Litauen
Sveriges samarbete med Litauen inleddes i mindre skala 1989,
då landet fortfarande var en del av Sovjetunionen. Efter Litauens
självständighet 1990 har samarbetet breddats. För att stödja
omvandlingsprocessen i riktning mot demokrati och
marknads-ekonomi ger Sverige bistånd inom en rad olika områden.
Sidas insatser i Litauen är främst inriktade på kunskapsöverföring och ekonomiskt samarbete. Kunskap och kompetens från Sverige överförs till strategiskt viktiga sektorer i regionen. Sida samarbetar med en rad olika svenska företag, organisationer och myndigheter.
Ansvaret för Sveriges utvecklingssamarbete med Litauen och övriga Central- och Östeuropa är delat mellan UD, Svenska institutet och Sida. Biståndet som kanaliseras genom UD har inrikt-ning på säkerhetsfrämjande insatser, samt tull- och polissamarbete. Svenska institutet svarar för samarbete kring kultur, högre utbildning samt stipendier för avancerade akademiska studier och forskning. Sverige bidrar även till EU:s biståndsprogram Phare som omfattar de baltiska staterna och Centraleuropa.
Litauen är ett av de tio öst- och centraleuropeiska länder som ansökt om medlemskap i EU. För att bli medlemmar måste länderna utvecklas ekonomiskt, socialt och politiskt till en nivå där de kan integreras med länderna inom unionen. Nästan allt utvecklingssamarbete mellan Sverige och de baltiska staterna samt Polen är direkt eller indirekt relaterat till denna strävan.
Förvaltning och institutioner. Sidas största enskilda insatser i Litauen är kopplade till landreformen
som genomförs i landet. Privatiseringen av mark och övrig fast egendom är en komplicerad process som kräver klara regler och pålitliga register för köp och försäljning.
För att underlätta detta stöder Sida en rad projekt, bland annat arbetet med att skapa ett fastighetsregister. Sida finansierar också flygfotografering för framställning av kartor. Arbetet sker i samverkan mellan svenska lantmäteriverket och det litauiska skogs- och
jordbruksministeriet.
Ett prioriterat område för biståndet är utveckling av litauiska institutioner, så att de kan fungera i en demokrati. Bland annat stöder Sida ett vänortsamarbete mellan svenska och baltiska kommuner. Samarbetet syftar till att stärka den lokala demokratin och öka kompetensen inom den lokala förvaltningen. Projekten administreras av Svenska Kommunförbundet.
Sida stöder även Svenska Kommunförbundets insatser för uppbyggnaden av ett litauiskt kom-munförbund.
Inom transportsektorn har Sida gett stöd till uppbyggnad av institutioner som luftfartsverk, vägverk och sjöfartsverk.
Skog och jordbruk. Sida stöder sedan 1992 ett utvecklingsprogram för den litauiska skogssektorn.
Skogen är en av Litauens viktigaste naturresurser, men bristen på kunskaper om modernt skogsbruk gör hanteringen ineffektiv och förlusterna stora.
Arbetslösheten på landsbygden är stor. Sida stöder ett projekt för att utveckla nya sektorer som kan bidra till sysselsättning och försörjning, till exempel turism och en mer västanpassad textiltillverkning. Stödet gagnar i stor utsträckning kvinnorna.
Vidare stöds ett projekt som syftar till att styra det litauiska lantbruket mot mer ekologiska metoder och ökad effektivitet. I projektet ingår att bygga upp en litauisk organisation för motsva-rande KRAV-märkning av ekologiska produkter.
Energi och miljö. Energipriserna har varit starkt subventionerade i Litauen, vilket lett till en kraftig
överförbrukning av el. Idag, när priserna marknadsanpassats och miljömedvetandet ökat, växer intresset för energibesparingar. För att främja denna utveckling har Sida i samarbete med Världsbanken genomfört ett projekt för energibesparing i bostadslägenheter. En stor del av det svenska biståndet, hittills 156 miljoner kronor, har använts för att förbättra säkerheten i kärnkraftverket Ignalina.
STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besök: Sveavägen 20 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-698 56 15
www.sida.se, info@sida.se F8930/nov1997
På miljöområdet har insatserna främst gällt den litauiska delen av det så kallade Östersjö-programmet, som länderna runt Östersjön enats om för att förbättra vattenmiljön. Sida bidrar med totalt 108 miljoner kronor till investeringar i nya reningsverk i Kaunas, Klaipeda och Siauliai. Övriga finansiärer är Världsbanken, EBRD, Finland, Litauens regering och kommu-nerna. Projekten beräknas pågå i fyra år.
Näringslivsutveckling. Stöd utgår främst i form av utbildning och rådgivning. StartÖst är inriktat på
svenska små- och medelstora företag som etablerar sig i de baltiska länderna. Syftet är att minska företagens risk och bidra till att produktion snabbt kan komma igång. Stödet är avsett för utbildning av den baltiska samarbetsparten. Exportfrämjande har varit en viktig del i stödet. Nya insatser planeras. Flera insatser är och har varit inriktade på utveckling av en modern kapitalmarknad, som hypoteksutveckling, rådgivning till centralbanken och hantering av dåliga lån från bankkrisen.
Metoder för socialt arbete. I Litauen var socialt arbete tidigare detsamma som institutioner, där
människor med handikapp gömdes undan. Under senare år har det vuxit fram en medvetenhet om att det gamla systemet både är inhumant och kostsamt. Som ett led i satsningen på sociala sektorer i öst stöder Sida utvecklingen av metoder för socialt arbete i Litauen. Insatsen omfattar uppbyggnad av 14 sociala centra för handikappade barn och vuxna, misshandlade kvinnor med små barn, missbrukare och äldre personer. Projektet spänner över fem år, och inbegriper sex litauiska kommuner, universitetet i Vilnius, samt socialhögskolan i Stockholm.
Litauen är den största av de baltiska republikerna, både till ytan och till
invånarantal. Landets historia sträcker sig tillbaka till 1200-talet då kung Mindaugas enade landet. I slutet av 1300-talet förenades det litauiska riket med det polska. 400 år senare kom Litauen under ryskt styre och utsattes för en omfattande russifiering. 1918 blev Litauen en självständig stat. Efter en kort tid av demokrati genomfördes en nationalistisk kupp. Den auktoritära regimen varade fram till den sovjetiska ockupationen 1940. Sverige erkände den sovjetiska ockupationen, en handling som kommit att ifrågasättas i efterhand.
Litauen skiljer sig på flera sätt från sina baltiska grannar. Estland
och Lettland är till exempel protestantiska länder medan Litauen, liksom Polen, är katolskt. Inom Sovjetunionen hade Litauen en särskild ställning. De styrande kommunisterna i Litauen var litauer och den ryska invandringen förhållandevis liten. Detta gjorde Litauen mer självständigt gentemot Moskva. Litauen var först ut av de baltiska staterna att utropa sin självständighet, vilket skedde i mars 1990. Sovjetledningen svarade med ekonomisk blockad och i januari 1991 gjorde sovjetiska kommandotrupper och inhemska kommunister ett misslyckat kuppförsök. Efter augustikuppen i Moskva samma år var Litauens självständighet ett faktum.
De baltiska ländernas frigörelsekamp i slutet av 80-talet väckte
starka sympatier hos svenska folket. Sverige erkände tidigt Litauens självständighet och var först med att öppna ambassad i Vilnius. Handeln mellan Sverige och Litauen har därefter ökat snabbt. 1994 var Litauen den svenska exportmarknad som växte snabbast i Europa.
Litauen har idag ett fördelaktigt avtal med EU, men strävar efter fullt medlemskap. Liksom i de andra öst- och centraleuropeiska länderna finns också en klart uttalad vilja att gå med i Nato.
I samband med självständigheten inleddes ett omfattande
ekonomiskt reformarbete i Litauen. Den ekonomiska utvecklingen gick inte så snabbt som förväntat, men 1994 vände trenden och nedgången i ekonomin ersattes av tillväxt. Handeln mellan Litauen och Sverige har ökat snabbt sedan dess och Sverige ligger på andra plats bland investerande länder. Litauen har flera fördelar jämfört med sina baltiska grannar. Infrastrukturen är jämförelsevis väl utvecklad, man har en isfri hamn i Klaipeda och läget mellan OSS och EU ger god potential för transithandel. I november 1996 fick landet en ny konservativ regering. Denna prioriterar EU-integrationen, utländska investeringar samt privatisering av statliga infrastrukturföretag.
Nyckeldata
Yta 65 000 km2
Huvudstad Vilnius
Befolkning 3,7 miljoner
Valuta 1 litas=1,96 SEK
Befolkningstillväxt/år
90-95 0,0 %
Förväntad livslängd vid födseln 69 år BNI/invånare 1 900 dollar Köpkraft (USA=100) 15,3 Ekonomisk tillväxt 1995 3,1 % 1996 3,0 % 1997 (beräknad) 4,0 % Skuldtjänstkvot
(räntor och amorteringar på stats-skulden i förhållande till exporten) 1,4 %
Näringarnas andel av BNP
(Andel av arbetskraften inom parentes) Jordbruk 18% ( 21%), industri 41% (41%), tjänstesektorn 41% (38%) Viktigaste exportvaror Livsmedel, jordbruksprodukter, mineraler, verkstadsprodukter. Svenskt bistånd 1996
Utbetalningar, miljoner kronor Sida: Naturbruk 12,4 Infrastruktur 6,4 Förvaltningsuppbyggnad 16,7 Demokrati och MR 2,8 Näringslivsutveckling 1,1 Övrigt 0,3
Andra myndigheter och UD:
Naturvårdsverket 1,2 Statens strålskyddsinstitut 3,3 Svenska institutet 0,2 Sveriges lantbruksuniversitet 0,1 SIP 43,2 UD 29,2 Summa 117,0
Källor: World Development Report 1997, Human Develop-ment Report 1997, Sveriges internationella samarbete, statistisk årsbok 1996
