ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
“Lever på andra
skattebetalare”
- en kvalitativ studie om hur mottagare av försörjningsstöd
framställs i svenska dags-och kvällstidningar
Evelina Holm Handledare: John Brauer
”LEVER PÅ ANDRA SKATTEBETALARE” – EN KVALITATIV STUDIE OM HUR MOTTAGARE AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD FRAMSTÄLLS I SVENSKA DAGS- OCH KVÄLLSTIDNINGAR
Evelina Holm Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete, 15 högskolepoäng HT 2020
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur tre svenska dags-och kvällstidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen, framställer mottagare av försörjningsstöd. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med en konstruktivistisk teoretisk ram. Analysen baseras på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med den tredimensionella modellen. Det empiriska materialet utgörs av nyhets- och debattartiklar och resultatet av studien visar på tre diskursiva mönster i tidningarnas rapportering kring mottagare av försörjningsstöd. De diskurser som identifierats är diskurser om integration och flyktingmottagande, misstänkliggörandets diskurs och diskurser om arbete som individens möjlighet. Resultat visade till stor del en rapportering med en negativ framtoning där integration och flyktingmottagande lades ofta fram som orsaker till problem. Något som även var centralt var tankegångar kring att individer som mottar försörjningsstöd lurar systemet, viket bland annat uppmärksammades i resonemang om bidragsfusk och vikten av kontroll av det stöd som betalas ut till dessa individer. Vidare framkom även tankegångar som innefattades av resonemang kring att det är den hjälpsökande själv som är ansvarig för behovet av hjälp, och orsaker till behovet tycktes handla om passivitet eller avsaknad av drivkrafter hos dessa personer.
.
Nyckelord: försörjningsstöd, socialbidrag, diskurs, kritisk diskursanalys, media, resurs, moral, marknad
”FREELOADERS”- A QUALITATIVE STUDY OF THREE SWEDISH DAY- AND EVENING NEWSPAPERS PRESENTATION OF WELFARE RECIPIENT
Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work The Social Work Program
Social Work, C Essay 15 credits Autumn 2020
Abstract
The purpose of this study is to examine how three Swedish newspapers reports on individuals that recieve social welfare. The study has a qualitative reasearch design with a constructivist theoretical framework. The analysis is based on Norman Fairclough's critical discourse analysis with the three-dimensional model. The empirical material consists of news and debate articles and the results of the study show three discursive patterns in the newspapers reporting on individuals that recieve social welfare. The discourses that have been identified are discourses about integration and refugee reception, discourses about work as the
individual's opportunity and the discourse of suspicion. Results largely showed a report with a negative appearance where integration and refugee reception were often presented as causes of societal problems. Another thing that was also central was the idea that individuals who receive income support cheat the system. This, among other things, was noted in the reasoning about benefit fraud and the importance of controlling the support paid to these individuals. There were also thoughts and reasoning that expressed that it is the person seeking help himself who is responsible for the need for help, and that the reason for the need is about passivity or lack of driving forces in these people.
Keywords: social welfare recipients, discourse, critical discourse analysis, media, resource, moral, market
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2 BAKGRUND ... 2
2.1 Media ... 2
2.2 Begreppen försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd, socialbidrag och välfärdsmottagare ... 3
3 TIDIGARE FORSKNING ... 3
3.1 Allmänhetens attityder ... 3
3.2 Medias representationer av försörjningsstödsmottagare ... 4
4 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 5
4.1 Konstruktionen av sociala problem ... 5
4.2 Tre dimensioner för uttryck av hjälpsökande ... 6
5 METOD ... 6
5.1 Metodologisk ansats ... 7
5.2 Kritisk diskursanalys ... 7
5.3 Den tredimensionella modellen ... 7
5.3.1 Textdimensionen ... 8
5.3.2 Diskursiva praktiken ... 9
5.3.3 Sociala praktiken ... 10
5.4 Tillvägagångssätt och urval ... 10
5.5 Kodning och tematisering ... 11
5.6 Litteratursökning ... 11
5.7 Etiska överväganden ... 11
5.8 Validitet och reliabilitet ... 12
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 13
6.1 Datamaterial ... 13
6.3 Framställningen av mottagare av försörjningsstöd ... 14
6.3.1 Integration och flyktingmottagande ... 14
6.3.2 Misstänkliggörandets diskurs ... 15
6.3.3 Diskurser om arbete som individens möjlighet ... 17
7 DISKUSSION ... 20
1
1 INLEDNING
Enligt Socialstyrelsen (2020) var det under 2019 omkring 202 000 hushåll som fick ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar ungefär vart tjugonde hushåll. Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd varierar stort mellan olika typer av kommuner, där till exempel arbetsmarknad och befolkningens utbildningsnivå påverkas det samlade behovet. Omfattningen av det ekonomiska biståndet omfattning och utveckling beror i hög grad på arbetsmarknadsläget samt hur andra politikområden agerar och utvecklas (SOU: 2007:002). Att människor som söker ekonomiskt bistånd befinner sig i en svår ekonomisk situation ligger i sakens natur (Starrin, Kalander Blomqvist & Jansson, 2003). Det ekonomiska biståndet är välfärdssystemet yttersta skyddsnät och ska fungera som ett komplement till samhällets generella system. Biståndets uppgift är att tillfälligtvis träda in vid korta perioder av försörjningsproblem (Socialstyrelsen, 2013).
Forskning kring allmänhetens uppfattningar om mottagare av ekonomiskt bistånd har visat att en stor del av den allmänna uppfattningen kring denna grupp är negativ, där till bland annat uppfattningar om att ‘bidragstagande’ beror på bristande ambition hos individen är vanligt förekommande (Jönsson & Starrin, 1998; Starrin & Kalander Blomqvist, 2001). Denna bild framkommer även i den mediala framställningen av gruppen (Golding & Middleton, 1982; Larsen & Dejgaard, 2013: Esmark & Schoop, 2017).
Medierna har kommit att uppta en stor del av medborgares vakna tid och de har fått ett stort inflytande i samhället och en ökad makt över människors tankar (Blomberg, Kroll, Lundström & Swärd, 2004) och för många individer är media den enda kontakten med fenomen som de själva inte möter i sin vardag (SOU 2006:21). Media kan vidare beskrivas ha en dagordningsfunktion eller ett problemformuleringsprivilegium med stora möjligheter att avgöra vilka frågor som tas upp för diskussion samt även sätter ramar för dessa. Men media utgör även en viktig kanal som utnyttjas av andra aktörer för att forma den allmänna opinionen eller påverka synen på sociala problem och dess lösningar (a.a.). Mediernas utbud spelar en avgörande roll gällande att strukturera de bilder genom vilka människor förstår världen och rapportering i media influerar i hög grad hur politiker, journalister och vanliga medborgare tänker om personer som uppbär försörjningsstöd (SOU, 2006:21: Larssen & Dejgaard, 2013). Att granska texter kan lära oss hur språkliga tecken kan fungerar som verktyg för att tänka och handla. Texter sätter spår i oss, både medvetet och omedvetet. Ett sätt att försöka värja sig mot dess påverkan är att granska och pröva texterna dolda eller öppna budskap med ett kritiskt och ifrågasättande förhållningssätt (Hellspong, 2001). Ett sätt att undersöka texter är med en diskursanalys. Ärendet för diskursanalysen handlar om att arbeta med det som sagts eller skrivit för att undersöka mönster i utsagorna, och vilka sociala konsekvenser de diskursiva framställningarna av verkligheten får (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
Vid en genomgång av tidigare forskning inom detta område framkommer inte någon studie enbart i en svensk kontext, vilket gör det intressant och viktigt att undersöka området ytterligare. Om media framställer denna mottagare av försörjningsstöd i negativa termer, riskerar det att bidra till upprätthållandet av diskriminerande strukturer i samhället vilka i sin tur kan påverka människors förståelseramar och handlingar. Utifrån detta är det av intresse att undersöka hur media, som i denna studie avser artiklar i dag- och kvällstidningar, påverkar och påverkas av diskurser i samhället.
2
Media har de senaste decennierna fått en ökad betydelse och en starkare maktställning (Blomberg et.al., 2004). Medierna bestämmer inte vad vi ska tycka, tänka och göra men de utgör däremot en stor betydelse för våra förståelseramar. Utifrån detta utgör medierna en viktig källa för våra föreställningar om vad som är önskvärt och icke önskvärt, möjligt och orealistiskt, normalt och onormalt (SOU, 2006:21) och det finns därmed en anledning att kritiskt granska hur media skildrar personer som uppbär försörjningsstöd. Att ha en kritisk språkmedvetenhet är viktigt. En kritisk språkmedvetenhet ger människor insikt i den diskursiva praktiken som de deltar i när språket används och texter konsumeras samt även i de sociala strukturer och maktrelationer som den diskursiva praktiken formas av (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Vidare har forskning visat att bedömningar av klienter som söker försörjningsstöd inte kan anses objektiva, då klient och socialarbetare har olika uppfattning om orsaker till biståndsbehovet. Socialarbetares subjektiva föreställningar om klientens (arbets) moral är ett påtagligt inslag i bemötandet och i bedömningarna (Nybom, 2008). En kritisk språkmedvetenhet är viktigt i allmänhet och i det sociala arbetet i synnerhet, för att socialarbetaren inte ska reproducera diskriminerande föreställningar i dess tal, texter och handlingar. Att med en diskursanalys studera hur media framställer mottagare av försörjningsstöd kan göra läsaren mer medveten om de ramar som formar och begränsar dess språkbruk och ge möjligheter till hur man kan göra motstånd mot dessa.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att med en kritisk diskursanalys undersöka hur tre svenska dags-och kvällstidningar framställer mottagare av försörjningsstöd och hur denna framställning kan förklaras. Som stöd för att uppfylla syftet utgår studien från följande frågeställningar.
• Hur framställs mottagare av försörjningsstöd i de studerade artiklarna?
• Vilka diskurser framkommer i framställningen?
• Hur kan framställningen av mottagare av försörjningsstöd förklaras utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv?
2 BAKGRUND
Under detta avsnitt definieras och förklaras de mest centrala begreppen, media och försörjningsstöd, för att tydliggöra vad jag syftar på när jag använder begreppen i denna studie.
2.1 Media
Medias inflytande och påverkan på den allmänna opinionen har länge studerats inom samhällsvetenskapen, där mediernas roll för reproduktionen för normer och föreställningar i samhället agerat ett område för forskning (SOU, 2006:21). Definitionen av massmedier har tidigare syftat på stora medier som är riktade till en stor massa. I och med internet och sociala mediers framväxt har dock konsumtionen av de stora medierna minskat, i relation till de ökande antal kanaler som internet och sociala medier möjliggjort. Däremot är det fortfarande de traditionella medierna som dominerar nyhetsförmedlingen, och för att en nyhet ska få en stor spridning krävs i de flesta fall att den förmedlats via ett traditionellt massmedium, exempelvis dags- och kvällstidningar (Weibull & Wadbring, 2014). Till skillnad från andra industriföretag, producerar mediaföretagen snarare symboliska varor, medieprodukter vilka har blivit centrala komponenter i människors kommunikativa miljö. Därmed kan delar av vår faktakunskap och våra tolkningar av verkligheten på mer eller mindre komplexa sätt sägas ha sitt ursprung från medierna. Medierna har betydelse för våra förståelseramar, snarare än att bestämma vad vi tycker, tänker och gör. Därmed utgör medierna en viktig källa för våra föreställningar om vad
3
som är önskvärt och icke önskvärt, möjligt och orealistiskt, normalt och onormalt (SOU, 2006:21). I den påverkanskraft som medierna har, är dess makt att benämna och klassificera verkligheten den viktigaste komponenten. Mediernas sätt att beskriva och representera denna verklighet, blir därmed den viktigaste källan för kunskap om sammanhang som vi själv inte är bekanta med (SOU, 2006:21).
2.2 Begreppen försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd, socialbidrag och
välfärdsmottagare
Socialtjänstlagen (2001: 453) definierar försörjningsstödets innebörd som: ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (Försörjningsstöd) för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå”. Ett annat begrepp som förekommer i sammanhanget är ekonomiskt bistånd, vilket skiljer sig från försörjningsstöd i den bemärkelsen att det avser all ekonomiskt stöd en person kan få via Socialtjänstlagen. I praktiken tycks dock begreppet användas synonymt med försörjningsstöd. Det tredje begreppet, socialbidrag, är en äldre benämning på försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd. Begreppen kommer användas synonymt i uppsatsen. Även om begreppet socialbidrag kan anses förlegat så är det fortfarande det som förekommer i stor utsträckning i de artiklar som studerats. Med grund i detta kommer begreppet att användas vid presentationen och analysen där det förekommer, för en så empirnära tolkning som möjligt. När detta sker kommer begreppet att markeras med enkla citationstecken (‘...’). Presentationen av den internationella forskningen används begreppet välfärdsmottagare som ett samlingsbegrepp för mottagare av former av stöd för försörjning i olika länder.
3 TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt kommer tidigare forskning som är relevant för ämnet att redogöras för. Både nationella och internationella studier presenteras, där två av de internationella studierna baseras på undersökningar i Danmark. Då Danmark i många avseenden har liknande välfärdssystem som Sverige så bedöms de relevanta för den aktuella kontexten för studien.
3.1 Allmänhetens attityder
Att människor som söker ekonomiskt bistånd befinner sig i en svår situation ligger i sakens natur och att leva med små ekonomiska marginaler kan vara förenat med känslor av mindrevärde och en känsla av att inte klara sig själv (Starrin, Kalander- Blomqvist & Karlsson, 2003: Jönsson & Starrin, 2000). Det moderna stödet för individer i en ekonomiskt utsatt situation är i flera avseenden ett framsteg i jämförelse med den tidigare fattighjälpen på tidigt 1900-tal. Det finns dock fortfarande en hel del olägenheter av social karaktär som är förbundet med att vara i behov av försörjningsstöd, där en av dessa handlar om allmänhetens attityder (Starrin et al., 2003). En stor studie som berör ämnet är en brittisk studie av Golding och Middelton (1982) inom vilken det framgår att en betydande del av allmänheten har en negativ inställning till bidragstagare och att de borde känna skam då de lever på andras pengar. En annan uppfattning som var vanligt förekommande i respondenternas svar var att personer som mottog försörjningsstöd utnyttjade systemet. Författarna (a.a) menar på samtida välfärdsbilder om moral i arbetsetik och självförsörjning och patologin av individuell otillräcklighet kan spåras till begreppen fattigdom och moraliska laster som fanns i de tidigaste fattigdomslagarna i Storbritannien. Studier visar även att personer som mottar försörjningsstöd känner av de samhälleliga attityder som finns om dem. Det är till exempel vanligt förekommande att dessa personer tror att allmänheten anser att man är lat, saknar ambition, utnyttjar systemet eller har alkohol- och drogproblem (Starrin & Kalander- Blomqvist, 2001). Starrins et.al. (2003) studie
4
visade att 51% av respondenterna som uppbar försörjningsstöd skulle tycka att det var förargligt om en granne fick reda på att man mottog försörjningsstöd. Rank (1994) presenterar även ett resultat att majoriteten av personer i USA som uppbär försörjningsstöd hade i likhet med övriga delar av allmänheten negativa attityder gentemot andra som uppbar försörjningsstöd.
En brittisk studie av Reeves och de Vries (2016) undersöker om mediatäckningen om upploppen efter en uppmärksammad skjutning i Storbritannien påverkade attityden till välfärdsmottagare. Eftersom upploppen som utgör händelsen för studien allmänt uppfattades vara utförd av invånare i socioekonomiskt utsatta områden, gjordes kopplingen till Storbritanniens välfärdspolitik. Studien baseras på intervjuer om attityder till välfärdsmottagare innan och efter upploppet. Innan upploppen framkom inga större skillnader i attityder mellan tidningsläsare och icke-tidningsläsare, men resultatet efter upploppet visade en signifikant skillnad i attityderna mellan tidningsläsare och icke-läsare. Tidningsläsarna trodde i allt högre grad än icke-läsare att de som mottog bidrag inte förtjänade hjälp, att de kunde hitta ett jobb om de ville och att de var oärliga (Reeves & de Vries, 2016). Resultaten visar på att medias rapportering av upploppen påverkade attityden till välfärdsmottagare, och specifikt att rapporteringen ökade sannolikheten för läsare av tryckta medier att uttrycka negativa attityder till välfärdsmottagare jämfört med resten av populationen (a.a).
3.2 Medias representationer av försörjningsstödsmottagare
Bilden och stereotypen av fattigdom och fattiga i media har varit ett föremål för forskning länge (Golding & Middleton, 1982). Larsen & Dejgaard (2013) undersöker hur fattiga och mottagare av försörjningsstöd/välfärdsmottagare avbildas i danska, brittiska och svenska dagstidningar. Författarna (a.a) argumenterar för att det finns en institutionell välfärdsregimslogik bakom hur fattiga och välfärdsmottagare avbildas i media. Larssen och Dejgaards (2013) studie visar att fattiga och välfärdsmottagare avbildas negativt i en liberal välfärdsregim (Storbritannien) samt att välfärdsmottagare avbildas mindre negativt i två socialdemokratiska välfärdsregimer, Sverige och Danmark. Därmed stödjer resultatet till stor del det klassiska argumentet att den offentliga diskussionen om fattiga och välfärdsklienter är hårdare i liberala regimer, och mjukare i socialdemokratiska regimer. Resultatet visade vidare att de positiva berättelserna utgjorde 62% av de svenska berättelserna, 55% av de danska och 41% av de brittiska berättelserna. Skillnaderna mellan de olika välfärdsregimerna återspeglades starkast i de negativa berättelserna. Till exempel fanns det i Storbritannien många fler berättelser om att människor fuskar med välfärdsförmåner än i Sverige och Danmark, vilket stödjer argumentet att välfärdssystem som domineras av selektiva förmåner och tjänster tenderar att ge en diskussion om missbruk av dessa. Studien styrker även tidigare forskning kring att den ekonomiska ojämlikheten och höga fattigdomsgraden i många liberala välfärdsregimer tenderar att generera negativa berättelser, där berättelser om brott, terrorism och antisocialt beteende utgjorde 11 % av det brittiska urvalet i jämförelse med 1 respektive 3 % av det svenska och danska (a.a).
Esmark och Schoop (2017) undersöker huruvida danska politiska partier bakom reformer som nedskurit välfärden framställer mottagare av bidrag som oförtjänta av stödet samt om media följer en sådan politisk inramning av gruppen. Resultatet av studien visar att nedskärning av välfärden åtföljs av politiska försök att ge bilden av mottagare som mindre förtjänta av stödet. Resultatet visade även att media inte bara kan ses som en plattform där denna politiska inramning av gruppen sker, utan att media även är starkt påverkad av denna inramning i rapportering (a.a). Det komplexa samspelet mellan media och politik belyses och resultatet av studien visar att media behöver inkluderas som en viktig aktör i den bredare debatten om förtjänst och nedskärningar inom välfärden (a.a). Även en studie av Slothuus (2003) visar att
5
påverkan på medborgarnas uppfattning om välfärdsmottagare som förtjänta eller inte av stöd, är ett effektivt sätt att få stöd till politiska förslag om att skära ner på välfärden. De deltagare i studien som exponerades för en tidningsartikel som tolkar välfärdsmottagare som beskrevs sakna incitament att hitta ett jobb, upplevde dessa som mindre förtjänta och dessa deltagarna var mer positiva till politiska reformer med minskad välfärd. Däremot upplevde deltagarna som exponerades för den alternativa ramen där välfärdsmottagare framställdes som att de saknade möjligheter på arbetsmarknaden som mer förtjänta av stödet, och dessa deltagare blev mindre stödjande av politiska förslag att skära ner på välfärden.
4 TEORETISKA PERSPEKTIV
Syftet med denna studie är att med en kritisk diskursanalys undersöka hur tre svenska dags-och kvällstidningar framställer mottagare av försörjningsstöd och hur detta kan förklaras. Diskursanalysen har en mångvetenskaplig karaktär, där den kan framhållas bland annat både som en teori och metod (Bergström & Boréus, 2018). Denna studie kommer använda diskursanalysen som verktyg för båda. För att skapa en förståelse för den bredare sociala praktik där diskurserna framkommer, är inte diskursanalysen tillräcklig utan det är nödvändigt att koppla in en annan relevant teori för att skapa en förståelse för den bredare sociala praktiken där texten befinner sig (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). För att kunna analysera diskurserna utifrån den sociala praktik där de framkommer har jag valt ett teoretiskt perspektiv som belyser sociala problem som konstruktioner samt ett en teori som kan synliggöra för olika diskursiva mönster i medias rapportering om mottagare av försörjningsstöd.
4.1 Konstruktionen av sociala problem
Enligt konstruktivister kan något klassas som problem först när en individ upplever och beskriver det som sådant, med andra ord är den subjektiva definitionen ett nödvändigt villkor för att man ska kunna tala om ett problem (Sahlin, 2002). Att något definieras som orättvist räcker inte för att det ska handla om ett socialt problem, utan det behöver även uppfattas som åtgärdbart. Med grund i detta har sociala problem alltså kognitiva och normativt element och förutom detta kan de även beskrivas som något som kräver offentliga insatser. För att till exempel våld förutom som ett individuellt problem även ska uppfattas som ett samhällsproblem, krävs en uppfattning om att det inte bara är individens ensak utan även att det allmänna bör ingripa i form av lagstiftning, behandling eller förebyggande insatser (a.a.). Det kan dock finnas varierande ontologiska antaganden inom konstruktivismen, där till exempel negativa sociala förhållanden kan tillskrivas en bestämd existens och utformning även om de inte uppfattas som ett problem, medan andra hävdar att dessa sociala förhållanden uppstår genom föreställningarna om dem. Det vill säga att konstruktionerna av verkligheten ger upphov till en verklighet (a.a). Den ontologiska utgångspunkt som tas för denna studie är snarare det senare, vilket för denna studie görs relevant vid diskussionen av hur sättet att rapportera kring denna grupp kan påverka samhälleliga attityder kring mottagare av försörjningsstöd.
Konstruktioner av problem kan även vara orsaken till just det fenomen de beskriver eller de konsekvenser som det varnar för. Ett exempel för detta är när föreställningen att en ökad invandring förstärker främlingsfientlighet blir argument för en begränsad asylrätt (Sahlin, 2002). Den sociala världens existens bortom konstruktionerna av den kan delas upp i två, där alla sociala institutioner i någon mening är mänskliga produkter och sociala konstruktioner eftersom de inte “växer upp ur jorden eller instiftas av gud” (Sahlin, 2002, s.116). Däremot kan de, när de väl är etablerade, tillskrivas en viss oberoende existens. Sociala institutioner finns innan vi föds, och konfronterar oss som sociala fakta, naturgivna eller iallafall existerande
6
oberoende av människors vilja (a.a). Således blir det intressant att studera den process där en ny definition och lösning av problem institutionaliseras och även hur befintliga institutioner påverkar hur problem definieras och hanteras (a.a). För denna studie är det därmed intressant att studera media som en social institution där definitioner och lösningar av sociala problem hanteras.
4.2 Tre dimensioner för uttryck av hjälpsökande
Som en mer konkret konstruktivistisk analysmodell har jag i denna studie använt mig av den norska sociologens Georges Midres teori om att den institutionaliserade synen på hjälpsökande, det vill säga de tankegångar om hjälpsökande och orsaker till hjälpbehovet som uttrycks i socialpolitiska lagar och styrdokument, innehåller tre dimensioner (Nybom, 2008). Dessa dimensioner framhålls i olika grad under olika strukturella förhållanden och benämns som moral, resurs och marknad och handlar således om den hjälpsökandes moral, den hjälpsökandes resurser respektive samhällets ansvar för enskildas möjligheter att få arbete (Nybom, 2008). Dimensionerna redogörs för nedan:
Moraldimensionen ger uttryck för tankegångar där ansvaret för bidragsbehov läggs på individen, genom ett ifrågasättande av den hjälpsökandes moral och arbetsvilja. Dessa tankegångar var stora under 1600–1800-talet. Arbetsmoralen ifrågasattes då implicit, i resonemang om att den hjälpsökande skulle fostras till högre arbetsmoral (till exempel genom tvångsarbete i arbetshus). Midré menar att moraldimensionen har gått hand i hand med höga krav på klienten att visa sig arbetsvillig, och den moraliska dimensionen är även den som har varit framträdande vid perioder av arbetsunderskott (Nybom, 2008).
Resursdimensionen i sin tur betecknas av socialpolitiska resonemang om den hjälpsökandes resursbrister. Dimensionen rymmer en acceptans av att bristande legitima resurser försämrar förutsättningarna för den hjälpsökande att försörja sig genom arbete. Under 1900-talet började bristande resurser uppmärksammas mer vilket då tonade ner den enskildes moraliska ansvar. Sjukdomsbegreppet utvidgades och hjälpsökande som tidigare var föremål för moraliserande omdömen kunde nu istället beskrivas med medicinska termer (Nybom, 2008). Senare under 1900-talet började resursbrister hos den hjälpsökande att betraktas som påverkansbara och ett rehabiliterings- och omskolningsperspektiv blev framträdande, där man gick till rätten till arbete snarare än arbete som skyldighet. De aktiviteter som den hjälpsökande utförde för att vara berättigad bidrag, talades om som behandling och inte som fostran till arbetsvillighet. Denna dimension menade Midré har framhållits när det istället har funnits ett överskott på arbetskraft i samhället och där arbetsgivare har kunnat välja bort personer med begränsad arbetsförmåga (a.a).
Marknadsdimensionen utmärks av tankegångar där ansvaret för att människor ska kunna få arbete läggs på samhället och inte individen. Frågor om arbetsmarknadens utbud och statens möjligheter att kunna påverka detta var aktuella frågor under 1970–1980-talets utvidgande av arbetsmarknadspolitiken för att mildra de konsekvenser som arbetslösheten hade för medborgarna. Enligt Midré så stärks kraven på att det offentliga ska bistå hjälpsökande när marknadsdimensionen betonas i socialpolitiken, på grund av att individens behov av bidrag i högre grad betraktas som utom dess förmåga att påverka (Nybom, 2008).
5 METOD
I detta avsnitt presenteras studiens metodologiska ansats, kritisk diskursanalys och den tredimensionella modellen. Den tredimensionella modellen, som används för studiens analys,
7
beskrivs först övergripande vilket sedan följs av en närmare beskrivning av dimensionerna var för sig. Därefter följer en redogörelse för tillvägagångssätt och urval, kodning och tematisering samt litteratursökning. Avsnittet behandlar även de etiska överväganden som gjorts under studiens gång och slutligen förs en diskussion kring studiens kvalitetskriterier.
5.1 Metodologisk ansats
Utifrån syftet med studien är en kvalitativ forskningsdesign bäst lämpad. För att få en bra förståelse för hur språket används och påverkar verkligheten är diskursanalys den forskningsdesign som kommer användas och det diskursanalytiska angreppsätt som valts är den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.
5.2 Kritisk diskursanalys
Ordet diskurs kan enkelt beskrivas som “ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det finns flera sätt att förhålla sig till diskursanalys, där alla sätt dock delar utgångspunkten att det sätt vi talar på inte neutralt avspeglar vår omvärld, våra identiteter och sociala relationer utan det spelar en aktiv roll i skapandet och förändringen av dem (a.a). Diskursanalysen omfattar ”en syn på språk och språkanvändning som innebär att språket inte uppfattas som ett neutralt instrument för kommunikation” (Bergström & Ekström, 2018, s.254). Det diskursanalytiska angreppssätt som valts för denna studie är kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen blir ett lämpligt verktyg i studien då den beaktar exempelvis det politiska systemets struktur och mediernas institutionella struktur, än enbart det textuella vid analys av diskursiva praktiker i medier.
Även inom den kritiska diskursanalysen finns ett antal olika angreppssätt (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det angreppssätt som kommer användas i denna studie är Norman Faircloughs. Centralt inom Faircloughs perspektiv är att diskurs är en viktig form av social praktik, som både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter, sociala relationer och maktrelationer (a.a). Sociala praktiker definieras enligt Bergström och Boréus (2018) som de sätt på vilka människor gör saker, till exempel handlingsmönster, vanor och konventioner som mer eller mindre följer explicita regler. Diskurser formas även av andra sociala praktiker och strukturer. Enligt Fairclough är till exempel textanalys som metod ensam otillräcklig som diskursanalys, med anledning av att den inte belyser förbindelserna mellan texterna och de samhälleliga processerna och strukturerna. Att diskurser både är konstituerande och konstituerade är därmed en central del i Faircloughs kritiskt diskursanalytiska perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Detta gör Faircloughs kritiskt diskursanalytiska perspektiv lämpligt vid en studie av hur mottagare av försörjningsstöd framställs i media och hur dessa konstruktioner kan förstås och vad de kan tänkas vara uttryck för i en bredare kontext.
5.3 Den tredimensionella modellen
För att genomföra analysen av den insamlade empirin har Faircloughs tredimensionella modell valts. Den presenteras nedan och sedan görs även en redogörelse för hur den har använts i analysen.
Utgångspunkten för den tredimensionella modellen är att diskursiva praktiker förhåller sig till andra sociala praktiker vilket innebär att diskursen alltså är inlagrad i ett större sammanhang än en specifik kontext (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Till exempel kan de diskurser som utläses ur en text i en tidning inte bara studeras i det sammanhang där de förekommer (media) utan de behöver även förstås i ett större samhälleligt sammanhang, där de diskursiva mönster som framkommer behöver förstås på en annan nivå. Den specifika karaktären för den diskursiva praktiken är därmed beroende av den sociala praktik som den är en del av och det är alltså den
8
sociala praktiken som utgör utgångspunkt för utformningen av problem vid en kritisk diskursanalys enligt denna modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Vid analys av diskurser finns det två dimensioner som analysen bör fokuseras på: den kommunikativa händelsen och diskursordningen. Den kommunikativa händelsen beskriver “ett fall av språkbruk” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.73). De kommunikativa händelser som fokuseras kring i denna studie är alltså artiklarna, där varje enskild artikel utgör en enskild kommunikativ händelse. Diskursordningen är summan av de typer av diskurser som används inom en social institution (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). För den aktuella studien utgör massmedia den sociala institutionen i centrum och inom massmedia existerar flera diskurser samtidigt vilka utgör den aktuella diskursordningen.
Varje kommunikativ händelse har tre dimensioner; text, en diskursiv praktik och en social praktik. Alla dessa dimensioner ska användas vid analys av en kommunikativ händelse. Man behöver därmed se till textens egenskaper, och hur de är förbundna med den bredare sociala praktik som den kommunikativa händelsen utgör en del av (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Analysen av den diskursiva praktiken, handlar om hur textförfattaren använder redan existerande diskurser och genrer för att skapa en text, och även hur mottagaren av texten använder diskurser i sin konsumtion och tolkning av texten (a.a). Det centrala målet med den kritiska diskursanalysen enligt Faircloughs perspektiv är att alltså att redogöra för sambanden mellan språkbruk och social praktik, genom att analysera de kommunikativa händelserna, artiklarna, utifrån konkreta fall av språkbruk eller artikeln som del av diskursordningen. Vid ett konkret genomförande av detta behöver samtliga dimensioner - text, diskursiv praktik och social praktik, att analyseras åtskilt (a.a).
Figur 1, Faircloughs ramar. (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s, 74). 5.3.1 Textdimensionen
Med en detaljerad analys av texternas egenskaper är det möjligt att kartlägga hur diskurserna förverkligas textuellt. Textanalysen används för att få insikt i hur diskursiva processer kan avläsas i specifika texter, till exempel utifrån grammatik, vokabulär och sammanhang mellan satser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Inom denna dimension av den kritiska diskursanalysen utifrån denna studies frågeställningar ligger fokus på att besvara frågeställningarna hur mottagare av försörjningsstöd framställs i de studerade artiklarna. Till analysen av texter presenterar Fairclough en mängd olika redskap som stöd, där två viktiga grammatiska element är transitivitet och modalitet, vilka jag kommer att använda som analysredskap.
Transitivitet handlar om hur man i analysen ser på hur händelser och processer länkas, eller inte länkas, samman med objekt och subjekt, med syfte om att klarlägga de ideologiska konsekvenser som olika former av framställningen kan ha (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Ett exempel för detta är satsen “50 sjuksköterskor avskedades igår”. Här används en passiv form och agenten utelämnas, det tycks som att avskedandet uppstod som något slags
9
naturfenomen där ingen agent kan ställas ansvarig (a.a.). En satskonstruktion av den typen fråntar agenten ansvaret genom att lägga vikt vid effekterna. De handlingar och processer som ledde fram till effekterna bortses ifrån (a.a).
Modalitet betyder “sätt”, och att analysera en texts modalitet fokuserar på talarens grad av instämmande i en sats (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Exempelvis utgör påståendena “det är kallt”, “jag tycker att det är kallt” och “kanske är det lite kallt” olika sätt att uttala sig om temperaturen, olika modalitet där talaren förbinds på olika sätt med påståendet. “Det är kallt” har högre modalitet än “kanske är det lite kallt”, då talarens säkerhetsgrad för påståendet är hög. Den modalitet som väljs ger konsekvenser för diskursens konstruktion av sociala relationer och kunskapssystem. Olika former av modalitet används i olika diskurser, där massmedia till exempel ofta lägger fram tolkningar som om de vore fakta (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Detta görs dels genom användning av kategoriska modaliteter och dels genom användning av objektiva snarare än subjektiva modaliteter, till exempel genom att säga “det är farligt” istället för “vi anser att det är farligt” (a.a).
5.3.2 Diskursiva praktiken
Vid analys av den diskursiva praktiken ligger intresset vid hur texten är producerad och hur den konsumeras (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Till exempel kan man undersöka produktionsförhållandena på en tidning, genom att ta reda på vilken led en text går igenom innan tryck, och vilka förändringar som görs i detta led (a.a). De ramar för textproduktionen som finns, ses som en förutsättning för att kunna knyta samman textdimensionen med den sociala praktiken (a.a). Analysen av den diskursiva praktiken koncentrerar sig på hur textförfattaren bygger på redan existerande diskurser för skapandet av texten. Inom en diskursordning går det att urskilja flera olika diskurser och diskursordningen kan beskrivas som “summan av alla de diskurser som används inom en social institution eller social domän” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.76). Hur diskurser används som resurser i kommunikationen, styrs av diskursordningen eftersom diskursordningen lägger restriktioner på vad som kan sägas. Däremot har användare av språket möjlighet att förändra diskursordningen, om diskurser används på nya sätt, eller när man inför diskurser som tillhör en annan diskursordning (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I analysen av de kommunikativa händelserna, de enskilda artiklarna, kan därmed fokus läggas vid att studera hur diskurserna används och om det finns fall av ifrågasättande av diskursordningen vilket då kan påverka den sociala praktiken.
När det går att urskilja olika diskurser inom och mellan diskursordningarna, handlar det om interdiskursivitet (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I texter förekommer det information som i stor utsträckning är underförstådd, texter är ofta fyllda av hänvisningar till en antydd bakgrundsinformation som inte framkommer klart uttalat (Bergström & Boréus, 2018). Därför kan det behövas analytiska verktyg för att kunna analysera dessa former av underförstådd information och begreppet intertextualitet utgör i denna studie ett av dessa. Intertextualitet beskriver det förhållandet där kommunikativa händelser bygger på tidigare händelser. Detta kan vara mer eller mindre tydligt, där en särskild form av intertextualitet är manifest intertextualitet som beskriver när texter uppenbart bygger på andra texter, vilket framgår av till exempel referenser till dem. Latent intertextualitet beskriver istället när författaren inte tydliggör att texten bygger på andra texter, men det är samtidigt underförstått att det finns andra källor som ligger till grund för påståendet. En form av latent intertextualitet är antagande och innebär att skribenten utelämnar referenser till det som skrivs då det tas för givet att det är allmänt känt (a a).
10
5.3.3 Sociala praktiken
Efter en undersökning av texten som text och diskursiv praktik ska dessa, enligt Faircloughs tredimensionella modell, två placeras i förhållande till den bredare sociala praktik som den är en del av. Det finns två aspekter av denna kontextualisering, dels ska relationerna mellan den diskursiva praktiken och den diskursordning som den ingår i kartläggas, där frågor som vad är det för nät av diskurser som den diskursiva praktiken ingår i och hur fördelas och regleras de? Dels syftar kontextualiseringen till att kartlägga de icke-diskursiva sociala och kulturella relationer och strukturer som utgör ramen för den diskursiva praktiken. Dessa kan till exempel handla om vilka institutionella och ekonomiska förutsättningar som finns för den aktuella diskursiva praktiken (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
Det är i analysen av förhållandet mellan diskursiv praktik och den bredare sociala praktiken som man kan närma sig frågan om förändring och ideologiska konsekvenser. Reproducerar den diskursiva praktiken diskursordningen, eller transformeras med social förändring som resultat? Förstärker och döljer den diskursiva praktiken ojämlika förhållande i samhället, eller sätts maktpositioner i fråga? (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I denna del av analysen är inte diskursanalysen tillräcklig på grund av att den sociala praktiken har både diskursiva och icke-diskursiva element, utan det är nödvändigt att koppla in en annan relevant teori (a.a) för att skapa en förståelse för den bredare sociala praktiken där texten befinner sig. De teoretiska perspektiv som valt för denna studie är teorier om sociala problem som konstruktioner och som en mer tydlig analysmodell för detta har en teori om tre dimensioner för hjälpsökande använts, vilka redogörs för under avsnitt 4.2. Dessa bedöms utgöra en bra utgångspunkt för att kunna göra en analys av den sociala praktiken då de stämmer bra överens med diskursanalytiska perspektiv.
5.4 Tillvägagångssätt och urval
För att samla in data till denna studie användes databasen ‘Artikelsök’. Sökningen delades upp i flera moment för succesivt bredda urvalet. Sökningen utfördes 2020-11-04 och till en början gjordes sökningar under år 2020. Sökningen avgränsades även till endast tidningar och inte tidskrifter, då texter i den typen av media inte var relevant att studera utifrån syftet. De sökord som användes var ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och socialbidrag då syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen kring detta ser ut. Vid en första sökning av samtliga begrepp gavs en träff om totalt 19 unika träffar. Efter detta utökades sökningen till att även innefatta åren 2017–2019 vilket utökade träffarna med 37 unika träffar. Därefter sållades träffarna ut utifrån de mediekällor som valts för studien, kvarstående träffar lästes sedan igenom och ett urval gjordes utifrån relevans. Det kriteriet som användes för att välja artiklarna var att artiklarna tydligt skulle handla om försörjningsstöd och träffar där till exempel ordet försörjningsstöd enbart nämndes som ett exempel och där temat för artikel var något annat, sållades bort. De artiklar som bedömdes relevanta hade försörjningsstöd som huvudtema eller utgjorde en större del av artikelns tema. Efter urvalet kvarstod 19 artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen med olika artikelform vilka utgör studiens empiri.
Den empiri som insamlats för denna studie är utifrån ett målinriktat urval. Ett målinriktat urval är enligt Bryman (2008) en urvalsmetod där målet är att välja ut enheter på ett strategiskt sätt. Vid ett målinriktat urval väljs enheter ut för att de är av relevans för en förståelse av en företeelse och det är därmed viktigt att forskaren är medveten kring vilka kriterier som är relevanta för att utesluta en enhet (Bryman, 2008). Enheterna för denna studie är tidningsartiklarna. En avgränsning som gjordes var att endast studera artiklar från de fyra största dagstidningarna och kvällstidningarna i Sverige, vilka är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. En annan bedömning som gjordes var att dessa fyra dags- och
11
kvällstidningar utgjorde ett bra urval då de har olika politiska beteckningar, där Dagens Nyheter är oberoende liberal, Svenska Dagbladet obunden moderat, Aftonbladet obundet socialdemokratisk och Expressen obunden liberal. I urvalsprocessen framkom dock ingen relevant träff från Svenska Dagbladet utifrån kriteriet som nämns ovan och endast de övriga tre kvarstod därmed. En ytterligare aspekt gällande urval av dagstidningar var dess olika karaktär. Dagens Nyheter och Svenska dagbladet är prenumerant- och storstadstidningar, med kvalitetskrav på sig att informera om samhällsrelevanta frågor. Aftonbladet och Expressen i sin tur säljs i lösnummer och är rikstäckande kvällstidningar med en stor del nöjes-och kändisartiklar men samtidigt ett stort opinionsmaterial i form av krönikor och debattartiklar (SOU: 2006:21). Med grund i detta bedöms de valda medierna täcka rapportering som når samtliga delar av Sverige, och inte enbart storstadsregioner.
5.5 Kodning och tematisering
Massmedieprodukter kan förutom en kvantitativ innehållsanalys även granskas på ett sådant sätt som gör att dess kvalitativa natur behålls och en sådan typ av analys ingriper vanligtvis att författaren söker efter olika teman i de studerade källorna (Bryman, 2008). Analysen beskrivs enligt Watt Boolsen (2007) börja i och med en första genomläsning av textmaterialet och upphöra när undersökning avslutas. Hela forskningsprocessen kan därmed ses som en kodningsprocess. Det empiriska materialet lästes igenom ett flertal gånger och i materialet gjordes markeringar och anteckningar för olika nyckelord och begrepp som framkom. Till exempel framkom ofta begrepp som arbetslinjen, integration, bidragsberoende, fusk, och bidragstagare med mera. Därefter gjordes en sökning efter övergripande mönster utifrån dessa. Dessa mönster sammanfattades efter ett tag som kategorier, som markerades med olika färg i texten. Ur dessa kategorier kunde jag sedan urskilja diskurser och dessa presenteras i resultat- och analysdelen.
5.6 Litteratursökning
För att hitta relevant underlag till presentation och analys till uppsatsens forskningsområde gjordes en sökning av tidigare forskning inom ämnet. Vetenskapliga artiklar söktes via databasen Social Service abstract och Social Science Premium Collection, där sökord som welfare recipients, attitudes, media och discourse användes för att hitta internationella studier av relevans för studien. Vid en första inläsning av tidigare forskning inom ämnet framkom i flera artiklar referenser till en stor och inflytelserik studie från 1982 av Golding och Middleton, vilket gjorde att en avgränsning till forskning mer nära i tid inte gjordes, utan avgränsades till tidpunkten för den studien. För sökning bland nationella studier användes sökorden försörjningsstöd, attityder, socialbidrag, socialbidragstagare och diskurs. Resultaten av sökningen avgränsades till peer-reviewed. I de relevanta artiklar som hittades gjordes även en granskning av referenser för att vidare hitta intressanta och användbara artiklar. Litteratur i form av böcker har sökts via Universitetsbibliotekets sökmotor Primo.
5.7 Etiska överväganden
I detta avsnitt kommer exempel för god forskningsed och forskningsetiska riktlinjer först att redogöras för i allmänna termer men som sedan följs av ett etiskt resonemang för denna studie. Vetenskapsrådet (2002) beskriver de forskningsetiska principer som är av stor vikt att beakta vid studier, även på grundläggande nivå som denna studie. Att forskning bedrivs är viktigt och nödvändigt för både individer och samhällets utveckling, vilket ger dessa aktörer ett berättigat krav på att forskning bedrivs utifrån väsentliga frågor och med hög kvalitet. Detta krav kallas forskningskravet. Samtidigt så har samhällets medlemmar ett berättigat krav på skydd mot
12
kränkningar i sina livsförhållanden och får heller inte utsättas för psykisk eller fysisk skada, vilket beskriver individskyddskravet. En självklar utgångspunkt för forskningsetiska överväganden är individskyddskravet. Individsskyddskravet är konkretiserat i fyra allmänna
huvudkrav på forskningen, vilka är samtyckeskravet,
informationskravet, konfindentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet avser att forskaren ska informera de som berörs av forskningen om syftet med studien. Samtyckeskravet rör att forskaren vid studier med deltagares aktiva insats behöver inhämta samtycke för medverkan. Konfidentialitetskravet handlar om att de uppgifterna om personer i en undersökning ska hanteras konfidentiellt och förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte har åtkomst. Frågan om konfidentialitet i forskning har ett nära samband med frågan om offentlighet och sekretess (Vetenskapsrådet, 2002) och kan tänkas vara extra central i och med den nya dataskyddsförodningen GDPR. Slutligen beskriver nyttjandekravet de uppgifter som insamlas om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002).
Etiska riktlinjer och överväganden spelar en stor roll gällande forskningens kvalitet, genomförande och hur resultatet kan användas för att utveckla samhället på ett ansvarsfullt sätt (Vetenskapsrådet, 2017). Forskningsetiken är heller inte statisk, utan nya etiska problem görs aktuella när nya metoder och nya typer av material analyseras (a.a). Ett exempel för detta är framväxten av internet, där nya dimensioner för etiska dilemman har skapats. För forskaren finns idag ett stort material i form av nyhetsgrupper, chattsajter, diskussionsforum m.m. som kan tyckas lockande att utnyttja för en studie, vilket i internetvärlden betraktas som mycket negativt (Bryman, 2008). Bortsett från sådan kritik, är det etiskt diskutabelt att betrakta dokument i form av pågående samspel mellan användare på nätet, som passande för en analys. Däremot, om användarna inte har lämnat samtycke till att bli studerade på det sättet så har nog heller inte samtyckesprincipen följts (a.a). Det insamlade materialet för denna studie är publicerat i en tryckt, fysisk tidningsupplaga av tidningen, publicerat på den digitala sajten för tidningen eller både och. De artiklar som använts har därmed publicerats för allmänheten och betraktas därmed som offentliga. Enligt Vetenskapsrådet (2002) behöver samtycke ej efterfrågas om deltagarna tas från existerande myndighetsregister eller massmedia. Ett etiskt övervägande kring denna fråga blir därmed att samtyckeskravet inte anses aktuellt i denna studie, men det bör dock betonas att detta inte utesluter att materialet behandlas på ett sakligt och korrekt sätt. Ett liknande resonemang rör relevansen för informationskravet för denna studie. Etiska överväganden kring konfidentialiteskravet görs aktuellt i och med att upphovspersonerna till artiklarna redan är offentligt publicerade och finns tillgängliga för allmänheten. Däremot kommer jag i studien inte lägga någon vikt på vem författaren är utan artiklarna är anonymiserade och används i resultat, analys och diskussion med ett tilldelad nummer. Artiklarna är dock presenterade i referenslistan, vilket möjligen gör anonymiseringen tandlös. Min utgångspunkt är dock att de enskilda författarna till artiklarna inte nödvändigtvis och ensamt kan anses vara representativa för det som framkommer i analysen, varför det anses onödigt att äventyra konfidentialitetskravet och använda namn i den löpande texten. Nyttjandekravet handlar slutligen, som ovan nämns, om att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskning (Vetenskapsrådet, 2002) och även detta krav anses inte relevant utifrån ovanstående resonemang om den offentliga publicitet som artiklarna redan har. Denna studie bedöms inte utgöra något som skulle förändra eller förvärra situationen kring detta.
5.8 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet utgör viktiga kriterier gällande en undersöknings kvalitet. Däremot finns en diskussion kring begreppens relevans för kvalitativ forskning, då begreppet validitet ofta rör frågor om mätning. I den kvalitativa forskningen kan begreppen assimileras utan att
13
ändra dess betydelse, men man behöver däremot lägga mindre vikt vid frågor som rör kvantitativ mätning (Bryman, 2008). Begreppet validitet kan beskrivas som den aspekt som rör om studien undersöker vad den är avsedd att undersöka. En annan aspekt av validitet i kvalitativ forskning, till exempel av karaktären diskurs- eller textanalys, är valet av texter att analysera i syfte att besvara särskilda forskningsfrågor. Om studien ska anses valid bör valet av texter vara väl motiverat (Bergström & Boréus, 2018). Ett sätt att avgöra om en diskursanalys är valid är att se på sammanhanget, där analytiska påståenden ska ge diskursen en form av sammanhang. Om det finns element som inte passar in i den diskursanalytiska redogörelsen, kommer andra sannolikt inte att acceptera den som trovärdig (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Huruvida analysen är valid kan även bedömas genom dess fruktbarhet, där fruktbarheten beskriver analysramens förklaringskraft och dess förmåga att frambringa nya förklaringar (a.a).
En god validitet räcker dock inte för studiens trovärdighet. Det krävs även precision för forskningsstudien, en aspekt som betecknas reliabilitet. Ett sätt att testa reliabilitet är att jämföra resultat av oberoende studier av samma fenomen, för att se om de utförts på samma sätt. I de fall där olika personer kommer fram till samma resultat, kan man tala om hög intersubjektivitet och därmed en god reliabilitet (Bergström & Boréus, 2018). I denna studie har jag utförligt beskrivit hela forskningsprocessen med syfte att skapa en transparens för att öka studiens reliabilitet. Däremot beskriver Bergström & Boréus (2018) att idealet om att det ska vara möjligt för olika forskare att komma fram till identiska resultat är byggt på idén om ett neutralt observationsspråk. Något som inom samhällsforskningen är kontroversiellt. Även Bryman (2008) nämner att texttolkningar är subjektiva och därmed sannolikt blir olika beroende på vem som utför dem. Med grund i detta är de möjligt att denna studie inte har en hög intersubjektivitet. Däremot finns det andra aspekter av studiens reliabilitet som är högre, till exempel att det material som insamlats kommer inte kommer ändras över tiden utan finns till hands vid en sökning enligt samma metod som beskrivs ovan. Detta ökar möjligheten för fler forskare att utföra samma undersökning och få liknande resultat.
6 RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt presenteras studiens resultat i form av en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Innan resultat och analys presenteras de tidningsartiklar som utgör det empiriska material samt en redogörelse för kodningsprocessen.
6.1 Datamaterial
Under denna rubrik presenteras de tidningsartiklar som utgör studiens empiriska material. Materialet utgörs av nyhetsartiklar och debattartiklar. De nummer som artiklarna presenteras med kommer att användas som referens i resultat- och analysdelen. Artiklarna är ordnade i fallande kronologisk ordning utifrån årtal. För att tydliggöra vilken artikelform artikeln har är den märkt med ett D innan löpnumret för debattartikel och ett N för en nyhetsartikel.
Artikel D1 - “M vill skambelägga ekonomiskt bistånd”, september 2020, Aftonbladet Artikel D2 - “KD talar osanning om bidragsberoende”, oktober 2020, Aftonbladet Artikel D3 - “Styret i Uppsala spär på bidragsberoendet”, oktober 2020, Aftonbladet Artikel D4 - ”De som lever på bidrag måste göra rätt för sig”, september 2020, Aftonbladet Artikel D5 - “S- ett parti för bidragstagare”, juni 2020, Aftonbladet
Artikel D6 - “Bidragsberoende att vänta i krisens spår”, april 2020, Aftonbladet Artikel D7 - “Låt staten betala försörjningsstödet”, mars 2020, Aftonbladet
14
Artikel D8 - “S- ni är skyldiga till bidragsfusket i Malmö”, januari 2020, Aftonbladet Artikel D9 - “Vi i Malmö slösar inte med försörjningsstöd”, januari 2020, Aftonbladet Artikel D10 - “Notan för migrationen dumpas på kommunerna” november 2019, Aftonbladet Artikel D11 - “Rätt att sänka bidrag efter swish-inkomst” oktober 2018, Aftonbladet
Artikel D12 - “Moderaterna bluffar om bidragsberoende”, september 2018, Aftonbladet Artikel N13 - ”Fuskjägare tummar på sanningen”, mars 2018, Aftonbladet
Artikel D14 - ”De som inte sökt asyl ska inte få ut bidrag”, december 2017, Aftonbladet Artikel D15 - “Att det går att leva lyxliv på bidrag är en lögn”, juli 2017, Expressen
Artikel N16 - “Moderaterna: Mer förskola till bidragsberoende familjer”, juli 2017, Dagens Nyheter
Artikel N17 - “Lyft för utsatta områden- Fler i arbete och mindre ohälsa”, februari 2017, Dagens Nyheter
Artikel D18 - “Politikerna är beroende av bidragstagare”,
Artikel D19- “Bidragens andel av svenska ekonomin måste minska”, maj 2017, Dagens Nyheter
6.3 Framställningen av mottagare av försörjningsstöd
Ett antal begrepp förekommer ofta och tycks vara centrala i framställning som görs om mottagare om försörjningsstöd i de studerade dagstidningarna. Utifrån dessa begrepp har några övergripande diskurser kunnat urskiljas, diskurser om integration och flyktingmottagande, misstänkliggörandets diskurs och diskurser om arbete som individens möjlighet. Dessa diskurser är inte typiska för massmedia som diskursiv praktik, utan förekommer även inom andra praktiker. Tillsammans utgör de dock den diskursordning som artiklarna sammantaget baseras på. Dessa diskurser presenteras åtskilt nedan. För att vissa citat bättre ska passa in i den egna texten har jag ändrat citatet från en inledande versal till en gemen, när detta sker används klamrar []. De analytiska verktygen, modalitet och transitivitet, markeras i citaten ut med fet-markering för modalitet och understrykning för transitivitet för en förklaring i direkt relation till citatet.
6.3.1 Integration och flyktingmottagande
En av de övergripande diskurser jag kunnat urskilja i analysen är att mottagarna av försörjningsstöd ofta beskrivs med en annan etnicitet än svensk. Något som framkom i analysen av artiklarnas text och diskursiva dimension är att det i ett stort antal av artiklarna (14 av 19) framkommer resonemang om integration och flyktingmottagning i relation till försörjningsstöd. I artikel D3 skrivs det att “[e]tt av svaren på den oroande utvecklingen är nyanlända och SFI (svenska för invandrare). Det visar sig att många deltagare hoppar av utbildningen helt och att en allt för låg andel klarar kurserna. Även andelen som börjat jobba eller studera efter avslutad kurs är för låg”. Den utveckling som beskrivs avser en ökning av behov av ekonomiskt bistånd bland barnfamiljer i Uppsala kommun. I texten kopplas den oroande utvecklingen samman med gruppen nyanlända (transitivitet) med konsekvensen att det framstår som de nyanländas fel att utvecklingen i Uppsala Kommun är negativ. Effekten av detta är att den agent som framgår som ansvarig är de nyanlända, och en agent i form av kommunen, där kommunens arbete med denna grupp explicit hålls ansvarig för den oroande utvecklingen, utelämnas eller lämnas för läsarens tolkning och slutledning (då det skrivs fram som ett av svaren, däremot får läsaren inte ta del av vad de övriga svaren skulle kunna vara).
Även i artikel D2 skriver författaren “[e]tt minskat flyktingmottagande är endast en av flera orsaker till de minskade bidragskostnaderna.”. Minskade bidragskostnader, även här i Uppsala kommun, kopplas samman med ett minskat flyktingmottagande. Här presenteras dock nyanlända implicit som agent (eftersom flyktingmottagande som verb används) samt att andra
15
agenter skriv fram som möjliga (”endast en av flera orsaker”). Orsakerna till dels det ökade och dels det minskade behovet av bidrag, framställs även i båda exemplen med hög modalitet. Modalitet handlar om graden av instämmande i en sats, och har konsekvenser för diskursens konstruktion av sociala relationer och kunskapssystem (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I citatet: “Ett minskat flyktingmottagande är endast en av flera orsaker till de minskade bidragskostnaderna.” från artikel D2 synliggörs en hög modalitet utifrån att det skrivs fram som att det är en orsak, istället för att skriva ut det som en möjlig orsak. Citatet från artikel D3 där det skrivs fram att “[e]tt av svaren på den oroande utvecklingen är nyanlända och SFI (svenska för invandrare) visar även på att orsaken beskrivs med säkerhet. Utifrån detta skapas en sanning om att det är invandring som utgör det som beskrivs som en ”oroande utveckling”. Agenterna som skrivs framför detta blir de nyanlända, när det egentligen kan tänkas handla om strukturella förklingar.
I flera av artiklarna uttrycks det explicit men även implicit, via enstaka ord eller formuleringar, att den som mottar försörjningsstöd har annan etnicitet än svensk. I artikel D2 kan vi läsa att:
“Vi har etablerat ett Utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda och kommer etablera ett i Gränby-Kvarngärdet för att fler Uppsalabor i behov av ekonomiskt bistånd ska erbjudas en helhetslösning med språk, utbildning och arbetsmarknadsanställningar i kombination, en så kallad heltidsplan, för att komma i arbete.”
Helhetslösningar med bland annat språk skrivs fram, och av citatet går det därmed att tolka att en stor del av de som mottar försörjningsstöd i Uppsala är i behov av detta enligt författaren. I artikel D19 framkommer det att ” I sämsta fall blir tvärtom lika många permanent bidragsberoende i segregerade stadsdelar som präglas av kriminalitet, utanförskap och radikalisering.”. Citatet springer ur ett påstående om att Sverige mellan 2012 och 2021 väntas ta emot en halv miljon nyanlända.
För att se vilka institutionella förutsättningar som finns för den diskursiva praktiken massmedia, kan de diskurser som framkommit i analysen av texten som text och diskursiv praktik förklaras genom att placera dem i förhållande till den bredare sociala praktik som de är en del av. Massmedia som diskursiv praktik, förhåller sig till andra social praktiker och kan bland annat beskrivas vara påverkad av den aktuella socialpolitiska utformningen. Texten måste därmed förstås i ett större sammanhang än i det forum där framkommer. Resonemang enligt de exempel som förekommer ovan, vilka har kopplats till en diskurs om integration och flyktingmottagande, kan beskrivas vara uttryck för resursdimensionen av uttryck för hjälpsökande. Resursdimensionen betecknas av socialpolitiska resonemang om den hjälpsökandes resursbrister och rymmer en acceptans av att bristande legitima resurser försämrar förutsättningarna för den hjälpsökande att försörja sig genom arbete (Nybom, 2008). De resurser som i denna kontext aktualiseras är språk samt en svag anknytning på arbetsmarknaden. Vad som dock kan diskuteras är om framställningen av gruppens resurser beskrivs som legitima eller inte.
6.3.2 Misstänkliggörandets diskurs
Ord som fusk, felaktig, bidragsbrott framkommer i flera av artiklarna och att mottagare av försörjningsstöd behöver kontrolleras tycks i vissa fall vara en allmän uppfattning. I artikel D8 skrivs det att:
“Arbetsmarknads- och socialnämnden har nu fått svidande kritik från stadsrevisionen för att inte ha något organiserat arbete för att bekämpa
16
bidragsfusk, inte återkräva felaktigt utbetalda bidrag, inte polisanmäla misstänka bidragsbrott, betala ut ekonomiskt bistånd lite hur som helst i olika delar av staden”.
Begreppet “bekämpa” kan tänkas ge uttryck för flera saker. Bland annat kan det ha den innebörden att det manifesterar bidragsfusk som ett väldigt stort problem, där andra mindre laddade ord för att beskriva vad som behöver göras till exempel kunna vara “arbeta med” eller motverka. Citatet om att ”… betala ut ekonomiskt bistånd lite hur som helst i olika delar av staden” kan beskrivas bygga på en uppfattning om att försörjningsstödet betalas ut godtyckligt, vilket då dels belyser socialarbetarens roll i sammanhanget (något som sällan förekommer i de studerade artiklarna) och dels kan citatet även tänkas ge uttryck för tankesätt om att mottagarna inte är förtjänta av stödet, vilket belyser tankegångar om att mottagare av samhälleliga stöd, till exempel försörjningsstöd, kan bedömas som mer eller mindre förtjänta av det. Tidigare forskning har visat att påverkan på medborgares uppfattning om välfärdsmottagare som förtjänta eller inte av stöd, är ett effektivt sätt att få stöd till politiska förslag om att skära ner på välfärden (Slothuus, 2003). I artikel D8 framkommer att den kritik mot arbetsmarknad-och socialnämnden som nämns ovan ”…inte hade existerat om de förslag som Moderaterna drivit på området i flera år hade blivit verklighet.”. Att författaren skriver att ekonomiskt bistånd betalats ut ”lite hur som helst” tillsammans med en förklaring kring att detta inte hade existerat med ett annat kommunalt styre, kan ses som argumentation för behov av en mer restriktiv hantering av utbetalning av försörjningsstöd och utgör exempel på en diskurs om att denna grupp är i behov av att misstänkliggöras.
Artikel D5 utgör en kommunikativ händelse där sätt att tala om mottagare av försörjningsstöd som i behov av att misstänkliggöras framkommer vilket specificeras i citatet: ”Bor man i Sverige, oavsett bakgrund och omständigheter, måste grundprincipen vara att man ska göra rätt för sig. Att gå till ett jobb ska alltid innebära mer pengar i den egna plånboken än om man lever på andra skattebetalare – därför behövs ett bidragstak.”. Uttryck som ”göra rätt för sig” och ”lever på andra skattebetalare” kan beskrivas utgöra underlag som presenterar en föreställning om en bristande moral hos dessa personer, vilket går att koppla till ett tankesätt att dessa individer behöver kontrolleras och därmed misstänkliggörs. Ansvaret för behovet av försörjningsstöd läggs på individen, det tycks här som att arbete är något man väljer, och när detta ’väljs bort’ så gör individen inte rätt för sig utan lever istället på andra skattebetalare. Detta citat ger även uttryck åt diskurser om arbete som individens möjlighet, vilket går att koppla till en moralisk dimension av hjälpsökande.
Även i citat från artikel D19 framkommer att ”[s]om ny i Sverige ska man i stället successivt kvalificera sig in till ersättningar. Det sker genom att man arbetar och betalar skatt, eller genom att lagligt och permanent bo i landet.”. Artikel D5 och D19 utgör även exempel på fall där även diskurser om integration och flyktingmottagande synliggörs, där citat från D5 ” [b]or man i Sverige, oavsett bakgrund och omständigheter…” och ”Som ny i Sverige…” synliggör detta. Artikel D5 och D19 ryms därmed av samtliga diskurser som framkommit i analysen, och visar därmed ett sammantaget exempel på den diskursordning som presenteras utifrån det studerade materialet.
Diskursen om misstänkliggörande står dock inte ohotad utan det förekommer exempel där den utmanas av en diskurs där ett annat perspektiv ligger till grund. Artikel D15 utgör ett inlägg som visar exempel på detta, där författaren skriver: “Och vilka är det som får dessa bidrag? Är det lata människor? Lyxsökare? Nej. Jag skulle säga att de allra flesta är personer som är så pass sjuka att de inte kan arbeta, men inte är tillräckligt sjuka för att erhålla sjukersättning, vilket är närmast omöjligt att få. “. Artikel D15 konstaterar att de som är i behov av
