Malmö högskola
Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoängMotiv till motion hos äldre människor
Motivational factor for physical exercise in elderly people
Vladimir Dragic
Idrottsvetenskapligt program 180 hp 2013-09-10
Handledare: Ingegerd Ericsson Examinator: Johan Norberg
Förord
Härmed vill jag tacka alla personer som har deltagit i min studie. Deras bidrag har varit avgörande för denna studie. Genom att berätta om sina motionsvanor samt vad det är som motiverar dem till att motionera har de bidragit till en varierad bild av äldre människors motion till att vara fysiskt aktiva.
Vidare vill jag framföra ett stort tack till Kockum Fritid i Malmö för att de lät mig rekrytera informanter på deras anläggning. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Ingegerd Ericsson som har varit ett stort stöd.
Sammanfattning
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de skäl som motiverar äldre människor att
motionera och att undersöka hur tillgången till idrottsanläggningar påverkar deras motivation till motion.
Metod:Tio äldre människor (60-72 år) intervjuades med semistrukturerade intervjuer.
Resultat: Resultaten av intervjuanalysen bidrog till att identifiera flera huvudteman som skäl till att motionera. Dessa teman är: Fysiskt välbefinnande, Psykiskt välbefinnande, Socialt tillhörighet, Synliga resultat och Ändrade livsförhållanden. Resultaten visade också att närheten till idrottsanläggningar är av stor betydelse för äldres motivation till motion.
Slutsats: Sammanfattningsvis tycks äldre människors motivation till motion vara knuten till deras känslor inför dem själva, de positiva effekter motionen hade på deras hälsa och andra aspekter av deras liv. Studiens resultat bidrar med förslag till åtgärder som kan vara viktiga att tillämpas som motivationsfaktorer. Dessa förslag kan hjälpa att motivera äldre människor att motionera.
Abstract
Objective: The purpose of this study is to explore the reasons that motivate elderly people to
exercise and to examine how the access to facilities relates to their motivation to exercise.
Methods: Ten older people (60-72 years) were interviewed using a semi structured interview
format.
Results: The results of the interview analysis helped to identify several main themes relating
to the initial reasons to exercise. These themes are: Physical and Psychological wellbeing, Social belonging, Results of exercise and Changed life conditions. The results showed also that the access to facilities is one important motivational factor for elderly peoples exercise. Conclusions: Overall, elderly people appeared to be motivated to exercise by their feelings
about themselves, the positive impact the exercise had on their health and other aspects of their life. The findings provide information about proposals for actions that could be important to use as motivators. These proposals can help motivate elderly people to exercise.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1. Teoretisk bakgrund ... 2
2.2 Beskrivning av problemområdet och tidigare studier ... 3
3. Centrala begrepp ... 6
4. Syfte/ Frågeställningar ... 7
4.1 Frågeställningar... 7
5. Metod ... 7
5.1 Inklusionskriterier ... 9
Följande inklusionskriterier identifierades vid urval: ... 9
5.2 Urvalsprocessen ... 9
5.3 Undersökningsgrupp ... 10
5.4 Bortfall ... 10
5.5 Procedur vid datainsamling ... 10
5.6 Analys av det insamlade materialet ... 11
5.7. Validitet och reliabilitet ... 12
6. Forskningsetiska principer ... 12
7. Resultat ... 13
7.1. Slutsatser ... 16
8. Diskussion ... 16
8.1 Studiens resultat i relation till teoretisk bakgrund ... 16
8.2 Metoddiskussion ... 19
9. Förslag till vidare forskning ... 19
10. Avslutande diskussion och åtgärdsförslag ... 20
1
1. Inledning
Äldre människors fysiska aktivitet och hälsa är ett problemområde som diskuteras mycket i samhället idag. Vår kropp är konstruerad för att vara i rörelse, men i det moderna samhället, där teknologin har stor roll i alla segment, har vår fysiska aktivitet minskat (Blomdhal, 2006, s. 1; Ryan, Williams, Patrick & Deci, 2009). Det finns tydliga vetenskapliga belägg för att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och vår hälsa (Department of Health, Physical Activity, Health Improvement and Prevention, 2004). Enligt Faskunger (2005) och Engström (2010) kan fysisk inaktivitet leda till att kapacitet och styrka i muskler försämras samt till olika sjukdomar såsom diabetes typ 1 och 2, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och ryggbesvär (Faskunger 2007, Faskunger, 2005, s. 15-16; Department of Health, Physical Activity, Health Improvement and Prevention, 2004). Vår kropp har samma gener som de människor som levde för 40 000 år sedan. För att uppnå samma energiförbrukning som våra förfäder hade skulle dagens människor behöva promenera 19 km om dagen. I dag är det väldigt få människor som uppnår en tiondel av den här sträckan per dag. Det finns många stillasittande arbeten, där det inte krävs någon fysisk ansträngning. Även om samhället uppmuntrar människor att vara fysiskt aktiva och motionera är de flesta fortfarande för lite fysiskt aktiva (Engström, 2010, s. 11-13).
Tidigare studier har visat att äldre människor, oavsett var i världen, är fysiskt inaktiva (Crombie, Irvine, Williams, McGinnis, Slane, Alder & McMurdo, 2004). Fördelarna med fysisk träning är välkända, men det är få studier som undersöker vad det är som motiverar äldre människor till fysisk aktivitet. Tidigare studier avseende faktorer som påverkar äldre människors motivation att träna regelbundet hänvisar till vikten av att må bra psykiskt och fysiskt (Hammas & Thimberg, 2010; Johansson, 2006) att känna social tillhörighet (Dahlström & Söderqvist, 2007; Philips, Schneider & Mercer, 2004) att det ska vara nära till idrottsanläggningar och grönområdena (Book, 2007; Faskunger 2007; Grahn & Stigsdotter, 2003; Huston, Evenson, Bors & Gizlice 2003) samt känna tillfredställelse med sig själv (Hammas & Thimberg, 2010; Philips et al., 2004).Denna studie syftar till att ta reda på vad det är som motiverar äldre människor i Malmö att motionera. Med hjälp av framkommen information kommer förslag på åtgärder att tas fram. Dessa förslag kan bidra till att fler äldre människor i Sverige blir motiverade till motion.
2
2. Bakgrund
2.1. Teoretisk bakgrund
En av de mest inflytelserika motivationsteorierna är Need Achievement Theory. Denna teori
menar att mänsklig motivation i första hand styrs av människors strävan efter att uppnå framgång eller att undvika misslyckanden. Beroende på vilket av dessa ovannämnda behov som ligger till grund för vårt beteende kommer vi att antingen närma oss uppgifterna som
kräver prestation eller undvika dessa (Hassmèn, Hassmèn & Plate, 2003). Atkinsons Theory
of Achievemnt beskriver motivationen som beroende av tre faktorer: strävan att uppnå framgång, sannolikhet att man kommer att klara uppgiften väl samt vilket värde den uppnådda framgången har för individen, som till exempel stolthet över sig själv (Atkinson, 1957; Graham & Weiner, 1996).
Enligt sociokognitiva teorier är våra tidigare upplevelser av stor betydelse för känslor,
förväntningar och motivation gentemot liknande situationer i framtiden. Ett exempel är
Banduras teori om Self-efficacy (Bandura, 1993). Detta begrepp refererar till individens uppfattning om sin egen prestationsförmåga. Graden av Self-efficacy anses vara nära knuten till graden av motivation att utföra ett visst beteende samt graden av energi vi lägger ner på att utföra handlingen eller prestationen (Bandura, 1993; Graham & Weiner, 1996). En individs beteende upprätthålls även med hjälp av förstärkare, som syftar på vinsten ett beteende leder till. Ju högre värde resultatet av ett beteende har för individen desto högre blir motivationen till att beteendet upprepas (Rosenstock, Strecher, & Becker, 1998; Bandura, 1993).
Self-deterministic Theory beskriver olika typer av motivation och huruvida motivation
kommer inifrån eller är reglerad av yttre faktorer. Huvudtesen handlar om att motivationen baseras på orsaker och mål som leder till ett visst beteende. En distinktion görs mellan
intristisk och extristisk motivation. Intristisk motivation syftar till beteenden som uppstår för
att det är intressant och njutningsfullt för mig som person, där målet i sig är att njuta av aktiviteten. Extristisk motivation syftar till beteenden som initieras för att de leder till ett visst resultat, som till exempel belöning av någon annan (Ryan & Deci, 2000).
Health Believe Model är en modell som används för att beskriva faktorer, som verkar för en
hälsofrämjande beteendeförändring, genom att fokusera på individens attityder och övertygelser gällande hälsotillståndet. Individen är driven av en uppskattning gällande risken att drabbas av en sjukdom samt för- och nackdelarna av en beteendeförändring (Hassmèn et
3
al., 2003; Rosenstock et al., 1998). En persons beteendeförändring anses vara beroende av följande komponenter:
Uppskattad risk som innebör att en människa ändrar sitt hälsofrämjande beteende om den bedömer att det föreligger en stor risk för att drabbas av en sjukdom.
Uppskattade konsekvenser som innebär en evaluering av hur stora konsekvenser ett oförändrat beteende kommer att innebära för individens hälsa.
Uppskattad vinst som syftar på fördelarna med ett förändrat beteende.
Upplevda hinder som syftar till en uppfattning av hur svårt eller lätt det är att ändra ett beteende.
Ytterligare två faktorer har en stor betydelse i hälsofrämjande beteendeförändringar: Cues to
actionsom ofta är av extern karaktär, till exempel en förändring i hälsotillståndet, såsom högt blodtryck. Detta i sig leder till att individen övergår från att önska en beteendeförändring till att förändra sitt beteende. Self- efficacy som i detta fall syftar till en individs skattning av sin egen förmåga att förändra ett beteende (Janz & Becker, 1984, Rosenstock et al., 1998).
2.2 Beskrivning av problemområdet och tidigare studier
Det problem som studien syftar att undersöka är motivation till motion hos äldre människor bosatta i Malmö. Begreppet motion har valts framför fysisk aktivitet eftersom det är två olika begrepp. Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelser såsom en rask promenad, trädgårdsarbete, träning, m.m (Kalings & Leijon, 2003, s. 17). Med motion menas kroppsövningar i syftet att må bra, att bibehålla bra hälsa, få bättre hälsa och höja fysisk prestationsförmåga (Jansson, 2013a). Intressefokus ligger således på äldres medvetna val att genomföra olika motionsövningar och fysisk träning och inte fysisk aktivitet i allmänhet trädgårdsarbete eller körsbärsplockning.
Många tidigare studier visar att äldre människor är för lite fysiskt aktiva i förhållande till World Health Organisations (WHO) rekommendationer för fysiskt aktivitet. I Skottland visar en studie att 36 % är fysiskt inaktiva i åldern 65-84 år (Crombie, Irvine, Williams, McGinnis, Slane, Alder & McMurdo, 2004, s. 289). Det kan konstateras att det är mer än en tredjedel av de äldre som inte följer WHO:s rekommendationer. WHO rekommenderar att vuxna bör vara fysiskt aktiva på måttlig nivå minst 30 minuter fem gånger i veckan (Wahlgren, 2009, s. 47-48). Med måttlig nivå menas fysisk aktivitet med en hjärtfrekvens mellan 55 % och 70 % av
4
den maximala hjärtfrekvensen. Vidare rekommenderas också att äldre borde träna balans och rörlighet minst tio minuter per dag för att undvika fallskador (Nelson, 2007, s. 1439). Ericsson, Grahn och Skärbäck (2009) skriver att äldre har stora problem med balans. Forskare föreslår en enkel träning: att man lyfter fötterna när man går vid varje steg. Effekten blir en bättre balans framförallt om den här träningen genomförs på ojämnt underlag. I Nederländerna gjordes en studie (Ericsson, 2011) med äldre människor där de genomförde ett träningsprogram på en offentlig lekplats under en tioveckorsperiod. Bakgrunden till denna studie är en brist på utrustning för fysiska aktivitetsprogram för äldre, som är en snabb växande grupp människor och kostnaderna för dessa program är höga. Närvaron var hög (92 %) och deltagarna fortsatte med sin aktivitet efter projektets avslutning. Dessutom förbättrade äldre sin balansförmåga och rädsla för att falla.
På samma sätt rekommenderar Folkhälsoinstitut (FHI) att människor bör vara regelbundet fysisk aktiva. FHI definierar regelbunden fysisk aktivitet som följande: ”… med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv” (Jansson, 2013b).
I en studie som genomfördes i USA skriver forskare om olika skäl till vuxnas låga fysiska aktivitet. De vanligaste orsakerna var ointresse av fysiska aktiviteter, tidsbrist, trötthet, dålig tillgänglighet till idrottsanläggningar och parker (Brownson, Baker, Housemann, Brennan and Bacak, 2001). Utifrån detta kan en hypotes formuleras om att äldre människor skulle bli mer fysisk aktiva om de hade bättre tillgänglighet till faciliteter som underlättar och inbjuder till fysisk aktivitet, såsom tennisbanor, gym, pool och parker i området där de bor.
Människor som är 65 år och äldre utgör nästan 17 % av befolkningen i Sverige och andelen äldre människor kommer att öka (Thille & Hamerslag, 2003, s. 11-12; Socialstyrelsen, 2009, s. 147). Det beräknas att andelen äldre människor kommer att stiga med 25 % fram till 2030 samt att antalet barn och ungdomar kommer att minska. Parallellt har vårdkostnaderna ökat i Sverige på grund av denna demografiska förändring. Under en tioårsperiod mellan 1997 och 2007 var kostnader för sjukskrivningar mer än 100 miljarder kronor. Det är lika mycket pengar som totalt gick till sjukvård, all högre utbildning och forskning. Under den här perioden blev en halv miljon människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade och därför är summan 100 miljarder kronor inte överraskande. De vanligaste hälsoproblemen var psykiska problem liksom stress och depression (Frykman, 2009, s. 13). År 2006 visar en
5
rapport vid Lunds universitet att kostnader för sjukvård på grund av för lite motion och produktionsbortfall uppgick till sex miljarder kronor om året (Statens folkhälsoinstitut [FHI], 2010, s. 28-30). Enligt forskarna skulle kostnaderna kunna minskas med 1,7 miljarder om året om antalet människor som motionerar ökar med 10 %.
Sverige ligger lågt jämfört med andra europeiska länder när det gäller fysisk aktivitet bland äldre människor. År 2002 visade Europabarometern, som är ett frågeformulär för jämförelse mellan EU-länder, att 45 % av svenskarna aldrig motionerar på en måttlig intensiv nivå (Schäfer & Faskunger, 2006, s. 49 ). Det är 4 % fler fysiskt inaktiva än det totala euroepiska urvalet. Detta kan ses väldigt problematiskt för samhället eftersom kostnaderna kan öka drastiskt om inte fysisk aktivitet ökar i framtiden. Regeringen har redan börjat med olika hälsoförslag såsom ”Regeringens proposition 2007/08:110” och ”Fysisk aktivitet på recept” (FaR) för att förbättra folkhälsan, och en OECD-studie från 2007 visar att hälsan hos äldre svenskar i åldern 65+ år har försämrats under de sista fem till tio åren (Regeringens proposition, 2007, s. 20).
Inom området folkhälsa, äldre människor och fysisk aktivitet finns det många tidigare studier, men det finns få studier om vad det är som motiverar äldre människor till fysisk aktivitet och motion. De flesta studier undersöker skäl till varför äldre människor inte är fysiskt aktiva. I denna studie ligger fokus på motivation till motion hos äldre. De få studierna som har genomförts har identifierat hälsa som en av de viktigaste motiverande faktorer. I en undersökning som utfördes i USA var hälsa det som motiverade äldre till fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva människor uttryckte en misstro mot att fysisk aktivitet kunde ha positiv inverkan på deras hälsa (Stephan, Boichè & Le Scanff, 2010, s. 340). Även Johansson (2006) fann i sin studie hälsan som den viktigaste faktorn som motiverade individerna till fysisk aktivitet. Skador, trötthet, dåligt väder och tidsbrist nämndes som vanligaste hinder till fysisk aktivitet.
Studier genomförda av Hammas och Timberg (2010) pekar på att det som motiverar individerna till fysisk aktivitet är att känna glädje och tillfredsställelse, att hålla sig frisk, det sociala sammanhanget, samt att stoppa åldrande.
Faskunger (2007) skriver i en kunskapssammanställning att människor som bor i ”promenadvänliga” bostadsområde är mer fysisk aktiva än människor som bor i områden med dålig tillgång till parker och gröna ytor. Ju fler stödjande miljöer, platser och idrottsanläggningar det finns i det området där människor bor, desto högre är antalet
6
människor som är regelbundet fysisk aktiva. Vidare skriver Faskunger att äldre människor är en sårbar grupp när det gäller att utföra fysisk aktivitet i närmiljön. Närheten till parker och gröna ytor är av stor betydelse för att äldre ska kunna vara tillräckligt fysisk aktiva (Grahn & Stigsdotter, 2003; Frumkin 2003; Nationella folhälsokommittèn, 1999) De flesta svenska städer saknar mötesplatser i närmiljön, som främjar äldres fysiska aktivitet.
3. Centrala begrepp
De centrala begreppen som används i studien är: fysisk aktivitet, motion, motivation och hälsa.
Fysisk aktivitet innebär all typ av rörelser som ger ökad energiomsättning. Det innebär all typ
av muskelaktivitet såsom bärplockning, trädgårdsarbete, friluftsliv, motion och träning (Kalings, 2003, s. 17).
Motion är den del av idrotten där kroppsövningar används i syfte att må bra, att bibehålla bra eller få bättre hälsa och fysisk prestationsförmåga (Jansson, 2013c).
För motivation finns det olika definitioner men den vanligaste är: ”Motivation är de faktorer hos en individ som väcker, kanaliserar och bevarar ett viss beteende gentemot ett givet mål” (Hedegaard- Hein, 2012, s. 13). Motivationen kan vara medfödd, det vill säga genetiskt bestämd. Motivationen kan även vara förvärvad, det vill säga att individen lär sig av sina egna erfarenheter för att skapa egen bild av motivation (Hedegaard- Hein, 2012).
För hälsa finns det många olika definitioner, men den vanligast förekommande sedan 1948 är Världshälsoorganisations (WHO:s) definition: ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (World Health Organization, 1998, s. 1). Den här definitionen av hälsa har fått mycket kritik för att vara utopisk. Enligt Ewles och Simnett (2003) ses hälsa som ett ideal, som nästan inte kan uppnås eftersom det krävs fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (Queennerstadt, 2006, s. 45). Vidare har WHO utvecklat sitt hälsobegrepp. Definitionen av hälsa har blivit bredare och inkluderar nu även mänskliga rättigheter, solidaritet, likvärda möjligheter för hälsa och välbefinnande, global utveckling samt handling och infrastruktur i samhället. Hälsa ses alltså som en resurs som skapas och utvecklas mellan individen och omgivningen. WHO:s utvecklade definition är: ” Health promotion is the process of enabling people to increase control over and to improve their health” (World Health Organization [WHO], 1998, s. 1).
7
4. Syfte/ Frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom äldre människors motionsvanor i Malmö. Studien ämnar även undersöka huruvida äldre människors motivation till motion påverkas av tillgänglighet till idrottsanläggningar såsom idrottshallar, simhallar, parker och gröna ytor.
4.1 Frågeställningar
Följande frågeställningar undersöks:
Vad är det som motiverar äldre människor att motionera?
Hur påverkas äldre människors motivation att motionera av närheten till idrottsanläggningar och gröna ytor?
5. Metod
I vetenskapliga sammanhang skiljer man vanligtvis mellan kvalitativa och kvantitativa metoder (Hartman, 2004, s. 228). Kvalitativ datainsamling behöver inte från början ha bestämda variabler som ska studeras utan undersökningen är väldigt fri. Det krävs framförallt känslighet för att se vad det är som kommer att bli intressant och viktigt (Hartman, 2004, s. 278). Kvalitativ metod strävar efter att exemplifiera och med utgångspunkt i dessa exempel dra slutsatser. Det insamlade materialet är verklighetsförankrat och ofta rikt och detaljerat samt ger möjlighet till alternativa förklaringar, vilket är en av metodens fördelar (Denscombe, 2000). Metodens största nackdel är att resultaten av studien kan vara svåra att generalisera. Forskaren är själv inblandad i all datainsamling och tolkning varför det kan vara av stor vikt att forskaren distanserar sig och ställer sig neutral till data och analys. På det viset förebyggs risken att forskarens förutfattade meningar om ämnet påverkar studien (Denscombe, 2000; Hartman, 2004).
Kvantitativa undersökningar karakteriseras av att man undersöker den numeriska relationen mellan två eller flera mätbara egenskaper (Hartman, 2004, s. 207). Fördelarna med kvantitativ
8
metod är att resultatet oftast kan generaliseras. Tolkningar och resultat är baserade på att uppmäta mängder och inte på forskarens intryck. Dessutom reduceras forskarens värderingar, vilket höjer reliabilitet. Ytterligare en fördel är att stora mängder av data kan analyseras snabbt samt att resultatet enkelt kan presenteras. Nackdelarna med metoden är att studien kan vara väldigt styrd med förutbestämda frågor samt att frågorna som formuleras kan vara av dålig kvalité, vilket kan ha negativ inverkan på studiens validitet (Denscombe, 2000, s. 240-241).
Som datainsamlingsmetod i denna studie användes kvalitativ forskningsintervju. Detta ansågs vara ett självklart val med tanke på studiens karaktär och frågeställning. Den kvalitativa forskningsintervjun (Kvale, 1997; Kruuse, 1996) används för att inhämta information gällande informanters motionsvanor samt motivationsfaktorer. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes där några huvudfrågor definierades i förväg (se bilaga 1). I de halvstrukturerade intervjuerna bestämmer intervjuaren i förväg ett antal frågor eller områden där informanterna har möjlighet att uttrycka sig fritt och ge en nyanserad bild, vilket är den största fördelen med kvalitativ forskningsintervju (Hartman, 2004, s. 281; Kvale, 1997). Förutom att en semistrukturerad intervju inbjuder till närhet och detaljrikedom är den lämplig att användas för att den ger utrymme till den intervjuade att utveckla sina synpunkter och idéer (Denscombe, 2000, s. 134-135). Genomförandet av intervjuer och analys av insamlad data kan vara tidskrävande, objektiviteten är hotad då insamlade data är beroende av den specifika kontexten och de specifika individerna som ingår i studien. Dessa utgör några av metodens nackdelar (Denscombe, 2000, s. 162-163). Under intervjuerna var jag mån om deltagarnas integritet för att i så hög grad som möjligt skapa en trygg intervjusituation. Författaren försökte uppnå neutralitet genom att kartlägga sina egna förväntningar och fördomar gällande ämnet. Detta bidrog till att författaren fick en större distans till ämnet och minskade riskerna att i allt för stor utsträckning påverka datainsamlingen.
9
5.1 Inklusionskriterier
Följande inklusionskriterier identifierades vid urval:
Män och kvinnor i åldern 60+
Fysiskt aktiv enligt rekommendationen 30 minuter dagligen, i måttlig intensitet alternativt utföra högintensiv träning minst tre gånger per vecka
5.2 Urvalsprocessen
I urvalsprocessen användes olika kanaler, såsom sociala medier, privata kontakter samt människor på allmänna gym. Först publicerades en efterfrågan på Facebook med syftet att informationen skulle nå ut till så många som möjligt. Detta ledde till att två informanter värvades till studien. Därefter tillfrågades alla ledare och alla medlemmar i BTK Malmö IF som är 60+ år om hur ofta de motionerar. Om deras motion var motsvarande eller överstigande tidigare nämnda rekommendationer, det vill säga minst tre pass i veckan med högintensiv fysisk aktivitet, togs kontakt med dem. Därefter tillfrågades de om de skulle kunna tänka sig att delta i studien. Två personer anmälde sitt intresse. Två informanter värvades genom privata nätverk, såsom vänners vänner och vänners arbetskollegor. En informant rekryterades på en av Malmös offentliga gym där författaren själv tränar. Till slut rekryterades fem informanter på gymmet Kockum Fritid i Malmö.
Tabell 1. Urvalsprocessen
Översikt över olika steg i urvalsprocessen, könsfördelning, vilka kanaler som användes för att värva deltagare samt antalet rekryterade informanter genom de olika kanalerna.
Steg i urvalsprocessen Antal personer som ingick i denna studie
Män Kvinnor Facebook 1 1 BTK Malmö 2 0 Privata nätverk 1 1 Allmänna gym 1 0 Kockum Fritid 2 3 Totalt 7 5
10
5.3 Undersökningsgrupp
Urvalet av försökspersonerna var konsekutivt, det vill säga personer som uppvisade intresse att delta i studien tillfrågades om de uppfyllde inklusionskriterierna. I denna studie ingick tolv personer, varav fem kvinnor och sju män i åldern 60-72 år, som alla motionerar med hög intensitet minst tre gånger i veckan, minst 30 minuter per tillfälle och är bosatta i Malmö.
Tabell 2. Undersökningsgrupp
Information om undersökningsgruppen, bakgrundsfakta, kön, ålder, motionsfrekvens/veckan, bortfall.
Kön Antal Ålder Sysselsättning Motionsfrekvens
/veckan Bortfall 60-65 66-72 Arbetar pensionär 3 ggr 4-5 ggr Män 7 3 3 3 3 4 2 1 Kvinnor 5 1 3 1 3 2 2 1
5.4 Bortfall
Från början ingick tolv personer i studien varav två personer föll bort på grund av personliga skäl (sjukdom och tidsbrist). Således kvarstod tio personer i studien.
5.5 Procedur vid datainsamling
Samtliga av informanterna kontaktades antingen via telefon eller e-post för att boka en tid för intervju. Intervjuplats kunde deltagarna välja själva, för att kunna känna sig trygga och bekväma. Intervjuerna genomfördes på skilda platser, i en bordtennishall, hemma hos informanten, tre på informanternas arbetsplatser och fem på gymmet Kockum Fritid. Intervjuerna genomfördes mellan april 2013 och juni 2013. Intervjuerna var i genomsnitt 20-40 min långa. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades.
Nio av tio intervjuer genomfördes i trygga och lugna miljöer. En intervju genomfördes ute på gatan vid informanternas arbetsplats. Det var mycket buller och inspelningen kunde förstås med svårighet. Endast den informationen som kunde fastställas med säkerhet användes i studien för att inte inverka negativt på resultatet och studiens validitet.
11
Vid intervjutillfället fick informanterna ange sina skäl till att de motionerar regelbundet samt beskriva vad det är som motiverar dem till motion. Likaså fick de uppge sin åsikt kring huruvida närheten till idrottsanläggningar och parker påverkar deras motionsvanor.
5.6 Analys av det insamlade materialet
Som grund för denna analysstruktur föreligger intervjuerna genomförda med tio äldre personer som motionerar minst tre gånger i veckan, minst 30 minuter per tillfälle. Analys av de transkriberade intervjuerna har genomförts i flera olika faser i syfte att hitta en fördjupad förståelse för vad det är som motiverar dessa människor till att motionera regelbundet.
Tillvägagångssättet vid analysen av intervjuerna har varit hermeneutiskt, vilket innebär att fokus ligger på fenomen som kan förklara människors beteende och innebörden av människors olika beteenden (Hassmèn, et al., 2003, s. 40-41; Hartman, 2004, s. 105). Dessutom strävar hermeneutiker efter att finna det unika och närhet till det som studeras samt finna innebörden i handlingar. I det här fallet lämpar sig den kvalitativa metoden bäst. Den kvalitativa metoden fokuserar på ord (Hartman, 2004, s. 105-106). I analysen har kvalitativ intervjuanalys använts. Denna analys har fokus på meningen av det sagda ordet, så kallad meningskoncentrering och är inspirerad av Giorgis modell. Meningskoncentrering innebär att intervjupersoners yttranden dras samman till kortare formuleringar, så kallade meningsbärande enheter, som sedan kategoriseras eller förs samman till olika teman, som hör samman med studiens syfte och frågeställningar (Kvale & Birkman, 2009, s. 221-223). Intervjuanalysen har skett i fem steg: Alla transkriberade intervjuer lästes för att forskaren skulle få en helhetskänsla. Därefter fastställdes de naturligt framkommande meningsenheterna, i detta fall tio meningsbärande enheter. Utifrån dessa tio meningsbärande enheter formulerades fem centrala teman, som kunde knytas till studiens syfte. Analys av frågeställning två: ”Hur påverkas äldre människors motivation att motionera av närheten till
idrottsanläggningar och gröna ytor” gjordes genom att tolka svaren informanterna gav.
Forskarens förförståelse kan ha påverkat fokusområdet under intervjutillfällena och under bearbetningen och analysen av intervjumaterialet. För att synliggöra förförståelsen och för att i så hög grad som möjligt minska riskerna att förutfattade meningar skulle ha allt för stor inverkan på studiens resultat skrevs alla förväntade svar ner innan studien genomfördes.
12
5.7. Validitet och reliabilitet
Validitet definieras som mätinstrumentets förmåga att mäta det som verkligen avses att mäta. Reliabilitet refererar till mätinstrumentets stabilitet och tillförlitlighet i den framkomna informationen. Hög reliabilitet innebär att datainsamlingen ska kunna upprepas med samma resultat samt att det ska vara konsekvent och pålitligt (Denscombe, 2000, s. 282; Kvale & Brinkmann, 2009, s. 263-264). I studier med kvalitativ ansats används både teknisk utrusning och människor som mätinstrument. Reliabiliteten i detta fall påverkas av kvaliteten på teknisk utrustning, såsom bandspelare eller mikrofon. Vidare påverkas reliabiliteten av forskarens kunskap och erfarenhet, som till exempel forskarens förmåga att göra intervjuer av hög kvalité. Vad gäller validiteten i kvalitativa studier och vid användning av kvalitativa forskningsintervjuer kan insamlad datas riktighet och relevans kontrolleras under tiden som de samlas in. På det sättet kan forskaren försäkra sig om att den framkomna informationen är relevant i sammanhanget (Denscombe, 2000, s. 161). Inom kvalitativ forskning kan tillförlitligheten inte skattas med siffror och generaliserbarheten är begränsad (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 259-261).
6. Forskningsetiska principer
Enligt vetenskapsrådet och forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 1990) föreligger det fyra huvudkrav på forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella studiens syfte samt att deltagandet är friviligt. Samtyckeskravet refererar till att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan och kan avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter ska förvaras konfidentiellt och på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Alla uppgifter bör avidentifieras vid rapportering och tystnadsplikt gällande etiskt känsliga uppgifter bör tillämpas. Nyttjandekravet refererar till att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. I denna studie har de forskningsetiska principerna följts. Informanterna fick muntlig information om studiens syfte, konfidentialitet, tystnadsplikt, information om att deltagandet är frivilligt och att det kan avbrytas när som helst.
13
Informanterna upplystes också om att de kan ta del av studiens resultat genom att läsa undersökningen. Författaren kommer att skicka den färdiga uppsatsen till samtliga deltagare All information behandlades konfidentiellt. Informanternas privata data såsom namn eller adress avslöjades inte. All data som spelades in förvarades i ett skåp hemma hos intervjuaren. Efter transkribering raderades alla data som fanns på bandet.
7. Resultat
Nedan presenteras fem huvudteman som utkristalliserades vid analys av intervjuerna samt svar på frågan huruvida motivationen påverkas av närheten till idrottsanläggningar. Under varje tema kommer även citat att presenteras. De olika teman som utkristalliserades var:
Fysiskt välbefinnande, Psykiskt välbefinnande, Social tillhörighet, Synliga resultat, Ändrade livsförhållanden som ger mer tid.
Fysisk hälsa
Samtliga intervjuade personer uttryckte att den största motivationsfaktorn till motion för dem är vinsterna som avser den fysiska hälsan. Vissa av informanterna började träna på grund av att de blev sjuka och andra, som är friska tränar regelbundet eftersom de har en medvetenhet om vilka effekter träning har när det gäller fysisk hälsa. Så uttrycker sig informanterna:
”… jag har problem med sockerrika och diabetes… jag spelar pingis varje dag… om jag inte hade gjort det hade varit slut för mig…”(61 år).
”… jag har alltid varit fysiskt aktiv genom dans, men jag hade behov av att förstärka min rygg och så började jag simma och träna på gymmet…” (70 år).
”… det var en period då jag inte kunde röra på mig och min son tvingade mig att jag måste börja träna. Sedan dess har jag inte haft ont i ryggen…” (60).
”… jag sitter mycket på jobbet och är medveten att måste motionera för att hålla mig i form och frisk…” (62 år).
14 Psykiskt välbefinnande
Även i detta fall har samtliga informanter hänvisat till bättre psykiskt välbefinnande som en av motivationsfaktorerna för motion. Informanterna hänvisar till adrenalinkickar, att det är kul och att man tänker klarare. Informanterna uttrycker sig enligt följande:
”… släpper jag träningen så känns det att jag mår sämre…” (60 år). ”… man blir mycket gladare av att träna…” (71 år).
”… jag har väldigt bra blodtryck och det gör mig väldigt glad…” (66 år).
”... sedan är jag väldigt avslappnad, pigg och glad efter träningen när jag kommer hem…”(70 år).
”… om jag är hemma någon dag, då mår jag inte mentalt bra…” (60 år). Social tillhörighet
Majoriteten av informanterna berättade om vinsterna vad gäller det sociala samspelet och sammanhanget, att man kände gemenskap med andra när man kom och tränade, vilket gav högre motivation till att träna ofta. Så berättar de intervjuade:
”… jag har ett jävligt fint gäng här i bordtennishallen och det känns att vi är en familj…” (61
år).
”… jag tycker att det är roligt med människor som man träffar här…”(67 år). … det är många trevliga människor här att umgås med…” (71 år).
”… vi har mycket gemenskap här…” (67 år). Synliga resultat
Några av informanterna uttryckte att motivationen och glädjen i att träna även handlade om synliga resultat, av den tiden som man investerade i träning, i form av bättre kroppshållning, viktminskning eller större muskler. Informanterna utrycker sig på det här sättet:
”… jag kände liksom att jag hade dålig kondis och att jag var överviktig. Idag är jag 72 kg då vägde jag 80 kg… det är ju fantastiskt…” (66 år).
15
”… då började jag motionera och gick ner i vikt 25 kg på tre månader…” (61 år).
”… jag har aldrig varit deprimerad, man har upp och ner, du vet, men man mår bättre när man tränar…” (60 år).
”… jag är glad att jag ser framgångar i träningen… jag har alltid haft svaga axlar och med styrketräningen har jag förstärkt det…” (70 år).
Ändrade livsförhållanden och mer tid
Några av informanterna uttrycker att frekvensen av deras motionstillfällen har ökat sedan de blev pensionerade eller när barnen blev äldre. Vissa av dem började träna först då, medan andra började träna mer intensivt. Så utrycker sig informanterna:
”… jag började bli mer fysisk aktiv de sista fem åren när jag blev pensionerad… innan hade man inte så mycket tid på grund av jobb och barn…” (70 år).
”… jag har aldrig varit fysisk aktiv som liten och jag trodde aldrig att jag skulle bli så mycket fysisk aktiv som idag…” (60 år).
”… för två år sedan när jag blev pensionerad är jag fysisk aktiv nästan varje dag…” (67 år). ”… jag har alltid varit lite fysisk aktiv, men jag började vara mer aktiv när mina barn blev vuxna…”(67 år).
”… innan hade jag inte så mycket tid för att motionera som idag… man måste passa barn och det tar tid…” (72 år).
”… jag började träna vid 65 år åldern, innan hade jag inte tid… jag var alltid borta på grund av jobbet... idag tränar jag tre pass i veckan…” (71 år).
Närhet till idrottsanläggningar och parker
Denna fråga ställdes till alla informanter och de flesta av informanterna hänvisade till vikten av att gym, parker, simhallar eller dansstudion fanns i närheten, för att de skulle känna sig motiverade att träna. Så uttrycker sig några informanter:
”… när man är yngre det är lättare att ta sig till ett dansställe som ligger lite längre ut. I min ålder vill jag att det ligger nära till handen…” (70 år).
16
”… jag är den typen som gillar att komma från punkten A till punkten B så fort som möjligt…” (60 år).
”… ju närmare till gymmet desto oftare går man att motionera…” (60 år).
”… när jag ska till Aqua-kul då måste jag cykla 15- 20 min. Det hade varit enklare om en sådan simhall hade varit närmare…” (62 år).
”… jag har ingen bil och har alltid varit nära till gym och olika idrottsanläggningar…” (66
år).
7.1. Slutsatser
Sammanfattningsvis identifierar denna studie följande faktorer gällande denna specifika gruppens motivation till motion: bättre psykiskt och fysiskt välbefinnande, social tillhörighet och gemenskap, ändrade livsförhållanden och mer tid, synliga resultat samt närhet till idrottsanläggningar och gröna ytor.
8. Diskussion
8.1 Studiens resultat i relation till teoretisk bakgrund
Det mest centrala temat i informanternas berättelser handlade om motionens positiva inverkan på informanternas psykiska och fysiska hälsa. De flesta av de intervjuade uttryckte att de antingen började motionera i samband med att de blev sjuka eller att de ville bibehålla sin goda hälsa. Detta stämmer med tidigare studier gjorda på området (Johansson 2006; Hammas & Thimberg 2010). Det skulle kunna konstateras att informanterna kunde se tydliga vinster med att motionera, något som skulle kunna förklaras som inre motivation (Hassmèn, et al., 2003, s. 166) och syftar till de fördelar människor ser av sitt utförande. De fördelar informanterna nämnde var att känna sig nöjd och må bra psykiskt och ha en frisk kropp.
Vidare känner sig informanterna nöjda och glada över att de har uppnått ett bättre resultat, såsom viktminskning, starkare rygg och mindre ont, som kan kopplas till en konkret handling. Enligt Health Belief Model börjar och fortsätter en individ med ett visst beteende, i detta fall hälsofrämjande beteenden, genom att en individ gör en bedömning av vinsterna ett beteende medför (Janz & Becker, 1984; Rosenstock et al., 1998).
17
På samma sätt har informanterna utryckt sig att den sociala samvaron och gemenskap är ett av de viktigaste skälen till att de motionerar. Människans behov av att tillhöra och känna samhörighet är vanligtvis en förklarande faktor till att människor överlag söker sig till platser där det finns andra med samma intresse. Det kan möjligtvis spela ännu större roll för denna åldersgrupp i och med att människor i pensionsåldern helt plötsligt har slutat tillhöra ett sammanhang, i samband med pensioneringen. Enligt Kowalski och Westen framträder behovet att känna social tillhörighet, som det mest grundläggande behovet en människa har och frånvaro av tillhörighetskänslan leder vanligtvis till sämre psykiskt välbefinnande och självkänsla (Kowalski & Westen, 2005, refererat i Dahlström & Söderqvist, 2007). Dessutom hänvisar andra forskare till det faktum att många äldre människor bor själva och är ensamma, varför den gemenskap som dessa människor kan känna i samband med motion kan vara en stor motivationsfaktor (Phillips, Schneider & Mercer, 2004).
Bättre psykisk välbefinnande, känslan av tillfredställelse och motionens positiva effekter på informanternas välbefinnande samt benägenhet att känna sig nöjd, var ett lika stark förekommande tema som fysisk hälsa och känslan av tillhörighet. Orsakerna till att informanterna upplever sig själva må bättre i samband med motionen kan vara många och flerdimensionella. De skulle kunna förklaras av de fysiologiska effekterna av motion, som genom utsöndring av hormoner (endorfiner, dopamin, etc) i hjärnan ger rus och bidrar till bättre psykiskt välbefinnande (Steinberg & Stykes, 1985). Bättre psykiskt välbefinnande skulle även kunna förklaras av att fysisk träning leder till mindre stress (McDonald & Hodgdon, 1991; Hassmèn et al., 2003, s. 270-272). Fysisk träning har positiva effekter på självkänsla och självförtroende som ofta är nära knutna till kroppsuppfattningen och tron på den egna förmågan (Blair, Bild, & Dishman, 1992). Informanterna kan sägas vara drivna av den inre motivationen, det vill säga tillfredställelsen som själva utförandet ger (Hassmèn, et al., 2003, s. 170). Denna typ av motivation kan även beskrivas som intristisk motivation
(Ryan & Deci, 2000).
Att uppnå resultat och känna sig nöjd över sina prestationer var ytterligare ett tema som verkade genomsyra informanternas berättelser. Likt behovet av att känna socialt tillhörighet har vi också ett behov av att känna oss duktiga och kunniga. De flesta människor blir mer motiverade att fortsätta med ett beteende om de upplever att det ger effekt. Informanterna i denna studie upplevde dels omedelbara resultat i form av bättre psykisk välbefinnande och dels mindre direkta resultat såsom viktminskning, bättre form, bättre fysisk hälsa i form av frånvaro eller minskning av symptom samt kroppsbyggnad i form av muskler och fastare
18
kropp. Detta skulle kunna förklaras med Need Achievement Theory som syftar till att förklara hur individens motivation strävar efter att uppnå framgång eller att undvika misslyckanden
(Atkinson, 1957; Graham & Weiner, 1996; Hassmèn, et al., 2003, s. 166). Vidare skulle detta
kunna förklaras utifrån teorin om Self-efficacy, som syftar till att förklara människans egna föreställningar om sin egen förmåga. Genom att individen känner sig nöjd i motionssituationen inverkar detta positivt på individens självförtroende och motiverar individen till att fortsätta med motionen (Bandura, 1993; Graham & Weiner, 1996; Hassmèn, et al., 2003, s. 166-168). Aktiviteten i sig fungerar självförstärkande i form av att ju mer vi lyckas desto mer vill vi lyckas (Bandura, 1993; Phillips, Schneider & Mercer, 2004;
Rosenstock, Strecher, & Becker, 1998).
Ändrade livsförhållanden och mer tid var också ett genomgående tema de flesta av informanterna rörde vid när de pratade om hur och när de började träna. De flesta hänvisar till att de började träna när barnen växte upp och att de utökade sin motion när de blev pensionerade. Detta kan tänkas bero på att det under människans utveckling finns olika faser och olika fokus. Att skaffa familj, uppfostra barn och bygga en karriär är tids- och energikrävande vilket skulle kunna tänkas inverka negativt på människors självomhändertagande. Enligt Engströms (2010) studie förändras motionsvanor under olika utvecklingsåldrar, som till exempel att kvinnors engagemang blir lägre mellan 30-41 och ökar något fram till 53 års ålder. Det finns även tidigare studier som visar att tidsbrist är ett av de största hindren till att vara fysiskt aktiv (Brownson, Baker, Housemann, Brennan & Bacak, 2001).
De flesta av informanterna uttryckte att närheten till motionsanläggningar var en av de viktiga faktorerna för deras motionsfrekvens. Detta kan tänkas bero på att människor i denna åldersgrupp inte klarar av fysiska påfrestningar, som att köra bil länge eller åka buss en längre sträcka. Informanterna hänvisade till att lusten att träna blir högre om det går lätt att ta sig till idrottsanläggningar och gröna ytor. Det finns många tidigare studier som bekräftar att tillgänglighet till idrottsanläggningar påverkar graden av motivation till motion hos både vuxna och barn (Book, 2007; Brownson, Baker, Housemann, Brennan & Bacak 2001).
19
8.2 Metoddiskussion
I denna studie har den kvalitativa metoden använts som datainsamlingsmetod. Valet av metod var självklar med tanke på studiens problemområde och önskan att så nära som möjligt undersöka informanternas motivationsfaktorer. Informanterna kunde uttrycka sina känslor och åsikter genom att berätta om sina erfarenheter och uppfattningar i intervjuerna. Materialet som samlats in är rikt och detaljerat och ger möjlighet att få data som forskaren i förhand inte har varit ute efter. Detta skiljer sig från en kvantitativ ansats där frågorna hade varit mer bestämda och studien hade blivit mer styrd. Det hade dock kunna tänkas att en kombination av kvalitativa forskningsintervjuer och enkäter hade höjt studiens validitet och reliabilitet. Denna studies validitet och reliabilitet kan även ha påverkats av forskarens egen förståelse och inverkan som intervjuare, på datainsamling, databearbetning och vid analys av insamlad data. Detta har forskaren försökt förebygga genom att skriva ner sina förutfattade meningar om studiens resultat innan studien påbörjades. Forskarens vana att genomföra intervjuer kan ha påverkat informationens mängd och kvalité på samtalet. Detta försökte förebyggas genom förberedelser samt genom forskarens flexibla inställning gällande informanternas berättelser. Om samma typ av studie skulle upprepas hade en förbättring kunnat vara att studera de olika samtalsteknikerna och öva sig in i intervjusituationen. På grund av ett litet dataunderlag kan det inte dras några generella slutsatser och därför gäller denna studies resultat just den undersökta gruppen och kan inte generaliseras till en större population.
9. Förslag till vidare forskning
Flera forskare har påpekat vikten av fysisk aktivitet och motion samt dess bidragande effekter på mänsklig hälsa (Phillips, Schneider & Mercer, 2004; Ryan, Williams, Patrick & Deci, 2009; Crombie, Irvine, Williams, McGinnis, Slane, Alder & McMurdo,, 2004; Faskunger, 2005). Dessutom finns det många teorier som berör ämnet mänskligt beteende och människans motivation (Hassmèn, et al., 2003). Under arbetet med denna studie har dessa förslag till vidare forskning vuxit fram:
Djupare forskning med fler deltagare som motionerar aktivt för att få fram ännu fler motivationsfaktorer.
20
Forskning på vilka effekter regelbundna informationsträffar, såsom träffar på vårdcentraler eller på arbetsplatsen, kan ha på äldre människors motivation till motion.
10. Avslutande diskussion och åtgärdsförslag
Som tidigare nämnts i inledningen, är äldre människors motivation till motion inte så hög, varken i Sverige eller i resten av världen. Forskare påpekar vikten av att äldre människor blir upplysta om de positiva effekter motionen har på fysiskt och psykiskt välbefinnande, anpassning av idrottsfaciliteter, närhet till idrottsanläggningar, låga avgifter, gruppaktiviteter m.m. (Phillips, Schneider & Mercer, 2004).
Denna studie påvisar fler viktiga faktorer som kan ha inverkan på äldre människors motivation. Insikten om vilka positiva effekter motion har på människors hälsa verkar vara en av de största bidragande faktorerna till att både börja och fortsätta motionera. Detta väcker en fråga huruvida det finns samhällinsatser, som skulle kunna främja äldres kunskap om vikten av att motionera samt de positiva effekterna motion har på fysisk och psykisk välbefinnande. Som tidigare påpekats är kostnaderna för äldres sjukvård väldigt hög. Frågan är om dessa kostnader hade blivit mindre om det hade investerats mer i ett proaktivt arbete för att så tidigt som möjligt höja människans kunskap om motionens positiva effekter. Något som kanske skulle kunna bidra till att äldre människor börjar motionera är att detta tankesätt introduceras till dem redan innan de slutar vara aktiva i arbetslivet. Informationen skulle kunna tillhandahållas genom inbjudna idrottsexperter samt som ett ständigt närvarande tema på vårdcentralerna. Ytterligare ett sätt skulle kunna vara att anordna informationsträffar där det exempelvis bjuds in människor som har haft stora hälsoproblem och blivit bättre tack vare motionen.
Att mer tid till följd av ändrade livsförhållanden var en av de bidragande faktorerna till att den undersökta gruppen utökade sin motion, väcks frågan om huruvida kortare arbetsdagar eller möjlighet att träna på arbetstid, skulle bidra till att fler människor oavsett ålder hinner träna och om den förvärvade vanan att motionera i större utsträckning skulle behållas även på äldre dagar.
Som framgår i studien är närheten till idrottsanläggningar en av faktorerna, som har stor inverkan på äldre människors motivation till att träna. Att ta sig till och från idrottshallarna
21
kan vara både energikrävande och tidskrävande. Idrottsanläggningarnas täthet skulle kunna vara jämnare fördelad över staden för att se till att alla stadsdelar täcks in, till skillnad från idag, där det finns stadsdelar med till exempel 3- 4 anläggningar på väldigt liten yta. Likaså finns det stora stadsdelar där det enbart finns en anläggning. I centrala Malmö finns det större antal idrottsanläggningar än i andra delar av Malmö (se Bilaga 2).
Att äldre människor skattar gemenskapen och den sociala tillhörigheten högt när det gäller motivationen att motionera framgår även i denna studie. Likaså gäller det de positiva effekterna på psykisk välbefinnande, som följd av att dels känna sig nöjd med sina prestationer och dels känna gemenskap och inte känna sig ensam. Då det finns många idrottsanläggningar som idag inte erbjuder gruppaktiviteter eller har några program riktade till äldre människor skulle en utökning av utbudet på idrottsanläggningarna kunna tänkas öka äldres motivation till träning. Dessutom skulle olika idrottsföreningar kunna satsa mer på organiserade gruppaktiviteter riktade mot äldre människor.
Slutligen kan det konstateras att högre samhällssatsning skulle kunna bidra till att våra äldre människor mår bättre psykiskt och fysiskt, känner sig mindre ensamma samt att kostnaderna för äldrevård förmodligen skulle bli lägre.
22
12. Referenser
Atkinson, J. (1957). Motivational determinants of risk-taking behaviour. Psychological
Review, 64, 359-372.
Bandura, A. (1993). Perceived self-efficacy in cognitive development and functioning.
Educational Psychologist, 71, 3-25.
Book, K. (2007). Arenors lokalisering, betydelse och användning. Handslagsrapport 2007:2. Tillgänglig:http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/7252/handslaget.pdf;jsessionid
=1E340456B3DDFCF9C5F6665B04326167?sequence=1 (2012-08-01).
Blair, A.K., Bild, N. S. & Dishman, R. K. (1992). Determinants of physical
activity and interventions in adults. Medicine & Science in Sports & Exercise, 24, 221-236. Blomdahl, U. & Elofsson, S. (2006). Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är
dom? En studie av den unga befolkningen i Stockholm, Haninge, Helsingborg, Jönköping och Lidingö. Stockholm: Idrottsförvaltningen.
Brownson C. R., Baker A. E., Housemann, A.R., Brennan K. L. & Bacak J. S. (2001). Environmental and Policy Determinants of Physical Activity in the United States. American
Journal of Public Health, 91(12), 1995- 2003.
Crombie, K.I., Irvine, L., Williams, B., McGinnis, R.A., Slane W. P., Alder M.A. & McMurdo E.T.M. (2004) `Why older people do not participate in leisure time physical activity: a survey of activity, beliefs and deterrents`. Age and Ageing, 33(3), 287-292.
Dahlström. L. & sSöderqvist. J. (2007). Betydelsen av socialt stöd och självkänsla för
kroppsuppfattning samt ätbeteende. C- uppsats, Mälardalens högskola, Institutionen för
Samhälls- och Beteendevetenskap. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:121232/FULLTEXT01.pdf (2013-08-20).
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken- för småsakliga forskningsprojekt inom
23
Department of Health, Physical Activity, Health Improvement and Prevention (2004). At least
five a week. Evidence of the impact on the physical activity and its relationship to health. A report from the Chef Medical Officer. London: Department of Health. Tillgänglig:
http://image.guardian.co.uk/sysfiles/Society/documents/2004/04/29/At_least5aweek.pdf
(2013-06-18).
Engström, L.- M. (2010). Smak för motion. Taberg: Tabergs Tryckeri AB.
Ericsson, I. (2011). Motorikträning utomhus för vuxna. Idrottsforum.org Tillgänglig:
http://www.idrottsforum.org/features/2011/eriing/eriing_lappset110921.html (2013-06-23). Ericsson, I., Grahn, P. & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan
påverkas. Educare, 1, 81- 101. Tillgänglig:
http://pub.epsilon.slu.se/4036/1/ericsson_et_al_091014.pdf (2013-06-23).
Grahn, P. & Stigsdotter, A., U. (2003). Landscape Planning and Stress. Urban Forestry &
Urban Grening. 2, 1-18. Urban & Fischer Verlag. Jena.
Faskungen, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet - en
kunskapssammanställning för regeringens uppdrag ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 2007:3.
Faskunger, J. (2005). Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa: fysisk aktivitet, viktkontroll
och beteendeförändring. Stockholm: Forum.
Frumkin, H. (2003). Healthy places: exploring the evidence. Am J Public Health, 93(9), 1451-1456.
Frykman, J. & Kjell H. (2009). I ohälsans tid – Sjukskrivningar och kulturmönster i det
samtida Sverige. Stockholm: Carlssons.
Graham, S., & Weiner, B. (1996). Theories and principles of motivation. In D. C. Berliner & R. Calfee (Eds.), Handbook of educational psychology (p. 63-84). New York Macmillan. Hammas, E. & Thimberg, C. (2010). Motivation till fysisk aktivitet. C- uppsats, Luleå
tekniskauniversitetet. Tillgänglig: http://epubl.ltu.se/1402-1773/2010/110/LTU-CUPP-10110-SE.pdf (2013-06-16).
24
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hassmèn, P., Hassmèn, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur.
Hedegaard- Hein, H. (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag.
Huston, L. S, Evenson, R.K., Bors, P. & Gizlice, Z. (2003). Neighborhood environment, access to places for activity in a diverse North Carolina population. Am J Health Promot.
18(1), 58-69.
Jansson, A. (2013a). Statens Folkhälsoinstitut. Vårt uppdrag. Fysisk aktivitet (20013-04-24) Tillgänglig: http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Definitioner/ (2013-06-12). Jansson, A. (2013b). Statens Folkhäsloinstitut. Vårt uppdrag. Fysisk aktivitet. (2013-04-24). Tillgänglig: http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/ (2013-06-13).
Jansson, A. (2013c). Statens Folkhäsloinstitut. Vårt uppdrag. Fysisk aktivitet. (2013-04-24). Tillgänglig: http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/ (2013-06-13).
Janz, N. K. & Becker, M. H. (1984). "The Health Belief Model: A Decade Later". Health
Education & Behavior. 11 (1), 1–47.
Johansson, A. (2006). Motivation och hinder för fysisk aktivitet – sett ur ett stressperspektiv. C- uppsats. Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/ISM%20Institutet%20f%C3%B6r%20stress
medicin/Publikationer/Uppsatser/Andreas%20Johansson%20D-uppsats%20.pdf
(2013-06-15).
Kalings V. L. & Leijon M. (2003). Erfarenhet av fysisk aktivitet på recept- FaR. Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/3140/far0312.pdf (2013-06-18). McDonald, D. G. & Hodgdon, J. A. (1991). Psychological effects of aerobic fitness
25
Nationella folkhälsokommittèn (1999). Miljöfaktorer: Rapport från arbetsgruppen
Miljöfaktorer till Nationella folkhälsokommittèn. Stockholm: Underlagsrapport.
Nelson, E. M., Rejeski W. J., Blair, N. S., Duncan, W. P., Judge, O. J., King, C. A., Macera, A. C. & Castaneda – Sceppa, C. (2007). Physical activity and public health in older adults: Recommendation from the American Collage of sport medicine and the American Heart Association. Medicine & science in sport & exercise, 39(8), 1435- 45.
Phillips M. E., Schneider C.J. & Mercer R. G. (2004). Motivating elders to initiate and maintain exercise. Arch phys rehabil, 85(3), 52-57.
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. V Frölunda: DocuSys.
Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad hälsopolitik. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf (2013-06-20).
Rosenstock, I. M.; Strecher, V. J., Becker, M. H. (1988). "Social Learning Theory and the Health Belief Model". Health Education & Behavior 15 (2): 175–183.
Ryan, M. R., Williams, C.G., Patrick H. & Deci, L. E. (2009). Self- determination theory and physical activity: The dynamics of motivation in development and wellness. Hellenie Journal
of Psychology, 6, 107-124.
Ryan, M. R., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new directions.Contemporary Educational Psychology, 25, 54-67.
Schäfer, Elinder, Listelotte & Faskunger, Johan. (2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut. R 2006:13.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71(2013-05-20).
Statens folkhälsoinstitut (2010). Ekonomiska beräkningar och bedömningar. Kunskaps
underlag för Folkhäslopolitisk rapport 2010. Strömberg: Stockholm. Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/12592/R2011-20-Ekonomiska-berakningar-o-bedomningar-Kunskapsunderlag-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf (2013-06-19).
26
Steinberg, H. & Sykes, E. A. (1985). Introduction to symposium on endorphins and behavioral processes: Review of literature on endorphins and exercise.
Pharmacology,Biochemistry and Behavior, 23, 857-862.
Stephan, Y. , Boichè, J. & Le Scanff C. (2010). Motivation and physical activity behaviors among older women: a self- determination perspective. Psychology of Women Quarterly, 34, 339–348.
Thille, A. & Hamerslag, A. (2003). Folkhälsoarbete för äldre- varför och hur? Praktiska
erfarenheter från tio kommuner. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:63. Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/3147/fharbeteforaldre0401.pdf (2013-04-15).
Wahlgren, L. (2009). För träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa - om synen på
rekommendationer för allmänheten över tid. Svenskidrottsforskning. Tillgänglig: http://www.gih.se/Documents/CIF/Tidningen/2009/1_2009/SVIF%20091%20s45-49.pdf
(2013-06-20).
World Health Organization (1998). Health Promotion Glosary. Switzerland. Tillgänglig:
27
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur gammal är du? 2. Vad sysslar du med?
3. Vad har du för utbildningsnivå?
4. Har du några hälsoproblem? Om JA, vilka?
5. När började du bli fysiskt aktiv? 6. Hur ofta är du fysiskt aktiv? 7. Sysslade du med idrott som liten? 8. Var dina föräldrar fysiskt aktiva?
9. Vad är det som motiverar dig till att bli fysiskt aktiv?
10. Hur skulle man kunna öka motivation hos dig till att bli fysiskt aktiv?
11. Har dina motivationsfaktorer för motion förändrats sedan du började motionera? Berätta hur?
12. Belönar du dig själv efter en avslutad fysiskt aktivitet? Hur? 13. Vilka vinster ser du med den fysiska aktiviteten?
14. Vilka är dina förväntningar med den fysiska aktiviteten?
15. Vilka effekter upplever du att du får av den fysiska aktiviteten? Vilka är fysiska och vilka är psykiska?
16. Hur påverkar medlemsavgifter och ekonomiska förutsättningar din fysiska aktivitet? 17. Vilka lokala utbud till fysisk aktivitet finns det i område där du bor?
18. Spelar avståndet till idrottsanläggningen eller parker någon roll när du väljer om du ska vara fysiskt aktiv? Varför?
19. Hur skulle en bättre tillgänglighet till anläggningar kunna bidra när det gäller din fysiska aktivitet?
28
