SARTRE 3-tabellerna : ytterligare en redovisning av europeiska bilförares åsikter om trafik och trafiksäkerhet / The SARTRE 3 Tables: another set of opinions about traffic and traffic safety of European drivers

VTI rapport 541/541A

Utgivningsår/Published 2006

www.vti.se/publikationer

www.vti.se/publications

SARTRE 3-tabellerna

Ytterligare en redovisning av europeiska bilförares åsikter om

trafik och trafiksäkerhet

The SARTRE 3 Tables

Another set of opinions about traffic and traffic safety of European

drivers

Utgivare: Publikation:

Rapport 541/541A

2006

40499

Sartre III

Sven Dahlstedt

Vägverket

Titel:

SARTRE III-tabellerna –

Ytterligare en redovisning av europeiska bilförares åsikter om trafik och trafiksäkerhet

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

SARTRE är en akronym för "Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe", vilket är den fullständiga

benämningen på ett omfattande samarbete mellan trafiksäkerhets- och trafikforskningsorganisationer i

Europa för att genomföra samordnade intervjuundersökningar. Projektets första omgång startade i början

av 1990-talet och omfattade då ungefär 16 länder i Väst- och Centraleuropa.

I den här rapporterade tredje omgången av Sartre-projektet insamlades nya intervjudata om bilförares

åsikter om ett flertal trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Intervjun omfattade i denna omgång 134 frågor

och totalt erhölls användbara svar från mer än 23 000 bilförare från 23 länder i Väst- och Centraleuropa.

Intervjun gällde främst åsikter om hastigheter, bilbälten och alkohol, men innehöll även frågor om

all-männa trafiksäkerhetsämnen, nya teknologier och ett antal självrapporterade beteenden.

Rapporten syftar främst till att tillhandahålla det aktuella Sartre-materialet på ett någorlunda överskådligt

sätt för dem som föredrar att själva gräva i siffermaterial. Den innehåller även en mycket kortfattad

redogörelse för genomförandet av Sartre-projektet, och ett något mera utförligt avsnitt med kommentarer

rörande materialets begränsningar.

Huvuddelen av rapporten upptas sedan av 128 tabeller. I tabellerna redovisas intervjuresultaten fråga för

fråga, med svarsfrekvenser för varje deltagarland och med sammanfattande median- eller medelvärden

för att underlätta jämförelser.

Publisher: Publication:

Report 541/541A

2006

40400

Sartre III

Author: Sponsor:

Sven Dahlstedt

Swedish Road Administration

Title:

The SARTRE 3 Tables –

Another set of opinions about traffic and traffic safety of European drivers

Abstract (background, aim, method, result) max 200 words:

SARTRE is an acronym for the project "Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe", which implies

a collaboration between a number of organisations in the field of traffic safety and road traffic research

in Europe to carry out coordinated surveys. The first phase of the project started in the early 90's and then

it included about 16 countries in Western and Central Europe.

In the third round of the continued Sartre project, reported here, new interviews were conducted with

European drivers to study their attitudes to traffic and traffic safety. This time the questionnaire

contained 134 questions, and more than 23,000 drivers were interviewed in 23 countries in Western and

Central Europe. The main topics were speeds, seat belts and alcohol, but the interview also covered some

more general traffic safety issues, new technologies as well as some questions concerning self-reported

behaviour.

The purpose of the report is mainly to give a reasonably clear presentation of the available Sartre data in

a format for those who wish to do their own data-digging and make their own comparisons. As an

introduction the report contains a very brief account of the Sartre project and a number of more detailed

comments regarding the limitations of the study and the obtained results.

The major part of the report contains 128 tables, each giving the results of a single question in the

inter-view. The results are presented as response distributions for each participating country, supplemented

with summarizing average or median results for ease of comparison.

Förord

Sartre-projektet startade 1990 som ett relativt litet, men ambitiöst, initiativ av några

europeiska forskare och en icke-forskande trafiksäkerhetskonsult. Efterhand ökade

omfattningen och så småningom kom den första Sartre-omgången (Sartre I) att omfatta

ungefär 16 länder. Projektet upplevdes av många som en stor framgång och fem år

senare genomfördes följaktligen Sartre II, och efter ytterligare drygt fem år Sartre III.

Det svenska Sartre-deltagandet har finansierats av Vägverket och motiverats av ett

överordnat intresse att delta i det europeiska samarbetet rörande trafiksäkerhet snarare

än av ett uttalat kunskapsbehov.

Under de två första omgångarna kom Sverige med i Sartre-samarbetet först efter att de

flesta forskningsmetodologiska frågorna (inklusive frågeformulärens utformning) hade

avhandlats, och under Sartre III sköttes de forskningsmetodologiska förberedelserna av

en liten kärngrupp av forskare från de tidigare omgångarna. Rollen som svensk

projekt-ledare har därför i huvudsak varit att i efterhand arbeta med, sammanställa, tolka och

bedöma insamlade intervjudata vilka presenteras som Sartre-resultat i denna

tabell-rapport (och dess föregångare). Motivet för att sammanställa tabell-rapporter med enbart

tabeller var att jag (och åtminstone några av mina första uppdragsgivare) kände ett

behov/intresse av att kunna bläddra i/skumma den ganska enorma Sartre-databasen. De

sammanställningar som gjorts inom Sartre-konsortiet bedömdes dessutom inte vara

tillräckligt lättillgängliga eller informativa. Eftersom det kunde finnas ett liknande

intresse även utanför den svenskspråkiga delen av världen har rapporterna gjorts

tvåspråkiga.

När jag drabbades av sjukdom och inte kunde fullfölja Sartre blev arbetet med den sista

överarbetningen och tryckningen av Sartre III-rapporten kraftigt försenat. Rapporten

publiceras nu (förhoppningsvis innan nästa Sartre-omgång påbörjas) tack vare goda

vänner och hjälpsamma kollegor. Alla åsikter som framförs i rapporten är mina egna,

och det kan inte förutsättas att de delas av uppdragsgivaren.

Linköping maj 2006

Preface

The Sartre project started 1990 as a small, but ambitious, initiative by a few European

researchers together with an independent traffic safety consultant. Gradually the project

grew and finally Sartre I included about 16 European countries. The project was seen as

a great success in many places, so accordingly, five years later Sartre II was carried out

and then, after another five years, also Sartre III. The Swedish participation has been

financed by the Swedish Road Administration and has been motivated more by an

ambition to take part in the European road safety cooperation rather than an interest in

the study itself.

During the first two Sartre rounds Sweden joined the project so late that most of the

methodological issues (including the questionnaire) had already been settled, and in

Sartre III the methodological work was done by a small core group of researchers from

the previous rounds. Therefore, the Swedish work has been mainly to afterwards

compile, interpret, review and present the Sartre data as in this and the preceding reports

of tables. The motive for compiling a report with only tables and no accompanying

comments or interpretations has been that both I myself, and some of my sponsors, felt

a need for/interest in browsing through at least the surface of the large Sartre database.

This aim did not seem to be fulfilled by the available Sartre reports. Since it seemed

probable that such a need/interest might appear also somewhere outside the Swedish

speaking part of the world, the reports have been bilingual in order to save someone

from doing this job once more but in another language.

Unfortunately I fell ill during the final revision of the manuscript to this report which

delayed its publication about two years. Now when it is finally printed (hopefully before

Sartre IV is started) it is thanks to good friends and helpful colleagues. Any expressions

of opinion found in the report are my own, and not necessarily endorsed by my sponsor.

Linköping May 2006

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts av forskningschef Hans Erik Pettersson 2005-12-28.

Sven Dahlstedt har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 2006-05-04.

Projektledarens närmaste chef Lena Nilsson har därefter granskat och godkänt

publikationen för publicering 2006-05-09.

För överensstämmelsens skull har rapporten skrivits på samma format som rapporterna

från Sartre I (VTI rapport 403/403A) och Sartre II (VTI rapport 446/446A).

Quality review

Internal peer review has been performed by Research Director Hans Erik Pettersson

2005-12-28. Sven Dahlstedt has adjusted the final manuscript 2006-05-04. The head of

the project leader Lena Nilsson has reviewed and approved the report for publishing

2006-05-09.

For consistency reasons the report has been written on the same format as the

previously published reports from Sartre I (VTI rapport 403/403A) and Sartre II (VTI

rapport 446/446A).

Innehållsförteckning Contents

Sid Page

Del 1 – Konventionell redovisning 5 Part 1 – Customary presentation

(Swedish text) 5–10

Sartre-projektets bakgrund och syfte 5 Background and purpose of the Sartre project

11

Genomförande 6 Project methodology 12

Bearbetningar 7 Calculations and transformations 14 Kommentarer till rapporten 9 Comments to the report 15 Några läsanvisningar 9 Some reading hints 16

(Engelsk text) 11–16

Del 2 – Några anmärkningar mot projektet

Part 2 – Some remarks regarding the project

Svensk version 17 (Swedish text) 17–22

(Engelsk text) 23–28 English version 23

Referenser 29 References 28

Del 3 – tabellerna Part 3 – The tables

Förkortningar och beteckningar 31 Abbreviations and notations 31

Tabeller 32 Tables 32

Bilagor Appendices

Svenskt intervjuformulär 161 Swedish questionnaire 161 Engelskt intervjuformulär 176 English questionnaire 176 Register över variabelnamn 191 Index of variables 191

Del 1 – Konventionell redovisning

Sartre-projektets bakgrund och syfte

Sartre-projektets bakgrund och historia har redan presenterats i flera versioner, på

svenska av Dahlstedt (1994a) och på engelska av bl.a. Barjonet och Benjamin (1993).

Här ges därför endast en mycket summarisk sammanfattning.

SARTRE står för "Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe”, och är ett

sam-arbetsprojekt mellan trafiksäkerhets- och trafikforskningsorganisationer i de flesta väst-

och centraleuropeiska länder. Projektet startade 1990 som ett ganska blygsamt initiativ

av några forskare tillsammans med en oberoende trafiksäkerhetskonsult från IDBRA

(International Driver Behaviour Research Association). På ett par år växte sedan

projektet till att i första omgången (Sartre I) slutligen omfatta ungefär 16 länder.

Syftet med Sartre var att ge en översikt över inställningen till några och

trafik-säkerhetsfrågor i olika delar av Europa med olika givna förutsättningar. Projektet skulle

genomföras på ett sådant sätt att insamlade data skulle medge såväl enkla jämförelser

(Dahlstedt, 1994a; 1994b) som mera avancerade statistiska analyser (Cauzard, 1995b;

Christ och Brandstätter, 1995; Dahlstedt, 1994c).

På många håll presenterades/uppfattades den första Sartre-omgången som ett så lyckat

projekt att det blev naturligt att planera en upprepning. En sådan (Sartre II) genomfördes

1996–97 och resultaten från denna andra omgång har presenterats i olika versioner t.ex.

av SWOV (1998a; 1998b; 1998c) och Dahlstedt (1999). I Sartre II hade antalet

deltagande länder ökat till 19 eftersom Tjeckoslovakien delats i Tjeckien och Slovakien,

Danmark dragit sig ur, men Finland, Grekland, Polen och Slovenien tillkommit. Den

framgången måste givetvis också upprepas, vilket nu gjorts i en tredje omgång (Sartre

III) med ännu flera deltagare.

Det svenska deltagandet i den första Sartre-omgången beslutades väldigt sent och

motiverades mera med europeisk trafiksäkerhetssolidaritet än av ett kunskapsbehov.

Sedan många år genomfördes ju regelbundet återkommande attitydmätningar bland alla

svenska trafikanter (Rydgren, 1986; Bengtsson, 1987; Warnemo, 2003), inte bara bland

bilförare som i Sartre. Bland de svenska uppdragsgivarna fanns de som önskade en

någorlunda lättbläddrad sammanställning av resultaten från Sartre I, både för enkel

tillgång till egna referensdata och för att kunna visa upp ett siffermaterial för utländska

motparter. Därför producerades en svensk-engelsk rapport med enbart resultattabeller

(Dahlstedt, 1994b), som faktiskt rönte en viss efterfrågan.

Inför Sartre II var situationen likartad och behovsbilden ungefär densamma. Därför

producerades en ny tvåspråkig rapport med resultaten från den andra Sartre-omgången

sammanställda i tabellform (Dahlstedt, 1999). Även den rapporten gick ut i en relativt

stor upplaga trots att den fanns tillgänglig på Internet. När det så blev en tredje

Sartre-omgång var det naturligt att också ge ut resultaten från denna i en tredje tvåspråkig

rapport med resultattabeller, vilken nu föreligger.

Genomförande

Även när det gäller uppläggning och genomförande av Sartre-projektet finns flera

relativt utförliga redovisningar. Den svenska delen av den första Sartre-undersökningen

har beskrivits detaljerat av Dahlstedt (1994a) och uppläggningen av Sartre II och III var

likartad i de flesta avseenden. Översikter över hela projektet har presenterats med olika

detaljeringsgrad av Cauzard (1993 och 1994 för Sartre I, och 1998 för Sartre II). I

redogörelsen nedan kommer därför endast några av huvudpunkterna att beröras. Den

läsare som önskar mer detaljerad information hänvisas till någon av de refererade

rapporterna.

Intervjuerna i Sartre I innehöll ca 200 frågor, vilka i huvudsak var disponerade i fem

huvudområden: trafiksäkerhet i allmänhet, hastigheter, alkohol, bilbälten och

"Europa-frågor". Ett 20-tal av frågorna berörde inte trafik utan gällde mer konventionella

socio-ekonomiska bakgrundsdata. Innehåll, formulering och utformning av intervjuformuläret

diskuterades fram av de deltagare som hade hunnit bli medlemmar i konsortiet före

våren 1991 och som även haft möjlighet att delta i alla möten. Originalformuläret

utformades parallellt i en engelsk och en fransk version. Deltagare som tillkom senare

fick sedan själva formulera sina respektive nationella versioner med utgångspunkt från

endera av originalen. Vid behov samordnades arbetet av projektets koordinator på

INRETS.

Inför Sartre II insåg man att den första intervjun varit alltför omfattande, och antalet

frågor minskades till cirka hälften. Alla ”Europafrågor” togs bort, liksom frågor som

inte hade diskriminerat mellan förargrupper eller mellan länder och frågor som av andra

skäl bedömdes mindre väsentliga. Några frågor modifierades och ett fåtal tillkom

rörande bl.a. miljöförstöring och det högaktuella ämnet ”Trafik och

informations-teknologi”. Det totala antalet frågor blev 115. En annan skillnad, jämfört med den första

intervjuomgången, var att endast en engelsk originalversion av frågeformuläret togs

fram till vilken alla nationella versioner skulle anpassas.

Till Sartre III togs ett antal frågor om upplevd risk för olika färdsätt och aktiviteter bort.

I stället tillkom frågor om främst övervakning och ny teknik så att undersökningens

omfattning ökade till totalt 134 frågor. Den svenska versionen av frågeformuläret som

användes i Sartre III återfinns i Bilaga 1 och det engelska originalet i Bilaga 2.

Vid översättning av intervjuformuläret i Sartre III skulle det engelska originalet följas

"så nära som möjligt" för jämförbarhetens skull (generellt villkor för deltagande i

Sartre-konsortiet). Andra villkor var att de nationella stickproven skulle omfatta

personliga intervjuer med minst 1 000 personer, att stickproven skulle utgöra

represen-tativa urval av aktiva bilförare, och att alla intervjuer skulle genomföras vid personliga

besök hemma hos respondenterna. För de allra flesta frågorna visades färdiga svarskort

så att respondenterna skulle veta vilka svarsalternativ som var möjliga/tillåtna. På

svarskorten fanns inte något ”Vet ej”-alternativ angivet. Ytterligare ett villkor var att

alla konsortiemedlemmar (se Texttabell 1) skulle ha tillgång till alla andras data. Detta

villkor uppfylldes genom att INRETS i Frankrike även denna gång tog ansvaret för att

sammanställa en central databas som alla deltagare kunde få utdrag eller kopior från.

ålder och kön samt i några fall yrke och/eller hemort. För fem av länderna är de

tillgängliga metodbeskrivningarna så knapphändiga att urvalstekniken inte kan

fastställas. Datainsamlingen gjordes främst under hösten-vintern 2002–2003, men

utspritt från september–oktober 2002 (Spanien) till mars–april 2003 (England och

Portugal).

I vilken utsträckning strävandet efter jämförbarhet, såväl mellan länder som över tid

(mellan Sartre-omgångar), verkligen infriats har tyvärr inte fastställts. Med

utgångs-punkt från de svenska erfarenheterna och ett antal iakttagelser, som diskuteras i

rapportens Del 2 nedan, kan det dock vara på sin plats med en uppmaning till viss

försiktighet då jämförelser görs och slutsatser dras.

Texttabell 1 Deltagande länder och respektive institution, samt undersökningens

omfattning i de tre omgångarna av Sartre-projektet.

Sartre I

Sartre II

Sartre III

Land Institution/ Netto- Netto- Netto-

organisation stickprov stickprov stickprov

--- Belgien IBSR 1 104 1 003 1 006 Cypern ETEK – – 1 004 Danmark RfT / DTF 1 260 – 1 076 England TRL 1 449 1 029 1 237 Estland STRATUM – – 1 002 Finland VTT – 1 000 1 000 Frankrike INRETS 1 004 1 011 1 000

Grekland NTUA –HIT – 1 009 1 000

Irland NRA 835 1 058 1 014 Italien SIPSiVi 1 000 1 136 1 003 Kroatien HAK – – 1 035 Nederländerna SWOV 1 009 1 010 1 009 Polen ITS – 1 040 1 015 Portugal PRP /ISCTE 1 048 1 103 1 025 Schweiz BPA/BFU/UPI 1 000 1 000 1 000 Slovakien ASSP-ARK – 1 003 1 115 Slovenien SPV – 1 062 1 056 Spanien DGT 1 207 1 451 1 694 Sverige VTI / VV 1 266 1 003 1 027 Tjeckien CDV – 1 000 1 026 Tjeckoslovakien USMD 1 071 – – Tyskland BASt 1 021+1 067 1 802 1 005 Ungern KTI 999 1 000 1 020 Österrike KfV 1 086 1 005 1 002

Bearbetningar

nödvändigt att komplettera/korrigera data för dessa länder (Cauzard, 2003). Det

kompletterade datamaterialet utgör underlag för alla resultat som presenteras i

före-liggande rapport.

För övrigt gjordes inga medvetna bearbetningar eller transformeringar av de erhållna

datamängderna. En avsevärd och oavsiktlig dataförenkling gjordes dock i och med att

alla ”Vet ej”-svar kodades som ”Ej”-svar vid filsammanläggningen. Troliga orsaker kan

ha varit bristande metodikinsikt om värdet av att hålla isär de två svarsalternativen och

att det ansågs alltför resurskrävande och kostsamt att göra detta. Med tanke på att

antalet ”Vet ej”-svar i Sartre I ibland kunde uppgå till 15 à 20 % för vissa frågor i vissa

länder (Dahlstedt, 1994b) innebär förenklingen en avsevärd försämring av rådatas

kvalitet för åtskilliga frågor. När bearbetningarna för den svenska rapporten gjordes så

fanns inte någon förbättring av rådataversionen planerad eftersom detta bedömdes bli

för dyrt (Cauzard, 2002b). I oktober 2003 kom dock ett meddelande att det nu fanns en

kompletterad version av rådatasammanställningen, i vilken ”Vet ej”-svaren separerats

från ”Ej-svar”. Denna sammanställning blev tyvärr tillgänglig för sent för att kunna

utnyttjas som underlag till föreliggande rapport.

I de svenska tabellrapporterna från Sartre I och II (Dahlstedt, 1994b och 1999) gjordes

några modifieringar och transformeringar av datamaterialet. Ett antal sammanfattande

centralvärden presenterades i varje resultattabell för att öka överskådligheten och

underlätta vidare analyser. Bedömningsskalor vändes, "Vet ej"-alternativet placerades in

på skalorna och ett antal frågor ströks.

I Sartre III-data fanns, som redan nämnts, inga ”Vet ej”-alternativ och intervjun hade

kortats ner så mycket att endast ett fåtal frågor bedömdes som helt irrelevanta.

Omvändning av bedömningsskalor har dock skett på likartat sätt som tidigare. Strävan

har varit att i alla tabeller koda de mest ”trafiksäkra” åsikterna med de högsta

skalvärdena och följaktligen presentera ”hög trafiksäkerhet” till höger i tabellerna.

Denna princip har dock inte kunnat följas helt konsekvent. Exempel på uppenbara

undantag är några av alkoholfrågorna där höga värden betyder hög alkoholkonsumtion.

För varje enskild fråga är det möjligt att studera detaljerna för skalans omvändning

genom att jämföra formuleringarna och beteckningarna i tabellerna med

fråge-formulären i Bilaga 1 eller 2.

De strykningar som gjorts gäller främst ett antal frågor av sociologisk

bakgrunds-karaktär som endast är av intresse för korssorteringar eller andra analyser. Av

sak-frågorna är det endast en fråga om alkohol och tre frågor om tunnelkörning som tagits

bort. Det allmänna (läs-)värdet hos rapporten har bedömts öka snarare än minska när

dessa frågor utgått. Några elementära bakgrundsdata redovisas för den som t.ex. önskar

jämföra stickprovssammansättningen i de olika länderna. Den intresserade läsaren torde

ganska enkelt kunna konstatera vilka frågor som inte redovisas i tabellerna genom att

jämföra tabelltexterna med frågeformulärstexten i Bilaga 1.

Eftersom de allra flesta svarsfördelningarna är påtagligt sneda, svaren på många frågor

till och med extremt snedfördelade, har medianvärdet använts som det mest rättvisande

sammanfattande centralmåttet. För att medianen ska få bästa möjliga diskriminerande

Kommentarer till rapporten

I en mera konventionell rapport med mera text och mindre tabeller brukar det oftast

finnas ett avslutande avsnitt där det vetenskapliga och/eller tillämpade värdet av de

presenterade forskningsresultaten diskuteras. Blotta mängden enskilda

forsknings-resultat i denna rapport gör en sådan diskussion praktiskt taget orimlig. I stället ges här

några mer konkreta kommentarer, medan diskussionen av hela projektet och dess

resultat har samlats i ett separat avsnitt i rapportens Del 2.

Tabellerna i rapportens Del 3 är baserade på det dataunderlag som sammanställdes på

INRETS i Frankrike dit nationella rådatafiler skickades från alla deltagarländerna. Innan

sammanställningen hade rådatamaterialet genomgått ett antal rimlighetskontroller och i

några fall korrigerats/kompletterats (se avsnittet ”Bearbetningar” ovan) men annars inte

ändrats. Sammanställningen gjordes på en Mac-dator med SPSS-11 som

databehand-lingsprogram. Data överfördes i slutet av maj 2003 till Sverige (VTI), först som en

SPSS.sav-fil med ett antal vidhängande problem och senare som en SPSS.por-fil utan

märkbara felaktigheter. Den enda svenska bearbetning av materialet som sedan gjorts är

att ordningen mellan svarsalternativen har kastats om för ett antal frågor.

Förhoppningsvis är tabellerna i rapportens Del 3 självförklarande. Treställiga ISO-koder

har valts för att beteckna deltagarländerna eftersom de förefaller vara de mest intuitivt

lättolkade av alla förekommande förkortningssystem.

För att undvika alla tveksamheter bör framhållas att medianerna i högerkanten av varje

tabell alltid är beräknade på det faktiska antalet svar på frågan, dvs. värdet i kolumnen

”N”.

I tabellerna förekommer ibland understrukna siffror skrivna i fetstil eller kursiverad

fetstil. Markeringarna härrör från jämförelser med motsvarande resultat i Sartre

II-rapporten (Dahlstedt, 1999). Värden i fetstil med prickad understrykning (se som

exempel Portugal i Tabell 2) markerar värden som är alldeles för stora jämfört med

Sartre II. Värden i kursiverad fetstil med heldragen understrykning (se som exempel

flera länder i Tabell 1) markerar värden som är alldeles för små jämfört med Sartre II.

Skillnaderna är så stora att det kan verka som skriv- eller räknefel. Alla markerade

värden har dock kontrollerats och befunnits korrekta enligt tillgängliga rådata.

Avsikten med denna rapport är dock inte att ge detaljerad kritik av alla enskilda resultat

i Sartre-projektet. Den läsare som är intresserad får själv jämföra markerade värden med

Sartre II-resultaten förslagsvis på http://www.vti.se/pdf/reports/R446-446A.pdf (dvs.

Dahlstedt, 1999).

Några läsanvisningar

För den som är intresserad av att studera och analysera siffror och procenttal för olika

länder ges nedan några anvisningar om hur det ganska omfattande tabellmaterialet är

tillfällen. Det andra registret torde vara något mer lättillgängligt. Det utgörs av en mer

konventionell förteckning över alla ämnen som förekommer i de olika tabellerna.

Resultattabellerna presenteras i stort sett i samma ordning som frågorna var ordnade i

intervjuformuläret. Alla bakgrundsdata som ålder, kön, utbildning, inkomst med flera

(Tabellerna 120–128) har dock samlats i slutet av redovisningen oavsett var i intervjun

frågan ställdes. För den som vill ha en uppfattning om intervjuns innehåll, och sedan

titta på resultaten, rekommenderas därför en blick på formuläret (svensk version i

Bilaga 1 och engelsk i Bilaga 2) som introduktion till tabellsamlingen.

Varje tabellsida inleds med ett variabelnamn som förhoppningsvis ska ge vissa

associationer till innehållet. Namnen har egentligen ingen betydelse för den aktuella

resultatredovisningen. De är avsedda för eventuella fortsatta bearbetningar av data, t.ex.

LISREL-analyser som har använts för kompletterande analyser av resultaten från de två

föregående Sartre-omgångarna (Dahlstedt, 1994c; 2000). Överst till höger på

tabell-sidorna finns dessutom en anteckning om frågan är ny eller om den har ändrats sedan

tidigare Sartre-omgångar.

Under variabelnamnet återfinns frågetexten på svenska och engelska. I själva

tabell-huvudet redovisas de svarsalternativ som förekom med angivande av de värden som

använts vid beräkningen av medelvärden eller medianer. I de flesta fall är

svarsalter-nativen ordnade från "låg trafiksäkerhet” till ”hög trafiksäkerhet”.

I tabellerna återfinns de olika länderna betecknade med treställiga ISO-koder. För

Sverige, längst ner i varje tabell, redovisas data från alla tre Sartre-omgångarna. För

övriga länder presenteras bara medianvärdet från den förra Sartre-omgången (Sartre II) i

kolumnen längst till höger för jämförelse med nu rapporterade Sartre III-värden.

I tabellerna förekommer ibland understrukna siffror i fetstil eller kursiv fetstil.

Inne-börden har redan berörts i avsnittet ”Kommentarer till rapporten” ovan och diskuteras

även i rapportens Del 2 nedan. Här torde det räcka med att framhålla att dessa värden är

så avvikande från resultaten i Sartre II att de kan betecknas som närmast orimliga och

alltså bör tolkas därefter.

Part 1 – Customary presentation

Background and purpose of the Sartre project

The history and background of the Sartre project has been told several times before, in

Swedish by Dahlstedt (1994a) and in English by e.g. Barjonet och Benjamin (1993).

Therefore, this account will be very brief.

The acronym SARTRE means ”Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe”, which

is a cooperative research project involving the traffic safety organisations and/or the

road research institutes of most countries in Western and Central Europe. The project

started in 1990 as a small-scale initiative of a few researchers and an independent

non-researcher from IDBRA (International Driver Behaviour Research Association). In a

few years the project then grew until it included approximately 16 countries when the

first round of the study was carried out (the number depending on definitions and

politics).

The aim of Sartre was to make a comprehensive review of the attitudes to some current

issues of road traffic and traffic safety in various parts of Europe with differing

backgrounds. The main purpose of the project was purely descriptive; to show the

current situation irrespective of all the existing cultural and legislative differences. The

data were to be used both for simple comparisons (Dahlstedt, 1994a; 1994b) as well as

for more advanced statistical analyses (Cauzard, 1995b; Christ and Brandstätter, 1995;

Dahlstedt, 1994c).

In many places the first Sartre round was regarded as such a success that it was natural

to plan a continuation. This second Sartre study was carried out 1996–1997 and the

results have been presented in several versions for example by SWOV (1998a; 1998b;

1998c) and Dahlstedt (1999). The number of participating countries had increased to 19

as Denmark had dropped out, but Czechoslovakia had been split into two states and

Finland, Greece, Poland and Slovenia had joined the consortium. This success must of

course also be repeated, which now has been accomplished as Sartre III with 23

participating countries.

The Swedish participation in the first Sartre round was decided very late, and was

moti-vated much more by a sense of European traffic safety solidarity than by any need for

the research (knowledge) itself. Sweden had since many years a yearly survey covering

5,000 road users (Rydgren, 1986; Bengtsson, 1987; Warnemo, 2003), not just car

drivers as in Sartre. Among the sponsoring Swedish clients there was a need for an

easily accessible data set, which could be used both for own referencing and also as a

basis for discussions with non-Swedish speaking counterparts. Therefore a bilingual

report was produced containing only data tables (Dahlstedt, 1994b), and there was a

certain demand for it.

The situation was very much the same before Sartre II, as was the interest for more

survey data on car drivers. Nevertheless Sweden joined the consortium and another

bilingual report was produced with data tables from the second round (Dahlstedt, 1999).

Thus, the purpose of presenting the Swedish/English sets of tables from Sartre I, II and

III has been to facilitate for those who want somewhat more information than what is

available in a simple bar graph, and for those who might be interested in doing some

comparisons or analyses of their own.

Project methodology

Also regarding the methodological details of the Sartre studies, there are already several

accounts both on a national and on the international level. The Swedish part of Sartre I

has been reported by Dahlstedt (1994a) and a very similar approach was used also in

Sartre II and III. The whole project has been described several times, more or less in

detail, by Cauzard (1993 and 1994 Sartre I, and 1998 Sartre II). The account below is

therefore rather brief and an interested reader wanting a little more detail is referred to

the reports by Cauzard.

The first Sartre interview contained about 200 questions, covering mainly five topics;

traffic safety in general, speeds, alcohol, seat belts and ”European-issues”. About 20

questions dealt with common socio-economic background factors. The contents, the

design of the questionnaire and the phrasing of each question had been thoroughly

discussed by those who had become members of the Sartre consortium before spring

1991, and who also had had the possibility to take part in all meetings. The original

questionnaire was developed in two parallel versions, one in English and the other in

French. Either of these ”originals” was then to be used as the basis for the various

national questionnaires which were accomplished by the researchers (or their

organisations) independently, or with some correspondence with the project coordinator

at INRETS.

In the planning of the second study (Sartre II) it was realised that the first questionnaire

had been too large, and the number of questions was reduced to about one half. All the

”European questions” were deleted and also those which had low discriminating power

(between driver categories or between countries) or deemed unimportant for some other

reason. Some questions were modified and a few were added regarding e.g. air pollution

and the very current subject ”Information technology and/in traffic” making the total

number of questions 115. Another difference compared to Sartre I was that only an

English version of the interview form was presented, and all national versions should

conform to this single original.

In Sartre III a few more questions, mainly about the subjective risk of different means of

travel and activities, were deleted. Instead a number of questions concerning

super-vision and new technology were added, extending the total number of questions to 134.

The English original of the Sartre III questionnaire is enclosed in Appendix 2 and the

translated version used in the Swedish interviews can be found in Appendix 1.

According to the rules of the Sartre consortium the translation of the questionnaire

should be as close as possible to the original in order to make comparisons between

that each member of the consortium (see Text table 1) should have access to the data of

all the other members. Just as in Sartre I and II this interchange was accomplished

through INRETS, where a common data base was compiled and made available to all

participants.

The techniques for sampling and data collection in Sartre III varied between countries,

but in most cases at least the interviewing was made by commercial survey institutes.

The sampling procedures differed quite a lot. From 10 countries the available reports

indicate a basically random sampling often combined with geographical stratification,

while eight countries used quota sampling with age and gender, and sometimes also

profession and/or place of residence, as quota criteria. Five participants have provided

so scanty methodological accounts that a true characterization of the sampling method

cannot be made. Most of the interviewing was carried out during autumn-winter 2002–

2003, starting during September–October in Spain and ending during March–April in

the United Kingdom and Portugal.

Unfortunately, it has not been verified to what extent the planned comparability

between samples (between countries and over time) really has been accomplished.

Based on the Swedish experiences and observations discussed in Part 2 below it seems,

however, worthwhile to point out that a certain caution might be warranted when

making comparisons and drawing conclusions.

Text table 1

The members of the Sartre-consortium and the size of the study in each

of the Sartre rounds

Sartre I

Sartre II

Sartre III

Country Institution/ Net- Net- Net-

organisation sample sample sample

--- Austria KfV 1,086 1,005 1,002 Belgium IBSR 1,104 1,003 1,006 Croatia HAK – – 1,035 Cyprys ETEK – – 1,004 Czech republic CDV – 1,000 1,026 Czechoslovakia USMD 1,071 – – Denmark RfT / DTF 1,260 – 1,076 Estonia STRATUM – – 1,002 Finland VTT – 1,000 1,000 France INRETS 1,004 1,011 1,000 Germany BASt 1,021+1,067 1,802 1,005

Greece NTUA –HIT – 1,009 1,000

Hungary KTI 999 1,000 1,020 Ireland NRA 835 1,058 1,014 Italy SIPSiVi 1,000 1,136 1,003 Netherlands SWOV 1,009 1,010 1,009 Poland ITS – 1,040 1,015 Portugal PRP /ISCTE 1,048 1,103 1,025 Switzerland BPA/BFU/UPI 1,000 1,000 1,000 Slovakia ASSP-ARK – 1,003 1,115

Calculations and transformations

During the compilation of the common Sartre III data base at INRETS a number of

checks were made of the quality of the raw data and corresponding rectifications were

made (Cauzard, 1998). After some plausibility checks it was also found that some of the

“representative” samples were not sufficiently representative, why some completions/

corrections were made (Cauzard, 2003). The resulting data set is the basis for all further

Sartre work, the present report included.

Otherwise, no conscious processing, calculations or transformations of the data were

undertaken. However, a considerable unintentional data reduction was made when all

”Don’t know”-responses were coded as ”Missing” data. Whether this was because of

disregarding the significance of distinguishing these two alternatives or considering it a

too resource demanding and costly procedure, or simply a way to facilitate the data

processing, was never established. But since the number of ”Don’t know” in Sartre I

was in general around 1%, and for some questions in some countries as high as 15–20%

(Dahlstedt, 1994b), this simplification means a real quality loss for several questions of

the interview. When the data processing for this report started there were no plans for a

more detailed version of the data set (Cauzard, 2002b). However, a revised data set,

which distinguished between “Don’t know” and “Missing”, was presented in October

2003. Unfortunately, this was about half a year too late for the present report.

In the Swedish reports of tables from Sartre I and II (Dahlstedt, 1994b and 1999) a

number of modifications and transformations were made, and in each table some

summarizing measures were also calculated. Some of the changes were made in order to

increase the clearness and consistency of the material, while others were made in order

to facilitate further analyses. The changes were of three different kinds: reversing of the

rating scales, positioning of the ”Don’t know”-responses along the scales and deletion

of some questions.

In the Sartre III data there are no ”Don’t know”-responses, as already mentioned, and

the interview had been so much abbreviated that only very few questions were

considered irrelevant for this collection of tables. But the reversal of the rating scales

remains the same; in all tables where it was possible the opinions indicating the most

”traffic safety” have been given the highest numeric codes and should therefore be

found on the right hand side of the tables. This principle could not be applied

comple-tely throughout, and some obvious exceptions are e.g. some of the questions concerning

speed and alcohol. For each question the reversal of the rating scales can be studied by

comparing the formulations in the tables with the questionnaire in Appendix 2 (Swedish

questionnaire in Appendix 1).

The deletions, which have been made, concern mainly questions regarding sociological

background data intended for cross-sorting and more advanced analyses. Some basic

background information has been retained and can be found in the final tables of the

a central tendency. To improve the discriminative effect of the medians not only the

category where the median is situated is presented (e.g. ”4” = ”Rather good”), but a

more precise location of the median has been calculated. On the assumptions that the

ratings correspond to a (probable) continuous variable of experience/opinion, and that

the ratings are approximately evenly distributed within the category, the exact position

of the median within a category has been interpolated. The arithmetic mean has been

used in a few cases, which is clearly indicated in those tables.

Comments to the report

In a more conventional report with more text and less data there is usually a concluding

section where the scientific and/or applied value of the presented results is discussed.

As for the present report, the amount of results in itself makes such a discussion

un-reasonable. Instead, a few comments to the report are given below, while a more general

discussion of the Sartre project and its results is presented as a separate section in Part 2

of this report.

The tables in Part 3 of the report are all based on the complete Sartre data set which had

been compiled at INRETS in France, where the national raw data files had been sent by

all the participants. Before the compilation the data material had been checked for

completeness and relevance and in some cases corrected (see the section “Calculations

and transformations” above). Otherwise no changes had been made. The compilation

was done on a Mac-computer with SPSS-11 as data management software. In the end of

May 2003 data were transferred to Sweden (VTI), first as an SPSS.sav-file with a

number of related problems and later as an SPSS.por-file without any noticeable faults.

The only Swedish data manipulation done after that is a reversal of the response scales

for some questions.

Hopefully, the tables presented in Part 3 of the report are self-explaining. The

three-letter ISO codes for the participating countries were chosen because they appear to be

the most intuitively easy to interpret of all existing abbreviation systems.

To avoid any uncertainty it could also be pointed out that the medians on the right hand

side of each table were calculated on the actual number of responses, i.e. the value in

the column labelled “N”.

In the tables there are some underlined figures written in boldface or italic boldface.

This manner of highlighting certain values originates from comparisons with the

corresponding results in the Swedish Sartre II-report (Dahlstedt, 1999). Boldfaced

numbers with dotted underlining (see as an example Portugal in Table 2) indicate values

that are far too big compared with Sartre II. Italic boldfaced numbers with unbroken

underlining (see as an example several countries in Table 1) indicate values that are far

too small compared with Sartre II. The differences are such that they sometimes seem to

be writing or calculation errors. But all the highlighted values have been checked and

are correct according to the available raw data.

Some reading hints

For those who are interested in studying and analyzing figures and percentages from

various countries some information is given below on how the rather comprehensive

material is organised and presented.

To begin with it should be pointed out that there are two indexes at the end of the report.

The first is an alphabetical listing of all variable names. Some of the names are rather

difficult-to-interpret short forms mainly intended for those who will work with the

Sartre data more than just occasionally. The second index should be more easily

accessible. It is a conventional subject index listing all topics represented in the tables.

The tables in Part 3 of the report are presented in almost the same order as the questions

were asked in the interview. The exception is the background information, such as age,

gender, education, income etc. (Tables 120–128), which is presented at the end of the

report irrespective of when those questions were asked. Those who prefer an overview

of the interview content before checking the results will find the English (original)

questionnaire in Appendix 2 (and the translated Swedish version in Appendix 1).

On top of each page is the name of the variable, which hopefully should give some clue

to the content. However, these names are of little importance and primarily intended for

use in further analyses, e.g. LISREL-analyses as applied on the previous Sartre data by

Dahlstedt (1994c; 2000). In the top right corner there is also a note saying if the

question is new or if it has been changed since previous Sartre rounds.

Under the variable name the full text of the question is given, first in Swedish and then

in English. In the heading of the table all response alternatives are presented, usually

ordered from “low traffic safety” to “high traffic safety” and numbered with the values

that have been used in the calculations of medians or means.

In the tables the participating countries are abbreviated with three-letter ISO-codes and

listed alphabetically. At the bottom of each table the Swedish data for all the three

Sartre rounds are shown, while for the other countries only the median result from

Sartre II is presented in the rightmost column as a basis for quick comparisons between

now and then.

As already mentioned in the section ”Comments to the report” above, and discussed in

Part 2 below, some of the numbers in the tables are underlined and highlighted with

either boldface or italic boldface. The intention of the highlighting is to point out such

results that seem incompatible with the results of Sartre II. The discrepancies are such

that these values seem unreasonable, or preposterous, why it is suggested that they also

are treated and interpreted as such.

Del 2 – Några anmärkningar mot projektet

Tillämpad forskning bör helst utföras med en tänkbar tillämpning i åtanke. Om

tillämp-ningen är betydelsefull och/eller kostnadskrävande måste forskningsresultaten ha så hög

kvalitet att de leder till korrekta beslut och att resurser inte slösas bort på missriktade

åtgärder. När det gäller Sartre-projektet finns tecken som tyder på att tillämpbarheten

hos dess resultat är synnerligen begränsad. Ur ett vetenskapligt perspektiv kan

invänd-ningarna sammanfattas sålunda:

- projektets syfte är så vagt formulerat att det inte kan avgöras om det verkligen

har uppfyllts.

- representativiteten hos de flesta nationella stickproven är sådan att det inte är

helt självklart vilken förarpopulation de tillfrågade förarna representerar. Det går

alltså inte att säga något om resultatens generaliserbarhet.

- jämförbarheten mellan länder måste anses som mycket osäker eftersom inga

åtgärder vidtagits för att säkerställa parallelliteten mellan alla kulturella och

språkliga versioner av frågeformuläret.

- jämförbarheten över tid når inte upp till det uppställda målet. Det finns också en

risk att man inom Sartre III-perioden fått en oavsiktlig förändring över tid

mellan de länder som genomförde intervjuerna tidigt och de som genomförde

dem sent inom undersökningsomgången.

- precisionen i såväl frågor som svarsalternativ är i vissa fall låg, vilket ger en

onödigt stor osäkerhet i resultaten.

Efter några inledande kommentarer utvecklas dessa invändningar och några

motive-ringar och exemplifiemotive-ringar presenteras för att underlätta läsarens bedömning av

Sartre-resultaten som beslutsunderlag.

Redan i den första svensk/engelska tabellrapporten (Dahlstedt, 1994b) gjordes några

påpekanden rörande problem vid intervjuundersökningar i allmänhet och vid stora

multinationella sådana (t.ex. Sartre-projektet) i synnerhet. Dessa kommentarer är i stor

utsträckning fortfarande lika relevanta varför delar av nedanstående text inte bara

förefaller, utan faktiskt är, upprepningar av tidigare konstateranden.

Att göra intervjuundersökningar kan vara svårt, bl.a. för att det lätt uppstår osäkerhet

rörande 1) ifall det är rätt person som tillfrågas, 2) ifall den tillfrågade uppfattar alla

frågor så som frågekonstruktören tänkt sig och 3) ifall intervjuaren uppfattar alla svar så

som den tillfrågade avsett. Detta är felkällor som kan påverka resultaten av vilken

intervjuundersökning som helst, men risken förefaller vara särskilt stor i internationella

multikulturella undersökningar som Sartre-projektet. Bortsett från några analyser av hur

intervjutid och intervjuarens kön samvarierar med antal ”Vet ej”- svar och några andra

intervjusvar (Cauzard, 1995a) har ingen kontroll gjorts av hur felkällor av detta slag kan

ha påverkat Sartre-resultaten. Projektets styrgrupp har nöjt sig med att på

planerings-stadiet försöka förutse och därigenom minimera dessa risker.

resul-a next stresul-age to the SARTRE work, we recommend finding resul-a wresul-ay to hresul-ave the survey(s)

organised by a unique poll agency or network of poll agencies. . . A solution should

be found so that every participant could contribute to a unique operation.” (Cauzard,

1998, sidorna 15–16). I stället beskrivs resultatens kvalitet med formuleringen ”The

collected data are sufficient to give a correct view of the European Union as a whole.”

(SWOV, 1998a, sidan 129, rad 2). De iakttagelser som redovisas nedan gör dock att det

kan ifrågasättas om Sartre-data verkligen ger en korrekt beskrivning.

Projektets syfte

Sartreprojektets syfte var att ta fram data om vad bilförare i olika delar av Europa anser

om trafik och trafiksäkerhet. Insamlingen av data skulle ske på ett sätt som möjliggör

jämförelser dels mellan länder, dels inom länder vid olika tidpunkter. Tyvärr verkar det

dock som om flera förutsättningar för sådana jämförelser saknas.

Inledningsvis bör noteras att i den mån kommentarerna nedan berör innehåll och

ut-förande av Sartre III i förhållande till undersökningsomgångens syfte, så är det syftet

enligt stycket närmast ovan som avses. Detta syfte finns formulerat i den ansökan som

skickades in till EU våren 2002 (Cauzard, 2002a). Med utgångspunkt från de

rapport-utkast som finns tillgängliga från Sartre-konsortiet när detta skrivs så verkar det dock

som om det skett en viss förändring av syftet inför färdigställandet av konsortiets

slutrapport. I den version som fanns tillgänglig på internet i december 2003 (Cauzard,

2003) sägs mer allmänt att syftet var att beskriva förares attityder och beteenden. Men

syftet anges också till att vara 1) att (ut-)värdera graden av acceptans eller avvisande av

olika regler och åtgärder, 2) att söka efter bakomliggande sociala och kulturella faktorer

som leder till olika riskbeteenden, och 3) att rekommendera åtgärder att överväga vid

förändringar/förbättringar av trafiksäkerhetspolitiken.

Representativitet och generaliserbarhet

En uppenbar svaghet i undersökningen gäller stickprovens sammansättning. För att en

stickprovsundersökning (dvs. när man gör ett urval för att kunna uttala sig om en hel

population) skall vara meningsfull krävs att det urval som görs verkligen är

representa-tivt för den population som är av intresse.

I anvisningarna för Sartre-projektet sägs bara att stickproven skall vara ”representativa”,

men det sägs inte om representativiteten ska gälla vem som kör, hur man kör eller hur

mycket man kör. Det kan vara värt att påpeka att urvalen knappast är representativa med

avseende på längre körsträckor, eftersom det i bilförarundersökningar alltid finns en risk

för underrepresentation av de riktigt professionella bilförarna. Dessa förare kör mycket

långa sträckor och karaktäriseras av att de praktiskt taget aldrig är hemma vid

”normala” intervjutider. Man måste därför räkna med att denna bilistkategori, som

kanske är relativt liten till antalet men stor när det gäller körsträcka och kanske har

intressanta åsikter om just trafik och trafiksäkerhet, blir underrepresenterad om inte

speciella ansträngningar görs för att fånga upp dem. Sådana ansträngningar verkar inte

kan anta att stickproven återspeglar samma population under de två

intervju-omgångarna. (Jämför data från Sartre III i Tabellerna 120–128 med motsvarande data

från Sartre II t.ex. på http://sartre.inrets.fr/english/sartre2E/Sartre2-en.htm eller på

http://www.vti.se/pdf/reports/R446-446A.pdf). I de andra sjutton länderna där denna

jämförelse är möjlig måste slutsatsen bli att resultaten från 2002–2003 gäller för helt

andra bilförare än fem år tidigare. Som exempel kan nämnas att i ett land var 3,5% av

förarna från de två lägsta inkomstkategorierna i Sartre II, vilket hade ökat till 19,9% i

Sartre III, och i ett annat land ökade andelen förare i de tre lägsta inkomstkategorierna

från 15,7% till 44,6% (Tabell 125). Andra iögonfallande exempel gäller t.ex. ålder

(Tabell 128) där Sartre III-resultaten visar att på sex år har bilförarnas medianålder ökat

med 11 år i ett av deltagarländerna, och utbildning (Tabell 120) där ett annat land har

ökat andelen högutbildade akademiker i sin bilförarpopulation med cirka 10% under

samma tid, från 17,1 till 27,8%.

En annan aspekt på materialets representativitet gäller i vilken utsträckning en selektion

inträffat vid själva urvalet av det föreskrivna stickprovet. Om antalet personer som inte

kan nås eller som vägrar att delta är mycket litet kan det resulterande stickprovet antas

ge en relativt god bild av bakgrundspopulationen. Men om detta bortfall är stort så är

det sannolikt att de personer som faktiskt ställer upp som respondenter utgör en liten

”utvald” delpopulation med egenskaper som avviker från totalpopulationen. Tyvärr är

uppgifterna om denna typ av bortfall mycket svåråtkomliga i Sartre-materialet och för

alla de länder som använt kvoturval torde sådana uppgifter inte ens finnas framräknade.

Även i detta avseende förefaller alltså Sartre-materialets kvalitet kunna ifrågasättas.

För representativiteten i de svenska stickproven gäller följande. På grund av några

outredda EU-bestämmelser var urvalet av intervjuarföretag synnerligen begränsat inför

Sartre II, varför samma välrenommerade institut som genomförde intervjuerna i Sartre I

inte kunde anlitas. Istället fick ett annat institut dra sitt ”representativa” stickprov och

genomföra fältarbetet enligt sina principer. Deras metoder förefaller acceptabla men är

inte identiska med det första institutets, vilket tyvärr ledde till att det ”representativa”

stickprovet i Sartre II innehöll uppenbara skillnader i köns- och inkomstfördelning

jämfört med Sartre I. Eftersom kön och inkomst har samband med de flesta åsikts- och

attitydvariabler torde motsvarande skillnader kunna återfinnas mellan intervjumaterialen

från Sartre I och II. Jämförelser mellan Sartre I och II bör därför bedömas med

reservationen att eventuella skillnader kan bero på skillnader i urvalsmetod snarare än

på faktiska åsiktsförändringar mellan de två intervjuomgångarna. Under Sartre III

gjordes det svenska urvalet och intervjuandet av samma företag som i den första

Sartre-omgången och viss jämförbarhet mellan Sartre I och III bör därmed föreligga.

Jämförelser mellan Sartre II och III bör däremot göras med reservationen att resultaten

gäller för olika populationer.

Jämförelser mellan länder

En annan svaghet hos undersökningen gäller den internationella jämförbarheten. Att

utforma frågor och frågeformulär så att de blir åtminstone någorlunda jämförbara

mellan olika kulturer och språkgrupper är svårt. Det kräver oftast speciella insatser av

företagits. I stället har ett antal frågor formulerats så att de inte blir meningsfulla vid en

trogen översättning till vissa språk. Exempel på detta är frågor om alkohol till förare i

länder med 0-gräns.

I Sartre III har översättningsproblematiken spetsats till extra eftersom det engelska

originalet innehöll ett antal svåröversatta språkfel. Hur många av de nationella

versionerna som verkligen har levt upp till det stipulerade kravet att följa originalet har

dock inte fastställts. Därför går det heller inte att avgöra hur många intervjuare i de olika

länderna som kan ha haft samma inställning till uppgiften som de som läste innantill i

det engelska originalet. Och hur många av de nationella versionerna har lyckats skilja

mellan ”violations” och ”offences” när det gäller egna eller andras trafikförseelser?

Ett ganska illustrativt exempel från Sartre I visar vilka problem som kan uppstå även

med skenbart ”självklara” ord och uttryck. För att få en uppfattning om hur olika

bilförare uppskattar olika egenskaper hos en bil fanns i den första Sartre-omgången en

fråga om bilars ”prestanda”. Med ”prestanda” avsågs egenskaper som hör ihop med

motoreffekt, topphastighet och accelerationssnabbhet. Märkligt nog fick egenskapen

”prestanda” högst angelägenhetsvärdering på Irland där det existerar mycket få och

korta höghastighetsvägar och relativt få bilister verkar åka utomlands för att prova fler

och längre motorvägssträckor. En rimlig förklaring till det nästan paradoxala resultatet

erhölls dock vid en diskussion med en grupp utländska motorjournalister. En av

journalisterna förklarade att på den irländska landsbygden (hälften av de tillfrågade

irländarna bodde på landet!) innebär ”prestanda” inte hastighetsegenskaper utan snarare

framkomlighet, dvs. prestanda hos en bil avgörs av dess förmåga ”att klättra över

stenmurar”! Detta exempel visar vilka kulturellt betingade språkproblem som kan

uppstå utan att det engelska originalet ens har översatts. Vilka ytterligare problem som

kan ha uppstått i de fall de språkliga och kulturella skillnaderna blev ännu större har inte

berörts av Sartre-konsortiet.

Ett annat problem när det gäller jämförbarhet mellan olika länders resultat är att alla

jämförelser antas göras ceteris paribus, dvs. under antagandet att förhållandena ”i

övrigt” är lika. Frågan är om detta antagande gäller för Sartre III. När de första

inter-vjuerna genomfördes i Spanien i början av hösten 2002 var det någorlunda lugn och ro i

världen, men när de sista intervjuerna genomfördes i England och Portugal under våren

2003 hade det blivit krig i Irak. Det är inte helt självklart att en social fråga som

trafiksäkerhet hade samma angelägenhetsgrad vid dessa två tidpunkter.

Kommentarerna hittills har gällt sådana faktorer som Sartre-konsortiet och dess

styr-grupp hade ansvar för och kunde påverka. Därtill har troligen lokala lösningar och

tillvägagångssätt förekommit som konsortiet knappast kunde förutse och kanske inte

ens blev informerat om. Ett exempel är att ett av deltagarländerna använt en tvågradig

svarsskala i stället för den föreskrivna fyrgradiga (Tabellerna 111 och 112).

Jämförelser över tid

den ansökan som skickades till EU (Cauzard, 2002a) skulle cirka 100 frågor behållas

identiska för att medge jämförelser med tidigare undersökningsomgångar. Av alla

frågor som redovisas med svarsfördelningar i rapportens Del 3 är det bara 63 som

nominellt enligt det engelska originalet kan jämföras med Sartre II. Av dessa 63 frågor

är det endast 33 som kan jämföras även längre tillbaka med Sartre I. Möjligen har vissa

nationella versioner av frågeformuläret ytterligare sex jämförbara frågor eftersom

förändringarna i det engelska originalet var så subtila att de kanske inte översatts av

dem som ville bevara jämförbarheten med tidigare versioner.

Mätprecision – Frågeformulering

En ytterligare invändning mot undersökningen gäller precisionen i resultaten, vilken har

påverkats av brister i formuleringen av såväl frågor som svar. När det gäller formulering

av attitydfrågor så finns det en gyllene regel, nämligen att inte fråga om åsikter eller

attityder om det inte finns skäl att anta att dessa redan finns färdigetablerade (se t.ex.

Shuman och Presser, 1981 eller klassiska Payne, 1951). Av 134 frågor i Sartre

III-formuläret gäller ungefär en femtedel sådana anordningar eller förhållanden som man

kan anta att mycket få förare har haft någon anledning att ta ställning till och ännu

mindre faktiskt konfronterats med. De ”attitydsvar” som ändå erhålls blir då rent

slump-mässiga och återspeglar förmodligen mest kontakten mellan intervjuaren och den

intervjuade. Ett konkret exempel på bristfällig precision i frågeformuleringarna är

uttrycket ".. aggressivt beteende ..” i Tabellerna 109 och 110. Räcker det med en

irriterad tutning? (Se Dula och Geller (2003) för en aktuell diskussion). Ett annat

exempel är formuleringen ”.. tillgång till tjänster ..” i Tabell 93. Vems tjänster avses?

Det kan också nämnas att i intervjuns fråga 37 (Q37 i Bilaga 1) frågades om ”.. lång

tunnel ..”. Svaren på denna fråga har inte bedömts meningsfulla att redovisa eftersom

det inte går att avgöra om frågan eller de erhållna svaren gäller tunnlar som är 10, 100,

1 000 eller 10 000 meter.

Mätprecision – Svarsalternativ

När det gäller precision i svarsalternativen kan det överdrivna användandet av den

sex-gradiga skalan ”Aldrig-Alltid” vara ett bra exempel på undersökningens kvalitet. I vissa

sammanhang, och om man bara är intresserad av data av rangordningskaraktär

(ordinal-skala), kan en sådan skala av svarsalternativ vara motiverad. Om man däremot strävar

efter så hög precision som möjligt i resultaten är det intervallskalor eller (i bästa fall)

kvotskalor som gäller. För många av de frågor där skalan ”Aldrig-Alltid” har använts

hade det varit möjligt att få data på kvotskalenivå genom att förankra svaren med hjälp

av små fraser som ”per dag” eller ”per vecka”. Flera av frågorna, i synnerhet den som

handlar om långa tunnlar, hade då dessutom gett tolkbara resultat. Det kan också

konstateras att sannolikheter normalt uttrycks i procentenheter, men i Sartre-formuläret

används skalan ”Aldrig-Alltid” även för denna tillämpning (se t.ex. fråga 11 i Tabell

48).

Forskningstekniska anmärkningar

Förutom de anmärkningar som redan framförts finns ett antal andra forskningstekniska

och metodologiska detaljer som kan vara av intresse, dels för att bedöma projektet och

dess resultat, dels som ledning för andra stora multi-kulturella/internationella

under-sökningar. Dessa iakttagelser föranleder följande frågor:

- Hur gör man för att få fler svar än antalet svarande personer, när flera svar på

varje fråga inte är tillåtet? Den rutinmässiga datakontroll som gjordes vid

sammanställningen av databasen på INRETS borde ha eliminerat banala

kodnings- och inmatningsfel. Att någon form av fel ändå kvarstår i materialet är

ett tecken på att moderna databehandlings- och statistikprogram kanske behöver

förbättras ytterligare för att kunna klara av att detektera och korrigera

orimligheter i data.

- Hur ser de kvoter ut som resulterar i ett representativt stickprov med flera

kvinnliga än manliga bilförare? Som redan framhållits så är

representativitets-problemen en nyckelfråga i Sartre. Det är därför anmärkningsvärt att

beskriv-ningen av bilförarpopulationen i vissa fall baseras på stickprov som rimligen inte

avspeglar populationens sammansättning.

- Med tanke på det allt mer växande intresset för de äldre förarnas trafiksäkerhet

(Fildes, Oxley och Corben, 2001; Holland, 2001; OECD, 2001) är det också en

mycket angelägen representativitetsfråga huruvida de länder som redovisar

mycket få äldre förare verkligen har dragit korrekta stickprov. Eller är det så att

man i en del länder faktiskt slutar köra bil när man får pension?

Part 2 – Some remarks regarding the project

Applied research should preferably be undertaken with a potential application in mind.

If that application is significant and/or costly, it also means that the quality of the

research must be so high that the correct decisions are taken and no resources wasted on

erroneous measures. Unfortunately there are a number of indications that the quality of

the Sartre research is such that the applicability of the results is extremely limited.

Regarded as a scientific research project the objections against it can be summarized as:

- the stated purpose of the project is so vague that it cannot be established whether

it is fulfilled.

- the representativity of most of the national samples is such that it is not

comple-tely evident which driver population the respondents belong to. Therefore it is

uncertain if, or how much, the results can be generalized.

- the comparability between countries must be considered highly doubtful since

no precautions have been taken to ensure the parallelism among all cultural and

linguistic versions of the questionnaire.

- the comparability over time (between the Sartre rounds) does not reach the

stated target. There is also a risk that within Sartre III unintentional temporal

changes have occurred and created differences between countries carrying out

the interviews first and last within this third round of the project.

- the measurement precision of questions as well as response alternatives is low in

some cases leading to unnecessary large uncertainty in the results.

After some introductory comments these objections are elaborated, substantiated and

explained below. Some examples are given to facilitate an evaluation of the Sartre

results as a basis for decisions.

Already in the first Swedish/English report of Sartre tables (Dahlstedt, 1994b) some

comments were made concerning problems in interview studies in general, and in large

multi-national surveys (such as the Sartre project) in particular. Most of these comments

are still just as valid, and that is why parts of the text below not only appear to be, but

actually are, reiterations of old statements.

Using interviews as a research tool can be difficult, among other things because

uncertainty easily arises concerning 1) whether the right people have been approached,

2) whether the respondent really understands all questions as intended, and 3) whether

the interviewer interprets all responses as intended by the respondent. These sources of

error can affect any study containing questions and answers, but the risk seems

particularly large for multi-cultural, multi-lingual investigations such as the Sartre

project. Except some analyses of the effects of interview duration and gender of the

interviewer upon some of the results e.g. the number of “Don’t know”-responses

(Cauzard, 1995a) the possible influence of the three mentioned sources of error have not

been controlled. The steering group of the consortium only made an attempt during the

planning stage to anticipate and thus reduce these risks.