Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåAtt vara eller icke vara
Karriärvägledning inom Ilula FDC, Tanzania
To be or not to be
Career guidance in Ilula FDC, Tanzania
Ann-Christine Nyström
Valentina Ahmeti
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2017-05-31
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Jonas Olofsson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Vårt valda undersökningsområde är Ilula Folk Development College, FDC, i Tanzania där det idag inte finns någon utbildad personal inom karriärvägledning. Ett problem som vi stött på under vår forskning om karriärvägledning i Tanzania är avsaknaden av utbildad personal, att området är relativt nytt och att det finns behov av mer forskning om det relativt outforskade området - karriärvägledning i Tanzania. Vi menar att det är av stor vikt att vi som framtida studie- och yrkesvägledare får ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar elevers val av utbildning och yrke i andra kulturer, till exempel inom FDC i Tanzania, för att öka vår egen medvetenhet och för att bidra med nya fakta. Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning. Våra frågeställningar är: Vilka faktorer har påverkat elever att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania? Vilka tankar har eleverna på Ilula FDC i Tanzania kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning? Vad anser eleverna som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania sig behöva inom karriärvägledning?
Undersökningen är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuguide och baseras på fem intervjuer. De teorier som används i vår undersökning är careershipteorin, humankapitalteorin, systemteori och teorin om socio-dynamisk vägledning. Begrepp som används är kapital, handlingshorisont, humankapital, påverkningsfaktorer, empowerment samt the joint action. Undersökningen visar att faktorer som påverkat respondenterna till att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC är familj, vänner eller bekanta samt efterfrågan på arbetsmarknaden. Respondenterna i undersökningen har tankar kring att starta eget efter avslutade studier och samtliga respondenter önskar karriärvägledare på Ilula FDC.
4
Förord
Vi vill rikta vårt tack till Mia Mjengwa Bergdahl och Maggid Mjengwa på Karibu Tanzania Organisation. Vi vill tacka Kjell Nyström och vår handledare Jonas Olofsson.
Vi har varit medvetna om att vårt valda undersökningsområde är både nytt och outforskat. Detta har medfört att vi har valt att skriva stora delar av arbetet tillsammans. Uppdelningen av arbetat har varit att Ann-Christine har skrivit om Watts, Nkula Mabula och humankapitalteorin. Valentina har skrivit om multikulturell vägledning, socio-dynamisk vägledning och systemteori. Ann-Christine har genomfört intervjuerna och Valentina har transkriberat. Övriga delar har skrivits ihop.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Problemformulering ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 9
1.3 Begreppsförklaring ... 9
1.3.1 Karriärvägledning ... 10
1.4 Arbetets disposition ... 10
2. Bakgrund ... 11
2.1 Tanzania... 11
2.2 Ett av de minst utvecklade länderna, MUL ... 12
2.3 Skola ... 13
2.4 Folk Development Colleges ... 14
3. Tidigare forskning ... 16
3.1 Career guidance and orientation ... 16
3.1.1 Karriärvägledning ... 16
3.2 Towards enabling school career services delivery in Tanzania: The role of students, teatchers, councelors and heads of schools ... 17
3.3 Multicultural Guidance And Counselling - Theoretical Foundations and Best Practices in Europe ... 18
3.3.1 Multikulturell vägledning ... 19
3.3.2 Vägledarens uppgift ... 19
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 20
4. Teorier ... 21
4.1 Careershipteorin... 21
4.1.1 Handlingshorisont ... 22
4.2 Humankapitalteorin ... 22
4.3 Systemteori som ramverk ... 23
4.3.1 System ... 24 4.4 Socio-dynamisk vägledning ... 24 4.4.1 Kapacitet för problemlösning ... 25 4.5 Sammanfattning av teorierna ... 25 5. Metod ... 27 5.1 Metodval ... 27 5.2 Urval ... 28 5.3 Datainsamling ... 28 5.4 Analysmetod ... 29 5.5 Etiska ställningstaganden ... 29 6. Resultat ... 31
6.1 Respondenternas bakgrund och studier på Ilula FDC ... 31
6
6.3 Sammanfattning av resultat ... 36
7. Analys ... 38
7.1 Faktorer ... 38
7.2 Tankar kring framtiden ... 40
7.3 Tankar kring karriärvägledning på Ilula FDC ... 40
7.4 Sammanfattning ... 42
8. Diskussion ... 44
8.1 Resultatdiskussion ... 44
8.2 Metod och teoridiskussion ... 46
8.3 Framtida forskning ... 46
Referenslista ... 48
Bilaga 1 ... 52
Bilaga 2 ... 53
7
1. Inledning
Då vi båda är intresserade av att lära oss mer om vad som påverkar val av utbildning och yrke inom andra kulturer har vi valt att genomföra vår undersökning i Tanzania som ligger i Östafrika. Vårt valda undersökningsområde är Ilula, Folk Development College där det idag inte finns någon utbildad personal inom karriärvägledning. Däremot finns karriärvägledning inom privata och statliga gymnasieskolor liksom på universitetsnivå. Tidigare forskning visar på skillnader i karriärvägledning mellan dessa. Problem som vi stött på under vår forskning om karriärvägledning i Tanzania, är avsaknaden av utbildad personal, att området är relativt nytt och att det finns behov av mer forskning om det relativt outforskade området - karriärvägledning i Tanzania. Enligt UNESCO är vägledning inom utbildningssystemen i Afrika relativt ny och därmed varken väletablerad eller tillräcklig (UNESCO, 2000). Vi menar att det är av stor vikt att vi som framtida studie- och yrkesvägledare får ökad kunskap om faktorer som påverkar elevers val av utbildning och yrke i andra kulturer som Ilula FDC i Tanzania, för att öka vår egen medvetenhet kring kulturella skillnader i vägledning samt att bidra med nya fakta.
Nedan följer en beskrivning av problemformulering, syfte och frågeställningar till vår undersökning. Därefter följer en situationsbeskrivning, definition av begrepp och beskrivning av arbetets disposition.
1.1 Problemformulering
Den 25 september 2015 samlades världens ledare på FN:s högkvarter i New York för att anta en utvecklingsagenda, 2030-agendan. Agendan omfattar 17 konkreta mål vilka ska avsluta det som millenniemålen påbörjade, men gå än längre, och en gång för alla utrota fattigdom och hunger i världen. 2030-agendan går ut på att alla har rätt till ett värdigt liv.
8
Idag har vi kunskapen, teknologin och resurserna att göra det möjligt. Utvecklingsagendan förbinder alla stater att utrota fattigdom och hunger, minska ojämlikheter, säkra god undervisning, bättre hälsa, värdiga arbeten och hållbar tillväxt. Målen fokuserar även på att främja fred, säkerhet och internationellt partnerskap. Utvecklingsagendan ser all utveckling - social, ekonomisk och ekologisk - som tätt sammanlänkad, där det krävs ett helhetsgrepp för att uppnå hållbara resultat. Sedan 1990 har den extrema fattigdomen fallit från 47 procent till 10 procent, nio av tio barn i utvecklingsländer går i skolan och dubbelt så många barn överlever sin femte födelsedag jämfört med för 20 år sedan. 45 procent färre kvinnor dör under graviditet eller förlossning, två miljarder människor har fått tillgång till renare dricksvatten, och miljoner liv räddas idag tack vare förebyggande åtgärder och behandling av infektionssjukdomar som malaria, tuberkulos, HIV och aids (UNDP, 2017).
Mål fyra i 2030-agendan utifrån UNDP innebär att: ”Säkerställa en inkluderande och
jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla” (UNDP, 2017).
Utbildningssystem måste således möta människors lärandebehov under hela livet och ge möjlighet till livslång lärande. Utbildningsfrågor ska därmed också kopplas till möjligheten till deltagande i arbets- och samhällsliv. All utbildning ska främja värderingar, kunskaper och färdigheter, som bidrar till en hållbar utveckling (UNDP, 2017).
Under 1970-talet bidrog SIDA till utvecklingen av vuxenutbildning i Tanzania. Modellen som byggdes upp finns kvar idag med 55 folkhögskolor, Folk Development Colleges, i landet (Sida, 2015). Organisationen Karibusweden har ett samarbete med ”Karibu Tanzania Association” med vänskolesamarbete mellan folkhögskolor och FDC där målet är att sprida och utveckla folkbildning i Sverige och Tanzania (karibusweden, 2017). Sedan 1990-talet har Sverige stött Tanzanias ambition att höja kvaliteten på undervisningen, vilket fortfarande är en utmaning då 90 procent av alla barn i Tanzania går i skolan samtidigt som antalet barn i skolåldern har mer än fördubblats sedan millennieskiftet (Sida, 2015).
Utifrån UNESCO ”Education - Career Guidande and Counseling” (2000) har den ökade möjligheten till fri och allmän utbildning i Afrika resulterat i en ny form av utmaning när barn och unga lämnar skolan utan att ha någon uppfattning om jobb, karriär och med liten medvetenhet om sin potential. UNESCO menar att det finns ett behov av att hjälpa unga och barn till ökad medvetenhet om sig själva och om samhället de lever i. Vägledning
9
inom utbildningssystemen i Afrika är relativt ny och därmed varken väletablerad eller tillräcklig. Ofta tillhandahålls vägledningstjänster av skolans lärare som inte har någon utbildning inom karriärvägledning Däremot finns det idag en större medvetenhet om behovet av utbildade karriärvägledare. I dagen samhälle förväntas människor göra fler karriärval under livet och är därmed i ständigt behov av att uppgradera sina färdigheter (UNESCO, 2000).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning.
Vilka faktorer har påverkat elever att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania?
Vilka tankar har eleverna på Ilula FDC i Tanzania kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning?
Vad anser eleverna som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania sig behöva inom karriärvägledning?
1.3 Begreppsförklaring
10
1.3.1 Karriärvägledning
Begreppet karriärvägledning som används i vår undersökning avser det internationella begreppet Career Guidance vilket beskrivs utifrån regeringskansliet, utbildningsdokument (2001), i skolverket SOU 2001:45 som följande:
En oberoende och opartisk karriärvägledning utgår från individens behov, oavsett dennes ålder och sysselsättning. Den offentliga karriärvägledningen skall erbjuda den enskilde individen verktyg och metoder för:
• Att söka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad
• Att identifiera och formulera sina behov, intressen och förutsättningar • Att göra ett urval av relevanta åtgärder
• Att kunna ta ansvar för sin egen karriärprocess
• Att se möjligheterna till att förverkliga sina idéer och tillgodose sina behov.
1.4 Arbetets disposition
Efter inledningen följer ett kapitel om tidigare forskning. Därefter följer ett kapitel med en redogörelse för våra teoretiska utgångspunkter. I det påföljande metodkapitlet beskriver vi hur vi har samlat in det empiriska materialet. Därefter berättar vi i kapitel 5 vilket resultat intervjuer har gett oss. I vårt analyskapitel knyter vi samman det insamlade empiriska materialet med de för undersökningen valda teorierna och tidigare forskning. Detta kopplas till undersökningens syfte och frågeställningar. Därefter för vi en diskussion om resultaten samt ger förslag till fortsatt forskning.
11
2. Bakgrund
Nedan följer en bakgrundsbeskrivning av Tanzania och Folk Development Colleges, FDC.
2.1 Tanzania
Tanzania (Landguiden, 2015) ligger i Östafrika och är en union mellan före detta Tanganyika och ögruppen Zanzibar (se bilaga 1). Zanzibar har inre självstyre. Den officiella huvudstaden i Tanzania är Dodoma med säte för parlamentet, men regering och departement finns i Dar es Salaam. Araber, portugiser, engelsmän och tyskar är några av de folk som sedan medeltiden anlänt till kusten eller öarna för att kolonisera, missionera eller bedriva handel. På 1900-talet inleddes en frihetskamp som resulterade i det självständiga Tanganyika år 1961. Antalet invånare i Tanzania år 2015 var 53 470 420, landet har ett högt födelsetal och nästan halva befolkningen är under 15 år. Det officiella språket i Tanzania är swahili, engelska används i högre utbildningar och rättsväsende. Arabiska talas på Zanzibar och Pemba. Då den etiska mångfalden är stor i Tanzania med 120 olika folkgrupper finns det även ett stort antal lokala språk. Den folkliga kulturen har en stark förankring i samhället med muntliga berättelser, sagor, myter och gåtor vilka är viktiga källor till människans historia och hjälper till att överföra kunskap mellan generationerna. De flesta tanzanier har ingen formell anställning utan odlar för självhushåll men den informella marknaden, svarta sektorn, ökar med exempelvis olika former av gatuförsäljning. Arbetslösheten är hög, särskilt bland ungdomar och kvinnor i storstäder (Landguiden, 2015).
12
2.2 Ett av de minst utvecklade länderna, MUL
Tanzania tillhör den fattigaste hälften av Afrikas länder trots omfattande bistånd och lån utifrån i flera årtionden. Då landet har en hög befolkningstillväxt har landsbygdens invånare förblivit fattiga trots att gruvdrift, turism och finansmarknaden har vuxit under senare år. Ca två tredjedelar av befolkningen beräknas leva under inkomstgränsen för fattigdom (Landguiden, 2015). Utifrån UNRIC (2017) räknas Tanzania till MUL, det vill säga de minst utvecklade länderna i världen med avseende på social och ekonomisk utveckling. Fattigdom, låg ekonomisk tillväxt och strukturella problem har medfört att livskvalitén för folket är låg. MUL är en term som används av FN sedan 1971 för att benämna länder med låg social och ekonomisk utveckling. Det finns idag 48 MUL- länder där strävan att förbättra livskvalitén för folket försvåras av extrem fattigdom, svaga ekonomiska strukturer, låg ekonomisk tillväxt och strukturella problem. MUL-länderna är också känsliga för externa ekonomiska chocker, katastrofer och naturkatastrofer samt sjukdomar. Kriterierna som ligger till grund för att definiera ett MUL-land är utifrån Augmented Physical Quality of Life Index:
1. Låg nationalinkomst. Beräkningen görs utifrån medelinkomsten per person över en period på tre år. Medelinkomsten skall ligga på mindre än 745 USD per person och år.
2. Låg nivå på mänsklig utveckling vilket mäts av ett sammansatt index (Augmented Physical Quality of Life Index) som baseras på indikatorer som förväntad livslängd, kaloriintag per capita, skolgång, samt läskunnighet bland vuxna.
3. Hög ekonomisk sårbarhet. Ett index som bygger på invånarantalet, det geografiska läget, diversifiering av ekonomin, hur stor andel av ekonomin som utgörs av jordbruk, fiske och skogsbruk, hur stabilt jordbruket och exporten av varor och tjänster är, samt hur många människor som är hemlösa till följd av naturkatastrofer.
Ett land måste uppfylla alla tre kriterier för att definieras som MUL-land och invånarantalet får inte överstiga 75 miljoner. Länder med MUL-status har vissa förmåner som har att göra
13
med handelsavtal, utvecklingsfinansiering, bistånd, skuldavskrivning, tekniskt stöd samt andra typer av stöd. Utmaningarna för MUL-länderna är fattigdom och över hälften av de 800 miljoner människor som lever i MUL-länderna lever på mindre än en dollar om dagen. Över 300 miljoner människor i Afrika, där 33 av de 48 MUL-länderna finns, lider av osäker livsmedelsförsörjning. MUL-länderna är mycket beroende av extern finansiering så som bistånd, remitteringar, penningförsändelser från utvandrare och utländska investeringar. De fattiga länderna bidrar minst till klimatförändringarna, men människorna i MUL-länderna drabbas ofta svårast, bland annat på grund av dåliga bostäder och begränsade möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna. Människorna i MUL-länderna är dessutom ofta mycket beroende an naturresurser (Unric, 2017).
2.3 Skola
Barnen i Tanzania ska börja skolan vid 7 års ålder och skolgången är obligatorisk i 7 år. Grundskoleutbildningen är i teorin gratis upp till 15 års ålder men många föräldrar har inte råd att skicka barnen till skolan på grund av kostnader för skoluniformer, skolmaterial och examensavgifter. Efter avslutad grundskoleutbildning kan elever fortsätta till frivilliga påbyggnadsstudier, secondary education, vilka är indelade i två stadier på fyra respektive två år. Ordinary secondary education dvs. O-level, kan liknas vid en fyra års gymnasieutbildning för åldrarna 14-17 år, form 1-4. Eleverna examineras i slutet av termin två och fyra. Den avancerade nivån, advanced level secondary education dvs. A-level kan liknas vid en mer avancerad gymnasienivå som innefattar två års studier för åldrarna 18-19 år, form 5 och 6. Den avancerade nivån är endast tillgänglig på vissa skolor vilket i praktiken ofta betyder slutet på vägen för många fattiga barn på grund av kostnaden. Inom secondary education tas studieavgift ut liksom andra utgifter så som bevakningsavgifter till möbelavgift (Classbase, 2012). Enligt Globalis kan 87,3 procent av befolkningen mellan 15 och 24 år läsa och skriva och 84,5 procent av skolbarnen slutför grundskola. I genomsnitt förväntas barn i Tanzania gå i skola i nio år. Däremot finns ingen officiell statistik angående antal barn som slutför gymnasieutbildning (Globalis, 2017). Biswalo
14
(1996) skriver i ”An introduction to Guidance and Counseling: In diverse African
contexts” att vägledning och rådgivning i skolor i Tanzania började redan år 1984 efter
Arusha-konferensen där vägledningstjänster godkändes av regeringen och blev en integrerad del av landets utbildningssystem. Syftet med konferensen var att fastställa systematiska kriterier inom vägledning och rådgivning för elever inom gymnasieskolor. Eleverna fick vägledning och råd gällande val av jobb till studentpraktik och vidareutbildning. Personal som ansvarade för rådgivningen saknade relevant utbildning för uppgiften vilket även idag är ett stort problem i Tanzania (Biswalo, 1996).
I Country report for United Republic of Tanzania (2016) står att barnaga i form av spöstraff är tillåtet både i hemmet och i skolan. Rekommendationen år 2000 från regeringen var att minska antalet spöstraff i skolan från sex slag till fyra. Rektorn har rätt att besluta om kroppslig bestraffning och kan delegera ansvaret till en lärare. Regeringen i Tanzania har uttryckt att aga inte hör hemma i skolan, dock är spöstraff accepterat så länge straffet inte har till avsikt att vara våldsamt, kränkande eller förnedrande för eleven. (endcorporalpunishment, 2016) I undersökningen Tanzanian Children´s Perceptions of
Education and Their Role in Society – Views of the Children (2007) undersöktes hur barn i
åldrarna sju till 14 år ser på skolan. Det framkom att många elever kände sig rädda i skolan, främst för lärare som kom in i klassrummet med en käpp i handen. Det framkom även att det var vanligt att alla lärare straffade elever trots att det bara är rektor, eller den lärare som rektor har utsett, som får göra det. Andra fysiska straff som att ge en örfil eller dra någon i öronen användes också. Straff i form av att städa skolgården gräva latringropar eller arbeta på skolans åker var vanliga. (URT, 2007b)
2.4 Folk Development Colleges
Folk Development Colleges erbjuder vuxenutbildning och yrkesutbildning till unga vuxna i åldrarna 17-25 år med låg formell utbildning. Det finns idag 55 Folk Development Colleges som drivs av ministeriet för ”Health, Community Development, Gender, Elderly and Children”. Folk Development Colleges erbjuder förutom vuxenutbildning långa kurser, två
15
år, i praktiska ämnen som jordbruk, sömnad, matlagning, snickeri, mureri, fordonsmekanik och elinstallation. Utöver de praktiska ämnena innehåller kurserna samhällskunskap, livsfärdigheter, entreprenörskap, swahili, engelska och andra teoretiska ämnen. Många Folk Development Colleges har kortkurser i samarbete med lokalsamhället om HIV/AIDS, alkohol, våld och kvinnors rättigheter (Kaributanzania, 2016). Utifrån Trading Economics låg en vanlig månadslön inom den privata sektorn i Tanzania år 2014 på 334017 TZS vilket motsvarar ca 1330 svenska kronor (Tradingeconomics, 2017). Kostnaden för en elev som deltar inom FDC var år 2014/2015 enligt Ministry of Community Development Gender and Children 1 640 000 TZS per elev och år vilket motsvarar ca 6500 svenska kr/år. I terminsavgiften ingår bland annat mat och boende på FDC och eleven får själv stå för kostnaden (MCDGC, 2014).
Ilula Folk Development College ligger i Njombe regionen i södra höglandet, Tanzania (se bilaga 1). Ilula FDC erbjuder långa kurser i ämnena matlagning, sömnad, mureri, elinstallation och det finns idag 90 elever som studerar på dessa kurser (Kaributanzania, 2016).
16
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning som berör vårt valde ämnesområde. Den valda forskningen är strukturerad utifrån karriärvägledning i Afrika, karriärvägledning i Tanzania för att avslutas med vikten av mångkulturell vägledning. De olika forskningsrapporterna presenteras under egna rubriker för en tydligare strukturering. I slutet av kapitlet följer en sammanfattning.
3.1 Career guidance and orientation
A. G. Watts rapport ”Career guidance and orientation” (2013) bygger på analyser av material från UNESCO. I karriärvägledning ingår information, rådgivning och utbildning vilka ska hjälpa individer att se och välja möjligheter som finns i relation till individens egna intressen och värden. Det har tidigare funnits en skillnad mellan karriärvägledning inom kursval och yrkesförberedande vägledning. Skillnaden baserades på att utbildningsval kom före val till yrkesförberedande studier. Watts menar att detta synsätt är förlegat då förändringar i världen angående arbetsmarknad innebär att individer gör flera olika förändringar och ständigt behöver lära sig nya kompetenser då lärande och arbete numera ingår i livslång karriärutveckling.
3.1.1 Karriärvägledning
Watts menar vidare att det har funnits en tendens till att karriärvägledning har varit irrelevant inom yrkesförberedande kurser då synsättet har varit att elever som valt att läsa yrkesförberedande kurser redan har gjort sitt yrkesval. Policyn angående karriärvägledning och orientering som ”public good” (allmännytta) definierades av OECD (2004) som
17
trefaldig. Individer som tar välgrundade och noga genomtänkta beslut kopplade till individens intressen, förmåga och strävan blir en investering som genererar större avkastning. Om människor får arbete där deras potential tas tillvara och där individens mål tillgodoses ökar motivationen och produktiviteten. Karriärvägledning kan även stödja grupper och individer i samhället, som har en ofördelaktig utgångspunkt, till möjligheter. Det är viktigt att karriärväglednings behov och åtgärder anpassas till den kulturella kontexten där den används, eftersom kulturella frågor inkluderar familjens påverkan och stöd men även attityder om vägledning. Dessa frågor kan vara påverkade av socioekonomiska faktorer i exempelvis länder som inte har pensionssystem eller andra ”public benefit” system, dvs. socialförsäkringssystem. Familjer där är i större utsträckning beroende av och förväntar sig ha en betydande roll i barnens karriärval. Watts menar att karriärvägledning inom yrkesförberedande kurser och program är begränsad i medel- låg inkomstländer. Elever är hänvisade till informell hjälp som ges av enskilda lärare. Rapporten indikerar att karriärvägledning och orientering är relevant inom yrkesförberedande program men är både outforskad och svagt utvecklad i många länder (Watts, 2013).
3.2 Towards enabling school career services delivery in
Tanzania: The role of students, teatchers, councelors and
heads of schools
Nkula Mabula har genomfört en undersökning ”Towards enabling school career services delivery in Tanzania: The role of students, teatchers, councelors and heads of schools” (2013) i sex gymnasieskolor med 322 elever i ålder 17-21 år, sex rektorer och sex ”teatchers councelors” Undersökningen genomfördes i Dar es Salaam och information samlades in genom frågor, gruppdiskussioner, intervjuer och var både kvalitativ och kvantitativ. Undersökningen syftade till att identifiera elevernas kunskap om och tillgång till karriärvägledning, elevernas deltagande i karriärvägledning, elevernas attityd angående karriärvägledning och elevernas medvetenhet om olika karriärmöjligheter. Undersökningen
18
omfattade även lärares uppfattning om karriärvägledning och att jämföra statliga och internationella skolor.
Resultatet från undersökningen visade att det finns en stor skillnad mellan statliga och internationella skolor vad gäller elevers medvetenhet om karriärmöjligheter. Elever i internationella skolor uttryckte god medvetenhet kring karriärmöjligheter, hade en positiv inställning till skolans karriärvägledning och deltog oftare i aktiviteter inom karriärvägledning än elever i statliga skolor. Elever i statliga skolor visade sig i större utsträckning vara beroende av skolkamrater och lärare utan karriärvägledarutbildning för karriärval och karriärmöjligheter. Slutsatsen som dras i undersökningen är att karriärvägledning i internationella skolor är effektivare än i statliga skolor.
Författaren rekommenderar att seminarier och workshops anordnas på statliga skolor för att både uppmärksamma och effektivisera karriärvägledning. Vidare menar författaren att det finns en fara i att låta lärare, som inte är utbildade inom karriärvägledning, vägleda elever. Utbildning behövs i karriärvägledning så att elever får hjälp med att upptäcka sin potential och att eleverna matchas med ”the world of work”(Nkula Mabula, 2013).
3.3 Multicultural Guidance And Counselling - Theoretical
Foundations and Best Practices in Europe
I den vetenskapliga artikeln,”Multicultural Guidance And Counselling – Theoretical Foundations and Best Practices in Europe” av Mika Launikari och Sauli Puukari undersöker forskarna utmaningar som är relaterade till interkulturell kommunikation i samband med vägledning av immigranter. Forskarna ser en bristfällighet inom den europeiska forskningen vad gäller multikulturell vägledning. Syftet med undersökningen är därmed att ge läsarna råd, teoretiska samt praktiska strategier, för vägledning med individer som befinner sig i en integrationsprocess. Forskningen är ett resultat av en mängd insamlad data från experter runt om i Europa, som delat med sig av sitt vetenskapliga vetande och erfarenheter (Launikari & Puukari 2013).
19
3.3.1 Multikulturell vägledning
Enligt forskarna är verkligheten i Europa väldigt komplex vad gäller etik, religion, kultur och språk. I Europa finns det människor som ursprungligen kommer från icke-europeiska länder och kulturer. Därmed är det en stor tillgång för studie- och yrkesvägledare att kunna kommunicera med dessa minoriteter. Professionella vägledare måste reflektera över deras tillvägagångssätt och multikulturella kompetenser. De måste även se utanför det bekanta skolsystemet och arbetsmarknaden för att förstå hur till exempel olika ansökningar fungerar i andra länder. Enligt forskarna bör all vägledning vara multikulturell då vägledaren ska se sina klienter som unika individer med personliga erfarenheter och kulturer. Forskarna menar att många invandrare inte vänder sig till en vägledare och eller är missnöjd med sina besök hos dem, på grund av deras bristande kunskap om kulturella skillnader, vilket inneburit att vägledningen avbrutits i förtid (Launikari & Puukari 2013).
3.3.2 Vägledarens uppgift
De mångkulturella förhållandena utgör en stor utmaning för vägledarutbildning, då vägledare kan sakna lämplig utbildning för mångkulturell vägledning. Att lära om kulturer är inte enbart integrering då vi konstruerar kultur tillsammans med andra människor. Några specifika ämnen som bör behandlas under vägledarutbildningen är bland annat vägledning för invandrare. Att vägleda invandrare innebär ofta att prata om traumatiska och stressfulla upplevelser, vilket inte bör behandlas genom vägledning utan terapi eller medicinering (Launikari & Puukari 2013, 8,31). Vägledarens viktigaste uppgift är att hjälpa sina klienter som invandrat, med integration och social sammanhållning. Deras utbildningsnivå och intelligens kan utnyttjas i arbetsmarknaden utan att ta del av och vara beroende av något stöd. För att invandrarnas kompetenser ska kunna utnyttjas fullt ut, är det viktigt att vägledaren spinner vidare på deras erfarenheter och kvalifikationer som de bär med sig sedan tidigare (Launikari & Puukari 2013).
20
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
A.G. Watts Journal ”Career guidance and orientation” (2013), är en studie som visar att
careerguidance and orientation är relevant inom yrkesförberedande program men är både
outforskad och svagt utvecklad i många länder, framförallt i medel- och låginkomstländer. Watts menar att förändringar i världen angående arbetslivet innebär att individer gör flera olika förändringar och ständigt behöver lära sig nya kompetenser. Lärande och arbete har blivit en del i livslång karriärutveckling.
I den vetenskapliga artikeln ”Towards enabling school career services delivery in
Tanzania” (2013) av Nkula Mabula dras slutsatsen att karriärvägledning i International
Schools är effektivare än i statliga skolor. Författaren rekommenderar att seminarier och workshops anordnas på statliga skolor för att både uppmärksamma och effektivisera karriärvägledning. Vidare menar författaren att det finns en fara i att låta lärare, som inte är utbildade inom karriärvägledning, vägleda. Författaren menar att det behövs utbildning inom karriärvägledning för att kunna hjälpa elever att upptäcka sin potential och att matcha eleverna med ”the world of work”.
I den vetenskapliga artikeln ”Multicultural Guidance And Counselling – Theoretical
Foundations and Best Practices in Europe”(2013) av Mika Launikari och Sauli Puukari
undersöker forskarna utmaningar som är relaterade till interkulturell kommunikation i samband med vägledning av invandrare. Enligt forskarna är verkligheten i Europa väldigt komplex vad gäller etik, religion, kultur och språk. I Europa finns det människor som ursprungligen kommer från icke-europeiska länder och kulturer och det är viktigt för studie- och yrkesvägledare att kunna kommunicera med dessa.
21
4. Teorier
I detta kapitel presenteras teorier som på olika sätt är relevanta och kan bidra till större förståelse för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning.
Vi är medvetna om att sociala förhållanden och arbetsmarknadsvillkor i Tanzania skiljer sig från de västerländska. Efter att ha studerat ett antal teorier har vi kommit fram till slutsatsen att de teorier som bäst speglar vårt valda undersökningsområde är careershipteorin, Humankapitalteori, socio-dynamisk vägledning och systemteori. Begrepp som tas upp är: kapital, handlingshorisont, humankapital, påverkningsfaktorer, empowerment samt the joint action. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
4.1 Careershipteorin
Hodkinsons & Sparkes Careershipteori utgår från Bourdieus fält och habitusteori för att förklara karriärval där människans habitus är ett resultat av uppväxt och upplevelser. Habitus har format människan och bidragit till dennes begrepps- och värdegrund och även vad som ses som möjligt eller ouppnåeligt. Bourdieu menar att det finns olika fält, vilka kan liknas vid spelplaner, i vilka människor agerar och interagerar utifrån olika kapital. Det finns tre olika sorters kapital, ekonomisk, kulturellt och socialt vilka har olika värden beroende på fält. Det ekonomiska kapitalet förklaras som materiella tillgångar och pengar, det kulturella kapitalet som kunskap och utbildning och det sociala kapitalet som individens nätverk. Det centrala i Hodkinson & Sparkes Careershipteori är att karriärbeslut och
22
karriärutveckling sker i interaktion mellan individen och de fält där individen befinner sig. (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).
4.1.1 Handlingshorisont
Careershipteorin lägger vikt vid begreppet handlingshorisont vilket innebär att individen kan se olika alternativ som möjliga och attraktiva. Handlingshorisonten leder till rationella karriärval (Hodkinsons & Sparkes 1997, 33-35). Enligt Hodkinson (2008) finns det fyra olika faktorer som individer utgår från vid ett karriärval. Den första faktorn innebär att individens beslut grundas på undermedvetna och medvetna känslor, samt erfarenheter och värderingar. Den andra faktorn innebär att individen fattar beslut baserade på ”hot sources” vilka är personer som är viktiga och betydelsefulla inom individens egna fält. Den tredje faktorn förklarar individens karriärval utifrån interaktion med andra på fältet, eftersom individens karriärval ofta involverar flera personer. Den fjärde faktorn handlar om vilka resurser, kapital individen har inom fältet. Ju attraktivare resurser är för fältet desto större möjlighet har individen att påverka (Hodkinson 2008, 6, 7).
4.2 Humankapitalteorin
Gary Becker grundade humankapitalteorin vilken tar sin utgångspunkt i att individer är rationella då de alltid försöker att öka sina nyttor. En individs humankapital kan bestå av olika egenskaper vilka förändras över tiden (Pålsson Syll, 1999, 261). I Nationalencyklopedin förklaras ordet humankapital som följande: ”människors kunskaper,
färdigheter och andra till produktionsförmågan bidragande fysiska och psykiska egenskaper som förvärvats genom bl.a. utbildning” (NE 2008, 79). Grundtanken i humankapitalteorin är att individers satsning på att öka sitt humankapital, intelligens, kapacitet och kunskaper, kan analyseras som ett individuellt investeringsbeslut. Framtida intäkter och kostnader vägs mot varandra i ett livscykelperspektiv. Enligt humankapitalteorin kan utbildningsval betraktas både ur ett investerings- och
23
konsumtionsperspektiv. Utbildning kan ses som en investering som leder till jobbmöjligheter och ökade inkomster. Men utbildning kan också fungera som konsumtion, dvs. individen väljer en utbildning som hen är intresserad av utan avseende på framtida jobbmöjligheter. I fattigare miljöer blir av naturliga skäl investeringsperspektivet mer framträdande. Individer med begränsade ekonomiska tillgångar är hänvisade till utbildningar med tydligare kopplingar till arbetsmarknaden, ofta yrkesutbildningar, med garanterad avkastning av framtida jobb och inkomst (Pålsson Syll, 1999, 261-263). Larsson & Westberg (2011) menar att då individen investerar i utbildning drar denne på sig olika slags kostnader vilka kan delas upp i direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna är utgifter som exempelvis kursavgift och läroböcker. Indirekta kostnader innebär den inkomst som individen avstår under en period för att på längre sikt få arbete med högre lön (Larsson & Westberg 2011, 342-343).
4.3 Systemteori som ramverk
I System theory framework (STF) är det individen som står i centrum. Då individen berättar och återberättar sin egen historia skapas det möjligheter för individen att förstå innebörden av sina erfarenheter. I STF framgår det hur individens karriärutveckling ständigt påverkas av olika faktorer (Patton & McMahon 2006, 197-199). Författarna tar upp tre kategorier av påverkningsfaktorer. Den första kategorin är individuella faktorer som kön, ålder, hälsa, personlighet, funktionsnedsättning, värderingar och intressen. Den andra är sociala faktorer som familj, vänner, grupptillhörighet, arbetsplats och utbildningsinstitutioner. Den tredje kategorin rör faktorer som miljö och samhälle, globalisering, geografiskt område, arbetsmarknad, socioekonomisk status, historisk utveckling och politiska beslut. (Patton & McMahon 2006, 201-205).
24
4.3.1 System
Enligt Patton & McMahon (2006) utgör varje individ ett enskilt system med en samling av egna egenskaper. Det individuella systemet påverkas av det sammanhang individen befinner sig i, vilket skapar det kontextuella systemet som består av det sociala systemet och miljö- och samhällssystemet. Samtliga påverkningsfaktorer kan i sin tur uppfattas som hinder för framgångar eller som medverkande kraft i individens karriärutveckling. Enligt Patton & McMahon (2006) sker det interaktioner inom individsystemet, inom kontextsystemet samt mellan individsystemet och kontextsystemet. Systemen är därmed öppna och påverkas ständigt av varandra. Då förändringar sker över tid kan systemen påverkas olika beroende på individens kontext och alla handlingar som individen gör påverkar de olika systemen som individen befinner sig inom (Patton & McMahon 2006, 196-199).
I STF ses karriärutveckling som en dynamisk process som tillsammans med viktiga systematiska beståndsdelar skapar en helhet. De olika systemen består av återkommande förändringar över tid och av tillfälligheter, dvs. recursiveness, tillbakablickande, som är ett centralt begrepp. Det beskriver den återkommande synen på karriärutvecklingens dynamiska process, som enligt Patton & McMahon (2006) påverkas och förändras över tid. Detta är en del av interaktionen mellan individsystemet och det kontextuella systemet, då omvärlden likt individen förändras under processens gång (Patton & McMahon 2006, 205-207).
4.4 Socio-dynamisk vägledning
Peavy (2014) beskriver språket som det huvudsakliga hjälpmedlet för kommunikation. Språket förser oss med verktyg då språket är en form av ord, yttranden, symboler, metaforer, kartor, ritningar och texter. Verktygen bör enligt Peavy användas för att vägledaren och den sökande under samspel ska lyssna, tänka och känna för att hjälpa den sökande att öka sin förmåga att göra val. Peavy talar om Empowerment vilket förklarar individens kapacitet att konstruera lösningar på dilemman. En utgångspunkt i denna teori är
25
att vägledaren bör betrakta varje enskild individ som unik, kreativ och aktiv med förmåga att skapa lösningar på sina problem. Vägledaren bör därmed visa respekt för individens syn på händelser som skett i dennes liv, vilket formar individens sätt att agera i olika situationer. Enligt Peavy är individens karriär dennes liv och därmed bör all vägledning betraktas som karriärvägledning då de handlar om individens framtid (Peavy 2014, 25, 40, 44).
4.4.1 Kapacitet för problemlösning
Peavy talar även omthe joint actionsom innebär attvägledaren tillsammans med individenskaparlösningar genom att ökakunskap och förståelsesom individen behöver för att närma sigfuture building. Det innebär att individenplanerarsin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar.Vägledningen blir därmed en personlig metod för livsplanering. Betydelsen av attplanerasin framtidgrundar sig påatt individen får bygga sin egen framtid genom att visualisera, engagera sig, genom handlingar och deltagandeiaktiviteteroch genom detta planeraprojektför sin framtid. Enligt Peavy måste individeni denna processföreställa sig en realistisk framtid för att kunnahittapotentiella lösningar.Framtidstänkandet kanockså utgöraen ökaddrivkraft för individens ansträngningar att röra sig mot en ljusare framtid(Peavy 2014, 39, 89-90).
4.5 Sammanfattning av teorierna
Hodkinson & Sparkes (1997) talar om ekonomiskt-, kulturellt-, och socialt kapital vilka har olika värden beroende på fält. Det centrala i Hodkinson & Sparkes Careershipteori (1997) är att karriärbeslut och karriärutveckling sker i interaktion mellan individen och de fält där individen befinner sig. Careershipteorin lägger vikt vid begreppet handlingshorisont vilket innebär att individen kan se olika alternativ som möjliga och attraktiva som leder till rationella karriärval (Hodkinson & Sparkes, 1997). Gary Becker grundade
26
humankapitalteorin vilken tar sin utgångspunkt i att individer är rationella då de alltid försöker att öka sina nyttor. En individs humankapital kan bestå av olika egenskaper vilka förändras över tiden. Individer väger kostnad mot nytta vid val där utbildning kan vara en investering som ger avkastning både för individen och samhället (Pålsson Syll, 1999).
I STF av Patton & McMahon (2006) tas tre kategorier upp av påverkningsfaktorer för individens karriärutveckling. Den första kategorin är individuella faktorer som kön, ålder, hälsa, personlighet, värderingar och intressen. Den andra är sociala faktorer som familj, vänner, arbetsplats och utbildningsinstitutioner. Den tredje kategorin rör faktorer som miljö och samhälle, globalisering, geografiskt område, arbetsmarknad etc. Interaktionen mellan individsystemet och det kontextuella systemet pågår ständigt, då omvärlden likt individen förändras under processens gång (Patton & McMahon, 2006).
Peavy (2014) talar omthe joint actionsom innebär attvägledaren tillsammans med individenskaparlösningar genom att öka kunskap och förståelsesom individen behöver för att närma sigfuture building. Individenplanerar därmed sin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar.Vägledningen blir en personlig metod för livsplanering. Betydelsen av attplanerasin framtidgrundar sig påatt individen bygger sin framtid genom att visualisera, engagera sig och genom handlingar planeraprojektför sin framtid (Peavy, 2014).
27
5. Metod
I detta kapitel presenteras hur undersökningen har genomförts med val av metod, urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden.
5.1 Metodval
Det finns två metoder att användas av i en vetenskaplig undersökning och dessa är den kvantitativa metoden och den kvalitativa metoden (Larsen 2009, 21). Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning. Frågeställningarna i vår undersökning syftar till att ta reda på vilka
faktorer har påverkat elever att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania? Vilka tankar har eleverna på Ilula FDC i Tanzania kring framtida arbete efter avslutad
yrkesutbildning? Vad anser eleverna som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania sig behöva inom karriärvägledning? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår undersökning med en halvstrukturerad intervjuguide då vi finner denna metod bäst lämpad för att besvara våra frågeställningar. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att: ”En halvstrukturerad livsvärldsintervju söker förstå teman i den levda vardagsvärlden ur
undersökningspersonens eget perspektiv” (Kvale & Brinkmann 2014, 45).
Larsen (2009) menar att en kvalitativ undersökning kan ge mer utvecklande svar då intervjupersonen kan ställa följdfrågor till respondenten och därmed kan oklarheter redas ut för att säkerställa en god validitet. En nackdel med kvalitativ intervju är intervjueffekten som kan uppstå när den intervjuade vill ge ett gott intryck eller levererar svar som denne
28
tror att intervjupersonen vill ha och höra. Nackdelen med metoden är även att den inte är generaliserbar (Larsen 2009, 27).
5.2 Urval
Urvalet till undersökningen består av fem respondenter som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania. Inför vår undersökning kontaktade vi Karibu Tanzania Organisation, som är en paraplyorganisation för alla FDC i Tanzania, för att få tillgång till fältet för vårt valda undersökningsområde. Karibu Tanzania Organisation kontaktade rektorn på Ilula FDC för att höra om vår undersökning kunde genomföras där. Därefter blev vi tillfrågade om vi hade speciella önskemål kring intervjupersonerna. Då vår undersökning inte utgår ifrån genus, ålder eller specifik studieinriktning uttryckte vi en önskan att rektorn själv valde ut 5-8 elever utan avseende på genus, ålder och studieinriktning. Vår enda önskan var att eleverna kunde uttrycka sig på engelska i tal. Vi utgick från självselektion för vår undersökning vilket innebär att respondenterna själva får bestämma om de vill delta i undersökningen (Larsen 2009, 77). Undersökningen fokusera på elever som studerar yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania.
5.3 Datainsamling
Till vår undersökning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden med halvstrukturerade intervjuer. En halvstrukturerad intervjuguide innebär att forskaren har en i förväg bestämd lista med frågor. Metoden innebär att efterarbetet underlättas då alla frågor ställs i samma ordningsföljd till intervjupersonerna och det finns utrymme för forskaren att fylla på med frågor under intervjun (Larsen 2009, 46). Då endast en av oss är fullvaccinerad för att resa till Afrika genomfördes intervjuerna av en av oss i Ilula,
29
Tanzania. Genomförandet av intervjuerna skedde i ett klassrum på FDC i Ilula och intervjuerna genomfördes på engelska tillsammans med tolk som kunde hjälpa till vid språksvårigheter mellan swahili och engelska. Intervjuerna spelades in och tog ca 30 minuter vardera. Vi översatte intervjuerna till svenska. Inför varje intervju valde vi att beskriva begreppet karriärvägledning utifrån SOU 2001:45 för att öka reliabiliteten för vår undersökning. Thurén (2010) menar att om en undersökning ska ha hög reliabilitet är det även viktigt att validiteten är hög, vilket innebär att undersökningen håller sig till syftet med det valde undersökningsområdet (Thurén 2010, 26).
5.4 Analysmetod
För att analysera kvalitativ data behöver forskaren reducera datamängden, komprimera, systematisera och ordna materialet så det blir analyserbart. Vi har valt att använda oss av en innehållsanalys vilket innebär att data som samlats in görs om till texter. Därefter kodas texterna, kategoriseras, sorteras och mönster identifieras för att sedan kopplas till teorier och tidigare forskning (Larsen 2009, 101,102).
5.5 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådet presenterar fyra huvudkrav som ställs på all forskning och dessa är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de för undersökningens berörda angående forskningsuppgiftens syfte. För vår undersökning har vi i förhand informerat berörd rektor och elever på FDC i Ilula om undersökningens syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att bestämma om de vill medverka i undersökningen. De som medverkar i en undersökning har även rätt att självständigt bestämma hur länge och på vilka villkor de skall delta vilket vi informerade eleverna om. Då respondenterna i vår undersökning är unga vuxna behövs inget samtycke från
30
föräldrar/målsman. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om personer i undersökningen i största möjliga utsträckning ska ges konfidentialitet. Vi informerade respondenterna i vår undersökning om att deras namn inte kommer att framgå i undersökningen då de är anonyma. Vi var också noga med att fråga respondenterna om vi fick spela in intervjuerna på mobiltelefon för att underlätta för vår analys. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna om enskilda personer inte får användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften utan endast får användas för forskningsändamål. Vi informerade respondenterna om att de insamlade uppgifterna endast kommer att användas för vårt forskningsändamål och att ingen utöver oss själva kommer att lyssna på de inspelade samtalen (Vetenskapsrådet 2002, 6-14).
31
6. Resultat
Nedan presenteras respondenternas svar under rubrikerna respondenternas bakgrund och studier på Ilula FDC och respondenternas tankar om karriärvägledning. Respondenternas namn är fingerade och är unisexnamn på swahili då vi i vår undersökning inte utgår från något genusperspektiv. Därefter presenteras en sammanfattning av resultat.
6.1 Respondenternas bakgrund och studier på Ilula FDC
Ikeno är 25 år och det sjätte och yngsta barnet i familjen. Ikenos högsta utbildning är inom O-level form 2 och hens föräldrar har båda en sjuårig grundskoleutbildning. Då Ikenos pappa avslutade sin grundskoleutbildning blev han anställd inom ett teföretag där han fortfarande arbetar. Ikenos mamman studerade inte vidare efter avslutad grundskoleutbildning och jobbar med familjens jordbruk. Ikeno studerar idag till elektriker på FDC i Ilula och berättar:
”Jag valde att studera till elektriker för att jag tänkte att det kunde hjälpa mig senare i livet. Jag valde detta dels för att jag inte behöver bli anställd utan kan jobba som egen företagare. Det finns många människor som behöver hjälp med att dra in elkablar så jag kommer alltid att kunna tjäna pengar.” (Ikeno, 2017)
Ikeno är en av kursdeltagarna som blev uppringd av en lärare på Illula FDC. Läraren talade om för Ikeno att det fanns en ledig plats på skolan. Ikeno berättar att hen fick en introduktion till de olika yrkesutbildningarna på Ilula, FDC och kände att ellinjen lät mest intressant. Hen kände ingen sedan tidigare på skolan men upptäckte efter skolstarten att det fanns en annan person från samma by som studerade där. Ikeno berättar att det var många som gav rådet att ellinjen var den bästa linjen:
32
”Jag tog till mig deras råd och efter att jag fick veta mer om ellinjen ansåg jag själv att detta är den bästa linjen för mig då den inte är jättesvår. Jag pratade också med min bror och han stödjer mig och betalar mina skolavgifter” (Ikeno, 2017)
Efter avslutade studier önskar Ikeno få ett startkapital för att kunna öppna en affär med elprodukter.
”När folk kommer till mig och köper elprodukter så kommer jag också berätta för dem att jag är elektriker och behöver någon hjälp så kan jag göra jobbet” (Ikeno, 2017)
Ikeno har sedan tidigare haft en egen affär med försäljning av damskor och framtidstankar kring att öppna en egen affär med elprodukter har vuxit fram under utbildningen. Två av Ikenos bröder har lovat att hjälpa till med startkapital för att Ikeno ska kunna starta en elaffär. Egentligen hade Ikeno velat fortsätta sina studier på O-level, men menar att det kan vara svårt att studera parallellt med att sköta sin elaffär. Bröderna har även sagt att de inte har pengar att betala för ytterligare skolavgifter. Ikenos tankar kring framtiden är också att stödja sin familj så att det som hen har varit med om inte ska hända familjen då Ikeno inte gick klart secondary school.
Jama är 20 år och den förstfödda av fem syskon. Hen har gått ut O-level form 4 och föräldrarna har båda en sjuårig grundskoleutbildning. Jama berättar att ingen av föräldrarna har fortsatt att studera då de efter sin grundskoleutbildning fick arbete inom ett teföretag. Föräldrarna arbetar även inom det egna jordbruket. Jama studerar på ellinjen på Illula FDC och valde linjen eftersom det finns stora arbetsmöjligheter inom området: ”Jag tittade på var jag kommer ifrån och vilka arbetsmöjligheter det finns där och vilka styrkor och egenskaper jag själv har… ellinjen passar mig.” (Jama, 2017).
Jama berättar att hen fick information om ellinjen av två vänner som studerat på Ilula FDC. De gav information om hur man ansöker till linjen, vilka kurser det finns och hur lärarna undervisar. Jama berättar att hen endast sökte till Ilula FDC och egentligen redan hade bestämt sig för att studera ellinjen innan hen pratade med sina vänner. Jama berättar vidare att det är hens föräldrar som stöttade val av linje och gav rådet att studera hårt. Jama har en avbetalningsplan för studieavgifterna och det är föräldrarna som betalar för
33
utbildningen. Tillsammans med skolan har de kommit överens om en återbetalning på tre tillfällen per år. Jama vill arbeta som elektriker och fortsätta att utveckla sina kunskaper inom området. Önskan är även att bli anställd som elektriker men det finns även tankar kring om starta eget företag. Det viktigaste för Jama är att lyckas i livet: ”Som jag ser det nu
kan jag vara en resurs för samhället och kunna bidra med någonting och kunna lyckas.” (Jama, 2017)
Kesi är 23 år, och det femte barnet av åtta syskon. Kesi har gått ut O-level form 4. Till skillnad mot mamman, som gått en sjuårig grundskoleutbildning, har Kesis pappa gått ut O-level form 4. Pappan har tidigare arbetat inom ett elföretag men föräldrarna arbetar idag inom det egna jordbruket. Kesi valde att studera ellinjen eftersom det är intressant och berättar: ”I vår by har vi precis fått el och då kommer vi elektriker att behövas” (Kesi, 2017). Kesi berättar vidare att hen fick information om linjen av vänner som studerar ellinjen på Ilula FDC. Kesi känner även tre personer från den egna byn som alla tidigare har studerat ellinjen. Deras råd till Kesi var att läsa till elektriker så att de i framtiden kan starta ett elföretag tillsammans. Kesi pratade med sina föräldrar som tyckte att det var en bra idé att gå ellinjen. Föräldrarna hjälper till med att betala skolavgiften genom att sälja grödor.
”När jag åker hem under skolloven så hjälper jag till med odlingen. Mina föräldrar betalar skolavgiften men jag betalar lite själv med genom jobbet med odlingen. Jag hjälper även andra elektriker som är färdigutbildade och då får jag betalt.” (Kesi, 2017)
Kesi berättar att hen vill fortsätta att studera efter avslutad utbildning till en mer avancerad nivå inom området. Andra tankar om framtiden är att arbeta som elektriker, starta eget företag och sälja elprodukter. Att arbeta inom elektrikeryrket har alltid varit Kesis dröm och hen berättar:
”Redan innan jag började elutbildningen tyckte jag om att fixa med gamla radioapparater. Jag har alltid velat lära mig mer om el och det kanske beror på att pappa tidigare har jobbat inom elföretag.” (Kesi, 2017)
För Kesi har det alltid varit viktigt att i framtiden kunna vara självförsörjande.
Moyo är 22 år gammal och har en storebror. Moyo har gått ut O-level form 4. Brodern har studerat vidare på universitet och arbetar idag som doktor i Dar Es Salaam. Moyo
34
berättar att föräldrarna har studerat på universitet där pappan utbildade sig till grundskolelärare och mamman utbildade sig inom turism. Då båda föräldrarna är döda har Moyo vuxit upp med sin storebror. Idag studerar hen till kock på Illula FDC och valde linjen för att lära sig mer om matlagning men även för att det kan ge möjlighet till att starta eget. Information om kocklinjen på Illula FDC fick Moyo av sina vänner, som också studerade kocklinjen. Efter att ha pratat med vännerna diskuterade Moyo med sin storebror som tyckte att det var en väldigt bra idé.
”Det var andra som också gav mig råd om att jag kan starta eget om jag går denna linje och att det är bättre att jobba med något än att bara stanna hemma. Det sa min bror också.” (Moyo, 2017)
Moyos tankar om framtiden är att studera till lärare men betygen räckte inte till för att komma in på lärarutbildningen. Moyo hade gärna velat läsa upp sina betyg så att drömmen att bli lärare en dag kan bli verklighet. Moyo berättar att hen efter avslutade studier på Ilula FDC ska be sin bror om råd för framtiden och att ett alternativ kan vara att undervisa andra om matlagning.
Sefu är 22 år gammal, det äldsta barnet av fyra syskon och har gått ut O-level form 4. Föräldrarna hade båda en sjuårig grundskoleutbildning och studerade inte vidare. Föräldrarna lever inte längre, men Sefu berättar att pappa arbetade som fiskare och mamman arbetade inom ett teföretag Föräldrarna arbetade också tillsammans med det egna jordbruket. Sefu studerar idag till murare på Ilula FDC och valde murarlinjen eftersom det enligt Sefu alltid kommer att finnas jobb, oavsett vart hen bor. Sefu fick information om murarlinjen av en vän som studerar ellinjen på Ilula FDC och pratade även med sin farbror om idén att börja studera.
”Min omgivning gav mig mer information om linjen än råd då jag själv visste vad jag ville studera till. Min farbror har inte stöttat mig i mitt yrkesval men det har däremot min faster gjort.” (Sefu, 2017)
Skolavgiften betalas av fastern. Framtidstankar är att jobba med mureri. Sefu berättar att hen är tacksam för en anställning men kan även tänka sig att starta eget och jobba själv. Hen skulle vilja fortsätta studera på A-level form 5 och 6.
35
6.2 Respondenternas tankar om karriärvägledning
Ingen av respondenterna visste vad en karriärvägledares funktion är. Efter att ha informerat respondenterna om vad en karriärvägledare gör, fick vi följande svar av Ikeno, Jama, Kesi, Moyo och Sefu: alla önskar att det fanns en professionell karriärvägledare på Ilula FDC. Ikeno menar:
”Om jag hade fått möjligheten skulle jag önska att jag fått prata om framtida jobb så att jag kunde får veta mer om jobbmarknaden och få information om särskilda yrken och vad som efterfrågas inom dessa.” (Ikeno, 2017)
Jama har aldrig varit i kontakt med en karriärvägledare men hade önskat att det fanns en professionell karriärvägledare på Ilula FDC. Jama berättar att det skulle vara bra att få diskutera med en karriärvägledare om hur man lyckas med sina val, då det är stor konkurrens inom elbranschen. Därmed hade det varit bra att få råd av en karriärvägledare om angående andra möjligheter och även hur man gör för att öppna eget. Jama menar att karriärvägledaren hade kunnat arbeta nära eleverna och vara ett stöd.
”Jag skulle vilja få råd om vad jag kan göra för att lyckas inom elområdet eftersom jag inte kan räkna med att få en anställning. Hur startar jag till exempel ett eget företag.” (Jama, 2017)
Kesis har aldrig hört talats om karriärvägledning men hade likt de andra önskat att det fanns professionell karriärvägledning på Ilula FDC.
”Jag hade önskat att vi hade en professionell karriärvägledare på FDC. Den rollen som en karriärvägledare skulle kunna ha på FDC är att ge oss råd för att vi kanske inte är på den nivån som vi förväntas vara på.” (Kesi, 2017)
Kesi menar också att en karriärvägledare skulle kunna vara viktig för såväl de studerande som de som redan har ett arbete eftersom vissa som blivit anställda kanske vill utvecklas
36
och få ett bättre jobb.
Moyo har likt de övriga aldrig hört talats om karriärvägledning tidigare och önskar att det fanns en karriärvägledare på Ilula FDC. Moyo menar att om möjligheten hade funnits att få prata med en karriärvägledare hade hen velat få råd om hur hen ska bli lärare.
”Jag önskar verkligen att vi hade en karriärvägledare på FDC. Om jag hade fått möjligheten att få prata med en karriärvägledare hade jag velat få råd om hur jag ska bli lärare vilket är min dröm. Karriärvägledaren hade kunnat prata individuellt med alla elever för att veta vilka mål alla har för att sedan kunna vägleda vidare för hur den personen ska kunna uppnå sitt mål.” (Moyo, 2017)
Moyo berättar att det finns lärare på skolan som arbetar lite likt en karriärvägledare genom att ha möte med elever och ge elever råd för hur de ska kunna komma vidare. Moyo har själv fått råd av lärare att jobba hårt.
Sefu önskar att det fanns en karriärvägledare på Ilula FDC som eleverna hade kunnat prata med om sina tankar kring framtiden.
”Om det hade funnits en karriärvägledare hade jag velat prata om det som berör mig utifrån där jag är och hur jag ska kunna komma framåt. Först och främst skulle jag vilja ha råd om mina studier. En karriärvägledare hade kunnat hjälpa oss alla att förstå vad studierna kan leda till framåt”. (Sefu, 2017)
Sefu menar vidare att en karriärvägledare skulle kunna vara en rådgivare som genom individuella möten kan hjälpa alla elever att nå sina mål.
6.3 Sammanfattning av resultat
Majoriteten av respondenternas föräldrar jobbar inom jordbruket samt jobbar eller har jobbat inom teföretag. Två av respondenternas föräldrar/förälder har läst högre utbildning utöver den obligatoriska sjuåriga grundskoleutbildningen. Samtliga respondenter har anhöriga eller vänner/bekanta som de har rådfrågat innan de påbörjade studierna på Ilula
37
FDC. En viktig faktor för val av studier är efterfrågan på arbetsmarknaden, det vill säga tryggheten att få jobb efter avslutade studier. Respondenter ser egenföretagare som en framtidsmöjlighet om de inte får en anställning.
Ingen av respondenterna visste sedan tidigare vilken funktion en karriärvägledare har. Efter att ha blivit informerade om vad en karriärvägledare gör, svarade samtliga respondenter att de önskar professionell karriärvägledare på Ilula FDC. Respondenterna menade bland annat att de önskade få möjligheten att prata med en karriärvägledare om fortsatta studier, arbetsmarknad och vad som efterfrågas inom olika yrkesområden. Belysande för respondenternas önskan om karriärvägledning kan sammanfattas av Moyos svar:
”Jag önskar verkligen att vi hade en karriärvägledare på FDC. Om jag hade fått möjligheten att få prata med en karriärvägledare hade jag velat få råd om hur jag ska bli lärare vilket är min dröm. Karriärvägledaren hade kunnat prata individuellt med alla elever för att veta vilka mål alla har för att sedan kunna vägleda vidare för hur den personen ska kunna uppnå sitt mål.” (Moyo, 2017)
38
7. Analys
I följande kapitel kopplar vi samman våra frågeställningar, vårt syfte, tidigare forskning och de valda teorierna med utgångspunkt från vårt resultat. Analyskapitlet avslutas med en sammanfattning av vilka faktorer som har påverkat eleverna att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC, Tanzania, vilka tankar eleverna har på Ilula FDC, Tanzania, kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning och vad eleverna som studerar en yrkesutbildning på FDC i Ilula, Tanzania anser sig behöva inom karriärvägledning.
7.1 Faktorer
Barnen i Tanzania ska börja skolan vid 7 års ålder och den 7-åriga grundskolan är obligatorisk. Därefter kan eleverna fortsätta till frivilliga påbyggnadsstudier, vilka är indelade i två stadier på fyra respektive två år, dvs. secondary education. (Globalis, 2017). Samtliga respondenter har avslutat den obligatoriska sjuåriga grundskoleutbildningen och samtliga har studerat på secondary education, dock på olika nivåer. Däremot finns det en skillnad vad gäller föräldrars utbildningsbakgrund då enbart två av respondenternas föräldrar har studerat efter den obligatoriska sjuåriga grundskoleutbildningen. Föräldrarna till tre respondenter arbetar eller har arbetat inom teföretag och fyra av fem arbetar med det egna jordbruket. Samtliga respondenter får hjälp att betala skolavgiften för studier på FDC av familj och släkt. Watts (2013) menar att familjer i länder som inte har pensionssystem, eller andra ”public benefit”, socialförsäkringssystem, förväntas i större utsträckning ha en betydande roll i barnens karriärval. Utbildningen kan ses som en investering som ska generera framtida inkomster för hela familjen/släkten. Tre av fem respondenter studerar idag till elektriker på Ilula FDC. De andra två studerar på kock- respektive murarlinjen. Samtliga respondenter har anhöriga, vänner eller bekanta som de har rådfrågat innan de
