Att växa som individ i ett könsfokuserat samhälle : Perspektiv på moralutveckling och ART

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2012

Att växa som individ i ett

könsfokuserat samhälle

Perspektiv på moralutveckling och ART

Författare: Granlund, Anne Sundberg, Daniela Wallgren, Linnea Handledare: Degner, Jürgen

Att växa som individ i ett könsfokuserat samhälle

– Perspektiv på moralutveckling och ART

Granlund, Anne, Sundberg, Daniela & Wallgren, Linnea Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2012

Sammanfattning

Moral och moralutveckling är ett komplext område som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, då det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lägre moralnivå än andra ungdomar. Det kan därför hävdas att det finns ett behov av moralfrämjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte är att undersöka moralutveckling och ställa detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna är tänkta att främja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte är att undersöka hur moralteorier och ART kan förstås ur ett genusperspektiv. I Studien används scoping samt en riktad innehållsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur. Resultatet visar att ART:s syfte med moralträning är att ungdomar ska ledas framåt i sin moralutveckling och nå en medvetenhet kring ömsesidigt beroende mellan individ och samhälle. Behandlingsutfallet påverkas av en kombination av olika faktorer, inom och utanför behandlingsprogrammets ramar. Det är oklart huruvida det finns ett behov av att anpassa behandling utefter kön, dock kan det hävdas att det utifrån ett genusperspektiv krävs individanpassning. Diskussionen belyser att det kan finnas ett behov av att göra en distinktion mellan moraliskt resonerande och moraliskt handlande, samt så diskuteras genusperspektivets betydelse i relation till könsroller och socialisering.

Nyckelord: Moralutveckling, normbrytande ungdomar, kön/genus, Kohlberg, Gilligan, Aggression Replacement Training

To develop as an individual in a sex oriented society

– Perspective on moral development and ART

Granlund, Anne, Sundberg, Daniela & Wallgren, Linnea Örebro University

School of Law, Psychology and Social Work Social Work Program

Social Work, C C-essay, 15 points Autumn term 2012

Abstract

Morality and moral development are complex topics that may be important to social work, as it has been found that adolescents with antisocial behavior often has a lower moral level than other juveniles. It can therefore be argued that there is a need for moral interventions when different interventions are organized. The purpose of this study is to explore moral development in relation to the treatment program Aggression Replacement Training, how the components in moral skill training are meant to promote moral development in juvenile delinquents. A further aim is to examine how moral theories and ART can be understood from a gender perspective. Methods used in this study are scoping and directed content analysis. The results show that ART:s aim with moral training is to lead juveniles forward in their moral development. A combination of factors, both within and outside the treatment program affects the treatment outcome. Whether there is a need to adjust treatment to sex is unclear, thus it can be argued that there from a gender perspective may exist a need for more personalized treatment. The discussion illuminates a need to make a distinction between moral reasoning and moral action in treatment. Furthermore the discussion considers gender perspective in relation to gender role and socialization.

Keywords: moral development, juvenile delinquents, gender, Kohlberg, Gilligan, Aggression Replacement Training

Förord

Vi vill tacka vår handledare Jürgen Degner för handfasta tips, goda råd och många skratt under arbetsprocessen.

Därefter vill vi rikta ett stort tack till varandra då vi har lyckats hålla ett glatt humör uppe och genomgående peppat och stöttat varandra.

Anne Granlund, Daniela Sundberg & Linnea Wallgren December 2012

Innehållsförteckning

Sammanställning och analys av litteratur ...7

Validitet och Reliabilitet ...7

Forskningsetik ...8

Metoddiskussion ...9

Teorier om moralutveckling och genus ...9

Begreppet moral ... 10

Piaget och den kognitiva teorin ... 11

Kohlberg och moralutvecklingens sex stadier ... 12

Gilligans syn på kvinnlig moral ... 13

Hur förhåller sig perspektiven till varandra? ... 14

Konstruktionen av kön och genus ... 16

Forskning – en kunskapsöversikt ... 16

Perspektiv på moral ... 16

Moralutveckling i relation till normbrytande ungdomar ... 17

Kön i relation till normbrytande beteende ... 18

Könsroller och socialisering ... 19

Perspektiv på moralutveckling vid behandling ... 20

Effekter av Aggression Replacement Training ... 21

Material... 22

Generell beskrivning av ART ... 22

ART som moralbildande behandling ... 23

ART ur ett genusperspektiv ... 26

Diskussion ... 29

Referenslista ... 33

Bilagor ... 37

Bilaga 1 Tabell ... 37

1

Inledning

När ungdomar bryter mot samhällets normer betraktas detta som ett socialt problem och det finns därför ett stort behov i samhället att få dessa ungdomar att förändra sitt beteende (Ahonen, 2012, s. 13). Genom lagar och förordningar tydliggör samhället vad som anses vara rätt eller fel, vilket även utgör en grund i samhällsnormen kring moral och omoral. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ, u.å.) uppger cirka hälften av alla ungdomar att de någon gång har utfört en kriminell handling vilken kan vara allt från snatteri till grövre våldsbrott. Majoriteten av ungdomarnas normbrytande beteende är dock engångsföreteelser och det är enbart ett fåtal av ungdomarna som står för de upprepade och grövre kriminella handlingarna. Samhället har ett ansvar för att minska kriminaliteten och skapa en trygg miljö för individen. Enligt Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska enligt § 3 samhället bereda vård till den som utför kriminella handlingar eller har ett socialt nedbrytande beteende. Lagen syftar med andra ord till att den unges kriminella beteende ska upphöra genom vård och behandling. Genom lagstiftning har samhället det yttersta ansvaret för en förändring av ungdomars normbrytande beteendemönster.

Det har visat sig att ungdomar som uppvisar svåra problembeteenden många gånger bär med sig dessa beteenden från barndomen. En avvikande utveckling, i form av ett kriminellt beteende, börjar för det mesta med problem i mindre skala såsom lögnaktighet, snatterier eller olydnad (Andreassen, 2003, s. 30). Van Vugt, Gibbs, Stams, Bijleveld, Hendriks och van deer Laan (2011, s. 1235f) skriver att när det gäller ungdomsbrottslighet ökar risken för återfall om det finns brister i den moraliska utvecklingen hos ungdomen. En bristfällig moralisk utveckling kan innefatta brister gällande känslor som är kopplade till moral såsom skuld, skam och empati, ungdomen kan även ha en ytlig eller försenad förståelse kring vad som är rätt eller fel. Utvecklingen av moral hör samman med utvecklingen av individens förståelse för andra individer och deras känslor (von Tetzchner, 2005, s. 533). En metaanalys skriven av Blasi (i ref. av Andreassen, 2003, s. 201) visar att moraliska värderingar är lägre hos kriminella ungdomar i jämförelse med andra ungdomar i samma ålder, varpå det kan vara gynnsamt att arbeta med moralutveckling vid behandling av kriminalitet.

I samhället finns det normer kring hur män och kvinnor bör agera, där kvinnan förväntas vara omhändertagande och utsatta i jämförelse med mannen som förväntas vara aggressiv och utåtagerande (Hydén & Månsson, 2006, s. 271). Enligt Mattsson (2010, s. 21) ses mannen som normsättande och därmed ses kvinnan som det avvikande könet i förhållande till den rådande manliga normen. Idag finns ett ökat intresse för att integrera genusperspektivet inom socialt arbete. Både inom forskning och i socialt arbete finns en ökad kännedom om och intresse för könsstrukturer där kvinnans situation uppmärksammas. Herz (2012, s. 51f) menar dock att en åtskillnad mellan män och kvinnor inte behöver överensstämma med verklighetens konstruktioner och förståelse. I likhet med genus är även det biologiska könet en social konstruktion och genom att särskilja kön samt genus vidmakthålls synen på att kön förutsätter att det verkligen finns en åtskillnad mellan män och kvinnor. Även om män är

2 överrepresenterade i brottsstatistiken, så har antalet kvinnor som begår brott ökat (BRÅ, 1999:15, s. 5). Statistik från BRÅ (2011) visar att var fjärde person i åldrarna 15 till 18 år som misstänktes för brott var en flicka, vilket innebär att detta även bör vara representativt för könsfördelningen bland ungdomar som erhåller någon form av behandlande åtgärd.

Då ungdomar med svåra beteendeproblem blir föremål för samhällets insatser är det viktigt att den behandling eller vård de erhåller kan främja ungdomens utveckling på ett positivt sätt.

Det tycks finnas skilda uppfattningar kring vad som är verksamt i behandling av ungdomar med beteendeproblem och vilken form av insats som ger någon effekt. Därmed är det viktigt att i bedömningen av huruvida ungdomen ska erhålla insats i öppen eller sluten miljö överväga vilket alternativ som kan ge bästa möjliga resultat i det aktuella fallet (Andreassen, 2003, s. 121f). Behandling av normbrytande beteende kan ske med hjälp av olika metoder, på frivillig basis eller genom tvångsvård. Ett exempel på en metod som kan användas i såväl öppen som sluten miljö är Aggression Replacement Training (ART). ART inriktar sig på ungdomars negativa beteende och syftar till att ersätta detta med ett mer socialt accepterat beteende. En del av ART är enligt Goldstein, Glick och Gibbs (1998, s. 46) att arbeta med träning i moraliskt resonerande, då dessa aspekter tycks vara starkt kopplade till moralutveckling är det av vikt att förstå vad som kan främja en gynnsam moralutveckling i behandling av ungdomar med ett normbrytande beteende.

Antalet flickor med ett normbrytande beteende ökar, dock är det fortfarande fler pojkar än flickor som begår kriminella handlingar. När det gäller riskfaktorer för att utveckla ett normbrytande beteende har man inte funnit könsskillnader. Dock är det rimligt att fråga sig om det som visats vara effektivt i olika behandlingsmetoder kan generaliseras att gälla även på flickor, då detta nästan alltid studerats på pojkar (Andreassen, 2003, s. 264f). Andreassen (2003, s. 265f) skriver att flickor har särskilda behov i jämförelse med pojkar när det gäller lyckade behandlingsmetoder på grund av att flickor kan ha erfarenheter av att ha varit sexuellt utnyttjade, eller lidit av omsorgsbrist. Andreassen (ibid.) menar att det finns könsskillnader gällande bakomliggande orsaker samt typ av brott. Det är enligt författaren (ibid.) vanligare att flickor begår kriminella handlingar för att finansiera sitt drogmissbruk, medan det är vanligare att män utövar våldsbrott. Malloch (1999, s. 343) menar att det är vanligt att kvinnor använder droger för att de inte ska känna sig nedstämda, för att få ett bättre självförtroende och för att glömma svårigheter de varit med om, samtidigt som män ofta använder droger för att uppnå ett rus. För att uppnå lyckade behandlingsresultat i arbetet med flickor kan det vara viktigt att metoderna även fokuserar på specifika behov flickor kan tänkas ha och inte enbart utgår från ett manligt behov (Malloch, 1999, s. 357).

Problembeskrivning

Statens institutionsstyrelse (SiS) (u.å. s. 5) menar att ART är en generell metod som vänder sig till båda könen. Enligt SiS (2011) riktar sig ART till ungdomar mellan 12-20 år med normbrytande beteende. Socialstyrelsen (2009, s. 161) beskriver att normbrytande beteende innebär att någon bryter mot allmänna normer och regler exempelvis genom att snatta, slåss, klottra, skolka eller plåga djur. Normbrytande beteende kan kategoriseras in i två kategorier, icke aggressivt eller aggressivt. Gilligan (1982, s. 10ff) menar att det inte finns neutrala

3 forskare, utan att även forskarens bedömningar bland annat påverkas av dennes kön, varpå den tidiga forskningens tydliga manliga majoritet, inneburit att samhället accepterat sanningar som egentligen bara speglar verkligheten ur ett manligt synsätt. Vidare menar Gilligan (ibid.) att teorier kring mänsklig utveckling egentligen endast fokuserar på ett manligt förlopp och resonemang, vilket innebär att teorierna inte är direkt tillämpbara på kvinnor.

Då låg moralutveckling visat sig vara sammankopplat med normbrytande beteende tycks det finnas behov av insatser som främjar moralutveckling. Enligt Svensk ordbok och Svensk uppslagsbok (1997, s. 720) är moral ”Uppfattning om rätt och orätt som styr värderingar av

handlingar… förmåga att handla i enlighet med allmänt accepterade regler för rätt och orätt”. I föreliggande studie används begreppet låg moral vilket syftar till att någon agerar

motsatt ovanstående citat. Vidare fokuserar studien på ART då denna form av behandling tycks vara vanligt förekommande samt innehåller komponenter av moralutveckling. Målgruppen för studien är ungdomar upp till 18 år, med aggressivt normbrytande beteende. Huvudsyftet med studien är att genom en litteraturgenomgång dels undersöka hur moralutveckling beskrivs när det gäller ungdomar generellt, dels hur utvecklingsvägarna rörande moralutvecklingen beskrivs hos normbrytande ungdomar, pojkar och flickor, mer specifikt. Det saknas idag alltjämt tidigare forskning eller studier som undersöker huruvida ART:s generella anspråk är riktigt utifrån ett genusperspektiv på moralutveckling. Därmed är ytterligare ett syfte att utifrån ett genusperspektiv analysera huruvida moralutveckling som en behandlingskomponent i ART är tänkt att främja en moralutveckling hos ungdomar i behandling.

1. Hur kan ungdomars moralutveckling förstås och förklaras generellt samt för normbrytande ungdomar specifikt?

2. Vilka specifika delar i ART riktar sig mot moral i termer av att vara moralbildande i behandling av normbrytande ungdomar – och på vilket sätt är det tänkt att dessa delar kan främja en moralutveckling?

3. Hur kan moralträning i behandlingsprogrammet ART förstås utifrån ett genusperspektiv på moralutveckling?

Metod

I detta kapitel redovisas hur föreliggande studie har genomförts. Inledningsvis beskrivs metodologiska utgångspunkter samt val av metod. Vidare diskuteras studiens validitet och reliabilitet. Kapitlet avslutas med en beskrivning av etiska överväganden i samband med utförandet av denna studie.

Metodologiska utgångspunkter

Föreliggande studie har en kvalitativ ansats vilket är användbart då syftet är att skapa en helhetsbild samt nå en djupare förståelse av ett visst forskningsområde. Då syftet med studien är att få en bild av det aktuella forskningsfältet samt eventuella kunskapsluckor, utgörs studiens empiri av befintligt material såsom litteratur och forskning. För att tolka och förstå

4 innehållet i empirin, används ett hermeneutiskt synsätt. Detta innebär att forskaren ser till den kontext texten skapades i och försöker att nå en djupare förståelse kring vad som är syftet med texten (Bryman, 2011, s. 507f). I föreliggande studie analyseras empirin med hjälp av redan existerande teorier. Detta kan kopplas till det Patel och Davidsson (2003, s. 23) beskriver som att arbeta utefter en deduktiv ansats.

Scoping

Det finns många olika tekniker för att granska litteratur, en av dessa är scoping vilken kan sägas vara en form av teknik för att studera ett specifikt område, det vill säga en form av avgränsad litteraturstudie. En scopingstudie behandlar breda ämnen och har således ofta breda frågeställningar. Studiedesignen kan variera och det ingår inte i tekniken att konsekvent bedöma kvaliteten på inkluderade studier, detta särskiljer scoping från exempelvis en systematisk litteraturöversikt (Arksey & O’Mally, 2005, s. 20f). Enligt Arksey och O’Mally (2005, s. 21) har scoping fyra huvudsakliga användningsområden: för att undersöka omfattningen och inriktningen på befintlig forskning inom ett område, för att undersöka huruvida det finns ett behov av fördjupade systematiska studier inom ett område, för att sammanfatta och sprida forskningsresultat samt för att identifiera brister i form av luckor i befintlig forskning. Scoping kan användas som en del av en större studie alternativt, då ämnet är komplext eller saknar tidigare utförliga studier, användas som ensam metodform (Arksey & O’Mally, 2005, s. 21f).

Vid en scopingstudie är målet att identifiera merparten av relevant litteratur inom området, vilket innebär att insamlingsmetoden inte går ut på att exkludera litteratur utifrån dess metodval/design (kvalitativ/kvantitativ), utan att istället söka efter varierande litteratur med såväl djup som bredd. Utifrån detta är det viktigt att använda breda sökord för att garantera bredd och omfång i sökresultatet (Arksey & O’Mally, 2005, s. 22). Arksey och O’Mally (2005, s. 22ff) beskriver scopings ramverk i form av fem steg. Inledningsvis är det viktigt att identifiera den egna studiens frågeställningar samt huvudfokus, då detta ligger till grund för insamlandet av data. Det är sedan fördelaktigt att använda sig av varierande sökvägar för att uppnå ett brett sökresultat (Arksey & O’Mally, 2005, s. 23). Patel och Davidson (2003, s. 42ff) menar att någon som skall genomföra en studie samlar in kunskap genom att använda sig av ett flertal källor såsom artiklar, rapporter, internet och böcker. Processen för att söka efter och gå igenom litteratur tar mycket tid i anspråk. Genom att använda adekvata sökord erhålls relevant litteratur som fördjupar vår kunskap i ämnet och hjälper oss att besvara syfte och frågeställningar.

Val av sökmotorer

Det andra steget syftar till att identifiera relevant forskning. Arksey och O’Mally (2005, s. 23) skriver om hur det är viktigt att välja rätt sökmotor/databas samt utforma bra sökord, för att finna relevant litteratur. Vidare skriver författarna att tidsbegränsning och forskares språkkunskap utgör praktiska filter vid urval av användbar litteratur, dock belyser de även det faktum att filtret kan innebära att viktig kunskap missas. För att finna litteratur till föreliggande studie har vi i likhet med det Thyer (2010, s. 506) skriver sökt litteratur via sökmotorer genom att använda valda sökord samt tittat på tidigare studiers referenser för att

5 sedan gå till ursprungskällan. Vidare har även kurslitteratur från tidigare terminer använts till studien. Material till föreliggande studie har sökts via Örebro universitetsbibliotek, samt via Mälardalens högskolebibliotek och dess kataloger, vidare har databaserna Social Services Abstracts, ERIC, PsycINFO, google scholar och Taylor and Francis online använts. Sökmotorerna blev tillgängliga genom inloggning via Örebro universitets nätverk samt nätverket på Mälardalens högskola. I syfte att uppnå ett brett sökresultat valdes ett flertal sökord som kan anses vara relevanta för ämnet. För att minimera risken för att relevant forskning skulle förbises kombinerades flera olika sökord för samma fenomen såsom ART, ”aggression replacement training” samt ”treatment outcome” eller results i kombination med ”moral development” eller moral. Sökorden kombinerades enligt nedanstående matris.

Matris 1: Exempel på sökordskombinationer för sökning i databas

delinquent moral (eller) moral development delinquent moral (eller) moral

development

gender (eller) sex treatment outcome delinquent moral development teaching replacement

behavior

gender (eller) sex moral (eller) moral development moral education delinquent gender (eller) sex ART treatment outcome gender

aggression

replacement training

gender (eller) sex aggression

replacement training

treatment outcome aggression

replacement training

gender (eller) sex treatment outcome (eller) results aggression

replacement training

gender (eller) sex moral (eller) moral development aggression

replacement training

female (eller) girl aggression

replacement training

female (eller) girl treatment outcome (eller) results aggression

replacement training

treatment outcome (eller) results

gender (eller) sex moral (eller) moral development

Sökordet ART resulterade främst i forskning gällande konst och dess effekt på behandling, exempelvis konstterapi. För att få fram relevant forskning beslutades att endast använda det fullständiga namnet på behandlingsmetoden, ”aggression replacement training”. Då sökorden gender och sex endast gav utfall i form av ett fåtal resultat, utvidgades sökningen till att även innefatta female och girl. Generellt för samtliga sökmotorer var dock att då gender (eller) sex samt female (eller) girl lades till som filter, så minskade träffarna avsevärt. Sökverktyget på sökmotorn Taylor and Francis online, är inte konstruerat på ett sådant vis så att multipla kombinationer är möjliga, varpå filtrering av träffar försvårades. En sökning på aggression replacement training resulterade exempelvis i 9779 träffar, vilket blir svårt att bearbeta inom ramen för denna studie.

6

Matris 2: Exempel på kombinationer och resultat

Sökmotor Sökord Träffar

psycINFO delinquent moral (eller) moral development

413 delinquent moral (eller) moral

development

gender (eller) sex 43 aggression replacement

training

gender (eller) sex 3

aggression replacement training

gender (eller) sex moral (eller) moral development 0 Social Services Abstracts aggression replacement training

gender (eller) sex 0

aggression replacement training

female (eller) girl 1

aggression replacement training treatment outcome (eller) results 5 Urval

Efter att ha gjort en första bedömning på den insamlade litteraturen görs ett urval angående vilket material som är mest relevant att fördjupa sig ytterligare i för att kunna besvara studiens syfte (Patel & Davidson, 2003, s. 42ff). Utöver praktiska filter menar Arksey och O’Mally (2005, s. 25) att det även är nödvändigt att arbeta fram inkluderings- och exkluderingskriterier för redan inhämtad litteratur, detta inkluderas i det tredje steget av scoping som syftar till att välja litteratur som skall inkluderas i den egna studien. Thyer (2010, s. 508) beskriver tre urvalskriterier till hjälp för att välja litteratur som ska inkluderas i det som avses studeras. Litteraturen ska innehålla för studien användbar information och göra det möjligt att dra slutsatser i det egna arbetet samt så skall källan vara trovärdig och tillförlitlig. I föreliggande studie gjordes urval inledningsvis genom att läsa sammanfattningar av artiklar. De artiklar som berörde studiens område hämtades hem i fullständig version. På grund av studiens tids- och storleksbegränsning gjordes ytterligare urval efter en genomläsning av det inhämtade materialet. De artiklar som efter genomläsningen bedömdes kunna besvara studiens syfte och frågeställningar, inkluderades i studien. Urvalet har skett genom olika tematiseringar och kombinationer, exempelvis att artikeln berört moral och genus, moralutveckling och normbrytande beteende eller en sammanvävning av samtliga. Att tematisera det inhämtade materialet utgör det fjärde steget i scoping (Arksey & O’Mally, 2005, s. 27).

För att samla in information kan vi i enlighet med det Patel och Davidson (2003, s. 63f) skriver bland annat använda oss av olika dokument. Dokument kan exempelvis vara i form av statistik, officiella handlingar och litteratur. Det är av stor vikt att vara källkritisk och se till vilket syfte dokumenten fyller och vilka upphovsmännen var. I föreliggande studie har statistik och vetenskapliga artiklar använts vilka kan anses komma från tillförlitliga källor. Detta då statistiken kommer från statliga institutioner samt att de vetenskapliga artiklarna publicerats i etablerade tidsskrifter.

7 Sammanställning och analys av litteratur

Det femte och slutgiltiga steget i scoping syftar till att sammanställa allt material och därmed redogöra för det befintliga forskningsläget alternativt att påvisa vilka luckor som finns inom området (Arksey & O’Mally, 2005, s. 27f). Hsiu-Fang och Shannon (2005, s. 1277ff) skriver om innehållsanalys som en användbar kvalitativ analysmetod vid bearbetning av inhämtat material. Denna metod kan användas då tidigare forskning och teorier kring ett särskilt fenomen är begränsad. En riktad innehållsanalys har som mål att bekräfta eller utveckla en redan existerande teori. Initialt skapar forskaren ett kodningsschema för att identifiera och kategorisera centrala delar utifrån tidigare undersökningar eller teorier, vilka sedan definieras och konkretiseras. Enligt Bryman (2011, s. 525) görs en kodning för att tematisera det insamlade materialet där det går att utläsa vilka centrala delar som har valts för att kunna tolka data. I en innehållsanalys är utformningen av ett kodningsschema en viktig del för att öka undersökningens trovärdighet (Hsiu-Fang & Shannon, 2005, s. 1286). I föreliggande studie har ett kodningsschema gjorts (se bilaga 2). Kodningsschemat är utformat utifrån studiens syfte samt frågeställningar och består av mer utförliga frågor som följer olika teman vilka huvudsakligen berör moral, moralutveckling, kön, genus samt ART. Kodningsschemat utvecklades under arbetsprocessens gång, vartefter förståelsen kring ämnet fördjupades. Kodningsschemat används i första hand för att finna material som besvarar studiens syfte i analysen. I andra hand för att erhålla ett brett resultat, för att finna eventuella kunskapsluckor inom forskningsfältet samt för att finna relevant material som presenteras i form av tidigare forskning.

Validitet och Reliabilitet

Bryman (2011, s. 151ff) menar att begreppen reliabilitet och validitet är centrala begrepp i kvantitativa metoder men att dess betydelse inom kvalitativa metoder är omdiskuterat. Patel och Davidson (2003, s. 103) menar att validitet i en kvalitativ undersökning innefattar hela forskningsprocessen. Eriksson och Karlsson (2008, s. 118) menar att begreppet validitet syftar till att forskaren verkligen mäter det som denne avser att mäta i sin undersökning. Validitet kan inom denna metod innefatta att data forskaren samlat in verkligen kan användas för att tolka och analysera materialet. I föreliggande studie har relevant material insamlats genom noga valda sökord, detta material har sedan analyserats för att uppnå studiens syfte. Sohlberg och Sohlberg (2009, s. 117) beskriver att en forskare kan tydliggöra vad denne avser att studera genom att stipulera begrepp, det vill säga på vilket sätt forskaren använder sig av dessa. I föreliggande studie har begreppet ungdomar stipulerats till att gälla upp till myndig ålder, det vill säga 18 år, begreppet ungdomar kan i andra sammanhang gälla till högre ålder.

Reliabilitet i en studie kan enligt Bryman (2011, s. 351f) innebära att studien kan replikeras, det vill säga att undersökningen ska kunna upprepas av en annan forskare. Även Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2003, s. 108) menar att begreppet reliabilitet syftar till replikerbarhet, och om andra forskare som prövar samma sak kommer fram till samma resultat kan studien sägas ha en hög reliabilitet. Sohlberg och Sohlberg (2009, s. 117) menar att begreppet reliabilitet syftar till om det som mäts är relevant samt hur noga mätningen utförs. Vidare menar Sohlberg och Sohlberg (2009, s. 15) att en god forskningskultur präglas av transparens, det vill säga att forskaren öppet redovisar material, vilka metoder som använts

8 samt hur tolkningen genomförts och resultat av denna. En annan aspekt kan vara att studiens resultat ska kunna generaliseras till andra miljöer och situationer än de som undersöktes i den aktuella studien. Dessa centrala delar av reliabilitetsbegreppet kan vara problematiska att nå upp till i en kvalitativ studie, då kontexten är av betydelse för utfallet. Det kan hävdas att föreliggande studie har ett högt generaliseringsanspråk då den är transparent, replikerbar samt syftar till att beskriva det aktuella forskningsläget. Studien kan därmed vara användbar för praktiker som arbetar med behandlingsprogrammet ART. Helleday och Wikander (2007, s. 22) menar att i studier gällande människor är det individer som tolkar sig själva, tillvaron och andra, vilket kan medföra att resultat kan skilja sig åt beroende på kontext och individ. Eftersom föreliggande studie är av litterär art minskar risken för skillnader som kan uppkomma genom individuella tolkningar. Vidare kan hävdas att risken för feltolkningar minskar då studiens samtliga författare läst och diskuterat arbetsmaterialet.

I grunden handlar reliabilitet och validitet om trovärdighet och tillförlitlighet (Djurfeldt, m.fl. 2003, s. 108f). När det gäller den kvalitativa analysen är det av vikt att koda om material till mätbara termer, vilket är att operationalisera. Detta bör göras så tydligt som möjligt annars finns det en risk för att analysen inte tolkar rätt material. I inledningsskedet av studien gjordes ett kodningsschema som sedan användes för att finna relevant material, schemat utgör även grunden för hela analysen. Detta schema användes sedan genomgående för att skapa en tydlighet i studien, och fungerade även som ett riktmärke i sökningen av adekvat och relevant information. Den som önskar pröva vår studie kan följa kodningsschemat samt val av perspektiv för att replikera studien.

Forskningsetik

Människan ställs ständigt inför olika frågor kring rätt och fel. Vad som är rätt och fel avgör individen genom ett inre etiskt resonemang, där denne frågar sig huruvida kommande handling går att rättfärdiga (Christoffersen, 2007, s. 20). Forskningsetik behandlar processen kring de människor som är med då en undersökning utförs. För att agera utifrån ett etiskt förhållningssätt bör forskaren innan påbörjad undersökning söka medgivande från de berörda. Forskningsetiken lägger en stor vikt vid att skydda individens identitet, vilket innebär att det inte skall gå att identifiera någon specifik person (Patel & Davidson, 2003, s. 60f). Då föreliggande studie är av teoretisk karaktär och inte innefattar intervjuer eller andra känsliga personuppgifter vilka behöver skyddas har de etiska överväganden som gjorts främst varit kopplade till hederlighet. Centralt är att inte förvränga forskningsprocessen, att välja ett allsidigt material och att undersöka materialet objektivt. Genom att samla material och information från olika sökmotorer minskas risken för att materialet är ensidigt eller vilseledande. Hederlighet visas genom en tydlig redovisning av källor, citat, tidigare forskning samt vad som är forskarens egna resultat. I föreliggande studie särskiljer en adekvat referenshantering andra författares synpunkter från våra egna. Genom en redovisning av metodologiska utgångspunkter och forskningsprocessen skapas en transparens vars syfte är att göra studien replikerbar.

9 Metoddiskussion

Studiens teoretiska utgångspunkter Piaget och Kohlberg ses som förgrundsgestalter för kognitiv teori och moralutveckling. Eftersom dessa teorier uttryckligen används i ART har valet av dessa teorier varit en förutsättning för att granska de moralbildande komponenterna i ART. Vidare har teorierna bidragit till en förståelse av individers utveckling. Eftersom studien har ett genusperspektiv föll valet på Gilligans teori kring kvinnlig moralutveckling. Denna teori har fungerat som ett komplement samt kritik mot Kohlbergs teori. Gilligan som delvis utgjorde underlaget för genusanalysen hänvisade genomgående till könsskillnader i form av man och kvinna, istället för skillnader i könsroller. Även forskningsöversikten påvisade att det i många sammanhang fokuseras på könsskillnader snarare än socialisering. Forskningens och teoriernas infallsvinklar har påverkat möjligheten att utifrån dessa dra slutsatser kring genus och socialisering. Utifrån vår syn är även kön en social konstruktion, dock kan detta av andra enbart ses som biologiskt betingat i många sammanhang. I föreliggande studie används begreppet genus då det syftas till socialisering samt konstruktioner av kön, medan begreppet kön används när vi syftar till den stereotypa uppdelningen mellan män och kvinnor. Då begreppet könsroller används i forskning har även detta begrepp inkluderats i studien. Detta begrepp hör samman med genus och syftar till att individer kan tillskrivas eller själva se sig tillhöra en särskild roll, vilken nödvändigtvis inte behöver överensstämma med den stereotypa biologiska könsrollen.

Då scoping använts som metod, vilket är en avgränsad litteraturstudie, innebär detta att det inte gjorts en systematisk litteraturöversikt i sökandet efter forskning. En möjlig felkälla och begränsning som är viktig att lyfta i sammanhanget är risken att bristfälliga sökord använts eller att relevanta sökord missats. I detta är tidsaspekten en viktig faktor, ytterligare tid hade kunnat leda till att en än mer systematisk litteraturöversikt genomförts där möjligtvis ett bredare material hade kunnat erhållas. I föreliggande studie stipulerades begreppet ungdomar till att gälla upp till myndig ålder. Då forskningsfältet varit begränsat har dock även forskning som berör ungdomar upp till en högre ålder använts. Avgränsningen gjordes utifrån aspekter kring lagtext där frivillighet och tvång bör beaktas utifrån myndig ålder. I föreliggande studie finns en tydlig och öppen beskrivning av tillvägagångssätt och en transparent metoddel vilket möjliggör en replikering av studien. Detta innebär att läsaren kan ta del av det material som ligger till grund för analysen och studiens slutsatser. Metodvalet medför en bred ämnesspecifik kunskapsöversikt vilket bidrar till att studien blir användbar för praktiker som arbetar med behandling.

Teorier om moralutveckling och genus

I detta avsnitt följer en redovisning av begreppet moral samt valda teoretiska utgångspunkter för studien. Inledningsvis presenteras en vidare definition av moral och sedan beskrivs den kognitiva teorin där Piaget är förgrundsgestalt. Detta efterföljs av Kohlbergs teori om moralutveckling som delvis är en vidareutveckling av Piagets teori kring kognitioner och moral. Under den fjärde rubriken redogörs för Gilligans kritik av Kohlbergs teori samt

10 Gilligans syn på kvinnors särskilda moralutveckling. Därefter ges ett perspektiv på perspektiven och slutligen redogörs för teorier kring kön och genus.

Begreppet moral

Begreppen moral och etik härstammar från samma ursprung och hade från början även samma innebörd. Einhorn (2005, s. 21) skriver att begreppen numera skiljs åt, etiken kan sägas syfta till samhällets lagar och regler samt olika normer, samtidigt som moralbegreppet är den individuella valprocessen vid etiska problem. Moral kan betraktas som en utvärderande definition av mänskligt beteende (Baumrind, 2005, s. 29f). Moral berör frågor om karaktär, ett gott liv, samhälle och dygder där det finns regler för hur individen bör uppföra sig. Baumrind (ibid.) menar att moral handlar om hur en individ bör leva sitt liv och styra sitt beteende. Individen är moralisk genom att den gör etiska överväganden för att bearbeta information och kommer fram till allmängiltiga eller avsiktliga beslut. Samhällets syn och förväntningar på individer kommer att vägleda och motivera individens praxis, då det kommer till moraliska beslut. Moral är beroende av förnuftet och altruismen, dessa två komponenter är nödvändiga för den mänskliga moralen (Alberoni & Veca, 1996, s. 69).

Förtroende och tillit till att andra fattar moraliska beslut är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Detta gäller både lagstadgade regler som samhällsenliga normer. Collste (2010, s. 19) menar att så länge merparten av befolkningen känner en tillit till sina medmänniskor, trots kunskapen att alla inte alltid följer allmänna normer, så finns det förutsättningar för ett solidariskt och humanistiskt samhälle. En förminskad tillit och medmänsklighet kan leda till att de styrande i samhället gör avkall på det allmänna människovärdet och istället främjar specifika grupper. Samma handling kan vara både rätt och fel beroende på tid och kontext (Bauman, 1995, s. 11). Människor fattar många beslut efter hur de är vana att agera, detta utan eftertanke över varför de gör det aktuella valet. När individen börjar fundera över sina val måste denne värdera sina handlingar och då beakta att handlingen kanske inte längre kan försvaras då samhälle och kontext är föränderligt.

När individen står inför dramatiska händelser kan denne upptäcka vad som egentligen betyder något, detta är anledningen till att värderingar och moral förändras (Alberoni & Veca, 1996, s. 17). Habermas (2008, s. 107) skriver att giltiga normer kompletteras och förändras genom att oförutsedda situationer uppstår som en konsekvens av våra handlingar. Om vi ska utveckla vår moral måste vi se följderna av våra handlingar och på detta sätt är vi bundna till det som skett i det förgångna. Attityder, värderingar och kunskaper som vuxna människor har grundläggs under skolåren. Moral är formbart i förhållande till samhället och den aktuella kontexten individen befinner sig i (Gustafsson, 2000, s. 11f). Skolan kan sägas ha till uppgift att förmedla värdegrunder som samhället vilar på och genom detta utveckla ungdomars moral. Ahonen (2012, s. 27f) menar att barn som går i skola tillbringar en stor del av sin tid där vilket också innebär att barnets moralutveckling påverkas av kamrater och skolpersonal. Ahonen (ibid.) menar att interaktionen kamrater emellan är nödvändig både för barnets allmänna kognitiva utveckling och för barnets moralutveckling. Skolan som en arena för moralutveckling ger möjligheter för barnet att utvecklas i både positiv och negativ riktning, i vilken riktning barnet påverkas kan vara beroende av tidigare erfarenheter.

11 Piaget och den kognitiva teorin

Människans utveckling är en process där individen anpassar sig och sitt beteende utefter omgivningen på olika sätt (Piaget, 2006, s. 2ff). Enligt Havnesköld och Risholm Mothander (2009, s. 31f) menade Piaget att individen då den genomgår denna process strävar efter att nå en allt högre jämvikt med en ökad stabilitet vartefter denne genomgår olika stadier. Ackommodation och assimilation är två centrala begrepp inom Piagets kognitiva teori. Assimilation innebär att ny information och nya erfarenheter samlas och anpassas utefter det individen vet sedan tidigare, medan ackommodation innebär att nya erfarenheter och ny information snarare leder till en förändring och ökad anpassning till omgivningen. Kognitiva scheman eller strukturer utvecklas enligt Hwang och Frisén (2005, s. 179) vartefter individen får nya erfarenheter. Ifall dessa upplevelser inte överensstämmer med individens tidigare kunskaper skapas en obalans och förvirring. Detta leder i sin tur till att nya scheman kan

utvecklas, vilka är anpassade utefter erfarenheterna samt hjälper till att bibehålla en jämvikt.

Barns tänkande och utveckling sker enligt Piaget (2006, s. 2ff) genom att denne går igenom fyra huvudsakliga stadier där det sensomotoriska stadiet är det första. Detta stadium sträcker sig från det att barnet är nyfött upp till cirka två års ålder där denne genomgår olika steg i sin utveckling. Från att barnet är nyfött har denne instinktiva reflexer men den första tidens utveckling präglas även av olika rörelser, lyssnande, iakttagelser och leenden. Efter cirka fyra månader kan barnet även ta tag i olika föremål och kan senare börja skilja mellan jaget och den yttre världen (Piaget, 2006, s. 22f). Crain (2005, s. 117ff) skriver att barnet nu börjar sätta ihop olika rörelser för att uppnå något och vartefter olika beteendemönster utvecklas blir de allt mer avancerade. Det preoperationella stadiet infaller mellan två och sju års ålder och Piaget (2006, s. 23f) menar att stadiets början präglas av barnets språkutveckling. Under senare delen börjar barnet använda sig av symboler i exempelvis leksituationer (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 36). Enligt Crain (2005, s. 127) präglas detta stadium av att barnet är egocentriskt och ser saker från sin synvinkel, vilket innefattar en oförmåga kring insikten att andra inte uppfattar saker likadant som den själv gör.

Från sju till tolv års ålder befinner sig barnet i de konkreta operationernas stadium och inledningsvis börjar barnet utveckla sitt sociala samspel, sin diskussions- och reflektionsförmåga samt frångår delar av sin egocentrering (Piaget, 2006, s. 50f). Piaget (2006, s. 52) menar att barnets egocentrering minskar på både ett intellektuellt plan vilket hänger ihop med logiken men även på ett socialt plan genom en samarbetsmoral. I detta stadium börjar barnets moral att utvecklas från att ha innefattat yttre lydnad såsom regler till att nu även innefatta moraliska känslor såsom respekt och hänsynstagande till andra individer. Barnet följer inte längre enbart tidigare fastslagna regler utan utvecklar dessa tillsammans med exempelvis vänner. Respekt gentemot sig själv och andra är en del av flera nya känslor som barnet upplever. Dessa moraliska känslor innebär att ett brott mot de överenskomna reglerna, inte enbart är en överträdelse av själva regeln utan även mot överenskommelsen gentemot vännerna, vilka blir alltmer betydelsefulla. En annan moralisk känsla som börjar utvecklas är den för rättvisa, där barnet kan börja resonera kring och ifrågasätta olika handlingar (Piaget, 2006, s. 68ff). Piaget (2006, s. 72) skriver att känslor kan anses komma spontant men att dessa främst är intuitiva i småbarnsåren och sedan sammankopplas med vilja

12 och avsikter. De formella operationernas stadium börjar i elva-tolv års ålder och fortsätter sedan upp till vuxen ålder. De tidiga ungdomsåren, i inledningen av stadiet, betecknas av en period där identitet och roller blir viktiga aspekter inför vuxenlivet (Piaget, 2006, s. 10). Havnesköld och Risholm Mothander (2009, s. 38) skriver att detta stadium bland annat innebär att individen når ett abstrakt, logiskt och mindre begränsat tänkande.

Kohlberg och moralutvecklingens sex stadier

Kohlberg studerade hur barn gör bedömningar i moraliska dilemman och utifrån detta utformade han en teori innefattande tre nivåer och sex stadier i moralutveckling. Enligt Kohlberg kan individens moralutveckling avstanna och han menade därmed att inte alla individer når den sista och högsta nivån av moral (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 318f). Varje nivå är indelad i två stadier där den första delen är mer inriktad på resonerande kring rättvisa medan den andra delen har ett sociomoraliskt perspektiv (Lapsley, 2006, s. 46). Enligt Crain (2005, s. 152ff) motsvarar Kohlbergs nivåer till viss del Piagets stadier och menar att Kohlberg såg kunskapsluckor i Piagets teorier kring moral och fann ett behov av att vidareutveckla dessa. Kohlberg utförde sina studier genom att barn och ungdomar fick ta ställning inför olika dilemman. I början av studierna ingick 72 pojkar i 10, 13 och 16 års ålder från Chicago vilka kom från både låg- och mellanklass. Senare inkluderades även yngre barn, pojkar och flickor från andra städer och länder samt lagöverträdare. Det Kohlberg intresserade sig för var hur barnen och ungdomarna resonerade kring moraliska dilemman och olika följdfrågor kring dessa, snarare än vilka svar de kom fram till, vidare klassificerades resultaten in i olika stadier och nivåer.

Den första nivån i Kohlbergs teori är prekonventionell moral och innefattar två stadier. Det första stadiet handlar om hur barn upp till två års ålder bedömer sina handlingar, att de gör detta utefterfastställda regler och vad de tror att handlingen skulle få för påföljd (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 318). Crain (2005, s. 154) menar att detta stadium präglas av lydnad och strafforientering, där barn följer regler samt normer som de har lärt sig via auktoriteter och att en handling inte kan rättfärdigas om den bryter mot dessa och resulterar i en påföljd. Barn resonerar i detta stadium kring moral som något vilket inte är internaliserat i dem själva utan något som andra styr över. Det andra stadiet äger rum under förskoleåldern där barnets egna behov står i centrum och dennes beteende är beroende av vad barnet själv har att vinna på en särskild handling (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 318). Crain (2005, s. 154f) påpekar att barn i det andra stadiet mer associerar straff med en risk som bör undvikas, till skillnad mot det tidigare stadiet. Barnets fokus ligger på att handla utefter det som bäst gynnar den själv, men även att göra ömsesidiga utbyten av tjänster med andra.

Den konventionella moralnivån hör enligt Havnesköld och Risholm Mothander (2009, s. 318f) ihop med det Piaget benämner som konkretoperationella stadiet, vilket är runt skolbarnsåldern. Här sker barnets moraliska bedömningar utifrån en anpassning till andra. Barnet blir nu allt mer medvetet över och kan tolka andras handlingar och avsikter. Crain (2005, s. 155) skriver att värderingar i familj och samhälle blir allt viktigare samt även känslor av empati, tillit och kärlek. Här lyfts motiv och intentioner i olika handlingar fram, där handlingar kan rättfärdigas ifall intentionerna var goda. Senare kommer barnet in i det fjärde

13 stadiet som kännetecknas av en ökad identifiering till individer eller grupper vilka innehar en hög status. Det blir därmed viktigt att åtaganden hålls (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 318f). I detta stadium ökar enligt Crain (2005, s. 156) individens förhållningssätt till samhället och den sociala ordningen där denne ska rätta sig utefter lagar och myndigheter. En handlings intentioner är inte av lika stor vikt även om handlingen innebär en lagöverträdelse, utan moraliskt resonerande i detta stadium innefattar ett helhetsperspektiv.

Den tredje nivån är den postkonventionella moralnivån där det första stadiet innefattar en fördjupad förståelse kring lagar (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 319). Crain (2005, s. 157) menar att detta även innebär att individen kan ifrågasätta de regler och normer som finns i samhället. En handling som bryter mot lagen kan rättfärdigas om syftet anses stå över lagen, såsom om det exempelvis krävs en lagöverträdelse för att rädda någons liv. Individen ser i detta stadium att det finns grupper i samhället vilka har olika värderingar, men att värden kring basala rättigheter som frihet och liv samt demokratiska vägar till en förbättring av samhället är gemensamma för de flesta. I det sjätte stadiet når individen en högre moralisk nivå och ser till aspekter såsom jämlikhet och rättvisa. Individen kan förhålla sig till yttre regler samtidigt som denne ser till andra värden som sammanfaller med dess egna moraliska principer (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009, s. 319). En högre nivå av moral innebär enligt Crain (2005, s. 158) att ha en förmåga att inta olika perspektiv för att kunna resonera kring moraliska dilemman. Detta resonemang bygger dock även på hur individen värderar olika aspekter och därmed vilket ställningstagande denne intar.

Gilligans syn på kvinnlig moral

Kvinnan har genom tiderna betraktats som det avvikande könet som inte sammanfaller med normen för hur en människa ska vara och agera. Olika tolkningar av individer skapas utifrån de sociala sammanhang som dessa befinner sig i, vilken relation de har till det motsatta könet samt den status och makt som individen tilldelats. Genom tiden har forskare med hjälp av observationer och samtal vid flertal tillfällen konstaterat att pojkar och flickor ofta leker och resonerar olika (Gilligan, 1982, s. 11ff). Gilligan (1982, s. 12ff) skriver om hur kvinnans relationsfokuserade roll i samhället skulle kunna vara en orsak till att kvinnans moraliska resonemang till skillnad från mannens mer utgår från konsekvenser för gruppen än individen. Då detta inte utgår från den manliga normens klassiska tänkande bedöms kvinnans resonemang per automatik som en lägre nivå av moraliskt resonemang. Trots att olikheter mellan könen konstaterats har flera forskare valt att bortse från flickornas agerande och resonerande vid framtagandet av generella utvecklingsteorier, varpå flickor utifrån teoretiska analyser automatiskt blivit sedda som underlägsna eller underutvecklade i relation till pojkar (ibid.).

Det finns olika normer i samhället kring hur en man och en kvinna ska agera och samhället strävar efter att upprätthålla dessa normer. Att kvinnor ogärna högpresterar i konkurerande situationer har kopplats samman med risken att utsättas för sociala repressalier exempelvis genom att exkluderas från sociala sammanhang. Dock finns det de som i stället hävdar att kvinnans motvilja till egentriumf främst bottnar i en ovilja till andras förlust (Gilligan, 1982, s. 19f). Gilligan (1982, s. 21f) skriver att kvinnans förmåga till att omsorgsfullt och lyhört

14 beakta och ta hänsyn till relationer samt att väga in omvärlden och andras uppfattningar när denne fattar sina egna beslut, utifrån teorier om moralbildning ses som tecken på låg moral. Detta borde istället kunna ses som ett tecken på hög moral och utgöra grunden i det som kan kallas kvinnlig moral. Gilligan (ibid.) kritiserar Kohlbergs studier eftersom dessa grundar sig på pojkars utveckling samtidigt som de har ett generellt anspråk. Vidare kritiseras Kohlbergs syn på att kvinnor endast kan uppnå männens moraliska nivå om de ägnar sig åt manliga aktiviteter. Gilligan (ibid.) menar dock att kvinnors moral ofta utvecklas under andra förutsättningar än männens och att de olika utvecklingsvägarna också resulterar i olika sätt att resonera. Flickorna utvecklar ett kontextbundet och berättande resonemang samtidigt som pojkarna utvecklar ett formellt och abstrakt resonemang. Gilligan (1982, s. 23ff) skriver att Kohlberg i sina studier feltolkade kvinnornas svar på grund av att de hade ett annat sätt att resonera och uttrycka sig än männen. Kvinnornas svar vägde in omgivande människor och faktorer vilket feltolkades av Kohlberg till att kvinnornas resonemang grundade sig i en önskan om ”att hjälpa och glädja andra”, som utgör en av Kohlbergs lägre nivåer. Studier om moralutveckling utgår från mannen som norm och tar inte hänsyn till hur olika förutsättningar och förväntningar utifrån individens kön även kan medföra olika utvecklingsvägar och uttryck av moral.

Forskarens förförståelse, hypoteser samt underliggande teori kommer att påverka studiens utfall och i de fall de bakomliggande faktorerna är bristfälliga, kommer även resultatet att innehålla brister. Gilligan (1982, s. 30ff) beskriver att Kohlbergs studier framtagits utifrån hur pojkar resonerar och förutsätter att frågorna som ställs tolkas på ett visst sätt. Då flickor utifrån sociala faktorer tolkar, tänker och resonerar annorlunda, skiljer sig såväl deras sätt att se på problematiken som att lösa problematiken i jämförelse med pojkar. När resultatet sedan tolkas utifrån Kohlbergs teorier, så framstår flickornas resonemang som ologiskt, eftersom resonemanget inte följer det förutbestämda, det vill säga det som framtagits utifrån pojkar. Gilligan (ibid.) lyfter ett exempel där pojken begränsar sin tolkning av ett dilemma till huruvida ett lagbrott skall äga rum eller inte, samtidigt som flickan fokuserar på relationer, möjliga framtidsförlopp och bristen på medmänsklighet som det huvudsakliga dilemmat. Då flickans fokus inte är det som studien förväntade, ses hennes resonemang som ologiskt och hon tilldelas därmed även en lägre moralisk nivå än pojken, trots att flickans resonemang skulle kunna uppfattas tillföra en ytterligare moralisk dimension. Gilligan (1982, s. 23) hävdar att trots att Kohlberg senare inkluderade flickor i sina studier så förändrade han inte ursprungsteorin. Då Kohlbergs tolkningsram inte var framtagen för att studera flickors resonerande, utan endast utgick från pojkar, resulterade studien i feltolkningar och bristfälliga slutsatser kring flickors moralutveckling.

Hur förhåller sig perspektiven till varandra?

Historiskt sett har män och kvinnor ansetts besitta olika kvaliteter eller värden förknippade med moral (Walker, 2006, s. 93f). Samhällets patriarkala dominans har förnekat kvinnor offentliga eller institutionella positioner av moraliskt ledarskap och kvinnor har istället tilldelats roller i hemmet. Walker (ibid.) menar vidare att filosofer genom åren vidmakthållit synen på att det finns könsskillnader i moral där kvinnors moral anses vara mer emotionell

15 medan männens moral är mer rationell. Kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade i ledande positioner inom bland annat politik, religion och i den akademiska världen.

Gilligans ursprungliga syfte var att komplettera Kohlbergs teori med ett kvinnligt perspektiv, men Hekman (1995, s. 3ff) menar att Gilligans forskning i stället resulterade i radikala konsekvenser inom såväl moralfilosofi, teori, metoder samt kunskapsteori. Gilligans studier har enligt Hekman (ibid.) resulterat i en förståelse för utvecklingen av moraliska röster som undergräver själva grunden för modernistisk moralisk teori. Walker (2006, s. 97) menar att Kohlbergs teoretiska syn på könsskillnader i moralutveckling avsevärt skiljer sig från Gilligans, där hans syn varken kräver eller förutsäger könsskillnader i utvecklingsvägar eller utvecklingsnivå. Walker (ibid.) skriver om hur Kohlberg hävdade att stadierna var konstanta och universella men förutsåg variationer i nivåer och eventuella slutpunkter beroende av varierande sociala erfarenheter. Betydande bevis indikerar att olika sociala erfarenheter förutser utvecklingen av moraliskt resonerande. Enligt Walker (ibid.) så argumenterade Kohlberg för att dessa bestämningsfaktorer för moralisk utveckling förklarar variationen mellan individer och mellan grupper, inklusive könen. Även Hekman (1995, s. 16ff) menar att Gilligans teorier skiljer sig från Kohlbergs och Piagets teorier på flera plan. Som exempel lyfter Hekman (ibid.) att Kohlbergs teori om att separation leder till utveckling helt motsätter sig Gilligans relationella syn, som istället hävdar att separation kan vara ohälsosamt ur en psykologisk synvinkel. Ytterligare exempel är att Gilligans teori skiljer sig från Piagets genom att hävda att människan blir egoistisk genom att vara ensam, medan Piaget hävdar att människan förblir egoistisk utan yttre influenser.

Hekman (1995, s. 11ff) skriver om hur Gilligan i början av sina studier hävdar att hon i likhet med Kohlberg utgår från tanken att moral sker genom en linjär utvecklingsprocess. Hekman (ibid.) menar att en orsak till att Gilligan inledningsvis betonar detta förhållningssätt kan härstamma ur att Kohlberg var hennes lärare då hon studerade på Harvard. Hekman (ibid.) menar dock att Gilligans forskning inte visar på en linjär utveckling, utan en utveckling som bland annat innebär att flickan under tonåren måste göra avkall på sin individualism för att inte dömas som självisk av andra. Detta belyser ytterligare kvinnans relationella utvecklingsprocess. Enligt Hekman (ibid.) så överger Gilligan under sina senare studier Kohlbergs hierarkiska linjära tänk kring moralutveckling och menar istället att det inte finns en hierarkisk ställning mellan omsorg och rättvisa, utan att dessa är två olika utvecklingsvägar som båda är nödvändiga och kan ses som jämbördiga med varandra. Walker (2006, s. 94ff) skriver att Gilligan i likhet med andra forskare argumenterat för att det finns stöd för skillnader mellan män och kvinnor. Walker (ibid.) menar att det finns en möjlighet att könsskillnader snarare kan bero på att vi lever i ett sexistiskt samhälle där kvinnor inte har samma möjligheter som män. Walker (2006, s. 98f) skriver att det har gjorts ett flertal studier för att studera om det finns några skillnader i kvinnors och mäns moralutveckling. Det har visat sig att det finns en viss effekt som påvisar en skillnad men att effekten är så pass låg att det sammantaget inte går att säga att det finns någon meningsfull relation mellan kön och moralstadier. Walker (ibid.) menar att det inte finns empiriska bevis som styrker Gilligans påstående att Kohlbergs teori värderar kvinnors moraliska resonerande lägre. En annan del av Gilligans kritik rörde att Kohlbergs teori underminerar värdet av omvårdnad och att sådant

16 resonerande har ett lägre värde. Det finns enligt Walker (ibid.) få bevis för denna kritik och resultaten är inkonsekventa. En summering är att Gilligans kritik mot Kohlberg inte är väl underbyggd men att hennes teorier ändå bidragit till en ökad förståelse av att hans paradigm inte kan sägas representera hela området moral (Walker, 2006, s. 99).

Konstruktionen av kön och genus

Genom ett genusperspektiv skapas möjligheten att se då en individ agerar eller behandlas utifrån en könsnorm. I motsatt till det biologiska könet menar Hydén och Månsson (2006, s. 268) att genus inte är biologiskt betingat, utan en social konstruktion som skapas genom samspelet människor emellan. Däremot menar Mattsson (2010, s. 40ff) att även det biologiska könet är en konstruktion, där osäkerheter kring könstillhörighet behöver åtgärdas genom medicinska ingrepp. Vidare menar författaren att det finns krafter i samhället som strävar efter tydlig uppdelning i form av motpoler, mannen och kvinnan. För att upprätthålla denna uppdelning socialiseras individen in i en könstillhörighet utifrån det som anses vara individens biologiska kön. Genom socialiseringen lär sig individen vad som förväntas i olika sammanhang utifrån stereotypiska bilder av mannen och kvinnan.

Forskning – en kunskapsöversikt

Huvudsyftet med den sammanställda forskningen är att ge läsaren en övergripande bild av den kunskap som finns inom området. Forskningen redovisas genom underrubriker vilka är tematiserade för att ge en tydlig bild av forskningsfältet. Inledningsvis presenteras moralutveckling i olika aspekter och normbrytande ungdomars moralutveckling, detta för att se hur eller om den skiljer sig mot icke normbrytande ungdomars moralutveckling. Då ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida genus beaktas i förhållande till moralutveckling och behandling har en tematisering gjorts utifrån dessa aspekter. Vidare har forskning kring relationen mellan kön och kriminalitet, samt könsroller inkluderats. Aspekter är relevanta att lyfta fram eftersom dessa teman var återkommande i den aktuella forskningen samt så ger aspekterna en djupare dimension i förhållande till studiens syfte. Forskningsgenomgångens sista del redogör för behandling av normbrytande ungdomar samt behandlingsmetoden ART specifikt.

Perspektiv på moral

Barnets moralutveckling sker stegvis genom sociala processer där pendlingar och oregelbundenheter kan förekomma (Gustafsson, 2000, s. 45). Gustafsson (2000, s. 89f) beskriver att han liksom Kohlberg utgår ifrån att det finns samband mellan individens moraliska utvecklingsnivå och dennes kognitiva utvecklingsnivå, samt att moraliska bedömningar och resonemang kräver logiskt tänkande. Gustafsson (ibid.) menar att den kognitiva utvecklingen är en viktig del för barnets moraliska utveckling samt att utvecklingen sker i samspel med andra. Gustafsson (2000, s. 140ff) kommer i sin studie fram till att flickor i 10-16 års ålder har nått längre än pojkar i samma ålder gällande den moraliska utvecklingen och resultaten visar även att flickorna i högre grad nyttjar sin empatiska förmåga vid moraliska bedömningar. Moralutvecklingen är en process som pågår hela livet och processen

17 sker i faser, övergången från en fas till en annan sker genom att individen ändrar sitt synsätt genom ackommodation. Vidare menar Gustafsson (2000, s. 141f) att det är fullt normalt att tillfälligtvis återfalla i tidigare moraliska bedömningsnivåer exempelvis på grund av stress. Gustafsson (ibid.) menar att det är fullt möjligt att mäta den moraliska eller sociala utvecklingen med hjälp av enkätinstrument.

Det finns en skillnad i hur individer resonerar i filosofiska dilemman vilket innefattar ett tredje personperspektiv och i verkliga dilemman, som är första persons händelser (Haviv & Leman, 2002, s. 124). Dilemman individen möter i vardagen innefattar frågor kring vad den själv ska göra till skillnad mot hypotetiska dilemman där frågan blir hur någon annan ska agera. När dilemman rör den egna individen finns det fler praktiska aspekter att ta hänsyn till, vilket påverkar resonerandet. Ytterligare en aspekt är att se till vilka konsekvenser olika moraliska beslut får, samt om dessa inbegriper och påverkar individen själv eller andra personer. Människor kan hypotetiskt resonera kring sitt agerande i en viss situation samt hur de tror att de skulle handla och kan även argumentera för detta, men i verkligheten skulle de ha agerat annorlunda på grund av effekterna av konsekvenserna. Haviv och Leman (2002, s. 121f) menar att teorier kring moralisk utvecklingspsykologi många gånger är baserade på moraliskt resonerande i olika hypotetiska dilemman, problemet är att detta inte är realistiskt i förhållande till hur individer väljer att agera i verkligheten. Endast ett fåtal studier har studerat hur moraliskt resonerande fungerar i vardagen och en fördjupning kring detta skulle kunna leda till en ökad förståelse av hur ett hypotetiskt moraliskt resonerande relaterar till moraliskt handlande.

Det finns många olika faktorer som kan påverka barns moralutveckling, socioekonomisk klass är en av dessa faktorer. Låg socioekonomisk klass har visat sig vara kopplat till ungdomsbrottslighet. Moraliskt omdöme kan förknippas med kriminella ungdomar, då det visat sig att de har en lägre moralisk nivå än jämnåriga icke brottsutövande ungdomar (Stams, Brugman, Dekovi´c, van Rosmalen, van der Laan & Gibbs, 2006, s. 699ff). Det har visat sig att föräldrar till medelklassbarn ofta lär ut moral genom att peka ut de eventuella konsekvenserna av barnens handlingar. Detta till skillnad från barn inom de lägre samhällsklasserna som oftare får lära sig ”den hårda vägen”, genom att de själva upptäcker vad som blev konsekvensen av sin handling. Det finns ett tydligt samband mellan låg moralnivå och ungdomskriminalitet, detta gäller även när faktorer som socioekonomisk status, kön, intelligens, och ålder beaktats, samt så kan psykisk sjukdom och institutionalisering förvärra problemen hos unga brottslingar (Stams, m.fl., 2006, s. 708f).

Moralutveckling i relation till normbrytande ungdomar

Ungdomsbrottslingar ligger på en lägre nivå när det gäller moraliska bedömningar än jämnåriga ungdomar (Stams, m.fl., 2006, s. 697f). Det finns en stark koppling mellan ungdomsbrottslighet och en försenad moralisk utveckling. Stams m.fl. (2006, s. 700) menar att intelligens och kognitiva förmågor påverkar ungdomens moraliska nivå, de ungdomar som har en förmåga till abstrakt tänkande och reflektion når i allmänhet högre moraliska nivåer. Stams m.fl. (ibid.) skriver vidare att individer som har en lägre utvecklad moralisk nivå är mer benägna att använda sig av kognitiva snedvridningar. Genom att distansera sig från brottet,

18 eller genom att skuldbelägga offret minimerar de sitt eget ansvar och kan på detta sätt försvara sitt beteende. Även ungdomar med en åldersadekvat nivå på moral tenderar att skylla ifrån sig eller skuldbelägga andra, dock inte i lika hög grad som ungdomar med en lägre moralisk nivå. Stams m.fl. (2006, s. 709) menar att människor motiverar sina handlingar efter att de har utfört dem med hjälp av sitt moraliska omdöme, samtidigt menar de att människan är flexibel i förhållande till sin moral och anpassar den beroende på vilket socialt sammanhang denne för tillfället ingår i. Det har visat sig att såväl kriminella som icke kriminella ungdomar har en förmåga att lyfta resonemang ur en högre moralnivå, då de resonerar ur ett tredje personperspektiv.

Kön i relation till normbrytande beteende

Kriminalitet bland kvinnor började inte studeras förrän på 1970-talet och detta ointresse kan härledas till att kvinnor knappt fanns representerade i den officiella statistiken. Vid den här tiden fanns det i vissa länder inga fängelser för kvinnor. En orsak till att intresset för att studera kvinnor och flickor som begår lagöverträdelser har ökat under senare tid kan höra samman med att kvinnlig brottslighet har ökat (Junger-Tas, Ribeaud & Cruyff, 2004, s. 336). I ”International Self-Report Delinquency Study” (ISRD) där elva länder ingår, framgår det enligt Junger-Tas m.fl. (2004, s. 342f) att flickor begår färre lagöverträdelser än pojkar och att de även når sin brottsliga kulmen tidigare. Resultatet visade på få könsskillnader när det kommer till vandalism medan skillnaderna är större vid allvarliga och våldsamma brott. Det är överlag ovanligt att flickor begår våldsamma brott inom de inkluderade länderna. När det gäller problembeteende såsom skolk och rymningar finns det få skillnader mellan pojkar och flickor men vid kriminalitet och lagöverträdelser är skillnaderna mer omfattande. Junger-Tas m.fl. (2004, s. 366ff) skriver att lagöverträdelser bland flickor tenderar att vara mindre allvarliga och att deras kriminella karriär är kortare.

Det finns könsskillnader när det kommer till ungdomsbrottslighet, pojkar dominerar gruppen som helhet samt är överrepresenterade när det gäller allvarligare och grövre våldsbrott (Stams, m.fl., 2006, s. 699f). Flickor utsätts oftare än pojkar för sexuell, psykisk och fysisk misshandel vilket kan få till följd att flickor lättare kan identifiera sig med offer och se ur deras perspektiv, detta kan även bidra till att flickor når högre i moraliska mätningar. Flickor når i övergången tonår tidig ungdom generellt en högre moralisk nivå snabbare än jämnåriga pojkar, dock jämnas detta ut i vuxen ålder. Effekterna av en lägre moralisk nivå blir tydligare desto äldre ungdomen blir genom att flertalet av dessa ungdomar utvecklat ett normbrytande beteende (ibid.).

Leenaars (2005, s. 449f) har studerat kvinnor mellan 14-25 år som dömts till behandling för misshandel och kom fram till att majoriteten av kvinnorna var diagnostiserade med någon form av beteende- eller personlighetsstörning såsom ADHD, borderline eller antisocial personlighet. Hälften av kvinnorna hade även varit utsatta för psykisk- eller fysisk misshandel under uppväxten och mer än en tredjedel hade varit utsatta för sexuella övergrepp. Kvinnor med ett aggressivt beteende är i större utsträckning neurotiska än andra kvinnor vilket innebär att de har lägre impulskontroll, lägre tolerans för frustration samt är mer emotionellt instabila, detta gäller även i jämförelse med aggressiva män. De är även mer konkurrensinriktade,