Med utgångspunkt i studiens analysmodell kunde konsekvenserna av Covid-19 och digitaliseringens framfart nämnas av samtliga (Chef A-C & Anställd A-C) som exemplifierade om de begränsade tjänsteresorna och utförande av tjänsteservice inom Sverige (Chef A-B & Anställd A) och globalt (Anställd C) i och med restriktionerna, som således har skapat svårigheter att skapa och vårda relationer. Medverkande i mässor uteslöts (Anställd C), fysiska möten förflyttats till Zoom eller Teams via digitala plattformar (samtliga respondenter), begränsningar i rörlighet, avståndstagande (4 kap 2§, p1 Smittskyddslagen), införande av roterande schema för de som arbetar på distans (Chef A), svårigheter att kommunicera när
kunder och personal är på distans (Chef A) samt upplärning av brister i kompetensen och anpassning för personal som inte har arbetat digitalt sedan innan (Chef B och Chef C). Ett problematiskt men samtidigt fördelaktiga fenomen (Covid-19) och digital teknik (digitalisering) som flera författare kunde återkoppla till produktionens nätverk (Maresova et al. 2018) i och med den teknologiska utvecklingen (Hirsch-Kreinsen, 2016) och rådande pandemi. Data som var högst relevant att samla in för att uppmärksamma det flera författare påpekar om brist i befintlig forskning om distansarbete och vad dess konsekvenser är (Ho, 2020; Katz, 2020). Detta som denna studie belyser och får svar på hur Covid-19 kan kopplas till påskyndad digitalisering inom industriföretag.
Industriföretagen kunde analyseras utifrån studiens institutionella teori om stabilitet som bland annat Unerman och Deegan (2011) med flera nämnde som påverkade studiens industriföretag där vissa behövde arbeta på distans för att få ihop det ekonomiskt och följa exempelvis restriktioner och lagar. Detta kunde ges i uttryck i form av den tvingande isomorfismen som således kopplas till tvingande digitalisering för att industriföretagen skulle kunna hålla respektive verksamhet i drift och för att upprätthålla deras ekonomi. Något som även kunde kopplas till den institutionella teorin om samhället där intressenter såsom konkurrenter och kunder, världsomfattande händelser (Covid-19) och förändringar i form av digitalisering, permitteringar, ändrade rutiner etcetera, hade en påverkan som flera författare nämnde, hur och med vilka medel industriföretagen skulle arbetar med (Kuc-Czarnecka, 2020; Li, 2020). Detta som denna studie belyser och får svar på vilka förändringar som den påskyndade digitaliseringen medför i arbetsuppgifterna i industriella företag.
Genom en djupare analys om vad dessa konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering hade inneburit för en verksamhets existens och funktionalitet kunde Chef C:s uttalande analyseras om att fysiska möten var deras grund i affärsidén. Uttalandet kunde således resultera till om digitaliseringen och Covid-19 kunde innebära ett fokus riktat mot företagets omformulering av affärsidén eller en förändrad organisationsform i framtiden. En vidare analys kunde således tänkas att denna samhällsförändring kanske även kunde påverka liknande industriföretags vision, mission och mål, om fysiska möten var det industriföretagen utgick ifrån. Detta var dock enbart en spekulation men kunde kopplas till likheter med studiens empiri (Eriksson-Zetterquist et al. 2015). Att Covid-19 och digitalisering kunde karaktäriseras i detta sammanhang som tvingande isomorfism, där konsekvenserna av denna förändring var oundvikliga men förutsägbara om digitaliseringens framtida betydelse.
Beträffande andra isomorfismer såsom den imiterande som speglades i frågeställningarna verkar industriföretagen ha relativt bra uppsikt över vad konkurrenterna gör. Urvalet som gjordes var stora, medelstora och ledande industriföretag där samtliga uppgav att de inte försökte efterlikna sina konkurrenter då de själva ansågs ligga generellt bra till i sin bransch. Samtidigt fanns inte någon invändning på att det inte är möjligt att kunna efterlikna konkurrenterna i framtiden. Idag anses studiens tillfrågade industriföretag att Covid-19 gjort att de företag som haft ett försprång numera är på samma nivå som resterande. Detta i sig kan
visa en intressant utveckling där det gäller att vara nytänkande om alla företag idag håller en liknande nivå. Med en sådan utveckling kan det mycket väl vara rimligt att fler företag kommer att vilja särskilja sig i framtiden.
Är digitaliseringen enbart problematiskt och problematiskt för samtliga industriföretag? Genom att utgå utifrån Gobble (2018) om hur Chef A-C och Anställd A-C definierade och talade om digitaliseringen som begrepp kunde studien lyfta fram att digitaliseringen kunde ses som två perspektiv. Det var både tekniskt och kan användas som den bas för eftertraktad och nödvändig kunskap när digitaliserad data behövde användas för att studiens industriföretag skulle kunna generera den förändring som digitalt arbete och vidta åtgärder mot den. Exempelvis hade Chef B redan anammat idén om så kallade hemmakontor, för vissa där kompetensen redan fanns för att verksamheten skulle hållas i drift. Därmed kunde analysen lyfta fram att denna taktik av företaget var strategiskt möjlig för att se att digitaliseringen kunde fungera för framtida samarbeten och genomförande av arbetsuppgifter för denna typ av industriföretag. Studien kunde även se en positiv påverkan på det interna arbetet som kunde förstärkas i och med det nya arbetssättet över digitala plattformar, vilket kunde ses i Chef A:s industriföretag. Analysen kunde även koppla respondentens uttalande till studiens empiri (Alvesson & Spicer, 2019; Eriksson-Zetterquist et al. 2015; Unerman & Deegan, 2011) där organisationsförändringar benämndes som oundvikliga och nödvändiga samt som sker regelbundet om det är för restriktioner, (Krisinformation, 2020), lagändringar (2004:168) propositioner (Prop. 2019/20:155) eller just påtvingande av digitaliseringen (Katz, 2020; Ho, 2020). Därmed kunde analysen hänvisa till att arbete om de traditionella arbetssätten samt kundbesök var enbart tidsbestämt och en tidsfråga innan det skulle behöva ske en förändring från omvärlden och därmed behöva implementera ett annat sätt att nå ut till medarbetare och kunder i och med den teknologiska utvecklingen och i detta sammanhang den rådande pandemin.
I den teoretiska referensramen lyfts teknisk arbetslöshet som ett hot (Agion & Howitt 1994 se Hirsch-Kreinsen, 2016). Orsaken till detta skall vara ökad teknisk effektivitet. Denna tekniska arbetslöshet kommer att leda till att många kommer att gå miste om sina arbeten men att detta sedan kommer att kunna ersättas med nya marknader som kommer att uppstå. Personalen som blir över av den tekniska arbetslösheten tror Anställd C kommer att placeras ut där det råder brist i dag såsom vård och omsorgen, något som inte uppmärksammades av ledningsperspektivet, om vad permitteringarna och digitaliseringen kan ha för konsekvenser. Anställd C utvecklade att medelklassen kommer att drabbas av detta, eftersom när medelklassen tappar köpkraft kommer politikerna att få det oerhört svårt. Denna synvinkel kunde uttryckt ses som att industriföretaget hade tappat en stor försäljningsvolym som i sin tur ledde till permitteringar. Ett annat perspektiv på denna tekniska arbetslöshet syntes hos Anställd B där denne uppgav att hen tror att världen kommer att få ett tillskott av nya typer av arbete som är alltmer inriktade på digitalisering och automation. Företaget hen arbetar på idag men även andra har valt att göra stora investeringar i dessa idéer. På kort sikt kommer
arbetslösheten att öka men på en medelfristig sikt kommer arbetsmarknaden åter vara tillbaka på sin naturliga nivå av arbetslöshet.
Studien finner hos Chef B att detta synsätt även återfinns hos andra företag trots att det uttrycker sig på ett annat sätt. Det talas utifrån ekonomiska perspektiv att det skulle vara en ekonomisk fördel att använda de medel som finns i företagen mer effektivt. Istället för att resa i tjänst som kräver både resurser i form av tid och pengar kan detta genomföras över ett digitalt möte. Chef B framhäver också att det finns ett miljömässigt perspektiv i det hela där företag är för ett miljötänk, att digitalisera varor och tjänster sparar i sin tur material och transportkostnader. Vilka de traditionella arbetssätten och kundbesök var och hur de hade förändrats kunde kopplas till den teknologiska utvecklingen om digitaliseringen, Covid-19 och tidigare nämnda restriktioner och lagar. Det fanns även skillnader och likheter mellan samtliga respondenter i vilken grad de kunde bemöta kunderna, vilket samstämmer med studiens empiri om att institutionella intryck (Alvesson & Spicer, 2019) påverkar studiens industriföretag under tvingande isomorfism där samma förhållningar och förutsättningar ges till alla. Sedan att samtliga respondenter har uppfattat och anpassat detta på olika sätt för att kunna arbeta inom sin verksamhet kan studiens analys visa att det är en del av många faktorer som måste beaktas. Som att vissa företag anpassar förändringen (digitaliseringen och Covid-19) på grund av vad respondenterna har för slags verksamhet, kunder, medel, relationsskapande, kunskaper, färdigheter och digitala verktyg. Detta har resulterat till att industriföretag har kunnat genomföra fysiska kundbesök inom sina lokaler med testutrustning (Anställd C) eller att avstå från fysiska kundbesök helt (Chef A-B, Anställd A-B). Därmed kunde inte en generalisering dras om hur väl ett företag skulle kunna påverkas av liknande förändringar som Covid-19 och digitaliseringen. Dock kan god kunskap om verksamheten samt arbete med samarbete och implementering av nya hjälpmedel som digitala medier eller rum för testning av produkter kan resultera till att fortsätta genomföra arbetsuppgifterna inom industriföretag för att behålla en god kundrelation och arbetsmiljö.
Att inte följa digitaliseringens utveckling eller ändra rutiner skulle således ge negativa påverkan som studiens empiri nämnde (Björkdahl, 2020; Zaki, 2020) om att förlora företagets konkurrenskraftighet. Samtliga industriföretag skulle då inte förhålla sig till kontinuerligt lärande, flexibla interna processer och tydlighet om digitaliseringens möjligheter och betydelse. Detta som handlar om att se över industriföretagens medel, resurser, personal, engagemang, ledarskap, nuvarande kompetenser och kunskaper, för att anpassning till digital teknik är inte tillräcklig. Därmed påverkar det i enlighet med studiens analys och teori graden av framgång och/eller misslyckande som innefattar med digitaliseringen (Kuc-Czarnecka, 2020).
Att se över personalen och företaget (Chef A-C & Anställd A-C) i förhållande till konkurrenterna och kunderna stärker studiens relevans om att analysera studiens problemområde. Vikten med detta var att ställa frågor som handlade om det interna arbetet,
samarbetet, kommunikationen och utbildningen samt vad det hade för påverkan för industriföretagen för att kunna se digitaliseringen som en helhet för att analyseras. En analys om digitaliseringens brister, hur de skulle påpekas, förändras utifrån ett lednings- och medarbetarperspektiv, vilket förhöll sig till empirin om digitaliseringen som en institution (Alvesson & Spicer, 2019; Suddaby, 2010). Analysen visar därmed att det interna arbetet hos personalen kommer att påverka huruvida de kommer att uppfylla och möta, inte bara industriföretagens mål, behov, förväntningar och önskemål men även nuvarande och framtida kunders behov. Detta som således kommer att påverka hur väl industriföretaget uppfyller marknadens önskemål och behov samt kunna förhålla sig till konkurrenterna men även hur de väl de kommer att utföra denna grad av framgång eller misslyckande för industriföretagen.
5.2. Sammanfattning
Genom studiens analys om tvingande isomorfismen i denna kontext kunde studien i enlighet med Alvesson och Spicer (2019) förklara likheter mellan samtliga industriella företags handlande och påverkan av Covid-19 samt digitaliseringen. Mer specifikt kunde studiens analys namnge de konsekvenser av den avancerade teknologiska utvecklingen (Hirsch- Kreinsen, 2016) samt det Maresova et al. (2018) nämnde om digitaliseringens koppling till produktionens nätverk och till Covid-19. Konsekvenserna som dess förändring i samtliga industriföretag om socioekonomiska faktorer på grund av den digitala teknik som Chef A-C och Anställd A-C har behövt arbeta med. Digitalisering har således kunnat kopplas till branschen inom industriföretaget och stärkt studiens relevans i att analysera samtliga industriföretags organisationsformer och rutiner. Samtliga sex intervjuade exemplifierade Covid-19 som den samhällsförändringen som gjorde att flertal aktörer förändrade sättet att arbeta, vistas och nå ut till respektive industriföretags marknad där den gemensamma lösningen för att upprätthålla verksamheten och dess drift var att digitalisera sig samt arbeta på distans. Detta stärkte ytterligare relevansen att analysera problemområdet utifrån ett lednings- och medarbetarperspektiv eftersom konsekvenserna var påtagliga både på ledningsnivå som medarbetarnivå. Data om distansarbetets konsekvenser, som flera författare uppmanar behöver analyseras för att det saknas i befintliga vetenskapliga studier (Ho, 2020; Katz, 2020). Detta för att slutligen kunna besvara studiens frågeställningar; hur kan Covid-19 kopplas till påskyndad digitalisering inom industriföretag? och vilka förändringar har den påskyndade digitaliseringen medfört i arbetsuppgifterna i industriella företag?
I teorin kunde problemområdet och data från samtliga intervjuer efterliknas med Alvesson och Spicer (2019) samt Suddaby (2010) för att se digitaliseringens brister och hur de ska kunna påpekas och förändras. Därmed behöver alla medlemmar i organisation känna till konceptet med digitalisering. För studien är detta Chef A-C och Anställd A-C som redogör digitaliseringen som en institution. Studiens resultat beaktar därmed problematiken med den valda institutionella teorin och har således för att i största grad fått svar från respektive intervju om vad digitaliseringen inneburit för dem, exemplifierat problematik och hur den genomarbetas i arbetsuppgifterna. Detta för att slutligen kunna besvara studiens syfte att
analysera vad arbetsuppgifterna inom större och medelstora industriföretag kan få för konsekvenser av Covid-19 och påskyndad digitalisering när personal får arbeta på distans.
6. Slutsatser
Användandet av undersökningens lins från studiens valda institutionella teori, mer specifikt nyinstitutionell teori, kopplade samman studiens empiri, resultat, forskningsfrågor, problemområde och syfte. Baserad på uppsatsens syfte och problem visade studiens empiri att både chefer och anställda kan påverkas av Covid-19 oavsett om anställningsformen är Chef eller anställd. Covid-19 har påskyndat digitaliseringen för studiens samtliga undersökta industriföretag genom begränsningar, uppsägningar och en större efterfrågan på produkter och tjänster i organisationer och företag. Förändringar som Covid-19 och den påskyndade digitaliseringen medförde i arbetsuppgifterna för industriföretag var till exempel att arbeta i större omfattning över digitala plattformar med kundbesök, intern kommunikation och utökade möten. Vad gäller digitala plattformar hade flera av de företag och organisationer som studerats i hög grad redan en viss förkunskap om olika digitala kommunikationsmedel. Personal som inte hade denna förkunskap erbjuds oftast en översiktlig presentation av arbetsuppgifterna för att kunna använda digitala plattformen som ett verktyg.
Slutsatsen drogs av resultatet jämfört med den teoretiska mättnaden att Covid-19 och den påskyndade digitaliseringen kan komma att bilda nya olika sätt att arbeta för industriföretag när det gäller deras arbete vid fråga om: miljö, villkor, rutiner, kunder, roller, områden och för deras kundtjänst och konkurrenter. Problemområdet som studerades ur ett medarbetarperspektiv och ett ledningsperspektiv jämfördes och fick ett tämligen liknat utfall där de chefer och anställda som reser i arbetet var den grupp som blivit mest drabbad av pandemin. Vidare har arbetsområden påverkats i varierande grad. Det förekommer både nedskärningar men även rekrytering av personal till nya tjänster som en investering inför framtidens digitalisering.
Konsekvenserna av studiens resultat har påverkat undersökningens forskningsfrågor eftersom problemområdet om konkreta konsekvenser av distansarbete ansågs sakna i befintliga vetenskapliga studier som Ho (2020) och Katz (2020) påpekar. Studiens nämnda konsekvenser för distansarbetet behöver dock inte vara fastställda eller enbart dessa konsekvenser som författare nämner att det saknas. Studiens framtagna konsekvenser kan ändras eller att det finnas andra konsekvenser samt se olika ut beroende på urval (respondenter), val av metod (intervju), bransch, forskningsfrågor, problemområde, syfte etcetera. Detta belyser de begränsningar som tillkommer studien, eftersom problemområdet har studerats och analyserats ur en befintlig teori (institutionell teori) med ett mindre urval, en specifik bransch samt med fokus på digitalisering och Covid-19. Kanske ett annat resultat och data kunde samlas in och framställas om enbart fokus var på digitalisering eller annan lämplig inriktning som teknologisk utveckling samt med andra tillvägagångssätt. Exempelvis att analysera samma
resultat ur en annan teori än studiens institutionella teori. Ett praktiskt bidrag kunde vara att industriella företag tar hänsyn till i anslutning till beslut kring förändrade arbetsprocesser och hur detta kan påverka framtida kund- och personalrelationer, utformande och genomförande av nya rutiner, arbetsförhållanden och arbetsmedel etcetera. Beslut kring förändrade arbetsprocesser som sedan sätts i förhållande till omvärlden (som Covid-19) och beslut som påtvingad digitalisering eller andra framtida förändringar. Studien belyser därmed en relevans att vidare forska problemområdet för att ge ett praktiskt bidrag till framtida forskning, upptäcka dessa brister och komplettera denna studies begränsningar och resultat.