• No results found

Överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet

15hp Hälsa och samhälle

Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning 205 06 Malmö Psykiatrisk vård Maj 2019

SJUKSKÖTERSKORS

UPPFATTNINGAR OM

ÖVERLÄMNING FRÅN BARN-

OCH UNGDOMSPSYKIATRIN

TILL VUXENPSYKIATRIN

– EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE

VERONICA HANSSON

JENNY NILSSON

(2)
(3)
(4)

4

SJUKSKÖTERSKORS

UPPFATTNINGAR OM

ÖVERLÄMNING FRÅN BARN-

OCH UNGDOMSPSYKIATRIN

TILL VUXENPSYKIATRIN

– EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE

VERONICA HANSSON

JENNY NILSSON

Hansson, V & Nilsson, J. ”Sjuksköterskors uppfattningar om överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin” – en kvalitativ intervjustudie.

Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet:

Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland unga vuxna och därtill behovet av att olika

aktörer samverkar. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar med barn- och ungdomar som har psykisk ohälsa. Ungdomar som är i behov av fortsatt psykiatrisk vård överlämnas till vuxenpsykiatrin efter 18års ålder. Överlämningen från barn- och ungdomspsykiatrin tenderar att bli särskilt svår för ungdomar med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka

sjuksköterskors uppfattningar om överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Totalt intervjuades åtta sjuksköterskor yrkesverksamma inom barn-och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin. Intervjuerna

analyserades med konventionell innehållsanalys och manifest ansats. Resultat: Tre kategorier som svarade på syftet identifierades, nämligen oklara direktiv, vuxen på en dag och en god process. Slutsats: Bristande överlämning var en återkommande uppfattning bland sjuksköterskorna men också en oro över att ungdomarna inte var redo för överlämningen vid 18års ålder. Ökat samarbete från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin var önskvärt av samtliga

sjuksköterskor för att säkerställa patientsäkerheten.

Nyckelord: Barn- och ungdomspsykiatri, Intervjustudie, Neuropsykiatri, Psykisk

(5)
(6)

6

NURSES PERCEPTIONS OF

TRANSITION FROM CHILD- AND

ADOLESCENT PSYCHIATRY TO

GENERAL ADULT PSYCHIATRY

– A QUALITATIVE STUDY

VERONICA HANSSON

JENNY NILSSON

Hansson, V & Nilsson, J. “Nurses perceptions of transition from child- and adolescent psychiatry to general adult psychiatry” – a qualitative study. Degree

project in psychiatric nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health

and Society, Department of Care Science, 2019.

Background: Mental illness is increasing among young adults and the need for

different actors working together. Child and adolescent psychiatry work with children and adolescents who have mental illness. Young people who need continued psychiatric care are transmitted to adult psychiatry after 18 years of age. The transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry tends to be particularly difficult for adolescents with neuropsychiatric disabilities. Aim: The aim was to examine nurse’s perceptions of the transition from child- and adolescent psychiatry to general adult psychiatry. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted. In total, eight nurses

working in child and adolescent psychiatry or adult psychiatry were interviewed. The interviews were inductively analysed with conventional content analysis and a manifest approach. Result: Three categories that responded to the aim were identified; unclear directives, adult in one day and a good process. Conclusion: Deficient transition was a recurring opinion among nurses, but also a concern that young people were not ready for transition at the age of 18. Increased

collaboration from child- and adolescent psychiatry to adult psychiatry was desired by all nurses in order to ensure patient safety.

Keywords: Child- and adolescent’s psychiatry, General adult psychiatry,

(7)

7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård 5

Psykisk ohälsa 6

Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning 6

Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning 6

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 6

Från omyndig till myndig 7

Överlämning från barn- och ungdomspsykiatri 7 till vuxenpsykiatrin

PROBLEMFORMULERING 8

Syfte 9

METOD 9

Rekrytering och deltagare 9

Dataanalys 10 Arbetsfördelning 13 ETISKA ÖVERVÄGANDE 13 RESULTAT 13 Vuxen på en dag 14 Oklara direktiv 15 En god process 16 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 29 SLUTSATS 21 KLINISKA IMPLIKATIONER 21 REFERENSER 23 BILAGA 1 28 BILAGA 2 29 BILAGA 3 30 BILAGA 4 31

(8)

8

INLEDNING

En av författarna av denna magisteruppsats som arbetar på en barn-och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Södra Sverige, har upplevt

utmaningar i arbetet med överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till vuxenpsykiatrin. Utmaningen beror bland annat på att det inte finns några kända rekommendationer om tillvägagångssättet mellan överlämningen från BUP till vuxenpsykiatrin. Samarbetet mellan BUP och vuxenpsykiatrin är inte optimalt, vilket gör att förberedelserna inför överlämningen ofta upplevs som minimala och individens behov av fortsatt omvårdnad riskerar att inte synliggöras fullt ut. Blivande specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad ska arbeta utifrån evidensbaserad kunskap samt arbeta för aktiv utveckling av befintlig vård (Svensk sjuksköterskeförening 2014) Överlämningen mellan BUP och vuxenpsykiatrin anser vi vara ett område värt att undersöka för att främja patientens omvårdnad i överlämningen och för att processen ska bli så patientsäker som möjligt.

BAKGRUND

Nedan presenteras väsentliga fakta för studien.

Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård

Uppgiften för specialistsjuksköterskor inom den psykiatriska vården innebär bland annat en fortsatt förbättring av den personcentrerade vården och det åligger

specialistsjuksköterskor att utveckla olika kvalitetsindikationer för en säker vård (Psykiatriska Riksföreningen 2014). Specialistsjuksköterskan är den som arbetar närmast patienten och har en avgörande betydelse för att bevaka olika

omvårdnadsaspekter. Arbetet ska baseras på evidensbaserad kunskap och

specialistsjuksköterskan ska arbeta aktivt för vårdutveckling grundad på forskning och patientsäkerhet. Identifiering av kunskapsbrister inom den psykiatriska

sjukvården är ett annat av specialistsjuksköterskans ansvarsområde och genom att finna kunskapsbrister kan långsiktiga brister som påverkar patienterna negativt reduceras (a.a.).

Psykiatrisjuksköterskans omvårdnadsansvar är att arbeta patientsäkert vilket innebär att rätt riktlinjer, rutiner och evidensbaserade metoder följs. Patienter, sjuksköterskor och anhöriga ska känna sig trygga genom att systematiska och regelrätta arbetssätt används (Öhrn 2018).

Person- och familjecentrerad vård

Personcentrerad vård betonar vikten av att se individen som värdig och kapabel att ingå i ett partnerskap med hälso- och sjukvårdspersonal (Ekman & Norberg 2016). Partnerskapet innebär tillexempel en gemensam formulerad vårdplan mellan individ och vårdpersonal. Personcentrerad vård innebär kommunikation, interaktion men framförallt en ömsesidighet mellan specialistsjuksköterskan och individen (a.a.).

(9)

9

Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (SSF 2015) spelar även familjen en viktig roll i den svenska sjukvården. Familj och närstående förväntas många gånger vara en tillgång i omvårdnaden av individen. Sjuksköterskan kan ha förväntningar på att närstående ska vara en informationskälla och anhörigvårdare i hemmet. Ohälsa eller sjukdom hos en familjemedlem påverkar hela livssituationen för övriga familjen (SSF 2015). Enligt Dunst m.fl. (2007) är familjecentrerad omvårdnad en nyckelkomponent för att arbeta med barn och deras föräldrar. SSF (2015) lyfter även att familjecentrerad vård innebär att sjuksköterskan behöver utveckla sitt förhållningssätt och sin relation till barnet och anhöriga. Familj och sjuksköterska har olika kompetenser om hur hälsoproblem kan behandlas och hur hälsa kan bevaras. Sjuksköterska och familj ska i samarbete använda sina resurser och styrkor tillsammans för att vården ska bli så bra som möjligt för barnet. Familjen kan minska lidandet, öka hälsa och välbefinnandet hos barnet men kan även bidra till det motsatta vilket sjuksköterskan behöver ta i beaktande (a.a.).

Psykisk ohälsa

Enligt statens beredning för medicinsk och social utredning (SBU) ökar psykisk ohälsa bland unga vuxna (SBU 2017). Depression, schizofreni, neuropsykiatriska tillstånd, stress, sömnsvårigheter eller smärta är alla exempel på tillstånd som kan innebära psykisk ohälsa (Ottosson 2009). Tillståndens svårighetsgrad varierar över tid och påverkar vardagen hos individerna på olika sätt (SBU 2017). Individer med psykisk ohälsa är ofta i behov av att olika aktörer samverkar med varandra. Samverkan används ofta inom BUP tillsammans med skola och socialtjänst. Emellertid visar det sig ofta att det är svårt att få samverkan att fungera optimalt (SBU 2017).

Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning

I Region Skåne finns flera öppenvårdsmottagningar för bedömning,

diagnostisering och förebyggande samt behandling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar upp till 18 år (Psykiatri Skåne 2019). Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar med barn- och ungdomars psykiska sjukdomar,

funktionsnedsättningar och mentala ohälsa (Gillberg m.fl. 2015). Barns och ungdomars psykiatriska funktionsnedsättningar innebär allvarliga problem och tillstånd som medför svårigheter inom minst ett av följande områden emotioner, beteende och kognition. På BUP är vården familjecentrerad eftersom familjens medverkan är viktig för att barn med psykiatrisk problematik ska få rätt diagnos, utredning och behandling (a.a.).

Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning

Region Skåne har flera specialinriktade avdelningar, öppenvårdsmottagningar och mobila team som riktar sig till vuxna med psykisk ohälsa. För lättare psykisk ohälsa ska individen i första hand vända sig till sin primärvårdsenhet. Om behov finns av specialistvård skickas en remiss från primärvården till allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning (Psykiatri Skåne 2018). Enligt Psykiatri Skåne (2018) ges vård för de över 18 år som har allvarligare psykiska problem till exempel

depression, tvångstankar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ätstörningar, kraftig ångest och oro.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en av grupperna som tillhör specialistpsykiatrin (SBU 2013). Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är

(10)

10

ofta medfödd och kan vara ett livslångt tillstånd som kan påverka individens funktionsförmåga i olika grad (Akademiska sjukhuset 2015). Förmågor som kan påverkas är till exempel svårigheter med koncentration, impulsivitet samt svårigheter att delta i sociala sammanhang (Ottosson 2009). Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha svårt att tillgodogöra sig psykiatrisk behandling vilket kan försvåra och förlänga vårdförloppet (Akademiska sjukhuset 2015). Individer med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar har behov av att hälso- och sjukvården arbetar strukturerat för att de ska erhålla en god och säker omvårdnad (SBU 2017).

Från omyndig till myndig

Barn under 18 år är omyndiga enligt Sveriges Lag (Föräldrabalk 1949:381). Om barnet har vårdnadshavare är de förmyndare till barnet. Vårdnadshavare har både rättigheter och skyldigheter i frågor om barnets personliga angelägenheter (a.a.). Om barnet inte själv ger sitt samtycke till vård kan föräldrarna trots detta

bestämma att barnet ska få vård eller behandling, vilket kan upplevas som tvingande för barnet (Engström 2006). Däremot ska vårdnadshavarna i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare men endast en av dem samtycker till psykiatrisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen får socialnämnden besluta att utredningen eller behandlingen får genomföras utan den andre vårdnadshavarens samtycke (Föräldrabalk

1949:381).

Sverige har en officiell myndighetsålder från 18 år (Föräldrabalk 1949:381). Efter 18 årsdagen får ungdomen bland annat serveras alkoholhaltiga drycker

(Alkohollag 2010:1622) och rösta i riksdagsvalet (Regeringsform 1974:152). Efter 15 årsdagen blir ungdomen straffmyndig och från 18 år kan ungdomen dömas till fängelsestraff (Lag med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare 1964:167). Från att ha varit omyndigförklarad den ena dagen betraktas hen den andra dagen vara fullt kapabel att ta eget ansvar. Ur ett juridiskt perspektiv har vuxna både rättigheter och skyldigheter att ta ansvar för sitt liv och sina handlingar (Motion 2007: So545).

Överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatri

Överlämningen från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige sker vid 18 årsålder en tid då många ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är särskilt såbara och behöver fortsatt stöd från närstående och vårdpersonal (Lindgren m.fl. 2013). Om stödet uteblir kan ungdomarna riskera att utveckla beteendestörning depression och ångest (Jivanjee m.fl. 2001) men även hamna i kriminalitet och missbruk (Robb & Findling 2013).

Lindgren m.fl. (2013) nämner att det behövs ett ökat samarbete mellan BUP och vuxenpsykiatrin för att främja överlämningen för ungdomarna. Författarna har dock inte hittat någon litteratur som styrker att samarbetet har ökat eller blivit bättre. Lindgren m.fl. (2013) nämner att det finns olika perspektiv och

vårdkulturer mellan BUP och vuxenpsykiatrin vilket kan bli problematiskt för ungdomen i överlämningen. Föräldrar har ofta varit med i behandlingen på BUP men när ungdomen blir aktuell för vuxenpsykiatrin kan föräldrarna inte vara lika delaktiga som tidigare (a.a.).

(11)

11

Lindgren m.fl. (2014) nämner att överlämningen mellan BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige ofta är en process utan struktur men också att ungdomarna inte alltid är mogna att ta ansvar för sin vård trots sina 18 år fyllda (a.a.).

I en sammanställning av 44 publicerade artiklar från framför allt England, USA och Australien mellan år 2006 till 2008 som undersökte överlämningen från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin framkom det att ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att inte klara överlämningen till vuxenpsykiatrin (Singh, 2009). Broad m.fl. (2017) litteraturstudie undersökte ungdomars egna upplevelser av överlämningen från barnpsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Abrupta och oflexibla övergångar upplevdes negativt och ungdomarna fick ofta berätta sin hälsohistoria upprepade gånger eftersom

informationsdelningen från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin inte fungerade. En del ungdomar upplevde att de inte var medvetna om

överlämningsprocessen och saknade kunskaper hur de skulle klara sig på egen hand i vuxenpsykiatrin när inte föräldrarna kunde vara lika delaktiga som tidigare (a.a.).

Riktlinjer för överlämning i Region Skåne

Riktlinjer vid överlämningen från BUP till vuxenpsykiatrin inom psykiatri Skåne omfattar en kort beskrivning om arbetsgång, remisshantering och vad det åligger BUP och vuxenpsykiatrin att göra (Skåne Läns landsting 2018, se Bilaga 4). Arbetsgången innefattar att BUP ”inventerar” de ungdomar som ska ha fortsatt kontakt med vuxenpsykiatrin efter att de fyllt 18 år. I riktlinjen framgår inte hur ”inventeringen” utförs eller av vem. För remisshantering från BUP till

vuxenpsykiatrin anges att remiss ska skickas tre månader innan ungdomens artonårsdag, att det på remissen ska finnas namn på fast vårdkontakt och att BUP ska fullfölja sitt uppdrag fram tills överlämnande till vuxenpsykiatri skett. Det ska finnas en god framförhållning avseende aktuell medicinering. När remiss

inkommer till vuxenpsykiatrin ska en planering göras så att det finns en mottagande behandlare utifrån patientens behov. Vuxenpsykiatrin ska efter att remiss är registrerad skicka ett informationsbrev per post till ungdomen/familjen. Ett remissvar skickas också till BUP med information om planering samt namn på ansvarig mottagande behandlare. I riktlinjen anges att det är respektive

verksamhetschef som har ansvar för att rutiner i denna överenskommelse tillämpas och är kända inom verksamheterna (a.a.).

PROBLEMFORMULERING

Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga vuxna (SBU 2017). Ungdomar under 18 år behandlas på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar och efter 18

årsdagen sker överlämning till vuxen psykiatrisk mottagning. När riktlinjer för överlämning är ofullständiga går det inte att arbeta evidensbaserat vilket specialistsjuksköterskan är ålagd att göra. Överlämningen för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett problem i Sverige (Lindgren m.fl. 2013) och i andra länder (Singh 2009). Utifrån erfarenheter, forskning och

litteratur som författarna har tagit del av saknas evidens för hur en överlämning från BUP till vuxenpsykiatrin bör genomföras. Det är därför av betydelse att

(12)

12

undersöka sjuksköterskors erfarenheter om och hur de uppfattar att den nuvarande överlämningsprocessen sker.

Syfte

Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin.

METOD

Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer och konventionell innehållsanalys. Val av forskningsmetod baserades på att författarna var intresserade av att studera sjuksköterskors uppfattningar om fenomenet överlämning från BUP till vuxenpsykiatrin. Enligt Henricson och Billhult (2017) styr syftet val av metod. Kvalitativ forskning avser att studera individers erfarenheter av ett fenomen och genom att använda semistrukturerade intervjuer kan forskaren få en varierande bild av intervjupersonernas

uppfattningar (a.a.).

Forskaren kan genom semistrukturerade intervjuer även lägga till frågor som knyter an till det som intervjupersonen sagt (Bryman 2016). Forskaren är ute efter fylliga och detaljerade svar (a.a.) vilket gör att den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig bäst för denna studie. Enligt Danielson (2017) innehåller en kvalitativ forskning en mindre urvalsgrupp och fokus ligger på den mening informanten tillskriver ett fenomen. När upplevelsen beskrivs med individens egna ord kan forskaren ta del av informanternas erfarenheter och upplevelser på ett djupare plan (a.a.) vilket stämde med syftet.

Informanterna intervjuades med semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt från studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer används enligt Polit och Beck (2010) när frågorna är av öppen karaktär men har en viss struktur (a.a.). Vid semistrukturerade intervjuer kan forskaren använda en intervjuguide (Bryman 2016). Frågorna i intervjuguiden ska täcka det område forskaren är intresserad av och som kan svara mot syftet (a.a.). Författarna har utformat en intervjuguide, se Bilaga 1.

Danielson (2017) nämner att det kan vara av värde att genomföra en provintervju för att säkerställa frågor samt beräknad tid. För att säkerställa intervjuguidens kvalitet kontaktades en sjuksköterska inom BUP- öppenvård som accepterade att delta i en provintervju innan studien påbörjades. Intervjuguiden modifierades efter provintervjun genom att en fråga reviderades med enstaka ord för att frågan skulle bli tydligare. Provintervjun svarade väl mot studien syfte. Eftersom personen motsvarade inklusionskriterierina, samtyckte till att delta och att intervjun var omfångsrik kom den att inkluderas i studien.

Rekrytering och deltagare

Region Skåne har femton mottagningar inom BUP med ansvar för ungdomar med psykisk ohälsa vilka kan bli aktuella för överlämning till vuxenpsykiatrin. Fjorton vuxenpsykiatriska allmänmottagningar finns i Region Skåne. Författarna valde att

(13)

13

inkludera de mottagningar som låg närmast geografiskt utifrån tidsaspekter. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att sjuksköterskorna skulle vara legitimerade, yrkesverksamma inom BUP eller allmänpsykiatrisk

öppenvårdsmottagning och tala svenska. Inga andra inklusionskriterier användes då författarna önskade ett så brett urval som möjligt. Rekryteringen började genom att författarna kontaktade verksamhetscheferna och enhetscheferna för de nio mottagningar som låg inom ett geografiskt avgränsat område.

Verksamhetscheferna kontaktades via mail och enhetscheferna kontaktades antingen via mail eller per telefon för att ge information kring studies syfte och tillvägagångssätt. Fem enhetschefer gav sitt godkännande att författarna kunde ta kontakt med de anställda sjuksköterskorna. Verksamhetscheferna svarade också via mail och gav godkännande till att studien genomfördes. En blankett för påskrift skickades till verksamhetscheferna via internpost med information om att återsända undertecknad blankett till en av författarna. Enhetscheferna för de fem mottagningarna vidarebefordrade mailet om studiens syfte och tillvägagångssätt till de anställda sjuksköterskorna eller mailade deras mailadress till författarna. Åtta sjuksköterskor, fyra från BUP och fyra från vuxenpsykiatrin, valde att delta i studien. Fem av sjuksköterskorna var specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad.

Datum och tid för intervjuerna anpassades efter informanterna och intervjuerna utfördes på deras arbetsplats i ett arbetsrum eller i ett grupprum. Innan intervjun påbörjades fick informanterna skriftlig information om studiens syfte och de ombads att signera en samtyckesblankett samt tillfrågades om intervjun fick spelas in. Eventuella frågor angående studien besvarades innan intervjuerna påbörjades. Inledningsvis insamlades vissa bakgrundsdata såsom ålder, antal år som legitimerad sjuksköterska, antal år på nuvarande mottagning, och om specialist- eller grundutbildad. Båda författare var närvarande vid alla intervjuer och turades om att genomföra intervjuerna. Den som inte intervjuade observerade och antecknade för att uppmärksamma ord och uttryck. Intervjuerna pågick mellan tolv och 40 minuter och spelades in på författarnas mobiltelefoner och I-pad som sattes i ”flygplansläge” under intervjuerna. Sex informanter intervjuades var och en för sig och två intervjuades tillsammans enligt deras önskemål.

Inspelningarna transkriberades samma dag eller dagen efter respektive intervju och författarna transkriberande varannan intervju. Transkriptionerna skrevs ut för att sedan läsas igenom inför analysen.

Dataanalys

Författarna valde manifest innehållsanalys eftersom den är textnära och

informanternas egna ord används (Bengtsson 2016). Innehållsanalys är av värde att använda om författarna är oerfarna av att analysera data. I den manifesta innehållsanalysen beskrivs det synliga och uppenbara i texten (a.a.). Vid ökad erfarenhet och kunskap om analysmetoden kan nästa nivå vara att gå vidare till en latent innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2004) vilket i kontrast till det manifesta innehållet har en utvidgad tolkningsnivå (Bengtsson 2016). Hsieh och Shannon (2005) framställer tre olika former av kvalitativ innehållsanalys: konventionell innehållsanalys, riktad innehållsanalys och summerad innehållsanalys. Analys av resultatet i studien genomfördes med stöd av en konventionell innehållsanalys. Konventionell innehållsanalys används generellt när en studiedesign ska beskriva ett fenomen. Denna typ av design är

(14)

14

lämplig när en existerande teori eller litteratur om fenomenet är begränsad. Forskaren undviker att använda förutbestämda kategorier och låter istället kategorierna framträda ur texten (a.a.).

Dataanalysen av den transkriberade texten påbörjades genom att författarna åtskilt från varandra läste igenom samtliga utskrivna transkriptioner upprepade gånger från början till slut för att få en uppfattning om datamaterialet. Hsieh och Shannon (2005) nämner att datamaterialet ska läsas igenom flera gånger för att få en känsla för helheten. Datamaterialet lästes sedan ord för ord för att utveckla koder genom att belysa de exakta orden från transkriptionerna som fångade nyckelord eller fraser. I nästa steg gjordes noteringar i textmarginalen av de första tolkningar, tankar och initiala analys vilket ledde till att koderna utvecklades och reflekterade mer än bara nyckelorden.

Författarna jämförde sedan de koder som framkommit ur datamaterialet. De koder som överensstämde behölls och de som inte överensstämde med studiens syfte valdes gemensamt att exkluderas. Kvarstående koder blev första kodningsschemat som modifierades genom att koderna klipptes ut för hand och sorterades utifrån likheter och skillnader. Subkategorier utvecklades efter att koderna grupperats. Koderna kontrollerades flertalet gånger för att inte kunna passa in under annan subkategori. Totalt nio subkategorier skapades. I nästa steg gjordes tabeller i Word för att tydliggöra vilka koder som tillhörde en specifik subkategori och för att författarna lättare skulle få en överblick över datamaterialet. I ett sista steg kombinerades och organiserades subkategorierna till tre övergripande kategorier. I dataanalysens process fanns studiens syfte tydligt och stort utskrivet på ett A4 papper för att författarna hela tiden skulle ha syftet aktuellt i åtanke.

Utifrån studiens analysprocess framkom nio subkategorier som utmynnade i tre övergripande kategorier Vuxen på en dag, Oklara direktiv och En god process (Tabell 1). Kategorin Vuxen på en dag sammanfattade subkategorier som berörde uppfattningar om ungdomarna och föräldrarnas olika sätt att klara av

överlämningen. Oklara direktiv sammanfattade subkategorier som berörde olika faktorer som inte fungerade i överlämningen. Den sista kategorin En god process belyser två subkategorier som speglar patientsäker överlämning och förslag till förbättringsarbete.

Tabell 1. Nio subkategorier bildade tre övergripande kategorier.

Kategorier Subkategorier

Vuxen på en dag Det egna ansvaret, Föräldrar, Förberedelser

Oklara direktiv Remissernas utformning, Regionens riktlinjer, Bristande överlämning, Samarbete mellan BUP och

vuxenpsykiatrin

En god process Patientsäkerhet, Förbättringsarbete

Tabell 2 visar hur sju likande koder bildade subkategorin Det egna ansvaret och den övergripande kategorin Vuxen på en dag. Tabell 3 visar hur sex likande koder bildade subkategorin Samarbetet från BUP till vuxenpsykiatrin och den

(15)

15

övergripande kategorin Oklara direktiv. Tabell 4 visar hur sex liknande koder bildade subkategorin Patientsäkerhet och den övergripande kategorin En god

process.

Tabell 2. Analysprocessen från koder till subkategori till kategori.

Tabell 3. Analysprocessen från koder till subkategori till kategori.

Tabell 4. Analysprocessen från koder till subkategori till kategori

Förförståelse

En av författarna har erfarenhet av att arbeta inom barn- och ungdomspsykiatrin och har med en viss förförståelse in i studien. Författaren kan på så sätt ha med sig en uppfattning av det som ska studeras (Lundman & Graneheim 2017).

Förförståelse kan innebära ökad motivation till forskningen och det fenomen som

Vuxen på en dag

Det egna ansvaret

Mer stöd i den åldern 18–25 Nu är du vuxen

Klara sig själv med funktionsnedsättning Inte redo för ansvar Att hamna utanför Ditt problem Abrupt omställning Oklara direktiv

Samarbetet från BUP till vuxenpsykiatrin

Inget fungerande samarbete Ett papper är samarbetet Samarbetet funkar men hur? Ungdomarna drabbas Vi måste samarbeta Samma organisation En god process Patientsäkerhet Tätare avstämning Trygg överlämning

Unga vuxna Fysiskt möte

Hospitering Kännedom om

(16)

16

ska studeras men kan även ge en begränsad förmåga till öppenhet och analys av datamaterialet (SBU 2017).

Författarna har genom diskussion och reflektion tänkt över den egna

förförståelsen. Persson och Sundin (2018) framhäver genom att inte ha samma förförståelse kan det öppna upp för att författarna tolkar och förstår samma företeelser på olika sätt.

Arbetsfördelning

Författarna har gemensamt utfört studiens projektplan och tillkommande arbete. Författarna har turats om att intervjua och transkribera datamaterial.

Analysprocessen utfördes var för sig med jämn arbetsfördelning. Under arbetets gång har författarna suttit tillsammans för att både kunna diskutera men också utforma arbetet gemensamt.

ETISKA ÖVERVÄGANDE

I enlighet med lagen om Etikprövning av forskning som avser människor ska de informanter som kommer delta i en studie erhålla information om den

övergripande planen för syftet till studien (SFS 2003:460). Deltagandet i studien var frivilligt. Informanterna informerades om konfidentialitet och att de när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan. Informanterna är informerade att författarna har för avsikt att återrapportera studiens slutgiltiga resultat.

Transkriberat material har avidentifierats. Efter godkänd examination kommer allt datamaterial att förstöras.

Med utgångspunkt i Etikprövningslagen (SFS 2003:460) fick informanterna information om vilken metod och utrustning som användes. Inspelningen av intervjuerna gjordes med författarnas mobiltelefon och I-pad. Under intervjuerna var mobilen och I-pad i flygplansläge för att inte vara anslutet till något nätverk. Endast författarna kunde koderna till mobilen och I-paden. Transkriberingarna av intervjuerna skedde på datorer som inte var uppkopplade till nätverk och texten överfördes sedan till två USB-enheter. Författarna säkerställde att ingen

utomstående tog del av informationen som informanterna delgav genom att använda mobil, I-pad och datorer utan nätverksanslutning. Riskerna med att använda sjuksköterskorna i intervjuerna var att författarna använde

sjuksköterskornas tid som skulle kunna användas till patientarbete. För att bibehålla informanternas konfidentialitet gavs varje informant en slumpmässig bokstav mellan A och O. Speciella ord eller uttryck från informanterna togs bort för att ytterligare försvåra identifieringen. Varken kön eller vilken mottagning de arbetade på anges för att minimera risken för igenkänning.

RESULTAT

Syftet var att undersöka sjuksköterskor uppfattningar om överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin.

(17)

17

Vuxen på en dag

Subkategorierna det egna ansvaret, föräldrar och förberedelser utmynnande i den övergripande kategorin Vuxen på en dag. Kategorin speglade sjuksköterskornas uppfattningar om den stora kontrasten för ungdomarna vid överlämningen till vuxenpsykiatrin och att det var viktigt att förbereda dem i tid men också att ungdomarna inte alltid var redo att ta eget ansvar.

Det egna ansvaret

Sjuksköterskorna uppfattade att det blev en stor kontrast för ungdomarna vid överlämningen till vuxenpsykiatrin och att det inte var alla ungdomar som hade kapacitet att klara av det. Ungdomar med ADHD uppfattades ha extra svårt i överlämningen till vuxenpsykiatrin på grund av problematiken att kunna planera och styra upp sin vardag. Sjuksköterskorna uppfattade att ungdomarna i åldern 18 till 25 hade ett extra behov av stöttning i överlämningen till vuxenpsykiatrin eftersom många ungdomar inte var redo att själv ta ansvar för den egna vården. Många föräldrar hade tidigare tagit ansvar för tidsbokning och receptförnyelser vilket ungdomarna nu skulle klara av själva. Två sjuksköterskor berättade:

”På vuxenpsykiatrin [efter överlämningen] och får ta betydligt större ansvar /…/ många som inte klarar det /…/ som sen hamnar snett utanför samhället, tyvärr…” (inf F)

”Om man tänker att dessa barn själv generellt ligger 30 % efter i funktion /…/ så fyller de 18 /…/ kanske inte är mer än 13–14 år i funktion” (inf D)

Föräldrar

Föräldrar lyftes fram som en viktig informationskälla men också som ett viktigt känslomässigt stöd för ungdomarna i överlämningen. Sjuksköterskorna uppfattade att närstående var vana vid att få delta i vården av ungdomarna vilket innebar en stor förändring både för föräldrar och ungdomarna vid överlämningen till vuxenpsykiatrin. Omställningen uppfattades bli störst för föräldrarna och många uttryckte oro kring överlämningen. Föräldrarna upplevde att det i samband med att ungdomen fyllt 18 år snabbt blev ett ändrat fokus från att först ha arbetat med hela familjesystemet på BUP till att föräldrarna inte kunde vara lika delaktiga i ungdomens vård på vuxenpsykiatrin. Många av sjuksköterskorna uppfattade att föräldrarna var viktiga resurser i överlämningen och särskilt i öppenvården dock var det inte alltid att föräldrarna tilläts vara med eftersom ungdomen blivit myndig och själv fick bestämma. Föräldrarna uppfattades ha mycket information kring ungdomarnas psykiska mående som inte alltid blev tillgängligt för

sjuksköterskorna på grund av att ungdomarna inte alltid gav sitt medgivande till att informationen fördes vidare. Två sjuksköterskor berättade:

”Anhöriga har ofta mycket information /…/ och hur det fungerar i vardagen” (inf O)

”Plötsligt ändrat fokus” (inf B) Förberedelser

Förberedelser uppfattades som en viktig del inför överlämningen till

(18)

18

vuxenpsykiatrin. Sjuksköterskorna uppfattade förberedelser som särskilt viktiga när det gällde ungdomar med ADHD och autism till exempel vad det innebar att själv ta hand om medicineringen men också att kunna använda ”mina

vårdkontakter”. Dock uppfattade sjuksköterskorna att det inte var alla föräldrar som ”vuxentränade” ungdomarna inför överlämningen till vuxenpsykiatrin. En sjuksköterska sa att:

”försöka peppa dem som har kapacitet och förbereda för att klara sig själv” (inf B)

Sjuksköterskorna på BUP hade velat ha mer information gällande vuxenpsykiatrin på arbetsplatsen för att kunna lämna ut denna information till ungdomarna. De ansåg även att det var viktigt att förbereda ungdomarna så mycket som möjligt inför överlämningen.

Oklara direktiv

Subkategorierna remissernas utformning, regionens riktlinjer, bristande

överlämning och samarbete mellan BUP och vuxenpsykiatrin utmynnande i den övergripande kategorin Oklara direktiv.

Remissernas utformning

Remisserna skrevs ofta på fri hand utan någon befintlig mall och det var oklart vem som skulle skriva remissen för överlämning. Sjuksköterskorna uppfattade att remissernas utformning och utseende behövde förbättras. En sjuksköterska sa att:

”Jag författar remisserna utifrån hur andra gör” (inf M) Regionens Riktlinjer

Subkategorin Regionens riktlinjer speglade sjuksköterskornas bristande kännedom om nuvarande riktlinje för hur överlämningen skulle ske från BUP till

vuxenpsykiatrin. Samtidigt påpekade sjuksköterskorna att det borde finnas riktlinjer i överlämningsförfarandet. Sjuksköterskorna uppfattade att det var svårt att finna riktlinjer och dokument via intranätet sedan det uppdaterats och kände frustration över att inte ha tillgång till den information de behövde. En

sjuksköterska berättade:

”De har ändrat XX intranät och det är jättesvårt att hitta/…/ vi hittar inte ens behandlingsprogram eller vårdprogram /…/ och inte riktlinjer” (inf B)

Bristande överlämning

Överlämningen uppfattades bristfällig speciellt kring ungdomar med komplexa behov eftersom överlämningen oftast förekom via remiss och ungdomarnas psykiatriska omvårdnadsbehov inte tydligt framkom i remissen. Fysiska möten hade varit omtalat men aldrig blivit en rutin. Arbetsförfarandet uppfattades skilja sig mellan mottagningarna vilket uppfattades kunna påverka ungdomarna negativt i överlämningen. Sjuksköterskorna uttryckte en oro för att ungdomarna kunde hamna mellan mottagningarna då huvudansvaret för exempelvis receptförnyelse inte var tydligt uttalat. Många sjuksköterskor hade ett önskemål att överlämningen skulle bli så smidig som möjligt och hade en önskan om att det skulle gå bra för ungdomarna på vuxenpsykiatrin även om de inte visste hur det sedan blev. Två sjuksköterskor berättade:

(19)

19

”Det är ju ofta ingen överlämning” (inf L)

”Skriver över någon /…/ de vill inte förskriva recept /…/så blir det vi som fortfarande tar hand om det /…/ fram och tillbaka /…/ lika dåligt på båda håll /…/gråzon /…/ inte bra” (inf F)

Samarbete mellan BUP och vuxenpsykiatrin

Sjuksköterskorna uppfattade att bristen på samarbete mellan mottagningarna påverkade överlämningen negativt men också att det var svårt att få tag i varandra. Sjuksköterskorna lyfte även att de hade bristande kunskaper om varandras

verksamheter. Två sjuksköterskor berättade:

”Ingen kontakt med varandra förutom remissen i alla fall som sjuksköterska /…/ om man då ska se remiss som en del av samarbetet /…/ man har ingen personlig kontakt (inf H) ”Det var någon som frågade hur ofta ses man när man går på vuxenpsykiatrin? jag har ingen aning faktiskt” (inf M)

Sjuksköterskorna uppfattade att det var svårt att få tag i varandra trots att de arbetade inom samma organisation. Det fanns många frågor kring hur den andres verksamhet fungerade.

En god process

Subkategorierna patientsäkerhet och förbättringsarbete utmynnade i den

övergripande kategorin En god process. Kategorin speglade det som uppfattades fungera i överlämningen men också sjuksköterskornas vilja till förbättring.

Patientsäkerhet

Majoriteten av sjuksköterskorna uppfattade att ungdomar som remitterades över till vuxenpsykiatrin hade behov av fortsatt uppföljning på en allmän psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Sjuksköterskorna uppfattade att ungdomarna fick ett första besök inom tre månader på vuxenpsykiatrin och att ungdomarna ganska snabbt fick träffa en sjuksköterska för en första bedömning. Däremot uppgavs besök till läkare kunde ta längre tid. Sjuksköterskorna uppfattade remissvar som positivt då de fick bekräftelse på att ungdomarna varit på ett första besök och att överlämningen utifrån detta fungerat. Sjuksköterskorna var angelägna att

överlämningen skulle gå bra för de unga vuxna. En sjuksköterska sa att:

”Jag fick ett remissvar senast igår /…/ det var fint, de hade haft sin första träff /…/ kul att få en respons” (inf M)

Förbättringsarbete

Samtliga sjuksköterskor hade önskemål om förbättringsarbete. Fysiska

överlämningsmöten uppfattades av majoriteten av sjuksköterskorna vara det mest optimala för ett välfungerande överlämnande särskilt för ungdomar med

komplexa behov eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sjuksköterskorna uppfattade även hinder med fysiska möten på grund av tidsbrist men föreslog att Skype möte kunde vara ett alternativ till ett fysiskt möte. Sjuksköterskor från vuxenpsykiatrin önskade att personal från BUP kunde följa med ungdomen på ett

(20)

20

första besök för en trygg överlämning medan sjuksköterskor från BUP önskade att personal från vuxenpsykiatrin deltog i ett överlämningsmöte på BUP i en miljö där ungdomarna kände sig trygga. En annan möjlighet till en mjukare

överlämning kunde vara att ungdomarna fick en tid till vuxenpsykiatrin vid sitt sista besök på BUP. En sjuksköterska berättade:

”Jag tänker de här gamla tankarna som funnits då på att det följer med personal med ungdomen hit, att man får se lokaler och kunna få träffa doktorn första gången” (inf O)

Unga vuxna mottagningar eller ett mellansteg mellan BUP och vuxenpsykiatrin för ungdomar i ålder 18–25 uppfattades av många sjuksköterskor vara ett bra alternativ till en mjukare överlämning särskilt för ungdomar med komplexa behov. En sjuksköterska berättade:

”Gruppen unga vuxna /…/ [unga vuxna mottagning] rann ut i sanden /…/ det var ju lite synd” (inf C)

Vilja till att utveckla samarbetet var genomgående hos samtliga sjuksköterskor och alla såg vinster med att utveckla kommunikationen och kontakten med varandra men också att lära känna varandra och ha lättare för att kunna fråga varandra. Hospitering lyftes av sjuksköterskor både från BUP och vuxenpsykiatrin som ett sätt att lära känna varandra och varandras verksamheter vilket troligen enligt dem hade påverkat överlämningen positivt. Sjuksköterskorna uppfattade dock att det i dagsläget inte fanns tid att kunna hospitera i andra verksamheter. Omvårdnaden uppfattades kunna bli bättre om sjuksköterskorna fick lära känna varandra och kunna dela med sig av tips och råd. Sjuksköterskorna uppfattade att potentialen fanns att kunna göra mycket mer än i dagsläget gällande samarbetet mellan mottagningarna. Mer kommunikation mellan sjuksköterskorna uppfattades kunna gynna samarbetet och den psykiatriska omvårdnaden kring ungdomarna men också att få en större förståelse för varandra och de rutiner som respektive verksamhet har. Två sjuksköterskor berättade:

”Vi måste ju samarbeta!” (inf L)

”Jag skulle vilja träffa dem! /…/ vilja hospitera för egen del /…/ faktiskt prata med sjuksköterskorna om vad de gör” (inf M)

Samtliga sjuksköterskor önskade tydliga riktlinjer kring överlämningen från BUP till vuxenpsykiatrin men också att ungdomarna fick en tydlig plan vad gällde överlämningen till vuxenpsykiatrin. Riktlinjerna uppfattades kunna bli bättre om de användes som ett levande dokument. Förslag på att genomföra överlämningen sex månader innan 18 årsdagen ansågs kunna gynna ungdomarna i

överlämningen.

DISKUSSION

Nedan följer studiens metod- och resultatdiskussion.

Metoddiskussion

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar inom psykiatrisk öppenvårdsmottagning om överlämning från barn- och

(21)

21

ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder är fördelaktigt att använda då personers erfarenheter studeras (Graneheim & Lundman 2004; Polit & Beck 2006). Kvalitativ innehållsanalys är en ofta omnämnd analysmetod för att tolka datamaterial och analysmetoden är vanligt förekommande inom omvårdnadsforskning (Graneheim & Lundman 2004). Genom att använda en lämplig metod för datainsamling samt att

analysprocessens tillvägagångssätt är tydligt beskriven ökar trovärdigheten för studien (a.a.).

En intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor utvecklades av författarna innan intervjuerna påbörjades. Intervjuguidens kvalité kontrollerades med hjälp av en provintervju. Författarna upplevde att intervjuguiden var väl utformad. Enligt Graneheim och Lundman (2004) förbättras trovärdigheten i resultatet om

intervjuguiden är av god kvalité. Bryman (2016) benämner att en provintervju kan göra forskaren van i användandet av forskningsinstrumentet och författarna upplevde en ökad bekvämlighet i metoden efter provintervjun. Bryman (2016) belyser att frågeställningarna i kvalitativa intervjuer ska vara så pass ospecifika att alternativa idéer eller synsätt ska kunna uppstå under intervjun där av författarnas val att använda semistrukturerade intervjuer. I semistrukturerade intervjufrågor kan intervjupersoner svara med sina egna ord vilket inte alltid är fallet vid slutna frågor (a.a.). Under intervjuerna deltog båda författarna. Valet att båda författarna var med vid samtliga intervjuer var att få en samstämmig uppfattning av

intervjusituationerna vilket kan vara en styrka. Bryman (2016) nämner att det är fördelaktigt för forskarna att vara mer än en vid intervjutillfällena (a.a.).

Tiden för intervjuerna varierande mellan 12 och 40 minuter och en kortare

intervju behöver inte vara sämre såvida det inte beror på ovilja till samarbete eller oro hos intervjupersonen (Bryman 2016). Redan efter tredje intervjun uppkom likartade uppfattningar från sjuksköterskorna om överlämning från BUP till vuxenpsykiatrin.

Rekrytering och deltagare

Författarna kontaktade enhetschefer för både BUP och vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar för att rekrytera informanter. Enhetscheferna blev ”nyckelpersoner” mellan författarna och informanterna. Reflektion över risken att enhetscheferna varit medvetna om studien och kan ha påverkat urvalet genom att rekrytera kompetenta och engagerade medarbete har tagits i beaktande. Enligt Trost (2010) kan det finnas en risk att nyckelpersoner styr urvalet av informanter men också att informanterna kan känna sig tvingade att delta.

Intresset av att få variationsrika uppfattningar om överlämningen gjorde att författarna beslutade att använda sjuksköterskor från både BUP och

vuxenpsykiatrin. Informanterna som deltog i studien var från 29 till 60 år gamla. Yrkeserfarenheten varierande från två och ett halvt år till 33 år och informanterna hade arbetat på nuvarande arbetsplats från tre månader till 19 år. Varierande ålder och yrkesverksamma år är av betydelse för variationen i urvalet (Henricson & Billhult 2017). Bred variation i urvalet styrker studiens trovärdighet (a.a.). Tio informanter tackade ja till att delta i studien. Två informanter valde sedan att

(22)

22

avböja sin medverkan. Totalt intervjuades åtta sjuksköterskor och enligt Polit och Beck (2006) finns det ingen gräns för antalet informanter i kvalitativa

intervjustudier. Enligt Guest m.fl. (2006) bör antalet inte understiga sex informanter således kan åtta informanter anses vara tillräckligt antal i studien (a.a.). Författarna upplevde att de åtta informanter som deltog i studien gav riklig information dock hade resultatet möjligen kunnat bli annorlunda om fler

informanter deltagit i studien.

Dataanalys

Innehållsanalysen analyserades manifest då författarna önskade beskriva det synliga och uppenbara i texten vilket Bengtsson (2016) anser lämpligt då forskare har begränsade kunskaper att analysera data. Författarna är medvetna om att helheten kan gå förlorad genom att vara alltför textnära vilket Lundman &

Graneheim (2017) belyser. Manifest innehållsanalys innehåller ofta en låg grad av tolkning (a.a.) vilket författarna är medvetna om.

En styrka i analysprocessen är att författarna separat har analyserat

transkriberingarna och därefter kodat var för sig för att sedan jämföra och uppnå konsensus vilket Bengtsson (2016) rekommenderar. För att säkerställa att koder stämde överens med textdata lästes transkriptionerna igenom av en tredje person som har erfarenhet att analysera data vilket får ses som en styra för att öka

trovärdigheten. Ytterligare ett sätt som styrker studiens trovärdighet är att citat

från alla informanter har tydliggjorts vilket Graneheim och Lundman (2004) också rekommenderar.

Förförståelse

Författarna har under arbetets gång reflekterat och diskuterat vår förförståelse vilket stärker studiens pålitlighet (Priebe & Landström 2017). Det finns en risk att förförståelse kan ha påverkat studiens resultat.

Överförbarhet

Graneheim och Lundman (2004) nämner att en studie kan vara överförbar inom samma typ av kontext. Resultatet betraktas vara överförbart inom psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Sverige då tidigare studier överensstämde med resultatet i föreliggande studie. Överförbarhet till andra länder i Europa kan bli problematiskt då sjukvårdsstrukturen skiljer. Samtidigt visade studier i bland annat England att problematiken kring överlämning är likande den i Sverige.

Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen nedan är uppdelad efter studiens tre övergripande kategorier.

Vuxen på en dag

När ungdomarna blir myndig har föräldrarna inte längre någon laglig rätt att delta i vården om inte ungdomarna samtycker (Föräldrabalk 1949:381) vilket kan skapa svårigheter för både ungdomarna men också för föräldrarna. Utan samtycke får föräldrarna inte längre dela information eller delta i ungdomarnas vård

(Föräldrabalk 1949:381) vilket de tidigare varit vana vid utifrån en

familjecentrerad vård på BUP. Cheak-Zamora m.fl. (2017) belyser att föräldrar är oroliga och stressade över hur ungdomarna med psykisk ohälsa ska klara sig i överlämningen till vuxenpsykiatrin. Många ungdomar som fyllt 18 år uppfattades inte heller vara redo för överlämningen. Trots detta genomfördes överlämningen

(23)

23

till vuxenpsykiatrin vid denna ålder och utan att ta hänsyn till ungdomarnas faktiska mognad. Ungdomars behov av föräldrastöd styrks av Jivanjee m.fl. (2001) kvalitativa intervjustudie där forskarna tagit del av föräldrars uppfattningar om hur det går för ungdomar med psykisk ohälsa i övergången till att bli vuxna (a.a.) samtidigt belyser Okumura m.fl. (2015) att stöd från föräldrar kan vara både positivt och negativt eftersom en del ungdomar troligtvis blir överbeskyddade av sina föräldrar (a.a.). Sjuksköterskorna uppfattade att det inte var alla föräldrar som vuxentränade sina ungdomar inför överlämningen till vuxenpsykiatrin. Det kan ifrågasättas om ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar verkligen är redo för överlämning vid 18 årsålder eftersom McGough (2014) nämner att ungdomar med ADHD har en fördröjd utveckling med tre år. Singh (2009) och Lindgren m.fl. (2013) poängterar vikten av att ha ett flexibelt förhållningssätt när det gäller ungdomars ålder i överlämningen vilket enligt informanterna inte verkade ske i dagsläget.

Sjuksköterskorna uppfattade att det var extra viktigt med förberedelser inför överlämningen för ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Cheak-Zamora m.fl. (2014) belyser i sin kvalitativa intervjustudie att ungdomar med autism har särskilt svårt att lämna en trygg miljö med vårdpersonal som de känner (a.a.). Sjuksköterskorna försökte på bästa sätt förbereda ungdomarna för överlämning trots bristande information om varandras verksamheter. Genom att på bästa sätt förbereda ungdomarna för överlämning utgick sjuksköterskorna från

kärnkompetensen personcentrerad vård som innebär att bland annat hjälpa ungdomarna att anpassa sig till den nya vårdsituationen (Ekaman & Norberg 2016).

Oklara direktiv

Bristande överlämning var ett övergripande problem eftersom det lyftes av både sjuksköterskor från BUP och vuxenpsykiatrin. Sjuksköterskornas uppfattning om att det förelåg stora brister i överlämningen från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin överensstämmer med Singh (2009) som lyfter fram att

överlämningen är ett omfattande problem och det finns en osäkerhet i hur många ungdomar som inte lyckas tas sig vidare till vuxenpsykiatrin (a.a.). Oro fanns bland sjuksköterskorna att ungdomar skulle ”hamna snett” i samhället om överlämningen inte fungerade vilket också stämmer med Robb och Findling (2013) som visar att ett utanförskap kan leda till depression, missbruk, ångest eller beteendestörning (a.a.). Det kan ifrågasättas varför överlämningen än idag är problematisk då Blum m.fl. (1993) redan för 26 år sedan lyfte frågan om att överlämningen behövde blir bättre och utvecklas men också att det skulle finnas ett delat ansvar mellan barnsjukvården och vuxensjukvården.

Kommunikation och samarbete mellan mottagningarna uppfattades bristfällig av sjuksköterskorna. Konsekvensen av en bristande kommunikation är en viktig orsak till händelseavvikelser i vården enligt World Health Organization (WHO 2009). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i en sammanställd rapport analyserat tillsynsärenden under åren 2013 – 2014. Ärendena som tas upp i rapporten handlar om brister i kommunikation, oklara ansvarsförhållande och avsaknad av tydliga riktlinjer vilket förklaras av ansträngda arbetssituationer (a.a.). Rapporten styrker sjuksköterskornas uppfattning att inte ha tidsmässiga möjligheter att närvara vid ungdomarnas första besök på vuxenpsykiatrin. Sukhera m.fl. (2015) nämner i en narrativ litteraturstudie vikten av att säkerställa en smidig överlämning genom bland annat ett gemensamt arbete före

(24)

24

överlämningen och fungerande kommunikation mellan vårdgivarna (a.a.). Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk omvårdnad ska utgå ifrån

personcentrerad omvårdad genom att hela tiden ha patienten i centrum (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Således är det rimligt att utifrån studiens resultat se samarbete mellan mottagningarna som en avgörande faktor för att främja

ungdomarnas delaktighet i vården men också att överlämningen blir mer patientsäker.

En god process

Hospitering var ett förbättringsförslag från sjuksköterskorna för att lära känna varandra men också för att dela kunskap. Andra förbättringsförslag innebar fysiska möte i överlämningen och om det inte var möjligt kunde möte via Skype vara ett annat alternativ. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns stora

möjligheter till förbättringsarbete mellan mottagningarna.

Kompetensbeskrivningen för legitimerad specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård (2014) framhäver att specialistsjuksköterskan ska bevaka

kunskapsutvecklingen samt sprida och implementera ny kunskap inom psykiatrisk vård (a.a.) således kan slutsats dras från studien att ökad hospitering troligtvis hade lett till spridning av kunskap och därtill en mer patientsäker vård för ungdomar i överlämningsprocessen.

SLUTSATS

Studien visar att det fortfarande råder utmaningar och brister i överlämningen från BUP till vuxenpsykiatrin trots att det uppdagades redan 2013 av svenska forskare (Lindgren m.fl. 2013). Vad författarna vet har ingen ännu kommit på eller prövat en överlämningsmodell i Sverige som håller över tid. Riktlinjer finns för

överlämning i Region Skåne (Bilaga 4) dock är riktlinjerna svåråtkomliga och inte kända för sjuksköterskorna som arbetar inom BUP och vuxenpsykiatrin.

Samarbetet brister mellan mottagningarna och det finns risk att allt fler ungdomar med psykisk ohälsa ”hamnar mellan stolarna”. Bristfällig överlämning leder till sämre omvårdnad och mer forskning behövs kring vilka faktorer som hindrar eller underlättar överlämningen (Singh 2009).

KLINSKA IMPLIKATIONER

Föreliggande studie visar att det finns vilja till förbättring och utveckling i samarbetet mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Det är författarnas förhoppning att sjuksköterskornas vilja till förbättring tillvaratas för att förbättra vårdkvalitén eftersom det kommer gynna både patientsäkerheten och tryggheten för individen. Ett förlag till förbättringsarbete är att upprätta ett tydligt dokument/rutin som kan användas i överlämningen från BUP till vuxenpsykiatrin och som sedan får utvärderas.

(25)

25

REFERENSER

Alkohollag, 2010:1622

Aveyard H, Sharp P, Woolliams M, (2015) A beginner´s guide to critical thinking

and writing in health and social care (2: uppl.). Glasgow, Bell and Bain Ltd.

Bengtsson M, (2016) How to plan and perform a qualitative study using content analysis. NursingPlus Open, 2, 8–14.

Blum R, Gardell D, Hodgman C, Jorissen T, Okinow N, Orr D, Slap G, (1993) Transition from child-centered to adult health-care systems for adolescents with chronic conditions. Journal of adolescent health, 14, 570-576.

Broad K, Sandhu V, Sunderji N, Charach A, (2017) Youth experiences of transition from child mental health services to adult mental health services: a qualitative thematic synthesis. BMC Psychiatry, 17, 11p.

Bryman A, (2016) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber AB Cheak-Zamora N, Tetit M, Maurer-Batjer A, Koegler E, (2017) Exploration and comparison of adolecents with autism spectrum disorder and their caregiver´s perspectives on transitioning to adulth health care and adulthood. Journal of

pediatric psychology, 42, 1028–1039.

Danielson E, (2017) Kvalitativ forskningsintervju. I: Henricson M, (Red.)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund,

Studentlitteratur AB.

Dunst C-J, Trivette C-M, Hamby D-W, (2007) Meta-analysis of family-centred helpgiving practices research. Mental retardation and developmental disabilities,

13, 370–378.

Ekman I, Norberg A, (2016) Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I: Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J, (Red.)

Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund, Studentlitteratur AB.

Engström I, (2006) Tvingad till hjälp om tvång, etik och tillit i barn- och

ungdomspsykiatrisk vård. Lund, Studentlitteratur AB.

Etikprövningslagen, 2003:460. Föräldrabalk, 1949:381.

Gillberg C, Råstam M, Fernell E, (2015) Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm, Natur och Kultur AB.

Graneheim U, Lindgren B-M, Lundman B, (2017) Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29– 34.

(26)

26

Graneheim U, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustwortiness. Nurse

Education Today, 24, 105–112.

Grund S, Ardler D, Ring C, Myrälf Westin M, Nilsson Marked M, Tindberg N, Eriksson T, Westin M, (2015) Klinisk handbook 2015 Neuropsykiatri utredning

och behandling av vuxna>

https://www.akademiska.se/contentassets/8abcf46c866743a28c0f4471c799ab71/n europsykiatri-klinik-handbok<PDF (2019-05-30)

Guest G, Bunce A, Johnson L, (2006) How many interviews are enough? An experiment with data saturation and variability. Field Methods 18, 59-82. Henricson M, Billhult A, (2017) Kvalitativ metod. I: Henricson, (Red.)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund,

Studentlitteratur AB.

Henricson M, (2017) Forskningsprocessen. I: Henricson, (Red.) Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund,

Studentlitteratur AB.

Hsieh H-F, Shannon S, (2005) Three approaches to qualitative content analysis.

Qualitaive health research, 15, 1277–1288.

Inspektionen för vård och omsorg, (2014) Kommunikationsbrister i vården

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-nyheter/2014/kommunikationsbrister-i-varden <PDF (2019-05-10) Jivanjee P, Kruzich J, Lynwood G, (2001) The age of uncertainty: Parent perspectives on the transition of young people with mental health difficulties to adulthood. Journal of child & family studies, 18, 435–446.

Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 1964:167.

Lindgren E, Söderberg S, Skär L, (2013) The gap in transition between child and adolescent psychiatry and general adult psychiatry. Psychiatric Nursing, 26, 103-109.

Lindgren E, Söderberg S, Skär L, (2014) Managing transition with support: experiences of transition from child and adolescent psychiatry to general adult psychiatry narrated by young adults and relatives. Psychiatry Journal, 2014, 8p. Lundman B, Graneheim U, (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär & Höglund-Nielsen B, (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård (2 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.

Lundman B, Graneheim U, (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I: Höglund Nielsen B, Granskär (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund, Studentlitteratur AB.

(27)

27 Motion 2007/08: So545. Myndighetsåldern.>

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/myndighetsaldern_GV02So545 <HTML (19-05-16)

Okumura M, Saunders M, Rehm R, (2015) The Role of Health Advocacy in Transitions from Pediatric to Adult Care for Children with Special Health Care Needs: Bridging Families, Provider and Community Services. Journal of

Pediatric Nursing, 30, 714-723.

Ottosson J-O, (2009) Psyk. Stockholm, Liber AB.

Persson C, Sundin K, (2012) Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett dialektiskt förhållningssätt. I: Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB. Polit D, Beck C, (2006) Essentials of nursing research: appraising evidence for

nursing practice (6 uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott

Williams & Wilkins.

Polit D.F, Beck C, (2010) Essentials of nursing research: appraising evidence for

nursing practice (7 uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott

Williams & Wilkins.

Priebe G, Landström C, (2017) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar-grundläggande vetenskapsteori. I: Henricson M, (Red.)

Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.

Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, (2014) Kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. >

www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014<PDF (2018-12-14)

Psykiatri Skåne, (2018) Vuxenpsykiatri. <http://vard.skane.se <HTML (2019-04-11)

Psykiatri Skåne, (2019) BUP- för dig under 18.>

https://vard.skane.se/psykiatri-skane/ditt-besok-hos-oss/barn-och-ungdomspsykiatri-bup <HTML (2019-04-23)

Regeringsform, 1974:152

Robb A, Findling R, (2013) Challenges in the transition of care for Adolescents whith attention-deficit/hyperactivity disorder. Postgraduate Medicin, 125;4, 131– 140.

SBU, (2013) ADHD diagnostik och behandling, vårdens organisation och

(28)

28

>https://www.sbu.se/contentassets/2166899f70c347e093e1a7f783ed4f00/ADHD_ diagnostik_behandling_organisation_delaktighet.<PDF (2018-12-16)

SBU, (2017) Samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst

samt socialförsäkring.

>https://www.sbu.se/contentassets/8b34180cd1394d4b8eec8c46ffbc542f/samverk an-psykisk-ohalsa.<PDF (2018-12-16)

SBU, (2017) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i

socialtjänsten, en handbok>

https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushand bok <PDF (2019-01-11)

Singh Swaran P, (2009) Transition of care from child to adult mental health services: the great divide. Current opinion in psychiatry, 22, 386–390. Skåne Läns Landsting, (2018) Riktlinje vid övergång från barn- och

ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin inom psykiatri Skåne>

https://www.skane.se/Public/Protokoll/Sjukv%C3%A5rdsn%C3%A4mnd%20Sun d/2018-02

15/Initiativ%C3%A4rende%20om%20%C3%B6verg%C3%A5ngen%20mellan% 20BUP%20och%20VUP/Riktlinje%20vid%20%C3%B6verg%C3%A5ng%20fr% C3%A5n%20BUP%20till%20VUP <PDF (2019-04-29)

Sukhera J, Fisman S, Davidson S, (2015) Mind the gap: a review of mental health service delivery for transition age youth. Vulnerable Children and youth studies,

10, 271–280.

Svensk sjuksköterskeförening, (2014) Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexameninriktning psykiatrisk vård. >

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014 <PDF (2019-05-14)

Svensk sjuksköterskeförening, (2015) Familjefokuserad omvårdnad.

>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/ssf.om.familjefokuserad.omvardnad.webb<PDF (2019-04-09) Svensk sjuksköterskeförening, (2016) Värdegrund för omvårdnad.

>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.> PDF (2019-04-20) Trost J, (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur AB.

Vårdgivare Skåne, (2017) Skåneövergripande handläggningsöverrenskommelse

primärvård-specialistpsykiatri gällande vuxna>

https://vardgivare.skane.se/contentassets/95864a3893f74caa972ee7d9308b1854/s kaneovergripande_handlaggningsoverenskommelse_170322 <PDF (2019-01-11)

(29)

29

World Health Organization, (2009) WHO Patient safety research. >

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70145/WHO_IER_PSP_2009.10 _eng.pdf;jsessionid=16D16EFE62A325ACA50AA8305B13B69F?sequence=1<H TML (2019-04-25)

Öhrn A, (2018) Säker vård I: Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlen J (Red.) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom

(30)

30

BILAGA 1

Bakgrundsfrågor

Hur gammal är du?

Hur länge har du arbetat som legitimerad sjuksköterska? Hur länge har du arbetat på nuvarande arbetsplats?

Är du grundutbildad eller specialistutbildad i psykiatrisk omvårdnad?

Semistrukturerad intervjuguide

Hur uppfattar du samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin?

Hur uppfattar du att överlämningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin fungerar?

Vad upplever du fungerar eller inte fungerar i överlämningen? Hur går ni till väga vem gör vad i överlämningen?

Känner du till Regionens riktlinje för överlämning mellan barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin?

Vilken uppfattning har du gällande den riktlinje som Region Skåne använder idag?

Är det något du anser viktigt för att övergången ska kunna bli bättre? Hur skulle ett strukturerat överlämnande se ut enligt din uppfattning? Är det något annat du vill tillägga?

(31)

31

BILAGA 2

Samtyckesbilaga

Projektets titel:

Sjuksköterskors uppfattningar inom psykiatrisk öppenvårdsmottagning om hur överlämning kan göras mellan barn- och vuxenpsykiatrin.

Datum: v.14- v.21, 2019 Studieansvariga: Jenny Nilsson Veronica Hansson E-postadress Jennynilsson30@gmail.com Veronica.hansson2@gmail.com

Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning psykiatri Nivå: D

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag har fått möjlighet att ställa frågor och fått tillfredställande svar. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande och utan att mitt framtida omhändertagande och behandling blir påverkad.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: ………. Deltagarens underskrift: ……… Namnförtydligande: ……… In hämtare av samtycke: Datum: ………. Underskrift: ………. Namnförtydligande: ………

(32)

32

BILAGA 3

Förfrågan om att delta i en studie om sjuksköterskor uppfattning om överlämning mellan barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Överlämning av vården av en ungdom från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin kan ses som problematiskt både i Sverige såväl som i andra länder. Denna problematik finns även inom somatisk sjukvård bland annat inom diabetesvården. Forskning behövs för att försöka ta reda på vad som skulle kunna underlätta i överlämnandet från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin.

Planerad studie kommer att genomföras i Södra Skåne med sjuksköterskor som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin eller inom vuxenpsykiatrin. Studien är ett examensarbete på avancerad nivå och ingår i utbildningen till specialistsjuksköterskor inom psykiatri vid Malmö Universitet. Studien kommer att genomföras med intervjuer april 2019. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av överlämning av vården av en ungdom från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Intervjun beräknas ta cirka 60 minuter, det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som Du

bestämmer. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text.

Den information som Du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt till sjukvårdspersonal och i form av ett examensarbete. När

examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Malmö Universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.

Härmed tillfrågas du om deltagande i studien Projektets titel:

Sjuksköterskors uppfattningar inom psykiatrisk öppenvårdsmottagning om hur överlämning kan göras mellan barn- och vuxenpsykiatrin. Datum: v. 14-v.21, 2019 Studieansvariga: Jenny Nilsson Veronica Hansson E-post: Jennynilsson30@gmail.com Veronica.hansson2@gmail.com

Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040–6657000 Utbildning:

Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning psykiatri

Figure

Tabell 1. Nio subkategorier bildade tre övergripande kategorier.
Tabell 2. Analysprocessen från koder till subkategori till kategori.

References

Related documents

Det skulle även ge utrymme för motive- rade samhällsförbättringar i sant progressiv anda, exempelvis 36 miljoner kr mer till det folkrörelseanknutna kulturarbetet, 20

Faxnummer: Faxa om anmälan snabbt behöver komma in till socialtjänsten 0321 – 59 56 10 Anmälan, detta känner vi oro för ( ta hjälpa av

Sjuksköterskorna arbetsuppgifter och även kuratorernas utbildning som socionomer kan också öka deras diskretion/handlingsutrymme i förhållande till organisationen, till ett mer

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som förebygger eller leder till att situationer med hot och våld från patienter gentemot sjuksköterskan uppstår inom

Vård- och omsorgsnämnden ska teckna avtal med AB SOLOM och eventuellt andra privata utförare som reglerar bolagens åtagande och ersättningen för mottagande av medarbetare

Lönenivån för specialistläkare inom psykiatrin ökar snabbt p g a rådande nationell brist och att många landsting nu arbetar aktivt för att hyrläkare ska ta

Trots användandet av hyrläkare ökar belastningen på våra kvarvarande specialistläkare som står för trygghet och kontinuitet både för patienter och för övrig

De interna målen är att minst 50 % av öppenvårdspersonalens inom vuxenpsykiatrin arbetstid ska gå till direkt patientarbete, för barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen