Digitalisering: den nya arbetsnormen? : En kritisk granskning kring kopplingen mellan Covid-19 och digitalisering i industriföretag

Digitalisering: den nya arbetsnormen?

En kritisk granskning kring kopplingen mellan Covid-19 och

digitalisering i industriföretag.

Författare:

Björn Eriksson, Andrea Ninkovic och Sandra Perkowska

HT20

FE300G, Kandidatkurs, Uppsats, 15 hp Ämne: Företagsekonomi

Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Anna Sörensson

Abstract

The purpose of the study is to analyze the consequences of the tasks within large and medium-sized industrial companies for Covid-19 when staff are allowed to work remotely. The problem area is studied from a management and employee perspective where large and medium-sized industrial companies in similar industries will be compared. To obtain, among other things, a contextual understanding of the survey's problem area and the respondents' perception of the problem the appropriate and chosen method for this essay was six conducted interviews, which was semistructured. To gain this data collection an interview guide was made that had 30 questions that included themes as Industrial companies, Customer visits and services, Personnel, Relationship with competitors and Future thinking. The data was then analyzed by a content analysis based on the essays purpose and problem which resulted in the empirical study that both managers and employees were affected by Covid-19, that had accelerated digitalization in industrial companies by restrictions, layoffs and more demand on products. Changes that the accelerated digitalisation brought about in the daily tasks for industrial companies were, for example, working more across digital platforms with customer visits, internal communication and meetings. The conclusion was drawn upon the results compared to the theoretical saturation that the accelerated digitalization will form different ways of working for industrial companies regarding their working; environment, conditions, routines, customer, roles, areas, and for their customer service and competitors.

Keywords: Industrial companies, Digitization, Digitalization, Covid-19, and Institutional Theory

Innehållsförteckning

2.2. Kritisk blick på institutionell teori 10

2.3. Definition av digitalisering 11

2.4. Digitalisering som institution 12

2.5. Digitalisering i industriföretag (samt byggsektorn och tillverkningsföretag) 12

2.6. Sammanfattning 14

3. Metod och metodologiska överväganden 15

3.1. Datainsamling 16

3.1.1. Sökmotorer och databaser 16

3.1.2. Sökord och artiklar 17

3.2. Urval 18 3.3. Intervjuer 20 3.4. Frågeschema 21 3.4.1.Testning av frågeformuläret 22 3.5. Genomförande 23 3.6. Dataanalys 24 3.6.1. Transkribering av intervjuer 24

3.6.2. Innehållsanalys av transkriberade intervjuer 24

3.6.3. Bedömning av det insamlade materialets kvalitet och tillförlitlighet 25

3.7. Tillförlitlighet 26

3.8. Etisk planering för studiens genomförande 26

3.9. Kritisk reflektion avseende metod 27

4. Resultat 27

4.1. Industriföretag 27

4.1.1. Ledningsperspektiv 28

4.1.2. Medarbetarperspektiv 29

4.2. Kundbesök och servicetjänster 30

4.2.1. Ledningsperspektiv 30

4.2.2. Medarbetarperspektiv 31

4.3. Personalstyrka 32

4.3.1. Ledningsperspektiv 32

4.3.2. Medarbetarperspektiv 33

4.4. Förhållning till konkurrenter 34

4.4.1. Ledningsperspektiv 34

4.5. Utvecklande av respondenternas tankar 35

4.5.1. Ledningsperspektiv 35

4.5.2. Medarbetarperspektiv 36

5. Analys 37

5.1. Industriföretag, personalstyrka, kunder, konkurrenter och utvecklande 37

5.2. Sammanfattning 41

6. Slutsatser 42

7. Vidare forskning och praktiskt bidrag 43

8. Referensförteckning 44

Bilaga 1. Frågeschema för intervjuer

Bilaga 2. Formellt mejlutskick om undersökningen Bilaga 3. Transkribering av intervjuer

1. Inledning

Covid-19 och digitaliseringen har påverkat världen för människor, företag och organisationer. Digitaliseringens påverkan på industriföretag har lett till att koncept och teknologier blir alltmer digitalt (Hirsch-Kreinsen, 2016), men att allt fler tjänster förloras (Agion & Howitt 1994 se Hirsch-Kreinsen, 2016). Fysiska möten ersätts med digitala möten och det som tidigare har varit normen har helt plötsligt kastats omkull varav företag måste anpassa sig för de snabba förändringarna i världen till följd av Covid-19. Detta ger studien en relevans till att analysera problemområdet för att besvara studiens syfte och frågeställningar, Problemområdet redovisas och ställs mot rapportens bakgrund, teoretiska referensram (bland annat institutionell teori) och empiri om industriföretag. Industriföretag definieras till följd som: 1.1.) “The companies and activities involved in the process of producing goods for sale, especially in factory or special area: (ex.) trade and industry” (Cambridge Dictionary, 2020) och 1.2.) “Industry is the part of an economy that produces material goods which are highly mechanized and automatized” (Lasi, Heiner, Fettke Peter, Kemper, Hans-Georg, Feld, Thomas & Hoffmann, 2014).

1.2. Bakgrund

Till följd av Covid-19 har arbete på distans blivit den nya normen där det är möjligt (Bonacini, Gallo & Scicchitano, 2020). Arbetsplatsen behöver inte längre vara en arbetsplats utan kan vara flera (Cöster & Westelius, 2016). När samhället förändras på det här sättet påverkas organisationer, vilket kan undersökas genom att använda den institutionella teorin som en lins (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015). Genom linsen kan externa faktorers påverkan undersökas genom att hur organisationer agerar och arbetar i förhållande till de globala förändringarna. Arbete på distans med digitala möten som ersättning för fysiska möten samt att arbeta hemifrån medför möjligheten för arbetstagare att fortsätta arbeta samtidigt som risken för exponering till viruset minimeras. Bonacini et al. (2020) visar att arbete på distans såväl har blivit den nya normen som också har blivit ett fenomen som med stor sannolikhet kommer kvarstå för en överhängande tid framöver. Elldér (2019) visar hur digitalisering, eller mer specifikt “telework”(distansarbete), har vuxit kraftigt i Sverige de senaste 15 åren. Trots att distansarbete ökar är det en särskild skara arbetstagare som har tillgång till den nya arbetsformen. Som Bonacini et al. (2020) diskuterar medför Covid-19 ett ökat tryck på företag att digitalisera sig för att kunna minimera smittspridningen. En påtvingad digitalisering som således påverkar de anställda som plötsligt finner sig i en ny situation där distansarbete är normen (Waizenegger, McKenna, Cai & Bendz, 2020).

Tidigare empiriska studier visar hur den klassiska digitaliserade arbetaren är högutbildad och med en hög inkomst inom ett högstatusyrke (Elldér, 2019). Ett typiskt sådant yrke är bland annat redovisning där alltmer pappersarbete automatiseras i system (Stefanova, 2020). Anledningen till detta har diskuterats vara tillgängligheten och förmågan för kunskapsföretag att göra en övergång till distansarbete, medan ett traditionellt industriarbete inte kommer att ha möjligheten att utföra arbetsuppgifter på distans. Beham, Baierl och Poelmans (2015) nämner hur graden av distansarbete beslutas i grund av organisationens kontextuella sammanhang, där

beslut tas på ledningsnivå. Ledningen beslutar och överväger sedan distansarbetet gällande vad för konsekvenser det medför och graden av personliga preferenser från företagets anställda om utförandet av arbete. I relation till detta visar Nagel (2020) att Covid-19 inte bara ses som ett hinder, utan också en möjlighet för påskyndad digitalisering av arbetsplatser hos flera typer av arbeten utöver de mest högutbildade, högavlönade och högstatusyrken.

Nagel (2020) visar i kontrast till Elldér (2019) att pandemin medför en påskyndad digitalisering där fler arbetsgivare behöver anpassa sig efter den rådande situationen och erbjuda anställda arbete på distans för att minimera smittspridningen. Världsomfattande händelser som Covid-19, har visat att det inte bara kan vara kunskapsföretag med högkvalificerad arbetskraft som måste göra övergången till distansarbete utan att flera företag måste anpassa sig för att göra sin verksamhet digital. Detta karaktäriserar ett tvingat beteende, även kallad tvingande isomorfism inom nyinstitutionell teori där flertal organisationer och företag världen över tvingas att förändra befintlig verksamhet. Detta för att anpassa sig till uppsatta mål och krav på grund av förändringen i samhället (Alvesson & Spicer, 2019). Vidare medför digitalisering att andra organisationer och företag måste anpassa sig för att klara av att hålla sig på marknaden, när stora företag övergår till att utföra distansarbete blir det svårt för ett mindre företag att arbeta med dem i och med det större företagets förmåga att ha ett arbetssätt som det mindre företaget inte klarar av att matcha (Elldér, 2019).

Likt Nagel (2020) belyser Handke, Costa, Klonek, O´Neill och Parker (2020) att även om rådande pandemi har påskyndad digitaliseringen av arbetet var detta inte en fråga gällande om utan när ledningen i ett företag behöver satsa på virtuellt samarbete för medarbetarna. Handke et al. (2020) menar att med tiden skulle omvärlden påverka digitalisering genom teknikens snabba framsteg och att arbete blir alltmer flexibelt och varierande. Detta stärker teorin kring att tvingat beteende (tvingande isomorfism) påverkar organisationer oavsett om kraven kommer ifrån något skapat av människan eller naturen (Alvesson & Spicer, 2019). Digitaliseringen kan i och med opåverkbara händelser i omvärlden ge framtida problem för ledningen om digitaliseringen ses som en tillfällig lösning och att lagarbetet inte prioriteras (Handke et al. 2020). Det flera företag har som gemensam nämnare vid diskussioner om digitalisering är att majoriteten upplever en positiv effekt där verksamheter ser effektivisering av arbetet där information kan kommas åt enkelt och smidigt (Stefanovova, 2020). Beroende på vilken bransch människor arbetar i förekommer nackdelarna. Nackdelarna kan se olika ut alltifrån avsaknad av teamkänsla till kostsamma lagringar av elektroniska system men även en ovilja att handskas med något främmande.

Vid världsomfattande händelser som förändrar samhällen kan flera författare visa att effekter av digitaliseringen kan vara räddningen för ekonomier, förutsatt att bra bredbandsanslutning tillhålls (Ho, 2020; Katz, 2020). Länder isolerar befolkning och digitalisering tillåter social kommunikation på distans såväl som matleveranser, läkarbesök via applikationer och studier. Detta kunde genomföras under SARS epidemin 2003, men eftersom området kring

digitaliseringen under Covid-19 är relativt nytt och få studier om detta existerar är denna fråga svår att besvara.

I kontrast till flera författare (Ho, 2020; Katz, 2020) visar Kuc-Czarnecka (2020) att vissa människor i exempelvis Polen har fått negativa konsekvenser i samband med rådande pandemi, påskyndad av digitaliseringen när bredband prestationen inte finns till hands och när medarbetares kunskaper och tillgång till internet inte har beaktas. Vissa medarbetare har inte grundläggande förkunskaper eller tillräcklig bra internetanslutning för att arbeta online vilket leder till att medarbetare inte kan utföra sina arbetsuppgifter, samma dilemma har även upptäckts i Tjeckien (Stefanova, 2020). Kuc-Czarnecka (2020) menar att tekniska hjälpmedel och bristande kompetenser har begränsat människor från att få tillgång till bland annat offentliga tjänster, verktyg, sammankomster online och information.

Flera författare menar att organisationer kan till följd förlora sin position mot konkurrenter i bristande digitaliseringsarbete och/eller brist på fokus kring hur och med vilka medel organisationer ska arbeta med (Kuc-Czarnecka, 2020; Li, 2020). Konkurrenter kan därmed bygga upp sina konkurrensfördelar digitalt (Mugge, Abbu, Michaelis, Kwiatkowski & Gudergan, 2020) och företag kan förlora sina intäkter, vilket leder till nedskärningar och uppsägningar (Kuc-Czarnecka, 2020). Kuc-Czarnecka (2020) belyser att även om Polens hushåll har tillgång till datorer (83,1%), internet hemma (86,75%) och att polska medborgare har van dataanvändning (72,8%) visar analyser att i och med brister i infrastrukturen kunde inte cirka 2,5 miljoner invånare i Polen delta i varken lärande eller arbete på nätet när landet var i “lockdown” (isolering).

Li (2020) påpekar att övergången av digitaliseringen kan hanteras utifrån tre specifika tillvägagångssätt. Det första är att utveckla nya strategier som har övergripande riktning kring digital teknik (experiment genom innovation). Det andra är att säkerhetsställa den digitala övergången utan att riskera storsatsning genom att stegvis bryta upp strategiska investeringar för att företag ska kunna hantera, testa och utvärdera en portfölj av innovationer gentemot digitaliseringen (Radikal transformation genom stegvis tillvägagångssätt). Det tredje går in på det andra steget genom att utnyttja tillfälliga fördelar från användandet av portföljen direkt och använda strategin som en direktion för handling och använda fördelarna när gamla tillvägagångssätt sviker (Utvecklad portfölj som ger dynamiska hållbara fördelar genom tillfälliga fördelar). I linje med Li (2020) menar flera författare (Mugge et al. 2020) att det krävs av företag att satsa på investeringar i en digital övergång, som kräver att ledarskap och engagemang beaktas för att uppnå vad Mugge et al. (2020) kallar digital mognad. Den digitala mognaden innebär att bemöta den nya digitala miljön där konkurrenterna finns. Ledarskap, investeringar och engagemang kan exempelvis innebära att kommunicera, stötta och träna upp anställda för att sedan kunna införa en utvecklingsstrategi kring samarbete för att organisationer ska kunna ses som lyhörda och det Li (2020) betonar med att ses som innovativa. Utan den digitala mognaden kan inte företag och organisationer följa utvecklingen av digitaliseringen och därmed behövs ett förändrat arbete och att arbetet digitaliseras.

1.3. Problem

I samband med Covid-19 förändras organisationsformer och personal tvingas att arbeta hemifrån eller på en annan plats än företagets lokaler. Arbetsuppgifterna i form av fysisk närvaro förflyttas till internet där arbetet digitaliseras samt att organisationer genomför permitteringar och måste kommunicera digitalt med kunder och personal. Detta kan kopplas till den teoretiska referensramen inom institutionell teori där vikten läggs på att organisationer påverkas av omgivningen (Alvesson & Spicer, 2019), vilket även kan ses genom den tvingande isomorfismen som i nuläget mer eller mindre tvingar industriföretag till digitalisering. Studiens avgränsning att undersöka problemområdet i industriföretag gällande olika avdelningar förhåller sig till att denna bransch har flera författare påpekat en avsaknad av att problemområdet har undersökts till tidigare forskning (Björkdahl, 2020; Gruber, 2019). Därmed en avsaknad i denna studie om tidigare forskning inom industriföretag. Detta avser vikten med att lyfta fram och diskutera andra branscher för att studiens resultat ska kunna jämföras och sättas i förhållande till andra empiriska studier. Detta belyser en relevans att studien bidrar ett problemområde för att undersöka den tvingande isomorfismen om normen att digitalisera arbetsuppgifterna i förhållande till Covid-19 utifrån industriella företag.

Som nämnts tidigare i bakgrunden av Elldér (2019) har digitaliseringen accelererat kraftigt de senaste 15 åren men det finns ännu motstånd bland arbetsgivare för att fullt ut digitalisera arbetet. Som Nagel (2020) hänvisar till har acceptering av teknologin, vilket tidigare har varit ett hinder, eliminerats till följd av den påtvingade digitaliseringen i spåren av Covid-19. Detta motstånd kan sammankopplas med studiens institutionella teori om tvingande isomorfism där de anställda tvingas att förändra deras beteende vilket kan ses som ett tvingat beteende eftersom organisationen förändras gentemot samhället (Alvesson & Spicer, 2019). Det som tidigare har varit ett hinder för digitalisering och som har medfört att enbart en viss typ av arbeten fullt ut har kunnat omfamna möjligheten till arbete på distans har till följd av förändring i omvärlden, varav flera företag finner sig i situationer där de är tvungna att acceptera situationen och anpassa sig.

Flertalet studier presenterade i bakgrunden och problemformuleringen talar för de positiva effekter arbete på distans har samt hur Covid-19 har underlättat med att medföra en form av acceptans för teknologin och dess möjligheter. Något som saknas i befintliga vetenskapliga studier som diskuteras av flera författare är konkreta konsekvenser av distansarbete (Ho, 2020; Katz, 2020). Kan det medföra en högre autonomi för anställda när arbetet utförs på distans, hemifrån eller annan valfri ort eller kan det medföra att arbetade timmar blir färre, men mer effektiva? Detta ger en relevans till att undersöka organisationer hur de förändras och agerar gentemot globala förändringar (Eriksson-Zetterquist, Kallinge & Styhre, 2015) och hur påtvingade isomorfism har för effekter på anställda när de tvingas till att förändra deras arbetssätt för att uppnå uppsatta mål och krav som samhället ställer (Alvesson & Spicer, 2019). Som Nagel (2020) tar upp finns det kopplingar mellan autonomi hos anställda och en högre grad av tillfredsställelse hos anställda. Kan det finnas andra konsekvenser med den påskyndande digitalisering till följd av Covid-19 som inte har tagits i beaktande i tidigare

studier men som kan vara en stark grund för att i framtiden bygga upp ett företag där arbetstillfredsställelsen håller en hög nivå, samtidigt som arbetet utförs till samma nivå som tidigare. Med studien belyser skribenterna problematiken om hur kan Covid-19 kopplas till påskyndad digitalisering inom industriföretag? och vilka förändringar har den påskyndade digitaliseringen medfört i arbetsuppgifterna i industriella företag?

1.4. Syfte

Studiens syfte är att analysera vad arbetsuppgifterna inom större och medelstora industriföretag kan få för konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering när personal får arbeta på distans. Problemområdet studeras ur ett lednings- och medarbetarperspektiv där stora och medelstora industriföretag inom liknande branscher kommer att jämföras.

1.5. Frågeställningar

● Hur kan Covid-19 kopplas till påskyndad digitalisering inom industriföretag? ● Vilka förändringar har den påskyndade digitaliseringen medfört i

arbetsuppgifterna i industriella företag?

2. Teoretisk referensram

Som tidigare nämnts har påtvingad digitalisering medfört en accelerering av digitalisering på arbetsplatser. Likt Waizenegger et al. (2020) kan denna studie analysera vad konsekvenserna av påtvingad digitaliseringen samt konsekvenserna av Covid-19 har på industriföretagens anställda när de måste arbeta på distans. Detta har medfört vad som kan tolkas som såväl positiv som negativ påverkan på industriföretag. I detta avsnitt redogörs hur digitalisering kan ses ur ett teoretiskt perspektiv utifrån studiens teoretiska referensram, varav den påtvingade digitaliseringen kan tolkas som en omvärldsfaktor med digitalisering som institution.

2.1. Institutionell teori

Institutionell teori intresserar sig för varför organisationer och företag väljer samma typ av metoder och ifrågasätter varför teorin inte fungerar som ett rationellt och formellt verktyg (Eriksson-Zetterquist et al. 2015; Kalling & Styhre, 2015). Teorin belyser varför det inte alltid går att agera rationellt då det finns externa faktorer som styr. Institutionell teori kan delas upp i två delar: Tidig institutionell teori och Nyinstitutionell teori. Den tidigare institutionella teorin fokuserar på organisationsfält och organisationsstrukturer och ser organisationen som en helhet som anpassar sig till omgivningens krav (Eriksson-Zetterquist et al. 2015). Detta förhåller sig till studiens problemområde och det Bonacini et al. (2020) benämner att världsomfattande händelser påverkar befintliga företagets organisationsformer och rutiner. I den nyinstitutionella teorin har dessa idéer vidareutvecklas men istället valt att se organisationen som sammanhängande organiseringsprocesser och valt att fokusera på isomorfism, samhället och stabilitet (Alvesson & Spicer, 2019; Eriksson-Zetterquist et al. 2015; Unerman & Deegan, 2011). Dock lägger båda inriktningarna vikt på omgivningen och dess kulturella aspekter i syfte

att förstå ett företags- och en organisations utveckling. Den tidiga institutionella teorin lägger även vikt på hur företaget och organisationen i sig påverkar omgivningen medan den nya institutionella teorin valt att inte göra det utan lägger istället betoning på processerna inom organisationsfält. Definitionen av ett organisationsfält kan ses som en process för organisationer som har ett likartat intresse, värderingar och omfattning men kan också vara en process där nya organisationer bildas. Detta kan kopplas till studiens relevans av att se processen från ledningens och medarbetarnas perspektiv, vilket i linje med Beham, Baierl och Poelman (2015) kan få fram beslutsprocessen för respektive företag gällande digitaliseringen. Inom nyinstitutionella teorin finns det något som kallas för institutionellt tryck och handlar om att styra företag mot önskat beteende där organisationer och företag blir mer och mer varandra lik, dessa förekommer i tre former: mimetiskt (även kallat imiterande), normativt och tvingande (Alvesson & Spicer, 2019). Tvingande isomorfism lyfter fenomenet att företag tenderar att bli alltmer lika varandra. Många gånger syns detta vid politisk påverkan eller när större företag tvingar mindre företag till anpassning. Ett exempel på tvingande isomorfism är staten som genom sina lagstiftningar har en betydlig påverkan där det är fullt möjligt att ställa kravet på att samtliga företag och organisationer ska anpassa sig till en exempelvis ny teknik för att uppnå andra mål som kan beröra ekonomiska fördelar, men även på senare år miljömässiga mål (Eriksson-Zetterquist et al. 2015). Imiterande/mimetisk isomorfism tenderar att uppstå vid osäkerhet som exempelvis nya affärsutmaningar, nya marknadsföringsstrategier eller liknande. Det som uppstår är ett imiterande beteende hos företagen, ibland händer detta omedvetet från företaget eller organisationens sida. Normativ isomorfism uppstår vid professionalisering, oftast när företag ska anställa personal väljer verksamheter att anställa personer med högre utbildning helst inom samma område att de tillsammans kan utveckla ny kunskap.

Eftersom människor lever i en värld som ständigt står i förändring är det rimligt att denna institutionella teori utvecklas om att företag och organisationer aldrig kommer att vara fria från organisationsförändringar (Alvesson & Spicer, 2019; Eriksson-Zetterquist et al. 2015; Unerman & Deegan, 2011). Historiskt sett har en mängd externa faktorer ständigt påverkat människor, i denna studie är Covid-19 en sådan extern faktor företag och organisationer inte kan styra över. Därför är den institutionella teori tillämpbar som lins för att undersöka problemområdet i studien, för att kunna få fram svar på studiens forskningsfrågor. Precis som tidigare nämnts av flera författare (Ho, 2020; Katz, 2020) är organisationer påverkade av institutionella regleringar som inte är skapade av organisationen självmant. Detta går hand i hand med den nuvarande påtvingade digitaliseringen där det för närvarande tillkommer nya lagar och restriktioner dagligen i olika länder som drabbats runt om i världen. Dessa lagar kan se olika ut beroende på land, ort, stad etcetera (Krisinformation, 2020). Lagar kan sträcka sig från förbud att vistas på allmänna platser, excessiva böter om individer inte bär skyddsutrustning eller alternativt får fängelse. Detta påverkar företag och organisationer i den utsträckning att personal permitteras för att kunna arbeta hemifrån som i sin tur leder till att ekonomin kan bli otillräcklig i företaget. Sverige har varit ganska varsam med att ta till åtgärden med en lagförändring utan har istället valt att införa tillfälliga restriktioner. Samtidigt som

Sverige har arbetat fram ett antal propositioner (Prop. 2019/20:155), har föreskrifter förts in i den svenska smittskyddslagen (2004:168) där bland annat begränsar sker av folksamlingar och samlingslokaler såsom arbetsplatser (4 kap 2§, p1).

2.2. Kritisk blick på institutionell teori

Kritik som riktats mot den institutionella teorin är främst mot den nyinstitutionella där den påstås framställa institutioner som är alltför stabiliserade som rör områdena politik och kultur. Aten, Howard-Grenville och Ventresca (2012) hänvisar till DiMaggio och Powells (1991) att i utvecklingen vad gäller isomorfism har forskare tappat vikten av organisatorisk fält strukturering som ansetts vara en förutsättning för isomorfism. Sentimentet delas också av Alvesson och Spicer (2019) som menar att teorin har utvecklats till en punkt med oklara gränser där meningen med begreppet institution blir allt mer vagt. De menar att en konsekvens av oklarheterna är att begreppet institution kan användas som förklaring till det mesta, samtidigt som definitionen av begreppet är högst otydligt. Suddaby (2010) diskuterar också problematiken med institutionell teori genom att påpeka paradigmskifte inom forskningen där de strukturella elementen inom nyinstitutionell teori, isomorfism och frikoppling, har dikterat forskningsagendan.

En annan kritik av Meyer och Höllerer (2014) är om den institutionella teorin behöver omdirigeras. En infallsvinkel av problemet är att teorin påstås se kontexten enbart ur att “alla organisationer ses som om de vore detsamma” och inte tar hänsyn till heterogenitet. Greenwood, Hinings och Whetten (2014) betonar att inom institutionell teori ska organisationen vara i fokus för att analysera organisationer, där fokus istället har lagts på den institutionella analysnivån. Analysen behöver genomföras på olika nivåer och tydligt formulera om detta sker inom ett organisatoriskt område eller på samhällsnivå. Kontexten behöver även urskiljas i vilket sammanhang allt hänger ihop och hur allt skiljer sig beroende på art och nivå kring kontexten. Genom detta ska tillämpningen bli bättre och minska risken för “förfalskning” kring företaget och organisationen, där tillämpningen genomförs genom jämförande analyser. Denna kritik beaktas vid valet av teori för att kunna användas som en lins för att se över studiens problemområde och inräkna respondenternas skillnader och likheter kring studiens tillfrågade industriföretag.

I kontrast till Greenwood et al. (2014) menar vissa författare att teorin inte behöver omdirigeras om samtliga analysnivåer beaktar den institutionella teorin utifrån skillnader och likheter samt heterogenitet och homogenitet hos organisationer (Meyer och Höllerer, 2014). Suddaby (2010) lyfter fram att en utmaning för de som använder sig av institutionell teori är att även fokusera på ett internt perspektiv till skillnad från det vanliga externa perspektivet, hur faktorer utanför organisationen har påverkat organisationens resultat eller produkt. Det interna perspektivet omfattar hur företagens och organisationernas institutionella meningssystem tolkas och förstås av samtliga inom organisationen för att teoretiker ska kunna analysera genom vad och hur organisationer arbetar mot förändring och utveckling.

En tredje kritisk vinkel från Eriksson- Zetterquist et al. (2015) hävdar att antagandet om att organisationer inte påverkas direkt av andra inte alltid behöver stämma, utan att de snarare påverkas av förändringarna inom organisationsfältets struktur. Det existerar marknader där enbart ett par aktörer styr som slutar upp med att det ena företaget köper upp det andra. Eriksson- Zetterquist et al. (2015) utvecklar att alla organisationer inte alltid strävar efter att efterlikna varandra, det finns organisationer som vill särskilja sig och vara unika. Detta blir en intressant infallsvinkel till studien för att se om studiens respondenter (industriföretag och anställda) medvetet har gjort andra val och tillvägagångssätt utöver digitalisering och rådande pandemi för att utmärka sig som annorlunda. Det som Nagel (2020) tar upp om att det kanske förhåller sig till konkurrenterna, anställdas arbetskraft, marknaden, förmåga och bredd för digitalisering etcetera.

2.3. Definition av digitalisering

Digitalisering kan definieras olika beroende på kontext och sammanhang enligt Orellana (2017). En definition av digitaliseringen (Digitization) är att den i grund och botten ses som en process där analog information konverteras till digital, där exempelvis fysiska dokument omvandlas till ett skannat eller inspelade ljud som laddas upp och lagras digitalt (Gobble, 2018; Orellana, 2017). Oftast lagras den digitala informationen i någon form av databas. En annan definition av digitalisering (Digitalization) är att se digitaliseringen som teknisk för att omvärdera begreppet på nytt för att få en annan innebörd. Digitalisering (Digitalization) kan användas som en bas för kunskap när digitaliserad data används för att generera en förändring och vidta åtgärder mot den (Gobble, 2018). Denna process bildar en digital omvandling som möjliggör för verksamheter att anpassa sig till den digitala tekniken och dess krav. Gobble (2018) lyfter fram innovationsstrategen och IDEO-ledaren Ryan Jacobys uttalande att ibland skiljs orden digital transformation från innovation där fokus för digital transformation läggs på organisationers anställda medan fokus för satsningar kring innovation läggs på förändring av kundens beteende. Dessa två kan därmed skilja sig i vad för resultat som uppnås och med vilka mått (på framgång). En annan synpunkt som Gobble (2018) lyfter fram är av en man vid namn Daniel Newman som menar att innovationens inriktning är på genomförandet och ögonblicket av uppfinningen, medan digital transformation är ett beskrivande av flera mål som utgör förändringsprocessen. Ross (2017) förklarar hur innovation inte är detsamma (synonymt) som digital information eller digitalisering (Digitalization), men de båda kan vara till hjälp för att få fram en förändring tillsammans respektive separat om engagemang finns från intressenter. En annan definition av digitalisering är perspektivet om att digitaliseringen är en modern process som kan påverka framtidens ekonomiska tillväxt med dess egenskaper, såsom produktivitetsförbättringar där företag använder telekommunikation och bredband (Katz, 2020). Denna process ger goda möjligheter till att förbättra innovation tack vare att organisationer och företag blir alltmer tillgängliga och att de kan utnyttja tillgängligheten maximalt. Utan digitaliseringen i en sådan kris världen står inför idag hade betydligt fler individer och organisationer drabbats. Digitaliseringen hjälper således till på sättet att produkter och tjänster kan fortsätta produceras trots de omständigheter som råder i världen.

Precis som Gobble (2018) antyder att information lagras kan digitaliseringen användas för affärsfördelar till bland annat optimering av lager, bättre översikt över företaget och organisationen samt mindre störningar. Processen och att veta definieringen av digitaliseringen är relevanta för studien för att förstå hur olika människor kan definiera digitalisering och hur studien kan förklara en klar och tydlig definition av det.

2.4. Digitalisering som institution

Dock finns det problemen med oklarheter kring institutionell teori och dess vaga gränser bör åtgärdas genom att tydligt definiera vad en institution är och vad det inte är, menar Alvesson och Spicer (2019). De menar att abstrakta definitioner på institution är otillräckliga och ett tydligt klargörande krävs för att effektivt använda begreppet. Federspiel (2015) analyserar hur digitalisering, en nyckelkomponent vid förändring inom organisationer, behöver institutionaliseras genom en sammanvävning med den organisatoriska identiteten. Studien ämnar till att analysera något som flera författare menar har glömts bort i den nyinstitutionella teorin genom att göra digitaliseringen till ett beteende som mer eller mindre tas för givet (Alvesson & Spicer, 2019; Suddaby, 2010). Digitalisering som institution behöver redogöras av organisationens medlemmar för att digitaliseringens brister skall kunna påpekas och förändras. Federspiel (2015) tar stöd av Suddaby (2010) för att påpeka att en institution inte är statisk, utan en pågående process där konstant arbete krävs för att upprätthålla, eller störa processen. Federspiel (2015) menar att strategi och IT aktivt skall kopplas samman med organisatorisk förändring för att institutionalisera digitaliseringen. Detta kan kopplas till hur teorin är lämplig för studien för att kunna förstå respondenternas tankegångar och tillvägagångssätt genom att ha en stadig grund och utgångspunkt om vad digitaliseringen betyder för respondenterna och hur det utnyttjas i företaget och organisationen. Detta för att fokusera på hur och med vilka medel organisationerna arbetar med (Kuc-Czarnecka, 2020; Li, 2020).

2.5. Digitalisering i industriföretag (samt byggsektorn och

tillverkningsföretag)

Digitaliseringens påverkan på industriföretag belyser Hirsch-Kreinsen (2016) som en konsekvens av den avancerade teknologiska utvecklingen där bland annat digital teknik lyfts fram. Den tyska industrin kallar detta fenomen för “Industry 4.0” eller “The Fourth Industrial Revolution”. Denna revolution har påverkat industrin genom att koncept och teknologier blir alltmer digitalt som även påverkar andra industrier som tillverkningsföretag (Oesterreich & Teuteberg, 2016). En aspekt av “Industry 4.0” förknippas med “The Internet of Things” (IoT) varvid Janiesch, Fischer och Winkelmann (2019) hänvisar IoT som ett objekt som tar insamlad data och gentemot data anpassar sig och lär sig för att kommunicera och interagera med samtliga utanför företaget. Kommunikationen och att interagera sker oftast genom exempelvis internet via ett stort globalt nätverk. IoT inkluderar även “Cyber-pysical systems” (CPS, s.k. Cyberfysiska system) därutöver industriproduktion omfattas, men även applikationsområden som medicinska, bostads- och transportsystem. Dessa applikationsområden får en ökad

potential att effektiviseras och att kopplas ihop där ekonomiska aktiviteter, samhälleliga konsekvenser samt exempelvis fordon och utrustning blir mer “smarta” och “intelligenta”, genom att det mesta sker genom användning av databaser för övervakning, planering och hantering av produktionen. Digitaliseringen (Digitization) kan därmed kopplas till produktionens nätverk och till förändringen i industriföretag där digital teknik påverkar industriföretagen socioekonomiskt (Maresova, Petra, Soukal, Svobodova, Hedvicakova, Javanmardi, Selamat & Krejcar, 2018). Denna relevans för studien är av stor vikt för att kunna koppla ihop digitalisering med den bransch som studien kommer att undersöka för att såldes besvara problemområdet.

En av nackdelarna till digitaliseringen inom industriföretag är om teknisk arbetslöshet, där flera förlorar jobb i och med ökad teknisk effektivitet (Agion & Howitt 1994 se Hirsch-Kreinsen, 2016). Dock lyfts fram att även om jobb förluster är negativt på kort sikt på grund av teknisk förändring kompenseras detta långsiktigt av att nya marknader, effektivitetsvinster och produkter genererar att fler anställs. Mänsklig delaktighet kommer därmed alltid behövas inom industriföretag, vilket inte kommer att förändras inom de kommande 10 åren utan att sysselsättning kommer att öka med 6% (BCG, 2015, s.8 se Hirsch-Kreinsen, 2016). Sysselsättningen innebär att arbetstillväxten kommer att öka till ca 390 000 inom exempelvis tysk tillverkning från åren 2015-2025.

“Industry 4.0” i industriföretag kan jämföras med byggsektorn gällande trenden med digitaliseringen (Oesterreich & Teuteberg, 2016). Enligt Oesterreich och Teuteberg (2016) är digitaliseringen ett okänt område inom byggsektorn även om konsekvenserna för framfarten av “Industry 4.0” påverkar områden som är juridiska, ekonomiska, tekniska, politiska och sociala. Bortsett från att digitaliseringen är komplext och relativt nytt anser byggsektorn att de redan har tekniker som kan mäta sig med dagens krav på digitaliseringen och från marknaden. Vissa tekniker kan vara i “formativt skede”, men utvecklas gentemot mainstream användning där byggsektorn använder olika prototyper och applikationer. Likt byggsektorn ser Björkdahl (2020) över tillverkningsföretag och menar att digitaliseringen behöver ses som en handling men även ett tänk från ledningsnivå där fokus är att använda digitaliseringen som ett verktyg för effektivisering och tillväxt. Ett sätt som flera framgångsrika företag och organisationer har gjort genom decentralisering av digital förändring.

Framgångsrika företag och organisationer har beaktat flera områden som kommunikation, långsiktiga mål, grupp övergripande team, dialoger vid misslyckande investeringar för att kunna tydliggöra arbetet kring digitalisering (Björkdahl, 2020). Flera författare menar att digital teknik kommer att göra företaget och organisationen konkurrenskraftig (Björkdahl, 2020; Zaki, 2020). För att bli konkurrenskraftiga krävs åtgärder som tidigare nämnts samt att företaget arbetar med att ha kontinuerligt lärande, flexibla interna processer och tydlighet om digitaliseringens möjligheter och betydelse (Björkdahl, 2020). Många företag och organisationer kan därmed inte ta tillvara fördelen med digitalisering om inte företag lägger till grund för hur och med vilka medel digitaliseringen behövs inom organisations- och

ledningsprocesser. Digital teknik kan inte stå självständigt utan behöver en strategi och engagemang från företaget (Zaki, 2020). Digital teknik blir en utmaning att implementera och hinder som kultur och ledarskap kommer att vara nyckel till hur väl kunderna och företaget kommer att nå framgång kring genomförandet. Detta är relevant för studien för att se digitaliseringens utmaningar och vad som anses vara svårt för organisationer som exempelvis Kuc-Czarnecka (2020) talar om och därmed om detta förhåller sig till graden av framgång och/eller misslyckande som innefattar med digitaliseringen.

Digitalisering har uppmärksammat ett förslag om att införa en digital industripolitik i Europa som ska leda till att Europa utnyttjar digitaliseringen och därmed digital teknik för ekonomiskt välstånd och tillväxt (Gruber, 2019). Gruber (2019) menar att en digital industripolitik skulle inkludera att förbättra arbetares och forskares (FoU-aktiviteter) digitala färdigheter och kompetenser, mer uppmärksamhet kring säkerhet, tillgång till lämpliga finansieringskällor för små och medelstora företag samt påskynda relevanta digitala infrastrukturer och ultrahög hastighet på bredbandsnätet. Detta för att främja användande och skapande av digitala tjänster från exempelvis företag som har det svårt att genomföra deras innovativa affärsplaner och entreprenörskap. Vikten med detta för studien är att uppmärksam vilka nuvarande åtgärder och förslag som pågår under studiens gång för beaktning i hur problemområdet ska diskuteras kring.

2.6. Sammanfattning

Studien utgår från institutionell teori som i enlighet med Alvesson och Spicer (2019) är en för studien lämplig teori för att koppla studiens syfte och problemområde. Med hjälp av teorin kan studien analysera kopplingen mellan dagens samhälle, företag och organisationer för att analysera kopplingen mellan digitaliserat arbete och Covid-19. För att beakta de problem som tillkommer med teorin, som om fokus är på ett fenomen eller en teoretisk lins, har studien inriktat sig på nyinstitutionell teori för att skärpa den teoretiska referensramen för att kunna analysera studiens problemområde desto tydligare. Genom användning av nyinstitutionell teori kan studien i enlighet med flera författare analysera samtliga organisationers utveckling och förändring i förhållande till digitaliseringen och Covid-19 (Eriksson-Zetterquist et al. 2015; Kalling & Styhre, 2015; Alvesson & Spicer, 2019). Först granskas de organisatoriska fälten som i studien blir den process ledningen har tagit för beslut och genomförande av digitaliseringen av arbetet och hur detta har påverkat organisationsstrukturen. Sedan analyseras problemområdet ur ett medarbetarperspektiv kring konsekvenserna av dagens samhälle och organisatoriska beslut om hur det digitaliserade arbetet har påverkat personalen och utförandet av arbetsuppgifterna. Detta kan ses som tvingande isomorfism som kan kopplas till hur dagens företag och organisationer har tvingats till att förflytta arbetet digitalt på grund av hur samhället har påverkats av en världsomfattande händelse. Vikten med att studera detta fenomen ur teorin är för att kunna konstatera hur organisationers legitimitet påverkas av utveckling och förändring.

3. Metod och metodologiska överväganden

För att kunna undersöka studiens syfte att analysera vad arbetsuppgifterna inom större och medelstora industriföretag kan få för konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering när personal får arbeta på distans valdes en kvalitativ litteratur- och intervjustudie med semistrukturerade frågor. I enlighet med Bryman (2011) valdes en kvalitativ forskning för att få fram bland annat den kontextuella förståelsen av undersökningens problemområde och respondenternas uppfattning om problemet. Fördelen med valet av intervjuer var att undersökningen arbetade med primärdata, ny information som inte har inhämtats från någon annan källa än den ursprungliga. Studiens skribenter har beaktat etik om konfidentiella krav (Se avsnitt Etisk planering för studiens genomförande) om primärdata) samt att studiens skribenter har studerat problemområdet och inskaffat en förståelse för respondenternas sociala kontext om primärdata. I enlighet med Bryman (2018) eliminerades därmed risken för att data ska ha blivit influerad av subjektiva åsikter från en tredje part samt att genomförande av dataanalysen var godkänt av respondenterna. Denna metod lämpade sig för studien då syftet att skapa en förståelse för ny information med hjälp av den valda institutionella teorin och inte att förutsäga något. I och med att studien har ett explorativt syfte utgick undersökningen att utgå från ny empiri som sedan kunde användas för framtida forskning. Syftet var alltså inte att utveckla en redan befintlig teori utan att använda teorin som ett verktyg för att tolka data som framställdes i resultatavsnittet.

Till följd samlades data in om respondenternas självuppfattning kring deras verksamhet som inte sågs som särskilt stabil på grund av rådande pandemi, tillfälliga restriktioner (exempelvis inte kunna resa) och införande av digitalisering. Undersökningen analyserade således själva dynamiken gällande Covid-19 och dess omständigheter, varav den kvalitativa metoden var att föredra. Studien utgick från en deduktiv ansats i linje med Jacobsen (2017) eftersom att det fanns förutbestämda förväntningar i och med rådande omständigheter i världen (Covid-19 och digitalisering) och därmed en påverkan på industriföretagen och dess verksamhet. Ansatsen stärktes i och med att studien använde institutionell teori för att avgöra om den befintliga teorins antagningar stämde överens med respondenternas verklighet om problemområdet. Studien rörde sig således mot ett tolkningsbaserat perspektiv där verkligheten ansågs vara ett kontinuerligt förändrande fenomen. Studien antog även ett holistiskt perspektiv då syftet var att analysera området i sin naturliga miljö, och att få chefers och anställdas bild av vardagen de upplever.

Studien har avgränsats till att studera två stora och ett medelstort industriföretag. Stora företag räknades i detta fall som företag med en personalstyrka över 250 st., respektive medelstora företag med en personalstyrka 50-250 st. (Tillväxtverket, 2020). Industriföretag definierades i denna kontext som 1.1.) “The companies and activities involved in the process of producing goods for sale, especially in factory or special area: (ex.) trade and industry” (Cambridge Dictionary, 2020) och 1.2.) “Industry is the part of an economy that produces material goods which are highly mechanized and automatized” (Lasi et al. 2014). Organisationsformen för

dessa var Aktiebolag för att det var den vanligaste bolagsformen i Sverige när studien genomfördes där aktiebolagen beräknades till 649 500 stycken av samtliga 1 045 406 st. företag och föreningar under november 2020 (Bolagsverket, 2020). Eftersom en del av forskningsfrågan handlade om organisationsformer kom studien att ta hänsyn till hur dessa har påverkats av digitaliseringen (genom att ha utvecklat frågor om organisationsstrukturen innan pandemin) och huruvida denna har utvecklats under pågående pandemin, som sedan ställdes i intervjuerna. Frågorna som framställdes hade inspiration från den institutionella teorin men även stöd från flera framtagna artiklar i datainsamlingen. Detta för att kunna samla in nödvändig information för att kunna få en bred syn på studiens frågeställningar, som senare läggs till grund för studiens analys. För att få in flertal perspektiv upprättades frågeställningar kring såväl ekonomiska, sociala och politiska ämnen. Slutligen delades frågeställningarna in efter vilken roll personen i fråga hade på arbetsplatsen, det vill säga chef alternativt medarbetare.

3.1. Datainsamling

Datainsamlingen var till för att få fram artiklar om problemområdet samt för besvarande av studiens syfte, frågeställningar och problemområde. I enlighet med flera författare var litteraturgranskningen av hög relevans för undersökningens genomförande och process av forskning för att ha framställt problemställningen (Backman, 2016; Patel & Davidson, 2011). Med hjälp av litteraturgranskningen har tidigare kunskaper om redan beprövade teorier och metoder setts över av skribenterna gällande relevans och otillräckliga fakta kring studiens valda problemområde. Därmed fastställdes att problemställningen hade en betydande roll både för att genomföra denna undersökning i nuläget och för vidare forskning. Utformandet av problemformuleringen inräknade precision av studiens fråga genom utvalda begrepp som förändring, industriföretag och digitalisering, för att kunna få fram empiriska svar i form av insikter till problemet; att analysera vad arbetsuppgifterna inom större och medelstora industriföretag kan få för konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering när personal får arbeta på distans. Därmed innehåller studien även avsnitt om definitioner som digitalisering, industriföretag, Covid-19 etcetera för att undvika att studien skulle bli otydlig.

3.1.1. Sökmotorer och databaser

För att beakta problematiken med att missa relevanta artiklar har studien använt sig av sökmotorer för att minimera denna risk samt maximera antalet artiklar (träffar) som har framkommit inom studiens problemområde (Backman, 2016; Bryman, 2011). Den främsta sökmotorn i detta arbete var Örebro universitetets Primo, som har använts vid inhämtande av data från vetenskapliga artiklar. Artiklarna var peer-reviewed/referensgranskade, detta för att senare under studiens gång kunna styrka tillförlitligheten i resultatet. Avgränsning kring artiklarna som användes i bakgrunden var med ett tidsintervall från de senaste tio åren, det vill säga från 2010 till och med 2020, för att det var under detta decennium som digitaliseringen tagit sig mest fart sedan 2000-talet (Cöster & Westelius, 2016). Språket för artiklarna var avgränsade till svenska och engelska. Journaler (vetenskapliga tidskrifter) som användes var ett antal återkommande för artiklar inom företagsekonomi men även ett antal i sociologi för att

få svar på frågor i övrigt bearbetningsmaterial. Några journaler som har använts var bland annat “Journal of Management Inquiry”, “International Journal of Human Resource Management”, “European journal of work and organizational psychology” med flera, fullständig lista finns under avsnittet Referensförteckning.

3.1.2. Sökord och artiklar

Totalt togs fram 30 artiklar till studien som omfattade dessa följande sökord: “Institutional Theory”, “Industrial companies”, “Covid-19”, “Digitization”, “Digitalization”, “Distance work” och “Telework”. För att det skulle vara relevant till ämnet som studerats hade samtliga artiklar minst ett av dessa sökord i varje vald artikel. Kombinationer av sökorden som ex. “Distance work AND Digitization” användes för att i enlighet med Backman (2016) få fram fler precisa artiklar som kunde kopplas till studiens syfte, frågeställningar och problemområde. Endast artiklar i fulltext inkluderades i studien med skäl av att få en helhetsbild av den information som fanns tillgänglig. Tidsperioden för insamling och läsning av artiklarna var mellan 2020-11-09 till 2020-11-23. Under Tabell 1 hänvisades den process som samtliga artiklar i studien har genomgått från att sökningen av artiklar började till att artiklarna valdes för studien.

Tabell 1. Ett exempel på hur en artikel togs fram för studien.

Datum Sökmotor Databas Sökord Antal

träffar Titel (Vald artikel) 2020- 11-09 Primo KB+ Bibsam SAGE Premier REad & Publish 2020-2022 “Institutional theory AND neo-institutional Theory” 858 Neo-Institutional Theory and Organization Studies: A Mid- Life Crisis? (Alvesson & Spicer, 2018)

Artiklarna valdes med utgångspunkt digitalisering och Covid-19 för att få fram det Bryman (2018) menar med en teoretisk mättnad, kunskaper om studiens problemområde, frågeställningar och syfte. Respektive artikel sågs över baserat på titel, abstrakt och full text som utvärderades om dess relevans och tillämpbarhet till studien. Artiklarna jämfördes sedan med befintliga artiklar i studien för jämförelse om likheter och/eller olikheter samt för att få fram ett eller flera bredare perspektiv och kunskaper inom problemområdet. Detta gjorde att bredare analyser kunde genomföras vid avsnittet Analys i förhållande till den insamlade data från samtliga genomförda intervjuer (Bilaga 1). En fördel med att ha lagra informationen vid bearbetningen var i enlighet med Patel och Davidson (2011) att kunna gå tillbaka till inspelningar, artiklar och dylikt som stöd vid funderingar. Även om artiklar som har använts i studien primärt kom från företagsekonomiska databaser har användandet av enstaka artiklar

som varit relevanta i ämnet kommit från sociologin. Till en början fanns även artiklar från andra databaser som har sållats bort för att hålla oss till företagsekonomiska utgångspunkter.

3.2. Urval

Urvalet av respondenterna valdes ut baserat på studiens problemformulering, relevans och syfte (ett målinriktat urval) för att i enlighet med Bryman (2011) få svar för konsekvenserna av Covid-19 samt påtvingad digitalisering av arbetsuppgifterna. Detta karaktäriserade ett målinriktat urval eftersom studien ämnade välja ut respondenterna strategiskt utifrån deras relevans för studiens forskningsfrågor, för att således kunna få den kontextuella förståelsen om hur påtvingad digitalisering och Covid-19 har påverkat industriföretagen och utförandet av personalens arbetsuppgifter. Respondenterna valdes baserat på företag som hade påbörjat digitalisering av arbetsuppgifterna, representerade större och medelstora företag inom industri samt ur ett ledningsperspektiv (Tabell 2) och ett medarbetarperspektiv (Tabell 3) för jämförelse. Respondenterna kom från urvalskriterierna två stora (över 250 anställda) och ett medelstort (50-250 anställda) industriföretag (Tillväxtverket, 2020). Urvalet som har gjorts kring avgränsningen liknande branscher, hade betydelse för att resultatet av data skulle kunna jämföras i den valda branschen. Vid alltför olika jämförelsegrupper tenderar grupper att vara olika från första början samt även att resultatet kunde börja dra åt olika håll, olika grupper var något som ofta visade sig vara en ovidkommande variabel som påverkade resultatet i senare skede. Sentimentet delades av Jacobsen (2017) som belyser fördelarna med en relativt homogen eller heterogen grupp. Urvalet för denna studie kunde således ses som relativt homogen då deltagarna utgick från specifika kriterier varav den största skillnaden var att de kom från olika företag, men som borde ha liknande typ av verksamhet.

För att minska detta hot mot den interna validiteten valdes lika grupper (Christiansen, 2015). Ett annat möjligt hot för studiens interna validitet skulle kunna vara om omständigheterna kring rådande pandemin plötsligt skulle förmildras, sannolikheten för detta inträffade var dock relativt låg om argumentet utgick från de prognoser som genomförts (Folkhälsomyndigheten, 2020). På grund av svårigheter med empiriinsamlingen som presenteras senare i kapitel 3.9 Kritisk reflektion avseende metod fick en intervju genomföras med en chef (Chef C) som hade lite annorlunda förutsättningar jämfört med de andra. Tanken var att alla intervjuer skulle genomföras med individer med liknande förutsättningar men för att få en bred datainsamling som möjligt fick detta justeras varav en av de intervjuade personerna hade sämre förutsättningar för att svara på frågorna fullt ut.

Under Tabell 2 & 3 presenteras respektive chef och anställd. I enlighet med tidigare nämnda definitioner av industriföretag (Lasi et al. 2014; Cambridge Dictionary, 2020) var denna bransch omfattande och kunde inkludera flertal olika företag och verksamheter, vilket eliminerade risken att kunna identifiera företagen baserat på Tabell 1 & 2:s innehåll. Relevansen för studien med att ha beaktat respondenternas ansvarsområden och titel samt antal arbetade år var för att kunna förmedla kunskaper om hur verksamheten fungerade innan Covid-19 och digitaliseringen. Därmed har tabellens relevans och nackdelar beaktats.

Tabell 2. Presentation av respondenterna som representerar ledningsperspektivet.

Respektive företags fiktiva namn

hänvisning

Chef A Chef B Chef C

Typ av

företag/bransch

Industriellt företag Industriellt företag Industriellt företag

Marknader Globalt Globalt Sverige

Ansvarsområden

och titel Produktionschef Försäljningschef Distriktschef

Tabell 3. Presentation av respondenterna som representerar medarbetarperspektivet.

Företagets anställda fiktiva namn hänvisning

Anställd A Anställd B Anställd C

Typ av

företag/bransch

Industriellt företag Industriellt företag Industriellt företag

Ansvarsområden och titel

Exportförsäljare Mjukvaruutvecklare Sales manager

Urvalet blev därmed i enlighet med flera författare relevant för studien för att få en variation av studiens stickprov, få fram fördjupad kunskap inom studiens problemområde och en teoretisk mättnad (Bryman, 2018; Jacobsen, 2017). Det tillfrågades 50 industriföretag för att kunna ha ett utbud men det var enbart sex personer (Chef A-C och Anställd A-C) som svarade, därav de tre företag som valdes ut. Anledningen till bortfallet som i stort sätt samtliga företag uppgav var att dessa hade för hög arbetsbelastning på grund av Covid-19 och inte fann tid för att genomföra en intervju. Med anställda avser studien personer som inte ansvarar över en avdelning, enhet eller liknande.

Nackdelarna som Bryman (2011) nämner och studien har beaktat om bortfall (Christiansen, 2016) var att även om ett större urval hade berikat resultatet och tillfört kunskap som kunde ha bidragit till studien var ändå samtliga sex respondenter relevanta för undersökningen. Respondenterna var relevanta för att de uppfyllde kriterierna om forskningsmål om industriföretag (organisation), plats, individ (ledning och medarbetare) etcetera. för att få fram kunskap om deras upplevda verklighet för att kunna besvara studiens problemområde. Detta som var ett målinriktat urval.

3.3. Intervjuer

För att få fram en förståelse av problemområdet från det målinriktade urvalet valdes intervju som en lämplig metod för studien. I enlighet med flera författare får studien fram respondenternas kunskaper, synsätt, värderingar och uppfattningar om studiens problemområde genom metoden intervju (Bryman, 2011; Patel & Davidson, 2011). Intervju valdes därmed över andra datainsamlingsmetoder som exempelvis enkät eftersom risken fanns att frågorna som ställdes var inte individanpassade, inte hade alla svar besvarade och andra personer inom respondentens omgivning kunde besvara enkäten eller påverka respondenten. Individanpassade frågor hänvisas till i denna studie för om en respondent inte förstod frågorna kunde den intervjuade förklara eller omformulera frågan. Intervjuerna utmärktes som kvalitativa över kvantitativa eftersom studiens syfte var att få fram svar som var detaljerade, fullständiga och inte att få fram svar som kunde bearbetas och kodas omgående. Semi-strukturerade intervjuer utgick även utifrån frågeområden som var bredare, vilket var lämpligt för uppsatsen då samtalet mellan respondent och författarna samt övergångarna mellan studiens frågeområden skedde mer naturligt. Med hjälp av intervjuerna gavs möjligheten att förtydliga frågorna (Bilaga 1) när de uppfattades som oklara av studiens respondenter samtidigt som frågorna samlade in detaljerad information från respondenterna, något som hade varit svårt att göra i en kvantitativ studie.

I största mån hölls intervjuerna via telefon och digitalt (via videomötet Zoom) på grund av rådande pandemi, där två intervjuer hölls via telefon och fyra via Zoom. Risken fanns att företag skulle vilja ha ett fysiskt möte, detta var något som studiens skribenter anpassade sig efter dock ville samtliga respondenter delta i intervjuerna digitalt och via telefon. Samtliga intervjuer spelades in för att underlätta bearbetning, analysering och transkribering. Ljudinspelning är en form av kvalitativ bearbetning som studien använde för att analysera om vad som sades i inspelningen (Patel & Davidson, 2011). Detta gav studien en löpande analys. Studiens löpande analys bidrog till att se eventuella brister i undersökningens frågeschema och/eller att se hur frågorna tolkades olika som gav ny och berikande information. Även tankar från skribenter skrevs ned i ett separat dokument gällande problemområdet som kunde vara relevanta att dokumentera och reflektera över för att se hur kunskapen utvecklades.

Nackdelarna som har beaktats kring inspelning av intervjuer att respondenterna kunde känna sig obekväma och även tacka nej till en intervju i vetskap om att allt de sa kunde spelas in (Bryman, 2011). Intervjuerna kom således att ta hänsyn till respondenternas vädjan, vilket förtydligade att en intervju kunde genomföras även utan ljudinspelning eftersom risken fanns att intressant information från respondenterna utesluts (Bryman, 2018; Jacobsen, 2017). De nackdelar som har beaktats kring användande av videosamtal var att skribenterna förberedde sig och respektive respondent för eventuella störningar, dålig/ingen uppkoppling och problematik med ljud och mikrofon. Detta genomfördes med att skribenterna testade videosamtal (Zoom) om ljud, mikrofon och inspelningsfunktion innan respektive intervju genomfördes. Respondenterna blev även tillfrågade om hur de upplevde mikrofon, ljud och eventuella störningar i samtalet. Skribenterna hade även en regelbunden kontakt via mejl ifall

detta inte skulle kunna ha genomförts. För två av respondenterna blev det tekniska svårigheter med Zoom varav intervjun fick genomföras genom telefon.

3.4. Frågeschema

Frågeschema (Bilaga 1) användes i denna studie som en metod i samband med intervju för insamling av data. Enligt flera författare underlättade ett utformat frågeschema för både samtliga respondenter och studiens skribenter för att kunna analysera och hålla sig till undersökningens syfte (Bryman, 2011; Jacobsen, 2017). Bortsett från muntlig och skriftlig förklaring (Bilaga 2) av undersökningens genomförande och syfte fick respondenterna se frågorna innan intervjuerna. Samtliga respondenter önskade att få se intervjufrågorna för förtydligande av undersökningens syfte och deltagande samt var detta passande för att i enlighet med Bryman (2018) minska eventuella bortfall av respondenter som kunde förekomma vid missförstånd och misstolkning av exempelvis muntlig redogörelse. De negativa aspekterna som har beaktats om att ge ut frågorna har varit att respondenterna kan enligt Bryman (2018) önskas att “testa” de intervjuade om den muntliga och den skriftliga redogörelsen stämde överens. Detta har studien beaktat genom att ha sett över mejlutskicket (Bilaga 1), haft regelbunden kontakt via mejl, dialog via Zoom och att ha utgått från samma intervjufrågor som respondenterna önskade att få se innan respektive intervju. Utgångspunkten av intervjufrågorna baserades på studiens syfte, frågeställningar, teori (institutionell teori), bakgrund och teoretiska problemområde. Frågornas utformning utgick ifrån vad studien behövde få kunskap om för att besvara frågeställningarna; hur kan Covid-19 kopplas till påskyndad digitalisering inom industriföretag? samt vilka förändringar har den påskyndande digitaliseringen medfört i arbetsuppgifterna i industriella företag? Exempelvis utformades frågor såsom “Har er organisationsform ändrats till följd av digitaliseringen och Covid-19 och på vilket sätt?” (Frågeschema, Bilaga 1) dessa baserat på bland annat studiens institutionella teori om organisationsförändringar och imiterande isomorfism med orsak av att det är studiens teoretiska utgångspunkt (Alvesson & Spicer, 2019; Eriksson-Zetterquist et al. 2015; Unerman & Deegan, 2011). Även frågor kring imiterande isomorfism togs i form av “Har ni förändrat rutiner eller arbetssätt i förhållande till era konkurrenter?” och “Anser ni att ni använt någon annan marknadsstrategi, till skillnad från era konkurrenter?”

Tabell 4. Ett exempel på hur en av studiens intervjufrågor utformades av syftet, frågeställningarna och den institutionella teorin.

Intervjufrågan Syftet &

“Har er organisationsfor m ändrats till följd av digitaliseringen och Covid-19 och på vilket sätt?”

att analysera vad arbetsuppgifterna inom större och medelstora industriföretag kan få för konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering när personal får arbeta på distans.

Hur kan Covid-19 kopplas till påskyndad digitalisering inom industriföretag?

Vilka förändringar har den påskyndade digitaliseringen medfört i arbetsuppgifterna i industriella företag?

”Tvingande isomorfism lyfter fenomenet att företag tenderar att bli alltmer lika varandra. Många gånger syns detta vid politisk påverkan eller när större företag tvingar mindre företag till anpassning. Ett exempel på tvingande isomorfism är staten som genom sina lagstiftningar har en betydlig påverkan där det är fullt möjligt att ställa kravet på att samtliga företag och organisationer ska anpassa sig till en exempelvis ny teknik för att uppnå andra mål som kan beröra ekonomiska fördelar, men även på senare år miljömässiga mål (Eriksson-Zetterquist et al. 2015).

I enlighet med flera författare valdes inte alltför specifika frågor för att undvika ställande av ledande frågor och därmed hindrande att alternativa synsätt och idéer samlades in (Bryman. 2011; Jacobsen, 2017). Studiens frågeschema bestod således av totalt 30 frågor (Bilaga 1) som var inriktade, bearbetade och fokuserade mot ledningen och medarbetarna för att få in båda perspektiven. Frågorna som ställdes var likadana till både ledningen och medarbetare, detta för att inte få ett resultat som skiljer sig vilket skulle ha skett då frågorna för respektive perspektiv från första början var olika. Bilaga 2 består av ett mejlutskick som skickades ut till samtliga tillfrågade industriföretag. Med hjälp av de två perspektiven kunde jämförelser analyseras för att se hur ledningen tänkte, beslutade och genomförde förändrade rutiner i organisationen och hur medarbetarna upplevde, hanterade och informerades om dessa. Jämförelsen kunde även breddas kring hur Chef A-C har förhållit sig till rådande pandemi, förändrade rutiner och Anställd A-C:s synpunkter för fastställning hur och/eller om olika organisationer/industriföretag ändrades samt förändringens konsekvenser. Samtliga frågor i studien omfattade ämnena; Digitalisering, industriföretagets bransch, förändrade rutiner, strategier, Covid-19, kundbemötande, personal, kunskaper, färdigheter etcetera.

3.4.1.Testning av frågeformuläret

Med hjälp av genomförandet av ett test frågeformulär kunde studiens intervjufrågor (Bilaga 1) ses över gällande i vilken grad frågorna uppfattades av mottagaren, vad för slags svarsalternativ

som kunde ges och i vilken utsträckning svaren hade för bredd (Bryman, 2011; Patel & Davidson, 2011). Därmed sågs frågorna över av andra som varken var respondenterna eller skribenterna till studien. Testningen gav även studiens skribenter en viss grad av säkerhet och vana till användning av ett frågeschema, där frågorna prövades och ändrades innan de faktiska intervjuerna genomfördes. Exempelvis kunde skribenterna till studien se över om vissa frågor gav samma svarsalternativ oberoende av mottagaren. Detta gjorde att liknande frågor kunde ses över och ändrades i och med att studien ämnade till att fram olika svar för att få fram ett resultat med flera olika infallsvinklar, som kunde kopplas till studiens problemområde och syfte.

3.5. Genomförande

Intervjuerna genomfördes via Zoom möten och telefon vid förutbestämda tider. Zoom nyttjades i fyra intervjuer på grund av tillgängligheten samt möjligheten att spela in intervjuerna med klart ljud via programmet. Zoom visade sig sedan i två intervjuer ha tekniska problem varav intervjuerna genomfördes via telefon. Innan inspelningarna startades förklarades förutsättningarna för respondenterna och deras deltagande. Även i enlighet med Jacobsen (2017) fördes anteckningar ned under samtliga sex genomförda intervjuer för att fungera som en innehållsförteckning för intervjuns tema. Detta innebar bland annat att respondenterna fick ge sitt godkännande till att bli inspelade samt fick förklarat för sig hur det insamlade materialet skulle hanteras med hänvisning till konfidentialitet. Frågorna (Bilaga 1) lästes upp för respondenterna för respektive intervju samt hade frågorna skickats via mejl innan intervjuerna genomfördes, därav kunde respondenterna även se frågorna under intervjuns gång. Intervjuernas långvarighet skiljde sig mellan de anställdas (medarbetarna) och chefernas (ledningen). För samtliga ställda frågor gav vissa respondenter långa och utvecklande svar, vilket gav en längre intervju (ca 31 min), medan andra respondenter gav korta men koncisa svar, vilket gav en kortare intervju (ca 15 min). Problematik kring skillnaden mellan intervjuerna om hur de 30 frågorna (frågeschema, Bilaga 1) kunde besvaras under kortare tid kunde förklaras genom att när en fråga ställdes till de intervjuade kunde de svara på flertal frågor som omfattade studiens frågeschema (Bilaga 1). Vid de intervjuer där vissa frågor inte hade blivit besvarade, skedde regelbundet mejlande till respektive respondent.

I frågan hur detta påverkar studiens tillförlitlighet och kvalitet har studien beaktat de fördelar och nackdelar som tillkommer att skicka efter uppföljningsfrågor. I enlighet med Bryman (2018) har nackdelarna som förlorad spontanitet i svaren och förlorad påverkan från skribenterna av styrandet om att ändra formuleringen av intervjufrågorna beaktats genom att hålla en regelbunden kontakt med respondenterna, vilket kunde ges genom den goda kontakten som hade byggts upp från tidigare genomförda intervjuer och mejlande. Fördelarna var dock att i och med att vissa frågor förmedlades via mejl fick studiens respondenter tid att reflektera frågorna och gav mer genomtänkta och grammatisk korrekta svar (Bryman, 2011). Därmed beaktades problematiken ifall någon intervju beräknades som otillräcklig vid dataanalysen. Detta kunde refereras till transkriberingarna (Bilaga 3) där utebliven fråga/svar togs upp under rubriken “Mejlkonversation” i slutet av dokumentet.

3.6. Dataanalys

3.6.1. Transkribering av intervjuer

Med hjälp av inspelat material underlättade transkriberingen för att få fram både vad och hur studiens respondenter talade om problemområdet. I enlighet med flera författare var inspelningen av intervjuerna det verktyg som gjorde att studien samlade in och kunde analysera en fullständig redogörelse av respondenternas utsagor (Bryman, 2011; Jacobsen, 2017) Varje intervju tog mellan 15-31 minuter, vilket sedan transkriberades ned i ett Word Dokument. Nackdelarna att transkribering omfattade en större del av uppsatsprocessen har skribenterna beaktat genom att ha använt sig av Words verktyg “dikteringsfunktionen”, vilket omvandlade röstinspelning till ord. Dock, fanns begränsningar med programmet genom att all text i form av ord och meningar kunde oftast inte uppfatta pauser, slangord etcetera. Detta har beaktats genom att skribenterna till studien gick igenom det inspelade material tillsammans med den nedskrivna texten i Word dokumentet. Det nedskrivna materialet omfattade för samtliga intervjuer 3-9,5 antal sidor och lästes igenom flera gånger för att bekräfta att alla ord, skratt, harklingar och pauser togs med. För att säkerhetsställa studiens tillförlitlighet och respondenternas tillit till studien har det framtagna materialet av respektive intervju skickats till respektive respondent för bekräftelse av att studien har återgett respondenternas utsagor korrekt där respondenter kommenterade och lyfte fram eventuella missförstånd.

3.6.2. Innehållsanalys av transkriberade intervjuer

Studien utgick ifrån en abduktiv ansats där fenomenologi har använts för att söka förståelse för deltagarnas uppfattningar om undersökningens forskningsfrågor genom att ha utgått från individens självupplevda verklighet (Kvale, 2014). Denna utgångspunkt valdes därför att den utgår från två skilda perspektiv, vilket stämmer överens med studiens ledningsperspektiv samt medarbetarperspektiv. När samtliga intervjuer avslutades, lästes de om flertal gånger för att söka efter eventuella liknelser och tolkningar av respondenternas svar. I fenomenologin redogörs att forskarna ofta har en förförståelse kring fenomenet som studeras vilket stämmer till viss del, i och med detta har studien valt att inte ställa frågor som på något sätt är ledande. Istället har öppna frågor använts för att deltagarna ska få svara själva utan något vinklat perspektiv, detta för att inte låta skribenternas förförståelse vinkla studien (Bryman, 2018). I enlighet med Bryman (2018) gav studiens intervjuer omfattande material för datainsamlingen som omarbetades för att behålla datainsamlingens rikliga innehåll, generalisera den för samhällsvetenskapen samt kunna hantera och analysera data. Valet av analysmetod av data förhöll sig till studiens preciserade problemområde och frågeställningar. Därmed i enlighet med Jacobsen (2017) var en kvalitativ innehållsanalys (se Tabell 5) lämpar för studien för att reducera materialet (data) till kategorier (teman) som var mer meningsfulla och övergripande. Temat togs fram baserat på studiens problemställning; att analysera vad arbetsuppgifterna inom större och medelstora industriföretag kan få för konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering när personal får arbeta på distans och underteman togs fram för att