Hur lärare i samhällskunskap förhåller sig till objektivitet i undervisningen

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Samhällskunskap och lärande

Hur lärare i samhällskunskap förhåller sig till objektivitet

i undervisningen

How civics teachers address objectivity in teaching

Sabina Röstén

Malin Kempe

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan 300 hp Ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7-9 240 hp Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15 hp

Datum för slutseminarium 2021-01-12

Examinator: Joakim Glaser Handledare: Daniel West

Förord

Mitt i pågående coronapandemi har vi arbetat fram denna kunskapsöversikt från två helt olika delar av Skåne. Det har varit en utmaning att inte kunna arbeta vid samma bord, diskutera utanför den virtuella mötesplatsen Zoom, eller med bristande internetuppkoppling för den delen.Det individuella bidragen består av att Sabina har genomfört stor del av materialsökningen och Malin har sammanställt stor del av resultatet. Men tillsammans har vi arbetat fram vår frågeställning, sökt material, summerat, funderat, skrivit och reviderat. Så här har vi nu vår gemensamma kunskapsöversikt, stöpt ur uppsatsmallen och redo att läsas.

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare i samhällskunskap ser på sin yrkesroll i avseendet att förmedla objektiv undervisning till sina elever i ämnet politik. Frågeställningen lyder: Vad säger tidigare forskning om lärarens syn på rollen som objektiva kunskapsförmedlare i ämnet samhällskunskap? Metoden består av en redovisning av vår litteratursökning samt våra urvalskriterier för de material vi använt oss av för att besvara

forskningsfrågan. I resultaten redovisas tre påverkansfaktorer som anses spela roll för hur lärare uppfattar sin yrkesroll: skolans värdegrund, kontroversiella frågor, samt lärarens politiska åsikter. Slutsatsen vi drar utifrån vårt arbete är att det råder en oenighet bland lärare om synen på yrkesrollen som objektiv kunskapsförmedlare. Samt råder det en oenighet gällande huruvida objektiv undervisning dels är önskvärd och dels genomförbar.

Nyckelord: Lärarens roll, Samhällskunskapsläraren, Samhällskunskapsundervisning, Objektiv undervisning, Objektivitet

Innehållsförteckning

1. Inledning………4

1.1 Bakgrund………..4

1.2 Centrala begrepp………...5

1.3 Disposition………....6

2. Syfte och frågeställning………....7

3. Metod………..8

3.1 Litteratursökning………8

3.2 Metoddiskussion………...9

3.4 Google Scholar som sökmotor………..10

3.5 Val av källor………...10

4. Resultat………...12

4.1 Skolans värdegrund………...12

4.2 Kontroversiella frågor………....13

4.3 Lärarens politiska åsikter………...15

5. Diskussion……… 18

5.1 Yrkesrelevans………20

5.2 Framtida forskning………....21

6. Slutsatser………...22

1. Inledning

1.1 Bakgrund

“Många jag mött har menat att vi lärare alltid ska förhålla oss sakligt objektivt och likt ett

uppslagsverk leverera värderingsfri fakta.” Citatet är hämtat från en debattartikel av ämnesläraren Mikael Bruér som har publicerats på Lärarnas Riksförbunds hemsida (Bruér 2016). Citatet beskriver väl det område som vi ska undersöka i kunskapsöversikten, nämligen lärarens förhållningssätt till objektiv kunskapsförmedling samt hur de ser på rollen som objektiva kunskapsförmedlare.

I den allmänna skoldebatten finns det meningsskiljaktigheter angående om lärare ska förhålla sig neutrala eller inte i undervisningen. Polariseringen i samhället leder till problem för den

undervisande läraren, vilket belyses i artikeln Stoppa polarisering och främja tolerans viktigt för lärare och skola som publicerades på Lärarnas Riksförbunds hemsida år 2015. I artikeln diskuteras hur det svenska samhället blir allt mer tolerant samtidigt som intoleranta grupper växer sig större, vilket genererar i ökande klyftor i samhället (Lärarnas Riksförbund 2015). Det rådande samhällsklimatet leder till utmaningar för skolvärlden då lärarna ska förespråka toleransen i samhället, en tolerans som stöter på allt mer motstånd från en del samhällsmedborgare (Lärarnas Riksförbund 2015). Det kan lätt uppfattas som att det blir en utmaning för lärare att delvis bemöta motstånd till den undervisning som råder och samtidigt göra det med ett objektivt tillvägagångssätt. Bruér menar i sin debattartikel att det inte är hans jobb att vara objektiv och ser det som sin plikt att ta ställning i det föränderliga politiska klimat som råder runt om i världen idag. Enligt Bruér har lärare en skyldighet att ta ställning då det ingår i värdegrundsarbetet och deras yrkesetik (Bruér 2016). Han motiverar detta genom att han bland annat lyfter begreppet demokrati som lärare förespråkar och sätter det i jämförelse med undervisning som talar mot främlingsfientlighet som ett tecken på att lärare gör ställningstagande i sina undervisning (Bruér 2016).

Samtidigt ifrågasätter fyra Sverigedemokrater från riksdagens utbildningsutskott i en debattartikel på Skolvärlden.se vad subjektivitet vid undervisning i politik kommer innebära. De fyra

Sverigedemokraterna ställer sig frågande till vilken spridningseffekt ett icke-neutralt ställningstagande kan få (Reslow, Stenkvist, Rubbestad & Grubb 2018).

Daniel Lönn som är utbildningspolitisk talesperson i Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna har reagerat på subjektiviteten hos undervisande lärare och hur detta bör

bemötas. I en insändare som Dalarnas Tidningar har publicerat skriver Lönn hur flera elever har kontaktat honom för att informera om att lärare har yttrat sig negativt om Sverigedemokraterna i sin undervisning (Lönn 2018). Lönn skriver i sin insändare att lärare bör bötfällas vid

undervisning som bedrivs på subjektiva grunder (Lönn 2018). Vidare skriver han hur elever ska uppmuntras och belönas om de anger lärare som uttrycker politiska åsikter i klassrummet (Lönn 2018). Kontentan av Lönns insändare är att han anser att elevernas bildande av egna politiska åsikter påverkas när läraren är partisk. Lönn menar även på att det krävs en ändring i skollagen för att kunna bestraffa lärare som inte undervisar på ett objektivt sätt (Lönn 2018).

Ämnesläraren Olle Linton berör även han hur lärare ska förhålla sig till objektiv undervisning i en publikation på Läraren.se. Han menar att en lärare har två huvuduppdrag, det första uppdraget är att förmedla ren ämneskunskap och det andra uppdraget är att ge eleverna de förutsättningar som krävs för att förstå det demokratiska grundvärderingarna om alla människors lika värde (Linton 2018). Linton betonar att det inte ska finnas några svårigheter i att förhålla sig

partipolitiskt neutral som lärare men att en lärare däremot måste belysa om något av partierna bryter mot värdegrunden som oftast delas av både skolan och de politiska partierna (Linton 2018). Han menar att en lärare begått ett tjänstefel om hen väljer att inte presentera dessa brister hos partierna (Linton 2018). Det råder tydliga meningsskiljaktigheterna huruvida lärare ska förhålla sig partiska eller inte i sin undervisning, om strävan efter en neutral undervisning verkligen är nödvändig, hur subjektiv undervisning kan påverkar elevernas åsiktsskapande samt om en subjektiv undervisningsform inom ämnet politik kan påverka övriga ämnen i skolan.

1.2 Centrala begrepp

I ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasiet står det att “Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.” (Skolverket 2011, s. 1) För att eleverna ska få en ärlig chans att bemästra detta så behöver deras lärare förhålla sig objektivt till den undervisning som de lägger fram. Däremot är objektivitet ett begrepp som emellertid inte är entydigt. Redan år 1977 fick objektivitet i undervisning en vetenskapsteoretisk granskning i Lars Bergströms bok Objektivitet. Ulf Sjödell har skrivit en kritisk granskning av tankegångar runt Bergströms bok, att det är svårt att hitta någon precis definition av begreppet (1977, s. 1). I denna kunskapsöversikt vill vi förtydliga att vi avser opersonlig, opartisk, och neutral undervisning. Att undervisa objektivt innebär alltså att läraren inte lägger någon personlig åsikt i kunskapen som

förmedlas, utan presenterar hur någonting förhåller sig. Om läraren däremot väver in egna åsikter så är det viktigt att det framgår att det är en subjektiv åsikt eller tanke (Gy11 2011, s .2).

Tre andra begrepp som är centrala i denna översikt och som behöver en definition är värdegrund, politik, och kontroversiella frågor. Värdegrundskonceptet kan ses som ett samlingsbegrepp för en organisations normer och värderingar. I skolan omfattar det bland annat mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati, människans frihet, inhämtande av kunskap, och solidaritet mellan människor (Skolverket 2018, s. 1). I materialet framgår det tydligt att frågan om förhållningen till värdegrunden är komplex och bland respondenterna finns det en delad uppfattning om hur detta skall göras, eller om det ens går att urskilja från Skolverkets föreskrifter hur det ska göras. Inom samhällskunskapsämnet bemöts kontroversiella frågor frekvent.

I boken Kontroversiella frågor om kunskap och politik i samhällskunskapen skriver författarna att det som gör ett ämne kontroversiellt är att det berör, väcker känslor och samtidigt varken har ett tydligt rätt eller fel (Ljunggren, Unemar Öst och Englund 2015, s. 12). En naturlig övergång kan nu ske från kontroversiella frågor till ämnet politik då ämnet i stor utsträckning ses som kontroversiellt. Politik kan uppfattas som att det har en inverkan i allt, skolväsendet är uppbyggd på politiska beslut. I det centrala innehållet i samhällskunskap för grundskolan står det framskrivet att eleverna ska lära sig om politik både globalt men även lokalt när det avser partipolitik och demokrati (Lgr 11, s. 225). Eleverna ska få träna på att bli bekanta med deras demokratiska rättigheterna och de ska få plats till att yttra sina åsikter och värderingar.

1.3 Disposition

Texten är uppdelat i huvudrubriker och underrubriker för att skapa tydlighet och en mer lättläst upplevelse. Inledningen presenterar området som behandlas i texten, centrala begrepp samt bakgrundsbeskrivning. Efter inledningen presenteras textens syfte och frågeställning.

Metoddelen innefattar metoddiskussion och motivation till litteratursökningarna som gjorts för att få fram materialet som ligger till grund för kunskapsöversikten. Resultatet presenteras efter metoddelen. Resultatdelen är uppdelad i underrubriker där det diskuteras hur objektiviteten förhåller sig till det i sammanhanget centrala begreppen. I resultatet redogörs det för lärarnas egna erfarenheter kring objektivitet i undervisningen. Diskussionen och slutsatsen knyter ihop texten, besvarar frågeställningen, belyser de viktiga delarna i texten, diskuterar yrkesrelevansen samt blickar mot framtida forskning.

2. Syfte och frågeställning

Det övergripande syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare i samhällskunskap ser på yrkesrollen att förmedla kunskap på ett objektivt sätt till elever, gällande undervisning i ämnet politik. Genom att utgå från lärares egna yrkeserfarenheter så försöker vi besvara forskningsfrågan:

● Vad säger tidigare forskning om lärares syn på rollen som objektiv kunskapsförmedlare i ämnet samhällskunskap?

3. Metod

Metoden i denna kunskapsöversikt utgörs av en litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. Sökningar har även gjorts på Google Scholar och på Skolverkets hemsida för att få fram ett så brett utbud av vetenskapliga artiklar som möjligt. Vi använde oss till en början av en osystematisk metod genom att söka planlöst i databaserna. När vi sökte i databaserna ERC och ERIC fann vi en svårighet med att finna studier som besvarade vår frågeställning. Detta gjorde att vi beslutade oss för att fokusera på de övriga databaserna istället. På SwePub och genom Googles sökmotor fann vi däremot artiklar som vi ansåg var användbara för att besvara vår frågeställning. Därefter började vi söka mer systematiskt på SwePub och Google Scholar genom att avgränsa oss till studier som baserades på intervjuer samt enkäter med lärare verksamma inom

samhällskunskapsämnet.

3.1 Litteratursökning

Sökningar i databasen SwePub ansågs för oss vara intressant med tanke på den svenska kontexten i vårt arbete och det faktum att SwePub avgränsar sig till publicering vid svenska lärosäten. Sökningar på ERC och ERIC ansåg vi vara relevant med tanke på att internationella studier kan bidra till en mer omfattande bild av forskningen kring vårt område. Sökningarna på SwePub gjordes utifrån ett filter där vi valde “övrigt vetenskapligt” för att få så många resultat som

möjligt. På ERC och ERIC gjordes sökningarna endast utifrån sökorden som vi skrev som fritext. Dock fann vi inget material som fokuserade på lärarnas perspektiv och erfarenheter på ERC och ERIC. Våra sökningar på Googles sökmotor gjordes eftersom vi ville bredda vårt sökfält

ytterligare eftersom de andra databaserna inte gav mycket användbart material.På Google ledde sökfunktionen “vetenskapliga artiklar” oss till Google Scholar som specialiserar sig på

vetenskapligt material. Vi gjorde en avancerad sökning där vi skrev in våra sökord, valde filformat, region samt språk. Denna metod användes då vi ville rikta in vår sökning så mycket som möjligt för att få relevant material. På Google Scholar gick vi igenom de två första sidorna av resultatet och valde de artiklar som vi ansåg vara relevanta. När vi valt vilka databaser och vilken sökmotor vi skulle använda oss av så började vi med att välja sökord. De primära teman för sökord vi använde oss av var samhällskunskapslärare, samhällskunskap, objektivitet, objektiv undervisning och lärarens roll. Motiveringen till att vi valde dessa ord var för att vi ville fokusera på att hitta artiklar som fångade in lärarnas egna erfarenheter kring objektivitetsbegreppet, och hur detta

begrepp kan te sig i ett undervisningssammanhang. Vi fann att systematiska sökningar på Google Scholar gav oss mycket användbart material, vilket föranledde oss att fokusera främst på dessa resultat. Vi använde oss med fördel av sökhistoriken när vi sökte på samtliga databaser för att definiera vilka träffar som vardera sökord gav och sålla ut de som inte gav träffar. Från

sökningarna i SwePub valdes tre artiklar varav en artikel användes. Artikeln vi valde att använda som källa var relevant för frågeställningen och dessutom en licentiatavhandling som vi ansåg var nödvändig för att förankra kunskapsöversikten i mer vetenskapsteoretiskt material. Sökträffen fick vi genom att skriva in begreppet samhällskunskap inom parenteser, och avhandlingen fanns på första sidan av sökresultaten. Anledningen till att vi valde bort de andra två texterna var att dessa artiklar inte berörde lärarens erfarenheter gällande objektivitet i undervisning, vilket vi ansåg var nödvändigt för att besvara vår frågeställning. Utifrån sökningarna på Google Scholar valdes tio artiklar ut varav samtliga användes. Vi ansåg att dessa studier berörde lärarnas egna syn på deras roll som objektiv kunskapsförmedlare i klassrummet.

Nyckelord Samhällskun skapsläraren Samhällskun skap Objektiv/ Objektivitet Undervisnin g Lärarens roll Synonymer/ Engelska motsvarighet er Kunskapsför medlare Knowledge sharing Teacher of social studies Samhällslära Sociologi Civics Kontroversiel la ämnen Neutral Opartisk Saklig Objective Demokratisk a rättigheter Politik Uppfostran Vägledning

Figur 1 visar de sökord för genomförda sökningarna på SwePub, ERIC, ERC samt för Google Scholar. De engelska motsvarigheterna står för sökningarna på ERIC och ERC.

3.2 Metoddiskussion

De metodologiska urvalskriterier vi hade var kvalitativa intervjuer samt enkäter med lärare verksamma inom samhällskunskapsämnet på högstadiet eller gymnasiet. Detta valde vi eftersom vår frågeställning inriktar sig på lärares egna erfarenheter. Våra urvalskriterier fokuserade även på intervjuer och enkäter som behandlar lärarens förhållande till objektivitetsbegreppet för

undervisning inom politik. Samtliga artiklar vi har använt oss av är publicerade efter 2011, eftersom det var då Lgr 11 implementerades och det skapar relevans för den kontext som nutida lärare befinner sig i när de ska hantera dessa frågorna i sin undervisning. Vi är medvetna om att våra sökord kan påverkat bristen av resultat på databaserna.

3.4 Google Scholar som sökmotor

Vi är medvetna om problematiken med att använda oss av Googles Scholar som sökmotor, eftersom antalet träffar tenderar att blir väldigt många. Svårigheten med att gå igenom merparten av dessa träffar kan spela en roll i det resultat som vi presenterar. Google Scholar kan dock ge en annan infallsvinkel och även visa fler träffar än vad exempelvis SwePub hade kunnat göra på en sökning. Google Scholar har en mer övergripande sökfunktion då den till skillnad från det andra databaserna i högre utsträckning sorterar sökresultat efter relevans. Vi har haft i åtanke när vi sökt källor på Google Scholar att det inte alltid är en säker sökmotor att använda för att säkerställa vetenskaplighet. Därför har vi hanterat våra sökningarna med stor noggrannhet, och merparten av artiklarna (8 av 10) vi använt oss av är publicerat på Diva-portalen vilket var ett kriterium när vi arbetade med sökningar på Google Scholar. Diva är förkortning för “digitala vetenskapliga arkivet” som är ett arkiv samt sökverktyg som består av forskningspublikationer och

studentuppsatser skrivna vid 49 olika universitet och forskningsinstitutioner. På Google Scholar kan en så kallad avancerad sökning göras, som betyder att filformat, tid för publicering, språk och region kan regleras. Under funktionen sökinställningar kan man justera resultat per sida, vilket underlättar arbetsprocessen för att sålla ut irrelevant material. Databaserna SwePub, ERC och ERIC har fördelar som Google Scholars sökmotor inte har, vilket är att sökningarna kan göras utifrån ett brett filter. Det går att välja typ av vetenskapligt material samt kontrollera om det är peer reviewed, vilket betyder att texten är granskad av ämnesexperter före publicering. För att kontrollera om en artikel är peer reviewed på Google Scholar så måste man gå in på den publikation som artikeln är publicerad i. Det går således att säkerställa vetenskapligheten för de artiklar som publiceras även där.

3.5 Val av källor

En stor del av materialet i vår kunskapsöversikt består av examinationsarbeten och självständiga studier som studenter har genomfört. Vi anser att detta bör motiveras eftersom detta inte utgör normen. Till vår förvåning finns det inte speciellt mycket forskning som berör lärarens

förhållningssätt till objektivitet i klassrummet. För att vi skulle kunna få svar på vår

forskningsfråga gällande vad tidigare forskning säger om lärarens syn på rollen som objektiva kunskapsförmedlare i ämnet samhällskunskap var vi tvungna att söka i studentuppsatser där det fanns betydligt mer empiriskt material att använda oss av. Vi är medvetna om att

vetenskapligheten inte uppnår samma nivå i ett examensarbete som i övrigt vetenskapligt material såsom licentiat- eller doktorsavhandlingar. Vi fann en licentiatuppsats Samhällskunskap i ett

föränderligt samhälle medborgarkompetens och didaktiska utmaningar skriven av Emmy Jonasson Ring, samt en doktorsavhandling Samhällskunskap från styrdokument till undervisning författad av Joakim Öberg och båda används som källor i kunskapsöversikten.

4. Resultat

Resultatet av undersökningen visade på både likheter och skillnader i den litteratur som bearbetats för att besvara forskningsfrågan. De aspekter som påverkar hur lärare i

samhällskunskap ser på rollen som objektiva kunskapsförmedlare i samhällskunskap kan utifrån materialet delas in i tre påverkansområden: skolans värdegrund, kontroversiella frågor, samt lärarens politiska åsikter.

4.1 Skolans värdegrund

Frågan gällande hur lärare ska förhålla sig objektiva i sin undervisning om politik och samtidigt representera skolans värdegrund är inte en enkel fråga att besvara. Utifrån källorna kan vi se att det råder delade meningar om hur lärarens förhållningssätt bör se ut.

Anna Anderssons och Maria Larssons studie Samhällskunskapsläraren: praktikern men framförallt taktikern (2018) är ett examensarbete från ämneslärarprogrammet på Lunds Universitet. I studien väljer upphovskvinnorna att undersöka hur samhällslärare verksamma på gymnasiet hanterar politiskt kontroversiella frågor i undervisningen samt vilka svårigheter som lärarna stöter på. Studiens syfte är att undersöka hur lärarens förhållningssätt påverkar fostransuppdraget enligt läraren själv med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Samtliga fem lärare i Anderssons och Larssons studie anser att de arbetar utifrån värdegrunden, vilket innefattar att den finns med i deras medvetande och genomsyrar all deras undervisning (2018, s. 36). De svårigheter som lärare i studien beskriver gällande objektiviteten i klassrummet är att se till så att alla elever kommer till tals, samt att de åsikter som yttras inte går utanför värdegrunden (2018, s. 65). Lärarna i

Anderssons och Larssons studie menade att det kan vara svårt att arbeta med värdegrunden i undervisningen på grund av elevernas olikheter, vilket kan skapa svårigheter att ta till sig

värdegrunden som elev. Som lärare behöver man också agera som värdeförmedlare men samtidigt utan att någon elev blir kränkt (2018, s. 38). Samtliga lärare i studien menar att värdegrunden är viktig för att eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. Dock anger endast en av de fem lärarna att värdegrunden kan användas när de uppstår svårigheter med att bemöta elevernas argument. Då menar läraren i fråga att han pekar på värdegrunden som en sanning (Andersson och Larsson 2018, s. 38).

Henrik Tofts studie Sverigedemokraterna- en utmaning för lärare? (2012) är ett examensarbete från ämneslärarprogrammet på Linnéuniversitetet. Genom att göra intervjuer med fyra

samhällskunskapslärare och två rektorer på gymnasiet vill författaren utreda hur dessa förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana skolans värdegrund. Toft för en diskussion om huruvida saklighetskravet väger tyngre än kravet på lärare som förmedlare av värdegrunden (2012, s. 33). Två av de sammanlagt fyra lärarna (Hans och Jonas) menar att man bör påpeka och problematisera för eleverna när ett politiskt partis praktik, vilket i detta fallet är

Sverigedemokraterna, strider mot värdegrunden. Toft menar att Hans och Jonas arbetar mer uttalat och på ett mer aktivt sätt utifrån värdegrunden i sin undervisning då de anser att frågor som berör Sverigedemokraterna måste sättas i relation till värdegrunden för att belysa var partiet brister. De övriga lärarna Kent och Ola anser att de inte finner tillräckligt med belägg för att problematisera Sverigedemokraterna i förhållande till värdegrunden i sin undervisning (2012, s. 30). Samtidigt menar samtliga lärare att man inte bör föra fram ett budskap till eleverna om ett politiskt parti som grundas i personliga åsikter. De fyra lärare som deltog i studien menade istället att deras förhållningssätt grundas i styrdokumenten samt utifrån läroplanen. Hans och Jonas hänvisade till styrdokumenten, medan Ola och Kent uttryckligen hänvisade till läroplanen (Toft 2012, s. 37).

4.2 Kontroversiella frågor

Att undervisa i kontroversiella frågor kan uppfattas som en komplicerad uppgift. Av materialet som ligger till grund för denna analys så går det att se ett mönster i att lärares yrkeskompetens är avgörande för att kunna gå den balansgång som krävs för att lyckas i undervisningen. Samtidigt som lärarna behöver känna sig trygga i att de besitter den kunskap som fordras för att våga låta eleverna diskutera kontroversiella ämnen i klassrummet.

I Anderssons och Larssons studie väljer samtliga fem lärare att provocera eleverna i

kontroversiella ämnen för att de ska få en ökad bredd av perspektiv i sitt tänkande, vilket syftar till att eleverna ska börja tänka mer nyanserat i sitt åsikstskapande (2018, s. 47). En av fem lärare i studien undviker helt att undervisa om partipolitik, eftersom läraren i fråga anser att det är ett känsligt ämne (Andersson & Larsson 2018, s. 41). Övriga lärare i studien ställde sig kritiska till idéen att undvika frågor som kan anses vara kontroversiella (2018, s. 41). Lärarna i fråga

motiverar sitt resonemang med hänvisning till skolans fostransuppdrag, som innebär att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare (2018, s. 40). Om ämnen ses som kontroversiella eller inte varierar beroende på vilken klass man undervisar samt vilken gruppdynamik som klassen har (Andersson & Larsson 2018, s. 9). Tre av fem lärare i studien menar att som lärare bör man inte

diskutera frågor i klassrummet som man inte behärskar eller besitter tillräckligt med kunskap i. Detta kan påverka elevernas ställningstagande då elever sällan har ett kritiskt tänkande gentemot vad läraren säger (2018, s. 43).

Lärarstudenten Amanda Higgins från Jönköpings Universitet har i sin studie En politisk konversation i ett klassrum berör både elevernas samtid och framtid (2020) undersökt hur politiska konversationer i klassrummet påverkar elevers samtid och framtid. Studien behandlar intervjuer med åtta olika samhällskunskapslärare verksamma på gymnasiet. För att belysa de olika strategier som lärare kan använda sig av i hanteringen av kontroversiella frågor har Higgins (2020) som hänvisar till Stradling (2001) delat in de olika förhållningssätten i följande fyra kategorier: distanseringstrategin, kompensatorisk strategi, empatisk strategi och utforskande strategi (s. 39). Distansieringsstrategin innebär att läraren skapar en distans mellan den kontroversiella frågan och eleverna. Tre lärare i Higgins studie använder sig av denna strategi. Detta kan göras på olika sätt, ett exempel som två lärare delger är att låta eleverna göra en faktasökning utifrån de argument som uppkommit under en diskussion i klassrummet. Lärarna i fråga menar att detta hjälper eleverna att hålla sig till fakta i diskussioner och låta bli tyckande (Higgins 2020, s. 39). Fem lärare i Higgins studie använde sig däremot av en kompensatorisk strategi, vilket innebär att lärare kompenserar elevernas diskussion med fakta. Detta kan göras genom antingen en mer aktiv eller en mer passiv roll (2020, s. 40). Däremot ansåg sig endast två lärare använda sig av en empatisk strategi, vilket innebär att läraren kompletterar elevernas diskussion med olika perspektiv. Detta gäller när läraren märker att endast ett perspektiv dominerar diskussionen i klassrummet (Higgins 2020, s. 43). Den utforskande strategin är det två lärare som använder sig av, och strategin kan förklaras med att läraren har ett vidare syfte med diskussionen. Genom att diskutera

kontroversiella frågor så utvecklar eleverna sitt kritiska tänkande menar lärarna i fråga (2020, s. 44).

Emelie Nilsson berör i sitt examensarbete Kontroversiella ämnen i samhällskunskap- en studie ur lärarperspektiv (2017) hur lärare på högstadiet förhåller sig till kontroversiella frågor i sin

undervisning. Författaren belyser vikten av att eleverna ska känna att deras röst hörs, och för att de ska lära sig någonting i en kontroversiell diskussion är det viktigt att elever inte tystas ner utan får framföra sina argument (Nilsson 2017, s. 26). Argument som går emot värdegrunden eller mänskliga rättigheter ska bemötas med olika övningar som konfronterar eller låter eleverna öva på argumentation och ställningstagande istället för att tystas ner (Nilsson 2017, s. 26).

I Jonssons examensarbete “Jag har aldrig trott på censur och kommer aldrig att göra” (2019) diskuteras valmöjligheten att agera objektivt och subjektivt i diskussioner som är sprungna ur kontroversiella frågor (s. 29). De fem deltagande lärarna i denna studie är överens om att det inte alltid går att bedriva neutral undervisning. När det kommer till att elever yttrar åsikter som strider mot värdegrunden så måste lärarna agera, detta görs då oftast på ett subjektivt sätt (2019, s. 29). Vid en undervisning som inte bedrivs med syftet av att hålla den neutral så kan det påverka eleverna och deras åsikter menar lärarna.

Enligt några lärare i Kim Karlssons arbete Objektiv samhällskunskapsundervisning? Så är det svårt för lärare att vara objektiva eftersom individer färgas av sina åsikter och i detta är lärare inget

undantag (Karlsson 2013, s. 34). Förvisso låg frågan om objektivitet i förhållande till politik till grund för uttalandet ovan, men politik kan i högsta grad ses som ett kontroversiellt ämne. Vidare lägger respondenter i Karlssons undersökning fram hur lärarens egna politiska åsikter och värderingar kan gå emot styrdokumentens riktlinjer gällande värdegrundsarbete om läraren själv sympatiserar med odemokratiska ideologier eller partier (Karlsson 2013, s. 38).

4.3 Lärarens politiska åsikter

Det råder som vi redan sett olika uppfattningar om när och hur lärare ska förhålla sig objektiva i undervisningen. Politik är ett sådant ämne där det föreligger delade meningar om hur läraren ska agera med sina egna åsikter i klassrummet.

Emmy Jonasson Ring utreder i sin licentiatuppsats Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle (2015) hur samhällskunskapslärare kan möta de utmaningar som dagens samhälle skapar. I uppsatsen intervjuar Jonasson Ring nio olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet, för att ta reda på hur man som lärare kan hantera förändringar i samhället (2015, s.7). Lärarna i studien beskriver en problematik gällande att aktivt ta ställning när olika diskussioner mellan elever aktualiseras i klassrummet. Lärarna menar att det inte alltid finns något rätt eller fel i de frågor som diskuteras, samt att det är problematiskt att säga till en elev att den “tycker fel”. Istället menar lärarna att de vill att eleven i fråga ska öva på att argumentera för sin sak (Jonasson Ring 2015, s. 62). Det samhällsvetenskapliga innehållet i sig menar respondenterna hjälper eleverna att förstå att det finns olika perspektiv i frågor om politik. För att undervisningen inte ska vara ensidig så anses rollspel vara en effektiv metod för att eleverna ska få inta olika perspektiv och träna på att agera utifrån andras ställningstagande och perspektiv (Jonasson Ring 2015, s. 63).

I August Johanssons examensarbete De politiskt (o)bundna lärarna möter vi fem gymnasielärare som alla har olika syn på objektivitet och undervisning. I Johanssons intervjustudie undersöker

författaren hur lärare förhåller sig till egna åsikter i undervisningen, och då i synnerhet när det kommer till politik och politiska frågor (2020). Johansson beskriver hur lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden för objektiv undervisning (2020, s. 37). De har också olika uppfattningar om huruvida objektiv undervisning är möjlig eller inte (2020, s. 33). En av lärarna (Peter) sticker ut ur mängden då han är helt öppen med sitt politiska engagemang och åsikter framför eleverna (Johansson 2020, s. 23). Peter anser att hans öppenhet hjälper honom att bedriva en objektiv undervisning då hans politiska engagemang genererat mycket kunskap gällande det övriga partierna (Johansson 2020, s. 31). Peter är den enda av de fem lärarna i studien som anser att det går att bedriva helt neutral undervisning (Johansson 2020, s. 27). Några lärare uppfattar själva objektivitetsbegreppet som problematiskt, med hänvisning till att man som lärare oundvikligen är färgad av sina egna politiska åsikter. Några av lärarna i studien tar också upp svårigheten med att hantera odemokratiska partier eller ideologier. Ytterligare en ståndpunkt som delas av flera lärare är att värdegrundsarbetet samt objektivitetsbegreppet kan vara

motstridigt (Johansson 2020, s. 34). Gällande frågan om hur objektiv undervisning ska bedrivas går det att utifrån Johansson urskilja fyra kategorier hos lärarna. Två av dessa kategorier

innefattar att läraren ser det som sin roll att förmedla värderingsfri kunskap. Det som skiljer dessa kategorierna är att den ena samtidigt berör förmedling av värderingsfri kunskap utifrån olika perspektiv. En tredje uppfattning är att läraren förmedlade objektiv undervisning som således uppmuntrar elevernas enskilda ställningstaganden. En fjärde kategori är att läraren komplicerade bilden av objektivitet för eleverna (Johansson 2020, s. 33, 34).

I Joakim Öbergs doktorsavhandling Samhällskunskap från styrdokument till undervisning (2019) vill författaren undersöka vilka påverkansfaktorer som spelar roll för gestaltningen av

samhällskunskapsundervisningen (s.113) Nio av tjugo lärare i Öbergs studie anser att deras personliga politiska intresse samt åsikter har en inverkan på den undervisning de bedriver (2019, s. 130). Exempel som visar på lärarnas påverkan menar Öberg (2019) dels är genom lärarnas språkbruk och genom att valet av undervisningsstoff inte sällan görs utifrån ett ideologiskt ställningstagande. Läraren vid namn Sandra väljer att undervisa eleverna i jämställdhet och mänskliga rättigheter eftersom det är ett personligt intresse. En av lärarna vid namn Calle använder sig av orden “solidaritet kontra egoism” för att beskriva höger-vänster skalan för eleverna. En annan respondent i studien använder sig av begreppet klass flertal gånger i olika

sammansättningar. Dessa två exempel menar Öberg är indikationer på en politisk inverkan på undervisningen (Öberg 2019, s. 130).

I Stellan Karlssons examensarbete Opartisk? Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet (2014) diskuterar författaren olika politiskt aktiva lärares erfarenheter huruvida deras strävan till objektivitet leder till en “objektivitetskramp”. Karlsson definierar begreppet objektivitetskramp med att det för läraren innefattar en rädsla att bryta mot saklighetskravet, och därmed inte kunna uttala sig om personliga åsikter (2014, s. 9). I studien presenterar han en rad faktorer som visar på svårigheter att tolka läroplanen för att uppnå objektivitet och samtidigt möta kriterierna för saklighetskraven (Karlsson 2014, s. 25). Karlsson lyfter här fram hur Skolverket väljer att beskriva partisk undervisning som olämplig men att en grundskollärare samtidigt kan vara helt öppen med sina politiska ställningstaganden. Kryphålet i detta finner vi i saklighetskravet som innebär en jämn fördelning av undervisningstid när det kommer till alla politiska partier och att då inte lärarens parti favoriseras (Karlsson 2014, s. 25, 26). Karlsson definierar tre övergripande förhållningssätt gentemot saklighetskravet som lärarna i studien intar. Förhållningssätten är följande: ett öppet förhållningssätt, ett ofrivilligt öppet förhållningssätt, samt ett dolt

förhållningssätt (2014, s. 24). Det förstnämnda förhållningssättet innebär att läraren delar med sig av sina åsikter med eleverna. Det andra förhållningssättet innebär att läraren skulle föredra att hålla sina åsikter hemliga, men som delger eleverna när de frågar. Det sista innebär att läraren väljer att inte berätta om sina politiska åsikter för eleverna (Karlsson 2014, s. 24). De lärare som intar ett frivilligt öppet förhållningssätt gentemot saklighetskravet visar på en låg till medelhög grad av objektivitetskramp. Karlsson förklar det genom att lärare som delger sina åsikter känner lägre grad av oro inför saklighetskravet. De lärare som däremot intar ett dolt förhållningssätt visade tecken på hög grad av objektivitetskramp (Karlsson 2014, s. 24).

5. Diskussion

Värderingar och åsikter sätter prägel på individers personlighet och här anser vi att lärare inte är något undantag. Ett av syftena med samhällskunskapsämnet är att eleverna ska få träna på att ta ställning i olika frågor. I kursplanen för grundskolan står det bland annat skrivet att eleverna ska utveckla kompetenser i ta ställning i möte med andra uppfattningar och därigenom få träna på att engagera sig och delta i meningsutbyten om samhällsfrågor (Lgr 11, s .224). Vi tror att lärarens engagemang och visat intresse för ämnet och samhällsfrågor får eleverna att våga ta ställning och diskutera. Lärare som strävar efter att bedriva totalt objektiv undervisning stöter på problem redan vid planering av lektionen då läraren har valt ut specifika områden som det ska undervisas i. Vi menar på att dessa val görs ut efter lärarens eget intresseområde som då är subjektivt. Att agera helt objektivt i undervisningen kan resultera i att läraren inte når ut till eleverna och att undervisningen inte väcker det engagemang som behövs i ämnet. Samhällskunskapsämnet kräver på det sättet en balans mellan subjektivitet och objektivitet. Läraren väljer ämnen som intresserar både elever och lärare, det undervisas med den ämneskunskap som efterfrågas i det centrala innehållet och om läraren uttrycker personliga åsikter måste det understrykas att det är just detta. Om en lärare istället väljer att agera helt subjektivt kan man tycka att denna begår tjänstefel i och med att det är svårt att göra rättvisa jämförelser alternativt presentera olika perspektiv i

undervisningen när personliga värderingar får ta för mycket utrymme. Risken är att elevernas förmåga att skapa sig egna uppfattningar påverkas när läraren som oftast ses som en förebild presenterar sina åsikter och då kan färga eleverna.

Kunskapsöversiktens resultatet visar att lärare har olika uppfattningar om hur de bör agera i förhållande till att vara objektiva kunskapsförmedlare i ämnet samhällskunskap. En anledning till detta är att olika förhållningssätt till skolans värdegrund diskuterats. Det finns stora

meningsskiljaktigheter kring hur lärare bör förhålla sig till värdegrunden för att upprätthålla en neutral undervisning. Det framgår i materialet att flera lärare anser att det saknas tydliga direktiv från Skolverket om hur lärare ska förhålla sig till värdegrunden. Detta finner vi oroväckande då skolans värdegrund bör vara skriven på ett sätt som inte ger läraren fria tolkningsmöjligheter. Värdegrunden anser vi vara en av grundpelarna för en väl fungerande skola, fostrandet av goda samhällsmedborgare, samt ett verktyg för lärare att kunna agera objektivt. I Anderssons och Larssons examensarbete påpekas det att lärare kan finna svårigheter i att undervisa från värdegrunden på grund av att eleverna besitter olika kunskaper, normer och värderingar då de kommer från olika bakgrunder vilket är något som kan leda till att undervisningen kränker någon

av eleverna (2018, s. 38). Värt att upprepa är att det endast är en av fem lärare som uppger att det går att använda sig av värdegrunden när det uppstår svårigheter i att bemöta elevernas argument. Frågan vi ställer oss är om det är Skolverkets formulering som brister eller om det är lärarna själva som inte besitter tillräcklig kompetens för att bemöta elevernas argumentationer.

Att diskutera kontroversiella frågor är ett ämne där lärare behöver stöd i värdegrunden för att kunna agera objektivt i en klassrumsdiskussion. Lärarnas yrkeskompeten anses vara i de texter vi läst avgörande för att lyckas och våga bedriva god undervisning i kontroversiella frågor. Här kan en nyexaminerad lärare stå inför utmaningar när de inte besitter den praktiska erfarenhet som kan krävas om lärarna även känner att det finns tvivel kring hur värdegrunden ska tolkas. Det blir då en svår utmaning lyckas bedriva undervisningen på ett neutralt sätt. Av de erfarna lärarna i materialet som behandlar kontroversiella frågor förespråkas provokation och perspektivtagande. Förklaringen är att eleverna själva måste få argumentera utifrån egna erfarenheter och tankar och på detta sätt skapas en trygghet hos eleverna att bilda och stå för sina åsikter. I materialet går det även att finna argument för att lärarens personliga ställningstaganden kan vara gynnsamt för undervisningen. I Johanssons examensarbete mötte vi till exempel Peter som var öppen med sin partipolitiska tillhörighet och Peter menade att han kunde bedriva sin undervisning på ett neutralt sätt även om han var subjektiv. Då han visste mer djupgående var det andra politiska partierna befann sig i sakfrågor och på så sätt kunde lägga fram en mer rättvis bild av partierna. Jonasson Ring menar tvärtom i sin licentiatuppsats att det bör råda en viss försiktighet när det kommer till att uttrycka subjektiva skildringar i undervisningen om politik. Detta motiverar hon med att det inte ska finnas några värden i om läraren anser att det eleven säger är rätt eller fel (2015, s. 62). Tar oss då studierna av vårt material till något svar på forskningsfrågan rörande vad tidigare forskning säger om lärarens syn på rollen som objektiva kunskapsförmedlare i ämnet

samhällskunskap? Vi anser det. Valet av källor är material som innehåller intervjuer med lärare och det ger en inblick i lärarnas erfarenheter och deras åsikter. Exemplet ovanför visar att objektivitet i undervisningen divergerar. Ett sätt att tolka källorna är att lärare har svårt att förhålla sig neutral i undervisning när de känner att det inte vet var deras objektiva argument ska komma ifrån. Här spelar lärarens yrkeserfarenhet in men även tolkandet av värdegrund,

läroplaner samt lärarens egen kunskapsbank. Samtidigt så finns det lärare som anser att strävan efter objektivitet mest försvårar deras arbete och att utgå från deras subjektivitet är mer gynnsamt för undervisningen.

En brist i vår undersökning är framför allt avsaknaden på ett mer kvalificerat källmaterial. Källorna i sig ger oss det vi efterfrågade men den vetenskapliga nivån kan ifrågasättas. En ytterligare brist vi hade åtgärdad om tiden tillåtit är att söka efter studier som behandlar elevperspektiv, om i vilken mån elever upplever lärare som subjektiva eller objektiva i sin undervisning.

5.1 Yrkesrelevans

Vi anser att kunskapsöversikten är av hög relevans för läraryrket då det framkommit att exempelvis styrdokumenten har brister i avseendet hur lärare ska kunna använda värdegrunden som ett verktyg för argumentation. Det råder även en tvetydighet i hur den ska användas och tolkas för att nå ut till alla elever oavsett vilken bakgrund som eleverna kommer från. Det går att tolka källorna som att det efterfrågas tydligare riktlinjer för hur skolans värdegrund ska

behandlas. Att kunna förhålla sig någorlunda objektiv som lärare anser vi vara viktigt då läraren ofta befinner sig i maktposition gentemot eleven. Tanken som slagit oss under tiden vi har arbetat med uppsatsen är lärarnas eviga strävan efter att vara objektiv och om det är så att lärarens goda vilja också kan bli för mycket, att lärarna överanalyserar och hur detta leder till objektivitetskramp. Kan det vara så då att det är lättare att som lärare bestämma sig för att undervisa subjektivt, involvera personliga åsikter och vara öppen för eleverna med deras åsikter? Läraren som väljer att göra detta slipper objektivitetskramp i strävan efter objektivitet. Samtidigt kan den subjektiva läraren ses som en förebild i att våga stå upp för sina åsikter.

När det kommer till samhällskunskapsämnet och relevansen i vår uppsats så efterfrågar läroplanerna en neutralitet hos lärarna. “Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.”(Gy11, s. 2) Med detta citat vill vi understryka att Skolverket efterfrågar en undervisning som är saklig, det vill säga utgår från fakta och inte har några värderingar. En av förmågorna som eleverna ska utveckla i

samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet är “Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier,

modeller och metoder”. (Skolverket 2011, s. 1). Syftet med ämnet samhällskunskap är bland annat att eleverna ska utveckla förståelse och förtrogenhet när det exempelvis kommer till mänskliga rättigheter och demokratiska processer.

Man kan ifrågasätta huruvida det är möjligt att bedriva undervisning som är saklig och allsidig samt att skilda uppfattningar förs fram. Utifrån resultatet kan vi se att lärare upplever en svårighet att bedriva undervisning som inte är präglad av deras egna politiska intresse eller åsikter. Man kan även ifrågasätta om saklighetskravet verkligen innebär att man som lärare ska agera objektivt i sin undervisning.

5.2 Framtida forskning

Under tiden som arbetet med kunskapsöversikten har genomförts så har tankar gällande framtida forskning väckts. Vid sökningar och arbete med källorna gick det upp att det är en bristvara på vetenskapligt forskningsmaterial som berör hur lärare ser på objektivitet i undervisningen. Vi upplevde att det fanns ett större intresse att föra denna typ av forskning hos lärarstudenter än hos examinerade lärare och forskare. Under arbetets process har vi även funderat över hur elever uppfattar lärarens ställningstagande i att bedriva undervisning objektiv eller subjektiv.

Vidare forskning kan bedrivas på detta och frågeställningarna som skulle kunna formuleras är: ● Vilka skillnader finns mellan hur examinerade lärare och lärarstudenter ser på att förhålla

sin undervisning objektiv?

● På vilket sätt upplever elever att sina lärare strävar efter att ha ett objektivt förhållningssätt i undervisningen?

För att dessa två forskningsfrågor ska vara genomförbara så behövs begreppet objektivitet

definieras, dels för lärare men även för elever som inte har en insyn i vad det innebär för lärare att inta en objektivt förhållningssätt i undervisning.

6. Slutsatser

Denna kunskapsöversikts syfte och frågeställning behandlar hur lärare i samhällsvetenskap förhåller sig till rollen som objektiva kunskapsförmedlare i undervisning om politik.

Resultatet visar på tre påverkansområden gällande hur lärare ser på sin roll och dessa är: skolans värdegrund, kontroversiella frågor samt lärarens politiska åsikter. Utifrån materialet kan vi konstatera att innebörden av objektiv undervisning kan se olika ut för olika lärare. Det finns skilda uppfattningar gällande när man bör gå ifrån saklighetskravet för att försvara värdegrunden. Dock är majoriteten av lärarna i vår kunskapsöversikt överens om att undervisningen i politik inte bör vinklas utifrån lärarens personliga åsikter. Vi kan också se att lärare tolkar användningen av begreppet värdegrund på olika sätt. Resultatet visar att lärare har skilda uppfattningar gällande både hur de ska förhålla sig till värdegrunden i undervisningen, och hur värdegrundsarbetet bör se ut. Somliga lärare menar att de jobbar aktivt att integrera värdegrunden i undervisningen, medan andra beskriver värdegrunden är något som finns med automatiskt. Det har även framgått av materialet att lärare har skilda uppfattningar huruvida det är möjligt, eller ens önskvärt att bedriva objektiv undervisning i frågor som rör politik. De exempel som lärare ger där man bör gå ifrån saklighetskravet är främst när en elev yttrar åsikter som för andra elever kan vara kränkande. Extrema åsikter, eller åsikter som strider mot värdegrunden nämns också som exempel på när det som lärare inte går att agera objektivt, utan istället bör läraren markera gentemot eleven. Det finns skilda strategier gällande hur man som lärare bör markera när en elev uttrycker en åsikt som faller under dessa kategorier, enligt somliga lärare bör man ifrågasätta elevens argument, och enligt andra bör man hänvisa eleven till värdegrunden. Hanteringen av kontroversiella frågor skiljer sig åt men merparten av lärarna i denna kunskapsöversikt anser att kontroversiella frågor inte bör undvikas. Frågan om vad som anses vara kontroversiellt i undervisningen skiljer sig emellertid åt beroende på vilken klass läraren undervisar. Det framgår i resultatet att lärare som är öppna med sina politiska åsikter upplever en lägre grad av objektivitetskramp, medan de som inte delar med sig upplever detta i högre grad av objektivitetskramp.

Doktorsavhandlingen visar att hälften av lärarna i studien anser att sina politiska intressen har en inverkan på undervisningen. Denna påverkan kan ske dels genom lärarens ordval samt genom val av undervisningsstoff. Vi får ta del av olika exempel på hur detta kan te sig i en

undervisningssituation, som när en lärare väljer att beskriva höger-vänster skalan utifrån ett ideologiskt ställningstagande. En annan lärare väljer att betona mänskliga rättigheter och

jämställdhet särskilt i undervisningen utifrån det egna politiska intresset. I licentiatavhandlingen beskriver lärarna en problematik gällande att aktivt ta ställning när eleverna diskuterar olika frågor i undervisningen. Det är problematiskt att försöka tysta ner elevers åsikter, istället bör man ifrågasätta elevernas argumentation. Lärarna i studien menar att rollspel kan vara ett effektivt sätt att göra undervisningen mindre ensidig, samt kan det bidra till att eleverna utvecklar deras argumentationsförmåga. Skillnaderna mellan dessa källorna är att den första fokuserar på att undersöka om lärare anser att den personliga dimensionen påverkar undervisningen, medan den förra fokuserar på didaktiska metoder som kan användas för att utveckla elevers

medborgarkompetenser. Dessa två källor är således mer relevanta än examensuppsatserna eftersom de erhåller en högre vetenskaplig nivå. Därför vill vi lyfta fram att doktorsavhandlingen visar en diskrepans gällande huruvida lärare anser att deras intressen och åsikter påverkar

undervisningen. Samtidigt visar licentiatavhandlingen att lärare inte vill ta aktiv ställning när olika frågor diskuteras i klassrummet.

7. Referenslista

Andersson, A. & Larsson, M (2018). Samhällskunskapsläraren: Praktikern men framför allt taktikern: En kvantitativ studie av samhällskunskapslärares förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Självständigt arbete, Ämneslärarutbildningen. Lund: Lunds Universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1249749/FULLTEXT01.pdf

Bruér M (2016) Mitt jobb är inte att vara objektiv. Lärarnas Riksförbund. 4 Januari.

https://www.lr.se/inspiration/lasa/bloggar/mikael-bruer/2016-01-04-mitt-jobb-ar-att-inte-vara-objektiv

Englund T, Ljunggren C & Uneman Öst I(red) (2015) Kontroversiella frågor om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Malmö: Gleerups utbildning.

Grubb J, Reslow P, Rubbenstad M & Stenkvist R (2018) Lärare bör vara objektiva i sin undervisning-i samtliga ämnen. Skolvärlden. 19 Oktober .

https://skolvarlden.se/artiklar/larare-bor-vara-objektiva-i-sin-undervisning-i-samtliga-amnen

Gy11 (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymna sieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Higgins, A (2020). En politisk konversation i ett klassrum berör både elevernas samtid och framtid: En intervjustudie med gymnasielärare i deras hantering av kontroversiella frågor i politikundervisning.

Ämneslärarutbildningen. Jönköping: Jönköpings Universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1438386/FULLTEXT01.pdf

Johansson, A (2020). De politiskt (o)bundna lärarna: En intervjustudie om hur lärare förhåller sig till de personliga åsikterna i undervisningen om politik och politiska frågor. Examensarbete,

Ämneslärarutbildningen. Jönköping: Jönköpings Universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1442452/FULLTEXT01.pdf

Jonasson Ring, E (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle: Medborgarekompetenser och didaktiska utmaningar. Licentiatuppsats, Samhälls-och kulturvetenskap. Karlstad: Karlstad Universitet.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:805838/FULLTEXT01.pdf

Jonsson, A (2019). “Jag har aldrig trott på censur och kommer aldrig göra”: En studie om samsynen mellan lärare och elev gällande politisk objektivitet i undervisningen. Självständigt arbete, Samhällskunskap. Kalmar Växjö: Linnéuniversitetet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1326918/FULLTEXT01.pdf

Karlsson, K (2013). Objektiv samhällskunskapsundervisning?: En fenomenografisk studie över lärarens politiska ståndpunkts inverkan på undervisningen. Självständigt arbete, Lärarutbildningen. Kalmar

Växjö: Linnéuniversitetet.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:690514/FULLTEXT01.pdf

Karlsson, S (2014) Opartisk? Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet. Examensarbete, Samhällskunskap. Göteborg: Göteborgs Universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41304/1/gupea_2077_41304_1.pdf

Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Linton, O. (2018) När det gäller värdegrunden finns ingen neutralitet. Läraren.se, 17 augusti.

https://www.lararen.se/nyheter/debatt/nar-det-galler-vardegrunden-finns-ingen-neutralitet

Lärarnas Riksförbund (2015). Stoppa polarisering och främja tolerans viktigt för lärare och skola, 1 juli.

https://www.lr.se/opinion--debatt/pressmeddelanden/2015/2015-07-01-stoppa-polarisering-och -framja-tolerans-viktigt-for-larare-och-skola

Lönn, D. (2018) Bötfäll lärare som uttrycker sig politiskt i klassrummet. Dalarnas Tidningar, 17 september.

https://www.dt.se/artikel/insandare-botfall-larare-som-uttrycker-politiska-asikter-i-klassrummet

Nilsson, E (2017). Kontroversiella ämnen i samhällskunskap- en studie ur lärarperspektiv. Examensarbete, Ämneslärarutbildningen. Malmö: Malmö Universitet.

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/22232/Examensarbete%20Emilia%20Nilsson.pdf ?sequence=2

Sjödell, U (1977). Objektivitet som ideal-en kritisk granskning av tankegångar i Lars Bergströms bok Objektivitet. Sveriges Sociologförbund.

https://www.jstor.org/stable/20851763?seq=1

Skolverket (2011). Ämne-Samhällskunskap (ämnesplan).

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymna sieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm %3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d3 5a5cdfa92a3

Toft, H (2012). Sverigedemokraterna- en utmaning för lärare? En studie om hur lärare och rektorer på gymnasieskolor förhåller sig till Sverigedemokraterna i undervisningen om politik. Examensarbete, Lärarutbildningen. Kalmar Växjö: Linnéuniversitetet.

Öberg, J (2019). Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik. Doktorsavhandling, Pedagogik. Jönköping: Jönköpings Universitet.