Pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron i förskolan

(1)

1 Förskollärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbetet i fördjupningsämnet- Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogers förhållningssätt gentemot barn

som utmanar arbetsron i förskolan

Teachers' attitudes towards children that challenge peace and quiet in preschool

Annika Ryberg

Frida Sandqvist

Förskollärarutbildning 210p Handledare: Nanny Hartsmar 2017-01-13 Examinator: Hilma Holm

(2)

2 Annika Ryberg och Frida Sandqvist

Malmö högskola

Pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron

Förord

Vi är två förskollärarstudenter som har arbetat inom förskoleverksamheten i många år. Vi har erfarenheter från att ha arbetat i olika kommuner samt på olika förskolor. Vårt empiriska material och allt som har skrivits i studien har vi bearbetat tillsammans. Intervjuerna genomfördes individuellt på två olika förskolor i olika kommuner, men sammanställdes gemensamt. Under studiens gång har detta bidragit till nya erfarenheter samt nya kunskaper. Vårt forskningsområde som vi valt handlar pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron i förskolan. Med denna studie har givande diskussioner framkommit oss emellan.

Tack

Vi vill tacka våra respektive familjer, pedagogerna som vi intervjuat och gjort vår studie möjlig. Ett stort tack till vår handledare Nanny Hartsmar som har stöttat oss under genomförandet av vår studie.

(3)

3

Annika Ryberg Frida Sandqvist

Abstract/ sammanfattning

Avhandlingen är en kvalitativ studie som presenterar diskussioner om pedagogers

förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron i förskolan. Vi vill se om det finns en förståelse för att kunna bemöta och hantera dessa barn som utmanar. I avhandlingen

presenteras kunskapens betydelse att bemöta barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus. Förskollärarnas kunskaper utgår ifrån styrdokumentens betydelse samt teori. I vår studie har vi utgått från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv.

I undersökningen benämns huruvida miljön har betydelse och påverkan angående barns utmanande beteende.

Vårt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och två barnskötare på olika förskolor.

Resultat vi kom fram till var att både inomhusmiljön samt ett gemensamt förhållningsätt var det som påverkade barn som utmanar den frialeken inomhus. Vi såg även att det fanns skillnader mellan yrkesrollernas bemötande gentemot barn som utmanar arbetsron, detta framkom genom deras kunskap, personlighet samt erfarenhet.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning_______________________________________________________________s.6 1.1 Syfte och frågeställningar ____________________________________________s.7

2. Tidigare forskning _______________________________________________________s.8 2.1 Läroplanen Bakgrund _______________________________________________s.8 2.2 Pedagogers förhållningssätt __________________________________________s.9 2.3 Miljö___________________________________________________________s.10 2.4 Barn som utmanar_________________________________________________s.11

3. Teoretiska perspektiv och begrepp__________________________________________s.12 3.1 Sociokulturellt perspektiv___________________________________________s.12

3.2 Miljöns påverkan__________________________________________________s.13 4. Metod ________________________________________________________________s.15

4.1 Metodval _______________________________________________________s.15 4.2 Urvalsgrupp och genomförand_______________________________________s.15 4.3 Etiska aspekter ___________________________________________________s.16 4.4 Empiriskt material________________________________________________ s.17 4.5 Bearbetning av intervjuer___________________________________________s.17 5. Resultat_______________________________________________________________s.19 5.1 Presentation av intervjupersonerna____________________________________s.19 5.2 Resultat av intervjufrågor___________________________________________s.19 5.3 sammanfattning av intrevjuerna______________________________________s.21 6. Analys________________________________________________________________s.24 6.1 Slutsatser________________________________________________________s.26 7. Avslutande diskussion____________________________________________________s.27 7.1 Metoddiskussion___________________________________________________s.29 7.2 Framtida forskning_________________________________________________s.30

(5)

5 Litteraturlista_____________________________________________________________s.31 Bilaga 1_________________________________________________________________s.34 Bilaga 2 _________________________________________________________________s.35

(6)

6

1.Inledning

Efter att ha uppmärksammat pedagogers arbetssätt i våra egna verksamheter valde vi att studera ämnet ” Pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron”. Efter flera års arbete i förskolan upplever vi att pedagogerna uttrycker att det är ”svårt och jobbigt” att ha ett bra förhållningssätt och bemötande gentemot barn som utmanar arbetsron. Med ” svårt och jobbigt” menas att pedagogerna kan uppleva det som en utmaning att fånga upp och hitta verktyg för dessa barn i den fria leken. Vi valde detta forskningsområde för att vi själva känner en otillräcklighet att ta oss an de barn som utmanar. Vi känner även att kolleger ofta visar frustration och kunskapsbrist att möta och visa förståelse för dessa barn som utmanar. De förskollärare och barnskötare som vi har varit i kontakt med under vår yrkestid, har svårt att hantera barn som utmanar och skjuter därför problemen åt sidan. Enligt Lpfö 98 rev 2010 ska den pedagogiska verksamheten vara anpassad till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar samt pedagogernas förmåga att förstå och samspela med barnet. ”Barn som behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar oavsett om stödet är tillfälligt eller varaktigt” (Sandberg 2009:26). Sandberg fortsätter att när det gäller barn i behov av stöd eller barn som riskerar att få svårigheter i sin utveckling föredras att förebygga problem när de uppkommer än att behöva reparera i efterhand.

Genom att se på pedagogers förhållningssätt i den fria leken, kan man då se skillnader mellan de olika yrkesrollerna förskollärare/barnskötares bemötande i den fria leken gentemot

”utmanade barn”? Hur ser pedagogerna på inomhusmiljön, är miljön inomhus påverkbar för de utmanande barnen? ” Det som också står i fokus är olika teoretiska möjligheter att tänka kring relationen mellan barn och deras omvärld och miljö. Hur kan man, med andra ord, på olika sätt se på omgivningens och miljöns betydelse för hur barn blir och tar gestalt?” (Nordin-Hultman, 2005:13)

Vi valde att diskutera och se vad som i verkligheten sker i den frialeken inomhus, om pedagoger väljer att låta barnens kreativitet och fantasi komma fram med det material som redan är synligt i deras inomhusmiljö. Kan man hjälpa barn som utmanar genom att utforma rummen samt förändra lärmiljön på förskolan, så som exempelvis göra rum i rummen.

(7)

7

Med denna studie kan läsare och pedagoger inom förskoleverksamheten få upp ögonen angående sin yrkesroll samt att ha förståelse för att alla barn är olika och har olika behov. ” Det är viktigt att personalen tar hänsyn till alla barns likheter och olikheter, och är

uppmärksamma på vad i omgivningen som påverkar det enskilda barnet och hur det påverkas, samt hur omgivningen påverkas av barnet i det ömsesidiga samspelet” (Sandberg 2009:20). Barnen behöver stöd och uppmuntran att lära och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Därför har pedagoger en viktig roll i verksamheten. Enligt Broberg, Hagström & Broberg (2012) är en positiv relation mellan barn och pedagog vilket kan ha betydelse för tillit, lärande, samvaro och lek med andra barn. I Lpfö 98 rev 2010 står det skrivet att barn ska ha stöd för att möjliggöra vad de behöver för en positiv utveckling i praktiken.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår undersökning är att belysa de olika yrkesrollerna betydelse i förskolan, och diskutera deras inställning gentemot ”barn som utmanar” i den fria leken inomhus. Med yrkesroller i förskolan menar vi förskollärare samt barnskötare. Med barn som utmanar menar vi de barn som uppfattas som ”stökiga”, barn som väcker negativ uppmärksamhet, som stör på olika sätt i den fria leken inomhus. Enligt Socialstyrelsen (2010) definieras ordet ”stökigt barn” de barn som utmanar, stör och förstör för andra i sin omgivning.

Frågeställningar

Finns det skillnader i bemötandet samt i förhållningsättet gentemot ”barn som utmanar” i den fria leken inomhus mellan yrkesrollerna, förskollärare och barnskötare?

Vilka kunskaper bland de olika yrkesrollerna finns för att kunna bemöta barn som utmanar i den fria leken inomhus?

Vilken inverkan har den pedagogiska inomhusmiljön på ”utmanande barns” beteende i den fria leken?

(8)

8

2. Tidigare forskning

Det har gjorts en del tidigare forskning om barn som utmanar, hur miljön kan påverkar barn som utmanar samt hur pedagogerna förhåller sig mot barn som utmanar arbetsron. Tidigare forskning kring barn som utmanar handlar om hur vi pedagoger ser på dessa barn. Enligt Sandberg (2009) behöver pedagogerna eftersträva ett förhållningssätt som möjliggör att barn ska bli seeda för dem de är. Miljön beskrivs enligt Nordin-Hultman (2005) hur pedagogerna utformande inomhus miljön. Vi har även studerat läroplanens utveckling i förskolan samt kopplingar till den norska läroplanen i förskolan.

2.1 Läroplanen Bakgrund

” I svensk pedagogisk forskning betyder läroplansteori oftast analyser av de sociala och politiska processer som ligger bakom formuleringen av skolans styrdokument, såsom den allmänna läroplanen (Dahlin, Ingelman, Dahlin 2002:61).

Läroplanen för förskolan utformades låg förskoleverksamheten under socialstyrelsen. Där formades olika riktlinjer för verksamheten med både social, personliga och kunskapsmässiga mål. 1987 utgav socialstyrelsen pedagogiskt program med värdegrundsmål likt det som finns idag. Då förskolan överfördes till Skolverkets ansvarsområde uppkom ett behov av en formel läroplan. 1998 års läroplan för förskola och dess kompletterande verksamheter ska i

möjligaste mån styras av läroplanen. Läroplanen 2010 är ingen ny läroplan utan en revidering av 1998 års läroplan. ”utgångspunkten var att anpassa förskolan än mer till grundskolan. Vissa förändringar var också nödvändiga på grund av den nya skollagen 2010” (Olivestam, Thorsèn, 2014:24). I den norska läroplanen för förskola, barnehagelovens bestemmelser, finns det likheter med den svenska läroplanen så som omsorg, lek, och lärande. ” barnehagens læreplan utdyper og konkretiserer barnehagelovens bestemmelser, og følger opp med normative henvisninger om hvordan barnehagepersonalet skal arbeide med ulike områder i barnehagen, herunder ” barnas behov” for omsorg, lek, læring og danning” (Germeten, 2015:1999). Med tanke på att förskollärarna benämnde styrdokument såsom läroplan och teorier som kunskap, valde vi att gå tillbaka till tidigare forskning och tydliggöra läroplanens funktion för förskolan.

(9)

9

2.2 Pedagogernas förhållningssätt

” Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn och de som periodvis eller varaktigt behöver mer stöd ska få detta” (Sandberg 2009:20).

Pedagogernas förhållningsätt är att ha likvärdig inställning gentemot alla barn i förskolans verksamhet. Att behandla alla barn utifrån den enskilde individens behov. ” Vuxnas

förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är de vuxna viktiga som förebilder i det dagliga livet” (Arnér 2009:24).

Grunden för allt arbete i förskolan kan vara att pedagogerna etablerar en gemensam kommunikation och kontakt med barnen, detta kan vi relatera till vår studie genom

intervjusvaren. I de flesta situationerna har pedagogerna en bra samt ömsesidig kontakt med barnen, men ibland måste pedagogerna anstränga sig mer för att lyfta och synliggöra barns olikheter samt intressen.

Enligt Lökken, Haugen, Röthle (2006) måste vuxna se barnens potential, kompetens och behov för att barnen ska kunna känna sig kompetenta och uppleva glädje över livet.

Förskollärarna har en viktig uppgift i förskolan för att synliggöra barns olika kompetenser och resurser. Åsén (2015) menar att om pedagogerna fokuserar på vad barnen inte kan och därmed inte på vad barnen kan bidrag med så ser man inte barnet som kompetent.

”Förskolläraren ska ansvara för att det ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen” (Lpfö 98 rev 2010:22). För att kunna utveckla sin kompetens fullt ut, är det kompetenta barnet beroende av att samspela med andra. Enligt Johannesen & Sandvik (2009) betraktas inte barn som tomma skal som ska fyllas utan som kompetenta människor. Genom intervjusvaren i studien kan vi se att förskollärarnas teoretiska kunskaper väger tyngst.

I Riddersporre & Perssons (2010) bok Utbildningsvetenskaps för förskolan beskriver man ”det kompetenta barnet” med att se på barn som rika på tankar och förmågor samt med egna åsikter och erfarenheter.

(10)

10

2.3 Miljön

Enligt Nordin, Hultman (2005) har miljö och material alltid varit en central del av pedagogiken i förskolan. Författaren fortsätter att beskriva i den tidigare forskningen om miljöns betydelse för förskolan. Detta påvisas genom en stark prägel av hur en förskola var inred och utrustad förr samt hur den dagliga verksamheten skulle vara planerad.

Pedagogerna hade redan förutsatt vilket material som skulle erbjudas i verksamhetens rum utan att ha reflekterat över barnens inflytande samt intresse. Enligt Nordin-Hultman (2005) sker den dagliga verksamhetens aktiviteter såsom bland annat frilek inomhus efter

pedagogernas strukturerade schema. Det vill säga att dagen har redan ett förutsatt schema att följa tex, samling, utevistelse, mat, vila, sagostund samt olika planerade aktiviteter. Med detta fanns det för lite utrymme till barnens egna intressen. Enligt Linder (2016) anser författaren att svenska förskola sedan 1970-talet fokuserat på barn sociala relationer, på vänskap, på samspel och kommunikation. Författaren menar naturligtvis att det är viktigt att fokusera på samspel till andra barn och pedagoger men med detta har man missat vad relationer till ting i förskolan betyder. Dels missar vi vad miljöer och material gör med oss samt vi ställer för lite frågor om varför barn i visa rum och visa miljöer kan framstå som smarta, glad, samlade och koncentrerade medans i andra rum kan uppleva barn som bråkiga, håglösa och röriga. Enligt teoretikern och forskaren Bruno Latour i Linders bok (2016) beskrivs om forskning kring ordet tings betydelse inom förskolan. Ordet ting har haft lågstatus som forskningsobjekt inom samhällsvetenskaplig forskning. Linder (2016) menar också att ordet kanske är förenkelt för att vara värt att uppmärksammas, istället har man lagt mer fokus på frågor som exempelvis barnsyn och demokrati. ”Om vi blir till i relation till tingen eller materialet så gäller alltså också det omvända, materialet blir till i relation till oss och material blir till i relation till annat material” (Linder 2016:16). ”Att material inte är att säga att sociala relationer inte skulle vara viktiga. Tvärtom- det är att påstå att barn är mer sociala, mer samspelande, mer upptagna i ständiga samtal än vad vi kanske vanligtvis tänker oss” (Linder 2016:18).

(11)

11

2.4 Barn som utmanar

Författaren W Greene (2012) menar att det genom tiderna har funnit och finns olika uttryck för definition av ett stökigt beteende hos barn. Greene fortsätter med att benämna barn som utmanar med begrepp så som bråkiga barn, stökiga, jobbiga barn och explosiva barn. Omgivningen placerar barnen i fack när begreppen ovan uttalas. Hur pedagoger bemöter utmanande barn i förskolan kan ha stor betydelse för den enskilde individens utveckling och lärande. Enligt Broberg, Hagström, Broberg (2012) är det lättare att uppfatta ett barns temperament genom att pedagogen försöker förstå varför barnet reagerar på ett visst sätt i en viss situation och agerar därefter. Författarna ovan nämner att blyga och socialt tillbakadragna barn också ingår i begrepp av barn som utmanar.

Enligt Sandberg (2009) kan man konstatera att många barn i förskolan är i behov av särskilt stöd beroende på om det är ett identifierande funktionshinder eller utifrån en bedömning av problem som uppstår i vardagen. Författaren lyfter specialpedagogiken som ett ungt kunskaps område då det utvecklades för ca femtio år sedan i Sverige och internationellt, som utgår från alla barns rätt till utbildning. ”Specialpedagogiken handlar om att skapa optimala

förutsättningar för lärande för alla barn” (Sandberg 2009:29).

Enligt Sandberg (2009) har tidtagare forskning handlat om barnet och metoder för

kartläggning eller åtgärder som oftast fokuserade på barnets brister eller funktionsnedsättning numera har forskning handlat om att studerat barnet i den vardagliga förskoleverksamheten och se vad som kan underlätta i aktiviteter och barns delaktighet i vardagen.

Generellt kan vi se att det forskats en hel del om miljön, material samt utformning av

rummen, hur detta kan påverka barnen. Nordin-Hultmans bok har vi tagit stöd i när det gäller tidigare forskning angående miljön, materialet samt utformning av rummen i förskolan. Vilket vi kan se kopplingar till i vår studie. Svårare var det att finna tidigare forskning angående barn som utmanar, eftersom tolkningar vad utmanade barn är och har varit definieras olika. Även begreppet pedagogers förhållningssätt kan tolkas på olika sätt.

(12)

12

3.Teoretiska perspektiv och begrepp

Utifrån Vygotskijs och Säljös tankar kring teoretiskt perspektiv vill vi påvisa vilken roll som sociokulturellt perspektiv samt miljöns påverkan har enligt pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron. För att få svar på grundläggande frågor kan man utgå ifrån olika teorier, därför har vi valt att utgå ifrån sociokulturell teori för att se om vi kan få svar på studiens frågeställningar vilket är bemötandet, miljön samt barn som utmanar. Vi kan relatera till sociokulturellt perspektiv i vår studie angående pedagogers förhållningsätt

gentemot barn som utmanar då Vygotskij (1999) menar att utan social kommunikation sker ingen utveckling av vare sig språk eller tänkande.

Enligt Vygotskij återskapar människan verkligheten i olika situationer i samspel med andra och med hjälp av verktyg. Barnens lek, skapande, fantasi och kreativitet ses i det

sociokulturella perspektivet som aktiviteter genom vilka barnen erövrar sin omvärld. Vilket vi även kan se i vår studie angående de barn som utmanar. Fantasin är, menar Vygotskij (1995) en livsviktig funktion för människans överlevnad.

” En teori är ett sätt att förklara verkligheten, ett sätt att se på verkligheten. Teorier finns i böcker, men också i huvudet på alla människor. Vi teoretiserar för att få ihop den värld som finns runtomkring oss till något som går att förstå”. (Brodin,Hylander, 2005:12).

3.1 Sociokulturellt perspektiv

Sociokulturellt perspektiv på lärande är ett perspektiv som innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, med tonvikten på vad snarare än om man lär sig. Enligt Claesson (2002) bör barnen lockas till att pröva sig fram. Vi valde att utgå ifrån

sociokulturellt perspektiv då allt vi lär oss sker i samband med andra människor samt i sociala sammanhang. Enligt Vygotskij i Bråtens (1998) bok krävs en samarbetsform för lärande där man förutsätter ett pedagogiskt möte mellan barn-barn samt barn-vuxen. Vygotskij fortsätter med att förklara vikten av lärandet som sker i alla situationer i samspel med varandra.

(13)

13

Enlig Säljö (2015) innebär samspel och samarbete mellan människor där en sociokulturell individ utvecklas sina grundläggande kognitiva färdigheter, det vill säga sin uppfattning om sig själv och andra människor det sociokulturella sammanhanget anses vara av stor betydelse för individens utveckling och lärande. Författaren fortsätter att i ett sociokulturellt perspektiv i lärandet bidrar den sociala omgivningen och kulturen som mest avgörande i detta perspektiv för hur den enskilde individens utveckling och lärande sker.

Lev S. Vygotskij, anses som upphovsman till sociohistorisk, eller med nutida terminologi, ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij utgick ifrån att lärandet startar som en social aktivitet då barnet lever i den intellektuella miljön där det växer upp. Med andra ord kan utveckling och lärande ses som kommunikation och samspel. Vygotski i I.Bråtens (1998) bok Roger Säljö har utvecklat den sociokulturella teorin i Sverige. Säljö (2015) menar att lärandet sker i interaktion mellan individer och att man i ett sociokulturellt perspektiv intresserar sig för hur individ samt grupp tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser. Säljö fortsätter att i ett sociokulturellt perspektiv kan vi inte undvika att lära: frågan är snarare vad vi lär oss i olika situationer.

3.2 Miljöns påverkan

Lev Vygotskij menar är att det inte är uppbyggnaden av de befintliga rummen som är av största betydelse, utan hur materialet finns tillgängligt och lockande för barn i förskola. Enligt Vytgotski i G. Lindqvists (1996) bok krävs det en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö. Det är den sociala miljön som utvecklar elevens handlingar. Miljön påverkar eleven, den är aktiv och dynamisk, och läraren har en viktig roll i att organisera miljön. Den vuxnes miljö är inte densamma som barnets, den behöver tillrättaläggas och den är inte alltid den ”bästa av världar”.

” En väsentlig faktor för ett lyckat pedagogiskt arbete är miljön” (Forslund, Jacobsen 2010:88).

Hur rummen ser ut är beroende på vilka barn som vistas i verksamheten samt deras intressen. Enligt Sommer (2005) utvecklar och lär barn i den miljö som de befinner sig i, barnet besitter olika kompetenser och dessa utvecklas beroende på vilken miljö de vistas i.

(14)

14

Braxell (2010) menar att hur materialen presenteras och organiseras har betydelse för om de väcker inspiration och lust eller inte.

”I ett sociokulturellt perspektiv har termerna redskap eller verktyg en speciell, och teknisk, betydelse. Med redskap eller verktyg menas de resurser, såväl språkliga som fysiska, som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den” (Säljö 2015:20 Eftersom barngruppen är föränderlig måste pedagoger kunna anpassa miljön

tillsammans med barnen. ” Om vi inte medvetet observerar på vad barnen gör och hur barnen använder miljön, blir det svårt för oss att förstå hur vi skapar en miljö som är intressant och spännande för barnen” (Åberg, Lenz, Taguchi, 2005:28). Enligt Lindér (2016) är förskolan en plats där vår uppgift som pedagoger är att genomföra samt strukturera en lockande

pedagogisk miljö.

(15)

15

4 Metod

Vi valde att intervjua förskollärare samt barnskötare för att eventuellt kunna se skillnader inom dessa olika yrkeskategorier när det gäller barn som utmanar. Metod är ett

tillvägagångssätt som beskriver genomförandet av analysen. ” Metod är något som genomsyrar ett resonemang eller en argumentation” (Alvehus 2013:19).

4.1 Metodval

Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod, vilket enligt Alvehus (2014) bygger på människors meningar, tankar och åsikter. För att tydliggöra strukturen i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att efter våra strukturerade frågeställningar tillåts följdfrågor. ” I en semistrukturerad intervju, vilket kanske är det vanligaste, följer intervjuaren ett formulär som består av ett fåtal öppna frågor eller bredare teman som samtalet centreras kring. Respondenten har här betydligt större möjligheter att påverka intervjuns innehåll, och intervjuaren måste vara mer aktiv i sitt lyssnande och i att arbeta med öppna följdfrågor” (Alvehus 2014:83).

4.2 Urvalsgrupp och genomförande

Vår undersökningsgrupp i denna studie bestod av att intervjua förskollärare samt barnskötare från två olika kommunala förskolor. Förskolorna vi valde att göra respektive intervjuer hade vi ingen personlig koppling till. Vi kontaktade förskolechefen på de olika förskolorna i två olika kommuner och bad hen att välja ut pedagoger till våra intervjuer. Hen valde de

pedagoger som hade tid att deltaga. Studien genomfördes med intervjuer av en förskollärare respektive barnskötare på en förskola samt en förskollärare och en barnskötare på en annan förskola. ” faktum är att intervjuer är en av de främsta och vanligaste metoderna för att komma åt personers subjektiva upplevelser och åsikter (Alvehus 2014:81).

(16)

16

Vi valde att genomföra intervjuer i ett samtalsrum, där placeringen av vår intervjuperson blev mittemot. Rummet där vi valde att utföra intervjuerna var på en lugn och harmonisk plats på respektive förskola.

Enligt Björndal (2005) är det en fördel om samtal kan föras i en så lugn och avskärmad miljö som möjligt. Genom att göra intervjuerna lättare och komma ihåg vad som sägs använde vi oss av ljudupptagning samt anteckningar på ett kollegieblock. ”Användning av bandspelare säkerställer mer fullständig och noggrann information” (Björndal 2005:98). Vi valde inspelningsmetod för att få en tydlig bild om vad som sagts under intervjun samt för att inte missa någon information. Då vi inte ville misstolka intervjuerna, spelades materialet in för eventuellt behov av återkoppling. Vi lyssnade och bearbetade tillsammans av de inspelade intervjuerna, därefter antecknade vi vad som sades för att information skulle bli så tillförlitlig som möjligt. Vi noterade informationen vi fått ifrån pedagogerna i ett Word dokument i datorn

4.3 Etiska aspekter

Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra forskningsetiska principer. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet: innebär att intervjupersonerna ska informeras om studiens syfte. Ett informationsbrev delades ut till samtliga medverkande i studien då det är viktigt att den personliga integriteten respekteras. (Se bilaga 2)

Samtyckeskravet: som aktiv deltagare i en undersökning skall alltid deltagaren godkänna sin medverkan av undersökningen (Vetenskapsrådet 2002). Deltagaren kan när som helst avbryta denna undersökning utan negativa följder. för den. Personerna som blev intervjuade

tillfrågades att medverka utan förpliktelser.

Konfidentialitetskravet: deltagarnas personliga uppgifter i en undersökning skall ges största möjliga skydda samt förvaras på ett sådant sätt att obehöriga personer inte kan komma åt deras personuppgifter (Vetenskapsrådet 2002) I vår undersökning är personerna anonyma och uppgifter om vilka verksamheter framgår inte.

(17)

17

Nyttjandekravet: innebär att insamlat material kring denna studie endast får användas till forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002). Vid avslutat arbetet kring studien kommer insamlat material samt empirin att kasseras.

4.4 Empiriskt material

Yrkesmässighet som förskollärare är omfattar bland annat didaktisk förmåga, ämneskunskap, kunskaper om läroplaner, ämnesplaner och kurser samt att hålla sig uppdaterad inom

pedagogisk och ämnesdidaktisk forskning. Förskolläraren ska ha kunskap om de delar av skollagen, de förordningar, föreskrifter och allmänna råd som de berörs av. De ska vara väl förtrogna med vad utbildningen inom förskolan och de olika skolformerna syftar till, hur utbildningen kan struktureras, att utbildningen ska vara likvärdig och att barnets bästa ska vara utgångspunkt i verksamheten.

Barnskötare har vanligtvis gymnasieutbildning med inriktning på barnomsorg. Tidigare fanns en yrkesinriktad barnskötarutbildning på gymnasienivå, som ledde till barnskötarexamen. Denna utbildning är numera borttagen. En barnskötare kan vara en person som är anställd för att tar hand om barn i förskolans verksamhet utan gymnasiekompetens eller annan utbildning. Utbildad barnskötare kan bidra med sin kompetens till barnens omsorg, utveckling och lärande. ”De vuxna yrkesverksamma som arbetar inom förskolan är barnskötare, med en gymnasial utbildning bakom sig, och förskollärare som utbildats inom högskola/universitet” (Arnèr 2009:42).

4.5 Bearbetning av intervjuer

Vi har valt att bearbeta informationen från de olika yrkesrollerna var för sig, för att belysa eventuella skillnader och likheter vilket synliggörs i vår frågeställning. Detta har gjorts genom ljudupptagning som vi därefter ska transkriberas. ”När väl intervjuerna är genomförda, så ska de transkriberas. Antingen har det spelats in, och då väntar en grannlaga uppgift i att skriva ut dem” (Alvehus 2014:85). Tillvägagångssättet för att spela in intervjuerna framkom genom att vi använde oss av våra mobiltelefoner. Vi började med att lyssna av våra intervjuer var och en för sig.

(18)

18

Därefter lyssnade vi tillsammans för att eventuellt få fram varandras olika tolkningar samt jämförde våra dokumentationer om vad pedagoger svarat. ” För och nackdelar med att spela in intervjuer kan diskuteras. Inspelningen kan störa den intervjuade och kännas som en begränsning i hur öppen hon eller han kan vara. I de fallen kan det bli nödvändigt att förlita sig på anteckningar (Alvhus 2014:85).

Detta bidrog till givande diskussioner om huruvida vi såg på de olika intervjusvaren med de olika pedagoger. Om vi inte vi ordagrant dokumenterat intervjusvaren på papper, hade våra egna tolkningar kanske kunnat förändrat resultatet, genom att gester, ansiktsuttryck, tonläge och att pedagoger som vi intervjuade kanske gav svar på frågorna enligt vad de trodde vi ville höra. Efter insamling av vårt empiriska material samt efter en noggrann avlyssning flera gånger, har vi fått en förståelse av intervjusvaren. Enlig Alvehus (2014) är tematisera att sortera det empiriska materialet samt att vrida och vända på det insamlade materialet på olika sätt. Vidare kan man får fram eventuella likheter och skillnader från det empiriska materialet. Med dessa intervjusvaren påbörjade vi en tematisering, alltså indelades yrkeskategorierna i olika högar. Studien fortlöpte genom att vi tog oss an svaren, vilka vi därefter noterade samt dokumenterade i ett dokument i en laptop.

(19)

19

5.Resultat

5.1 Presentation av intervjupersonerna

Förskollärare A, kommunalt i Malmö, arbetar med barn i åldern tre till fyra år. Förskollärare B, kommunalt i Lomma, arbetar med barn i åldern tre till fem år. Barnskötare 1, kommunalt i Malmö, arbetar med barn i åldern fyra år.

Barnskötare 2, kommunalt i Lomma, arbetar med barn i åldern ett till två år. Intervjufrågorna se bilaga 1

5.2 Resultatet av intervjufrågorna

Förskollärarnas definition av barn som utmanar

Förskolläraren A svarade på frågan vad är ett utmanande barn för hen, förskolläraren ansåg att det de barn som har en diagnos eller behov av stöd är utmanade för hen ”Det är barn som har särskilda behov” (Förskollärare A 2016). Förskollärare B ansåg att ett utmanande barn för hen var de barn som pockade på uppmärksamhet, förskolläraren B tyckte även att det var svårt att hitta barnens intresse samt att barnen störde sina kompisar och var utåtagerande.

Förskollärarnas syn på de olika yrkesrollernas betydelse av barn som utmanar

Förskollärare A svarade att utbildning bidrar till kunskap och förståelse för varför barn beter sig på ett visst sätt. Förskolläraren A menar genom att ha kunskapen av att veta hur barn fungerar enligt olika teoretiker tex Vygotskij så kan man bemöta barnen på rätt sätt utifrån deras behov. Förskollärare B menade att både personlighet och kunskap hade betydelse för att kunna bemöta de barn som utmanar ” jag anser att både personlighet och kunskaper bidrar” (Förskollärare B 2016).

(20)

20

Förskollärarnas funderingar om hur miljön kan påverka

Förskollärarna A och B hade samma åsikt om att inomhusmiljön har betydelse för de barn som utmanar i den fria leken. Inomhusmiljö enligt förskollärarna ska vara föränderlig utifrån barnens intresse. Miljön ska vara inspirerande och vilja inbjuda barnen till att lockas och att våga utforska rummen samt materialet. Förskollärarna A och B menar även möbleringen kan påverka barn som utmanar. De menar att avskärmning av större rum kan bidra med mindre spring och oroligt beteende. På detta sätt får barnen och pedagoger får en lugnare miljö. Även att dela upp barngruppen i mindre grupper vilket bidrar till att alla barn får sin röst hörd och att pedagogerna har lättare för att uppmärksamma deras intresse. Ljuddämpande bord, stolar samt ljudisolerade takplattor är att rekommendera enligt förskollärarna ”ljuddämpande saker eller dela av ” (Förskollärare B 2016). Med detta kan ljudnivån bli lägre och barn som lätt ”triggas igång” blir lugnare.

Förskollärarens syn på vad ett gemensamt förhållningsätt är

Förskollärarna A och B`s svar var entydigt då de ansåg att man eftersträvar ett gemensamt förhållningssätt gentemot barn som utmanar. ” det är vår strävan att ha ett gemensamt förhållningsätt, vi tycker alltid olika” (Förskollärare A 2016). Synen på vad förskollärarna ansåg ett gemensamt förhållningssätt var, är hur människor bemöter, kommunicerar med och värderar varandras tankar och åsikter.

Vi ska uppfylla läroplansmålen samt att utmana barnen efter den enskilda individen behov. Genom avdelningsplanering samt reflektionstid diskuteras gemensamma rutiner och regler i arbetslaget att förhålla sig till.

Barnskötarnas definition av barn som utmanar

Barnskötare 2 ansåg att de barn som utmanar är de tysta barnen som inte tar så stor plats i barngruppen och ofta glöms bort. Med de tysta barnen menar barnskötaren de barn som inte vågar ta för sig i en större grupp ex samlingar och matsituationer. ” de kan vara de som är jättetysta men som försvinner” (Barnskötare 2 2016). Barnskötaren 1 lyfte de barn som är ”stirriga” och har svårt att sitta still. Hen beskrev även utmanande barn där hen som pedagog har svårt att finna barnens intressen.

(21)

21

Barnskötarnas syn på de olika yrkesrollernas betydelse av barn som utmanar

Barnskötarna 1och 2 var eniga i att personligheten var en avgörande faktor för yrkesrollernas betydelse när det gällde att handskas med barn som utmanar. De menade att erfarenhet och ens personlighet spelar större roll för att lyckas nå fram till dessa utmanade barn.” jag tror det har lite med personligheten” (Barnskötare 1 2016). Med personlighet menade barnskötarna att deras omsorgstagande har en betydelsefull roll för barn som utmanar. De menar även att förskollärarna fokuserar mer på sina teoretiska kunskaper och styrdokument.

Barnskötarnas funderingar om hur miljön kan påverka

Barnskötarna 1och 2 var överens om att miljön har stor påverkan för barn som utmanar. Materialet ska anpassas efter barnens intresse samt att för mycket material kan bidra till en rörig och stökig miljö ”anpassa miljön efter vissa barns behov” (Barnskötare 1 2016). Barnskötare syn på vad ett gemensamt förhållningssätt är

Barnskötarna 1 och 2 fann avdelningsplaneringarna som en viktig faktor för att lyfta rutiner och regler. De ansåg att det fanns samma förhållningssätt i grunden för de barn som utmanar. För att ha ett bra förhållningssätt är diskussion och handling av betydelse då man i praktiken möter dessa barn likvärdigt ” i grund och botten har de samma tänk” (Barnskötare 2 2016).

5.3 Sammanfattning av intervjuerna

Yrkesrollernas bemötande gentemot barn som utmanar

Förskollärarna bemöter de barn som utmanar med frågeställningar som leder till barns egna tankar och funderingar på hur olika situationer ska lösas. De menar med att barn är

kompetenta och inte ska placeras i fack av pedagogerna. Enligt Lökken, Haugen, Röthle (2006) att vara kompetent är att kunna känna glädje där pedagoger uppfattar och möter barn som likvärdiga medmänniskor och utgår från barns kunskapssökande.

Enligt Arnèr (2009) talar man om barns perspektiv det handlar om hur barn ser tillvaron ur sin synvinkel, hur barn ser med sina egna ögon. Barnskötarna bemöter dessa barn med personliga erfarenheter utan att ha en teoretisk bakgrund.

(22)

22

Kunskapens betydelse för de olika yrkesrollerna

Förskollärarna ansåg att kompentens och utbildning var av stor betydelse för att kunna bedriva en verksamhet för barn som utmanar. De menar att den bakomliggande kunskapen angående teorin så som läroplan, styrdokument samt olika teoriers syfte är av betydelse. Barnskötarna lyfte att personligheten var det avgörande för att bedriva verksamheten för barn som utmanar. Personliga erfarenheter och ens grundläggande värderingar ansåg barnskötarna hade större betydelse än yrkesrollen.

Båda yrkesroller betonade att arbetslivserfarenhet har betydelse för att verksamheten kring de barn som utmanar pedagoger i den fria leken ska fungera i vardagen.

Enligt Dahlin, Ingelman, Dahlin (2002) ligger det en känsla hur du är som person. Pedagogen bör vara intresserad av att arbeta med barnsutveckling och lärande för att kunna bidra med sin yrkeskunskap och erfarenhet till barnen i förskolan.

Miljöns påverkan

Miljön inomhus har påverkan på de barn som utmanar enligt båda yrkesrollerna.

Förskollärarna lyfte problemet angående ljudnivån och möbleringens betydelse. Att anpassa med ljuddämpande material så som ljuddämpande plattor i taket, ljuddämpande bord och stolar samt att göra rum i rummen. Barnskötarna ansåg att begränsning av material var av stor vikt. Braxell (2010) menar att betydelsen av hur material presenteras och organiseras har stor vikt för att väcka inspiration och lust eller inte. Materialet ska anpassas till barnens intresse. Flera olika sorteters material, men få av varje sort. Enligt Sandberg (2009) behöver man tänka över inomhus miljön då den har betydelse för barnens förutsättningar och samspel med andra barn i inomhus miljön.

(23)

23

Gemensamt förhållningssätt

I intervjun ansåg båda yrkeskategorierna att ett gemensamt förhållningsätt hade betydelse för hur man skulle bemöta barn som utmanar i förskolan. Med gemensamt förhållningssätt menar de båda yrkeskategorierna att rutiner och regler utförs på ett likvärdigt sätt i arbetslaget. Detta diskuteras i de gemensamma arbetslagsträffar i arbetslagen en gång i veckan. ” Planering, utvärdering och observationer ger arbetet stadga och struktur samtidigs som pedagogernas samverkan tydliggörs och underlättas” (Frorslund, Jacobsen, 2010:86). Författarna menar att dessa diskussioner i arbetslaget kan bidra till att synliggöra kopplingar mellan praktik och teori samt att förhålla sig på ett likvärdigt sätt i verksamheten gentemot barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus.

(24)

24

6. Analys

Genom vår studie angående barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus kan vi genom teori och empiriskt material presentera yrkesrollernas betydelse för hur bemötandet synliggörs i dagliga verksamheten. Utifrån Vygotskijs sociokulturellt perspektiv där lärande sker i alla sociala sammanhang kan vi se kopplingar enligt förskollärarnas synvinkel att man lär sig av varandra i alla dagliga situationer. ”Komponenten i vår kunskapsbildning-ger upphov till insikter och kunskaper som individen tar med sig och formars av” (Säljö, 2014:47). I vårt empiriska material kan vi se att förskollärarna ansåg att lärande så som kunskap har betydelse. Kunskap enligt förskollärarna är läroplan, styrdokument, samt ett gemensamt förhållningssätt, detta menar förskollärarna att det är hur människor bemöter, kommunicerar och värderar varandra. Enligt skolverket (2008) förhåller förskollärarna sig till läroplanen för att eftersträva de didaktiska målen i förskola.

De kvalitativa likheterna framkommer genom att de båda yrkesrollerna, förskollärarna samt barnskötarna ansåg att miljön hade betydelse för barn som utmanar för deras utveckling och lärande. Däremot framkom det att både kunskap och förhållningssätt var olika inom

yrkesrollerna, där förskollärarna ansåg att barnskötarna hade för lite kunskap om att kunna förhålla sig till barn som utmanar i den dagliga verksamheten.

Vi ser sociokulturell perspektivet i vårt empiriska material att samspel har betydelse inom både miljö, kunskap samt förhållningssätt enligt pedagogerna i studien. Claesson (2002) beskriver att lärandemiljön ofta i sociokulturella sammanhang är som en cirkel där eleven till början befinner sig i utkanten av cirkeln, elevens sökande sker mot centrum och så

småningom är eleven fullärd. Claesson fortsätter med att förhållningssättet inte är ett fokus på hur människan uppfattar något utan det är istället den omgivande kulturen, kommunikationen samt sammanhanget som är i centrum. Kunskap ur ett sociokulturellt perspektiv menas med att kunskapen ska locka människan att ta sig fram med varierande strategier.

Begreppet utmanande barn presenteras enligt båda yrkeskategorierna utifrån vårt empiriska material att det är de barn som har diagnos, särskilda behov, tysta och stirriga samt har svårt att sitta still. Fischbein (2003) menar att utmanade barn är betydelsen att man tar upp att olikheter kan ses som positiva utmaningar.

(25)

25

Ser man på varandra på det sättet så kan alla medverka på sina villkor. Vi ser i vår studie att barnskötarna uttrycker att förskollärarna har i sin utbildning läst mer pedagogik och metodik, men att de personliga egenskaperna samt erfarenhet så som yrkeserfarenhet av verksamheten är av större betydelse för barnskötarna. Barnskötarnas egenskaper tex att man utgår från sig själv och kan bidra med kunskap som man erfar allt eftersom man lär sig och utvecklas. ”vi har också betonat de personliga egenskaper och erfarenheter som man för med sig in i sitt yrkesliv” (Forslund, Jacobsen, 2010:113). Författarna menar att man ska upprätthålla en professionell profil i sin yrkesroll.

Efter en sammanställning av intervjuerna mellan förskollärarna och barnskötarna såg vi att inomhusmiljöns betydelse påverkar barn som utmanar i den fria leken. Vi såg också att resultatsvaren var överensstämmande mellan dessa yrkesroller. ”Under senare år har förskolans miljö och material väckt ett stort intresse bland många som på olika sätt arbetar med förskola och barn i fokus” (Linder, 2016:14).

Med detta menar författaren att uppmärksamheter på ett mer synligt sätt har riktats mot hur miljön och materialen fungerar i förskolan. Förskollärarna betonade ljudnivån som en negativ bidragande faktor för inomhusmiljön, de menade att anpassa med material som dämpar ljudet samt att dela in barnen i mindre grupper är att föredra. Båda yrkeskategorierna menar att rörliga, högljudda samt stökiga miljöer bidra till negativ stämning bland barn och pedagoger. Med stökiga miljöer anser pedagogerna är barn som springer runt och har svårt att komma till ro, vilket kan påverka och bidra till en negativ miljö för sina kamrater. Detta kan upplevas som en orolig och stressad miljö för både barn och pedagoger. Linder (2016) menar att istället för att fastna i att ”vissa saker passar för vissa barn” behöver pedagogerna se den pedagogiska miljön utifrån barnens perspektiv, hitta det i miljön som fångar barnens intresse och lockar dem till att stanna upp och blir nyfikna. Utifrån banskötarnas syn angående att anpassa materialet i inomhus miljön framkom vikten av hur materialets betydelse och syfte presenterades för barnen.

Genom placering, bilder/foto, ljuddämpande material samt belysning lockar det fram barnens valmöjligheter. ” En tydlighet i miljön underlättar för barn som har svårare att hitta en plats som lockar dem” (Linder 2016:177).

(26)

26

I studien fann vi skillnader mellan förskollärarnas och barnskötarnas sätt att uttrycka vad de ansåg sig vara gemensamma förhållningssätt. Förskollärarna lyfter att kunskap, styrdokument samt att utmana barnen efter deras egna intressen och kompetens var av betydelse för att sträva efter ett gemensamt förhållningsätt. Barnskötarna ansåg att deras erfarenhet av yrkeslivet och personligheten spelar roll, så som diskussion, handling samt att ha avdelningsplanering. Detta synliggörs genom att arbetslaget har gemensamma

arbetslagsträffar och reflektion. ”Målen styr, skriver pedagogerna, och det är viktigt att man har samma mål inom arbetsgruppen för arbetet med barnen” (Forslund, Jacobsen 2010:87). Barnskötarna uttryckte att ett gemensamt förhållningssätt var nödvändigt för att kunna upprätthålla samma gemensamma rutiner och regler i arbetslaget för barn som utmanar. Får barnen olika besked så som i rutiner och regler kan barn som utmanar bli oroliga, de får svårt att koncentrera sig samt stör sina kompisar. Barnskötarna belyser vikten att ha

arbetslagträffar precis som förskollärarna nämnde, vi tolkar det som att syftet med vikten av kunskap inte synliggörs på samma sätt i det empiriska materialet mellan de olika

yrkeskategorierna. Genom att granska empirin kommer teorin om läroplanens betydelse fram angående lärandemål enligt förskollärarna. ”att läroplanen bidragit till att höja förskolans status och fungerat som stöd i det pedagogiska arbetet” (Åsèn, 2015:26).

6.1 Slutsatser

I vår analys kom vi fram till att förskollärare och barnskötare definierar ordet utmanande barn på olika sätt. Begreppet presenterar barn som är stökiga, utåtagerande, störde sina kompisar, stirriga, tysta, svårt att sitta still samt diagnosbarn. Kunskapen lyftes fram av förskollärarna genom styrdokument, medan barnskötarna ansåg att erfarenhet och personlighet var av större betydelse än kunskapen. I analysen benämns inomhusmiljöns påverkan samt betydelsen för barn som utmanar pedagogernas arbetsro i förskolan, så som ljudnivån, möblering, material samt indelning av barnen i mindre grupper. Båda yrkesrollerna benämner vikten av att

förhålla sig till ett gemensamt förhållningssätt. Detta presenteras med att arbetslaget sitter ner tillsammans och diskuterar gemensamma rutiner och regler för att förhålla sig till barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus.

(27)

27

7. Avslutande diskussion

Våra frågeställningar

Finns det skillnader i bemötandet samt i förhållningsättet gentemot ”barn som utmanar” i den fria leken inomhus mellan yrkesrollerna, förskollärare och barnskötare?

Vilka kunskaper bland det olika yrkesrollerna finns för att bemöta ”barn som utmanar” i den frialeken inomhus?

Vilken inverkan har den pedagogiska inomhusmiljön på ”utmanande barns” beteende i den fria leken?

Det vi ville med vår studie var att belysa om det fanns skillnader/likheter mellan

pedagogernas förhållningssätt inom de olika yrkesrollerna för barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus. Vi ville också se om miljön hade någon påverkan samt om

pedagogernas kunskaper var tillräckliga i arbetslagen för barn som utmanar. Då vi har erfarenhet av arbete inom förskoleverksamhet, har vi upplevt att det finns bristande kunskap angående hur man förhåller sig till barn som utmanar. Enligt Forslund & Jacobsen (2010) ska hela verksamheten genomsyras av en attityd av tilltro till barnens utvecklingspotential, där inställning bland pedagogerna ska vara att alla kan med rätt stöd och ingenting är omöjligt. Vi kunde utläsa att det fanns skillnader mellan förskollärare och barnskötare när det gällde ett gemensamt förhållningsätt. Förskollärarna ansåg att man strävade efter ett gemensamt

förhållningsätt, men att vi tänker olika och att det inte alltid blir så som har tänkt samt planerat” man tycker olika om saker och det är ju bra då fr man olika infallsvinklar” (Förskollärare A 2016).

Barnskötarna uttryckte att man hade ett gemensamt förhållningssätt genom att man diskuterade och satte upp gemensamma regler och rutiner kring de barn som utmanar på avdelningsplaneringar ”att man har samma regler och rutiner” (Barnskötare1 2016). Vi diskuterade med varandra hur vi gör i våra egna verksamheter och hur vi upplever ett

gemensamt förhållningssätt mellan de olika yrkesrollerna. Upplevelsen vi båda har är att man strävar efter ett gemensamt förhållningssätt samt bidrar avdelningsplaneringen att upprätthålla detta. Ordet utmanade barn hade olika betydelse.

(28)

28

För oss var betydelsen utmanande barn de barn som inte placeras i fack utan går sin egen väg, medan pedagogerna som vi intervjuade ansåg att utmanande barn var de barn med diagnoser och barn som uppfattades som ”stökiga”.

Enligt våra egna erfarenheter vid osäkerhet kring situationer som uppstår i den dagliga verksamheten anser vi betydelse av att kunna få handledning av professionell hjälp så som specialpedagog. Med hjälp av specialpedagog kan man tillsammans kartlägga de problem som kan uppstå i verksamheten. En specialpedagog besitter med djupare kunskaper kring barns beteende och kan vägleda pedagoger till att hitta en lösning kring problemet. Vi finner det underligt och intressant att båda yrkeskategorierna inte benämner specialpedagog som handledning. Från våra egna erfarenheter av att vara barnskötare till att utbilda oss vidare till förskollärare ser vi betydelsen av att ha kunskap i teori. Vår nya kunskap har bidragit till att förstå barnens lärandeprocess genom olika teorier. Med kunskap om olika teorier kan vi utforma en verksamhet i arbetslaget som bidrar till den enskilde individens intresse samt se barnet för den det är. Förskollärarna som vi intervjuade i studien ansåg liksom vi att kunskap bidrog till att kunna bemöta barn som utmanar ” måste ha teori bakom sig” (Förskolläraren A 2016). Enligt barnskötarna väger personlighet och erfarenhet inom yrket tyngre än teoretiska kunskaper. ”Jag tror att det är hur man som individ själv är, hur man är” (Barnskötare 2 2016).

Det är också intressant att se hur pedagogernas syn på miljö och hur den påverkar barn som utmanar. Vi anser liksom pedagogerna som vi intervjuade att miljön har inverkan på barn som utmanar. Det vi upplever i vår dagliga verksamhet är att ha tillgång till varierande material för att väcka nyfikenhet och fånga barnens intresse. Även miljön vi rör oss i har betydelse för att alla barn ska bli sedda och hörda, samt indelning i mindre grupper kan lyfta barn som utmanar arbetsron. ”Men utformande av den pedagogiska miljön handlar om mycket mer än fysiska ytor, möbler och material. Det handlar också om det osynliga miljöer vi rör oss i” (Linder, 2016:20). Författaren menar att det är inte bara de fysiska sakerna som tex, material, bord, stolar, samt leksaker som enbart utgör miljön, utan även hur våra sinnen påverkas i ett rum. I den fria leken inomhus ville vi se hur barn som utmanar oss pedagoger anpassar sig i den fria leken där barnen får välja fritt mellan olika aktiviteter. Där vi pedagoger är med barnen som ett stöd och inte styr deras val av aktiviteter.

(29)

29

Hur kan vi pedagoger stötta ”utmanande barn” i dessa situationer. Enligt Bruce 2014 är leken en positiv laddad gemensamhetsskapande, där möts barn och vuxna och ger varandra

bekräftelse samt nya utmaningar.

I läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010 står det att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.

Genom ljudupptag av våra semistrukturerade intervjuer har vi kunnat återkopplat till svaren vi fått. En tankeställare vi fått med denna typ av interjuver har varit att intervjuerna kunde genomförts med filminspelning. På detta sätt kunde kroppsspråket såsom gester samt

ansiktsuttryck bidragit till annan tolkning av oss. Detta hade också kunnat bidragit till en mer obekväm situation för intervjupersonerna. Vi ville inte att våra egna tankar och funderingar kring studiens ämnen skulle påverka intervjupersonerna, därför fann vi det något komplicerat att ställa följdfrågor. Det vi såg som positivt med att göra semistrukturerade intervjuer var att det blev en bekväm och lärorik situation.

Vi skulle vilja att läroplanen är tydligare strukturerad samt mer innehållsrik när det gäller specialpedagogik i förskolan. Inom utbildning för förskollärare ingår ämnet specialpedagogik. Vi anser att kursen är bristfällig då vi har en önskan att kunna bemöta dessa barn i

verksamheten. Denna studie har lyft våra tankar och funderingar om hur man på olika sätt kan möta dessa utmanande barn och göra dem delaktiga i den fria leken inomhus. Vi tar med oss nya teorier och kunskaper i våra ryggsäckar.

7.1 Metoddiskussion

Vi använde oss av kvalitativstudie samt semistrukturerade intervjuer. Hade vår studie fått ett annat resultat om vi istället valt att göra en kvantitativstudie? Vad hade resultatet blivit om vi använts oss utav slutna enkäter?” Det är en datainsamlingsmetod som ger möjligheter till insamling av förekomst, uppfattningar och synpunkter kring en begränsad frågeställning” (Löfdahl, Hjalmarsson & Fransèn 2014:109).

(30)

30

Att valet blev intervjuer ansåg vi var lättare då återkoppling till personerna som intervjuas blir enklare. Nackdelar med intervjuundersökningar är att resultatet kan bli missvisande då det rör sig om för få intervjupersoner. Enligt Alvehus (2014) hade en allt förstrukturerad intervju tagit bort möjligheten att samspela med intervjupersonen samt att återkoppla med följdfrågor. Vi upplevde att vårt metodval fungerade på ett bra sätt utifrån vår studie. Vi ville ha en öppen dialog med intervjupersonerna samt att samtalen skulle kännas lättsamma. Det vi ansågs som en nackdel var att vi inte vet om personerna vi intervjuade hade föredragit att få

intervjufrågorna i förväg för att kunna vara förberedda. Detta kanske hade påverkats studiens resultat. Diskussionerna oss emellan bidrog dock till varför vi valt att gå tillväga på detta sätt i vår studie. Vi har haft förståelsen att vår studie kunnat tagit olika vägar samt fått olika resultat på grund av de val som framkommit. Resultat av de val vi gjort är vi nöjda och överens om. Studie kunde ha blivit mer omfattande samt mer detaljerad om tiden för studie varit längre.

7.2 Framtida forskning

Pedagogerna i vår studie poängterar hur betydelsen av att miljön kring barn som utmanar samt barngruppsindelning påverkar arbetsron i den fria leken inomhus, därför hade det varit av intresse att se i en studie kring dessa tankar. Förskollärarna samt barnskötarna nämner i vårt empiriska material koppling till hur ljudnivån påverkar både pedagoger och barn. Har miljön och ljudnivån den påverkan som pedagogerna upplever? Hur kan forskning rörande detta se ut?

(31)

31

Litteraturlista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten

av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans

vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber

Claesson, Silwa (2002). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur

Dahlin, Bo, Ingelman, Rutger & Dahlin, Christina (2002). Besjälat lärande: skisser till en

fördjupad pedagogik. Lund: Studentlitteratur

Fischbein, Siv & Österberg, Olle (2003). Mötet med alla barn: ett specialpedagogiskt

perspektiv. Stockholm: Gothia

Forslund, Kenneth & Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete med

barn. Malmö: Gleerups Utbildning

Greene, Ross W & Ablon J., Stuart (2012). Att bemöta explosiva barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

(32)

32

Linder, Linda (red.) (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som

inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber

Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red.) (2006). Småbarnspedagogik:

fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskola Lpfö 98 reviderad 2010 Stockholm: Liber

Nordin-Hultman, Elisabeth (2005). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., 2005

Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola: [om

värdegrund, yrkesidentitet och praktik]. Göteborg: Rebus

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Sandberg. Anette (red.) (2009). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Social rapport 2010- Socialstyrelsen (2017-01-06)

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17951/2010-3-6.pdf

Skolverket (2016-12-20) Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5

Sommer, Dion (2008). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 3. uppl. Malmö: Liber

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

(33)

33

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Vygotskij, Lev SemenovicÌŒ (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Libe

(34)

34

Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Vilka barn uppfattar ni som utmanande? Vad är utmanande barn för er? 2. Kan yrkesrollen ha någon roll för hur man bemöter dessa barn?

3. Har ni funderat på om inomhus miljön kan påverkar barn som utmanar?

4. Har ni pedagoger ett gemensamt förhållningssätt hur ni hanterar de barn som utmanar i den fria leken inomhus?

(35)

35

Bilaga 2

De uppgifter som ni utger i intervjun kommer att behandlas säkert och förvaras så att ingen obehörig kommer att få ta del av informationen. Uppgifterna kommer användas i syfte av ett examensarbete genom Malmö högskola.

Vi har utgått från vetenskapsrådets forsknings etiska principer.

Deltagandet är frivilligt och ni kan avbryta när som helst utan motivering. Vi vill kunna återkoppla till er vid eventuella följdfrågor som kan uppstå vid behov.