the victim portrayal ultimately disempowers, decontextualizes and eradicates any potential agency or active decision-making” (ibid.). När media upprätthåller bilden av barnsoldater som offer hotas Ugandas fredsbyggande processer. Därför anser jag att det är viktigt att belysa nyhetstidningars (DM, DN och SvD) makt kring hur journalister skriver om barn- och barnsoldater.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera 26 stycken nyhets- och intervjuartiklar från DM, DN och SvD utifrån en tematisk innehållsanalys. I de 26 artiklarna skriver journalisterna från respektive nyhetsföretag om barn- och barnsoldater från Uganda. Avsikten med studien är även att använda en kvalitativ utgångspunkt genom att analysera artiklarna utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Intentionen är att genomföra jämförande studier mellan de tre nyhetstidningarna. En utvärdering rörande vad journalisterna från respektive nyhetsföretag skriver om barn- och barnsoldater kommer även att genomföras, för att uppvisa artiklarnas rådande teman. Utvärderingen kommer att göras utifrån en teoribaserad utgångspunkt angående vad de eventuella skillnaderna eller likheterna kan bero på, kring vad journalisterna skriver om barn- och barnsoldater.
Metoden som ska användas för att besvara forskningsfrågorna i studien kommer beskrivas mer ingående i kapitel fyra. Där kommer forskningsfrågorna förklaras hur de ska besvaras. Även i teorikapitlet kommer forskningsfrågorna kopplas samman med ramverket.
Syftet leder företrädesvis till två forskningsfrågor, den första är:
§ Hur framställer journalisterna från svenska nyhetstidningarna, SvD, DN och den ugandiska tidningen DM, barn- och barnsoldater i deras tidningar? Är det möjligt att finna några likheter och skillnader i journalisternas nyhetspresentation?
§ Vilka teoribaserade förklaringar kan de eventuella skillnaderna eller likheterna bero på gällande vad journalisterna skriver om barn- och barnsoldater?
1.4 Definitioner
Barn- och barndom: Ett barn definieras enligt Förenta Nationernas (FN) barnkonvention som att: ”every human being below the age of 18 years unless, under the law applicable to the child, majority is attained earlier” (Justice for Children, u,å). Ett barn är det motsatta jämfört med en vuxen. Kulturella- samt sociala företeelser bestämmer vad som definieras som ett barn, oavsett om man tar hänsyn till konventioner eller inte. Definitionerna av barn och barndom är komplext och universellt varierande (Bernets 2009:3ff). De universella skillnaderna av barn- och barndomsdefinitionerna skiljer sig också i straffmyndighet. Ett exempel på det är att: straffmyndighet i Uganda är 12 år och i Sverige där det är 15 år (Åklagarmyndigheten: Ungdomar och Brott, u,å; Justice for Children, u,å).
Barnsoldat: Enligt UNICEF (United Nations International Children’s Emergency Fund) och FN definieras en barnsoldat som en pojke eller flicka under 18-år. En barnsoldat är en omyndig person som deltar i en väpnad styrka i krig eller konflikt. Arbetsuppgifterna för en barnsoldat kan variera, som till exempel: bärare av tung ammunition, övervakare, budbärare, kokerska eller kock, sexslavar, självmordsbombare eller stridande soldat. Enligt lagen för Mänskliga Rättigheter är det lagligt att en person som är över 18 år arbetar som en soldat. Tillämpningen av en person (under 18) inom en väpnad konflikt anses vara ett krigsbrott mot barn, enligt Internationella Brottsdomstolen (Children and Armed Conflict, UN, u,å; UNICEF, u,å).
Nord, väst- och västerländsk: Definitionsmässigt antyder flera av forskarna i det teoretiska ramverket att väst innefattar länder som tidigare har koloniserat områden i södra delar av världen. Länder i Europa samt Nordamerika är de som har kategoriseras och definieras som västvärlden. Liberalistisk politisk filosofi har påverkat Europa och Nordamerikas synsätt och lagar vilket gör att väst särskiljer sig från postkoloniala stater (Denov 2012:230f; Wells 2015:39ff; Rosen 2007:296ff; Cregan & Cuthbert 2014: 41f; 101). Kate Cregan och Denise Cuthbert (2014:3ff), professorer i sociologi, definierar väst som globala nord. Vidare klargör
inkluderas i globala nord (ibid.) Det kan förklaras som att väst utsätter tidigare kolonier och fattigare länder för ett fortsatt förtryck (Jasen & Nayar 2010: 20-21).
1.5 Avgränsningar
De utvalda artiklarna från DM, DN och SvD har blivit analyserade utifrån journalisternas tillhörande nyhetsföretag. Artiklar som innehåller videoklipp, bilder eller någon form av uppenbar politisk diskussion har exkluderats från studien. Artiklar som kommer ifrån Tidningarnas Telegrambyrå, insändare eller innehåller annonser har uteslutits. Fokus har varit på artiklarnas text och dess rådande teman. Studien fokuserar på kring vad journalisterna från respektive nyhetsföretag skriver i artiklarna och inte från andra externa personer. Tidsåtgången för att analysera flera delmoment (som: bilder, inspelningar inklusive texter) innefattar en större arbetsprocess och kräver en bredare analys än vad denna studie rymmer.
Material som innefattar barn- och barnsoldater i till exempel Asien, Sydamerika etcetera har inte använts i min uppsats. Material inom södra Sahara som berör barn- och barnsoldater har avgränsats till studien. Som författare till uppsatsen finns det vetskap att forskning från andra länder runt om i världen har påverkat materialet som berör barn- och barnsoldater från södra Sahara. Material som belyser västerländska värderingar kommer har en stor grund i uppsatsen. Majoriteten av materialet är utgivet av västerländska forskare vilket påverkar publikationernas innehåll. Normer, regler och lagar utifrån en västerländsk kontext kan sannolikt ha influerat forskare. Kritiken gentemot västerländsk forskning kommer att tas upp i både teorikapitlet och analysen.
1.6 Etiska överväganden
Inom samtliga samhällsvetenskapliga undersökningar bör forskare under alla omständigheter aktualisera etiska frågor. Syftet med etiska överväganden är för att undvika att deltagare i en viss undersökning ska komma till någon form av skada. I studien kommer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning (www.vr.se) att följas.
Riskerna för att individer skall komma till skada på grund av denna studie är liten, eftersom studien utgår från vad DM, DN och SvD:s journalister skriver om barn- och barnsoldater. Jag har inte analyserat barn i sig eller dess beteenden. Inga fysiska träffar eller samtal har skett med de barn- och barnsoldater som studien avhandlar. Däremot kan det anses vara känsligt att belysa barn- och barnsoldatsämnet. Att ha ett ifrågasättande eller kritiskt synsätt på barn-, barndoms- och barnsoldatsteorier kan upplevas som osympatiskt eller ställningstagande av författaren till studien. Anledningen är för att studien belyser dominanta begrepp i vårt samhälle. Barnsoldater ses ofta som en utsatt grupp i vårt globala samhälle, som har befunnit sig i traumatiska situationer, ofta ofrivilligt. Avsikten med studien är inte att framställa barnsoldater mer utsatta än vad de redan är, eller bedriva någon opinion kring att de inte är det. Alla påståenden och dess framställningar i analysen är uppbyggda utifrån ett teoretiskt- och metodologiskt ramverk i uppsatsen.
1.7 Studiens tillförlitlighet
I analysen har det använts ett flertal citat från nyhetstidningarna för att uppvisa dess rådande teman i innehållsanalysen (se analysmetod). Tolkningar av citat (och övrigt material) kan variera från person till person. Det åligger ett stort ansvar för mig kring hur och vilka citat som ska tas från ett sammanhang och placeras in i ett annat sammanhang i analysen. Tolkningen av citaten i analysen har genomförts med en stor noggrannhet och därför står alla citat kvar i originaltext. Det är min tolkning (socialkonstruktivistiska) av materialet som genomsyras i analysen med hjälp av det teoretiska ramverket. Jag är medveten om att jag kan ha övertolkat utsagor, vilket innebär att citaten kan ha få en annan betydelse i min analys. För att förhindra att övertolkningar av utsagor har repeterande läsning genomförts.
Medvetenhet finns att jag befinner mig inom en västerländsk hegemoni som kan influera studien. För att undvika ett fortsatt maktutövande har jag ett socialkonstruktivistiskt synsätt i studien. Jag använder mig även av postkolonial teori i mitt ramverk, vilket hjälper mig att förhålla mig kritisk till västerländskt maktutövande. Barn- och barndomsteoretiska forskningen är konstruerad i väst och jag har även har ett kritiskt förhållningssätt till forskningen för att det är den dominerande hegemonin. Forskare i sig förhåller sig i allmänhet kritiska till barn- och barndomsteoretisk forskning, det grundar sig i att afrikansk barndomsteoretisk forskning saknas i forskningsfältet. Socialkonstruktivismen uppvisar flera
tolkningar av vår sociala sfär och därför vill jag belysa ett socialt fenomen genom dess rådande temana i de 26 artiklarna.
1.8 Disposition
I kommande kapitel presenteras bakgrundsinformation om konflikten i norra Uganda som berör barnsoldater, Herrens Motståndsarmé (HM) och Ugandas regering. I forskningsöversikten introduceras tidigare forskning som berör barnsoldater i media och hur media fungerar under konflikt. Därefter kommer metod- och materialkapitlet, där de valda metoderna och materialet presenteras steg för steg. Motiveringar till metoder- och material finns även med i kapitlet. Sedan i det teoretiska kapitlet introduceras postkolonialism-, barn- och barnsoldatsteorier. I analyskapet kommer det teoretiska ramverket att appliceras och där kommer forskningsfrågorna även att besvaras. DM, DN och SvD kommer att analyseras separat, men de kommer framför allt att jämföras i en slutlig summering av varje huvudrubrik. Analyskapitlet kommer att bestå av genomlöpande diskussion. Slutligen kommer hela studien att sammanfattas i konklusionen. Framtida forskningsförslag kommer även det att framföras i slutet av studien.
2 Bakgrund
I bakgrundskapitlet finns det en beskrivning av konfliktens grunder i norra Uganda. Problematiken och komplexiteten mellan civilbefolkningen, HM och Ugandas armé kommer även att presenteras i bakgrundskapitlet. Även HM:s gerillataktik samt Ugandas regerings gensvar mot HM kommer att beskrivas nedan. En övergripande förklaring till rekryteringen av barnsoldater finns likaså med i bakgrunden.
2.1 Situationen i norra Uganda och Herrens Motståndsarmé
Konflikten i norra Uganda har sina rötter i spänningar mellan befolkningsgrupper från norra och södra Uganda. Spänningarna grundar sig i socio-ekonomiska, religiösa, spirituella och etiska problem (Allen & Vlassenroot 2010:26; Azar 1990:7f; Finnström 2008:8). Under cirka 20-års tid (1987-2006) har kriget mellan Joseph Konys HM och Ugandas armé varit högaktuellt. Det har framförallt berört de nordliga delarna av Uganda och dess grannländer. HM skapades under det sena 1980-talet som en ny variant av Heliga Andens Rörelse, vilket Alice Auma Lakwena var med och grundade. Idag är Joseph Kony ledaren för HM. Kony är sedan tidigare känd för att vara Lakwenas släkting (Landguiden, 2015). Syftet med HM var att försöka uppnå spirituell rensning av “demoniserade” andar i främst Uganda och dess grannländer. Kony har även framfört debatt kring de politiska och ekonomiska skillnaderna mellan norra och södra Uganda. Med tiden utvecklades HM till en mer missnöjd och våldsbenägen rörelse. Det resulterade i att HM använde våld mot både regeringsstyrkor och civilbefolkningen i norra Uganda. Därefter definierades HM som en gerillarörelse (Blattman & Annan 2010:883; Allen & Vlassenroot 2010:83-85).
Den huvudsakliga folkgruppen i norra Uganda klassificerar sig som den etniska gruppen Acholi. Konflikten i norra Uganda definierades som ett låg-intensivt gerillakrig. Framför allt var det civilbefolkningen utsattes för HM:s våldshandlingar. Barn blev främst tvångsrekryterade till att bli barnsoldater inom HM. Uppskattningsvis befann sig 1,6 miljoner flyktingar i norra Uganda och dess närliggande grannländer under det tidiga 2000-talet (Finnström 2008:71; Landguiden: Herrens Motståndsarmé, 2015).
2.2 Rekrytering av barnsoldater
I kommande stycke exemplifieras hur rekryteringen av barnsoldater såg ut i Uganda. Tvångsrekryteringen tog ofta plats ute på landsbygden efter mörkrets inbrott. Uppskattningsvis var det 12-15 soldater som gjorde intrång i en by och splittrade familjer, på så vis rekryterades barn till soldater. Det hände även att barn rekryterades när de befann sig i skolan eller ute på gatorna. Under 1990-talet uppskattade man att det var ungefär 66,000 barn som tvångsrekryterades (WNCAC, 2007). Flertalet barn flydde till större städer, så som Gulu, för att minimera risken att bli kidnappade. Risken för att bli tvångsrekryterad var lika stor för både pojkar och flickor. Däremot var syftet med barnarekryteringen olika beroende på könsbestämda normer. Flickor användes framförallt som kokerskor eller sexslavar till HM:s soldater. Till skillnad från flickor var flertalet pojkar ute i fält som stridande soldater. Det som hände var även att barnsoldater tvingades till att mörda, eller bevittna när familj, släktingar eller grannar mördades av HM. Ändamålet var att HM ville förstärka barns perception att de aldrig skulle återvända till sin hemby.
Även Ugandas regering rekryterade barnsoldater. Metoderna för rekryteringen skilde sig mellan HM och Ugandas armé. Regeringsstyrkorna “räddade” barnsoldater från HM. Regeringsstyrkorna övertalade tidigare barnsoldater från HM att istället strida hos dem. I utbyte lovades barnsoldaterna av statens armé att de skulle få löner och nya uniformer, istället för att få leva ett odrägligt liv ute på gatorna. Den stora vinningen för regeringsstyrkorna var att få tillgång till förstahandsinformation om HM och dess krigstaktik (Young: 2007:20f).
Idag är HM inte speciellt aktiva i norra Uganda. En häktningsorder från International Criminal Court utfärdades mot Kony under 2005. Det resulterade i att HM tvingades att lyda de aktuella fredsförhandlingarna. HM är idag splittrad och utspridd i delar av Demokratiska Republiken Kongo (DRK), Centralafrikanska Republiken, Syd-Sudan och Tchad. Under 2008 blev det känt att HM stod ansvariga för en massaker av civilbefolkningen samt tvångsrekrytering av barn i DRK och Centralafrikanska Republiken. Uppskattningsvis dödades 1000 personer i DRK under dådet. Säkerhetsläget är fortfarande osäkert på grund av HM:s plötsliga ageranden och människor uttrycker rädslor för HM:s potentiella våldshandlingar (Landguide, 2015).
3 Forskningsöversikt
Forskning som berör den tidigare konflikten i norra Uganda förekommer i stor omfattning. Antropologen Sverker Finnström (2008) har en djup förståelse kring komplexiteten av konflikten i norra Uganda efter flera års fältstudier. Tidigare forskning rörande medierapportering under fred och konflikt är omfattande, framför allt utifrån ett freds- och konfliktvetenskapligt perspektiv. Andrew Hoskins, Ben O’Loughlin (2011:2ff) och Susan L. Carruthers (2000:197f) betonar att medieporträtteringen under fred och konflikt är inkorrekt. Anledningen är att medier väljer att skydda, avslöja eller provocera somliga grupper. Allmän media belyser sällan konfliktens grunder utan förlitar sig mer på att reproducera sociala konstruktioner i nyhetspresentationer (2011:43: 2000:196ff). Studien är relativt begränsad eftersom uppsatsen belyser vad journalister (från DM, DN och SvD) skriver om barn- och barnsoldater. Myriam Denov (2010:280ff) belyser västerländsk medias porträttering av barnsoldater utifrån Sierra Leones kontext. Skälen till varför studien fokuserar på media i krig och konflikt som forskningsöversikt, är för journalister skriver om barn- och barnsoldater i media. Därmed är media i krig och konflikt ett redskap för att uppvisa hur media presenterar barn- och barnsoldater.
3.1 Mediepresentationer i krig och konflikt
När media rapporterar om krig och konflikt förändras dess presentationer och dess perceptioner hos dess läsare. Konceptet krig och konflikt är ett begrepp som används inom media för att fånga läsare och åhörares intresse. Vem som egentligen strider mot vem och dess orsaker förklaras sällan inom media. Det handlar om ett selektivt urval från medieföretagens sida. Vad som egentligen försiggår under ytan förklaras sällan då det kan skapa förvirring vad som sker under fred och konflikt (Hoskins & O’Loughling 2011:2ff). Selektiviteten av nyhetsrapportering under konflikt grundar sig i intresset om vad media anser vad deras läsare har intresse av. Media påverkas också av dess politiska ändamål och företagets ledningsgrupp (ibid. 40). Ifall det inte finns någon på medieföretaget som har kunskap kring ett särskilt fält, då förlitar sig journalister på sekundära källor som har bristande reliabilitet (ibid. 41).
Medieforskaren Susan Carruthers (2000:197f) förklarar konceptet other people’s wars som handlar om när journalister kategoriserar ”dem” som inte tillhör ”oss”. Konceptet tillämpas inom västerländsk media när det rapporteras om konflikter. Det grundar sig i att journalister vanligen kategoriserar terrorism, folkmord, etnisk rensning och så vidare som i synonym med other people’s wars (ibid.). Carruthers fortsätter med att hävda att journalister är skickliga på att inrama personer som ”vi och dem”, ”goda och onda”, ”offer och förövare” när de presenterar nyheter (ibid. 43). Medierepresentationen är något som aldrig är korrekt eftersom nyhetsrapporteringen ofta placeras från en kontext till en annan, menar Hoskins och O’Loughling (2011:164) Därefter skriver Hoskins och O’Loughling: ”how media represent war in one way or another makes a difference to legitimacy audiences attribute to that war” (ibid.).
3.2 Barnsoldater i media
Myriam Denov (2012:280f) förklarar att media sällan framför ”de riktiga” barnsoldaterna som står bakom vapen eller dess orsaker till konflikt. Det resulterar i felaktiga uppfattningar kring vad som pågår under en konflikt. I media är det vanligt förekommande att man stämplar barnsoldater som oskyldiga offer av krig, hjältar eller förövare (ibid.). Media betonar vanligen problematiken med barnsoldaters förmåga att återintegreras efter en väpnad konflikt. Det yttrar sig när media presenterar tidigare flicksoldater som före detta ”fruar” eller ”sexslavar” åt befälhavarna under den dåvarande (ibid. 284). Denov betonar även att det är problematiskt när media representerar barnsoldater som offer. När media porträtterar barnsoldater som offer verifieras ett postkolonialistiskt förtryck gentemot fattigare länder, menar Denov. Därefter förklarar Denov att:
…Such children have been referred to in the print media as ‘permanently scarred’, and ‘lost young souls’. Such depictions draw from some of our most romanticized contemporary western conceptions of childhood and its association with innocence and vulnerability. Children are cast as dependent, helpless, victimized and incapable of national decision-making. (ibid. 282).
Denov klargör att medierepresentationen av barnsoldater skiljer sig mellan västvärlden och Afrika (ibid. 290). Framförallt framställer västerländsk media barnsoldater som förlorade barn som använder vapen. Västerländsk media har ett journalistiskt språk som innefattar tystnader och tomrum för fri tolkning. Denov problematiserar den felaktiga mediebilden av
barnsoldater eftersom det inte ger en rättvis bild av dem. Media tenderar vanligen att utelämna barn- och barnsoldaternas syn på konflikten. I andra fall förvränger media forna barnsoldaters ord i samband med intervjuer, uppger Denov (ibid. 281ff).
Media har förmågan att konstruera vad de vill att dess läsare och åhörare ska känna. När läsare och åhörare blir mättade på information upplever de compassion fatigue. Det sker när media representerar lidande, smärta och död i krig långt hemifrån (Hoskins & O’Loughlin 2011:37). Resultatet blir att läsare och åhörare slutar att lyssna eller läsa om specifika nyheter. Problematiken med compassion fatigue är att publiken blir felaktigt informerad. Vad som egentligen sker ”bakom stängda dörrar” inom konflikter, krig och humanitära katastrofer uppvisas sällan i media (ibid.). Hoskins och O’Loughlin förklarar att det är viktigt att ta hänsyn till sanningar, etik, representationer och makt när det kommer till nyhetspresentation. Utifrån maktperspektivet menar Hoskins och O’Loughlin att det kan finnas en agenda eller en makthierarki mellan medieföretag och de länder medieföretagen skriver om (ibid. 39).
Kopplingen mellan compassion fatigue och barnsoldater är att media har förmågan att förvränga eller omformulera barnsoldaters ord. Att få höra eller läsa om ett barns egna ord i en artikel lämnar i stor utsträckning en läsare eller åhörare med en medlidande känsla. Grunden till konflikten och till varför barn blev en soldat kan vara begränsat, missvisande eller helt ofullständigt inom media. Resultatet av medias förvrängning av barnsoldater kan leda till felaktiga förståelser kring vad barnsoldater är, genomgår och dess framtida utmaningar (Hoskins & O’Loughlin 2011:37ff; Denov 2012:280ff).
4 Metoder och material
I kapitlet kommer studiens valda metod att introduceras, motiveras och dess tillvägagångssätt kommer att förklaras. Under rubriken analysmetod kommer studiens genomförande av metoden att framföras. Dessutom kommer användandet av teorin utifrån metoden att redogöras under rubriken analysmetod. Metoderna i uppsatsen består av en tematisk innehållsanalys där en jämförande studie av 26 stycken artiklar (DN, DM, SvD) kommer att genomföras. I kapitlet kommer även materialet genomgås grundligen. Urvalet av materialet och dess materialbedömning kommer även att redovisas systematiskt.
4.1 Komparativ metod
Inom samhällsvetenskaplig forskning jämför forskare variabler och relationer mellan subjekt och objekt. Det innefattar båda forskningsfälten; kvalitativ och kvantitativ metod. Komparativ metod innebär en jämförande process. Vidare är den komparativa metoden sällan en ensam metod inom forskningsfältet, utan en del-metod av en annan metod (May 2011:240ff). I den här uppsatsen kommer det att användas en komparativ metod ihop med en tematisk innehållsanalys, utifrån en kvalitativ utgångspunkt. Metoden består av en komparativ metod vilken appliceras på DM, DN och SvD:s artiklar, rörande vad journalisterna skriver om barn- och barnsoldater. Anledningen till att studien behöver en komparativ metod är för att förklara eventuella likheter och skillnader mellan journalisternas presentation.
Den kvalitativa ansatsen har valts utifrån uppsatsens syfte och dess frågeställningar. Ändamålet är inte att mäta eller beräkna återkommande ord, begrepp och teman. Det hade passat in i en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden behövdes för att få en djupare förståelse kring vad journalisterna från nyhetstidningarna skriver om barn- och barnsoldater. Att mäta sociala fenomen utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt är i synnerhet inte relevant. Utifrån den socialkonstruktivistiska ansatsen tror jag inte på mätbarhet av sociala kontexter i denna studie.
Uppsatsen belyser vad journalister från Uganda och Sverige skriver om barn och barnsoldater. Den komparativa metoden är ett tydligt val av metodologi för att genomföra en jämförelse av
tre nyhetstidningar. Uppsatsen innefattar även en transnationell studie som innefattar två länder som Sverige och Uganda. Enligt Tim May (2011:240ff), samhällsvetenskaplig metodforskare, bidrar en komparation med en djupare förståelse. Det gäller forskare utifrån en specifik kontext i ett eller flera länder, hävdar May. På sikt är det ett försök för forskare att uppnå universella förklaringar till ett utvalt fenomen. Forskning som innefattar komparativ metod förklarar hur samhällen och kulturer relaterar till sociala, ekonomiska och politiska förändringar (ibid.).
Transnationell komparativ forskning används allt mer inom samhällsvetenskap. Däremot har globaliseringen gjort transnationell forskning mer begränsad, på grund av att kulturella och sociala influenser förflyttar sig mellan länder runt om i världen. Ett resultat av det gör att det blir svårare att tala om samhällen och nationer då globaliseringen skapar likheter mellan samhällen. Skillnader och variationer finns inte enbart mellan nationer, utan även inom länder (ibid.).
4.2 Tematisk innehållsanalys
Innehållsanalysen har sina rötter i studier av masskommunikation som påbörjades runt 1950-talet. Forskare valde att göra en grundläggande kommunikationsmodell som bestod av avsändare, meddelare och mottagare. Senare blev det mer vanligt förekommande att olika forskningsfält som antropologi, psykologi, politik etcetera att inkludera innehållsanalyser (White & Marsh 2006:22f). Innehållsanalyser kan varieras på många sätt, vilket uppvisar att det är en systematisk och replikerbar teknik där man kan komprimera stora textmassor till färre kategorier. Det finns tydliga ramverk för hur man tillämpar innehållsanalyser för att författaren ska ha en tydlig och fullständig analys. Innehållsanalyser hjälper författaren att upptäcka och beskriva individer, grupper, institutioner och andra sociala kontexter. Teman och mönster kan även undersökas inom innehållsanalyser vilket jag ska göra i denna studie (Stemler 2001:1f).
För att kunna besvara forskningsfrågorna på ett korrekt tillvägagångssätt är innehållsanalysen riktad till en induktiv karaktär. Det innebär att förutbestämda koder kopplas till det teoretiska ramverket. Processen startar med ett granskande och letande efter teman och mönster inom
artiklarna (Braun & Clarke 2006:15). Den tematiska innehållsanalysen är nödvändig vid sökandet efter rådande teman och mönster i DM, DN och SvD:s artiklar (White & Marsh 2006:30).
Fördelarna med en innehållsanalys som metodval är att metoden ger insikt och bidrar till ökad förståelse av specifika fall. Flexibiliteten är stor och forskare har möjligheter att samla ett valfritt brett spann av material samt att ha olika teoretiska utgångspunkter. I den tematiska innehållsanalysen är alla identifierade teman understödda av teoretiska ramverket, det stärker i sin tur validiteten samt reliabiliteten i uppsatsen. Problematiken med flexibiliteten inom tematisk innehållsanalys kan försvåra för forskaren att vara konkret angående vilken data man ska fokusera på. Efter ett flertal gånger av upprepande läsning av de 26 intervju- och artiklarna fanns det flera tydliga teman i analysen. Innehållsanalyser tillåter inte forskare att kritisera språket, vilket forskare har större möjlighet att göra med en diskursanalytisk metod (Guest & MacQueen 2012:22; Braun & Clarke 2006:28ff). Den tematiska innehållsanalysen gör analysen och dess resultat mer tydlig än en diskursanalys. Studiens tematiska innehållsanalys är strukturerad på ett tydligt sätt och analysmetoden förklaras steg för steg. Diskursanalytisk metod är känt för att vara diffust och att forskare har valfria ramar kring hur diskursanalyser ska genomföras (Jørgensen & Phillips 2002:1). Det är något som författare av uppsatsen vill undvika och därför har diskursanalysen exkluderats.
4.3 Analysmetod
Det analytiska ramverket grundar sig i den tematiska innehållsanalysens sex faser. De sex faserna kommer att förklaras i ”jag-form” för att på ett tydligt sätt förstå hur författaren av uppsatsen gick tillväga. Faserna börjar från insamlandet av material till resultat och de är följande:
1. Att bli bekant med data
Den första fasen innebar repeterade läsning av de 26 stycken nyhets- och intervjuartiklarna. I samband med det fann jag mönster och betydelser av texterna. Det innefattade bland annat lingvistiska drag som innefattar återkommande ord och begrepp.
2. Generera de första koderna
När jag läste den utvalda datan ett flertal gånger blev jag bekant med materialet. I det skedet konstruerade jag en lista på vad tidningsartiklarna innehöll samt vad som är specifikt för dem. Jag har därefter kategoriserat återkommande teman och begrepp utifrån artiklarnas innehåll. Jag skrev ner relevanta teman och strök under relevanta lingvistiska drag i artiklarna. Kodningen av artiklarna är teoribundna i uppsatsen.
3. Söka efter teman
Fas tre, att söka efter teman, påbörjades när jag hade kodat och samlat ihop samtliga 26 nyhets- och intervjuartiklarna. Jag hade då en lång lista på återkommande koder som jag hade identifierat i artiklarna. Därefter frångick jag ifrån koderna och istället identifierade teman, genom att analysera de återkommande orden och begreppen i artiklarna.
4. Granska teman
I fjärde fasen fastställde jag det teoretiska ramverket som är tillförlitligt och relevant ihop med artiklarnas rådande teman. Jag identifierade även de teman som jag fann i texterna men också vad vissa teman inte kunde identifieras som. Det var även viktigt i fasen att som författare fokusera på relevanta aspekter utifrån koderna och varför de hörde samman.
5. Definiera och namnge teman
När jag konstruerade en tematisk karta hade jag en god grund till att påbörja en analys. I den femte fasen har jag motiverat teman som finns i analysen. Därefter bearbetade jag all data och repeterade och kontrollerade alla tidigare faser. De utvalda och identifierade temana i artiklarna presenterades stegvis i analyskapitlet. Huvudtemat är följande:
§ Barn eller soldat: Diskussionerna inom nyhetstidningarna är att barn- och barnsoldatsdefinitionerna är tvetydliga och omstridda. I sin tur är skrifter om barn- och barnsoldater varierande beroende på vilken nyhetstidning som har utgivit respektive artikel. Sociala, kulturella och geografiska företeelser påverkar även vad journalister från DM, DN och SvD skriver om barn- och barnsoldater.
Underkategoriska teman:
§ Offer: Barn- och barnsoldater framställs som oskyldiga, syndabockar, passiva och sköra inom artiklarna.
§ Hjältar: Barnsoldater framställs inom artiklarna som starka och beskyddande för sitt lands intressen.
6. Producera en rapport
När jag hade genomarbetat klart de fem tidigare faserna påbörjade jag min analys. De identifierade och motiverande temana har numera använts i analysen. I den sista fasen är temana sammankopplade med det teoretiska ramverket (Braun & Clarke 2006: 15ff). De rådande temana identifierades i artiklarna har kopplats samman med postkolonialistisk-, barndom- och barnsoldatsteoretisk forskning. I texten nedan motiveras och förklaras teorin kring hur den ska användas för att genomföras analysen.
Den sekundära forskningsfrågan grundar sig i teoribaserade förklaringar kring eventuella skillnader och likheter, rörande vad journalisterna från nyhetstidningarna skriver om barn- och barnsoldater. Media har förmåga att återspegla vad som sker i vår sociala sfär. Flertalet forskare hävdar att barndom är en social konstruktion inom olika kulturer (Cregan & Cuthbert 2014:4;12ff). Det innebär att det kan finnas potentiella skillnader mellan svensk- och ugandisk media. DM, DN och SvD kommer från olika länder med möjligen olika synsätt på barn- och barnsoldater. Den sociologiska forskningen har en betydelsefull roll kring hur nyhetstidningar från två olika länder presenterar nyheter. Sociologin förklarar hur man ser på barndom- och barnsoldater i olika lokala, sociala och kulturella kontexter (James & Prout 1997:27f;187ff; Cregan & Cuthbert 2014:4;12ff). Antropologen David Rosen (2007:140ff) förhåller sig kritisk till det västerländska maktutövandet. Det yttrar sig genom FN och UNICEF:s normer, lagar och konventioner om barn- och barnsoldater. FN och UNICEF definierar att ett barn är under 18-år (ibid.). Med andra ord innefattar studien sociologisk och antropologisk forskning rörande barndoms- och barnsoldatsteorierna. Motiveringen till de två forskningsfälten är för att ställa de mot varandra och synliggöra kritiken av dem. Författaren av uppsatsen vill undersöka ett socialt fenomen i vårt samhälle, därför har antropologin och sociologin inkluderats. Sociologisk forskning definierar inte åldrar (när barndom påbörjas och avslutas). I antropologisk forskning diskuterar man barndom- och barnsoldatsdefinitionerna och dess åldrar och därför har antropologin inkluderats.
Forskare är enade om att postkolonialism fortfarande existerar och att väst utövar makt. Postkolonialteori bidrar med ett kritiskt synsätt mellan globala nord och syd (Childs & Williams 1997:1; Loomba 2015:20ff). Sverige och svensk media är en del utav väst, medan Uganda är en före detta postkolonial stat från syd. Geografin är väsentlig i analysen rörande vad journalisterna från DM, DN och SvD skriver om barn- och barnsoldater, beroende på kolonialmakt och undergivenhet. Postkolonial teoribildning har valts för att förhålla sig kritisk gentemot det västerländska maktutövandet.
Gällande den barndoms- och barnsoldatsteoretiska forskningen kommer författaren av uppsatsen förhålla sig till 18-års gränsen. Enligt FN:s barndomsdefinition avslutas barndomen vid 18-års ålder. Därmed håller jag mig till den universella definitionen, trots att sociologisk forskning hävdar annat. Nyhets- och intervjuartiklarna från DM, DN och SvD innefattar barnsoldater som har deltagit i en väpnad konflikt när de var under 18-år. Eftersom nyhetsförtagen belyser barn som deltog i en konflikt när de var under 18-år, är det anledning en till varför författaren av studien håller sig till 18-års gränsen.
I bilaga ett finns det mer information om min analysmetod för att få ökad insikt kring tematiska analysens tillvägagångssätt. Bilagan är nödvändig för att få ökad förförståelse till den valda metoden.
4.4 Material
4.4.1 Val av nyhetstidningar
Popularitet, tillgång och antalet personer som läser nyhetstidningarna är de huvudsakliga anledningarna till valet av artiklar från DM, DN och SvD. Samtliga artiklar berör barn- och barnsoldater i Uganda. Motiveringen till valet av nyhetstidningarna från två länder (Sverige och Uganda) är för att konstruera en komparation. Tidigare forskning uppvisar att nyhetsrepresentationen skiljer sig mellan väst och Afrika (Denov 2012:281). Det finns forskning som tyder på att västerländsk media uppvisar ett postkolonialistiskt synsätt. Det postkoloniala synsättet synliggörs när västerländsk media framställer fattigare länder som
barnsoldater existerar i postkoloniala stater. Dessutom är Sverige en produkt av väst medan Uganda är dess motsats. Både syd- och nordlig media (DM, DN, SvD) skriver om barn- och barnsoldater som kommer från postkoloniala Uganda (Jasen & Nayar 2010: 3f; Denov 2012:281; Rosen 2005:9).
Valet att av nyhetstidningarna grundar sig i att ha en tidning som indirekt (Uganda) har berörts av konflikten samt dess motsats (Sverige), som inte har berörts av liknande konflikt på en lång period. Dokumentationen av konflikten i Uganda har gjorts systematiskt genom svensk media, framför allt rörande barn- och barnsoldater. De svenska nyhetstidningarna, SvD och DN, är olika tidningsföretag och har inte samma politiska beteckningar. SvD och DN bör därför inte ses som förenade tidningar på grund av deras nationella tillhörighet. Artiklarna från SvD och DN har därmed analyserats separat.
För att konstruera en jämförande studie valdes det ut tre nyhetsföretag, två från Sverige och ett från Uganda. Motiveringen till att två svenska nyhetstidningar valdes är för att en tidning hade bidragit med alltför begränsat antal artiklar, i jämförelse med DM. Materialet från DM var mer rikt än de svenska nyhetstidningarna. Att inkludera ytterligare en tidning från Uganda var inte aktuellt för att mängden data hade blivit alltför stor. En annan anledning till att inte en ytterligare tidning från Uganda inkluderades, var på grund av tillgången av artiklar från andra tidningsföretag. I materialbedömningen har mina val kring ugandiska nyhetstidningar motiverats mer ingående.
Dagens Nyheter
Svenska morgontidningen DN grundades i Stockholm år 1864. Tidningen delas ut i hela Sverige, däremot är största fokus på Stockholms-området. DN hävdar sig vara obundna liberaler som politisk beteckning. På DN:s hemsida hävdar de att: ”vi står fria från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer” (DN.se: om oss). Uppskattat antal läsare som DN har är 2,3 miljoner. DN är en del av Bonnier AB som är ett familjeägt företag i norra Europa (ibid.).
Svenska Dagbladet
SvD är en svensk morgontidning som hävdar att de enbart använder högkvalitets journalistik. Tidningen grundades år 1884 och deras politiska beteckning är obunden moderat. SvD är uppdelad i tre kategorier i tabloid-format. De politiska och personliga värderingarna kommer till största del från redaktörer samt journalister från tidningen. Inrikes- och utrikesnyheterna samt sport är inkluderade i tidningens huvuddel. Den andra- och tredje delen av tidningen består av ekonomiska- samt kulturella nyheter. Uppskattningsvis har SvD dagligen en miljon läsare (Svd.se).
Daily Monitor
DM skapades år 1994 under titeln ”The Monitor”. Tidningen ändrade sitt namn till Daily Monitor i juli 2005. Den ugandiska nyhetstidningen DM är en av de ledade och självständiga dagstidningarna i Uganda. DM:s namn är delat med Saturday Monitor och Sunday Monitor, vilket de alla är publicerade under Monitor Publications Limited. Kenyan Nation Media Group äger ungefär 76,7 % av DM. Enligt DM utlovar de följande: ”guarantees the independence of its editors and journalist, free from influence of Government, shareholders or any political allegiance” (Monitor.ug, about us). Omkring en miljon personer läser DM online varje vecka (ibid.). DM:s huvudkontor ligger i Kampala, Ugandas huvudstad. DM:s anställda är till största del stationerade i södra Uganda kring huvudstaden (Monitor Directory, head office, 2014).
4.4.2 Tidsperioden
Tidsperioden av artiklarna som har analyserats är från januari 2004 till september 2014, vilket är en 10-års period. Valet av tidsperioden är baserat på artiklarnas relevans för att besvara frågeställningarna. För att få en trovärdig analys var det nödvändigt att välja ut intervju- och nyhetsartiklar utifrån en bred tidsaspekt. Under denna 10-års period var konflikten i Uganda hög- till låg-intensiv, under fredsförhandlingar samt under fred.
4.4.3 Artiklarna
Artiklarna i min valda studie består både av nyhets- och intervjuartiklar. Syftet med att kombinera nyhets- och intervjuartiklar är för att undersöka de rådande teman som understödjs av vad journalisterna skriver om barn- och barnsoldater. Valet av nyhets- och intervjuartiklar var också för att kunna jämföra DM, DN och SvD:s 26 artiklar beroende på geografisk plats. Den geografiska relevansen har motiverats i problemformuleringen, val av nyhetstidningar och i det teoretiska ramverket.
I intervjuerna har journalisterna samtalat med tidigare barnsoldater, där barnsoldater har delgett sina upplever av konflikten. Även utnämnda experter och kunniga personer om konflikten i norra Uganda har intervjuats i somliga artiklar. Experterna kan vara personer från området, samfund, politiker, hjälporganisationer eller anställda vid FN och UNICEF. Vissa artiklar är enbart fokuserade på barnsoldaters egna ord om dess upplevelser innan och efter konflikten. Andra artiklar innehåller någon enstaka rad av citat av någon expert som bekräftar det övriga innehållet i artikeln.
Analysmetoden av både intervju- och nyhetsartiklar har gjorts på samma sätt. Medvetenhet om att journalister kan ha förvrängt den intervjuades ord i intervjuartiklarna finns. Processen kring hur journalisterna har behandlat intervjumaterialet kan också ha varierats. Det är möjligt att journalister som intervjuade barnsoldater inte är densamma person som publicerade artikeln. Journalister har förmågan att påverka innehållet oavsett hur artikeln är formad och vad artiklar kategoriseras som. Det har tagits i beaktande i samband med analysen av de 26 artiklarna.
Nedan presenteras intervju- och nyhetsartiklarna från DM, DN och SvD enligt tabell I-II. Det innefattar två tabeller, först intervjuartiklar och sedan nyhetsartiklar som sammanställer de 26 artiklarna.
Tabell II)
Insamlandet av materialet gick tillväga på två sätt. Först användes den svenska databasen Mediearkivet via Malmö Högskolas bibliotek. Alla primära källor från DN och SvD samlades in genom Mediearkivet. Informationen från Mediearkivet är unik då man eventuellt inte skulle ha funnit det annars. Risker fanns med att söka efter artiklar på nyhetstidningars hemsidor eftersom artiklar kan ha försvunnit från dess databas. Vad Mediearkivet gör är att systematiskt spara information från diverse olika nyhetsbolag. Mediearkivet fungerade endast som databas för de svenska nyhetsbolagen. På DM:s hemsida sökte man efter artiklar inom nyhetstidningens egen databas. Det fanns ingen tillgång till ett mediearkiv likvärdigt med svenska nyhetstidningar för DM. Möjligheterna finns att ett okänt antal av artiklar har missats eller försvunnit genom DM som man inte har tillgång till ett mediearkiv. Vid insamlandet av materialet söktes det efter följande ord: ”Uganda Barnsoldater*”, ”Uganda Barnsoldat*”, ”Herrens Motståndsarmé Barnsoldater*”, ”Herrens Motståndsarmé Barnsoldat*”, för DN och SvD:s nyhetsartiklar. För att finna liknande material via DM användes liknande begrepp, men direktöversatta på engelska. Den asteriska symbolen (*) underlättade för mig att finna artiklar
angående barnsoldater, då olika ändelser kunde förekomma i artiklarnas titlar eller dess innehåll.
I samband med sökandet efter de ovanstående orden och begreppen fick man upp ett antal olika artiklar. Stegvis påbörjades en bedömning av varje nyhetsartikel och kontroll av dess innehåll. I somliga fall fanns det inget specifikt skrivet angående barn- och barnsoldater i artiklarna. Det kunde handla om att det fanns bilder på barn- och barnsoldater och i de fallen sorterades artiklarna bort. Dessutom fanns det bildtexter där journalister skriver om barn- och barnsoldater. Eftersom syftet inte är analysera bildtexter sållades de bort. I vissa fall fanns det artiklar som allmänt nämnde något kort om barnsoldater (minst en rad), däremot ingen större diskussion eller fokus på det ämnet. Även de artiklarna gallrades bort. Artiklar som hade minst en och en halv rad med text om barn och barnsoldater inkluderades i studien. De artiklar som var korta (runt en och en halv rad) hade tillräcklig information om barn- och barnsoldater för att inkluderas studien.
4.4.4 Materialbedömning
Om uppsatsen hade rymt fler ord och krävt en djupare analys hade fler artiklar från andra nyhetstidningar fått utrymme. Studien hade blivit bredare och framställt vad fler nyhetsföretags respektive journalister skriver om barn och barnsoldater. Det är ett potentiellt forskningsförslag. Materialmässigt är studien tillräckligt bred med totalt 26 artiklar på en tioårsperiod. Mitt val är att inkludera färre artiklar som gör studien mer begränsad och ingående, än bred och diffus.
Materialet från nyhetsföretagen är relevanta för uppsatsen. Samtliga barnsoldater i artiklarna var under 18 år när de deltog i en väpnad konflikt. Det innebär att författaren av uppsatsen kommer förhålla sig till FN:s barndomsdefinition. I artiklarna finns det även lingvistiska skillnader. Det skiljer sig i såväl språk-, ord- och begreppsval mellan de svenska nyhetstidningarna gentemot DM från Uganda. Engelskan i DM skiljer sig ifrån amerikansk eller brittisk engelska. Det resulterar i att det krävs ett par genomläsningar för att förstå budskapet i artiklarna. Samtliga journalister skriver om barn- och barnsoldater utifrån olika synvinklar. I flera fall består artiklarna av intervjuer med tidigare barnsoldater. Hur barn- och barnsoldater har porträtteras i nyhetsartiklarna har förklarats mer ingående analyskapitlet.
Att översätta de utvalda artiklarna från DM är en tidskrävande process. Det finns risker med att översätta artiklarna till svenska då att vissa ord innehållsmässigt kan tolkas annorlunda på svenska. För att skapa en sannhetsenlig studie har det beslutats att behålla DM:s artiklar i originaltext.
Nyhetstidningen DM ägs av ett Kenyanskt mediaföretag. Pressfriheten i Uganda är inte densamma som i Sverige. Den ugandiska regeringen rättfärdigar handlingar som att arrestera journalister som på något sätt har kritiserat eller skrivit och talat nedlåtande om regeringen (Landguiden, 2013). Det ovannämnda kan i sin tur ha påverkat innehållet i DM:s artiklar.
Utmaningen med uppsatsen är insamlandet av materialet från DM. Anledningen är att jag inte hade någon tillgång till en databas för ugandiska artiklar. Totalt fann författaren av uppsatsen tio artiklar från DM, precis samma antal som DN. På DM:s hemsida fanns det totalt 127 artiklar, varav de tio utvalda hade relevans för min studie.
5 Teoretiskt ramverk
I den första delen av kapitlet presenteras postkolonialteori och därefter barndoms- och barnsoldatsteorier. Den postkolonialistiska ansatsen förklarar västerländskt maktutövande gentemot tidigare koloniserade länder. Postkolonial teori är väsentlig i uppsatsen på grund av att postkolonialism inte handlar enbart om det förflutna, utan om den nutida problematiken. Uganda är en före detta koloni och Sverige är en del av väst samt en tidigare kolonialistisk stat. Postkolonial teori appliceras när jag jämför nyhetstidningarnas geografiska tillhörighet. Den postkoloniala teorin används även för att förklara potentiella skillnader och likheter mellan nyhetstidningarna. Även barndoms- och barnsoldatsteoretiska forskningen utifrån en sociologisk och antropologisk ansats används för att besvara forskningsfrågorna. Det förklarar hur människor i olika länder och kulturer ser på barn- och barnsoldater i olika kontexter. I kapitlet framförs kritiken kring västerländska normer, lagar och konventioner samt i vilken kontext forskningen är gjord i. Författaren av uppsatsen har i analysmetoden motiverat och förklarat den universella barndomsdefinitionen, som innefattar barn under 18 år, vilket jag kommer förhålla mig till i analysen.
5.1 Postkolonialism
Postkolonialism är något som många forskare har försökt att definiera. Det råder delade meningar om postkolonialismens definitioner och dess varierande synsätt. Postkoloniala teoretikerna, Peter Childs, Patrick Williams (1997) och Ania Loomba (2015), definierar postkolonialism framför allt som en pågående period efter slutet av kolonialismen. Samtliga forskare är enade om att postkolonialism är en pågående process. Med kolonialismen menas det när Europeiska länder (väst) koloniserade Asien, Afrika och Sydamerika (syd). Under kolonialismens era kontrollerade västerländska länder ekonomiska och politiska förhållanden för civilbefolkningen i respektive land. Makt och kontroll är två av ledorden för kolonialismen, där civilbefolkningen tappade mandat och makt över sin egen nation. Kolonialismen skapade ett ekonomiskt nätverk men formade också normer och lagar. Allt resulterade i ett komplext förhållande mellan väst och dess koloniserade länder. I samband med avkolonialiseringen runt 1900-talets mitt fick forna kolonier åter makten. Respektive
tidigare gjort (1997:1;2015:20ff). Eftersom postkolonialism ses som en pågående process är Loomba (2015;25ff), Childs och Williams (1997:3) enade om att dess värderingar fortfarande lever kvar. Det handlar om ett fortsatt maktutövande från västerländska länder. Maktutövandet yttrar sig ibland annat genom språk, ekonomi, politik, normer, konventioner och lagar. Somliga forskare skulle definiera ovanstående som neo-kolonialism. Det avser när före detta kolonialmakter har utstationerade företag, kulturell dominans och ekonomisk inflytande i ett fattigt postkolonialt land (ibid.).
Postkolonial teori är ett kritiskt verktyg för att undersöka sociala- och kulturella processer (Eriksson et al. 2005:16). Media är en del av sociala- och kulturella processer kring hur journalister skriver om barn- och barnsoldater. Postkolonial teori är centralt i mediesammanhang eftersom Uganda är en postkolonial stat och Sverige är en tidigare kolonialmakt. Sverige är framför allt en del av väst och dess maktutövande. Childs och Williams (1997:10) menar att geografiska skillnaderna mellan kolonialmakter och postkoloniala stater är avsevärda. Geografiskt sett är de flesta före detta kolonialmakterna placerade i norr medan de postkoloniala länderna är placerade i syd (ibid.).
De ojämlika relationerna mellan väst och postkoloniala stater har i sin tur skapat obalans mellan ”första” och ”tredje” världen, hävdar Ania Loomba (2015:28f). Konstruktioner som första- och tredjevärlden är en del av postkolonialt uttryck där människor kategoriserar länder beroende på makt, ideologi, ekonomi, lagar och normer (Childs & Williams 1997:3f; Loomba 2015:39). Både Childs, Williams (1997:4f) och Loomba (2015:36) förklarar ovanstående som västerländsk kategorisering av ”vi” och ”dem” konceptet, där ”de” är undergivna och inte som ”oss”. I vissa fall romantiseras ”tredje världen” av före detta kolonialstater som en exotisk kultur långt iväg från sitt eget hemland (ibid. 2015:38). Före detta kolonialstater utövar även makt genom kunskap. Det yttrar sig när nationer i syd definieras som ”de andra” då de inte har samma kunskapsnivå som i nord. Inom ideologi skapar människor lagar, normer och det påverkar de kulturella uppfattningarna mellan nord och syd. Att vara oliktänkande kritiseras och ifrågasätts av västerländskt maktutövande (Childs & Williams 1997:13ff). I det här fallet är det väsentligt att undersöka eventuella normer mellan nord och syd.
Postkolonialteoretisk forskning har fått kritik för att vara alltför beroende av poststrukturalistiska eller postmoderna perspektiv. Forskare menar på att flera historier har skapat splittringar inom dessa perspektiv. Det har skadat att tänka på den globala driften av
kapitalismen idag. Loomba (2015:34) avfärdar kritiken genom att förklara att olika synsätt och infallsvinklar behövs. Vidare motiverar Loomba att infallsvinklarna och dess fokus är nödvändiga för att belysa global obalans. Makt är något som behöver ifrågasättas, förklarar Loomba. Definitionen postkolonialism har även kritiserats av forskare. Begreppet anses vara vagt eftersom det varierar beroende på tid och plats (ibid.).
Ytterligare kritik som riktas mot postkolonialismen för dess breda spektrum definitionsmässigt. Aijaz Ahmed (1995:5), som är marxist litterär teoretiker, menar därför att det ovanstående är ett meningslöst begrepp. Ahmad menar att i princip hela världen har varit kolonialister eller koloniserade. Annan kritik riktar sig till att postkolonial teori är fast i det förflutna istället för att forskare undersöker det nutida. Till sist skriver Samantha Christiansen (2010) följande: ”further critiques of postcolonial theory have also emphasized an uncomfortably dominant position of European colonialism in postcolonial theory” (ibid. 5).
Som svar angående ovanstående kritik anser Childs, Williams (1997:2ff) och Loomba (2015:34) att postkolonialism är ett nödvändigt begrepp som behövs. Det används som ett kritiskt verktyg för att undersöka skillnader mellan nationer (framför allt i nord och syd) samt maktstrukturer. Postkoloniala forskningen kan varieras i både tid och plats. Det är en styrka i forskningen där forskare själva kan undersöka maktstrukturer, i olika länder, tidpunkter och i dess ändamål. Många nationer har blivit koloniserade och därför är postkolonialismen ett verktyg för att undersöka följderna av kolonialismens era. Det största forskningsfältet bedrivs från väst och därmed påverkar det forskningens synsätt. Postkolonial teori behövs för att forskare ska förhålla sig kritiska till efterlevande maktstrukturer mellan globala nord och syd (Christiansen 2010; Childs & Williams 1997:4; Loomba 2015:184;250ff).
5.2 Barndoms- och barnsoldatsteorier
I nutida sammanhang är sociologer och antropologer runt om i världen mer eller mindre enade om att barndomsdefinition är en social konstruktion. Det innebär att synen på barn och barndom är varierande beroende på var i världen man berörs av föreställningarna. Med andra ord existerar barndom i samtliga samhällen, däremot varierar längden mellan årtalen som skiljer mellan ett barn, ungdom, ung vuxen och vuxen. Gränssättande av när en barndom
James och Prout (1998:27f) menar att det är praktiskt taget omöjligt att definiera vad ett barn är eftersom definitioner varierar från land och kultur. Universell barndom existerar inte, hävdar James och Prout (ibid).
Den andra forskningsfrågan riktar sig till teoribaserade förklaringar kring eventuella skillnader och likheter mellan nyhetstidningarna. Barndomsdefinitionen är varierande i olika samhällen. Det innebär att det finns potentiella skillnader mellan Sverige och Uganda kring barndomsdefinitioner. Hur man väljer att presentera barnsoldater i media kan indirekt påverkas beroende på vilken syn man har kring barndomsdefinitioner (ibid.).
Sociologisk forskning kring barndomsteorier är fokuserad på barns rättigheter och förmåga till att fatta beslut (Wells 2015:10f; James & Prout 1997:8). Kate Cregean och Denise Cuthbert (2014:33) skriver följande i sin barndomsteoretiska forskning: ”In the Global North, individuality is the primary understanding of subjectivity, and rights-bearing individuals are the product of centuries of the politics of liberalism and modernity” (ibid.). Det ovanstående påvisar att afrikansk barndomsteoretisk forskning praktiskt taget saknas, eftersom forskningsfältet domineras av västerländska forskare. Även Lorraine Macmillan (2009:36), postkolonialteoretiker- och barnsoldatsforskare, förtydligar ovanstående:
Child soldiers are deeply embedded in representations of physicality, irrationality and uncontrollability, a tendency which stems from the foregrounding of these elements in Anglophone imaginaries of childhood. The coupling of child soldiers almost exclusively to an African geography lends the discourse a racial dimension. This racial element is compounded by lingering colonial discourses (ibid.).
Debatten kring barndomsteorier är kontroversiell och skiljer sig inom lagar, konventioner, normer samt politiskt både på internationell och lokal nivå (James & Prout 1997:27f;187ff; Rosen 2007:296). Barndom betraktas vanligen att vara det motsatta till vuxenvärlden. Anledningarna till det är för att barn är attribuerade specifika egenskaper som är bundet till barns psykologiska och biologiska utveckling (James & Prout 1997:10;187f). Sociologerna Allison James och Alan Prout (refererad i Bernets 2007:8) förklarar genom deras barndomsstudier att barn måste ses som aktiva individer som kan fatta beslut utifrån deras sociala liv. Således menar James och Prout att barn inte är passiva subjekt av sociala strukturer och processer.
Att definiera en specifik åldersbenämning, när barndom påbörjas och avslutas, menar Qvortrup (refererad i James och Prout) är en konstruktion av väst. Att definiera ålder när ett barn är barn är för att skapa en social kontext för barn i väst (ibid. 178). Det som nämndes ovan bekräftar även Cregean och Cuthbert (2014:101). UNICEF:s barnsoldatsdefinition är något som Cregean och Cuthbert ser som en definition utifrån en västerländsk och liberalistisk kontext. Definitionen för barnsoldater enligt UNICEF är följande: ”A child associated with an armed force or armed group refers to a person below 18 years of age…” (ibid.). Kritiken gentemot UNICEF:s barnsoldatsdefinition är stor eftersom länder som USA, England och Australien accepterar rekrytering av barn och unga vuxna till arméer. De ovanstående länderna är den del av väst som fördömer barnsoldater i en icke-västerländsk sfär framför allt inom medier (ibid. 101ff).
Antropologen Chis Coulter (2009:252ff) menar att det genusrelaterade våldet särskiljer flick- och pojksoldater i Afrika. Maskulinitet i väpnade konflikter och i övriga globala samhället är avsevärd, menar Coutler. Det resulterar i att flickor ofta framställs som hjälplösa offer eftersom det är inte socialt accepterat för flickor att delta i väpnad konflikt (ibid.).
Även David Rosen (2007:140ff) förhåller sig kritisk gentemot UNICEF och FN:s internationella lagar och konventioner. Rosen menar även att lagarna och konventionerna är skriva utifrån en liberalistisk filosofi. Politiska agendor påverkar också samtliga lagar och konventioner, förklarar Rosen. Vidare klargör Rosen att det är suveräna stater från väst som har konstruerat UNICEF och FN:s barn- och barnsoldatsdefinitioner. Flertalet stater har undertecknat FN:s konventioner vilket bekräftar att stater bör följa barn- och barnsoldatskonventionerna. Problematiken med konventionerna, normerna och lagarna är att somliga nationer och kulturer inte har haft möjlighet att påverka innehållet i samband med skapandet av barndoms- och barnsoldatsdefinitionerna (ibid.).
Kritik gentemot James och Prouts forskning riktar sig till att barn inte är passiva varelser inom diverse sociala kontexter. Cregan och Cuthbert (2014:13) menar framförallt att James och Prouts forskning har bedrivits i en västerländsk kontext. Därmed tar inte James och Prout hänsyn till andra kulturella eller sociala kontexter. Den barndomsteoretiska forskningen från James och Prouts forskning är en produkt av välutvecklade länder, förtydligar Cregan och Cuthbert. Barn har större möjligheter att göra sina röster hörda i väst eftersom den sociala
