Akademin för hälsa, vård och välfärd
Pantburkar, utlämnad och ensam.
En skildring om livet som fattigpensionär i Sverige
REBECCA OXENBORG
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete Kurskod: SAA056
Handledare: Lena Talman Seminariedatum: [2021-06-03] Betygsdatum: [2021-06-14]
PANTBURKAR, UTLÄMNAD OCH ENSAM
Författare: Rebecca Oxenborg
Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd
Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng
Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att belysa fattigpensionärers situation genom att undersöka orsaker till ökningen av fattigpensionärer i samhället samt belysa livsvillkor som kan påverkas och på vilket sätt dessa påverkas av en låg pension. Det är en kvalitativ studie utifrån ett
bekvämlighetsurval där en semi-strukturerad intervjuform bestående av enskilda intervjuer har genomförts för att samla in empiri från både verksamhetsansvarige på Vid Din Sida och Tantpatrullen samt fattigpensionärer själva. Vidare grundar sig studien i en induktiv ansats där utgångspunkten utvecklats från Frasers (2003) teori om omfördelning och erkännande
samt systemteorin enligt Payne (2015)
. Resultatet visar en ökning av fattigpensionärer i samhället, däribland främst kvinnor där orsaken kan kopplas till bland annat ojämställdhet inom arbetsmarknaden och obetalt hemmaarbete. Även teman som ålderism och utsatthet på grund av brist på finansiella medel kan ses som en central faktor till att Sverige idag ser en ny utsatt grupp växa, bestående av våra äldre.Nyckelord: fattigpensionärer, ojämlikhet mellan könen bland pensionärer, ålderism, utestängning, ekonomi, förlust av socialt nätverk och hälsa.
PAWN JARS, HELPLESS AND ALONE Author: Rebecca Oxenborg
Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
The purpose of the study is to shed light on the situation of poor pensioners by examining the
reasons for the increase in poor pensioners in society and to shed light on living conditions
that can affect and in the way that they are affected by a low pension. It is a qualitative study
based on a convenience sample where a semi-structured form of interview consisting of
individual interviews has been done to gather empirical data from both business managers at
Bye Your Side and Aunti Patrole as well as poor pensioners themselves. Furthermore, the
study is based on an inductive approach where the starting point has been developed from
Fraser's (2003) theory of redistribution and recognition and systems theory in accordance to
Payne's (2015). The results show an increase in poor pensioners in society, including mainly
women where the cause can be linked to, among other things, inequality in the labor market
and unpaid homework. Themes such as ageism and vulnerability due to lack of financial
resources can also be seen as a central factor in Sweden today seeing a new vulnerable group
grow, consisting of our elderly.
Keywords:
poor pensioners, gender inequality amongst pensioners, ageism, exclusion, economics, loss of social network and health.INNEHÅLL
1
INTRODUKTION ... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Verksamhetsbeskrivning ... 3
1.4 Centrala begrepp ... 3
1.4.1 Allmän definition av fattigdom ... 3
1.4.2 Fattigpensionärer ... 4
2
TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1 Ålderism ... 5
2.2 Genus obalans och könsdiskriminering ... 6
2.3 Socialt kapital, hälsa och ekonomi ... 7
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 7
3
TEORETISKT PERSPEKTIV ... 8
3.1 Omfördelning och erkännande ... 8
3.1.1 Behoven ... 8
3.1.2 Omfördelning, erkännande och misskännande ... 9
3.2 Systemteori ... 10
4
METOD OCH MATERIAL ... 12
4.1 Vetenskapsfilosofiska grunderna ... 12
4.2 Val av metod ... 13
4.3 Urval och avgränsningar ... 13
4.4 Datainsamling och genomförande ... 13
4.5 Databearbetning och analys ... 14
4.6 Kvalitetsvärdering ... 15
4.7 Etiska ställningstaganden ... 16
5
RESULTAT OCH ANALYS ... 17
5.1 Genus ojämställdhet ... 17
5.2 EKONOMI OCH OHÄLSA ... 20
5.3 UTANFÖRSKAP ... 22
6.1 Resultatdiskussion ... 24
6.1.1 Hur ser situationen ut för fattigpensionärer i Sverige idag? ... 24
6.1.2 Vilka orsaker finns det till ökningen av fattigpensionärer? ... 26
6.1.3 Vilka livsvillkor påverkas och på vilket sätt påverkas de av en låg pension? ... 26
6.2 Metoddiskussion ... 27
6.3 Etisk diskussion ... 28
1 INTRODUKTION
Att bli äldre och pensioneras är något alla individer i samhället står inför, men vad händer när inget blir som man tänkt? När man haft ett helt yrkesliv men ändå hamnar i en ekonomi som inte går ihop? När man helt plötsligt går från att ha tillhört en av de samhällsgrupper med skäliga levnadsvillkor till en som antingen lever på bidrag, på gatan eller tvingas gå till soppkök för att mätta magen. Dessa individer klassificeras nu som fattigpensionär.
Definitionen av att vara fattigpensionär innebär att man många månader har mindre än 1000 kronor kvar att leva på efter att räkningar är betalda (LO, 2015). Begreppet
fattigpensionärer innebär att en person över 65 år lever med cirka 12 100 kronor i månaden (SCB, 2017). Denna summa ska räcka till mat, buss- eller tågbiljett, hygienartiklar, fikabröd och annat som hör till livets nödtorft. Det går förstås inte med den summan dessa
pensionärer har kvar i plånboken. Istället får dessa äldre panta burkar, bo på
vänners/familjs soffa och be om lån från omgivningen. Emellertid kan det även vara så att man börjar tvingas sälja av sina ägodelar, speciellt om man känner skam över att be om hjälp. Livet som fattigpensionär i Sverige består av att tänka flera gånger extra för att få vardagen att gå ihop. Varenda liten krona blir avgörande. En skrämmande verklighet för många som idag är pensionärer eller är på väg att bli. En trygg tillvaro lämnas för en framtid fylld med ovisshet, skam och övergivenhet. Något som ingen av de intervjuade kunnat föreställa sig, inte ens i deras värsta mardrömmar.
LO:s rapport (2015) ”Vad får en arbetare i pension?” uppvisar att individer som har varit aktiva i arbetslivet på heltid i nästan 45 år får ut en pension som är mindre än 60 procent av den förutvarande lönen. Men andra ord så gör femtio års arbete i Sverige ingen skillnad, för när pensionen kommer blir det inga njutningar, inga resor (vare sig inrikes eller utrikes), inga besök på restauranger, ingen guldkant på vardagen. Behöver tillexempel tänderna lagas så får de helt enkelt ryckas ut, eller lagas på en 24 månaders avbetalning. Så ser verkligheten ut för många av våra pensionärer i dagsläget och bättre verkar det inte bli för kommande generationer. Att Sverige har bostadslösa och hungriga pensionärer är ett växande problem där det pensionssystem och den politik som bedrivs uppenbarligen inte fungerar. Systemet är trasigt och en revidering behöver ske där man ser över den procentuella skattningen av den intjänade lönen och jämför den med kostnaden av en skälig levnadsstandard. I ett välfärdsland som politikerna så självsäkert stoltserar över och främjar internationellt borde företräde av denna utsatta grupp hamna högre upp på listan över prioriteringar än vad den i dagsläget gör.
Av verkligheten som skildrats ovan tillkom denna studie som inriktar sig på att belysa hur livet för dagens fattigpensionärer ser ut samt komma fram till vilka faktorer som spelat en
central roll i att situationen blivit som den blivit. Förhoppningen är att alstra konstruktiva lösningar så att problemet kan minskas på sikt och även lyfta de äldres röster som alldeles för länge tystats ner. Studien anses av centralt värde för socialt arbete då den i allra högsta grad ämnar undersöka en utsatt grupp i Sverige där resurser behöver omprövas och utökas för att bearbeta det problemkomplex som idag existerar. Vidare erbjuder studien en inblick i ett ämne som sällan lyfts fram och kan därför agera som ett riktmärke på vad som behövs inkluderas mer i det sociala arbetets sammanhang. Kunskap är en ovärderlig nyckel som tillåter oss att båda utforska diverse problem, men även utrustar oss med verktygen att göra en skillnad för våra medmänniskor. Bakomliggande orsak till ämnet för denna studie är den mediala uppmärksamhet som fattigpensionärernas situation fått den senaste tiden där en bild målas upp av individer som jobbat och betalat skatt hela sina liv men sedan av en eller annan orsak hamnar på gatan eller knappt får ihop till mat efter att ha betalat alla räkningar. Dessa pensionärer lever i skam, skymundan och blir sällan hjälpta av det samhälle som de varit med och byggt upp.
1.1 Bakgrund
Fattigpensionärer är ett fenomen som blivit allt mer framträdande inom den mediala diskursen. Det är således väsentligt för det sociala arbetet att arbeta kring fattigpensionärer och deras finansiella utsatthet då ingen individ i samhället ska tvingas leva under
gränsvärdet för låg ekonomisk standard. Denna studie har sin bakgrund i påståenden i media rapporteringen om att antalet fattigpensionärer ökat under 2000-talet. Enligt Larsson (2019) har det skett en fördubbling av fattigpensionärer i Sverige på 15 år och det finns risk att i framtiden så kommer denna grupp bli ännu större. I maj 2019 var siffran för
fattigpensionärer som var beroende av försörjningsstöd omkring cirka 25 000 personer. Bakom siffrorna döljer sig ofta kvinnliga pensionärer som oftast arbetat deltid enligt Örtell (2020). Ur den tidigare forskningen framträder en multifaktoriell förklaring till låga pensioner. Den longitudinella finska studien utförd av Riekhoff, och Järnefelt (2018) visar att vilken pension en individ får vid pensioneringen har sina rötter i tidiga livsval och faktorer bortom individens egen kontroll.
Tidigare forskning visar också på en obalans mellan könen då kvinnor oftast stannar hemma och fostrar barnen till de når en självständig ålder. De arbeten som kvinnor sedan återgår till är deltidsanställningar som ytterligare försämrar pensionen Gough (2001). Craciun (2014) visar i sin studie att pensionärerna även förlorar sitt sociala kapital alltefter stigande ålder. Denna förlust påstås bero på tillbakadragandet från yrkeslivet och förlusten av sociala
kontakter från ett tidigare yrkesliv. Även ålderismens negativa effekter på samhällsekonomin samt pensionärers hälsa har belysts av tidigare forskning (Levy m.fl., 2020) samt samhällets misslyckade kommunikation till en generation äldre som inte vill vara samhället till last (Higgs, 2007).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att belysa fattigpensionärers situation genom att undersöka orsaker till ökningen av fattigpensionärer i samhället samt belysa livsvillkor som kan påverkas och på vilket sätt dessa påverkas av en låg pension.
För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats:
• Hur ser situationen ut för fattigpensionärer i Sverige idag?
• Vilka orsaker finns det till ökningen av fattigpensionärer?
• Vilka livsvillkor påverkas och på vilket sätt påverkas de av en låg pension?
1.3 Verksamhetsbeskrivning
Vid Din Sida är en ideell opolitisk organisation som grundades av Jeanette Höglund år 2016 (Vid Din Sida, 2018) som till vardags jobbade som ordningsvakt i kollektivtrafiken i
Stockholm. Under arbetspassen mötte hon många äldre hemlösa som sökte både värme och mat, vilket blev inspirationen till att föreningen skapades. I dagsläget jobbar Vid Din Sida med att göra skillnad för äldre hemlösa pensionärer genom att stödja de äldre med föda, rena klädesplagg, hygienartiklar och andra förnödenheter för ett bättre liv. Organisationen strävar även efter att ge de hemlösa pensionärerna en röst i samhället och för att förbättra deras generella omständigheter. Vare sig statligt eller kommunal hjälp finns utan föreningen bekostas helt av gåvor, månadsgivare och insamlingar. Det bedrivs i nuläget ett soppkök som har öppet två gånger i veckan under hela året och i september 2020 invigdes även en
fritidsgård. Den andra verksamheten som valts ut för denna studie är en ideell förening vars namn är Tantpatrullen och som i sju års tid demonstrerat för ett nytt pensionssystem samt har som ändamål att lyfta fram äldre kvinnors villkor.
1.4 Centrala begrepp
I detta avsnitt presenteras och definieras återkommande begrepp i uppsatsens resultat och diskussion.
1.4.1 Allmän definition av fattigdom
Heggemann och Helgeson (2017) konstaterar att det finns flera sätt att definiera fattigdom på samt att olika mått har tagits fram för att mäta fattigdom. FN:s definition av fattigdom är en inkomst på 1,9 dollar per dag men att detta mått inte är relevant för att mäta fattigdom i Sverige. I denna studie har författaren valt att istället använda SCB:s (Heggemann och Helgeson) definition av fattigdom. Detta kan mätas genom att undersöka om individen kan betala för utgifter som dyker upp oförutsett, har råd med en veckas semester per år, har råd med ett mål mat med kött, kyckling eller fisk eller ett vegetariskt alternativ varannan dag,
har tillräcklig uppvärmning av bostaden, har råd med tvättmaskin, färg-TV, telefon och bil samt kan betala av på skulder. Allvarlig materiell fattigdom inträffar då en individ inte har råd med minst fyra av dessa nio posterna. Ungefär 0,8 procent (80 000 personer) av Sveriges befolkning antas leva i allvarlig materiell fattigdom enligt Heggemann och Helgeson.
Låg inkomststandard är ett absolut mått som används i Sverige för att mäta låga inkomster i ett hushåll. Måttet mäter omkostnader såsom livsmedel, kläder, fritid, barnomsorg, boende, hemförsäkring, hushållsel, resor lokalt, fack och A-kasseavgift. Dessa levnadsomkostnader täcks inte av de inkomster som hushållet har. Drygt 6 procent (575 000 personer) av Sveriges befolkning lever med låg inkomststandard enligt Heggemann och Helgeson. Den sista mätmetoden avser låg ekonomisk standard som innebär lägre än 60 procent av medianvärdet för Sveriges befolkning. Detta innebär att två vuxna med två barn med en disponibel inkomst om 29 100 kronor per månad lever med en låg ekonomisk standard. Motsvarande gräns för en ensamstående förälder med två barn var vid 23 100 kronor per månad. Drygt 14,8 procent (1 400 000 personer) beräknas leva med låg ekonomisk standard. Med minst ett av dessa mätkriterier uppfyllda beräknas ungefär 18,3 procent (1 800 000 personer) av Sveriges befolkning leva med risk för fattigdom eller social utslagning enigt Heggemann och Helgeson.
1.4.2 Fattigpensionärer
I denna studie kommer begreppet fattigpensionärer användas som enligt SCB (2017) innebär att en person över 65 år lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten (inklusive sociala transfereringar) per konsumtionsenhet är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga i befolkningen, det är brukligt att kalla detta mått för ett mått på relativfattigdom då måttet mäts i relation till befolkningen. I Sverige innebär medianinkomsten cirka 12 100 kronor i månaden före skatt (SCB, 2017).
2 TIDIGARE FORSKNING
Nedan presenteras forskning som författaren ansett särskilt intressant för det
forskningsområde denna studie är avgränsad till. Genomgående faktorer såsom samhällets stratifiering, könsskillnader, ålderism och generationella skillnader har varit tydligt
framträdande i den tidigare forskningen. I avsikt att förstå och pröva tidigare forskning har författaren valt en kvalitativ ansats för att pensionärernas egna upplevelser skall bli tydliga och lyfta den tidigare forskningen som författaren sökt fram. För studien är det elementärt att belysa bakomliggande beståndsdelar till varför fattigdom i ålderdomen blivit ett vanligt inslag i dagens samhälle. Detta kapitel kommer således att inledas med tidigare forskning kring ålderism och dess effekter på hälsa och samhällsekonomin, följt av forskning om
pensionernas bindning till genus och könsdiskriminering och avslutningsvis ett vetenskapligt studium kring socialt kapital, hälsa och ekonomi att presenteras.
2.1 Ålderism
Enligt en kohort studie (en undersökning på en grupp individer med en bestämd samfälld erfarenhet inom en angiven period) utförd av Levy, Slade, Chang, Kannoth, & Wang, (2020) framkommer tre diskreta ålders belägenheter som kan delas in i åldersdiskriminering vilket innebär skadlig behandling av äldre personer. Negativa ålders stereotyper av äldre, om äldre personer i allmänhet samt äldres negativa självuppfattning om sig själva. Studien påvisar att en tilldelning av en negativ ålders stereotyp försämrar hälsoutfallet vid mätningar av
minnets funktion och balans, jämfört med äldre som utsatts för neutrala eller positiva ålders stereotyper. Resultatet jämfördes med en experimentell studie där äldre individer utsattes för negativ kritik i form av nedlåtande tal vid ett kognitivt test. Resultatet visade på att de som utsattes för nedlåtande tal och bemötande fick ett betydligt sämre resultat i testet än de som inte blivit utsatta av detta bemötande, vilket antas styrka kohort studiens resultat av ålderismens effekter på de äldres hälsa och i förlängningen även på samhällsekonomin i form av högre sjukvårdskostnader. Kohort studien ringar in följande åtta hälsotillstånd som står ut bland mängden; hjärt-kärlsjukdom, kronisk luftvägssjukdom, muskuloskeletala störningar och skador, diabetes mellitus, behandling mot rökning. Undersökningens resultat var sjukvårdskostnaderna störst för negativa självuppfattningar (33,7 miljarder dollar) följt av negativa ålders stereotyper (28,5 miljarder dollar) och sist åldersdiskriminering (11,1 miljarder dollar). Kostnaderna justerades för ålder och kön och resulterade i en totalkostnad på 63 miljarder dollar per år. Totalsumman motsvarade 15,4 procent av de totala
sjukvårdsavgifterna för de åtta hälsotillstånden för personer som är 60 år eller äldre år 2013. Undersökningen hjälper till att synliggöra ålderismens skadliga effekter på både hälsa och samhällsekonomin. Även WHO (2021) stämmer in i beskrivningen av ålderismen och dess effekter, men föreslår också tre effektiva metoder för att komma till rätta med ålderism. WHO föreslår politiska, juridiska och utbildningssatsningar samt kontaktinterventioner mellan generationerna som åtgärder mot ålderism. Även Royal Society for Public Health (2018) slår fast de negativa effekterna av ålderism.
Ett ytterligare exempel på en ny publikation som uppmärksammat ålderism, denna gång i Sverige är antologin skriven av Håkan Jönson (2021) som återger ett mångfacetterat
perspektiv, som är teoretiskt såväl som empiriskt och granskas i relation till ett flertal skilda kontexter. Jönsson (2021) har inte haft ambitionen att skapa en encyklopedi över det ålderistiska samhällets uttrycksformer utan önskat att erbjuda både kunskapsstoff samt verktyg för en fördjupad insikt av ett dagsaktuellt och komplext problem. I publikationen belyses den äldreforskning som växte fram under 1900-talet som avsett att motarbeta nedvärderingarna och fördomarna som riktats mot de äldre, speciellt tankarna om att ålderdom kan likställas med degeneration och beroende. Gerontologen Lars Andersson tillskrev ålderism inom svenskan som ”fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår ifrån en människas ålder och som kan leda till diskriminering” (i Jönsson, 2021). Vidare
målar Jönsson (2021) upp en bild där ålderism även kan handla om att äldre är
underrepresenterade i Sveriges riksdag, att äldre osynliggörs i mediernas rapportering, att äldre stereotypt bedöms som ensamma, sjuka, asexuella, förvirrad, beroende. Ålderism, kan därmed både existera som stereotypa attityder och som diskriminerande bestämmelser och praktiker.
2.2 Genus obalans och könsdiskriminering
Gough (2001) skriver om hur könade löneskillnader orsakar lägre pension för kvinnor. I undersökningen framkommer även kvinnornas yrkesval och omfattningen av
arbetstiden som en bidragande orsak till en lägre pension. Denna bild bekräftas också av Conelly (2003) som beskriver deltid som ett alternativ för kvinnor i parförhållanden och under uppfostran av eventuella barn. När kvinnan återgår till arbetslivet sker det oftast till en deltidsanställning enligt Gough. Lyonette (2015) beskriver en liknande bild av kvinnor som deltidsanställda och som drabbas hårt vid pensionering. Ytterligare en faktor är livslängd menar Gough. Detta blir synligt i de ansökningar om ekonomiskt bistånd där andelen kvinnor över 80år var 21 procent inom kvinnogruppen jämfört med männen i samma ålder som utgjorde 10 procent av andelen manliga sökande. År 1997 var två tredjedelar av ekonomiskt biståndsmottagarna kvinnor och uppemot 44 procent var 60 år eller äldre, andelen män i samma ålder utgjordes av 41 procent av de manliga sökande. Av detta drar författaren slutsatsen att fler kvinnor är i behov av ekonomiskt stöd jämfört med samma åldersgrupp för män.
Vidare menar Gough att pensionssystemet i sin helhet med sina beräkningsmodeller inte är anpassat efter kvinnors yrkesliv utan snarare efter mannens, vilket med borttappade yrkesår samt lägre lön slår hårt mot gruppen kvinnor. År 1994 var genomsnitts uttaget av tjänstepensionen 100 pund per vecka för män och 48 pund för kvinnor. Vidare framkommer att kvinnor som arbetat inom offentlig sektor har 50 procent lägre tjänstepension att leva av per vecka, jämfört med män. Inom privat sektor är det däremot lite mer jämlikt men tjänstepensionen är ändå c: a 20 procent lägre än männens. Även faktorer som etnicitet och klass har en negativ inverkan på
tjänstepensionen, då dessa påverkar individens position i det stratifierade samhället och därför också möjligheten till ett välavlönat arbete. Riekhoff och Järnefelt (2018)
beskriver att tidiga val i livet återspeglas i pensionsåldern, samtidigt som det stratifierade samhället blir tydligt i deras artikel om livs trajektorier och pensionen. Sammantaget framstår att en mängd olika faktorer bidrar till att kvinnor som grupp är i en mer utsatt position och löper en större risk för att bli fattigpensionärer.
2.3 Socialt kapital, hälsa och ekonomi
Craciun (2014) hävdar i sin studie om äldre och deras sociala kapital att med högre ålder förlorar individen kontakten med samhället och får mindre möjligheter till att påverka sin livssituation. Tina, Luijkx och Strum (2019) skriver om ekonomins påverkan på sociala kontakter för äldre och att detta medför sämre mental och fysisk hälsa för den äldre. Även Craciun hävdar att de som lever under missgynnande sociala förhållanden ofta lider av dålig hälsa. Vilket resulterar i ett stressigare liv med kortare livslängd. Liknande samband kring social isolering och sämre hälsa och kortare livslängd presenteras av Portero (2007). Enligt Craciuns undersökning finns en korrelation mellan mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt och att vara väl integrerad i samhället, varför slutsatsen blir att socialt isolerade lever under större dödlighetsrisk. Därav tolkas att hälso- och sjukvårdssammanhang och
socioekonomiska faktorer hänger samman. Studiens definition av fattigdom är inte
begränsad till enbart ekonomin utan tar i beaktande faktorer såsom begränsad tillgång till tjänster av god kvalitet inom hälsa, bostäder, sociala interaktionsmöjligheter samt
förnekande av rättigheter. Ur den tematiska analysen som forskaren har gjort framkommer att ett huvudtema i intervjuerna varit bristande förtroende för staten och statliga
institutioner samt att det på grund av det funnits en ovilja att engagera sig i samhällsfrågor och att detta förskjutits till att bli yngre människors roll. Förlusten av det sociala kapitalet förklaras med hjälp av att den pensionerade arbetaren förlorar många kontakter i och med pensioneringen och tillbakadragandet från ett långt arbetsliv. Därefter följer en urfasning av den äldre generationen vartefter släkt och vänner avlider. Den äldre blir mer och mer isolerad i sin livssituation, och har kanske enbart barn eller barnbarn som hälsar på då och då. En liknande bild av utfasning och ett tillbakadragande till sina allra närmaste målas upp av Porteros undersökning, samtidigt som de negativa effekterna av bristande sociala
kontakter framstår som en nedåtgående spiral för både hälsa, ekonomi och livslängd.
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammantaget visar den tidigare forskning som författaren tagit del av att frågan kring varför pensionärer blir fattiga inte har ett entydigt eller enkelt svar. Snarare framträder en
multifaktoriell förklaring till låga pensioner samt bilden av ett stratifierat samhälle där finare utbildningar som leder till välbetalda professioner söks i konkurrens med andra ironiskt nog bidrar till ojämlikhet genom hela livet, även efter de yrkesverksamma åren. En del
påverkansfaktorer ligger även bortom individens egen kontroll, där samhällsnormer gör sig gällande och enskilda individer hamnar i tidigt utanförskap. Vidare framkommer en bild av obalans mellan könen då kvinnor oftast stannar hemma och fostrar barnen till de når en självständig ålder. De arbeten som kvinnor sedan återgår till är deltidsanställningar som ytterligare försämrar pensionen. Vid stigande ålder förlorar pensionärerna även sitt sociala kapital på grund av tillbakadragandet från yrkeslivet och de sociala kontakterna de tidigare haft. Även ålderismens negativa effekter på samhällsekonomin samt pensionärers hälsa har belysts samt samhällets misslyckade kommunikation gällande rättigheterna i välfärden till en äldre generation som inte vill vara samhället till last.
3 TEORETISKT PERSPEKTIV
I detta kapitel kommer de valda teorierna för denna studie att presenteras. Författaren har valt att utgå ifrån Fraser teori om omfördelning och erkännande samt
systemteorin (Von
Bertanafy, 2015) tolkad av
Payne. Motiveringen bakom dessa två teorival är att den första besrkiverhur tillgänglighet i samhället kan möjliggöras genom samhälleliga förändringar
och den sistnämnda behandlarperspektivet att förklara empirin då den klargör för hur något har
påverkats av något annat, vilket tydligt berör just studiens ändamål. Dessutom agerar dessa
teorier som ett komplement till varandra, vilket möjliggör en bred helhetssyn som senare
tillfogas sammanställningen av återberättelserna från intervjupersonerna samt den tidigare
forskningen.
3.1 Omfördelning och erkännande
Den amerikanska filosofen Nancy Fraser (2003) redogör för en teori om social rättvisa inom vilken socioekonomisk omfördelning och kulturellt erkännande ses som två komplementära aspekter. Teorin går tillbaka till tidigare tänkares traditioner, bland andra Kant, Foucault, Habermas och Rousseau. Centralt för teorin är att grupper i samhället för en strid för sina behövligheter och för fram fordringar på att samhället ska vidta satsningar som möjliggör att dessa individer kan delta jämbördigt med andra. Erkännande åses funktionera som en central premiss för att utveckla ett demokratiskt samhälle i vilket dess invånare måste ges möjlighet att deltaga på jämbördiga förbehåll. Fraser (2003) anför även att det inte finns någon omfördelning utan erkännande och inget erkännande utan omfördelning. För att få en bättre förståelse för Frasers teoretiska begrepp så redogörs dessa för nedan i följande
ordning: behov, omfördelning, erkännande och misskännande.
3.1.1 Behoven
Sen mitten av 1900-talet har fler sekundära grupper satt krav på bekännelse för sin existens och särprägel. Dessa grupper har inriktat sig på ett flertal despotism och ifrågasatt
exempelvis sexuellt förtryck, rasåtskillnader och heteronormativitet. Fraser (2003) redogör för att det skett en dislokation från en klasskamp till en strid för diverse underordnade grupper där erkännandet av dessas behov och existens hamnat i fokus. I välfärdsstater utgör ovannämnda gruppers behov essentiella ådagaläggande i en politisk kontext. Likaså
debatten om behov har regelfästs på den politiska scenen och är nära förenat med
diskussionen om gruppers rättigheter. Med andra ord innebär detta att en grupps kamp för sina behov förs jämsides med gruppens strävan efter att behoven erhåller laglig status. Vidare vill Fraser (2003) rikta uppmärksamheten mot olika behovskravs kontextuella och kontroversiella läggning för att koncentrera sig på vad hon titulerar som behovstolkningens politik. Behovstolkningens politik består av tre analytiskt skilda men i praktiska
inrätta eller tillbakavisa ett visst behovs politiska hållning. Den följande delen omfattar kampen om interpretationen av ett särskilt behov, vilket går ut på att en kamp förs om makten att fastställa behoven och stipulera vad det är som tillgodoser behoven. Den sista delen består av kampen om tillfredsställelsen av ett specifikt behov, vilket inbegriper att en kamp förs för att garantera eller förneka att detta behov ombesörjs. För att detta ska införlivas så är det nödvändigt att de insatser som samhället tar till syftas mot reformer i samhället, inte mot enskilda individen. Ett politiskt färgat anspråk som tillfredsställs via statliga profylax riktade mot individen utesluter behovet till en jagisk nivå. Om ett behov avskiljs som en enskild angelägenhet riskerar det att förbli osynligt på samhällets diskursiva arenor, vilket utesluter de underordnade gruppernas behov och konsekvensen blir att underordnade relationer fortsätter att reproduceras.
3.1.2 Omfördelning, erkännande och misskännande
I enlighet med Frasers teori så fordrar social rättvisa omfördelning och erkännande. Hypotesen förutsätter att mänskliga rättigheter under alla omständigheter måste värderas när politiska insatser tas vid för att understödja rättvisa. I teorin utformas två tankar om orättvisa; socioekonomiska och kulturella missförhållanden. Den socioekonomiska
orättvisan kan leda till marginalisering och deprivation men kan botas med socioekonomisk omfördelning. Kulturell orättvisa medför enligt Fraser (2003) att underordnade grupper tvingas kapitulera inför tolkningsmönster som är förenade med en grupp med högre socialt anseende eller en skiljaktig kultur som är icke inhemsk för eller fientliga mot den
underordnande gruppens tydning. Vidare finner Fraser att erkännande och omfördelning är sammansvetsade och att det många gånger
framkommer en omfördelning ur ett erkännande
. Emellertid kan dock dessa botemedel råka i disharmoni med varandra då målet föromfördelning är att häva finansiella diskrepanser emellan grupper medan erkännande syftar till att främja differentiering mellan grupper. Fraser illustrerar detta med att belysa de orättvisor som existerar mellan genusen. Politiska- ekonomiska orättvisor tar sig exempelvis uttryck i könsbunden uppdelning mellan högavlönade mansdominerade professioner,
lönearbeten och lågavlönade kvinnodominerade yrken. Explikationen är att missförhållandet kan tas bort genom omfördelning för att utjämna finansiella differenser mellan genusen. Dock är det inte tillräckligt då orättvisorna är en reflektion av de kulturella symboliska missförhållanden som existerar mellan genusen. Dessa kommer till ådagaläggande genom att män utgör normen i samhället och kvinnor betraktas som mindre betydande. Kvinnor uppfattas som atypiska vilket resulterar i utestängning från beslutande organ och nekandet av jämställda privilegier. För att råda bot på oförrätterna fordras ett erkännande av gruppen kvinnor, vilket kräver en kategorisering av kvinnor som grupp. Därtill behöver en
omvandling av bakomliggande strukturer i samhället äga rum och kulturella institutionaliserade värdemönster ändras. Fraser redogör för att omfördelning som
tillfredsställs genom nischade statliga inrättningar riskerar att bibehålla underordning där individen inte anses som en medverkande som själv avgör sina behov och existens. Individen anses snarare som en passiv förmodad mottagare av begränsade tjänster associerade med
den aktuella specialiserade statliga inrättningen. Denna form av omfördelning alstrar inga premisser för individen att bli fri eller autonom.
Kraven på rättvisa syftar på avskaffningen av underordningen som nämns ovan och avser att etablera integrationen av medlemmar av den underordnade gruppen som fullvärdiga
medverkande i samhällslivet. Kraven på social rättvisa realiseras genom att ett samhälle främjar politiska åtgärder vars målsättning är att avinstitutionalisera de värdemönster som obstruerar deltagande på jämställda premisser och substituera dem med alternativ som hjälper ett motsvarande deltagande. Fraser yrkar att motsatsen till erkännande är misskännande, där samspelet mellan människor framställes som ett institutionaliserat kulturellt värdemönster som formar kategorier av individer. Misskännandet etableras både formellt och informellt, där det formella sker bland annat via att misskännandet upptas omedelbart i formella lagar eller regelfästs genom administrativa normsamlingar samt genom yrkespraxis. Informellt institutionaliseras misskännandet i umgängesmönster då föråldrade traditioner eller nedlagrade sociala tillämpningar i det medborgerliga samhället ej sätts under debatt. Att ej vara
erkänd
medför en samhällelig underordning där särskilda grupper av individer stoppas från att deltaga i samhällslivet på grund av inrättade kulturella värdemönster. Konsekvensen blir enligt Fraser att dessa individer frånkännssamhällsställningen som fullvärdiga medborgare.
3.2 Systemteori
Von Bertalanffy (2015) försökte på 1920- talet fastslå sin idé om att ett systematiskt förhållningssätt var mer givande än förklarande modeller av orsak-verkansamband. Ett systematiskt förhållningssätt skulle enligt von Bertalanffy tillämpas på biologiska,
mekaniska och sociala system. Han bemärkte utbytet mellan individen och dess sociala miljö för att kunna styrka att till exempel psykisk ohälsa snarare uppstår i interaktionen mellan individen och dess kulturella miljö än i individens egna psyke (Von Bertalanffy, 2015). Ett systemteoretiskt förhållningssätt har trotsat fokuseringen på det individualistiska som dominerade litteraturen om socialt arbete i mitten av 1900-talet. Socialarbetare manades i stället att rikta mer observans mot utvecklingen inom temat miljö.Enligt Payne (2015) strävar systemteorin efter att behålla eller återgå till status quo oavsett vilken inriktning av teorin det än gäller. Den bakomliggande idén till detta kommer ursprungligen från biologin och de levande cellernas förmåga att upprätthålla homeostas (jämvikt) mellan cellens inre och yttre miljö. Särskilt utmärkande för systemteori är att den inte strävar efter radikala sociala förändringar. Teorin har ingen egentlig fast upplösning gällande makro-, meso-, eller mikrosystem. Både samhället och familjen kan i teorin ses som ett makrosystem beroende på en relativ synvinkel. Detta innebär att en familj i sin helhet kan tolkas som ett makro system varpå enskilda individer i familjen kan tolkas som enskilda delar i familjesystemet på
Systemteorin kan använda sig av flera interventioner från olika teoretiska bakgrunder för att nå målet med återgång till jämvikt mellan systemets olika subsystem. Systemteorin kan därför ses mera som ett tolkningsverktyg av familjer eller grupper vari till exempel en psykodynamisk teori eller empowerment kan användas som behandlingsmetod. De olika delarna av systemet samverkar med varandra genom kommunikation och handlingar som i sin tur skapar energiflöden mellan och inom systemets olika gränser samt med andra perifera system i samhället. En viktig aspekt av systemteori är att teorin tar hänsyn till både individen och den sociala kontexten när andra teorier endast har fokus på individen och hennes behov av att stärkas eller förändras. Systemteorins styrka ligger i att identifiera de olika delarna och de olika faktorerna som samverkar med varandra på ett komplext sätt. Teorin kan sägas vara ett bra sätt att kartlägga olika påverkansfaktorer inom systemet, men dåligt på att identifiera lämplig intervention samt förutsäga dess resultat (Payne, 2015). Viktiga begrepp och teoretiska perspektiv inom systemteorin är att psykisk och fysisk energi utbyts inom systemet mellan dess beståndsdelar. Med energi menas handlingar, insatser och tid. Energi kan tillföras ett system genom interventioner utifrån, till exempel i form av information eller hjälp till en individ inom systemet. Energi som tillförs kallas för inflöde, denna energi syftar till att stärka systemet och orsaka förändring inom systemet vilket också kallas för genomflöde. Utflöde innebär i realiteten att energin får effekter utanför systemets gränser, vilket resulterar i Feedback Slingor då omgivningen reagerar på förändringarna och ett nytt inflöde av energi till systemet påbörjas. Slutna system till skillnad från öppna system har ingen överföring av energi vare sig utåt eller inåt. System kännetecknas av ett antal karakteristika. När systemet använder sig av sin egen energi kallas detta för entropi Detta innebär att om ett system inte får energi utifrån förbrukas den interna energin och systemet försvinner och upphör från att existera. Ett system uppvisar stabilt tillstånd när den energi som systemet tar emot inte orsakar förändring i systemets grund identitet. Det stabila tillståndet kan ses som systemets återhämtningsförmåga även kallat för Resiliens. En annan aspekt av systemets stabila tillstånd är homeostas eller jämvikt, den energi som tillförs antas inte förändra systemets grundläggande natur utan enbart tillföra energi för att uppnå
jämvikt. När systemet blir alltmer komplext över tid kallas detta för differentiering. Vid förändring av en komponent i ett system uppstår reciprocitet vilket kan ses som ömsesidigt av systemets andra delar. Detta kan i sin tur leda till ekvifinalitet vilket helt enkelt betyder att samma resultat kan nås på olika sätt, eller multifinalitet vilket tvärtom innebär att liknande omständigheter leder till olika resultat. Ett system kan även uppvisa synergier vilket innebär att helheten är mer än summan av systemets olika delar var för sig. Detta kallas också för att ett system är icke-summativt (Payne, 2015).
Tjänstemän och de institutioner som de verkar i kallas för förändringsagenter. Klientsystem utgörs av enskilda individer, familjer och grupper vilka växelvis kallas för målsystem och de enskilda individerna kallas handlingssystem. Klient-, mål- och handlingssystem kan utbytas med varandra beroende på vilket fokus förändringen ska ha. Samhällets institutioner
förändras och påverkas av professionella system vilka utgörs av socialtjänst, juridiska-, forskningsinriktade- och professionella instanser. De professionella systemen består av socialtjänst, juridiska-och forskningsinriktade instanser som konstruerar den praktik som
genomförs av förändringsagenterna gentemot individ-, grupp-, familje- och kollektiva system. För att klargöra de olika systemen är det brukligt att kalla familj-, grupp- och kollektiv för informella system. Fackföreningar och professionella kallas formella system samt samhälleliga institutioner som skola och sjukhus för samhällssystem (Payne, 2015).
4 METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt presenteras de vetenskapsfilosofiska grunderna samt reflektioner över metodval. Därpå presenteras urvalet samt avgränsningar i studien, datainsamling och genomförande samt tillvägagångssätt vid databearbetning. Vidare skildras granskningen av kvalitetsvärderingen i studien samt hur de forskningsetiska principerna har tagits hänsyn till.
4.1 Vetenskapsfilosofiska grunderna
Studien utgår från en induktiv ansats som är en slutledningsmetod som fastställer upphovet till generella konklusioner med utgångspunkt i ett antal enskilda fall. Utifrån empiriska kunskaper framkallas en sannolik slutsats. Författaren har gjort en observation, som följts av betrodda mönster och sedan avslutats med en hypotes och teori. Studien har därmed utefter det som framkommit i empirin tolkats och sedans analyserats utifrån ett teoretiskt
perspektiv (Payne, 2015). Studien bygger ävenledes på det hermeneutiska betraktelsesättet. Hermeneutik beskrivs av Payne (2015) som en studie samt tolkningslära av hur olika människor uttrycker sig och på så sätt tolkar beteenden och handlingar för att få en förståelse för samhället och sociala relationer. Intervjuerna som gjorts i denna studie har utgått från intervjupersonernas egna skildringar för att på så sätt få en insikt för hur livet ser ut för en fattigpensionär men för att också försöka förstå faktorerna som leder till den sortens fattigdom. Larsson (2005) framställer att för att få förståelse för den inhämtade empirin så krävs det att man utgår från den hermeneutiska cirkeln. Begreppet innebär att en tolkning växer fram i en cirkulär rörelse mellan individens förförståelse och mötet med nya kunskaper och idéer, som i sin tur resulterar i en ny förståelse som nyttjas i kommande tolkningsansatser. Beroende på vilket sätt man skapar sig kunskap på så utformas de enskilda meningarna utifrån detta. Likaså har de enskilda meningarna relevans för hur den totala innebörden ges uttryck.
En knaper förförståelse har förelegat inför studiens verkställande vad gäller
fattigpensionärer i Sverige genom arbetslivserfarenhet. Mestadelen av förförståelsen har omfattats av den synbara ökningen av fattigpensionärer i samhället, främst sedd i kollektivtrafiken. Förförståelsen har därtill utformats från en kunskapsöversikt samt ett teoretiskt perspektiv. Med utgångspunkt i den tidigare nämnda hermeneutiska cirkeln har
det förekommit en beständig interaktion mellan dess olika teman samt helheten av problematiken. De olika temana har bestått av genus ojämställdhet, ekonomi samt
utanförskap och har skapats utifrån intervjupersonernas utsagor. Helhetsproblematiken har också skapat möjligheten till att kunna tolka intervjupersonernas uttalanden. Inför och under tolkning av intervjuerna har även ett teoretiskt perspektiv tillsatts och anpassats för att på så sätt generera ny kunskap om fattigpensionärerna i Sverige.
4.2 Val av metod
Föreliggande studie innehar en kvalitativ prägel där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Anledningen bakom valet av denna metod är att den ger möjligt att besvara och uppfylla studiens syfte samt frågeställningar. Vidare ger metoden författaren verktyget till att skapa sig en insikt i intervjupersonernas subjektiva realitet genom
händelser, erfarenheter och perceptioner för att alstra ett helhetsperspektiv. Intervjuformen som tillämpades valdes med hänsyn till lämpligheten då Bryman (2008) redogör för att semistrukturerade intervjuer är av betydelse då studien innehar ett specificerat fokus som är syftat mot ett flertal frågeställningar. Detta betyder att intervjuerna kräver en särskild lättfattlighet för att uppnå studiens syfte samtidigt som det inte hindrar intervjupersonen från att formulera svaren fritt utifrån sina egna föreställningar. Det insamlade materialet har därefter analyserats utifrån en tematisk analys. Författaren har även använt tidigare
forskning om ämnet samt kurslitteratur för att öka validiteten och reliabiliteten av studien.
4.3 Urval och avgränsningar
I denna studie har ett bekvämlighetsurval använts, vilket innebär att urvalet inte varit slumpmässigt, utan valts på grund av lättillgängligheten för forskaren (Bryman, 2008). Verksamheterna Vid Din Sida och Tantpatrullen i Stockholm kontaktades då författaren ansåg kunna finna intervjupersoner med lämplig bakgrund/situation för att delta i studien. En ytterligare avgränsning som gjorts är att författaren valt att intervjua äldre över 65 år med låg ekonomisk standard för att besvara studiens syfte. Även två verksamhetsansvariga har intervjuats för att ge en kompletterande beskrivning av den rådande situationen för fattigpensionärer i Sverige.
4.4 Datainsamling och genomförande
För att börja forska i ämnet kring fattigpensionärer konstruerades en intervjuguide (Bilaga B) av författaren utifrån möjliga frågor att ställa till respondenterna. Allteftersom tillkom även idén att intervjua personer som arbetar inom verksamheter som kommer i kontakt med fattigpensionärer, därav författades ytterligare en intervjuguide (Bilaga C) riktad till dessa personer. Ur intervjuguiden för pensionärerna hämtades möjliga sökfraser, teman och ord
som skulle vara grunden till sökningen av tidigare forskning, vilket söktes fram genom sökmotorn Proquest, Social Science Premium Collection samt Social Care Online via Mälardalens högskolebibliotek. Sökorden som användes var: poor pensioners, gender inequality amongst pensioners, ageism, parttime work and pension, exclusion, economics, loss of social network and health. Ur dessa sökningar framkom totalt 11 vetenskapliga artiklar med olika inriktningar. Artiklarnas abstract lästes igenom för att skapa en
övergripande uppfattning om de var inom det område studien är avgränsad till och om de möjligtvis kunde förse författaren med olika aspekter på valt problemområde. Artiklarna kopplades också ihop med intervjuguidens frågeställningar genom att infoga kommentarer till de olika frågorna samt artiklarnas namn. Fyra artiklar handlade om England, en om Nederländerna, en om Danmark, en om Finland, två om USA, en om Rumänien och en om Spanien. Utöver dessa artiklar tog författaren del av en vetenskaplig rapport utgiven av World Health Organisation som omfattar världen.
Kontakt togs med intervjupersonerna genom verksamheten Vid Din Sida och Tantpatrullen. Detta gjordes via mejl och vid ett tidigt skede för att se om intresse för deltagande fanns. I mailet inkluderades information om intervjuformen, ett missivbrev (Bilaga A), studiens syfte, de forskningsetiska principerna som följer Vetenskapsrådet (2002) samt förfrågan om de ville delta i studien. Totalt blev det två verksamhetsansvariga och fyra pensionärer som återkopplade med att de kunde delta i intervjuerna. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor och två män. Två av dessa var i 40 års åldern och från verksamheterna Vid Din Sida och Tantpatrullen medan resterande var alla över 65 år. Inför intervjuerna utformades två semistrukturerade intervjuguider, en för verksamheterna och en för pensionärerna. Valet av att utforma två olika intervjuguider grundade sig i att författaren ville samla in olika
synvinklar och därmed få en mer nyanserad samt bredare bild. Intervjuguiderna författades utefter en struktur som skapats av Bryman (2011) där frågorna i intervjuguiden
formulerades efter de teoretiska perspektiven. Efter intervjuguiderna färdigställts bokades intervjuerna in. Intervjuerna inleddes med en kort presentation om mig själv, inhämtandet av samtycke för inspelning av intervjun samt eventuell kontakt efter intervjun om frågor skulle uppstå i efterhand. Intervjuerna ägde rum via fysiskt samtal och tog mellan 40-60 minuter.
4.5 Databearbetning och analys
Eftersom studien är av en kvalitativ form där semistrukturerade intervjuer tillämpades bedömdes en tematisk analys vara mest relevant som analysmetod. Enligt Bryman (2008) är tematisk analys ett av de vanligaste förfaringssätten när det kommer till kvalitativ
analysmetod. Metoden är anpassbar, då den inte har en teoretisk ram att förhålla sig till, och nyttjas som dataanalys genom att likställa, undersöka och skildra genomgående ämnen i data (Braun & Clarke, 2006). Braun & Clarke (2006) framställer den tematiska analysen som fem steg där data analyseras med avsikt att urskilja teman och ett sjätte steg uppgår till att författa rapporten. Primära steget innebär att göra sig välbekant med underlaget, vilket gjordes genom att transkribera materialet efter de inspelade intervjuerna.
När författaren känt sig nöjda med intervjusammanfattningen har författaren fortsatt till steg två, som går ut på att metodiskt koda substansen i datamaterialet. Kodning betyder att väsentliga infallsvinklar och attribut i förhållande till studiens syfte och frågeställningar i datamaterialet efterforskas (Braun & Clarke, 2006). För författaren innebar detta att plocka ut intressanta stycken och ord som kunde besvara studiens syfte. Steg tre inbegriper en klassificering av det kodade datamaterialet under omfångsrikare huvudfrågor (Braun & Clarke, 2006). I och med det konstruerades tänkbara teman och underteman med utgångspunkt i en formation av koderna. Grupperingarna utgjordes med hänsyn till vad koderna behandlade och för att uppfatta förekommande underteman gjordes även ett ytterligare noggrant urval. I det fjärde steget utfördes en kontroll av det sistnämnda stegets teman och underteman. Anledningen är att temanas innebörder ska ha en unison
undermening, men samtidigt vara urskiljningsbar (Braun & Clarke, 2006). Analysen ledde till tre huvudteman: genus ojämställdhet, ekonomi och utanförskap. Sista steget av den tematiska analysen redovisade det som framkommit under intervjuerna, däribland både huvudtemana och undertemana kopplade till kunskapsöversikten samt de teoretiska perspektiven (Braun & Clarke, 2006).
4.6 Kvalitetsvärdering
I denna forskningsrapport har en kvalitativ metod använts för både intervjuer samt analys av insamlat material. Kvalitativ forskning har enligt Bryman (2008) alternativa kriterier för reliabilitet samt validitet vilka delas in i tillförlitlighet samt äkthet. Tillförlitlighet kan brytas ned i fyra delkriterier vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjligheten att kunna styrka och konfirmera. Trovärdighet utgörs enligt Bryman av att författaren följt de forskningsetiska principer som ställts upp av Vetenskapsrådet gällande god forskningssed. Respondenterna har tagit del av missivbrevet (Bilaga A) som delats ut vid kommunikationen med respondenterna via epost, eller i direkt anknytning till intervjuerna. Respondenterna har erbjudits möjligheten att ta del av transkriberingen efter sammanställningen av materialet samt att slutresultatet av undersökningen kommer respondenterna tillhanda. Enligt Bryman innebär överförbarhet att respondenternas sociala verklighet beskrivs på ett tätt och fylligt sätt för att uppnå en transparent återgivning av empirin. Samtidigt har författaren redogjort för valda teoretiska perspektiv samt kunskapsinhämtning från tidigare forskning samt övriga samhällsinstanser i syfte att möjliggöra överförbarhet till andra miljöer.
För en hög pålitlighet har författaren redogjort och beskrivit alla de delmoment som ingått i denna undersökning på ett detaljerat sätt genom hela författandet. I syfte att genomlysa innehållet har författaren låtit handledare granska, ge konstruktiv kritik och synpunkter på uppsatsens innehåll vilket tagits i beaktande vid författande processen. För att uppfylla det kriteriet om möjligheten att styrka och konfirmera har författaren i möjligaste mån avstått från att ge uttryck för personliga värderingar i genomförandet av undersökningens praktiska inslag samt vid tolkning av insamlat material i syfte att stärka undersökningens trovärdighet.
Författaren är dock medveten om att fullständig objektivitet inte är möjlig, undersökningsresultatet presenteras därför i god tro.
Frågorna i intervjuguiderna har i största mån varit av öppen karaktär (Bilaga B & C) i syfte att få respondenten att fritt berätta kring aktuell frågeställning. Samtycke till inspelning har inhämtats från respondenterna innan intervjuerna genomförts. Inspelningarna har gjorts i syfte att säkerställa noggrann transkribering av empiriskt material. Undersökningen har i sin helhet utsatts för kritisk granskning både av författaren själva samt av utomstående
personer. För uppfyllande av kriteriet om äkthet, vilket enligt Bryman (2008) innebär en rättvis återgivning av respondenternas åsikter och upplevelser har författaren i denna undersökning redovisat respondenternas berättelser och åsikter i resultatredovisningen. Författaren har före försvar och publikation av undersökningen redovisat resultatet för respondenterna i syfte om att säkerställa att slutgiltigt resultat representerar de åsikter och upplevelser som författaren tagit del av via intervjuerna.
4.7 Etiska ställningstaganden
Rörande vetenskapligt arbete inom humanistiska läroämnen och samhällsvetenskap, där människor är objektet för studierna, är det enligt Vetenskapsrådet avgörande att ta hänsyn till och följa forskningsetiska grundsatser. Här talas det om ett så kallat individskyddskrav, där individer som deltar i forskning inte får göras till föremål för vare sig mental eller kroppslig men, kränkning eller förolämpning. Vetenskapsrådet (2004) betonar att individskyddskravet är den absoluta premissen för forskningsetiska reflexioner och
premisserna definieras i fyra övergripande huvudkriterier bestående av; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet
Informationskravet åsyftar enligt Bryman (2018) att respondenterna som deltar i det
vetenskapliga studiet upplyses om intentionen med forskningen. Författaren kontaktade Vid Din Sida och Tantpatrullen via e-mail där författaren underrättade de medverkande om vilka de var, vilket lärosäte samt program de studerade vid. Författaren informerade även om att hen var intresserad av att utföra kvalitativa intervjuer där studiens syfte och frågeställningar presenterades.
Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär enligt Bryman (2018) att deltagarna i studien själva har rätt att bestämma om de vill delta eller inte. Det sker här ett muntligt eller skriftligt samtycke till att medverka i studien och individerna informeras även om att de själva har möjlighet att avbryta deltagandet när som helst under intervjun. Respondenterna tilldelades ett
missivbrev via Vid Din Sida och Tantpatrullen innan intervjutillfället. Missivbrevet innehöll information om samtyckeskravet för deltagandet.
Konfidentialitetskravet (Bryman, 2018) går ut på att respondenternas personuppgifter ska behandlas på ett sätt där inga oberättigade kan ta del av dem. Intervjupersonernas
skildringar och uppgifter som författaren fått ta del av är personliga och av en blottande karaktär. För att skydda de konfidentiella uppgifterna har ljudupptagningarna transkriberats och därefter förstörts. Det transkriberade materialet har endast hanterats av författaren. För att hålla respondenterna anonymiserade har respondenterna fått titlarna ”V1”, ”V2”, ”IP3”, ”IP4”, ”IP5” och ”IP6”. De förta två benämningarna har tilldelats intervjupersonerna från verksamheterna och resterande har varit fattigpensionärerna själva. Ljudinspelningarna har förvarats på mobiltelefon med personligt kodlås.
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet medför att insamlade uppgifter enbart får användas i forskningssyfte (Bryman, 2018). Individerna som tackade ja till studien har delgivits ett missivbrev där det tydliggjorts att de uppgifter som lämnats endast avses nyttjas i forskningssammanhang.
5 RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras resultatet utefter insamling och bearbetning av empirin. Inkluderat är resultat som har analyserats samt kopplats den tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Resultatet bygger på intervjuer med två verksamhetsansvariga och fyra fattigpensionärer. För att uppnå konfidentialitet har ingen av intervjupersonerna benämnts med deras riktiga namn eller befattning. De övergripande teman är genus ojämställdhet, ekonomi och utanförskap.
5.1 Genus ojämställdhet
Resultatet visar att det råder en asymmetri i statistiken över könen som idag lever som fattigpensionärerna i Sverige. Samtliga intervjupersoner kan intyga att kvinnor är överrepresenterade och oftast mer utsatta då de inte bara har ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden men som även rent fysiskt riskerar att göras till föremål för faror så som sexuellt utnyttjande eller som ett lättare byte för rånförsök om de skulle bli bostadslösa. En intervjuperson vittnar om att ha utsatts för ett våldtäktsförsök av en berusad man när hen bodde i en övergiven bil. Hen går vidare med att förklara att även på gatan så är kvinnor mer blottlagda och anses vara mindre värda, ett objekt som är för andra att nyttja så som de vill.
Det finns i Sverige idag över två miljoner 300 000 pensionärer. 40 procent av dessa består av ensamstående och kvinnor. Cirka 300 000 av dessa är fattigpensionärer med en pension före skatt som är lägre än 12 800 kronor i månaden. Majoriteten av dessa är kvinnor eftersom kvinnor har i ungefär 30 procent lägre pension än män. Det blir ungefär 7 100 kronor i
månaden före skatt. Även om vi skulle förändra löner och arbetstid över en natt så skulle det ändå ta upp till 40 år innan vi fått jämställda löner (V2).
Så varför utgör kvinnor den övervägande delen av fattigpensionärerna? Svaret kan förstås utifrån Gough (2001), Lyonette (2015)
och
Conelly (2003) som belyser kopplingarna mellanlåga
löner, timanställningar, deltidsanställning, obetald barnomsorg i hemmet, och att det under 50-, 60- och 70-talet fanns en mycket begränsad tillgång på daghemsplatser vilket i sin tur limiterade kvinnors möjlighet på arbetsmarknaden och lett till att dessa kvinnor hamnat i fattigdom vid pensionering. Inte bara har kvinnor uppgjort de lågbetalda arbeten, men likaså har kvinnor varit de som burit störst ansvar i hemmet genom att ta hand om barnen. Fyra av intervjupersonerna beskriver att de anser att det kommer krävas starka politiska åtgärder inom arbetsmarknaden genom att få in fler kvinnor på diversearbetsplatser för att framtida kvinnor inte ska behöva hamna inom gruppen
fattigpensionärer. Därtill måste även män ta större ansvar i hemmet, genom att tillexempel börja ta ut föräldrapenning i högre utsträckning. Något citat nedanför vidare påvisar.
Det är oroande att trots den jämställdhetsbild som Sverige gillar att stoltsera över så har vi i detta land i verkligheten inte kommit särskilt långt. Beviset på detta finns ju tydligt i inte bara löneskillnaderna mellan män och kvinnor men också på hur lite man värdesätter det arbete som kvinnor faktiskt gör i hemmet (IP6)
Även Fraser (2003) lyfter fram en väsentlig faktor i sin teori om omfördelning och erkännande där den socioekonomiska orättvisan kan leda till marginalisering och deprivation, vilket är vad en av intervjupersonerna har vittnat om. Kvinnor blir en
underordnad grupp som tvingas ge efter för den manliga dominansen som i sin tur skapar ett hierarkiskt samhälle mellan könen. Det främjar inte bara utvecklingen för de kvinnor som lever idag utan för kommande generationer som föds in i samma onda cirkel. I ett land som Sverige, som säger sig vara ett välfärdssamhälle, bör alla ges rätten till förutsättningen att skapa ett adekvat liv, som omfattar tryggheten av en pension som tillåter att man har en bostad och mat på bordet. Vidare kan man även dra en koppling till Riekhoff och Järnefelt (2018) som menar på att en individs tidiga val återspeglas senare i livet. I detta fall då kvinnor blivit tvungna att stanna hemma eller ta ett jobb som ger mindre avlöning så blir konsekvenserna att den pensionssumma de får ut när de sedan når 65 års åldern blir
avsevärt mindre jämfört med männen. Detta kan i sin tur kan sättas i förbindelse till Paynes (2015) tolking av systemteorin där det kan tänkas vara så att kvinnorna och de system som dessa ingår i påverkar och påverkas av andra system som de kommer i kontakt med, i detta fall arbetsmarknaden.
Kvinnor bedöms som atypiska vilket medför utestängning från beslutande inrättningar och nekandet av jämlika rättigheter. För att råda bot på oförrätterna behövs ett erkännande av gruppen kvinnor, som kräver att kvinnor kategoriseras som grupp. Dessutom erfordras en transformation av bakomliggande uppbyggnader i samhället äga rum och kulturella institutionaliserade värdemönster korrigeras (Fraser, 2003).En av intervjupersonerna trycker extra mycket på detta då hen menar på att samhället har konstruerats på så sätt att kvinnan, om hon väljer att skaffa familj blir beroende av mannen för att klara sig finansiellt.
Skiljer de sig sedan så hamnar kvinnan i ett prekärt läge där hon riskerar att bli en del av statistiken som vi idag ser över fattigpensionärer i Sverige. Utsikten att kunna skola om sig för att sedan ge sig ut i jobbmarknaden är nästintill omöjlig menar hen på. Nedanstående citat belyser ytterligare hur särskiljandet erfars av de som i första hand fått uppleva det.
Samhällets hjälpinsatser riktar sig till männen, inte till kvinnorna. Jag frågade
socialsekreteraren hur det kommer sig och då sa hon att nej kvinnor brukar inte behöva så mycket hjälp. Jaha tyckte jag men hur tänker de då. Varför behöver inte de hjälp? Hennes svar var att kvinnor brukar alltid fixa något, flytta hem till en kille eller något. Då tänkte jag såhär att jaha så jag ska behöver mer eller mindre sälja mig för att få en sovplats (IP3). Om jag inte jobbade extra så skulle jag faktiskt inte överleva (IP4).
Majoriteten av intervjupersonerna skildrar upplevelser om att känna sig tillintetgjorda och obeaktade på grund av att de är kvinnor. De anser att en utsatt grupp i samhället blir ännu mer utsatt när resurser saknas eller är bristfälliga och där varken förståelse eller sympati tycks finnas. Vidare menar de att eftersom allt går påmarginalen gällande utgifter, finns det ingen buffert för annat som tillexempel tandläkare eller om något i hemmet skulle gå sönder. Många av dem påtalar att de har dedikerat sina liv till att ta hand om andra (familjen) och när de äntligen ska få luta sig tillbaka och njuta av resterande år så möts de istället av en kamp för överlevnad. Ovannämnda återberättelser lyfts fram av både Gough (2001) och Conelly (2003) som tar upp detta i sin forskning där bägge poängterar de konsekvenser som kvinnor får utstå vid pensionering på grund av lägre inkomster som resultat av en ojämn arbetsmarknad samt obetalda hemmasysslor så som att ta hand om barnen. Samtliga intervjupersoner chockas även över att Sverige så ofta stoltserar med att vara
framåtskridande i frågan gällande jämställdhet men statistiken över fattigpensionärer döljer an annan sanning. Ovanstående problem är något som lever kvar än idag, då inte tillräckligt mycket har förändrats för att skapa en mer jämbördig inkomstsituation för kvinnor, något som Fraser (2003) uppmärksammar då hon pratar om behovet som uppstår då sekundära grupper kräver erkännande för sin existens. Intervjupersonerna vill se att kampen som drivs för sina behov förs jämsides med strävan efter att erhålla en laglig status i den meningen att de ges likvärda rättigheter som män, både innan och efter pensionen. Citaten nedan
poängterar detta ytterligare:
Mänskliga rättigheter kränks inte bara av terrorism, förtryck eller mord utan också av orättvisa ekonomiska strukturer som skapar enorma ojämlikheter. Jag anser att varje
människas rättigheter minskas när en individs rättigheter hotas. Våra demonstrationer är inte bara en kamp för individen utan behöver ses som en kamp för allas rättigheter. Vi vill leva i ett samhälle där alla värdesätts oavsett kön eller yrkeskategori (V1).
Varje liten krona behöver räknas och inget kan man unna sig. Inget av det jag drömde om att kunna göra i mina äldre dagar är inom räckhåll. Ibland gråter jag mig själv till sömns då jag inte vet hur jag ska klara nästa månad (IP3).
Som kan uttydas från både intervjupersonerna samt den tidigare forskningen så har lite framgång uppnåtts gällande kvinnors jämställdhet och värdesättning, inte minst i frågan om fattigpensionärer. Kvinnan utgör ännu en gång majoriteten i statistiken över de mest utsatta i en grupp och lämnas till att själva hitta lösningar för att bekämpa sin prekära situation. Intervjupersonerna som haft familj upplever dessutom att de nu på något sätt straffats för att ha varit hemma med barnen eller låtit sin partner vara den som fått utvecklas
yrkesmässigt. Nu sitter de här på ålderns höst utan något att visa upp för livet de dedikerade till hemmet - totalt åsidosatta, bortglömda och avvisade. Som vittnas om av
intervjupersonerna, främst kvinnorna så finns det i dagsläget inga resurser riktade mot specifikt kvinnor. I ett fall hänvisar till och med socialtjänsten till att en av
intervjupersonerna ska försöka lösa sin boendesituation genom att träffa en man som hen kan flytta ihop med – ett bemötande som etsat sig fast hos individen som nu inte känner något förtroende för den verksamhet som skapats för att bistå och vägleda de mest behövande.
5.2 EKONOMI OCH OHÄLSA
Resultatet visar den ekonomiska instabiliteten som infinner sig då pensionen inte räcker till. Det försätter pensionären i en utsatt position både rent ekonomiskt men även hälsomässigt. Samtliga intervjupersoner reflekterar kring hur livet såg ut under sina yrkesår jämfört med nu och konstaterar att även om livet haft sina uppgångar och dalar så var det inget som kunnat förbereda dem inför att spendera sina äldre år som bostadslösa eller med så pass dålig avkastning att de fått oroa sig över att gå hungriga vissa dagar. Något som kopplas till Fraser (2003) teori där gruppen fattigpensionärer tvingas föra en strid för sina behövligheter och som i sin mening visar på en avsaknad av ett demokratiskt samhälle. Ett erkännande och omfördelning av landets resurser behöver implementeras för att motverka en negativ
utveckling av de som faller offer för fattigdom efter pensionering. En intervjuperson reflekterar kring hens situation genom att säga:
Min sambo dog, jag blev utbränd på grund av jobb och hamna på psyket i Gran Canaria i fem månader. Jag besluta mig för att flytta tillbaka till Sverige där jag insåg snabbt att hela psykiatrin var totalt nedlagd. Jag bodde först på hotell men sen tog pengarna slut och jag fick ingen hjälp. Jag tog kontakt med socialen men de sa att de inget kunde göra för jag var inte alkoholist eller missbrukare. Jag föll som så många andra jag känner mellan stolarna. Nu bor jag i en kall trappuppgång i Gamla stan och lever ur min röda ryggsäck som jag aldrig vågar släppa ur sikte. Från framgångsrik entreprenör till uteliggare (IP 5).
Kopplat till den tidigare forskningen som är skriven av Cracium (2014) och den av Tina, Luijkx och Strum (2019) påvisas det att den ekonomiska delen i högsta grad påverkar inte bara den livssituation i form av boende och andra utgifter som individen befinner sig i men likaså hälsotillståndet. Det beskrivs av forskaren att individen som lever under försummande sociala förhållanden ideligen lider av dålig kroppsligt välbefinnande. Resultatet blir ett stressigare liv och kortare livslängd. Studien gör en korrelation mellan mindre risk för att drabbas av hjärtinfarkt och att vara väl integrerad i samhället, varför konklusionen blir att
socialt isolerade lever under större dödlighetsrisk. Därav kan man säga att socioekonomiska faktorer förbinds med hälso- och sjukvårdssammanhang. Förutnämnda är något
intervjupersonerna jämväl resumerar i sina egna livs historier och ena intervjupersonen säger till och med:
Jag började få problem med min mage, kunde inte behålla maten och det brändes konstant runt solarplexus. Tillslut blev jag så dålig att jag gick till min husläkare där det kom fram att jag hade utvecklat blödande magsår. När jag frågade vad det kunnat bero på, eftersom jag varit frisk under hela livet så sa han att det kunde vara stressrelaterat. Att leva som jag gör har gjort så att min kropp säger ifrån men vad kan jag göra? Inte så att jag kan stänga av stress knappen när jag dagligen måste oroa mig för min ekonomi (IP 4).
Ovannämnda kan därtill förstås utifrån systemteori (Payne, 2015), där samhället ses som ett större system där komponenter, som hem, arbete och pensionärerna själva, påverkas av vad som sker i systemen runt om. Ett system som agerar som en totalitet, sammansatt av olika och för helheten analoga delar. Dessa i sig står i en reciprok bindning till varandra. Utan den ömsesidiga bundenheten kan inte något delsystem påverkas utan att alla andra delar av systemet också berörs. Individ och samhälle består av och är en del av komplexa system där alla påverkar varandra. Bevis på detta ses även i citaten nedan:
Jag ansökte om bostadstillägg för några år sen, men jag fick avslag. Förmodligen för att jag då hade extrainkomster från förvaltningsdomstolen. Nu ska jag söka igen. Det skulle såklart innebära lite extra i plånboken men bidrag är inge kul. Man måste ha koll på regler som plötsligt kan ändras och då är man tillbaka på ruta ett igen (IP6).
Att bli gammal är egentligen ingenting dåligt, utan det är faktiskt såhär att alternativet är betydligt sämre. Egentligen liksom rent kostnadsmässigt, eftersom man har skattat och betalat in till sin pension och eftersom man inte längre anses vara produktiv så blir man istället en belastning för ska vi säga samhället. Nu så plockar man ju in pensionen. Nu kostar man pengar men man bjussar inte på något längre. Så man lever liksom på övertid (IP5).
Därtill vill intervjupersonerna likaså se en förändring gällande hur pensionsfrågorna sköts rent politiskt där samtliga påpekar att det inte är rimligt att sex riksdagsrepresentanter, varav inga är själva pensionärer står för alla beslut gällande pensionsöverenskommelsen. De ser hellre att pensionsgruppen avvecklas och om den ska fortskrida behöver
pensionärsorganisationer, blivande pensionärer och pensionärer få en plats i debatten. Det är trotts allt beslut som påverkar samtliga i alla högsta grad och därför bör deras röster inte tystas ner. Pensionärer och blivande pensionärer är de som varit med och byggt upp Sverige och förtjänar bättre premisser än att behöva panta burkar för att få ihop till en smörgås. Att det är regeringens och riksdagens skyldighet att höja pensionerna är det ingen fråga om när intervjupersonerna nyanserat uttrycker sin besvikelse på hur läget ser ut för dem. Man får inte skörda frukten av alla års slit.
