Examensarbete för ämneslärarexamen
Avancerad nivå
Undervisning av kinesiska måttsord
En kvalitativ studie utifrån lärares perspektiv i grundskolan
och gymnasieskolan
Författare: Gesi Chen Blixt Handledare: Tao Yang Examinator: Man Gao
Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: APG224
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum:
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
2
Abstract
:The purpose of this thesis is to study teaching methodsfor Chinese Measure Words (CMW), to students in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The study also looks at what challenges the teachers have in this area, and how the teachers are solving those challenges. A qualitative interview study is performed with two elementary school teachers, and two upper secondary school teachers, who all are teaching Chinese as a modern language to students in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The result shows that five different methods are used to teach CMW. The result also shows that the most used teaching strategy is to use the common Chinese measure word "个", which can be used together with a large number of substantives. Furthermore, the results are showing that the teachers have the following challenges when teaching CMW: Challenge to motivate the students to learn CMW, Challenge with teaching CMW used for abstract concepts, Challenge to make the student remember the large amount of CMW, and Challenge to find teaching references for CMW. The results also show what strategies the teachers are using to handle these challenges: Be tolerant when using CMW, Introducing the CMW "个" and Use of cognitive strategies in the teaching.
Nyckelord
: kinesiska, kinesiska måttsord, undervisningsmetoder, utmaningar,3
Innehåll
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och Frågeställningar ... 6
2. Bakgrund ... 6
2.1 Måttsord ... 6
2.2 Utmaningar med att undervisa kinesiska måttsord ... 8
3. Tidigare forskning ... 9
3.1 Metoder för undervisning av kinesiska måttsord ... 9
3.1.1 Använda elevens modersmål i undervisningen ... 9
3.1.2 Lära ut kinesiska måttsord i olika faser ... 10
3.1.3 Använda det vanligaste kinesiska måttsordet ”个” ... 11
3.1.4 Fokusera på måttsordets grammatiska egenskaper ... 11
4. Material och metod ... 11
4.1 Vald Metod ... 11
4.2 Urvalgrupp ... 12
4.3 Genomförande ... 14
4.4 Dataanalys och Bearbetning ... 14
4.5 Reliabilitet och Validitet ... 15
4.6 Forskningsetiska krav ... 16
4.7 Behandling av personuppgifter ... 17
5. Resultat ... 17
5.1 Sammanfattning av lärarnas undervisningsmetoder för kinesiska måttsord ... 17
5.1.1 Undervisa kinesiska måttsord kategorivis ... 17
5.1.2 Använda det kinesiska måttsordet "个"... 18
5.1.3 Undervisa kinesiska måttsord stegvis utifrån elevernas tidigare kunskaper ... 18
5.1.4 Förklara grammatiska regler för de kinesiska måttsorden ... 19
5.1.5 Använda situationsdialog i undervisningen av kinesiska måttsord ... 19
5.2 Lärarnas utmaningar med kinesiska måttsord i undervisningen ... 19
5.2.1 Utmaning att motivera eleverna att lära sig kinesiska måttsord ... 20
5.2.2 Utmaning att lära ut kinesiska måttsord för abstrakta begrepp ... 20
5.2.3 Utmaning att få eleverna att memorera de många kinesiska måttsorden ... 20
5.2.4 Utmaning att hitta undervisningsreferenser för kinesiska måttsord. ... 20
5.3 Lärarnas strategier för att hantera utmaningarna ... 21
5.3.1 Vara tolerant i användandet av kinesiska måttsord ... 21
5.3.2 Introducera det kinesiska måttsordet "个"... 21
4
6. Diskussion ... 22
6.1 Resultatdiskussion ... 22
6.1.1 Undervisningsmetoder för kinesiska måttsord ... 22
6.1.2 Att lära ut kinesiska måttsord för abstrakta begrepp ... 24
6.1.3 Att lära ut det stora antalet kinesiska måttsord ... 24
6.1.4 Att öka elevernas motivation att lära sig kinesiska måttsord ... 25
6.2 Metoddiskussion ... 26
7. Förslag till vidare forskning ... 26
8. Slutord ... 27
9. Referenser ... 28
Bilagor ... 30
Bilaga 1 – Informationsbrev ... 30
5
1. Inledning
Kinesiska språket skiljer sig markant jämfört med det svenska språket när det gäller bland annat måttsord. Till exempel kan man på svenska säga ”Kan jag få en bok?”, vilket på kinesiska kräver ett kinesiskt måttsord mellan orden ”en” och ”bok”. Zheng (2014) definierar kinesiska måttsord som, ” […] "ord" som obligatoriskt används för att kvantifiera handlingar […] och referenser till substantiv […]” (s.2) (anm. egen översättning).
De kinesiska måttsorden är dessutom väldigt många och dess användande är delvis komplext och inte självklart för den som inte har kinesiska som modersmål. (Hong 2019) Jag studerar på Kompletarande Pedagogisk Utbildning (KPU) vid Högskolan Dalarna. Under KPU programmet har jag bland annat haft tre verksamhetsförlagd utbildning (VFU) praktikperioder. Under dessa praktikperioder undervisade jag i moderna språk, kinesiska, och stötte då på utmaningen med att undervisa kinesiska måttsord till svenska gymnasieelever. Jag noterade att eleverna hade svårt att komma ihåg, och lära sig användningen av kinesiska måttsord. Jag kände att jag saknade bra verktyg och metoder för att uppnå de resultat med undervisningen som jag önskade. Kurslitteraturen, som jag använde på VFU, samt liknande kurslitteratur, till exempel i Kinesiska 1 (Tsui & Fredmark u.å.), i Kinesiska 2 (Tsui & Fredmark u.å.), i Lai ba! (Bengtsson & Friberg 2014), samt boken Kinesiska språket i Mittens rike (Björkstén 2013), innehåller inte mycket undervisningsmaterial om kinesiska måttsord och ger i princip inget stöd i undervisningen av kinesiska måttsord.
Efter att ha pratat med min VFU handledare och andra lärare i moderna språk, kinesiska, har jag förstått att det saknas forskning hur kinesiska måttsord bör och kan läras ut till svenska grundskole- och gymnasieelever.
Det är upp till varje lärare att hitta sina egna verktyg och metoder för detta. Jag fick förslag från min VFU handledare om bland annat att eleverna kunde använda sig av det kinesiska måttsordet ”个" (gè), som är det vanligaste kinesiska måttsordet (Wu et al. 2016, s. 41), när de var osäkra på vilket kinesiskt måttsord som borde användas. Jag provade strategin med att lära ut detta, och kunde då se att eleverna blev mer motiverade, kände sig mer trygga med att använda kinesiska måttsord, och de vågade prova, experimentera och använda sig mer av kinesiska måttsord. Jag började då fundera på om det finns fler bra verktyg och strategier som kan användas för att undervisa kinesiska måttsord på.
Forskning om undervisning av måttsord har gjorts i andra länder med engelskspråkiga studenter (Zhang 2014). Det saknar motsvarande svensk forskning och jag vill därför i detta papper undersöka undervisningen av kinesiska måttsord i svenska skolan på grundskolenivå och gymnasienivå.
6
1.1 Syfte och Frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som språklärare i kinesiska på grund- och gymnasieskolan, använder för att undervisar kinesiska måttsord, vilka utmaningar lärarna upplever, och hur de valt att hantera dessa utmaningar.
För att uppnå syftet har jag formulerat följande forskningsfrågor,
Vilka metoder använder sig språklärare i kinesiska av när de undervisar kinesiska måttsord på grundskolenivå och gymnasienivå i svenska skolor?
Vilka utmaningar upplever lärarna när de undervisar kinesiska måttsord till elever på grundskolenivå och gymnasienivå i svenska skolor?
På vilket sätt hanterar lärarna dessa utmaningar?
2. Bakgrund
I detta kapitel beskrivs kinesiska måttsord mer ingående i detalj och varför det är en utmaning att undervisa kinesiska måttsord för elever som har kinesiska som främmande språk.
2.1 Måttsord
”Kinesiska måttsord är en av de viktigaste språkliga byggstenarna i det kinesiska språket” (Zheng 2014, s. 1) (anm. egen översättning).
Kinesiska måttsord beskrivas som, “[…] används obligatoriskt mellan siffror / demonstrationer och substantiv / verb för att räkna objekt och handlingar. ” (Zheng 2014, s. IV) (anm. egen översättning)
Det finns ytterligare definitioner av kinesiska måttsord, och Zheng (2014) förklarar att kinesiskt måttsord inte har fått en enhetlig definition, utan definieras olika av ett antal olika kinesiska forskare. (s. 1).
Fan (2001) beskriver måttsord som ett ord som alltid skrivs tillsammans med ett räkneord och som bestämmer antalet av ett substantiv, vilket även är i linje med vad Björkgren (2013) säger, ” […] på kinesiska måste man alltid ha ett måttsord när man vill ange ett antal eller en mängd av något […]” (s.145). Fan (2001) visar ett exempel på en skillnad mellan kinesiska språket och svenska språket när det gäller användandet av måttsord. Fan (2001) skriver att i svenska språket kan man, genom att ändra ett substantivs form från singular till plural, och därmed dess ändelse, öka substantivets antal. Fan (2001) påpekar
7
att detta inte går att göra i kinesiska språket, utan i stället måste alltid ett måttsord användas för att uppnå samma effekt. Fan (2001) anser att problemet med måttsord, för de som studerar kinesisk som främmande språk, är svårigheten att veta vilket måttsord som bör användas tillsammans med substantivet man vill använda.
Björkstén (2013) anser att måttsord är ett viktigt begrepp i kinesiska språket. Han säger också att fenomenet med måttsord före substantiv finns även i svenska språket, till exempel, ” […] en bukett blommor eller ett glas mjölk, men på kinesiska måste man alltid ha ett måttsord när man vill ange ett antal eller en mängd av något, alltså även när svenskan inte har det.” (s.145). Han skriver även att både på svenska och kinesiska kan vissa saker inte sägas utan att använda ett måttsord, till exempel,
”Precis som man på svenska inte kan säga en mjöl, utan måste säga en säck mjöl eller
ett kilo mjöl, kan man på kinesiska inte heller säja ett bord eller en blomma. Man säger
istället en stjälk blomma, en bunt blommor eller en bukett blommor […]. Till varje substantiv hör speciella måttsord.” (Björkstén 2013, s. 145)
Vi kan konstatera att en viktig skillnad mellan användandet av måttsord i kinesiska språket jämfört med svenska språket är i kinesiska krävs det alltid ett måttsord mellan antal och substantiv, medan i svenska språket finns det tillfällen då måttsorden måste vara med, medans andra tillfällen då det fungerar att antingen ha med måttsordet eller inte, till exempel ”en kopp kaffe”, eller ”en kaffe”, där ”kopp” är det ”valfria” måttsordet. För att få en överblick och för att lättare kunna förstå, jämföra med andra språk, och diskutera kinesiska måttsord föreslår Zheng (2014) att måttsorden bör kategoriseras. Hon har undersökt ett antal tidigare forskningsrapporter från olika forskare hur måttsorden kan kategorisera, men funnit brister i dessa. I stället väljer hon att bygga vidare på de tidigare forskarnas olika kategoriseringar, och föreslår en egen kategorisering av de kinesiska måttsorden. Zheng (2014) visar i sin studie att elever som har engelska som modersmål och lär sig kinesiska som främmande språk kan har lättare för vissa kategorier av måttsord och svårare för andra,
De som har engelska som modersmål är bättre på vikter och mått, kollektiva nominella måttsord och måttsord för behållare, än vanliga verbala måttsord, lånade verbala måttsord, individuella nominella måttsord och tillfälliga nominella måttsord. (Zheng 2014, s.192) (anm. egen översättning)
Chen (1988) har i en ordbok om kinesiska måttsord beskrivit, och visat på, att det finns åtminstone sexhundra olika kinesiska måttsord. (ss. 1 - 148), vilket är en utmaning att komma ihåg för de elever som studerar kinesiska.
8
2.2 Utmaningar med att undervisa kinesiska måttsord
Hong (2019) anser att det som gör det utmanande att lära ut kinesiska måttsord till elever som har kinesiska som främmande språk, beror på mängden måttsord och dess olika betydelser, vilket gör att det är lätt blir fel om eleven inte har tillräckligt kunskap om måttsorden. Han menar att utmaningarna återspeglas huvudsakligen i följande olika aspekter,
För det först, säger Hong (2019), det finns väldigt många språkliga situationer i kinesiskan där måttsord används, och dessa situationer har speciella regler för hur måttsorden ska användas, till exempel ska vissa måttsord bara användas tillsammans med vissa typer av kläder. Till exempel används måttsordet ”件” för att säga ” 一件夹克” (”en måttsord jacka”), och ”一件毛衣” (”en måttsord tröja”), men det kan inte användas för att säga ”一条裤子 ” (”ett måttsord byxor”), utan då måste måttsordet ”条” användas. Har eleverna inte tillräckligt kunskap om dessa regler blir det lättare fel.
För det andra, eftersom det finns ett stort antal måttsord som uttalas lika på kinesiska, till exempel "颗" och "棵", men som används i olika situationer, till exempel ”一颗豆 子” (”en måttsord böna”), och “一棵树” (”ett måttsord träd”). Detta menar han är förvirrande för eleverna, vilket gör att det lätt blir fel när eleverna använder denna typ av måttsord. Det finns även måttsord med liknande betydelser, till exempel "根" och "条", men som används i olika situationer, till exempel, “一根筷子” (”en måttsord ätpinne”), och “一条线” (”en måttsord linje”) som också kan verka förvirrande för eleverna och leda till att eleverna använder måttsorden felaktigt. (Hong, 2019)
För det tredje, när eleverna med modersmål utan många måttsord, uttrycker sig på kinesiska, så påverkas de av sitt modersmål och kan då missar/ignorera användandet av måttsord, till exempel när eleverna säger ”ett barn”, på deras modersmål, blir det med rak översättning ”一孩子” (”ett barn”), vilket blir fel på kinesiska, då det behövs ett måttsord ”个” för att bli ett komplett kinesiskt uttryck, enligt ”一个孩子” (”ett måttsord barn”). Detta menar han beror på att motsvarigheten till kinesiska måttsord inte finns, och därmed inte används, i speciellt många andra språk. (Hong, 2019)
Gou (2012) pekar ut att måttsord för vissa abstrakta begrepp, är förvirrande för eleverna och gör det svårt för dem att lära sig att använda måttsord. Ta till exempel måttsord "条 ". Eleverna kan lätt förstå att måttsordet “条” används i uttrycket "一条鱼” (”en måttsord fisk”), och i uttrycket ” 一 条 线 ” (”en måttsord linje”), eftersom ” 条 “då används tillsammans med smala saker, men det är inte lika självklart för eleverna att förstå varför samma måttsord används i uttrycket "一条信息” (”en måttsord information”), och i uttrycket ”一条生命” (”ett måttsord liv”). Guo (2012) påstår att användandet av måttsord
9
av typen ovan är en av orsakerna till att det är svårt att undervisa måttsord i kinesiska till elever som har kinesiska som främmande språk.
Zheng (2014) noterar att svårigheterna ofta syns i form av att måttsorden ändvänds fel, eller missas att användas, eller att fel kinesiskt tecken används.
Zheng (2014) beskriver att man inte använder måttsord i det engelska språket på samma sätt som i kinesiska språket, och att det försvårar inlärandet för de som har kinesiska som främmande språk, då måttsord inte kan kopplas till något bekant i det egna språket, ”De element som liknar [elevens] modersmål kommer att vara enkla för honom, och de element som är olika kommer att vara svåra.” (Lado 1957 i Zheng 2014, s.3). (anm. egen översättning)
Det sätt som kinesiska måttsord används på, förekommer inte heller i svenska språket, som likt engelskan är ett indoeuropeiskt språk. (Svenska Institutet u.å.) Detta i kombination med att det finns en stor mängd på över sexhundra1 stycken olika kinesiska måttsord, samt att det saknas svensk forskning för undervisningen av kinesiska måttsord, gör att det blir en utmaning att undervisa kinesiska måttsord för svenska elever som har kinesiska som främmande språk.
3. Tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras tidigare utländsk forskning som gjorts inom undervisningen av kinesiska måttsord. Som tidigare nämnts i inledningen, saknas det svensk forskning inom detta område, men vid sökning på kinesiska måttsord i både engelska och kinesiska databaser går det att hitta, om än väldigt begränsat, forskning som handlar om hur kinesiska måttsord undervisas till elever som har kinesiska som främmande språk. Det är framförallt artiklar på kinesiska som tar upp detta område.
3.1 Metoder för undervisning av kinesiska måttsord
Nedan ges en översikt över ett antal metoder för undervisning av kinesiska måttsord till elever som har kinesiska språket som ett främmande språk.
3.1.1 Använda elevens modersmål i undervisningen
Zhang (2010) menar, även om de väldigt många och unika måttsorden i kinesiska språket är svåra att lära sig för de elever som inte har kinesiska som modersmål, så kan man ändå inte säga att måttsord är en svår del av det kinesiska språket att lära sig. Om man jämför
1 Chen (1988) har i en ordbok för kinesiska måttsord beskrivit, och visat på, att det finns åtminstone, sexhundra olika kinesiska måttsord. (ss. 1 - 148)
10
kinesiska språket med det engelska språket går det att hitta en betydande del av måttsord i det engelska språket. Hon skriver att det går till exempel att finna motsvarande kinesiska ord på engelska, såsom ”一双鞋／a pair of shoes；一些苹果／a few of apples；一屋 子人／a room of people；一米布／a meter of cloth；一种食物／a kind of food 等.” Ovan exempel visar att vissa måttsord finns i båda språken. Genom att det förkommer måttsord som används likadant i båda språken, menar hon att man kan använda de engelska måttsord i undervisningen, för att eleverna lättare ska kunna förstå användandet av de kinesiska måttsorden. (Zhang 2015, s. 59).
3.1.2 Lära ut kinesiska måttsord i olika faser
Zhang (2010) beskriver en metod där kunskapen om kinesiska måttsord succesivt byggs upp i olika faser, utifrån ett kognitivt teoriperspektiv2. Metoden bygger på att eleven förstår och bekantar sig med kinesiska måttsord, upprättar ett koncept om kinesiska måttsord, samt utvecklar en språklig vana att använda kinesiska måttsord enligt ”antal + måttsord + substantiv”. Hon skriver vidare att för de elever vars modersmål tillhör den indoeuropeiskt språkfamiljen finns det tre faser att undervisa måttsord på, primärfasen, mellanfasen, och den avancerade fasen.
Primärfasen är till för att låt eleverna bekanta sig med enkla måttsord, etablera begreppet måttsord, samt att vänja sig vid språkuttrycket ”antal + måttsord + substantiv”. Hon skriver att man kan låta eleverna börja med att lära sig måttsorden som, till exempel, ” 些” (”några”) och ”公斤” (”kilo”), eftersom de representerar kategorin vikter och mått, som finns i de olika språken och det är därför lättar för eleverna att ta till sig dem och lära sig dem.
Mellanfasen, skriver Zhang (2010), är då elever redan har lärt sig en viss mängd måttsord. Då kan läraren börja lära ut enskilda måttsord med mer komplex semantik. Hon skriver att förutom att låta eleverna lär sig ordens grundläggande tillhörigheten, måste det även i detta steg läras ut att analysera grupperingar av måttsord, så eleverna kan använda de enskilda måttsorden så exakt som möjligt.
Zhang menar att den avancerade fasen är en förbättringsfas, där fokus är på att lära ut nya kinesiska måttsord utifrån elevernas språkliga behov.
2Det kognitiva teoriperspektivet beskriver hur lärande och utveckling kan förstås i termer av mentala
11
3.1.3 Använda det vanligaste kinesiska måttsordet ”个”
Wang (2004) föreslår en metod för måttsord där man frigörs sig från att följa språkets standarder och språklig perfektion, och vid de tillfällen då ens språkkänsla tillåter att man använder det vanligaste kinesiska måttsordet, ”个” (gè), som enligt Wu (2014) kan användas tillsammans med en stor mängd substantiv, till exempel djur, verktyg, vapen, människor, kroppsdelar, byggnader, dagliga föremål, skapelser, fordon, mat, osv., i stället för det som hade varit det språkliga mer korrekta måttsordet.
3.1.4 Fokusera på måttsordets grammatiska egenskaper
Zheng (2014, ss. 197 - 201) föreslår att extra fokus på måttsordets grammatiska egenskaper kan vara till hjälp för att bättre förstå, och uppmärksamma, hur vissa kategorier av kinesiska måttsord används. Zheng (2014) menar att det hjälper inlärningen att exempelvis förstå att ett visst substantiv också används som måttsord, till exempel ” 头” (”huvud”), som grammatiskt är ett substantiv, använd också som måttsord i uttrycket ”一头黑发” (”ett måttsord svart hår”).
Att fokusera på måttsordets grammatiska egenskaper kan även hjälpa till att förstår hur måttsord med liknande uttal används. Zheng (2014) föreslår att detta kan göras genom att beskriva i detalj, likheterna och skillnaderna, för de måttsord som uttalas lika, ”Till exempel bör språkinstruktören få L2-eleverna att märka att orden ”幅” (”fú”) och ”副” (”fù”) är olika både i form och mening för att bearbeta dem ytterligare.” (Zheng 2014, s. 201). (anm. egen översättning).
Zheng (2014) förslår även att tydligt förklara användandet, både betydelsen och grammatiskt användande, av det specifika måttsordet kan vara till hjälp när eleven har svårt att förstå ett visst måttsord. (ss. 201 - 211).
4. Material och metod
I detta kapitel beskrivs den forskningsmetod som används i studien, vilket urval som gjorts och genomförandet, samt reliabilitet, validitet och hur studien uppfyller etiska krav.
4.1 Vald Metod
Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som språklärare i kinesiska på grund- och gymnasieskolan, använder för att undervisar kinesiska måttsord, vilka utmaningar lärarna upplever, och hur de valt att hantera dessa utmaningar.
12
För att få svar på dessa frågor har jag i denna studie valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi, som enligt Bryman (2018) har en induktiv, teorigenererande, inriktning (s. 62), vilket bäst kan besvara mina frågeställningar.
I studien undersöker jag ett område som det i grunden inte finns någon tidigare forskning om, och då menar Bryman (2018), ” […] kan en kvantitativ strategi vara svår att tillämpa […]” (s. 67). Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod kan jag däremot utifrån forskningsresultaten från min undersökning generera teorier som besvarar mina frågeställningar. Om jag i stället varit intresserad av att pröva en viss teori eller mäta till exempel hur många lärare som använder en viss metod, hade en kvantitativ forskningsstrategi, med en deduktiv, teoriprövande, inriktning, fungerat bättre (Bryman 2018, ss. 61 – 62).
Materialet till studien har jag samlat in via semistrukturerade intervjuer, även kallade kvalitativa intervjuer (Bryman 2018, s. 563). Semistrukturerade intervjuer har jag valt för att kunna hålla mig inom det område jag är intresserad av att undersöka, men ändå ge intervjupersonen stor frihet att utforma svaren. Nilholm (2018) styrker att det är möjligt att utifrån intervjuer erhålla kunskap om hur lärare gör när de undervisar, som sedan kan vidare användas för att skapa teorier. (ss. 116 - 117).
Den kvalitativa studien bygger på fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuer passa bra för min studie, då jag är intresserad av att studera i detalj hur de olika informanterna lär ut kinesiska måttsord. Intervjuerna har förts utifrån frågeområden, snarare än att ställa detaljerade frågor, vilket ger ett mer naturligt samtal och möjlighet för informanten att påverka intervjun. Semistrukturerad intervju passa därför bra för att kunna få informantens syn på verkligheten och ståndpunkt, samt för att kunna vara flexibel och därigenom få fokus på vad informanten upplever vara viktigt i sin beskrivning. En intervjuguide användes, se bilaga 2, för att skapa struktur på de intervjuer som gjordes i studie. Bryman (2018) nämner att vid upprepade intervjuer av olika personer kan användandet av en intervjuguide hjälpa till att skapa en struktur på intervjuerna.
Det insamlade materialet analyseras genom att jämföra, dels sinns emellan, och dels med existerande forskning.
För att uppnå den detaljnivå som studien kräver för sitt intresseområde, har fokus varit på ett lämpligt urval av informanter, och ett lämpligt val av intervjufrågor.
4.2 Urvalgrupp
Valet av informanterna har skett via ett strategiskt urval. De fyra informanterna har valts ut för att försöka få en viss bredd, och för att täcka olika nivåer i undervisningen. Två var
13
grundskolelärare och två var gymnasielärare. Alla undervisade i moderna språk, kinesiska, på olika skolor inom Stockholms län.
Att lärarna valts enbart ifrån Stockholms län beror på att många av de grund- och gymnasieskolorna som lär ut kinesiska i Sverige finns i Stockholms län, vilket gör att det finns ett bra urval av erfarna lärare och att det även går att få en bra representation av undervisningen i kinesiska språket. I en större studie hade det varit intressant att kunna inkludera fler lärare och större geografisk spridning, för att få ett något bredare urval, men för en kvalitativ studie som denna, där ”less is more” (McCracken, 1988) har huvudfokus inte varit på antal, utan på djup, innehåll, samt beskrivning, och då funkar det utmärkt med ett begränsat, men väl representativt, urval.
Informanterna hittades via det personliga nätverk som jag byggt upp under min VFU praktik. Den första kontakten togs via email, för att informera om studien och undersöka dels om de uppfyllde kraven att ha undervisat måttsord, dels om de var intresserade av att vilja deltaga i studien. Alla uppfyllde kraven att undervisa i moderna språk, kinesiska till elever som har svenska som modersmål, samt att de var intresserade av att deltaga i studien. Två av informanterna träffades sedan personligen för intervjun, och för de andra två skedde intervjuerna senare via telefon. Intervjun för denna studie är inte relaterat till någon form av observation av informanten, eller dess klassrumsmiljö, och därför fungerade det bra med telefonintervju, vilket är en accepterad och allt mer vanligt använd intervjumetod.
Här ges en kort bakgrund över de lärare som deltagit i intervjuerna.
Informanterna är anonyma och har fiktiva identiteter där de som arbetar som grundskolelärare börjar med bokstäverna Gr, och som arbetar som gymnasielärare börjar med bokstäverna Gy.
För att skydda informanternas identitet ytterligare, har informanternas erfarenhet delats in i ett över och under område, det vill säga om de har undervisat i mer, eller mindre, än tio år.
Lärare Gr1:
Hen har kinesiska som modersmål, lärarexamen från ett kinesiskt universitet och har en erfarenhet av undervisning i kinesiska som främmande språk i över tio år i Sverige. Lärare Gr2:
Hen har kinesiska som modersmål, lärarexamen från ett kinesiskt universitet och mindre än tio års erfarenhet av undervisning i kinesiska som främmande språk i Sverige. Lärare Gy1:
14
Hen har kinesiska som modersmål, lärarexamen från ett svenskt universitet. Hen har över tio års erfarenhet av undervisning i kinesiska som främmande språk i Sverige.
Lärare Gy2:
Hen har kinesiska som modersmål, lärarexamen från ett svenskt universitet. Hen har över tio års erfarenhet av undervisning i kinesiska som främmande språk i Sverige.
De fyra lärarna har liknande bakgrund. De har lång erfarenhet av att lära ut kinesiska i Sverige till både elever som har kinesiska som modersmål, och till elever som har kinesiska som främmande språk. Två lärare undervisar på grundskolan och har erfarenhet av att undervisa elever med begränsad kinesiska kunskap och två lärare undervisar på gymnasiet och har erfarenhet av att undervisa elever som har mer avancerade kinesiska kunskaper. Alla lärare har kinesiska som modersmål, och två har lärarexamen från svenska universitet. Detta ger en önskvärd spridning av informanterna.
4.3 Genomförande
Baserat på studiens syfte hade jag innan intervjun tagit fram ett antal frågor som jag hoppades skulle kunna ge detaljerad information och svar på frågeställning i min studie. Jag hade valt att blanda en del specifika frågor med en del mer generella. De specifika frågorna använde jag för att styra intervjun till specifika områden som jag var intresserad av att få detaljerad information om, medans de mer generella frågorna använde jag för att ge informanten möjlighet att vara mer frispråkig och därmed kanske också kunna komplettera mina frågor med nya infallsvinklar och idéer. De generella frågorna underlättade också att kunna föra en dialog under intervjun.
Informanterna hade tidigare via email fått information om vad syftet var med intervjun och dess frågeställning, se ovan. Själva intervjuerna gick till på följande sätt, genom en öppen dialog introducerades frågorna, baserat på den intervjuguide som jag upprättat, informanten svarade, och jag antecknade svaren. Efter genomförandet av intervjun, tackade jag för att de hade deltagit och erbjöd att skicka intervjusvaren för godkännande, vilket inte efterfrågades, samt erbjöd även att distribuera uppsatsen när den var klar och godkänd.
Bryman (2018) nämner att när man översätter, via transkribering, från samtal till text kan det inkludera misstolkningar. Detta genom att kroppsspråk och röstläge ofta kan gå förlorat i en transkribering.
4.4 Dataanalys och Bearbetning
Första steget i analysen var att få en överblick och helhetsbild av det insamlade materialet, och därför lästes anteckningarna med svaren igenom ett flertal gånger.
15
Den insamlade data (svaren) från intervjuerna bearbetades sedan genom att först översätta de nedskrivna svaren från kinesiska till svenska. Därefter sorterade den text bort som inte var del av intervjuguidens tema och inte var av intresse för denna studie. Slutligen sorterats svaren in under varje intervjufråga och under respektive informant.
4.5 Reliabilitet och Validitet
Reliabilitet handlar om huruvida resultaten från en undersökning är tillförlitliga, det vill säga att resultaten blir detsamma om man gör om undersökningen (Bryman 2018, s. 72). Validitet går ut på att fastställa om resultaten från en undersökning hänger ihop eller inte (Bryman 2018, s. 72).
Möjligheten att kunna mäta kvaliteten utifrån reliabilitet och validitet påverkas mycket av den metod man väljer, och Bryman (2018) skriver, ” […] att reliabilitet och validitet utgör viktiga kriterier för en kvantitativt inriktad forskare när det gäller att få en bild av kvaliteten på en undersökning” (s. 465). För kvalitativt inriktad forskning har kriterierna reliabilitet och validitet diskuterats och ifrågasatts (Bryman 2018, s.465), och i stället föreslås att följande begrepp används för att mäta kvaliteten för en kvalitativ metod, ”Extern reliabilitet”, ”Intern reliabilitet”, ”Interna validitet” och ”Extern Validitet” (Bryman 2018, s. 465).
Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ metod, och det är därför intressant att titta på studiens kvalitet utifrån de begrepp, för validitet och reliabilitet, som nämnts ovan för en kvalitativ metod,
”Intern validitet, […] det ska finnas en god överenstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som denne utvecklar.” (Bryman 2018, s.465). I kvalitativ forskning kan en hög grad av överstämmelse nås om forskaren har en långvarig närvaro i den sociala grupp som undersöks. I denna studie har jag inte kunnat närvara i informantens miljö och därför kan inte intern validitet användas för att mäta studiens kvalitet.
”Extern validitet, […] den utsträckning i vilken resultatet kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer” (Bryman 2018, s.466). I denna studien har det primära syftet inte varit på generaliserbarhet, utan att undersöka ett visst område på djupet, och urvalet har därför baserats utifrån det kriteriet, vilket gör att extern validitet inte är användbart för att mäta studiens kvalitet.
För att säkerställa studiens validitet, så att mätningens resultat stämmer så bra som möjligt överens med verkligheten, har jag försökt att inte ha någon påverkan på svaren från
16
intervjufrågorna, det vill säga jag har använt semistrukturerad intervju som är flexibel och ger informanten utrymme att beskriva verkligheten och svaren så realistiskt som möjligt. Genom detta förfarande har studiens validitet ökat och därmed också dess kvalitet.
”Extern reliabilitet, […] står för den utsträckning i vilken en undersökning kan upprepas […].” (Bryman 2018, s. 465). För att studien ska kunna upprepas med så god extern reliabilitet som möjligt har jag i metodkapitlet beskrivit de steg som tagits, från insamling av data till analys. Genom att stegen kan följas, ökar chansen att liknande resultat kan uppnås vid en upprepad mätning, vilket då ger en ökad överenstämmelse mellan mätningarna. Dessa åtgärder ger en ökad extern reliabilitet, vilket i sin tur påverkar studiens kvalitet positivt.
”Intern reliabilitet, […] att medlemmarna i ett forskarlag (i de fall då man inte är ensam om undersökningen) kommer överens om hur de ska tolka det de ser och hör.” (Bryman 2018, s. 465). I denna studien har jag varit ensam om att genomföra undersökningen, vilket gör att studien kan sägas ha en god kvalitet utifrån kriteriet intern reliabilitet. För att säkra studiens reliabilitet ytterligare, så att dess tillförlitlighet har varit så god som möjligt har jag kontrollerat mina reaktioner på informantens svar, då jag var medveten om min reaktion kan ha en viss påverkan, den så kallade ”intervjuareffekten” (Bryman 2018, s. 287). I de intervjuer som skedde via telefon, fanns det ingen risk att mitt kroppsspråk påverkade informanten. Vid de intervjuer som skedde ansikte mot ansikte var jag medveten om denna effekt, och hade medvetet ett neutralt förhållningssätt till intervjusvaren. Denna kontroll hade en positiv effekt på reliabiliteten, och därmed också bidrog till en ökad kvalitet på studien.
4.6 Forskningsetiska krav
Nedan beskrivs hur jag tagit hänsyn till de forskningsetiska kraven i denna studie. De etiska krav som varit vägledande i studien är de fyra krav som specificeras av Vetenskapsrådet (2002). De kraven berör områdena information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande.
I samband med starten av studien fick informanterna information om studien, och vilka villkor som gällde för deltagandet i studien, samt att deltagandet är frivilligt. Informanterna gav sitt samtycke i och med att de frivilligt deltog i studien och har haft möjligheten att avstå från att delta. Skolorna och informanternas identitet och kön har undvikits för att uppnå anonymitet och de inte ska gå att spåra. Materialet som samlats in i form av anteckningar, och transkriberingar har skyddats och endast använts för studien.
17
4.7 Behandling av personuppgifter
Nedan beskrivs behandlingen av personuppgifter.
Deltagarna har anonymt deltagit i studien, vilket innebär att studien inte har använt sig utav några personuppgifter, och därför har det inte heller behövts göras någon anmälan till högskolans dataskyddsombud.
5. Resultat
Nedan presenteras resultatet av det insamlade materialet efter att ha intervjuat fyra lärare i kinesiska. Resultatet presenteras i tre delar utifrån studiens forskningsfrågor; en sammanfattning av lärarnas undervisningsmetoder; utmaningar som lärarna kommer i kontakt med när de undervisar kinesiska måttsord, och de strategier som lärarna använder för att hantera dessa utmaningar.
5.1 Sammanfattning av lärarnas undervisningsmetoder för kinesiska måttsord
I detta kapitel sammanfattas lärarnas olika undervisningsmetoder. 5.1.1 Undervisa kinesiska måttsord kategorivis
Lärare Gy2 försöker i sin undervisning att förklara de egenskaperna hos varje måttsord, så mycket som möjligt, vilken hen anser ger en extra hjälp till elever när de senare ska matcha måttsord med substantiv. Hen säger, istället för att eleverna måste lära sig att komma ihåg varje enskild kombination av ”måttsorden + substantiv”, beskriver hen att måttsordet har egenskapen att det används för en viss kategori av substantiv. Till exempel måttsordet "张", förklarar hen att det måttsordet gäller för kategorin platta saker. När sedan eleverna lär sig substantiv som har med platta saker att göra, till exempel, tabeller, täcke, och pannkaka, kommer de då att ha lättare att tänka på den kategorin och associera dessa substantiv med måttsordet "张".
Lärare Gr2 förklarar i sin undervisning, trots kinesiskan har mängder av måttsord som gör det svårt för elever att lära sig, så har vissa måttsord ett samhörande som delas in i kategorier, med regler som kan följas för olika substantiv. Till exempel, kategorin stora djur använder måttsordet "头”, när vi säger, “一头牛” (”en måttsord ko”), ” 一头猪” (”en måttsord gris”), och så vidare. Hen säger att, till kategorin små djur används måttsordet "只“，när vi säger, ”一只猫” (”en måttsord katt”), “一只老鼠” (”en måttsord mus”), och så vidare.
18 5.1.2 Använda det kinesiska måttsordet "个"
Lärare Gr1 menar att det inte finns så många måttsord som enbart passar till ett eller ett fåtal substantiv på kinesiska, utan de flesta måttsord används tillsammans med många substantiv, och det måttsord som användas mest och till flest substantiv är måttsordet ” 个".
Även lärare Gr2, Gy1 och Gy2 lär eleverna att de kan använda sig av måttsordet "个" i de fall då eleverna inte kommer ihåg vilket måttsord som bör användas tillsammans med ett substantiv. Lärare Gy2 har därför valt att ha extra fokus på att lära ut och använda det vanligaste måttsordet "个", som hen säger funkar bra tillsammans med ett stort antal substantiv.
Måttsordet "个" används även av lärare Gr2 och lärare Gy2 i sin undervisning. De börjar med att undervisa vanliga kinesiska måttsord som används mycket, samt de enklaste måttsorden, och anser då att det är bra att börja med det vanligaste måttsordet "个". Vid jämförande av denna undervisningsmetod med kapitlet tidigare forskning, finner man att metoden med att använda vanliga måttsord, i det här fallet det vanligaste måttsordet, “个", är en gemensam strategi bland forskare och lärarna. Denna metod var också den metod som jag kom i kontakt med under min VFU praktik, se inledningen.
5.1.3 Undervisa kinesiska måttsord stegvis utifrån elevernas tidigare kunskaper Lärare Gr2 anser att själva måttsorden i sig, har ingen praktisk betydelse, och därför bör undervisning av måttsord inte genomföras isolerat, utan undervisning bör kombineras med kinesiska ord som elever redan känner till och kan förstå. Hen tycker man ska följa undervisningsmetoden från lätt till svårt, det vill säga att börja undervisa från de kinesiska måttsord som används mest i kursmaterialet och till exempel börja med vanligaste måttsordet "个".
Lärare Gr1 anser att storleken på elevernas generella kinesiska ordförråd har en stor koppling till studierna av kinesiska måttsord. För elever som är nybörjare i kinesiska språket, lär hen ut måttsorden en och en, och endast undervisar måttsord enligt kurslitteraturen. För de mer erfarna elever som redan har ett visst kinesiskt ordförråd, lärs de måttsord ut som kan användas tillsammans med likartade substantiv, till exempel måttsordet "根" som används för smala saker, "一根筷子” (”en måttsord pinne”), "一根 绳子” (”ett måttsord rep”), och så vidare.
Lärare Gy2 anser också att inlärningen av måttsord bör vara kopplat till elevens ordförråd och bör ökas på stegvis allt eftersom elevens kinesiska ordförråd växer.
19
Lärare Gy1 använder två metoder för att stegvis lära ut kinesiska måttsord.
Metod ett, lär inte ut måttsord omedvetet, utan introducerar dem i takt med att de tas upp i kurslitteraturen.
Metod två, bygger vidare på metod ett, när ett visst substantiv används i en text i kurslitteraturen och som är lämpligt för ett måttsord som eleverna har lärt sig, då tas det måttsorden upp och arbetas vidare med.
5.1.4 Förklara grammatiska regler för de kinesiska måttsorden
Samtliga lärare anser att när eleverna kommer i kontakt med måttsord måste de först öva på och vänja sig vid de grammatiska reglerna för måttsord, det vill säga ordningsföljden ”antal + måttsord + substantiv”, vilket är en viktig del i det kinesiska språket. Lärare Gy2 har noterat att denna undervisningsmetod hjälper eleverna att lättare förstå hur de kinesiska måttsorden används och att det bidrar till att de lättare lär sig de olika måttsorden.
5.1.5 Använda situationsdialog i undervisningen av kinesiska måttsord
Lärare Gr2 föreslår att i processen med att undervisa måttsord kan man använda sig av en situationsdialog för att fördjupa effekterna av inlärning och komplettera inmatningslärande. Till exempel, när måttsordet "支" ska läras ut, kan eleverna då öva på det måttsordet genom att utforma en enkel dialog som innehåller måttsordet "支": -Elev A: Hur många pennor har du?
-Elev B: Jag har tre pennor（”三支笔”）. Hur många har du? -Elev A: Jag har också tre pennor（”三支笔”）.
Lärare Gr2 har noterat under användandet av situationsdialog att den inte bara underlättar för eleverna att lära sig kinesiska måttsord, utan även höjer elevernas motivation att lära sig måttsorden.
5.2 Lärarnas utmaningar med kinesiska måttsord i undervisningen
Utifrån informanternas svar kunde jag identifierade fyra utmaningar som lärarna upplever när de undervisar kinesiska måttsord till elever på grundskolenivå och gymnasienivå. Dessa utmaningar presenteras nedan.
20
5.2.1 Utmaning att motivera eleverna att lära sig kinesiska måttsord
Lärare Gr1 anser generellt att kinesiska måttsord är svåra att lära sig. Hen har märkt i sin undervisning att för mycket fokus på korrekt användning av de kinesiska måttsorden gör att eleverna lätt förlorar intresset för både måttsord och lärandet av kinesiska språket.
5.2.2 Utmaning att lära ut kinesiska måttsord för abstrakta begrepp
Lärare Gy1 förklarar att kinesiskan har mängder av måttsord och vissa av dem används både tillsammans med fysiska saker och abstrakta begrepp. Lärare Gy1 säger att det är svårt att förklara för eleverna när ett specifikt måttsord, som används till fysiska saker, också ska användas tillsammans med abstrakta begrepp, och varför det är just så. Hen ger ett exempel, "支"(zhī), användas för fysiska stavformade saker, till exempel “ 一支笔” (”en måttsord penna”), och “一支烟” (”en måttsord cigarett”), men "支" (zhī) används också tillsammans med abstrakta begrepp, som “一支歌” ("en måttsord sång"). Ett annat exempel, säger hen, är "把" (bǎ) som används för redskap med handtag, såsom “一把 刀” (”en måttsord kniv”),och "一把椅子” (”en måttsord stol”), men "把" (bǎ) kan också användas tillsammans med abstrakta begrepp, såsom “ 一 把 年 龄 ” （ ”en måttsord ålder”) , och “一把力气 " (”En måttsord styrka”). Lärare Gy1 anser att detta är en utmaning att lära ut, vilket också bidrar till att eleverna tycker kinesiska måttsord är jättesvåra.
5.2.3 Utmaning att få eleverna att memorera de många kinesiska måttsorden Både lärare Gr2 och Gy1 anser att kinesiskan har mängder av måttsord som gör det svårt för elever att lära sig och komma ihåg måttsorden. Lärare Gy1 menar att mängden av måttsord gör att det är svårt för eleverna att memorera och använda måttsorden om läraren inte har en bra strategi, eller metod för att lära ut måttsorden.
5.2.4 Utmaning att hitta undervisningsreferenser för kinesiska måttsord.
Samtliga lärare påpekade att de saknade undervisningsreferenser för att lära ut kinesiska måttsord. Lärarna säger att den kurslitteratur som de använder tar upp måttsord, men att den saknar tillräckligt med förklaringar och övningar i området. Lärarna nämner också att det inte finns någon svenska forskning över hur kinesiska måttsord kan läras ut till elever som har svenska som modersmål. Denna brist på undervisningsreferenser har gjort att lärarna behöver spendera mer tid på att söka efter alternativa undervisningsreferenser som kan användas i sin undervisning av kinesiska måttsord. Lärare Gr1 upplever att bristen på förklaringar, övningar och avsaknaden av svenska forskning ökar utmaningen
21
att lära ut kinesiska måttsorden tillräckligt bra, vilken hen har märkt på elevernas, ibland felaktiga, användande av de kinesiska måttsorden.
5.3 Lärarnas strategier för att hantera utmaningarna
Informanterna har olika strategier som de tillämpar för att hantera de utmaningar som nämnts ovan. Dessa strategier beskrivs nedan.
5.3.1 Vara tolerant i användandet av kinesiska måttsord
För att öka motivationen hos eleverna, har lärare Gr1 valt strategin i sin undervisning att inte vara alltför strikt i undervisningen av måttsord, och tolererar felaktigt användande av måttsord då måttsorden används i formen "antal + måttsord + substantiv”. Lärare Gr1
fokuserar därför inte jättemycket på om eleverna använder måttsord som inte är korrekta.
5.3.2 Introducera det kinesiska måttsordet "个"
Samtliga lärare använder strategin att lära ut att eleverna kan använda sig av det vanligaste måttsordet "个" i de fall då eleverna inte kommer ihåg vilket måttsord som bör användas tillsammans med ett substantiv. Detta upplever lärarna skapar både trygghet och motivation hos eleverna att använda kinesiska måttsord. Lärare Gy1 tycker denna strategi är bra då det gör att undervisningen av måttsord för abstrakta begrepp och svåra måttsord kan skjutas på framtiden, tills elevernas kunskaper i kinesiska är på den nivå som krävs för att tillgodogöra sig de mer komplexa och svårare kinesiska måttsorden.
5.3.3 Applicera kognitiva strategier i undervisningen
Lärare Gy1 använder kognitiva strategier i sin undervisning och tar hjälp av kurslitteraturen. Lärare Gy1 låter eleverna bekanta sig med nya måttsord i takt med att de tas upp i kurslitteraturen. När sen ett visst substantiv används i en text i kurslitteraturen och som är lämpligt för ett måttsord som eleverna har lärt sig, då tas det måttsorden upp och arbetas vidare med. Hen använder även denna strategi som en upprepande övning för att få eleverna att bättre förstå användandet av måttsordet och för att lättare kunna minnas och behärska måttsorden.
22
6. Diskussion
Nedan diskuteras resultaten i min studie och därefter följer en diskussion av det metodval som jag gjort.
6.1 Resultatdiskussion
6.1.1 Undervisningsmetoder för kinesiska måttsord
I min studie beskriver samtliga lärare att de saknar svenska forskning i området att lära ut kinesiska måttsord. Resultatet visar att lärarna har därför fått ägna mycket tid att söka efter olika alternativa undervisningsreferenser, vilket syns i min studie i antalet olika metoder som används av lärarna. Min studie visar att lärarna använder sig utav fem olika undervisningsmetoder för att lära ut kinesiska måttsord.
En undervisningsmetod som används av samtliga lärare i min studie, bygger på att lärarna lär eleverna att använda det vanligaste måttsordet "个”, då eleverna är nybörjare eller när eleverna känner sig osäkra och inte vet vilket måttsord de bör använda. Wang (2004) menar i sin forskning att denna metod funkar för de flesta måttsord, samt ger eleverna trygghet att börja använda måttsord i sin kinesiska språkutveckling. Jag hade själv möjlighet att prova denna metod under min VFU praktik, och upplevde att den gav eleverna ökad frihet att experimentera mer språkligt, utan att var inlåst i att strikt använda korrekt kinesiskt måttsord. Det går att förstå att denna undervisningsmetod är populär bland lärarna i min studie, då det gör det enkelt för eleverna att lära sig, och komma igång med användandet av måttsord. Ytterligare en aspekt med att ge eleverna mer frihet i användandet av måttsorden, enligt denna undervisningsmetod, är att risken minskar att eleverna förlorar intresset för både måttsord och lärandet av kinesiska språket.
En annan metod i min studie, som används för att lära ut kinesiska måttsord, är den som lärare Gr2 och Gy2 använder i sin undervisning. De undervisar måttsorden kategorivis för de elever som har lite mer erfarenhet av kinesiska språket. Metoden kräver att eleverna har ett visst kinesiskt ordförråd. Undervisningsmetoden gör att eleverna lättare kan förstå vilka substantiv som passar till respektive måttsord. Att kategorisera måttsorden är något som Zheng (2014) föreslår som ett sätt för att lättare kunna förstå, jämföra med andra språk, och diskutera kinesiska måttsord. Det framgår dock inte av intervjuerna hur lärarna Gr2 och Gy2 har kategoriserat måttsorden, och om de till exempel överensstämmer med den kategorisering som Zheng (2014) gjort i sin tidigare forskning, men principen är den samma, det vill säga att de kinesiska måttsorden grupperas för att det ska vara lättare för eleverna att överblicka, använda och komma ihåg dem. Zheng (2014) beskriver även i sin forskning att kategorisering även kan användas för att identifierar vilka av de kinesiska måttsord som är extra utmanande för elever med engelska som modersmål, och utifrån det ge förslag hur undervisningen av kinesiska måttsord för de eleverna kan förbättras. Även om det inte finns studier eller forskning som visar att elever med svenska som modersmål, upplever liknande utmaningar med kinesiska måttsord, som elever med
23
engelska som modersmål, så ligger det nära till hands att tro att det är så, då både svenska och engelska härstammar från germanska språket (Janson 2013). I intervjuerna med lärarna Gr2 och Gy2 i min studie framkom det dock inget som tyder på att de identifierar extra utmanande måttsord och använder sig av den informationen i sin undervisning, men den kan ändå vara en metod väl värd att pröva för elever med svenska som modersmål. Ytterligare en undervisningsmetod i min studie, som används av tre av fyra lärare, kopplar undervisning av kinesiska måttsord till elevernas tidigare kunskaper om kinesiska måttsord, och bygger upp elevernas kunskaper stegvis. Lärare Gr2 och Gy2 utgår ifrån elevernas kinesiska ordförråd och introducerar nya passande kinesiska måttsord allt eftersom elevernas ordförråd ökar. Denna undervisningsmetod där måttsorden introduceras stegvis stöttas av Zhang (2010), som utifrån sin forskning kommit fram till att kinesiska måttsord bör läras ut i olika steg (faser), utifrån elevernas tidigare kunskaper i kinesiska språket. Zhang (2010) rekommenderar även att försöka hitta likheter mellan elevernas modersmål och det kinesiska språket. I första steget, som hon kallar primärfasen, bör man lära ut måttsord som förekommer i både elevens modersmål, samt i kinesiskan. Hon har observerat i sin forskning att det blir lättare för eleverna att lära sig de kinesiska måttsorden, om eleverna kan knyta de kinesiska måttsorden till liknande måttsord som finns i elevernas modersmål. Ingen av de intervjuade lärarna nämner dock att de tar hänsyn till kopplingar mellan elevernas modersmål och det kinesiska språket vid sin undervisning av måttsorden, utan i stället använder sig Gr1 och Gy2 av de måttsord som finns i kurslitteraturen. Orsak till att ingen av lärarna följer Zhangs (2010) rekommendation att utnyttja likheter mellan språken, kan bero på att de intervjuade lärarna kan svenska, men har inte svenska som modersmål, vilket försvårar att se sambanden mellan svenska och kinesiska måttsord. En annan anledning kan vara att de saknar vetskap om att just denna undervisningsmetod kan underlätta elevernas inlärning av kinesiska måttsord. Jag tycker själv att det krävs mycket kunskap i båda språken för att kunna använda sig av de måttsord som är gemensamma i de båda språken i undervisningen. För att kunna använda Zhangs (2010) rekommendation effektivt, borde det tas fram undervisningsmaterial i detta specifika området som kan utnyttjas av alla lärare.
Min studie visar även att samtliga lärare använder sig av grammatiska regler i sin undervisning av kinesiska måttsord. Detta för att eleverna lättare ska kunna förstå kopplingen ”antal + måttsord + substantiv”, och därmed ha lättare att lära sig och komma ihåg användandet av de kinesiska måttsorden. Att använda sig av grammatiska regler är också något som tas upp i tidigare forskning av Zhang (2010), som rekommenderar i den tidiga fasen (primärfasen) av lärandet av kinesiska måttsord, att det är bra om eleverna vänjer sig just denna koppling ”antal + måttsord + substantiv”. Även Zheng (2014) visar på grammatikens betydelse vid undervisningen av kinesiska måttsord, och säger att fokus på de grammatiska egenskaperna kan hjälpa till att bättre förstå, eller uppmärksamma, hur vissa kategorier av kinesiska måttsord används. Undervisningsmetoden används också indirekt av lärare Gr2, som använder sig av situationsdialog i undervisningen av
24
kinesiska måttsord. I situationsdialogen övas även de grammatiska regler indirekt tillsammans med de kinesiska måttsorden, vilket kan vara en av orsakerna till varför lärare Gr2 upplever att situationsdialog hjälper elever att lättare lära sig de kinesiska måttsorden. Jag ser dock en nackdel med att använda egenskapad situationsdialog, då det kräver mer arbete från lärarna och kommer att variera beroende på lärarens förmåga att skapa själva dialogen. Den skapade dialogen kan i stället ha minimal effekt, speciellt om läraren inte är medveten om att inkludera grammatiska regler, enligt det som rekommenderas av Zheng (2014) och Zhang (2010). Det är därför viktigt att förstå hur en förbättrad inlärning av måttsord kan åstadkommas med hjälp av en situationsdialog, innan man som lärare använder sig av den i undervisningen.
6.1.2 Att lära ut kinesiska måttsord för abstrakta begrepp
Min studie visar att lärare Gy1 anser att det är en utmaning att undervisa kinesiska måttsord, då vissa av måttsorden används för abstrakta begrepp att det inte går att förklara varför måttsorden används som de gör. Detta upplever hen är förvirrande för eleverna och gör det svårt för elever att lära sig kinesiska måttsord. Liknande utmaning har även identifierats av Guo (2012) som anser att måttsord för abstrakta begrepp är förvirrande för eleverna och gör det svårt för dem att lära sig att använda måttsord. Guo (2012) menar att användandet av måttsord för abstrakta begrepp är en av orsakerna till att det är svårt att undervisa måttsord i kinesiska till elever som har kinesiska som främmande språk. Den strategi som lärare Gy1 anger i min studie, för att hantera utmaningar med måttsord för abstrakta begrepp och svåra måttsord, är en kombination av att först introducera det vanligaste måttsordet ” 个 ” och vänta med de kinesiska måttsord som används för abstrakta begrepp, tills elevernas kunskaper i kinesiska ökat till en lämplig nivå för att kunna introducera dessa kinesiska måttsord. Jag håller med lärare Gy1 och Guo (2012) i det att måttsord som används för abstrakta begrepp är förvirrande och svåra för elever som har kinesiska som främmande språk. Jag tycker också att den strategi som lärare Gy1 förespråkar är användbar, och är väl i linje med både Wangs (2004) teori om att använda det vanligaste måttsordet ”个” och Zhangs (2010) teori att introducera och undervisa måttsorden stegvis.
6.1.3 Att lära ut det stora antalet kinesiska måttsord
Min studie identifierar också att lärare Gr2 och Gy2 anser att en av utmaningarna med att lära ut kinesiska måttsord är det stora antalet kinesiska måttsord som finns. Det stora antalet måttsord anser Gy2 försvårar för eleverna att komma ihåg och använda de kinesiska måttsorden. Även Hong (2009) har identifierat i sina studier att den stora mängden av kinesiska måttsord är en av anledningarna till att det är en utmaning att lära ut kinesiska måttsord till elever som har kinesiska som främmande språk.
25
I min studie framgår det att lärare Gr2 använder sig utav situationsdialog som strategi i undervisningen av kinesiska måttsord då hen anser att det kan fördjupa inlärningen och göra det lättare för eleverna att komma ihåg måttsorden och dess användande. Som nämnts tidigare kan situationsdialog, speciellt om den inkluderar grammatiska regler, hjälpa till att lättare lära sig och komma ihåg användandet av de kinesiska måttsorden. Jag håller med Gr2 att situationsdialog, om korrekt använt, se mina kommentarer ovan, kan vara en bra strategi för att hjälpa eleverna att lättare komma ihåg de många kinesiska måttsord.
Resultaten av min studie visar även att lärare Gr1 och Gy2 använder sig av kognitiva strategier i kombination med kurslitteraturen i sin strategi för att eleverna ska lättare komma ihåg de kinesiska måttsorden. De baserar undervisning av de kinesiska måttsorden på innehållet i elevernas kurslitteratur, och knyter an de kinesiska måttsorden till förekomsten i kurslitteraturen. De arbetar djupare med måttsorden när substantiv i kurslitteraturens text passar med tidigare inlärda kinesiska måttsord. Det blir därmed en repetitiv process med en stegvis fördjupning i de kinesiska måttsorden, vilket gör det lättare att minnas måttsorden. Denna kognitiva strategi stödjs av Zhang (2010) teori att undervisningen bör ske i ett antal successivt kunskapsuppbyggande faser, från en primärfas, via en mellanfas och slutligen till en avancerad fas, där komplexiteten ökas på stegvis.
6.1.4 Att öka elevernas motivation att lära sig kinesiska måttsord
Ytterligare visar resultatet i min studie att lärare Gr1 anser att en av utmaningarna med att undervisa kinesiska måttsord är att eleverna kan tappa intresset om det är för svårt. Även jag noterade under min VFU praktik, att elevernas intresse för måttsord minskade om det blev för svårt.
Den strategi som Lärare Gr1 föreslår i min studie, för att öka elevernas intresse, är att var tolerant med elevernas användande av måttsord, det vill säga att en lärare inte bör vara för strikt med att korrekt måttsord används, när måttsord används i formen ”antal + måttsord + substantiv”. Jag kan hålla med att läraren inte bör vara för strikt för de elever som är nya inför det kinesiska språket, men allt eftersom eleverna utvecklar sin språkliga kinesiska förmåga kan även svårighetsgraden och kraven öka. Zhang (2010) forskning stödjer min tes att måttsorden bör undervisas stegvis och anpassas till elevernas kunskapsnivå.
En annan strategi, som används av samtliga lärare, för att förenkla lärandet av de kinesiska måttsorden och därmed kan öka intresset för kinesiska måttsord, är använda det vanligaste måttsordet "个”. Denna strategi provade även jag under min VFU praktik, och noterade att de ökade intresset hos eleverna för de kinesiska måttsorden, då de kunde vara
26
mer fria i sitt användande av måttsord. Jag tycker att båda strategierna är bra och att det kan öka elevernas intresse för kinesiska måttsord, men de bör vägas mot elevernas kunskapsnivå i kinesiska språket och de andra undervisningsmetoderna som tagits upp i denna studie.
6.2 Metoddiskussion
Att välja en kvalitativ forskningsmetod, över en kvantitativ metod, var för att jag var intresserad av att kunna beskriva och skapa en teori, snarare än att mäta, hur måttsord lärs ut. Jag ville också få detaljer och ett djup i studien för att bättre kunna förstå lärarna situation när de lär ut måttsord och vilka utmaningar och vilka strategier de använde för att lösa dessa utmaningar.
Genom att den kvalitativa metoden var baserad på semistrukturerade intervjuer, fanns det möjlighet att kunna upptäcka nya delar, och ställa följdfrågor, utanför den intervjuguide som användes. Detta skapade en bättre uppfattning över informanternas erfarenheter och gav möjlighet till att upptäcka vad som var viktigt för informanten, samt att upptäcka om det saknades frågor i intervjuguiden. (Bryman 2018, s.563).
Då intervju skedde på mitt och informanternas modersmål, minskade risken för språkliga missförstånd, misstolkningar, samt risken för att informanternas svar varit begränsade på grund av språket. Det finns dock en risk att min egen tolkning av samtalet kan ha påverkat resultatet, även om jag har försökt att vara medveten om detta under min tolkning. Antalet informanter i studien har varit begränsat och då finns det en risk att resultaten inte är generaliserbara. Dock skriver Bryman (2018) att för kvalitativa studier uppnås generaliserbarheten genom kopplingen till teorin och att det är de teoretiska slutsatserna som formats av studiens resultat som är viktig för generaliserbarheten (s. 485). Då resultatet i denna studie är kopplat till tidigare forskning och teorier, så kan den ändå sägas ha ett visst mått av generaliserbarhet.
7. Förslag till vidare forskning
Denna studie har identifierat fem olika metoder som används för att undervisa kinesiska måttsord, men studien jämför inte hur väl de olika metoderna fungerar i undervisning, vilket vore intressant att forska vidare på.
De informanter som deltog i studien undervisar på grundskolan och gymnasieskolan. Det vore därför intressant att forska vidare på hur måttsord lärs ut på högskolenivå och om lärarna där har liknande utmaningar som informanterna i denna studie.
27
Resultatet i studien är också begränsat till en liten specifik grupp på fyra lärare. Trots det var det möjligt att identifiera fem olika metoder som används i undervisningen av kinesiska måttsord. Baserat på det resultatet vore det därför intressant att titta på ett bredare urval, för att till exempel undersöka om det finns ytterligare metoder som används och som kan hjälpa lärare i undervisningen av kinesiska måttsord.
Förslag på ytterligare forskning kan vara en studie liknande den från Zheng (2014), på elever med svenska som modersmål, för att identifierar vilka delar i av de kinesiska måttsord som är extra utmanande för elever med svenska som modersmål, och utifrån det ger förslag hur undervisningen av kinesiska måttsord för eleverna kan förbättras.
8. Slutord
Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som språklärare i kinesiska på grund- och gymnasieskolan, använder för att undervisar kinesiska måttsord, vilka utmaningar lärarna upplever, och hur de valt att hantera dessa utmaningar. Detta har kunnat göras genom att använda en kvalitativ forskningsmetod, uppbyggd på semistrukturerade intervjuer.
Genom denna studie har det varit möjligt att samla in och sammanfattar ett antal metoder som används för undervisningen av kinesiska måttsord. En sådan här sammanfattning har ej funnits tidigare, vilket gör att denna studie kommer kunna hjälpa dels mig i min framtida lärargärning, men även kunna vara till nytta för andra språklärare i deras undervisning av kinesiska måttsord.
Studien har även lyckats identifierat ett antal områden för ytterligare studier och forskning, och på det sättet även kunnat ge ett bidrag till en framtida utveckling av undervisningen av kinesiska måttsord till elever på svenska grundskolan och gymnasieskolan.
Det har varit väldigt intressant och upplysande att få genomför denna studie och att få fram resultat som jag kommer ha stor nytta utav i min framtida karriär som lärare i kinesiska. Jag hoppas även studien kan bidraga till förbättrad undervisningen av kinesiska måttsord till elever som har svenska som modersmål, samt att studien kan vara till nytta för andra lärare som undervisar kinesiska.
Det som möjligen skulle kunna göras vidare för att befästa studiens resultat vore att föreslå att ha ett kapitel om kinesiska måttsord, i undervisningsplaneringen för kinesiska. Till detta även ta fram en detaljerad undervisningsguide, och/eller kompletterande material till kurslitteratur i kinesiska, baserat på denna studie. Materialet skulle kunna inkludera bakgrund, detaljer om kinesiska måttsord, samt rekommendationer hur kinesiska måttsord kan/bör lärs ut till elever på svenska grundskolan och gymnasieskolan.
28
9. Referenser
Bengtsson Henrik, Friberg Håkan. (2014) Lai Ba!. Malmö: Gleerups.
Björkstén J. (2013) Kinesiska språket i mittens rike. (3.e Uppl.). Stockholm Bilda Förlag.
Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e Uppl.). Stockholm: Liber. Chen, Baocun (1988). Kinesisk kvantifieringsordbok [M]. Fuzhou: Fujian People's Publishing House
Fan, Jiao (2001). A Chinese-English Dictionary of Measure Words. Beijing: Sinolingua Gou, Ruilong (2012).Kognitiv analys och undervisning av morfometriska kvantifierare på kinesiska som främmande språk. Hämtat 2019-12-28 från:
http://www5.zzu.edu.cn/arts/info/1022/2408.htm
Hong, Yi (2019). Klassificeringsundervisning på kinesiska som främmande språk. Extracurricular language. No. 21.
Janson, Tore (2013), Germanerna syns i varenda mening. Språktidningen nr. 1/2014. Hämtat 2020-01-04 från:
https://spraktidningen.se/artiklar/2013/12/germanerna-syns-i-varenda-mening
McCracken, G. (1988). The long interview. Qualitative Research Methods 13. London: Sage Publications,
Nilholm, Claes (2018). TEORI I EXAMENSARBETET – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Svensks Institutet (u.å.). Svenska språket – en allmän beskrivning. Hämtad 2019-12-27 från: https://svenskaspraket.si.se/svenska/
Säljö. R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Tsui Tin Chau, Fredmark Wang Meisang (u.å.). Kinesiska 1. Stockholm: Liber Tsui Tin Chau, Fredmark Wang Meisang (u.å.). Kinesiska 2. Stockholm: Liber Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-11-04 från:
29
Wang Han Wei (2004) “Measure Words: Semantic Classifications and Teaching in Elementary Chinese.” Journal of Jinan University (Humanities and Social Sciences), Vol. 109, No. 2, 2004
Wu, YaYun (2014). The Functions of Classifiers in Mandarin Chinese: A Diachronic Perspective. Hämtad 2020-09-25 från: https://core.ac.uk/download/pdf/48809418.pdf
Wu Yongyi, Wu Zhongwei, Li Jingrong (2016). Shiyong Hanyu Jiaoxue Yufa. Peking University Press.
Wu, Zhongwei (2003). Contemporary Chinese (Textbook 1) (Chinese and English Edition). Beijing: Sinolingua.
Zhang Lei (2010) “Enlightenment from Cognitive Theory on Teaching Classifiers as a Foreign Language.” Journal of Tangshan College Vol.23 No.2, 2010
Zheng, Limei (2014). Measure Words in Learning and Teaching Chinese as a Second Language. The University of Leeds. <East Asian Studies>.
