Att äta kakan och ha den kvar
En kvalitativ idéanalys av idéer i den svenska opinionsbildande journalistiken gällande statens roll under Coronakrisen
-
Have your cake and eat it too
A qualitative idea analysis of ideas in Swedish opinion-forming journalism regarding the role of the state during the Corona crisis
Statsvetenskap: politik, organisation och ledning Kandidatexamen 15 hp VT 2020
Handledare: Patrik Hall Av: Sanna Andersson 960721
Abstract
Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.
Nyckelord: Idéer, opinionsbildande journalistik, statens roll, trygghet, frihet, nyliberalism, socialdemokrati, Coronakrisen, idéanalys.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Tidigare forskning och problemformulering... 2
1.2 Syfte och mål ... 4
1.3 Frågeställning ... 4
1.4 Övrig formalia... 4
2. Metod och material ... 6
2.1 Metod ... 6
2.2 Material ... 8
2.3 Validitet och reliabilitet ... 9
3. Teori ... 11
3.1 Introduktion till ideologier ... 11
3.2 Valda idealtypskategorier: Varat, börat och görat ... 11
3.3 Val av ideologier ... 12
3.4 Idealtyper: Nyliberalism och socialdemokrati ... 12
4. Analys ... 25
4.1 Genomgång av material: Idéer om statens roll i Coronakrisen från DN, Expressen och Aftonbladet ... 25
4.2 Analys av material ... 30
5. Resultat och diskussion ... 36
5.1 Sammanfattning av analys... 36
5.2 Diskuterande återkoppling till tidigare forskning gällande samhällets ideologiska utveckling ... 36
5.3 Slutsats ... 37
5.4 Förslag till framtida forskning ... 38
1. Inledning
Sverige beskrivs som ett utav de länder där den nyliberala ideologiska utvecklingen fått tydligast fäste (Johansson Wilén, Palmqvist och Sundhall, 2019, s. 54). Efterkrigstidens socialdemokratiska ideologiska prägling har på många sätt ersatts av nyliberala idéer, både politiskt och opinionsmässigt. Den opinionsbildande journalistiken utgör en del av den samhälleliga utvecklingen och har följt den ideologiska nyliberala riktningen (Johansson och Strömbäck, 2019, s. 19; Asp, 2012, s. 97). Flertalet av nyhetstidningars ledarsidor utgörs av liberal ideologi och inom bevakningen av samhälle och politik har den opinionsbildande journalistiken över tid rört sig från vänster till höger.
Under våren 2020 präglas Sveriges nyhetsrapportering av Coronaviruset covid-19. Viruset har orsakat en global kris som går under namnet Coronakrisen. Svenska medborgare lyder under restriktioner för att minska smittspridningen, dock beskrivs åtgärderna ringa i jämförelse med ett flertal andra länders (SVT, 2020). Åtgärderna utgörs dels av råd till allmänheten och verksamheter gällande hygien; dels av förbud mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer, besök på äldreboende, onödiga resor till och inom Sverige samt trängsel på caféer, krogar och restauranger (Folkhälsomyndigheten, 2020; Krishantering, 2020). Folkhälsomyndigheten spelar en stor roll i Sveriges hantering av pandemin och insatserna som implementeras beskrivs enligt dem som rimliga. Samtidigt stänger många nationer, helt eller delvis, sina gränser för att hindra och förebygga smittspridning (SVT, 2020). Ett flertal stater inför också nationell eller regional karantän.
Coronakrisens reaktioner skapar ett ifrågasättande av den samhälleliga nyliberala utvecklingen. Idéerna i den svenska opinionsjournalistiken uttrycker ett behov av ökad statlig trygghet under Coronakrisen. Kritik riktas mot nyliberala idéer, exempelvis tillbakagången av statens roll. Mot den nyliberala samhällsmässiga- och opinionsjournalistiska bakgrunden, är det relevant att vidare studera, som en del av den ideologiska samhälleliga utvecklingen, de idéer som opinionsbildande journalistik under Coronakrisen uttrycker; efterfrågan av en ökad statlig roll och kollektiv trygghet, i ett samhälle präglat av nyliberala idéer och individuell frihet (Ekholm, 2015, s. 3).
1.1 Tidigare forskning och problemformulering
1.1.1 Idéer om statens roll
Samhällskontraktet som upprättas mellan stat och medborgare syftar till att garantera medborgare skydd, i utbyte mot individuella rättigheter (Lewin, 2007, s. 9). Det innebär förenklat ett byte av frihet mot trygghet. Behovet av staten anses olika, beroende på uppfattningen om individuell frihet respektive kollektiv trygghet. Värdesätts individuell frihet högre, betraktas behovet av staten som mindre. Värderas istället kollektiv trygghet som mer essentiellt, krävs en mer omfattande stat.
Samhällskontraktet väcker frågor. Hur mycket makt ska staten ha över den enskilde? Är det värt att offra frihet för trygghet? Hur vägs enskildas rättigheter mot kollektivets intresse? (Lewin, 2007, s. 12). Alla politiska ideologier tar, i någon mån, ställning till dessa frågor. Är, och bör, var individ vara fri att bestämma över sitt liv (Roberts och Sutch, 2007, s. 87, 181)? Begränsas vi av yttre omständigheter och kräver därmed fördelning av de resurser som våra förutsättningar ger oss?
1.1.2 En ideologisk skildring av statens roll i Sverige
Olika ideologier och statsskick tar ställning till behovet utav staten, anarki och diktatur är två ytterligheter på skalan. Däremellan finner vi liberalismen och socialismen, på många sätt två ideologiska motpoler (Lewin, 2007, s. 50–55). Ur socialismen växer socialdemokratin, eller den reformistiska socialismen, fram och under 1970-talet framträder en ny typ av liberalism, nyliberalismen (Larsson, 2014, s. 85, 139). Nyliberalismen förespråkar marknaden medan socialdemokratin eftersträvar en stark välfärdsstat. De båda ideologierna präglar Sveriges historia och nutid (Ekholm, 2015, s. 1–5). Den svenska efterkrigstiden präglas av socialdemokratisk välfärdspolitik, vilket ersatte den tidigare liberala politiken (Lewin, 2007, s. 52). Lågavlönad arbetskraft ersattes av statliga arbeten med skäliga löner och offentlig sysselsättning utgör sedan dess kärnan i den svenska socialdemokratin.
I det moderna demokratiska samhället bör medborgarnas politiska, civila och sociala rättigheter tillgodoses (Ekholm, 2015, s. 2). Yttrandefrihet och rösträtt ingår i de civila och politiska, medan sociala rättigheter utgörs av exempelvis skydd mot ekonomisk och social utsatthet. Sociala rättigheter kan inte garanteras skydd när välfärdsstatens roll krymper, medborgare får då själva tillgodose det skyddet (Ekholm, 2015, s. 2). En minskning av välfärden innebär ett ökat behov av marknaden, där individer kan säkra sin trygghet genom att sälja tjänster i form av arbete. Statens välfärd kan således mätas utifrån oberoende utav marknaden (Ekholm, 2015, s. 2). En socialdemokratisk välfärdsstat förespråkar, i stor utsträckning, en stat oberoende av marknaden.
En välfärdsstat är dock inte alltid socialdemokratisk och inte heller alltid intresserad av att göra individen oberoende av marknaden (Ekholm, 2015, s. 3). En liberal välfärdsstat upprätthåller ett visst statligt skydd, dock i en mindre utsträckning i jämförelse med den socialdemokratiska modellen. Exempel på en liberal välfärdsstat är Storbritannien. Precis som det låter har dessa välfärdsmodeller en liberal ideologi och bottnar därför i tron på en mindre omfattande stat (Ekholm, 2015, s. 3).
Idag är den svenska socialdemokratiska välfärdsstaten inte lika omfattande som den varit under 1900-talets andra hälft (Ekholm, 2015, s. 4). Marknadens roll ökar medan statens minskar. Socialdemokratiska idéer ersätts av nyliberala. Privatisering av välfärdstjänster är ett exempel på den kommodifiering som sker i det svenska samhället. Kommodifiering innebär att någonting anses en vara som kan värderas och handlas med på marknaden (Ekholm, 2015, s. 4).
Sverige är ett utav de länder där nyliberalismens prägling inom den offentliga sektorn är som mest påtaglig (Johansson Wilén, Palmqvist och Sundhall, 2019, s. 54). Socialdemokratins tillbakagång som politisk ideologi sker i samband med finanskapitalistiska lösningar på de sociala utmaningar som tidigare legat inom statens domän. Kapitaliseringen utav offentlig sektor möjliggör för kommodifiering av exempelvis omsorg och utbildning. Likaså har nyliberalismen fått fäste i opinionen, då längtan efter valfrihet och en mindre statlig styrning följde efter socialdemokratins tid (Johansson Wilén, Palmqvist och Sundhall, 2019, s. 55).
1.1.3 En ideologisk skildring av opinionsbildande journalistik i Sverige
Opinionsbildande journalistik speglar nödvändigtvis inte opinionens röster, dock är den intressant att studera som en del av det svenska samhället (Asp, 2012, s. 7). Flertalet av svenska nyhetstidningar består idag av liberala ledarsidor och opinionsbildande journalistik inom bevakning av samhälle och politik har över tid rört sig i en liberal riktning (Johansson & Strömbäck, 2019 s. 19; Asp, 2012, s. 97). Jonas Ohlsson beskriver hur socialistiska tidningar övergår till liberala (Ohlsson, 2016, s. 85). Utav de sju största nyhetstidningarna i Sverige (Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Tidningen, Göteborgsposten, Kvällsposten, DN, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan), är endast en (Aftonbladet) oberoende socialdemokratisk. Resterande är oberoende liberala.
Efterfrågan på statlig trygghet skildras i den svenska opinionsjournalistiken under Coronakrisen. Mot bakgrund av den ideologiska förändring som samhället genomgått; från socialdemokrati till nyliberalism,
är idéerna i den opinionsbildande journalistiken kring statens roll under Coronakrisen intressanta att studera som forskningsbidrag till den samhälleliga ideologiska utvecklingen. Varför inför inte staten hårdare restriktioner (DN, 2020)? Varför har inte staten bättre krisberedskap (Expressen, 2020)? Varför har Sverige inte fler sjukvårdsplatser? Varför har staten sålt ut sina beredskapslager med medicin (Expressen, 2020)?
1.2 Syfte och mål
Syftet med denna uppsats är att studera idéer i den svenska opinionsbildande journalistiken gällande statens roll, för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen. Detta studeras genom att undersöka huruvida idéer i den opinionsbildande journalistiken om statens roll, under Coronakrisen, kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska.
1.3 Frågeställning
I vilken utsträckning kan idéer i den opinionsbildande journalistiken, gällande statens roll under Coronakrisen, kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska?
1.4 Övrig formalia
1.4.1 Avgränsningar
Undersökningen avgränsas till material från Sveriges tre största nyhetstidningar; Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. Idéerna som finnes i tidningarnas artiklar behandlas som en samling idéer, en helhet. Avgränsningen är gjord av tidsmässiga och praktiska skäl samt var tvungen att ske någonstans (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017, s. 226). Studien utförs på material från en viss given tidsperiod. Mer om urvalet följer under metodavsnittet.
Ideologierna nyliberalism och socialdemokrati utgör uppsatsens två ideologier och idealtyper. Vad som är ett lämpligt antal idealtyper beror på undersökningens syfte (Bergström och Boréus, 2012, s. 155). Ideologierna är utvalda då problemformuleringen och tidigare forskning behandlar det samhälleliga ideologiska skiftet av socialdemokrati och nyliberalism. Med stöd av Esaiasson et al. har två polära idealtyper valts ut då det möjliggör att placera materialet på skalan mellan nyliberalism och socialdemokrati (Esaiasson, et al., 2017, s. 141). Detta utvecklas ytterligare under teoriavsnittet.
1.4.2 Definition och begreppsanvändning
Ett begrepp som definieras vidare under teoriavsnittet är “ideologi”. I övrigt används begreppet “opinionsbildande journalistik” frekvent under uppsatsen och kräver därför en definition. Journalistik implicerar det redaktionella innehållet i medier (NE, u.å.). Det skiljer sig från fiktion och vetenskap. Opinionsbildande journalistik innebär att den är åsiktsbaserad och skiljer sig från annan typ av journalistik, såsom nyhetsjournalistik. Opinionsbildande journalistik uttrycker idéer som studeras i uppsatsen.
1.4.3 Disposition
Kapitel ett innehåller en introduktion av problembilden. Den redovisas med hjälp av tidigare forskning om samhällets ideologiska utveckling, som mynnar ut i syfte, mål, frågeställning samt övrig formalia. Kapitel två utgörs av metod och material, där metodologiska val samt materiella urval diskuteras. Kapitel tre innehåller teori, dels om ideologier generellt och idealtypernas utformning, dels teori om de två valda ideologierna och dess transformation till idealtyper. Därefter följer en jämförande diskussion idealtyperna emellan. Kapitel fyra innehåller en redovisning av materialet som analyseras, därefter en analys var materialet kategoriseras utifrån analysverktyget; idealtyperna. Kapitel fem består av ett resultat som innehåller sammanfattning, diskussion, slutsats och förslag till framtida forskning.
2. Metod och material
Utvecklandet av rätt analysverktyg ligger till grunden för slutproduktens klass. “De tidiga faserna i en forskningsprocess är många gånger de svåraste och samtidigt de mest avgörande för slutproduktens kvalitet” (Esaiasson, et al., 2017, s. 17). Författarna menar att det är av största relevans att metodologiska frågor ägnas mycket tid. Med utgångspunkt i denna syn presenteras nedan de metodologiska val som tagits.
2.1 Metod
Nedan lyder en redogörelse, förklaring och diskussion kring val av metod.
2.1.1 Idéanalys med idealtyper som analysverktyg
I “Textens makt och mening” beskriver Bergström och Boréus olika typer av textanalyser, vilket jag valt att utgå ifrån (Bergström och Boréus, 2012). Jag har studerat idéer i artiklar och utfört en kvalitativ textanalys, en idéanalys. En idéanalys handlar om att studera idéer eller ideologier, som består av en mångfald idéer, likt ett idésystem (Bergström & Boréus, 2012, s. 140). Bergström och Boréus skriver om idéanalysens tre användningsområden; beskrivande, förklarande samt ställningstagande. Jag har inte ämnat förklara uppkomsten av idéerna eller avslöja vilken dold ideologi som ligger bakom dem och har därför inte genomfört en förklarande eller ställningstagande idéanalys (Bergström & Boréus, 2012, s. 145–148). Syftet med undersökningen har varit att redogöra för samt kategorisera idéer i den opinionsbildande journalistiken, därför valdes en beskrivande idéanalys.
En beskrivande idéanalys kan göras genom att analysera förekomsten av idéer i exempelvis debatter. Ett annat sätt att genomföra en beskrivande idéanalys på, är genom en specifik aktör, exempelvis genom att kategorisera Sverigedemokraterna som populister eller socialkonservativa. Utifrån Bergström och Boréus, utfördes i denna uppsats en kombination av metoderna genom att förena sakområde, aktör och idé (Bergström och Boréus, s. 2012, 146). Jag har studerat idéer om statens roll under Coronakrisen i DN, Expressen och Aftonbladet. De tre tidningarna utgör tillsammans aktören som studerats, opinionsbildande journalistik. Syftet har inte varit att kategorisera tidningarna som sådana. De är utvalda för att begränsa urvalet och idéerna kategoriseras som en samling. Val av tidningar motiveras under materialavsnittet.
Idéanalysen krävde ett analysverktyg som möjliggjorde att kategorisera idéerna. Materialet som valts ut har sorterats med hjälp av en idealtypsanalys. Ludvig Beckman beskriver idealtypsanalysen som en tankekonstruktion, vars syfte är att fånga väsentliga drag hos en ståndpunkt eller en ideologi (Beckman, 2005, s. 28). Bergström och Boréus förklarar begreppet som en “typologi”, som säger någonting essentiellt
om en ideologi och som sedan kan användas som ett “raster” på texter (Bergström och Boréus, 2012, s. 150). För att urskilja samt kategorisera idéerna i DN, Expressen och Aftonbladets artiklar skapades idealtyper av de valda ideologierna.
Två idealtyper utformades för att besvara frågan i vilken utsträckning; “nyliberalism” och “socialdemokrati”. Två polära idealtyper gör det möjligt att placera idéerna någonstans däremellan, om de kan placeras (Esaiasson, et al., 2017, s. 141). I jämförelse med att använda en idealtyp, är det enklare att motivera resultatet med två. En idealtyp gör det svårt att säga hur långt ifrån eller hur nära en idé är en idealtyp, om de inte överensstämmer helt. Arbetar en med två idealtyper kan en idé vara närmare eller längre ifrån en idealtyp. Motivering till val av ideologier följer under teoriavsnittet.
Idealtyperna utgörs av teoretiska ramverk. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning bör idealtyperna skapas på ett relevant sätt för den valda frågeställningen (Bergström och Boréus, 2012, s. 160). Detta innebär att idealtyperna inte består av ideologins alla aspekter, utan av väsentliga drag. “Varat”, “börat” och “görat” utgör idealtypernas kategorier (Esaiasson, et al., 2017, s. 142). Delen av ideologierna som studerats är “statens roll”. Teori om ideologierna, utifrån de valda kategorierna, har bildat arketyper som kan skönja materialets eventuella ideologiska drag. Idealtyperna svarar utifrån var ideologi på: 1. hur statens roll är; 2. hur statens roll bör vara; 3. hur staten ska göra för att komma dit. Idealtyperna har sedan använts för att analysera de valda artiklarnas idéer. Detta analysverktyg användes för att kunna kategorisera materialet som idealtypen nyliberal, socialdemokratisk, någonstans där emellan eller inte alls.
En idealtyp är en extrem bild av fenomenet som studeras, snarare än en bild av verkligheten (Esaiasson, et al., 2017, s. 140). De element som fenomenet består av renodlas och vad som är typiskt för det som studeras lyfts fram. En idealtyp visar inte vilken klass fenomenet som studeras tillhör, utan i vilken utsträckning det liknar den renodlade idealtypen. I denna studie har idéerna som studerats inte nödvändigtvis tillhört ideologin nyliberalism eller socialdemokrati, även om kategorierna stämt överens. Istället undersöktes i vilken utsträckning idéerna liknade de renodlade idealtyperna.
Någonting som Esaiasson et al. (2017, s. 141) betonar, är att idealtypen inte är beroende av empirins resultat. Att idealtypen och materialet som studeras ej överensstämmer betyder inte att någondera behöver förkastas. Det är av största relevans att inte “tvinga” in idéerna i en idealtyp, att tillskriva dem egenskaper som inte finns (Bergström & Boréus, 2012, s. 167). För att undersökningens validitet ej skulle minska är detta någonting som jag noggrant tagit i beaktning.
2.2 Material
Nedan lyder en redogörelse, förklaring samt diskussion kring val av material.
2.2.1 Val av material
I uppsatsen har tidningsartiklar från Dagens nyheter, Aftonbladet och Expressen studerats. De tre nyhetstidningarna är Sveriges största och valdes därför ut. Urvalet är gjort för att avgränsa materialet. Optimalt hade varit att studera allt relevant material, alla idéer om statens roll under Coronakrisen i hela den svenska opinionsbildande journalistiken (Esaiasson, et al., 2017, s. 226). Det hade möjliggjort att dra en slutsats om hela den svenska opinionsbildande journalistiken. Av tidsmässiga och praktiska skäl var detta inte möjligt. Det innebär att utifrån det resultat som analysen givit, kan den svenska opinionsbildande journalistiken generellt inte kategoriseras. Däremot kan opinionsjournalistiska idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar belysa ett resultat värt att uppmärksamma.
En avvägning var tvungen att göras och med stöd av Esaiasson et al. har jag gjort ett relativt snävt urval. Författaren menar att det är säkrare att avgränsa sitt material och veta vad en letar efter än att söka brett i blindo (Esaiasson, et al., 2017, s. 226). Nyhetstidningarna som sådana är inte väsentliga för uppsatsens syfte, idéerna som funnits i deras artiklar behandlas som en samling idéer. Tidningarna har fungerat som sökbaser med artiklar och har således inte försökt kategoriseras. Trots att tidningarnas ideologiska bakgrund nedan presenteras, har kategoriseringen inte skett för att avslöja deras egentliga ideologiska riktning.
Dagens Nyheter (DN) är en oberoende liberal nyhetstidning (DN, u.å.), Aftonbladet oberoende socialdemokratisk (Aftonbladet, 2016) och Expressen oberoende liberal (Expressen, 2015). Att de är oberoende innebär i detta fallet att tidningen inte har någon politisk tillhörighet och att ingen i redaktionen behöver sammanfalla med tidningen ideologiskt. LO, som består av flera fackliga arbetarorganisationer, äger förvisso 9% av Aftonbladet. Organisationen har dock inget inflytande över journalistiken (Aftonbladet, 2016). Som nämnts ovan har syftet med uppsatsen inte varit att jämföra tidningar, utan att fånga ideologiska drag hos idéerna kring statens roll i Coronakrisen. Tidningarnas ideologier lyfts för att ge en heltäckande bild och fokus har inte varit på vilken nyhetstidning som har uttryckt vilka idéer.
Artiklarnas urval grundas på sökord via tidningarnas hemsida. Sökorden är “Coronakrisen” och “krisberedskap”. Fler sökord testades, de gav dock inte ett lika omfattande resultat. Sökorden är vanligt förekommande i artiklar i tidningarna, de finns båda som ämnesrubriker. På Expressens hemsida gav sökorden sammanlagt 10 träffar, på Dagens Nyheters 14 och på Aftonbladets 5226. Anledningen till varför träffarna var så många fler på Aftonbladets hemsida, var att också alla nyhetsartiklar gällande krisen
räknades med. På Aftonbladets hemsida var det 19 artiklar som inte var nyheter, utan uttryckte idéer. Det är endast opinionsbildande journalistik som valts ut. Utav dessa 43 sammanlagda artiklar innehöll 15 utav dem också idéer om statens roll. Användandet av sökord är gjort för att kunna studera alla texter som uppfyller kriterierna på ett konsekvent sätt. För att mäta det som avsågs mätas, var det viktigt att artiklarna valdes ut opartiskt genom detta system. Utan ett avgränsande och metodiskt urval riskerar både validitet och reliabilitet att falla (Esaiasson, et al., 2017, s. 226).
Då Coronakrisen är pågående uppdateras antalet artiklar ständigt, vilket krävde en tidsmässig avgränsning. Artiklarna är skrivna från den 13 april 2020 och bakåt till Coronavirusets spridning startade. Artiklarna presenteras under resultat och analys.
2.3 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet nämns några gånger under detta avsnitt. Begreppen är dock väsentliga för uppsatsens kvalitet och kräver därför var sin definition samt diskussion kopplat till studien. Begreppsvaliditet innebär relationen mellan den teoretiskt ställda frågeställningen och den empiriska operationaliseringen, hur väl frågan faktiskt undersöks (Esaiasson, et al., 2017, s. 59). God validitet uppnås när analysverktyget utformas sådant att det kan besvara frågeställningen och inte någonting annat. Det finns en risk att mäta någonting som ej avsågs mätas, exempelvis; genom att studera förekomsten av allmän rösträtt i ett land, studeras inte graden av landets demokrati, utan endast just förekomsten av allmän rösträtt. I denna uppsats har begreppsvaliditeten tagits i noggrann beaktning. Uppsatsens frågeställning var att kategorisera idéer gällande statens roll, i den svenska opinionsjournalistiken. Nyliberalism och socialdemokrati, som är uppsatsens idealtyper och analysverktyg, är utvalda för att besvara frågeställningen. Ideologierna är valda utifrån tidigare forskning om det svenska samhällets ideologiska utveckling. Undersökningen begränsas till ett materiellt urval och uppsatsen försöker därför inte göra några generaliserande slutsatser. För att hålla god validitet undersöks huruvida socialdemokratiska eller nyliberala idéer kan urskiljas i den opinionsbildande journalistiken, inte huruvida den opinionsbildande journalistiken kan kategoriseras som socialdemokratisk eller nyliberal. Metoden och analysverktyget är rimliga empiriska indikatorer på fenomenet som undersöks.
Som tidigare nämnts är det av största vikt att undvika tillskrivningar av egenskaper som inte existerar (Bergström och Boréus, s. 2012, 166–170). För att upprätthålla god validitet måste materialet kunna tala för sig självt och inte tvingas in i en idealtyp. För att undvika att försvaga validiteten har idéernas egenskaper vägts fram och tillbaka. Kategoriseringarna utav idéerna sker efter diskussion utifrån teori om
ideologierna. Stämde idéerna inte överens med någondera idealtyp, kategoriseras de inte heller. Detta för att skapa god validitet. Att använda sig av bristfälliga mätinstrument, som när frågeställning och metod inte överensstämmer, skapar systematiska fel (Esaiasson, et al., 2017, s. 64). Dessa har jag försökt eliminera genom att skapa väl överensstämmande teoretisk definition och empiriska indikatorer.
Resultatvaliditet innebär att mäta det som avses mätas (Esaiasson, et al., 2017, s. 64). För att nå god resultatvaliditet krävs dels god begreppsvaliditet men också god reliabilitet, vilket innebär avsaknad på osystematiska fel. Reliabiliteten är god när mätinstrumentet används och mäts på rätt sätt, det vill säga utan slarvfel. När en undersökning utförs på samma sätt, med samma resultat, av flera olika forskare anses reliabiliteten god. Med detta i åtanke har jag utfört undersökningen. Jag är väl medveten om den intersubjektivitet som följer av att jag gör tolkningar av materialet. Det är oundvikligt, dock kan reliabiliteten upprättas genom att skapa väldefinierade idealtyper som gör empirin som studeras lätt-kategoriserad (Bergström och Boréus, 2012, s. 166–170). Utifrån det har idealtyper skapats bestående av kategorierna varat, görat och börat. Kategorierna är valda utifrån åtskillig mängd tidigare forskning, däribland Esaiasson et al. som skriver om “den vanliga triaden” inom idéanalys (Esaiasson, 2012, et al., s. 142). Fler exempel på tidigare forskning tas upp under teorikapitlet där kategorierna presenteras vidare. De tre kategorierna skildrar en ideologis väsentliga drag samt simplifierar kategoriseringen av materialet, då de är väl definierade och avgränsade från varandra. Detta möjliggör för fler att komma till samma resultat. Det ska tilläggas att idealtyperna skildrar väsentliga drag av en ideologi, de fångar inte ideologins hela karaktär. Anspråk läggs inte på att skildra ideologins samtliga drag och materialet kan därför inte heller kategoriseras som ideologin, utan som idealtypen. Idealtyperna är dock utformad för att skildra ideologins helhet. De eventuella problem som undersökningen stått inför har reflekterats noga över. Uppsatsens metodologiska arbete är utfört på så sätt att god resultatvaliditet ska uppnås.
3. Teori
Under detta kapitel definieras ideologi som begrepp, följt av en diskussion kring idealtyper. Idealtypernas kategorier presenteras och motiveras. Därefter ges skäl för val av ideologier. Ideologierna som agerar idealtyper i uppsatsen redogörs sedan för, utifrån teori som skapar idealtyperna nyliberalism och socialdemokrati.
3.1 Introduktion till ideologier
Som nämnts under metodavsnitt, definierar Bergström och Boréus ideologier som en mångfald idéer, likt ett idésystem (Bergström & Boréus, 2012, s. 140). Ideologi som begrepp har existerat i nära tvåhundra år och etablerades först efter franska revolutionen år 1789 (Larsson, 2014. s. 11–12). Reidar Larsson definierar, liksom Bergström och Boréus, begreppet som en samling principer, eller idéer, som agerar ledsagande för politiskt agerande. Larsson definierar samlingen idéer som “uttalanden om de viktigaste målen i politiken och om medlen att nå målen”.
Herbert Tingsten beskriver en ideologis tre element; värdepremisser, verklighetsomdömen samt konkreta rekommendationer (Bergström och Boréus, 2012, s. 142). Värdepremisser består av värderingar om fenomen, som exempelvis att nazism är orättvist. Begreppet verklighetsomdömen innebär faktuella påståenden om företeelser som är möjliga att pröva. Konkreta rekommendationer, exempelvis gällande styrelseskickets utformning, utgör faktiska förslag på handling.
Andrew Heywood väljer att beskriva ideologier på ett liknande sätt (Heywood, 2007, s. 5). Heywood menar att alla ideologier innehåller element av; en världssyn som beskriver den existerande ordningen, en utopisk vision samt en idé om hur förändring ska uppstå. Både Heywoods och Tingstens definition av en ideologi kan jämföras med varat, börat och görat. Varat, kan likställas med Tingstens beskrivning av verklighetsomdömen, likaså med Heywoods idé om en världssyn. Börat kan jämföras med Tingstens värdepremisser samt Heywoods utopi, medan görat kan översättas till Tingstens konkreta rekommendationer och Heywoods hur en går från a till b. Denna syn på en ideologi är mycket grundläggande, vilket gör de tre kategorierna passande för att skildra en ideologisk idealtyp.
3.2 Valda idealtypskategorier: Varat, börat och görat
Varat, börat och görat kan översättas till verklighetsuppfattning, utopi och strategi (Esaiasson, et al., 2017, s. 142). Esaiasson et al. presenterar en “väl fungerande polär indelning” från Marie Demkers avhandling i
statsvetenskap, som använder sig av varat, görat och börat. Demker undersöker ett partis ideologi och gör det genom att studera dess människosyn, samhällssyn och omvärldssyn (Esaiasson, et al., 2017, 142). Denna uppsats studerar synen på statens roll. Idealtypen “nyliberalism” svarar på hur idealtypen ser på statens roll; hur statens roll är, hur statens roll bör vara och vad staten ska göra för att komma dit. Detsamma gäller idealtypen “socialdemokrati”. Detta, som nämnts under metod, används sedan på materialet likaså.
3.3 Val av ideologier
Esaiasson et al. beskriver utformningen av en idealtyp som väsentlig och att den därför bör ske i nära anknytning till fenomenet som studeras (Esaiasson, et a., 2017, s. 142). Fenomenet utgörs i denna uppsats av den svenska opinionsjournalistikens idéer om statens roll.
Sverige, som studien begränsats till, har sedan efterkrigstiden präglats av en socialdemokratisk politisk historia (Ekholm, 2015, s. 3). Även den opinionsbildande journalistiken har tidigare kännetecknats av socialdemokratiska idéer (Ohlsson, 2016, s. 85). Socialdemokratin ser på staten som en stark institution och förespråkar statliga åtgärder (Larsson, 2014, s. 86). Under senare år har nyliberala idéer präglat det svenska samhället ideologiska utveckling, vilket inneburit en minskad statlig roll och privatisering av tidigare statliga frågor (Ekholm, 2015, s. 3). Också den svenska opinionsbildande journalistikens ideologiska utveckling, främst inom bevakning av samhälle och politik, har gått från vänster till höger (Asp, 2012, s. 97; Ohlsson, 2016, s. 85).
Det svenska samhällets ideologiska utveckling, från socialdemokrati till nyliberalism, gör ideologierna till relevanta idealtyper. De möjliggör att undersöka huruvida idéerna i den svenska opinionsbildande journalistiken, gällande statens roll under Coronakrisen, kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Kategoriseringen utav idéerna skildrar ett resultat i förhållande till tidigare forskning om samhällets ideologiska utveckling från nyliberalism till socialdemokrati.
3.4 Idealtyper: Nyliberalism och socialdemokrati
Nedan följer en teoretisk genomgång av ideologierna nyliberalism och socialdemokrati, eller reformistisk socialism. Därefter följer en beskrivning av respektive ideologis “varat”, “görat” och “börat”, gällande idéer om statens roll som sedan demonstreras i ett analysschema. En jämförande diskussion för att skildra likheter och olikheter idealtyperna emellan avslutar kapitlet.
3.4.1 Nyliberalism
Nyliberalismens idealtyp skapas dels utifrån Reidar Larsson bok “Politiska ideologier i vår tid”, dels Andreas Fagerholms bok “Socialdemokrati, nyliberalism och grön politik”. Larssons ideologiska beskrivning är mycket grundläggande, författaren beskriver 17 ideologier utifrån samma dimensioner i sin bok. Dimensionerna, som utgörs av grundvärdering, människosyn, viktigaste enhet i samhället, politisk styrelseform, ekonomisk organisation och utopi, tas inte fasta på i denna uppsats. Istället används Larssons beskrivning utav nyliberalismen som en generell helhetsbeskrivning. Denna kompletteras av Fagerholms teoretiska definition av nyliberalismen, som sedan “varat”, “görat” och “börat”, inom synen på statens roll, skapas av. Fagerholms bok fokuserar främst på socialdemokratins historia men utgörs också av en utförlig beskrivning av nyliberalismen. Då socialdemokrati fungerar som uppsatsens andra idealtyp och ideologi, bedöms boken lämplig att använda.
3.4.2 Tidigare forskning om nyliberalism
Under 1970-talet framträder en ny typ av liberalism, nyliberalismen, som motpol till socialismens reformistiska idéer (Larsson, 2014, s. 139). Efterkrigstiden präglas av ett ökat välstånd samt en utveckling av individualismen, vilket minskar behovet av och förtroenden för staten (Fagerholm, 2013, s. 60). Larsson skriver om Milton Friedman, företrädare av monetarismen, som menar att statens roll bör begränsas till bekämpning av inflation (Larsson, 2014, s. 139). Utöver det bör marknadens kraft självständigt verka. Nyliberalismen influeras dels av denna ekonomiska teori, men också utav public choice-teorin. Nyliberalismen anser att politiska beslut sällan avspeglar sig i medborgarnas preferenser och att byråkratins egenintresse prioriteras framför individens önskemål. Begränsandet av staten är den mest centrala punkten inom nyliberalismen. Larsson skriver om Robert Nozick, nyliberal filosof från 1900-talet, som en utav de förespråkare som argumenterar för en radikal begränsning av statens roll (Larsson, 2014, s. 139).
Nyliberalismen är svår att tala om som en enhetlig politisk filosofi (Fagerholm, 2013, s. 61). Vissa drag kan dock anses utmärkande, exempelvis synen på staten som minimal. Detta synsätt delas med den klassiska liberalismen. Staten ska agera minimal nattväktarstat och endast skydda medborgare från stöld, våld och bedrägeri. Fri marknad och fri äganderätt är också utmärkande för nyliberal ideologi (Fagerholm, 2013, s. 63). Den fria marknadsekonomin anses mer effektiv och främjar människans rätt att välja själv. Den klassiska liberalismen har inspirerat nyliberalismen, bland annat gällande de naturliga individuella rättigheterna (Larsson, 2014, s. 140). De ses som okränkbara och väger tyngre än den kollektiva välfärds- och servicestaten. Idén om den minimala staten härstammar från upplysningstiden då tanken om samhällskontraktet föddes. Kontraktet, enligt nyliberalismen, bör syfta till att vidmakthålla rätten till liv, frihet och egendom.
Larsson nämner i sin bok John Locke, liberal filosof från 1600-talet, som menar att statens roll är att upprätthålla medborgares rätt till liv, frihet och egendom (Larsson, 2014, s. 140). Nozick instämmer med Lockes idéer om den minimala staten. Nozick och Locke delar även åsikt gällande privategendom, som de anser en naturlig rättighet som ej bör kränkas (Larsson, 2014, s. 141). Socialismens idéer gällande omfördelning av egendom, anses orättvis och kränkande, då nyliberalismen ser människan som rationell och kapabel att ta egna beslut. Alla människor är olika och så bör det förbli. Resursomfördelning anses omoraliskt, likaså anses en mer omfattande statsapparat (Fagerholm, 2013, s. 65). Marknaden är ett sätt att förverkliga sin unicitet och Nozick menar att ett gemensamt ideal skulle vara förödande (Larsson, 2014, s. 140). Omfördelning av resurser som socialpolitisk åtgärd är dock inte helt uteslutet inom nyliberalismen, ifall omfördelningen även tjänar marknaden. Friedman menar att staten bör tillstå lösare ramverk kring marknaden samt, till viss del, även bistå de individer som har det sämst.
Larsson refererar till Adam Smith, liberal filosof och ekonom under 1700-talet (Larsson, 2014, s.141). Smith förespråkar liberalism, i meningen att människor bör få forma sitt eget liv och att kapitalismen är en förutsättning för detta. Vad som är ett gott liv för en individ, är inte detsamma för en annan. Marknaden och kapitalismen, menar Smith, möjliggör skapandet av var individs goda liv. Individens lycka, enligt nyliberalismen, bör prioriteras framför gruppens lycka. Egenintresset är centralt och innefattar allt, inte bara det ekonomiska egenintresset. Ett samhälle där det egna intresset kan förverkligas, med minimala statliga ingripandet, förespråkas. Smith menar att statens roll bör begränsas kraftigt ifråga om ekonomi, då en individs frihet att bestämma själv även gynnar samhället i stort (Fagerholm, 2013, s. 60). Lagar och förordningar, för att skydda statens medborgare, bör utgöra statens enda makt, medan sociala och ekonomiska frågor i stort sett inte bör ligga inom statens kontroll.
Grundlagar är ett viktigt medel för samhällsförändring, de skyddar individer från statens makt (Larsson, 2014, s. 144). En oberoende författningsdomstol bör övervaka detta. En ekonomisk rättsförklaring är också väsentlig, där skattetak, förbud mot progressiv beskattning, förbud mot ekonomiska regleringar, förbud mot tullar och importregleringar samt förbud mot regleringar av priser och löner, bör finnas. Kapitalismen och marknadens roll i samhällen bör stärkas via ett successivt arbete, genom att agera på ett sätt som minskar efterfrågan på statliga åtgärder.
Fagerholm beskriver nyliberalismens mer praktiska metoder för samhällsförändring (Fagerholm, 2013, s. 66). Ideologin vill se budgetdisciplin framför budgetunderskott, vilket socialdemokratin ser motsatt på. För att motverka budgetunderskott förespråkar nyliberalismen minskade statliga åtgärder som kräver
skatteökningar, förutom när det kommer till det mest basala, exempelvis grundutbildning, bashälsovård och infrastruktur. När det gäller skattepolitik är de flesta nyliberaler överens om en mycket basal skattebas. Räntorna bör vara marknadsbestämda. Växelkurserna bör likaså vara marknadsbestämda men framförallt konkurrenskraftiga.
Handelspolitiken bör präglas av internationell frihandel och importliberalisering (Fagerholm, 2013, s. 67). Politiska ingrepp, såsom importlicens, anses onaturliga och skadar den nationella ekonomin. Direkta utlandsinvesteringar bör uppmuntras då de anses stimulera ekonomin, bidra till nytt kapital och därigenom gynnas investeringslandet. Ekonomisk nationalism och protektionism bör motarbetas.
Privatisering anses vara den viktigaste praktiska åtgärden inom nyliberalismen. Det syftar till att lätta statens budgettryck samt stimulera konkurrens som bidrar till ökad effektivitet. Mycket statlig företagsverksamhet, som offentlig välfärdsservice, bör privatiseras enligt nyliberalismen. Avregleringar, exempelvis kontroll av nyetableringar och nyinvesteringar genom priskontroller och importhinder bör avskaffas. Den sista praktiska åtgärden är ett mer allmänt förespråkande av den privata äganderättens övergripande betydelse (Fagerholm, 2012, s. 67).
Nyliberalismen anser att marknaden är överlägsen det politiska beslutssystemet (Larsson, 2014, s. 146). Systemet består av upprepade kränkningar mot individens rättigheter. Väljare kan inte påverka hur ett partiprogram ser ut, utan tvingas välja bland färdiga partiprogram. De väljare som inte tillhör den politiska majoriteten får inte sina preferenser tillgodosedda och kollektiva beslut behöver inte innebära att ens majoritetens preferenser tillgodoses. Det finns ingen garanti för att den offentliga verksamheten implementerar de politiska beslut som tas. Nyliberalismen menar därför att de politiska beslutsmekanismerna bör begränsas till rättsväsendet, ordningsmakt och försvar. I resterande frågor är marknaden överlägsen staten ifråga om att tillgodose individuella preferenser. Synen skiljer sig här från den klassiska liberalismens “nattväktarstat”, där staten ska trygga medborgares säkerhet och resterande förses av medborgare själva. Nyliberalismen menar istället att de offentliga verksamheter som inte innefattar rättsväsendet, ordningsmakten och försvar, ska överföras till konsumenterna och marknaden (Larsson, 2014, s. 146).
Negativ frihetsuppfattning är någonting som nyliberalister förespråkar (Fagerholm, 2013, s. 67). Det innebär frihet från någonting, istället för frihet till någonting. Detta hänger samman med en stark tro på individualismen och människans rationalitet. Rätten att styra sitt eget liv, utifrån egna preferenser, är
centralt inom nyliberalismen. Den begränsas bara av att en inte får hindra andra individers rätt till detta. Individuell frihet och själviskhet ses som en rationell egenskap som alltid existerar.
Den viktigaste punkten inom nyliberalismen är relationen mellan individ och stat, där byråkrati och regleringar bör bekämpas (Larsson, 2014, s. 147). Utopin är att staten träder tillbaka och lämnar marknaden fri. Kapitalism är det enda sättet att åstadkomma detta, ett sätt för individer att förverkliga sina preferenser utan kostnader och tvångsåtgärder.
3.4.3 Idealtyp: nyliberalismens syn på statens roll Varat
Varat utgörs av nyliberalismens verklighetsuppfattning och i denna uppsats av ideologins verklighetsuppfattning om statens roll. Utifrån teorin som presenteras ovan om nyliberalismen kan synen på staten urskiljas som överflödig. Nyliberalismen anser att statens politiska beslut inte tar hänsyn till medborgares preferenser och att den omfördelning av egendom som utförs är kränkande mot individens rättigheter. De sociala och ekonomiska frågor som staten kontrollerar innebär en frihetsberövning. Nyliberalismen menar att staten är underordnad marknadens kapacitet och att beslutssystemet missgynnar individer som dels, tvingas välja färdiga partiprogram och som dels, inte har någon insyn i hur byråkratin utför de beslut som tas. Staten begränsar människors individuella frihet och rätt till liv. Den naturliga rationaliteten som människan besitter behöver inte den roll som staten besitter. Nyliberalismens syn på statens roll är att den kränker individers individuella frihet och rätt till liv och egendom.
Görat
Görat utgörs av nyliberalismens strategi, hur de vill åstadkomma sin utopi, eller sitt “börat”. Den utgörs av nyliberalismens syn på vad staten bör göra. För att ta avstamp i Friedman, bör staten endast ägna sig åt inflationsbekämpning. Denna åsikt har inte enhetlig konsensus inom ideologin. Nyliberaler är dock överens om att statens roll bör minska och att detta är den största åtgärden som bör ske. Nozick, som nämnts ovan, är en utav de främsta förespråkarna av en radikal nedskärning av statens roll. Statens roll bör vara att skydda individer mot stöld, våld och bedrägeri. Förutom det, anses en fri marknadsekonomi tillgodose medborgarnas behov. Att upprätthålla människors rätt till liv, frihet och egendom, anser Locke vara statens enda uppgift och allt utöver det är en kränkning av individens självbestämmande. Statens enda eventuella socialpolitiska uppgift, menar Friedman, är att tillstå marknaden med ett löst ramverk som då också måste gynna marknaden. De som har det sämst ställt i samhället bör också få de mest basala behoven uppfyllda. Egenintresset är centralt, enligt Smith, och kan endast förverkligas genom marknaden och kapitalismen.
Statens roll får inte begränsa egenintresset och därför bör den endast ägna sig åt lagar och förordningar samt basala socialpolitiska uppgifter.
Grundlagar och oberoende förvaltningsdomstol är medel för att skydda individer från statens makt. Detsamma gäller ett flertal ekonomiska förordningar. Dessa förordningar innehåller snarare direktiv om vad staten inte får göra, än vad de bör göra. Kort kan det sammanfattas som att staten inte bör kontrollera marknaden, förutom gällande det mest basala, som viss sjukvård, grundskola samt infrastruktur. Individers frihet får bara begränsas av att inte hota andra individers frihet, vilket bör tillgodoses av staten, genom lagar och förordningar. Vad staten bör göra är att ta ett eller flera steg tillbaka och låta marknaden och kapitalismen verka. Nyliberalismens menar att statens roll i stor utsträckning bör privatiseras.
Börat
Börat utgörs av nyliberalismens utopi, hur nyliberalismen anser att statens roll bör vara. Statens roll, enligt Friedman, bör vara att agera ett löst ramverk för marknaden och tillgodose behoven hos de som har det sämst ställt. Locke och Nozick menar att statens roll bör vara att upprätthålla individens rätt till liv, frihet och egendom. Smith menar att statens roll bör utgöra kontroll av lagar och förordningar, för att förhindra kränkning av de individuella rättigheterna. Marknaden bör ta över stora delar av statens roll gällande sociala och ekonomiska frågor, det är nyliberalister överens om. Endast marknaden kan tillgodose de personliga preferenserna. Utopin, hur statens roll bör vara, är minimal där kapitalismen får verka medel för marknaden som tillåter de naturliga rättigheterna.
3.4.4 Idealtyp som analysschema
Tabell 1. Nyliberalismens syn på statens roll
Varat Kränker den individuella rätten till frihet, liv och
egendom
Görat Endast skydda individers rätt till frihet, liv och
egendom genom lagar och förordningar samt basala socialpolitiska åtgärder
3.4.5 Reformistisk socialism
Nedan redogörs för ideologin socialdemokrati, eller reformistisk socialism. Reformistisk socialism är ett icke-revolutionärt tillvägagångssätt att bedriva socialism på, som anammats av socialdemokratin. Ideologin beskrivs utifrån Reidar Larsson bok “Politiska ideologier i vår tid”, precis som nyliberalismen. Även här sammanställs definitionen som en helhet, utan att ta Larssons dimensioner i beaktning. Larsson kompletteras av Claes Fredelius bok “Det socialdemokratiska försöket: Om arbetarkontroll och företagsdemokrati i svensk arbetarrörelse” från 1976. Boken skildrar socialdemokratins svenska historia och innehåller inga nutida betraktningar. Boken är utvald för att ge en bild av socialdemokratins framväxt i en nationell kontext och inte för att titta närmare på det socialdemokratiska partiet.
3.4.6 Tidigare forskning om socialdemokrati
Reformistisk socialism förespråkas av socialdemokratin och kan beskrivas som icke-revolutionär socialism som sker genom gradvis förändring (Larsson, 2014, s. 85). I Larssons bok kallas ideologin “reformistisk”, men kan också kallas “revisionistisk”. Den reformistiska socialismen härstammar från den tyska socialdemokratin och syftar till att ompröva marxismen, vilket i början av 1900-talet influerade i stort sett alla europeiska socialistiska partier. Reformistiska socialister har dock funnits lika länge som socialistiska idéer. Redan under 1840-talet kom många utav dem att kalla sig socialdemokrater (Larsson, 2014, s. 85).
I Sverige utvecklas arbetarrörelsen i takt med kapitalismen och behandlar frågor som lön och arbetsförhållanden (Fredelius, 1976, s. 6). Rörelsen skapar fackorganisationer, som verkar för att minska konkurrens på arbetsplatser, och på så vis öka arbetskraftens värde. I Sverige sker detta under 1880-talet och 1889 bildades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), som främst grundas av fackliga organisationer. För att stärka svaga och små fackförbund slås flera förbund samman och kring sekelskiftet blir kollektivavtal och förhandlingssystem allt vanligare. En viktig fråga då, är allmän rösträtt.
De fackliga och politiska krafterna har ett tydligt samband (Fredelius,1976, s. 7). Politiken bedrivs delvis praktiskt, genom fackliga organisationers kamp mot kapitalismens utveckling, där produktionen och ekonomin har ett beroendeförhållande. Kontroll över produktionen innebär kontroll och makt över produktionsmedlen, vilket skiljer sig från fördelningsfrågor, som handlar om produktionens resultat gällande fördelning av exempelvis vinst och lön. Kontrollfrågorna över produktionen är överordnade fördelningsfrågor, då de rör allt från arbetets organisering, makten över det enskilda företaget samt ekonomins helhet.
Enligt marxismen, är en samhällsklass makt beroende av detta ekonomiskt ägande (Fredelius, 1976, s. 7). Kapitalistklassen vill bevara kapitalismens utsugning medans arbetarklassen vill upphäva den. Kampen om lön är den största motsättningen, det vill säga hur produktionens resultat ska fördelas på arbetare och kapitalister. Det ekonomiska ägandet gör kapitalisterna till vinnarna i kapitalismen. Arbetarklassen är alltid kapitalismens underordnande klass, vars styrka varierar i olika samhällen och situationer. Denna syn instämmer reformismen endast delvis in på.
Reformismen anser, till skillnad från marxismen, att planering och ägande kan skiljas åt. Staten behöver inte äga näringslivet för att kunna styra dess riktning (Fredelius, 1976, s. 7). Reformismen ser på marknaden som irrationell och omoralisk, dock anses planhushållning bitvis vara för ensidigt (Larsson, 2014, s. 91). Blandekonomi, bestående av statlig, kooperativ och privat ägandeform, är vanligt. Den nya planhushållningen innebar att förstatliga större delen av näringslivet och att kunna styra marknaden med politiska medel utan att socialisera företag. Då reformister inte betraktar en samhällsformation som en odelbar helhet, kan också ägandet delas upp i delar som var för sig kan förändras. Ägande över produktionsmedlen och kontroll över dem innebär inte samma sak, nödvändigtvis. Detta kallas “funktionssocialism”.
Människor bör behandlas som mål och aldrig som medel, detta är en grundprincip inom den reformistiska socialismen (Larsson, 2014, s. 86). Dessutom, att alltid handla så som du skulle vilja att den princip efter vilken du handlar, kan upphöjas till universell lag. Dessa principer är viktiga för reformister under argumentation mot de revolutionära metoderna. Också frihet, jämlikhet, socialt samvete och broderskap är viktiga begrepp.
Den reformistiska socialismens syn på gemene man utgörs av jämlikhetsteori och ger sig tillkänna som en stark strävan efter att utjämna ojämlikheter i politiska resurser, genom utbildning och inkomstutjämning (Larsson, 2014, s. 86). Synen skiljer sig från kommunismens, som ser en stor skillnad mellan politisk elit och icke-elit. Reformister är skeptisk till gemene mans demokratiska vilja efter nazismens och fascismens diktatur och menar att någon måste ta kampen mot fåtalets privilegier och mot massornas apati. Gällande sociala egenskaper ser reformisterna positivt på människan, förbättrade samhällsförhållanden förbättrar också människan. Materiella förhållanden gör inte människan “god”.
Reformismen vänder sig främst till arbetare, dock innebär “arbetarklassen” inte samma som för marxister och kommunister (Larsson, 2014, s. 87). Klassamhället finns inte, istället är alla del av ett stort samhälle
och lojaliteten mot den egna nationen är stor. Nationalstaten är den viktigaste enheten för reformistiska socialister, medan exempelvis EU är ett verktyg för att förverkliga idéerna i ett större format.
Representativ demokrati med fri partibildning, allmän rösträtt och parlamentarism kännetecknar reformister (Larsson, 2014, s. 88). Detta för samman socialdemokrater och liberaler. Dock finns en stor skillnad mellan hur mycket som ska kontrolleras med politiska beslut. Gradvis samhällsförändring är utmärkande för både liberalismen och socialdemokratin, då gradvis förändring möjliggör politiskt samförstånd och demokratiska metoder. Enligt marxismen och kommunismen är statsapparaten en undertryckt makt som tjänar under den ekonomiskt härskande klassen. Reformisterna ser istället att exempelvis skolpolitik kan drivas socialistiskt medans produktionsmedlen inte nödvändigtvis måste göra det. De menar att statsmakten kan vara självständig i förhållande till dem som äger produktionsmedlen (Larsson, 2014, s. 88).
Det kan finnas motsättningar i att förena politiska metoder som är gradvisa, med det socialistiska målet (Larsson, s. 2014, 89). Larsson skriver om en reformistisk ideolog, Ernst Wigforss, som uppmanar till “ideologisk vision” och “provisoriska utopier”, då reformismens bild av det framtida samhället är föränderlig och inte definitiv. Ideologin innehåller alltså en kritik mot det “utopiska samhällsbyggandet”.
Socialisering av näringslivet, eller delar av det, är en huvudlinje inom ekonomiska frågor för reformister (Larsson, 2014, s. 91). Också statlig planhushållning, en politisk styrning av näringslivets inriktning, är en viktig punkt. Även företagsdemokrati, när anställda har inflytande över företagens styrning, figurerar inom den reformistiska socialismen. Dessa tre linjer fungerar ofta ihop, även om någon ibland är dominerande.
Skatter och inkomstöverföringar inom socialpolitiken är reformismens försök att utjämna de inkomst- och förmögenhetsskillnader som marknadsmekanismerna skapar (Larsson, 2014, s. 92). En svensk socialdemokratisk idé är att förluster i välfärden ska kompenseras på samma sätt som inskränkningar i äganderätten kompenserats.
Behovet av reformer är permanent och industrisamhället förändras kontinuerligt, vilket gör det omöjligt att försöka skapa ett fullkomligt och perfekt samhälle (Larsson, 2014, s. 94). Visionerna är mer kortsiktiga. Möjligen skulle “ett klasslöst och därmed jämlikt samhälle med en stark statsmakt under medborgerlig kontroll” vara en bild av ett gott samhälle, en utopi (Larsson, 2014, s. 94). En stark stat är en permanent institution för samhällsbyggande.
3.4.7 Idealtyp: socialdemokratins syn på statens roll Varat
Här presenteras den reformistiska socialismens syn på hur statens roll är, deras verklighetsuppfattning om staten roll. Reformismen ser på staten som den största aktören i samhället och att statens roll är väsentlig för att skapa jämlikhet. Till skillnad från marxismen och den klassiska socialismen ser inte reformismen på staten som underordnad den ekonomiskt härskande klassen, utan som en makt som kan styra självständigt från ägandet av produktionsmedlen. Statens roll är då inte att konsekvent häva den kapitalistiska ordningen, men att utjämna de skillnader som marknaden skapar inom inkomst- och förmögenhet. Socialdemokratin ser på statens roll som en permanent och stark institution.
Görat
Här presenteras den reformistiska socialismens syn på vad staten bör göra, ideologins strategi för statens roll. Reformismen anser att näringslivet bör förstatligas genom politiska medel, dock inte nödvändigtvis genom att äga det. Statligt, kooperativt och privat ägande är vanligt förekommande inom socialdemokratin då ideologin ser marknaden som omoralisk, men också anser planhushållning vara för revolutionärt. Staten bör, genom utbildning och inkomstutjämning, skapa jämlikhet i samhället och stå upp mot fåtalets privilegier. Statsmaktens roll är att utjämna ekonomiska och sociala olikheter, dock är ägandet av produktionsmedlen inte nödvändigt. Staten ska, enligt reformismen, agera självständigt i förhållande till ägarna av produktionsmedlen för att nå jämlikhet. Staten bör socialisera näringslivet utan att äga det samt införa statlig planhushållning och demokratisera företag genom att låta de anställda ha inflytande. En socialpolitisk reform inom ideologin är skatter och inkomstöverföring, som ska väga upp för marknadens orättvisa konsekvenser, vilket är någonting som staten bör åtgärda. Staten bör agera för att utjämna ojämlikheter inom klassamhället och gör det främst genom inkomstfördelning, högt skattetryck och utbildning.
Börat
Här presenteras vad statens roll bör vara, hur utopin för socialdemokratins syn på statens roll ser ut. Statens roll bör vara att utjämna klasskillnader genom inkomstfördelning och höga skatter som bidrar till välfärden. Marknaden, som är omoralisk och går emot det sociala samvetet, bidrar till ökade klyftor som staten ska minska. Trots detta bör statens roll inte innefatta att äga marknaden. För att medborgarna ska kunna leva i frihet, som definieras som jämlikhet, krävs en eliminering av exempelvis ekonomiska klyftor. Staten bör tillstå utbildning för att utjämna sociala skillnader som råder i samhället. Socialdemokratin har ingen långsiktig “utopi” då behovet av reformer är föränderligt. Ett klasslöst och därmed jämlikt samhälle eftersträvas, där en stark stat permanent existerar under medborgerlig kontroll.
3.4.8 Idealtyp som analysschema
Tabell 2. Socialdemokratins syn på statens roll
Varat Permanent och stark institution
Görat Omfördelning av inkomst och högt skattetryck
genom blandekonomi
Börat Utjämnande av inkomst- och klasskillnader under
medborgerlig kontroll
3.4.9 Jämförande av idealtyper
Nedan presenteras ett jämförande analysschema för att illustrera skillnaderna mellan de två idealtyperna. Därefter lyder en jämförande diskussion för att belysa vilka skillnader och eventuella likheter som finns gällande idealtypernas syn på hur statens roll är, vad staten bör göra samt hur statens roll bör se ut.
3.4.10 Jämförande idealtyper som analysschema
Tabell 3. Nyliberalismens och socialdemokratins syn på statens roll
Kategori Nyliberalismen Socialdemokratin
Varat Kränker den individuella rätten
till frihet, liv och egendom
Permanent och stark institution
Görat Endast skydda individers rätt till
frihet, liv och egendom genom lagar och förordningar samt basala socialpolitiska åtgärder
Omfördelning av inkomst och högt skattetryck genom blandekonomi
Börat Minimal och låta marknaden
verka
Utjämnande av inkomst- och klasskillnader under medborgerlig kontroll
3.4.11 Jämförande diskussion: nyliberalismens och socialdemokratins syn på statens roll Varat
Nyliberalismens syn på staten är att den begränsar individers frihet medan socialdemokratin ser på statens roll som väsentlig för jämlikhet, vilket för dem innebär frihet. Nyliberalismen anser att statens roll är att skydda individer från att få sina individuella rättigheter kränkta av andra individer, vilket en kan hävda att socialdemokratin likaså tycker. Båda ideologierna ser på statens roll som beskyddande av frihet, dock på olika sätt. Nyliberalismen menar att statens roll är att skydda medborgarnas frihet, rätt till liv och egendom och att de socioekonomiska åtgärder som vidtas, är kränkande. Socialdemokratin, som också värdesätter frihet, ser dels medborgare som ett kollektiv snarare än individer, dels att frihet innebär att få skydd från staten gällande klass- och inkomstfrågor. Nyliberalismen ser på staten som ett hot mot individens frihet medan socialdemokratin ser på marknaden som ett hot mot jämlikheten. På den här punkten skiljer de sig väsentligt, då nyliberalismen ser på marknaden som den viktigaste enheten där individer kan tillgodose sina preferenser medan socialdemokratin anser staten vara den viktigaste enheten. Synen på statens roll skiljer sig alltså åt, nyliberalismen anser att den kränker individers frihet, rätt till liv och egendom medan socialdemokratin ser på staten som en stark permanent institution som skapar jämlikhet.
Görat
Nyliberalismen anser att staten kan tillgodose de som har det sämst ställt med vissa sociala medel, tillstå marknaden lösa ramar som gynnar ändamålet och skydda medborgare genom lagar och förordningar. Exempelvis grundskola och infrastruktur kan vara statligt, annars förespråkar nyliberalismen ekonomiska förordningar som ska skydda marknaden från statens makt. Socialdemokratin menar att staten bör utjämna de inkomstskillnader som marknaden skapar samt utplåna klassamhället, vilket nyliberalismen inte håller med om. En sådan statlig inblandning är kränkande, menar nyliberalismen. Socialdemokratin förespråkar planhushållning, socialisering av företag och företagsdemokrati medan nyliberalismen anser att samtliga av dessa medel är omoraliska. Synen på vad staten ska göra skiljer sig åt, då socialdemokratin anser att den bör jämna ut klass- och inkomstskillnader medan nyliberalismen anser att staten endast bör skydda individers mest basala behov.
Börat
Nyliberalismens syn på hur statens roll bör vara är kort sagt, minimal. Staten bör låta marknaden styra då den är mer demokratisk eftersom den kan tillgodose individuella preferenser. Staten kan, som nämnts tidigare, tillgodose vissa grundläggande behov samt skydda individer genom lagar och förordningar. Socialdemokratin har inte i samma utsträckning en utopisk bild av hur statens roll ska se ut då behovet ständigt anses vara föränderligt. Det närmaste en utopi en kan komma är utjämnande av klass- och
inkomstskillnader genom omfördelning och högt skattetryck. Det är också det som statens roll bör vara, att förverkliga denna vision. Nyliberalismens och socialdemokratins börat skiljer sig även inom denna kategori åt.
4. Analys
Under detta kapitel redogörs för de artiklar som analyserats, vilket följs av själva analysen där idéerna jämförs med idealtyperna i en teoretisk diskussion.
4.1 Genomgång av material: Idéer om statens roll i Coronakrisen från DN, Expressen och
Aftonbladet
Här presenteras det material som analyseras, artiklar som innehåller idéer om statens roll under Coronakrisen. Då hela texter inte kan återges, sammanfattas de med fokus på de meningar som uttryckligen beskriver idéer om statens roll. I de sammanfattande texterna förekommer citat för att tydligt återge artiklarna.
● Artikel 1: Dagens Nyheter, Amanda Sokolnicki: “Coronakrisen visar varför regionerna inte ska ansvara för sjukvården” (Dagens Nyheter, 2020-03-19).
Sokolnicki skriver om statens uppgift och beskriver hur vänstern tycker att staten ska syssla med det mesta, medan höger anser att staten bör skydda befolkningens frihet. Skribenten menar att frågan inte är om staten ska ha några uppgifter, utan vilka uppgifter den ska ha. Sokolnicki skriver att staten har misslyckats, då Sverige har prioriterat frågor som föräldraledighet framför exempelvis polisväsendet. Att ge väljarna vad de vill ha här och nu, är mer populärt än att bedriva politik som inte märks av, exempelvis att rusta upp militären. Denna politiska mentalitet är varför vi nu står i en kris utan beredskap, menar Sokolnicki. Besparingar som gjorts genom att inte ha stora lager med medicin och sjukvårdsutrustning, är det som nu slår tillbaka mot oss. Då regionpolitikerna vägrar ta ansvar för denna nedskärning, måste staten agera. Vårdfrågor är en sådan uppgift där staten behöver ta ansvar, skriver Sokolnicki.
● Artikel 2: Dagens Nyheter, Erik Helmerson: “Vi tömde vårt skafferi och litade på grannen” (Dagens Nyheter, 2020-03-16).
Helmerson beskriver hur den internationella tilliten som Sverige förhållit sig på, gällande bland annat krisberedskap, inte går att räkna med. Då Danmark, Tyskland och Frankrike med flera, stängt sina gränser, står Sverige nu utan det samarbete som vi förlitat oss på. Sveriges egen krisberedskap räcker inte långt, menar Helmerson och håller med tidigare sjukhusdirektör Elowsson om att “staten borde se till att sjukvårdsregionerna har minst tre månaders omsättningslager av materiel och läkemedel”. Helmerson menar att den dåliga krisberedskapen beror på dumsnåla politiker. “Det kan alltid komma situationer där vi blir tvungna att kunna lita till oss själva. Någon gång måste den insikten sjunka in hos svenska beslutsfattare.” Skriver Helmerson och syftar på Sveriges naiva tillit till internationellt samarbete.
● Artikel 3: Dagens Nyheter, Ewa Stenberg: “Den svenska krisberedskapen skakar i grunden” (Dagens Nyheter, 2020-03-15).
Stenberg skriver om den svenska statens reaktion på Corona, om hur vårt decentraliserade system bromsar de beslut som tagits i många andra länder. Staten förlitar sig på experter och myndigheter, menar Stenberg och därför vidtas inte samma åtgärder som i grannländerna. Det decentraliserade systemet ligger bakom de ringa åtgärder som vidtagits. Många beslut gällande krisens hantering är tagna av myndigheter, vilket staten hanterar i många andra nationer. Dessutom, menar Stenberg, hotar Coronakrisen både säkerhetspolitiken och krisberedskapen. Sverige förlitar sig på internationellt samarbete och på EU gällande krishantering. Coronas globala spridning har dock visat att var nation ser till sig själv främst när det gäller kriser och istället för samarbete, har nationalismen eldats på. Stenberg skriver också om marknadsprinciperna som resulterat i att mediciner och skyddsutrustning köpts upp av privata företag. “Just-in-time”-systemet gör oss sårbara. Stenberg slutsats är att det civila försvar som nu ska byggas upp i Sverige inte bör förlita sig på just-in-time-leveranser och grannländer.
● Artikel 4: Dagens Nyheter, Gunilla Almered Olsson: ”Coronasmittan bereder väg för en större omställning” (Dagens Nyheter, 2020-03-14).
Almered Olsson beskriver hur samhällets sårbarhet visar sig under kriser som denna. Debattören beskriver att krisberedskap globalt, trots behovet med tanke på bland annat klimathotet, inte tagits på det allvar det borde. Nu, på grund av Coronakrisen, begränsas resande och nöjeskonsumtion, i Sverige till och med frivilligt, för att undvika smittspridning. Jämförelsevis med åtgärder mot klimathotet, är detta intressant, menar Almered Olsson. Trots larm från FN med flera, har väldigt få åtgärder vidtagits mot den växthuseffekt som förväntas få förödande effekter. Nu, när “business aldrig kan bli as usual igen”, har individer, samhället och global nivå, tillfälle att utveckla hållbara lösningar som skyddar oss i framtiden. Lokala produktion gynnar miljön samt minskar det sårbara beroendet länder har till varandra. Utvecklingen av förnybar energi kräver arbete, vilket skulle gynna den rasande börsen och den arbetslöshet som medföljer. Coronakrisen har gett staten och överstatliga beslutsfattare, en möjlighet att driva politik som ger oss en rikare framtid.
● Artikel 5: Dagens Nyheter, Martin Liby Troein: “Kriser kräver undantag – staten måste kliva in för att hantera materielbristen” (Dagens Nyheter, 2020-03-13).
Bristen på material och mediciner som sjukhus rapporterar om, undergräver förmågan att hantera covid-19. Detta är inte förvånande, menar Liby Troein, då det larmats om detta under en längre tid. När krisen är över kommer diskussioner om krisberedskap behöva föras, om de globala, privata “just-in-time”-leveranser som
