Kalmar Maritime Academy
Sjökaptensprogrammet
Matros, Motorman eller Sjöbefäl
En kvantitativ undersökning, om sjömanselevers framtidsplaner efter
gymnasiet.
Författare: Fredrik Reis
Examensarbete, 7.5 ETC Handledare: Fredrik Hjorth Högskolan i Kalmar Sjöfartshögskolan
HÖGSKOLAN I KALMAR
Sjöfartshögskolan
Utbildningsprogram: Sjökaptensprogrammet
Arbetets art: Examensarbete, 7.5 ETC
Titel: Matros, Motorman eller Sjöbefäl en kvantitativ undersökning om sjömanselevers
framtidsplaner efter gymnasiet.
Författare: Fredrik Reis Handledare: Fredrik Hjorth
ABSTRAKT
Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman. Närmare 80 % av de tillfrågade var intresserade av att söka arbete utomlands. Många av de tillfrågade planerade läsa vidare och frågan är hur branschen skall säkra tillväxten bland matroser och motormän i Sverige?
UNIVERSITY of KALMAR
Kalmar Maritime Academy
Degree course: Nautical Science
Level: Diploma Thesis, 7.5 ETC,
Title: Able bodied seamen, oiler, deck or engine officer a quantitative thesis about
merchant marine student’s future plans.
Author: Fredrik Reis Supervisor: Fredrik Hjorth
ABSTRACT
The purpose of this thesis has been to try and define future plans among merchant marine seamen students. Regarding work as able bodied seaman, oiler or to study to deck or engine officer. And also see the interest to apply for marine job positions outside Sweden for example in Norway. The thesis is based on a quantitative method where the result is based on an inquiry from four schools and answers from 114 students. The interest to continue working as able bodied seamen was higher than to continue working as oiler. The majority of the students planed deck or engine officer studies. Only a few of the students planed only to continue as able bodied seamen or oiler. Almost 80 % of the students answered they were interested to apply for marine job positions abroad. Many students planed further studies and the question is how the shipping business should secure the growth of Swedish merchant marine seamen?
Keywords: quantitative, able bodied seamen, oiler, deck or engine officer, working abroad, future plans
Förord
Ett stort tack till alla er som har svarat på min enkät. Utan er hade min undersökning inte gått att genomföra. Jag vill också passa på att tacka kontaktpersonerna på respektive skola som hjälpt till.
Innehållsförteckning
1 Bakgrund, Syfte och Frågeställning ... 1
1.1 Brist på Sjöbefäl ... 1
1.2 Arbetsmarknad för nyutexaminerade sjöbefäl ... 2
1.3 Arbetsmarknad för matroser och motormän ... 3
1.4 Tidigare forskning ... 3
1.5 Syfte och frågeställning ... 4
2 Metod ... 5
2.1 Kvantitativ metod ... 5
2.2 Validitet och reliabilitet ... 5
2.3 Variabler ... 6
2.3.1 Ålder och årskurs ... 6
2.3.2 Kön ... 6
2.3.3 Föräldrarnas utbildning och yrke ... 6
2.3.4 Urvalsgrupp ... 7
2.4 Metodval ... 7
2.5 Avgränsning ... 7
2.6 Tillvägagångssätt ... 8
3 Resultat ... 9
3.1 Sammanställning av enkät totalt i årskurs 2 och 3 ... 10
3.1.1 Planer efter avslutat gymnasium ... 12
3.1.2 Elevernas planer på vidare studier ... 13
3.1.3 Intresse av att söka arbete utomlands ... 14
3.2 Enkätresultat årskurs 2 ... 15
3.2.1 Planer efter avslutat gymnasium årskurs 2 ... 15
3.2.2 Elevernas planer på vidare studier årskurs 2 ... 16
3.2.3 Intresse av att söka arbete utomlands årskurs 2 ... 17
3.3 Enkätresultat årskurs 3 ... 18
3.3.1 Planer efter avslutat gymnasium årskurs 3 ... 18
3.3.2 Elevernas planer på vidare studier årskurs 3 ... 19
3.3.3 Intresse av att söka arbete utomlands årskurs 3 ... 20
3.4 Föräldrarnas utbildning ... 21
4 Diskussion ... 22
5 Källförteckning ... 25
5.1 Litteraturförteckning ... 25
5.2 Uppsatser, rapporter och tidskrifter ... 25
5.3 Internet ... 26
1 Bakgrund, syfte och frågeställning
1.1 Brist på Sjöbefäl
Internationellt sett har tillgången på kvalificerat befäl minskat under de senaste 20 åren. Denna minskade tillgång kan bero på att efterfrågan av befäl ökat av olika anledningar, som exempelvis ökade pensionsavgångar samt sämre återtillväxt1. En undersökning från år 2000 fastställde att bristen på sjöbefäl i världen motsvarar ca 4 % (16 000 befäl) av hela arbetsstyrkan och att denna brist kommer öka till 12 % (46 000 befäl) år 2010. I EU anses problemet vara ännu större än vad det är i övriga världen. En undersökning som gjordes i slutet av 90-talet konstaterades att det skulle vara en brist på uppskattningsvis 13 000 befäl år 2001. Enligt rapporten kommer bristen att öka till ungefär 36 000 befäl år 2006. 2
Även i Sverige har behovet av befäl ökat de senaste åren och många rederier har svårt att rekrytera folk. Främst gäller detta maskinbefäl, men det råder även brist på däcksbefäl och manskap. Enligt Kenth Gammal, chef för sjöarbetsförmedlingen i Göteborg, råder det stor brist på både matroser och motormän. Men han ser också att det finns en brist på befäl och han spår att efterfrågan kommer att öka. Rederiernas rekrytering genom arbetsförmedlingarna har ökat med 40-50 % under år 2006. Cirka 2000 jobb förmedlades under året.3 Denna brist har uppkommit på grund av olika orsaker. EU-kommissionen skriver i ett meddelande till kommission om bland annat de sociala aspekterna i samhället och EU-kommissionen menar att dessa kan avskräcka ungdomar från att satsa på en karriär till sjöss. Trots bristen på kvalificerat sjöfolk väljer allt färre ungdomar inom EU en karriär till sjöss. En anledning till detta skulle kunna vara att sjökarriären anses som osocial och finansiellt oattraktiv om man jämför med en anställning i land. En annan viktig indikation på att ungdomar inte intresserar sig för en sjökarriär är de stora avhoppen inom sjöutbildningarna. Inom EU är de genomsnittliga
1 SACO (2007), Framtidsutsikter, Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2012 rapport.
2 Europeiska Gemenskapernas Kommission (2001), Meddelande från kommissionen till rådet och
europaparlamentet, Om utbildning och rekrytering av sjöfolk.
3 Hallgren Kent Göteborgsposten, (2006), Artikel Sjöfolk 06.
avhoppen på sjöutbildningarna mellan 22 och 32 %, men kan vara så hög som 60 till 70 % inom vissa medlemsstater. 4
År 2000 gjordes en utvärdering av TAP-avtalet, tillfälligt anställd personal, i Sverige och enligt Sjöbefälsförbundet hade cirka 100 befälsplatser försvunnit för svenskt befäl5. Många av dessa har säkerligen sökt sig till fartyg under annan flagg eller till något landbaserat jobb. Detta har lett till att många befäl troligen har försvunnit från den svenska arbetsmarknaden. I Sverige har även antalet sjöbefälsskolor och sjömansskolor minskat de senaste 20 åren. År 1987 lades sjöbefälsskolan i Härnösand ner, 2001 lades sjömansutbildning i Kalmar ner och två år senare upphörde intagningen till sjömansskolan i Malmö, vilket borde lett till färre utbildade sjömän och sjöbefäl.
Som tidigare nämnt finns det sjömän anställda på det så kallade TAP-avtalet. Dessa sjömän är inte anställda på svenska villkor och har lägre löner än motsvarande svensk sjöman. Svenska rederier får endast fylla 50 % av sina befattningar med TAP anställda på svenska lastfartyg. Medans det på svenska färjor inte finns några TAP anställda alls. Detta medför att ett behov av svenska sjömän finns kvar, då rederierna inte har möjlighet att ersätta all svensk personal med TAP anställda.
1.2 Arbetsmarknaden för nyutexaminerade sjöbefäl
Under den senaste tiden verkar redarna ha insett att man måste erbjuda juniorbefälsplatser för att tillgodose behovet av nya befäl. Sommaren år 2007 gick redareföreningen ut med ett pressmeddelande, där de garanterade jobb till de som avslutar sina studier6. I början av år 2000 såg det betydligt mörkare ut. Systemet med TAP hade införts och många rederier valde att placera fler TAP-befäl på junior befälsplatser. Redarna var dåliga på att ta tillvara på nyutexaminerade svenska befäl. Enligt en ledare i tidningen Sjöbefäl från år 2002 verkar det som redarna mest såg de kortsiktiga ekonomiska fördelarna att placera TAP befäl på lediga juniorbefälsplatser.7 Redarna valde alltså ekonomin framför en satsning på återväxten till den svenska
4Europeiska Gemenskapernas Kommission (2001), Meddelande från kommissionen till rådet och
europaparlamentet, Om utbildning och rekrytering av sjöfolk.
5 Sjöbefälsförbundet (2002), Ledare i tidningen Sjöbefäl.
6 Sveriges Redareförening (2007), Pressinbjudan, Sjöfarten garanterar jobb. 7 Sjöbefälsförbundet (2002), Ledare i tidningen Sjöbefäl .
befälskåren. Enligt Sjöbefälsförbundet är ett av de större problemen för de svenska redarna idag att många svenska befäl väljer anställning hos utländska rederier där de bland annat erbjuds högre löner. Sjöbefälsförbundet uppger att en del redare har löst detta genom att anställa befäl från Östeuropa på svenska avtal, framför allt från Rumänien. Troligen för att lätta upp den rådande befälsbrist som finns och minska trycket på löneökningar.8
1.3 Arbetsmarknad för matroser och motormän
Arbetsmarknaden för matros och motormän har blivit bättre de senaste åren. Man kan se en tendens till att behovet av matroser och motormän ökar. Ett exempel är Sjöfartsgymnasiet i Skärhamn, där alla avgångselever år 2006 som sökte, också fick jobb. Sjöfartsgymnasiet får även signaler från rederierna att de vill knyta till sig eleverna redan när eleverna börjar sin utbildning. Detta för att de sedan ska göra hela sin praktikperiod inom samma bolag.9
1.4 Tidigare forskning
Någon tidigare forskning inom detta ämne har inte hittats. Däremot gjordes under år 2007 en c-uppsats om Attityder bland ungdomar i Norrbotten till att arbeta inom den
kommunala vården och omsorgen av Annelie Ström vid Luleå Tekniska Universitet.
Denna uppsats inspirerade till att göra en liknande mindre form av undersökning om gymnasieelever som utbildar sig till matros och motorman.
8 Sjöbefälsförbundet (2008), Ledare i tidningen Sjöbefäl.
9 Svensk Sjöfartstidning (2007), Liten skola som seglar medvind.
1.5 Syfte och frågeställningar
Det verkar finnas en brist av sjöfolk i alla kategorier. Därför är syftet med denna undersökning att försöka ta reda på om sjömanseleverna på gymnasiet i dagsläget planerar en fortsatt sjökarriär efter avslutad gymnasieutbildning, samt hur många som enbart planerar fortsätta till sjöss som matros eller motorman. Följande frågeställningar konstruerades för att besvara syftet.
• Vad har eleverna på sjömansutbildningarna för intresse att arbeta vidare som matros eller motorman efter avslutad gymnasieutbildning?
• Vad har eleverna på sjömansutbildningarna för intresse att söka till Sjökaptens- respektive Sjöingenjörsprogrammet efter avslutad gymnasieutbildning?
• Hur ser intresset ut bland eleverna på sjömansutbildningar till att söka matros, motormans eller sjöbefälsarbete utomlands efter avslutad gymnasieutbildning?
2 Metod
För att kunna svara på frågeställningarna var denna undersökning av deskriptiv karaktär, eftersom den var tänkt att ta reda på sjömanselevers intresse för fortsatt sjökarriär. Undersökningen som genomfördes beskrev verkligheten och den tolkades utifrån de insamlade data som skedde under arbetets gång. Deskriptionen innebar också att man arbetade empiriskt där en viss verklighet beskrevs utifrån det insamlade materialet 10.
2.1 Kvantitativ metod
Den kvantitativa undersökningen mätte numeriskt insamlat material, som i det här fallet var enkäter. Materialet redovisades och presenterades i sifferformat, diagram och tabellform, vilket gjorde det insamlade materialet numeriskt. Denna undersökning utgick inte från en kvalitativ undersökning då man i en kvalitativ undersökning vill skapa en djupare förståelse i ett ämne. Detta gör man lämpligtvis när man genomför djupintervjuer för ett arbete eller forskningsprojekt. Det som styrde valet av metod i denna undersökning var med andra ord, undersökningens syfte11.
2.2 Validitet och reliabilitet
I den kvantitativa undersökningen var man tvungen att förhålla sig kritisk till kvalitén på det insamlade underlaget. Ett begrepp som var viktigt att redogöra för var validiteten i det insamlade materialet. Detta innebar att man frågade sig om man verkligen hade mätt det som var tänkt att mätas i undersökningen12. Validiteten i undersökningen ansågs vara god då den följde upp och besvarade frågeställningarna i undersökningen. Ett annat begrepp var reliabiliteten, det vill säga vilken grad av tillförlitlighet i mätinstrumentet man skulle ha fått om man upprepat undersökningen13. Detta innebar att man helst skulle ha fått svar från minst 80 % av det totala antalet elever som fanns på de olika skolorna14. I undersökningen som genomfördes var det externa borfallet på, närmare 40 %. Anledningen till detta var att många av eleverna på skolan i Göteborg
10 Patel & Davidsson, (2003), Forskningsmetodikens grunder, sid 13 11 Björklund & Paulsson (2003), Seminarieboken, sid 63
12 Patel & Davidsson (2003), Forskningsmetodikens grunder, sid 98 13 Björklund & Paulsson(2003), Seminarieboken, sid 59
14 Ejvegård (2002), Vetenskaplig metod för projektarbete, s. 45
var ute på praktik, vilket gjorde att de inte fick möjlighet att svara på frågorna. Bortfallet på skolorna i Stockholm, Visby och Skärhamn var däremot mycket lägre. Detta gjorde att man inte kunde se det externa bortfallet som systematiskt och därför kunde undersökningens reliabilitet ändå vara god. Däremot var det interna bortfallet desto mindre, drygt 8 %, vilket kunde tolkas som att enkäten som mätinstrument hade en hög reliabilitet och att frågorna var lätta att förstå.
2.3 Variabler
Nedan beskrivs variabler som var relevant för undersökningens syfte och frågeställning. Variabler som jämfördes var bland annat ålder årskurs och kön.15
2.3.1 Ålder och årskurs
Alla elever som studerade i årskurs 2 och 3 var mellan 17och 19 år vilket inte borde ha spelat så stor roll i deras attityder till fortsatt arbete till sjöss. Möjligtvis kunde elever ha ändrat åsikt från årskurs 2 till 3 angående sina framtidsplaner.
2.3.2 Kön
Då det är en stor manlig dominans till sjöss var det intressant att se ifall de kvinnliga framtidsplanerna skiljde sig åt jämfört med det de manliga. Två större undersökningar om män och kvinnor i sjöfartssektorn gjordes under hösten år 2004. Undersökningarna visade på en stor manlig dominans både i maktens korridorer och ombord på fartygen16. Den manliga dominansen borde inte märkbart ha förändrats de senaste åren.
2.3.3 Föräldrarnas utbildning och yrke
I all klassteori antas att människor med samma klasstillhörighet har haft likartade erfarenheter under sin uppväxttid i skolan, på första arbetsplatsen osv. Dessa erfarenheter ger förmodligen upphov till likartade vanor.17 Det borde därför finnas en
anledning att tro att förväntningar och förhoppningar hos föräldrar kan skilja sig åt i förhållande till dess utbildning och yrke.
15 Ejvegård, R (2002), Vetenskap och metod för projektarbete, sid 32 16 http://www.sjofartsverket.se/templates/SFVXNewsPage____1546.aspx 17 Ahrne, G (1996), Det sociala landskapet, sid 58
2.3.4 Urvalsgrupp
Undersökningsgruppen bestod av 206 elever i årskurserna 2 och 3 från sjömansutbildningarna i Stockholm, Skärhamn, Visby och Göteborg. Först var tanken att enbart undersöka eleverna i årskurs 3 då de stod närmast arbete eller vidare studier. Problemet med att enbart undersöka årskurs 3 var att skolorna hade olika praktikperioder. Det var alltså inte säkert att det fanns årskurs 3 elever på skolan då undersökningen genomförde. Därför togs beslutet att även ta med årskurs 2 i undersökningen.
2.4 Metodval
Utifrån den frågeställning arbetet hade, krävdes det att man gjorde en kvantitativ undersökning, det vill säga en undersökning där man utfört någon form av mätning vid datainsamling, som exempelvis enkäter.18 Eftersom en kvantitativ undersökning genomfördes, var det lämpligt att använda sig av frågor med fasta svarsalternativ.19 I enkäten undersöktes ett antal variabler såsom årskurs, kön, skola samt föräldrarnas yrke för att bättre kunna tolka svaren.
I en kvalitativ undersökning hade man visserligen kunnat få djupare förståelse för hur personerna svarat och det hade även funnits möjlighet att ställa följdfrågor. Men med hänsyn till undersökningens omfattning ansågs därför en kvantitativ undersökning i form av enkät som det bästa alternativet. En nackdel med enkäter var att de kanske inte blev besvarade tillräckligt snabbt eller inte alls. För att motverka detta kontaktades skolorna först med ett inledande mail där arbetet presenterades. Fördelen med enkäten var att man kunde nå ut till en stor grupp. Detta var en förutsättning för att kunna genomföra denna undersökning.
2.5 Avgränsning
Av de åtta gymnasieskolor i landet som utbildar matroser och motormän undersöktes fyra av dessa. Skolan på Öckerö valdes bort på grund av att de enbart erbjöd matrosutbildning. Övriga skolor i Sverige erbjuder både matros och
18 Patel & Davidson (2003), Forskningsmetodikens grunder, sid 14 19 Ibid., sid 75
motormansutbildning. Antalet deltagande elever varierade på skolorna på grund av praktik.
2.6 Tillvägagångssätt
Först skickades en presentation via mail om undersökningen och en förfrågan om skolorna var intresserade av att delta. De skolor som kontaktades var sjömansskolorna i Stockholm, Visby, Göteborg och Skärhamn.
I undersökningen presenterades de olika gymnasierna som ”sjömanskolan i och respektive ort”. Detta för att alla hade olika namn som YTC Lindholmen, Sjöfartsgymnasiet Skärhamn, Sjömansskolan Stockholm och Christopher Polhemsgymnasiet i Visby.
Enkäter skickades ut via mail eller post till alla skolor, förutom skolan i Göteborg som besöktes personligen. En deadline sattes upp för när svaren skulle ha inkommit. Det gjorde för att kunna sammanställa allt i tid. Enkäter inkom från alla skolor efter två veckor och svaren sammanställdes.
Vid sammanställningen framkom det att antalet elever som deltog i undersökningen varierade. Detta berodde till stor del på praktikperioderna, vilket innebar att det var olika antal elever på skolorna vid tidpunkten för undersökningen.
3 Resultat
Resultatet baseras på 111 män och 13 kvinnor av totalt 206 elever, som är fördelade på både årskurs 2 och 3 från gymnasieskolor i Stockholm, Skärhamn, Visby och Göteborg. Det interna bortfallet, dvs. antalet felaktigt ifyllda enkäter, är 10 stycken vilket ger ett internt bortfall på 8 %. Det externa bortfallet, dvs. antalet enkäter som inte kom tillbaka är 82 stycken vilket ger ett externt bortfall på 40 %. Anledningen till det interna bortfallet beror på att några av eleverna missförstod enkäten och inte fyllde i den korrekt. Det externa bortfallet är tyvärr högre än väntat, vilket beror på att större delen av årskurs 2 och 3 på skolan i Göteborg var ute på praktik när undersökningen genomfördes. Nedan ser ni en redovisning i tabellform av antalet skickade och mottagna enkäter, svarsfrekvens, internt och externt bortfall.
Antal elever i klasserna Antal svar Externt bortfall
Stockholm Årskurs 2 & 3 78 60 18
Göteborg Årskurs 2 54 12 42
Skärhamn Årskurs 2 & 3 54 37 17
Visby Årskurs 2 20 15 5
206 124 82
Enkäter bortfall Internt Korrekt ifyllda enkäter
Stockholm Årskurs 2 & 3 60 5 55
Göteborg Årskurs 2 12 1 11
Skärhamn Årskurs 2 & 3 37 1 36
Visby Årskurs 2 15 3 12
124 10 114
114 korrekt ifyllda enkäter Totalt 206 elever på samtliga
skolor Svarsfrekvens 60 % Externt borfall 40 % Internt bortfall 8 % Tabell 1 9
På sjömansskolan i Göteborg ger utbildningen eleverna dubbla behörigheter. Detta innebär att några svarade att de både planerar att arbeta som matros eller motorman. Det finns även en annan svaghet i undersökningen, då några eleversvarade ”vet ej” på sina föräldrars utbildning. Detta kan innebära att någon av dessa föräldrar har en högre utbildning eller inte. I undersökningen tas det upp ett antal variabler såsom ålder, årskurs, kön, föräldrars utbildning och arbete. Detta gjordes för att få en bättre förståelse och för att kunna dra slutsatser av enkäten som skickats ut.
3.1 Sammanställning av enkät totalt i årskurs 2 och 3
I årskurs 2 deltog totalt 69 män och 12 kvinnor. Bland eleverna i årskurs 3 deltog totalt 32 män och 1 kvinna. Först kommer resultat av den totala andelen elever som svarade på enkäten att presenteras. Sedan kommer en sammanfattning av frågorna och sedan kommer en mer detaljerad beskrivning av de olika frågorna. En mer detaljerad beskrivning av hur eleverna svarade i de olika årskurserna följer därefter. Männen och kvinnorna är separerade för att få en bättre överblick i hur de svarade, eftersom resultatet skiljer sig något åt mellan könen. Tabellen under presenterar hur gruppen har svarat på enkäten fördelat på kön.
Årskurs 2 & 3 i procent Män Kvinnor
Matroser som inte planerar läsa vidare 10 0 Matroser som planerar läsa vidare 42 3 Motormän som inte planerar läsa vidare 7 1 Motormän som planerar läsa vidare 25 8 Matros eller motorman (osäkra) 3 1
Varken matros eller motorman 9 0
Elever som inte planerar fortsätta som matros, motorman eller läsa vidare 5 0
Totalt 101 13
Antal elever som planerar Sjökaptensstudier 50 4 Antal elever som planerar Sjöingenjörssstudier 29 8 Antal elever som inte planerar studier 22 1
Totalt 101 13
Antal elever som är intresserad av att söka arbete utomlands 80 10 Inte intresserade av att söka arbete utomlands 21 3
Totalt 101 13
Tabell 2
Andelen kvinnor i undersökningen är färre än antalet män som deltar. Resultat visar att en större del av de tillfrågade männen planerar att fortsätta som matros medan andelen motormän är något lägre. Det är en mindre del av eleverna som enbart planerar att fortsätta som matros eller motorman och inte studera vidare. Hälften av de tillfrågade planerar sjökaptensstudier medan intresset för sjöingenjörsstudier är något lägre. Nästan alla de tillfrågade är intresserade av att söka arbete utomlands.
När det gäller kvinnorna i undersökningen, visar resultatet att en större del av de tillfrågade planerar att fortsätta som motorman medan intresset för att fortsätta som matros är lägre. Det är även här en mindre del av eleverna som enbart ska fortsätta som matros eller motorman och inte studera vidare. Mer än hälften av de tillfrågade planerar att läsa vidare till sjöingenjör medan intresset för sjökaptensstudier är lägre. Även bland kvinnorna är intresset för att söka arbete utomlands mycket högt.
3.1.1 Planer efter avslutat gymnasium
Nedan presenteras resultatet av hur intresset ser ut bland eleverna att arbeta som matros eller motorman efter avslutat gymnasium. Det är 10 män som enbart planerar arbeta vidare som matros, medan det inte är någon kvinna som enbart planerar arbeta vidare som matros. Bland matroser som planerar vidare studier är det 42 män och 3 kvinnor. På maskinsidan är det 7 män och 1 kvinna som enbart planerar arbeta som motorman, medan det är 25 män och 8 kvinnor som planerar vidare studier. Bland de övriga är det 3 män och 1 kvinna som inte bestämt sig om de skall jobba som matros eller motorman detta gäller elever från skolan i Göteborgs, då de får dubbel behörighet som matros och motorman. Det är 9 män som inte planerar arbeta som matros eller motorman men planerar vidare studier till sjökapten eller sjöingenjör istället. Bland kvinnorna är det ingen som inte skall arbeta som matros eller motorman. En mindre del av de tillfrågade, 5 stycken män planerar att inte fortsätta som matros, motorman eller att studera vidare till sjökapten respektive sjöingenjör. Alla kvinnor i undersökningen planerar att fortsätta inom sjöyrket.
Diagram 1
Matros A betyder elever som planerar att arbeta som matros men skall inte vidareutbilda sig till sjökapten. Matros B är elever som planerar att arbeta som matros men skall även studera vidare till sjökapten. Motorman A är elever som planerar arbeta som motorman men skall inte studera till sjöingenjör. Motorman B är elever som planerar att arbeta som motorman men skall även studera vidare till sjöingenjör. De elever som inte bestämt sig är osäkra om de vill arbeta som matros eller motorman. Anledningen är att dessa elever får behörighet att arbeta både som matros och motorman. Detta berör de
elever som läser på sjömansskolan i Göteborg. Inte mtr eller mtm, innebär elever som inte planerar arbeta vidare som matros eller motorman utan har intresse av att studera vidare. Sista stapeln illustrerar de elever som inte planerar att fortsätta som matros, motorman eller läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör.
3.1.2 Elevernas planer på vidare studier
Nedan presenteras resultatet av hur intresset är bland eleverna i årskurs 2 och 3 när det gäller intresset av att studera vidare till sjökapten respektive sjöingenjör. Bland männen är intresset för att studera vidare till sjökapten störst, medan bland kvinnorna är intresset större att studera vidare till sjöingenjör. Det är 50 män och 4 kvinnor som planerar sjökaptensstudier. På maskinsidan är det 29 män och 8 kvinnor som planerar sjöingenjörsstudier. Bland dem som inte planerar vidare studier är det 22 män och 1 kvinna.
Diagram 2
3.1.3 Elevernas intresse av att söka arbete utomlands
Nedan presenteras resultatet av hur intresset ser ut bland samtliga elever att söka arbete utomlands. Bland eleverna är det 80 män och 10 kvinnor som är intresserade av att söka arbete utomlands. Medan 21 män och 3 kvinnor inte är intresserade av att söka arbete utomlands.
Diagram 3
3.2 Enkätresultat årskurs 2
3.2.1 Planer efter avslutat gymnasium årskurs 2
Nedan presenteras resultatet av hur intresset ser ut bland eleverna i årskurs 2 att arbeta som matros eller motorman efter avslutat gymnasium. Det är 7 män som enbart planerar arbeta vidare som matros, medan det inte är någon kvinna som enbart planerar arbeta vidare som matros. Bland matroser som planerar vidare studier är det 31 män och 3 kvinnor. På maskinsidan är det 6 män och 1 kvinna som enbart planerar arbeta som motorman, medan det är 15 män och 7 kvinnor som planerar vidare studier. Bland de övriga är det 3män och 1 kvinna som inte bestämt sig om de skall jobba som matros eller motorman detta gäller elever från skolan i Göteborgs elever då de får dubbel behörighet som matros och motorman. Det är 6 män som inte planerar jobba som matros eller motorman men planerar vidare studier till sjökapten eller sjöingenjör istället. Bland kvinnorna är det ingen som inte skall arbeta som matros eller motorman. En mindre del av de tillfrågade, 1 man planerar att inte fortsätta som matros, motorman eller att studera vidare till sjökapten eller sjöingenjör. Alla kvinnor i årskurs 2 planerar fortsätta inom yrket
Diagram 4
Matros A betyder elever som planerar att arbeta som matros men skall inte vidareutbilda sig till sjökapten. Matros B är elever som planerar att arbeta som matros men skall även
studera vidare till sjökapten. Motorman A är elever som planerar arbeta som motorman men skall inte studera till sjöingenjör. Motorman B är elever som planerar att arbeta som motorman men skall även studera vidare till sjöingenjör. De elever som inte bestämt sig är osäkra om de vill arbeta som matros eller motorman. Anledningen är att dessa elever får behörighet att arbeta både som matros och motorman. Detta berör de elever som läser på sjömansskolan i Göteborg. Inte mtr eller mtm, innebär elever som inte planerar arbeta vidare som matros eller motorman utan har intresse av att studera vidare. Sista stapeln illustrerar de elever som inte planerar att fortsätta som matros, motorman eller läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör.
3.2.2 Elevernas planer på vidare studier
Nedan presenteras resultatet av hur intresset är bland eleverna i årskurs 2 när det gäller intresset av att läsa vidare till sjökapten respektive sjöingenjör. Bland männen är intresset för att studera vidare till sjökapten störst, medan bland kvinnorna är intresset större att studera vidare till sjöingenjör. Det är 37 män och 4 kvinnor som planerar sjökaptensstudier. På maskinsidan är det 18 män och 7 kvinnor som planerar sjöingenjörsstudier. Bland de som inte planerar vidare studier är det 14 män och 1 kvinna.
Diagram 5
3.2.3 Elevernas intresse av att söka arbete utomlands
Nedan presenteras resultatet av hur intresset ser ut bland elever i årskurs 2 att söka arbete utomlands. Bland männen är det 56 elever som är intresserade av att söka arbete utomlands medan 13 inte är intresserade. Bland kvinnorna är det 10 som är intresserade av att söka arbete utomlands och 3 som inte är intresserade.
Diagram 6
3.3 Enkätresultat årskurs 3
3.3.1 Arbete efter avslutat gymnasium årskurs 3
Nedan presenteras resultatet av hur intresset ser ut bland eleverna i årskurs 3 att arbeta som matros eller motorman efter avslutat gymnasium. Det är 3 män som enbart planerar arbeta vidare som matros. Bland matroser som planerar vidare studier är det 11 män. På maskinsidan är det 1 man som enbart planerar arbeta som motorman, medan det är 10 män som även planerar vidare studier. Bland de övriga är det inga som inte bestämt sig om de skall jobba som matros eller motorman. Det är 3 män som inte planerar jobba som matros eller motorman men planerar vidare studier till sjökapten eller sjöingenjör istället. En mindre del av de tillfrågade, 4 stycken män planerar att inte fortsätta som matros, motorman eller att studera vidare till sjökapten respektive sjöingenjör. Den kvinna som deltog i undersökningen planerar att arbeta som motorman men även läsa vidare.
Diagram 7
Matros A betyder elever som planerar att arbeta som matros men skall inte vidareutbilda sig till sjökapten. Matros B är elever som planerar att arbeta som matros men skall även studera vidare till sjökapten. Motorman A är elever som planerar arbeta som motorman men skall inte studera till sjöingenjör. Motorman B är elever som planerar att arbeta som motorman men skall även studera vidare till sjöingenjör. De elever som inte bestämt sig är osäkra om de vill arbeta som matros eller motorman. Anledningen är att dessa elever får behörighet att arbeta både som matros och motorman. Detta berör de
elever som läser på sjömansskolan i Göteborg. Inte mtr eller mtm, innebär elever som inte planerar arbeta vidare som matros eller motorman utan har intresse av att studera vidare. Sista stapeln illustrerar de elever som inte planerar att fortsätta som matros, motorman eller läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör.
3.3.2 Elevernas planer på vidare studier årskurs 3
Nedan presenteras resultatet av hur intresset är bland eleverna i årskurs 3 när det gäller intresset av att läsa vidare till sjökapten respektive sjöingenjör. Bland männen är intresset för att studera vidare till sjökapten större. Det är 13 män som planerar sjökaptensstudier. På maskinsidan är det 11 män som planerar sjöingenjörsstudier. Bland de som inte planerar vidare studier är det 8 män. Kvinnan från årskurs 3 planerar sjöingenjörsstudier.
. Diagram 8
3.3.3 Intresse att söka arbete utomlands årskurs 3
Även här kan man se att intresset av att söka arbete utomlands även är stort bland denna årskurs. Totalt är 24 män intresserade av att söka arbete utomlands medan 8 inte är det. Kvinnan i undersökningen är även hon intresserad av att söka arbete utomlands.
Diagram 9
3.4 Föräldrarnas utbildning
Nedan presenteras alla deltagande elevers sociala bakgrund när det gäller föräldrarnas utbildningsnivå. Undersökningen går bland annat ut på att se vilka av de elever som planerar att läsa vidare på högskolenivå som har föräldrar med högre utbildning, som högskole-, eller kvalificerad yrkesutbildning. På så vis kan man lättare tolka elevernas svar. Män Kvinnor A 41 5 B 22 4 C 10 1 D 7 1
A= Elever som planerar studera vidare, har föräldrar med högre utbildning
B= Elever som planerar studera vidare, har föräldrar med lägre utbildning
C= Elever som planerar studera vidare, har föräldrar med högre utbildning. Eleven har förälder inom sjöfartsområdet.
D= Elever som planerar studera vidare, har föräldrar med lägre utbildning. Eleven har förälder inom sjöfartsområdet.
Tabell 3
Förklaring till tabell 3
När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå kan man se att nästan hälften av de män och kvinnor som planerar att studera vidare har någon förälder med kvalificerad yrkesutbildning eller högskoleutbildning. Även en del av de elever som har föräldrar med lägre utbildning planerar att studera vidare, men där var andelen färre. Bland de tillfrågade kvinnorna som planerar studera vidare var fördelning mer jämn när det gällde vilken utbildning föräldrarna hade. Även här hade endast en mindre del av de tillfrågade föräldrar som jobbade inom sjöfartssektorn.
4 Diskussion
Ämnesvalet har varit intressant att undersöka då det verkar råda brist på kompetent sjöfolk. Intresset har varit högt bland kontaktpersonerna på skolorna som har deltagit, vilket gör att ämnet verkar vara aktuellt och ligger i tiden. Då sjöfarten är en mansdominerad bransch, är andelen kvinnliga deltagande betydligt lägre än männen. Detta gör en jämförelse svår, men jag bedömer ändå att de kvinnliga svaren är viktiga att redovisa, då de är representativa för sin urvalsgrupp.
Enkätens konstruktion har gjort att mina frågeställningar har blivit besvarade. Givetvis kan man ifrågasätta enkätens utformning och att den kanske borde ha haft fler följdfrågor. Utifrån de enkäter som blev ifyllda korrekt, gör jag ändå den bedömningen att frågorna i enkäten var enkla att förstå och därmed även lätta att besvara, vilket förstärker enkätens reliabilitet. Underlaget till detta arbete är stort med svar från flera olika skolor och många besvarade enkäter. Detta gör att jag känner att jag fått svar från ett representativt urval av de som studerar på sjömansskolorna.
När det gällde intresset av att fortsätta arbeta vidare som matros eller motorman ser man ingen större skillnad på svaren mellan de båda årskurserna. Detsamma gäller på frågan om vidare studier inom sjöfarten. Här kan man diskutera om eleverna har ett tydligt intresse redan när de påbörjar sin utbildning. Utifrån detta resultat kan man tolka det som om eleverna inte ändrar sig allt eftersom utbildningen fortgår. De flesta eleverna har ändå ett intresse av en fortsatt karriär till sjöss, vilket kan ses som något positivt. Frågan man kan ställa här är om alla elever verkligen fullföljer sina planer.
Det mest uppseendeväckande i denna undersökning, är att så få enbart kan tänka sig fortsätta arbeta som matros eller motorman utan majoriteten planerar vidare studier. Man kan resonera kring varför det är så, men det är ingenting som analyseras närmare i denna undersökning. Vad kan man göra för att öka intresset för att fortsätta arbeta som matros och motorman? Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna fråga och göra en undersökning om detta också.
De elever som har föräldrar som jobbar till sjöss eller i anslutning till sjöfarten, är ganaska få och utgör ingen större del av det totala antalet tillfrågade. Av denna information kan man tolka det som att det är andra faktorer som avgör när eleverna väljer att utbilda sig till matros eller motorman. Dessa faktorer kan bland annat vara arbetstider, löner samt längre sammanhängande ledigheter. Dessa faktorer är ingenting jag har kommit fram till i mitt arbete, men det är också något som skulle vara intressant att undersöka vidare.
När det gäller föräldrar med högre utbildning, är dessa mer representerade i gruppen elever som planerade att studera vidare. Drygt 40 % av de tillfrågade eleverna har någon förälder med kvalificerad yrkesutbildning eller högskoleutbildning. Detta tolkar jag som att eleverna, likt sina föräldrar, kanske vill vidareutbilda sig och utvecklas. Utifrån detta resultat verkar det som att klassteorin jag presenterat tidigare i texten stämmer.
Då det generellt är fler matroser per fartyg än motormän, är det även fler elever som ville fortsätta arbeta som matros. Detta resultat är därför inte förvånande, eftersom det helt enkelt finns fler jobb som matros än motorman.
I undersökningen framkom det att intresset för vidare studier är stort. Om nu alla vill utbilda sig till sjökapten eller sjöingenjör, vart ska man då, i framtiden, hitta nya matroser eller motormän? Visserligen kanske inte alla av dem som är intresserade av att studera vidare, verkligen gör det. Men samtidigt är det svårt att kunna mäta detta på ett vetenskapligt sätt och få fram välgrundade svar. Visserligen är det positivt att se så många som vill studera vidare. Det kan tyda på att utbildningarna i kombination med praktiken, skapar ett intresse för sjömansyrket. En annan tanke är att den ökade efterfrågan på befäl har bidragit till att flera vill utbilda sig då arbetsmarknaden för denna arbetsgrupp är stor.
När det gällde frågan om det finns ett intresse av att söka arbete utomlands är det väldigt många som är intresserade. Hela 80 % av de tillfrågade kan tänka sig att söka arbete utomlands. Frågan är varför de ville söka arbete utomlands? Här kanske man skulle ha haft en följdfråga i enkäten, där det fanns olika alternativ varför det var intressant.
Utifrån egna tolkningar kan intresset grunda sig i att det är bättre betalt hos utländska arbetsgivare, både när det gäller matroser, motormän och sjöbefäl. Men även här kan andra aspekter spela in såsom ledighet och sociala förmåner.
Vad är det då som gör att kompetent sjöfolk föredrar att arbeta utomlands framför att arbeta på svenska rederier? Är det bättre lön och avtal? Vad behövs göras för att få sjöfolk att stanna i Sverige? Har sjöfolk generellt sämre betalt i Sverige? Vidare undersökningar inom dessa ämnen skulle kunna ge svar på några av de frågor som har uppkommit i denna undersökning.
5 Källförteckning
5.1 Litteraturförteckning
Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzen, Mats (1996). Det sociala landskapet. En
sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal, Bokförlaget Korpen
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003), Seminarieboken Att skriva, presentera och
opponera, Lund, Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf (2002), Vetenskaplig Metod för Projektarbete, Lund, Studentlitteratur. Patel, Runa och Davidsson, Bo (2003), Forskningsmetodikens grunder Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning, Lund, Studentlitteratur.
5.2 Uppsatser, tidskrifter och rapporter
Ström Annelie Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Arbetsvetenskap, (2007)
Attityder bland ungdomar i Norrbotten till att arbeta inom den kommunala vården och omsorgen c-uppsats. Publicerad 22 januari 2007.
Sjöbefälsförbundet (2002), Ledare i tidningen Sjöbefäl. Publicerat i nummer 2, 2002. Sjöbefälsförbundet (2008), Ledare i tidningen Sjöbefäl Publicerat i nummer 1, 2008. Hallgren Kent Göteborgsposten (2006), Artikel Sjöfolk 06. Publicerat 30 november 2006.
Sveriges Redareförening pressinbjudan (2007), Sjöfarten garanterar jobb. 6 juli 2007. Europeiska Gemenskapernas Kommission (2001), MEDDELANDE FRÅN
KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET, Om utbildning
och rekrytering av sjöfolk
26
SACO (2007), Framtidsutsikter, Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år
2012 rapport.
Svensk Sjöfartstidning (2007), Liten skola som seglar medvind. Publicerat i nummer, 5 Mars 2007.
5.3 Internet
Sjöfartsverket, nyheter (2004), Få kvinnor i sjöfartssektorn. Hämtat från
http://www.sjofartsverket.se/templates/SFVXNewsPage____1546.aspx Publicerat 18 november 2004. Hämtat 22 januari 2008.
5.4 Kontaktpersoner
Niklas Andersson, Christopher Polhemsgymnasiet Visby Jan Coxner, YTC Lindholmen Göteborg
Stefan Karlsson, Sjöfartsgymnasiet Tjörn Johan Östergren, Sjömansskolan Stockholm
Bilaga 1
Enkät som skickades ut
1. Hur gammal är du _________år? 2. Är du? Man Kvinna
3. Utbildar dig till Matros Motorman 4. Går ni i årskurs 2 3 5. Vilket gymnasium studerar ni på? _______________________ 6. Arbetar någon av dina föräldrar på något nedanstående ställen På ett fartyg På rederi kontor Kustbevakningen, Sjöfartsverket Arbetsplats med anknytning till sjöfarten Inget av ovanstående(Arbete som inte har anknytning till Sjöfarten)
Bilaga 1 7. Vad har dina föräldrar för högsta avslutad utbildning? Mamma Pappa Folkskola, real Folkskola, real Tvåårigt gymnasium Tvåårigt gymnasium Treårigt gymnasium Treårigt gymnasium Högskola Högskola Kvalificerad yrkes utbildning Kvalificerad yrkes utbildning Annan utbildning Annan utbildning Vet ej Vet ej 8. Planerar att arbeta direkt efter gymnasiet som
Matros Motorman Inget av alternativen
9. Planerar läsa vidare till
Sjökapten Sjöingenjör Inget av alternativen
10. Är ni intresserade av att söka matros, motormans eller sjöbefälsjobb utomlands, t.ex. i Norge efter avslutade studier? Ja Nej Tack för er medverkan!
