Ersta Sköndal Bräcke högskola Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp
Samverkansarbetet mot prostitution i Stockholm
En kvalitativ studie
Jennifer Bäck
Examensarbete i socialt arbete, 15hp SOC 63, VT 2020
Kandidatexamen
Handledare: Pelle Åberg Examinator: Maria Eriksson
Abstract
Despite the prohibition against buying sexual services, it happens all year round and around the clock. In most instances of purchase of sexual services, in Sweden, it is mainly men around Stockholm who buy sexual services from women, children and men who they seek out on the street or through the internet (Mujaj & Netscher, 2015). Police and social services work closely together to map out sex trafficking and intervene (Bill, 2017). Previous research shows that organizations through their various competencies and knowledge should work together to meet the needs of service users affected by complex societal problems. Concerned organizations should work together to achieve a common goal (Mallander in Denvall & Jacobsen, 1998). Against this background, the purpose of the study is to contribute to an increased understanding of collaboration between different actors working on the issue of prostitution in Stockholm. In order to achieve the purpose of the study, interviews have taken place with actors within the relevant organizations in Stockholm who work with the issue of
prostitution. The collected material has been analyzed based on theory of collaboration and new institutional organization theory. The chosen theories complement each other because the study focuses on human-treating organizations in collaboration with each other. These organizations are studied from a collaboration perspective and an organizational perspective. The results of the study show that there is a close collaboration between the selected organizations. The organizations
cooperate primarily through the exchange of knowledge and efforts. Based on the selected themes, the actors have described the promoting factors, the hindering factors and the development areas for their collaboration work. One of the conclusions of the study is that there is a lack of resources and staff with knowledge and skills working with a large field such as prostitution in Stockholm and this affects the collaboration work. There is a need for knowledge about how it is to live in prostitution. The prerequisites for successful collaboration in the work against prostitution are more resources and more staff with knowledge. Prostitution is a societal problem that is multifaceted and requires efforts of various collaborating organizations. For future research and social work, it is relevant to see how theory of collaboration and new institutional organization theory can be applied together in practice for organizations to collaborate against prostitution.
Keywords
Collaboration, prostitution, human trafficking, promoting collaboration, hindering collaboration, development areas for collaboration.
Sammanfattning
Trots förbudet av att köpa sexuella tjänster så sker det året runt och dygnet runt. I Sverige är det främst män runt om i Stockholm som köper sexuella tjänster av kvinnor, barn och män som de söker upp ute på gatan eller genom internet (Mujaj & Netscher, 2015). Polis och socialtjänst samverkar nära kring att kartlägga sexhandeln och ingripa (Bill, 2017). Den tidigare forskningen pekar på att organisationer, genom sina olika kompetenser samt kunskap, bör samverka för att täcka behoven kopplade till
komplexa samhällsproblem. Berörda organisationer ska samverka för att nå ett gemensamt mål (Mallander i Denvall & Jacobsen, 1998). Mot bakgrund av detta blir syftet med studien att bidra till en ökad förståelse av hur samverkan ter sig mellan olika aktörer som arbetar med prostitutionsfrågan i Stockholm. För att uppnå syftet med studien har aktörer intervjuats inom berörda organisationer i Stockholm som arbetar med prostitutionsfrågan. Det inhämtade materialet har analyserats utifrån samverkansteori och nyinstitutionell organisationsteori. De valda teorierna kompletterar varandra eftersom studien fokuserar på människobehandlande organisationer i samverkan med varandra. Dessa organisationer har studerats utifrån ett samverkansperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet av studien pekar på att det finns en nära samverkan mellan de valda organisationerna. Organisationerna samverkar genom främst utbyte av kunskap och insatser. Utifrån de valda temana har aktörerna beskrivit de främjande faktorerna, hindrande faktorerna och utvecklingsområdena för deras samverkansarbete. En av slutsatserna i studien är att det är brist på resurser och personal med kunskap och kompetens som arbetar med ett stort fält som prostitution i Stockholm och detta påverkar samverkansarbetet. Det råder ett behov av kunskap om hur det är att leva i prostitution.
Förutsättningarna för en framgångsrik samverkan i arbetet mot prostitution är mer resurser och mer personal med kunskap. Prostitution är ett samhällsproblem som är mångfacetterat som kräver insatser från olika samverkande organisationer. För framtida forskning och socialt arbete är det relevant att se hur samverkansteorin och nyinstitutionell organisationsteori tillsammans kan appliceras i praktiken för att organisationer ska samverka mot prostitution.
Nyckelord
Samverkan, prostitution, människohandel, främjande samverkan, hindrande samverkan, utvecklingsområden för samverkan.
1
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3 1.1 Problemformulering ... 4 1.2 Syfte ... 4 1.3 Frågeställningar ... 5 1.4 Disposition ... 5 1.5 Centrala begrepp ... 5 2. Bakgrund ... 62.1 Prostitutionens utveckling i Sverige ... 7
2.1.1 Prostitution ur ett historiskt perspektiv ... 7
2.1.2 Målgrupper som lever i prostitution ... 8
2.1.3 Prostitution från gatan till internet ... 8
2.2 Lagstiftning ... 8
2.2.1 Förbud mot köp av sexuella tjänster- en unik lagstiftning ... 9
2.2.2 Myndigheters skyldigheter enligt lag och mot invånare ... 9
2.3 Myndigheters förenade arbete mot prostitution ... 10
2.3.1 Regeringens handlingsplan för att förstärka myndigheters arbete mot prostitution ... 10
2.3.2 Länsstyrelsens omfattningskartläggning av prostitution ... 10
2.3.3 Socialstyrelsens rapport gällande prostitutionens utveckling ... 11
2.4 Verksamheter med specialiserat arbete mot prostitution ... 11
2.4.1 Mikamottagningen ... 11
2.4.2 Prostitutionsgruppen ... 12
2.5 Studiens relevans för socialt arbete ... 12
3. Tidigare forskning ... 13
3.1 Främjande faktoret för samverkan ... 13
3.2 Hindrande faktorer för samverkan ... 13
3.3 Kunskap om prostitution för bästa möjliga samverkan ... 14
3.3.1 Att börja ett liv i prostitution ... 16
3.3.2 Att leva i prostitution ... 17
3.3.3 Att ta sig ur ett liv i prostitution ... 17
3.3.4 En reflektion och samverkansvision ... 18
4. Teorier ... 18
4.1 Samverkansteori ... 19
4.2 Nyinstitutionell organisationsteori ... 20
5. Metod och material ... 21
5.1 Metod ... 21
5.2 Urval och avgränsning ... 22
2 5.3.1 Deltagare ... 23 5.4 Forskningsetiska överväganden ... 23 5.5 Alternativa kriterier ... 24 6. Resultat ... 25 6.1 Samverkan ... 25 6.2 Främjande samverkan ... 27 6.3 Hinder för samverkan ... 28 6.4 Utvecklingsområden för samverkan ... 29 7. Analys ... 30
7.1 Analys av de främjande faktorerna för samverkan ... 30
7.2 Analys av de hindrande faktorerna för samverkan ... 32
7.3 Analys av utvecklingsmöjligheterna för samverkan ... 34
8. Diskussion och slutsatser ... 34
8.1 Diskussion och slutsatser kring studien ... 34
8.2 Kritisk granskning ... 36
8.3 Studiens implikationer för framtida socialt arbete och framtida forskning ... 37
9. Referenslista ... 39
10. Bilagor ... 46
11.1 Bilaga 1 - Informationsbrev ... 42
11.2 Bilaga 2 - Intervjuguide ... 43
3
1. Inledning
Denna studie avser att undersöka samverkansarbetet mot prostitution mellan stödmottagning,
myndighetsutövande socialtjänst och polis. För att förstå den konkreta nivån som kommer att hållas i denna undersökning, behöver en generell bakgrundsbild ges. För att kunna ge sig in på den konkreta nivån, kan det inledningsvis vara nödvändigt att undersöka definitionen på prostitution.
Justitiedepartementet (2016) definierar prostitution som ett problemområde, då livet i prostitution kan leda till allvarliga konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. På individnivå kan den som lever i prostitution utsättas för både psykisk och fysiskt lidande (Justitiedepartementet, 2016). Oftast är samhällsfenomenet prostitution sammankopplat med organiserad brottslighet och människohandel, något som vidare målar en bild av prostitution som ett komplext problem för samhället. På
samhällsnivå kan man märka prostitutionens allvarliga konsekvenser, med en mångfacetterad problematik som är nationsöverskridande (Krüsi, Kerr, Taylor, Rhodes & Shannon, (2014).
Idag är prostitution fortfarande ett väldigt aktuellt och omdiskuterat samhällsproblem där utbudet av sexuella tjänster och efterfrågan från diverse individer bygger på icke jämställda strukturer där främst män är kunderna. Köp av sexuella tjänster kan anses vara en del av mäns våld gentemot kvinnor (Justitiedepartementet, 2016).
Sverige införde år 1999 den så kallade sexköpslagen, något som placerade Sverige i framkant i arbetet att förhindra den ökade prostitutionen då landet var först med en liknande lag i hela världen (Mujaj & Netscher, 2015). Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst kriminaliserar köp av sexuella tjänster och har som mål att minska efterfrågan på sexuella tjänster. Riksförbundet för sexuell upplysning även kallad RFSU, har tidigare uppgett att det finns en liten evidens om att sexköpslagen har minskat sexsäljarverksamheten och att stora delar av denna verksamhet idag har blivit ett dolt samhällsfenomen på grund av sexköpslagen (Holmström, 2015). Personer som idag lever i prostitution lever mer oskyddade och osynliga (Knutagård, 2016).
I statens offentliga utredning (SOU 2010:49) framkommer det att det länge funnits ett aktivt arbete mot prostitution genom olika instanser. I de nationella riktlinjerna framkommer det att samverkan mellan berörda myndigheter är en grundläggande förutsättning i arbetet mot prostitution. Syftet bakom detta är att kunna tillgodose dessa brottsutsatta personers behov och på så sätt effektivisera
brottsutredningar. I stora drag har varje enskild myndighet ansvar för sitt område, däremot kan de brottsutsatta ha behov av flera insatser och därför är det viktigt att myndigheter samverkar kring insatserna och uppföljningarna (Cederlöf, Stenberg Ribeiro & Lyckner, 2011).
Lindberg (2009) menar att många samhällsproblem är komplexa processer som kräver insatser från flera olika organisationer och därför har behovet samt kravet på samverkan mellan organisationer ökat genom tiden. Detta kunskapsutbyte mellan organisationer är tänkt att kunna resultera i en gemensam lösning och den samverkan som då uppstår blir ett slags “universallösning”.
4
1.1 Problemformulering
Prostitution är ett komplext problemområde som påverkar individen och samhället i stort. Därför
behöver flera aktörer vara involverade i arbetet mot prostitution och samverkan mellan berörda aktörer blir viktig i ett tidigt skede. Personer som har sex mot ersättning är ofta i behov av insatser från både socialtjänst och polis och detta förutsätter att dessa aktörer samverkar. Syftet med samverkan är att personer som lever i prostitution ska få hjälp och stöd från samhället utifrån ett helhetsperspektiv (Socialstyrelsen, 2015). Socialstyrelsen (2015) belyser vikten av samverkan utifrånmyndighetsutövande socialtjänst och en stödmottagning vid namn Mikamottagning som är en stödmottagning i Stockholm som arbetar med personer som har sex mot ersättning. Socialstyrelsen (2015) belyser samverkan utifrån myndighetsutövande socialtjänst och stödmottagning i relation till andra myndigheter och frivilligorganisationer, då samverkan är en förutsättning inom det sociala arbetet för att kunna arbeta med komplex samhällsproblematik (Socialstyrelsen, 2015).
I praktiken samverkar polis och socialtjänst nära kring prostitution då polisen kartlägger var
sexhandeln äger rum och griper gärningspersonerna som köper sex medan socialtjänsten erbjuder och motiverar de utsatta personerna som säljer sexuella tjänster att ta emot det stöd samt den hjälp som socialtjänsten erbjuder. En förutsättning för att kunna arbeta mot prostitution är att berörda
organisationer samverkar då det är ett mångfacetterat samhällsproblem (Bill, 2015).
Det finns flera fall av samverkan att belysa i Sverige och det kan komma att belysas i syfte att visa på hur samverkan skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras. Undersökningen kommer att
genomföras på konkret nivå, vilket ger en viss begränsning i hur samverkan blir belyst. Fördelen med det är att det går att fördjupa sig i ett begränsat område.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur myndighetsutövande socialtjänst, polis och
stödmottagning bedriver sin samverkan i arbetet mot prostitution i Stockholm. I denna studie ligger fokus på samverkan mellan polis, socialtjänstens myndighetsutövande del och stödmottagning när de samverkar kring prostitution och sexköp. Dessa aktörer har valts för att de har en utbredd samverkan, vilket också blir relevant för studiens syfte. För att kunna förhindra och minska framväxten av
människohandel och prostitution torde det vara av stor vikt att samverkan mellan berörda instanser blir belysta. Studien har därmed även som syfte att undersöka samt belysa vilka främjande respektive hindrande faktorer och utvecklingsområden som finns i samverkan mellan de tidigare nämnda organisationerna. I samband med det kommer därför även samverkan ur ett internationellt perspektiv samt förekommande samverkan i hela Sverige att belysas i bakgrund och teoretiska resonemang.
5
3. Frågeställningar
Hur beskriver företrädare för stödmottagning, myndighetsutövande socialtjänst och polis sin samverkan i arbetet mot prostitution?
Vilka främjande respektive hindrande faktorer och utvecklingsområden finns det i samverkan mellan stödmottagning, myndighetsutövande socialtjänst och polis?
1.4 Disposition
I detta avsnitt presenteras studiens upplägg. Efter det första kapitlet som är inledning presenteras kapitel två som handlar om bakgrund. I detta kapitel beskrivs fältet kring prostitution, relevant lagstiftning och berörda verksamheter för att kunna bygga en grund för kommande delar i uppsatsen. Vidare i detta kapitel beskrivs de organisatoriska och politiska förutsättningarna för samverkan. I kapitel tre beskrivs den tidigare forskningen i förhållande till ämnet som studeras, den tidigare forskningen handlar om samverkan gällande prostitution på nationell och internationell nivå. I det fjärde kapitlet beskrivs de valda teorierna som är samverkansteori och nyinstitutionell
organisationsteori. Vidare i kapitel fem presenteras och diskuteras den valda metoden, urval, avgränsning, material och forskningsetiska överväganden. I metoden nämns även de alternativa kriterier gällande studiens tillförlitlighet och äkthet. I det sjätte kapitlet beskrivs en sammanfattning av resultatet från de semistrukturerade intervjuerna. Fem semistrukturerade intervjuer utifrån olika teman har gjorts med tre poliser och två socionomer från olika instanser. Vidare i kapitel sju analyseras materialet i förhållande till den valda teorin. I kapitel åtta upprättas en diskussion och slutsatser kring studien. Vidare i kapitlet upprättas en metod kritiskdiskussion. I denna del diskuteras även förslag på framtida forskning där den tidigare forskning vävs in.
1.5 Centrala begrepp
I denna studie återkommer en del begrepp och nedan presenteras de centrala begrepp för studien. Samverkan- Lindberg (2009) beskriver begreppet samverkan som gränsöverskridande aktiviteter, vilket innebär att samverkan berör ett område med ett syfte. Det finns också tre olika tillvägagångssätt att förklara vad samverkan är: ett praktiskt fenomen, en teoretisk utgångspunkt eller utifrån ordets betydelse i ordböcker. Att förklara samverkan som ett praktiskt fenomen innebär att samverkan utövas som ett samverkansprojekt där berörda personer definierar ett syfte och mål samt en metod (Grape, 2015). Att förklara samverkan utifrån en teoretisk utgångspunkt innebär att samverkan definieras ur ett socialt perspektiv. I ett socialt perspektiv finns det ett medvetet samspel mellan personer (Danermark, 2000; Lindberg, 2009).
Prostitution- Begreppet prostitution innebär att det måste finnas två parter, en part som köper och en part som säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen är en förutsättning för den sexuella
6
tjänsten (Mujaj & Netscher, 2015). Ersättningen kan vara i form av bland annat pengar och droger. Att kvinnor säljer sexuella tjänster till män är den mest förekommande formen av prostitution i Sverige (Socialstyrelsen, 2015). Prostitution är även en form av människohandel. Människohandel innebär att personer rekryteras och förflyttas inom ett land eller mellan andra länder. Syftet med människohandel är att dessa personer ska exploateras på olika vis, så som sexuellt utnyttjande (Socialdepartementet, 2018). I denna studie kommer begreppen sex mot ersättning samt prostitution att användas liktydigt. Vidare kommer prostitution att användas som ett paraplybegrepp för prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Mikamottagningen- Mikamottagningen beskrivs kortfattat i denna del, en fördjupning av
mottagningen upprättas i kapitlet bakgrund. Mikamottagningen är en stödmottagning på uppdrag av socialtjänsten som arbetar med personer som har sex mot ersättning, skadar sig med sex eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål. Mikamottagningen erbjuder samtalskontakt och medicinsk rådgivning. Mottagningen arbetar även uppsökande på gatan (https://start.stockholm/).
Prostitutionsgruppen- Även prostitutionsgruppen beskrivas kortfattat för att sedan ge en fördjupning i kapitlet bakgrund. Prostitutionsgruppen arbetar på uppdrag av polismyndigheten med att ingripa mot köp av sexuella tjänster och identifiera barn som utnyttjas sexuellt mot ersättning (Polismyndigheten, 2018).
2. Bakgrund
Detta kapitel inleds med en presentation av prostitution där fältet beskrivs överskådligt för att läsaren ska få en kunskapsöversikt om fältet innan fördjupningen sker. Vidare nämns relevant lagstiftning, för att belysa det som är föreskrivet i lag om prostitution och samverkan. Samverkan utifrån olika
perspektiv beskrivs även, för att få en inblick i hur samverkan kan gå till. De perspektiv som undersöks är rättsliga, politiska och organisatoriska. Dessa delar redogör för helhetsbilden av hur samverkan kring prostitution ser ut och därmed presenteras denna helhet i avsnittet. Som exempel på verksamheter med specialiserat arbete mot prostitution har stödmottagningen Mikamottagningen och prostitutionsgruppen valts. Kapitlet avslutas med en del om studiens relevans för socialt arbete.
Studien är på en konkret nivå då fokus är på två olika instanser inom polisväsendet, vilka är citypolisen och polisens prostitutionsgrupp. Förutom det ligger fokus även på två instanser inom socialtjänsten som är socialtjänstens myndighetsutövande del och Mikamottagningen som
stödmottagning på uppdrag av socialtjänsten. För att få en lämplig bakgrund till studiens konkreta nivå, är en generell nivå belyst i kommande avsnitt av bakgrunden.
7
2.1 Prostitutionens utveckling i Sverige
Nedan förklaras prostitutionen i Sverige. De viktiga delarna av prostitutionen förklaras nedan för att läsaren ska kunna bilda en helhetsbild av fenomenet prostitution. Ett historiskt perspektiv och ett nutida perspektiv på prostitution i Sverige blir belysta. De målgrupper som lever i prostitution och de största arenorna för prostitution kommer även att belysas. Prostitution sker idag på gatan men har i stor omfattning förflyttats till en relativt ny arena, vilket är på internet (Mujaj & Netscher, 2015). 2.1.1 Prostitution ur ett historiskt perspektiv
Prostitution har genom åren skett på olika arenor och bland olika människor. På 1970-talet skedde stora förändringar gällande synen på prostitution. I detta samhällsklimat aktualiserades frågan om prostitution skulle kriminaliseras. Prostitution började ses som en företeelse som strider mot individens frihet och jämställdhet mellan män och kvinnor. Sexköparnas efterfrågan på sexuella tjänster ansågs som en viktig orsak till prostitution. Det förelåg ett behov av satsning på sociala åtgärder för säljare och köpare, samt ett förebyggande arbete mot prostitution (SOU 2010:49).
År 1993 kom ett förslag från prostitutionsutredningen att prostitutionen skulle kriminaliseras genom att ett förbud mot köp och försäljning av sexuella tjänster skulle införas i brottsbalken. Detta förslag möttes av mycket kritik om att det inte var rimligt att straffa den prostituerade. Några år senare beslutade riksdagen att införa det föreslagna förbudet mot köp av sexuella tjänster dock valde man att inte kriminalisera försäljning av sexuella tjänster (SOU 2010:49).
Trots förbudet av att köpa sexuella tjänster så sker det året runt och dygnet runt i hela Sverige (Mujaj & Netscher, 2015). Många av personerna som säljer sexuella tjänster har tvingats in i det, på grund av bland annat fattigdom som exploateras av människohandlare. En av de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet är att handla med människor, vilket innebär ett cyniskt utnyttjande av andra människor. Människohandel i form av prostitution kränker människors rätt att få bestämma över sin kropp och sitt liv (Socialdepartementet, 2018). Än idag arbetar Sverige aktivt med att motverka prostitution och människohandel både nationellt och globalt. Sverige har tillsammans med flera andra länder antagit lagar som gör köp, men inte försäljning av sexuella tjänster, olagligt. I Sverige har lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster funnits i cirka 20 år (Le Drian & Wallström, 2019). Denna lagstiftning har visat sig vara effektiv för att minska efterfrågan på prostitution och underlättat arbetet att hjälpa offer att lämna prostitution (Le Drian & Wallström, 2019). Sverige har länge haft ett
specialiserat mottagande av människor som lever i prostitution. I takt med kriminaliseringen av sexköp upprättades prostitutionsenheter runt om i landet och som idag går under namnet Mikamottagningen. Idag är Mikamottagningarna kända över hela världen då de har utvecklat en unik spetskompetens gällande behandling och stöd för personer som lever i prostitution. Organisationen är idag en förebild för sitt framgångsrika arbete (Holmström, 2008).
8 2.1.2 Målgrupper som lever i prostitution
Prostitution har i allmänheten fått ett stigmatiserande uttryck av att prostitution handlar om kvinnor som säljer sexuella tjänster till män. Vilket inte är fallet, personer som lever i prostitution har varierad könsidentitet, ålder, etnicitet, ekonomisk bakgrund och sexuell läggning. Personer som säljer sex gör det av olika anledningar. Till exempel prostituerade som migrerar till Sverige kan vara offer för trafficking, kommer till Sverige på grund av stor efterfrågan eller säljer sex i Sverige då de andra alternativen till att migrera är stängda. Majoriteten av individerna som säljer sex i Sverige är av annan nationalitet än svensk. Rumänska och nigerianska kvinnor är överrepresenterade bland kvinnor som lever i gatuprostitution. De personer som säljer sex är främst i åldrarna 18–30 år och ålder på de personer som köper sex är varierat. Inom det sociala arbetets praktik har transpersoner, män som säljer sex och lesbiska kvinnor som säljer sex till män osynliggjorts. Kvinnor som köper sex av kvinnor och män som köper sex av män har även osynliggjorts. En grupp som är förbisedd i både forskning och i det sociala arbetets praktik är de sexuella minoritetspersonerna, HBTQ personer (Knutagård, 2016; Mujaj & Netscher, 2015).
2.1.3 Prostitution från gatan till internet
Gatuprostitutionen har minskat och anledningen till det kan förklaras på olika sätt (Mujaj & Netscher, 2015). I utredningen av sexköpslagen (SOU 2010:49) framkommer det att minskningen är en
konsekvens av kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster. Det framkommer även att minskningen av gatuprostitution skett i takt med ikraftträdandet av lagen om förbud att köpa sexuella tjänster. När lagen trädde i kraft fanns det dock en farhåga kring att gatuprostitutionen istället skulle ske på ett undangömt sätt, vilket senare visade sig inte bli sant. Denna minskning anses å andra sidan inte vara en konsekvens av lagen utan för att användningen av internet ökade i allmänhet, vilket ledde till att stora delar av gatuprostitutionen flyttades till internet annonser (Justitiedepartementet, 2016). Minskningen av gatuprostitution ses som en konsekvens av digitaliseringen och teknikutvecklingen. Prostitution på internet har blivit en större och mer betydelsefull arena (Mujaj & Netscher, 2015). En ökning av internetprostitution har skett de senaste 20 åren och detta har skett världen över. Däremot sker gatuprostitutionen fortfarande i stor utsträckning i länder där sexköp är legaliserat. Detta kan ses som ett kryphål i lagstiftningen (Mujaj & Netscher, 2015). Köp av sexuella tjänster via internet har lett till att köparen och säljaren av sexuella tjänster inte fysiskt behöver befinna sig på samma plats, tid eller land. Med hjälp av internet finns det idag flera möjligheter att köpa sexuella tjänster (Knutagård, 2016).
2.2 Lagstiftning
I detta avsnitt kommer relevant lagstiftning att presenteras för att läsaren ska få en förståelse om vad som är föreskrivet i lag kring prostitution och samverkan. Först kommer stora delar av lagen förbud mot köp av sexuella tjänster att presenteras för att belysa vad lagstiftningen säger om prostitution och
9
varför den lagstiftningen har uppkommit i Sverige. Vidare kommer relevanta delar av socialtjänstlagen och polislagen att nämnas som socialtjänsten och polismyndigheten måste förhålla sig till i sitt arbete gällande samverkan och myndigheters skyldighet gentemot sina invånare.
2.2.1 Förbud mot köp av sexuella tjänster- en unik lagstiftning
Att förebygga och bekämpa efterfrågan av köp av sexuella tjänster är en mycket prioriterad fråga för regeringen. Sverige har varit mycket engagerat kring arbetet mot prostitution. Sverige var det första landet i världen som införde en lagstiftning med ett ensidigt förbud mot köp av sexuella tjänster som trädde i kraft 1 januari år 1999. Sveriges förbud mot sexköp markerade landets ställning gentemot prostitution och sexköp för andra länder. Lagens ikraftträdande ledde till ett större uppmärksammande av prostitution från politiker och civilsamhället. Förbudet mot att köpa sexuella tjänster har även väckt ett internationellt engagemang. Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster innebär ett förbud att genom ersättning upprätthålla en tillfällig sexuell förbindelse med någon individ. Syftet bakom lagstiftningen är att om man kriminaliserar prostitution och människohandel kan det potentiellt leda till att övrig kriminalitet och samhällsproblem motverkas. Det ensidiga förbudet i lagen fokuserar på efterfrågan av sexuella tjänster, om ingen köper sexuella tjänster så finns det ingen prostitution. Målet med lagstiftningen är att avskräcka presumtiva sexköpare och att minska intresset för enskilda eller olika grupper i utlandet att upprätta en omfattande organiserad prostitutionsverksamhet i Sverige. Lagstiftningen är tänkt att ha en hindrande effekt på prostitutionens utbredning i Sverige. Med hjälp av denna lag skulle prostitution och dess konsekvenser kunna bekämpas effektivare (SOU 2010:49; Justitiedepartementet, 2016)
2.2.2 Myndigheters skyldigheter enligt lag och mot invånare
I både socialtjänstlagen (2001:453) även förkortat SoL och polislagen (1984:387) även förkortat PL återfinns relevant lagstiftning för studien och beskrivs nedan.
Enligt 3 kap 1 § SoL återfinns ett lagstadgat krav på samverkan, myndigheter ska samverka med varandra gällande gemensamma klienter. Enligt 6 § PL ska polismyndigheten kontinuerligt samverka med myndigheter så som socialtjänsten och ge information om förhållanden som kan kräva åtgärder från socialtjänsten. Enligt 6 § PL framgår det även att polismyndigheten ska även samverka med andra myndigheter vars verksamhet berör polisverksamheten. Enligt 1 kap. 1 § SoL ska socialnämnden tillsammans med den enskilde utforma och utföra insatser som personen är i behov av. Samverkan med andra samhällsorgan kan behöva tillämpas för att kunna tillgodose den enskilde insatser och hjälp. Det finns inget specifikt om prostitution i socialtjänstlagen, däremot framgår det enligt 2 kap. 1 § SoL att kommunen har det yttersta ansvaret för att personerna som vistas i kommunen ska få det stöd och hjälp den är i behov av. Enligt 1 kap 1 § SoL och enligt 2 § PL ställer lagstiftningen krav på myndigheterna att de ska tillgodose invånares trygghet, skydd och stöd.
10
2.3 Myndigheters förenade arbete mot prostitution
Nedan beskrivs samverkan utifrån olika perspektiv i samhället. Dessa perspektiv är rättsliga, politiska och organisatoriska. Dessa delar redogör för helhetsbilden av hur samverkansarbetet mot prostitution ser ut, vilka kunskapsluckor och utvecklingsområden som råder.
2.3.1 Regeringens handlingsplan för att förstärka myndigheters arbete mot prostitution Regeringen har upprättat en nationell handlingsplan år 2018 gällande prostitution och
människohandel. Målet med regeringens nationella handlingsplan från 2018 är att förebygga, motverka och effektivisera arbetet mot prostitution samt att bidra med ett bättre stöd och skydd för personer som varit utsatta. Utifrån handlingsplanen har det framgått ett behov av en närmare samverkan mellan myndigheter kring arbetet mot prostitution. Arbetet behöver bland annat effektiviseras. Två av åtgärderna som nämns i handlingsplanen är en förstärkt samverkan mellan myndigheter samt en ökad internationell samverkan. Detta för att fall om människohandel i form av bland annat prostitution är komplicerade och det innebär att det krävs att myndigheter har en nära samverkan sinsemellan. Då flera myndigheter och andra aktörer möter samma offer i olika roller är samverkan avgörande för att arbetet mot bland annat prostitution ska vara framgångsrikt. Detta leder till en ökad samordning, förståelse och kunskapsutbyte mellan myndigheterna och andra aktörer (Socialdepartementet, 2018).
2.3.2 Länsstyrelsens omfattningskartläggning om prostitution
Länsstyrelsen i Stockholm har gjort en omfattningskartläggning gällande prostitution i Sverige år 2014. Länsstyrelsen ska tillsammans med Socialstyrelsen utifrån myndigheternas regeringsuppdrag kontinuerligt undersöka utvecklingstendenser inom prostitutionen. I kartläggningen framgår det oklara siffror om omfattningen i Sverige på grund av att denna population i viss bemärkelse utgör en dold population. Man vet inte säkert populationens storlek och vilka som ingår. Det framkommer att det råder stor okunskap om prostitutionens omfattning och trender. För att kunna erbjuda stöd och hjälp till brottsoffer för prostitution och för att kunna rikta dessa insatser rätt är det viktigt att följa prostitutionens omfattning och utveckling runt om i Sverige.
Det finns personer som lever i prostitution som inte har uppsökt hjälp eller har kunskap om vart de kan söka om hjälp hos myndigheterna. Myndigheter behöver nå ut till personer som lever i prostitution och detta kan möjliggöra att de får ett tillfälle att berätta om sina problem eller bli hänvisad dit de kan få hjälp. Detta skulle kunna upplevas som något positivt bland personerna som lever i prostitution då deras livsproblem kan adresseras och vidare utforskas för att skapa större kunskap om målgruppens behov av stöd- och hjälpinsatser (Mujaj & Netscher, 2015).
11
2.3.3 Socialstyrelsens rapport gällande prostitutionens utveckling
I Socialstyrelsens rapport om prostitutionens utveckling framgår det en brist i kunskap inom
socialtjänsten och polisen om bland annat män i prostitution. Det saknas kunskap om mörkertalet av barn och ungdomar med erfarenhet av prostitution. Det framgår att både polis och socialtjänst
efterlyser mer kunskap om hur man ska arbeta mot prostitution och kring stödinsatser (Socialstyrelsen, 2007). Att prostitution är ett mångfacetterat problemområde påverkar samtidigt insatserna, behovet av stöd och det förebyggande arbetet blir komplext. Majoriteten av insatserna görs av socialtjänsten. Socialtjänsten kommer i kontakt med personer som lever i prostitution på olika sätt. Dock sker detta oftast på grund av andra anledningar än prostitution, som till exempel i samband med missbruk eller våld. Det är vanligt att kvinnor i prostitution har en kontinuerlig kontakt med myndigheter över tid utan att myndigheterna vet om att kvinnorna lever i prostitution. Känsla av skam och rädsla för myndigheterna gör att dessa personer inte självmant berättar om sina erfarenheter. Därav behöver myndigheter driva frågan med dessa personer och kunna identifiera och följa upp prostitutionen. Denna skam leder till ett hinder för att söka hjälp och försvårar för personer att uttrycka ett hjälpbehov. Det föreligger ett behov av förebyggande arbete mot prostitution för att hindra nyrekrytering till prostitution och att informera politiker, beslutsfattare och organisationer om den rådande situationen. Insatserna för unga är mycket viktiga (Socialstyrelsen, 2003).
2.4 Verksamheter med specialiserat arbete mot prostitution
Utifrån studiens frågeställningar har en stödmottagning på uppdrag av socialtjänsten och en prostitutionsgrupp från polismyndigheten valts. Den valda stödmottagningen är Mikamottagningen och prostitutionsgruppen från polismyndigheten som ska studeras. Nedan kommer Mikamottagningens och prostitutionsgruppens organisation beskrivas för att ge läsaren en djupare förståelse av hur
Mikamottagningen och prostitutionsgruppen arbetar. 2.4.1 Mikamottagningen
Mikamottagningen i Stockholm är en specialistverksamhet som arbetar under socialförvaltningen i Stockholms stad och drivs av kommunernas socialtjänst. Mottagningen arbetar inte med
myndighetsutövning utan fungerar som en stödmottagning. Mikamottagningen är öppen för personer som är 18 år eller äldre som är bosatta i Stockholm och har sex mot ersättning, skadar sig med sex eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål. Mottagningen är öppen för alla personer oavsett kön, könsidentitet eller sexuell identitet. Mikamottagningen har en mycket nära samverkan med Mikahälsan, på mottagningen kan personer både få samtalskontakt och medicinsk rådgivning (https://start.stockholm/). Förutom samtalsstöd och medicinsk rådgivning arbetar även
Mikamottagningen uppsökande på gatan. Där kommer Mikamottagningen i kontakt med personer som lever i prostitution, endast ett fåtal personer som lever i gatuprostitution tar emot stöd och insatser. Enligt Mikamottagningen har majoriteten av personerna som besöker deras mottagning svenskt
12
medborgarskap. Förutom de som besöker mottagningen har även mottagningen kontakt med personer som de söker upp på olika sätt. Dessa människor har inte svenskt medborgarskap. Mottagningen träffar personer med olika könsidentiteter, sexuell läggning, ålder och nationalitet och denna grupp av personer är mycket heterogen. Cirka 30 till 40 procent av personerna som har kontakt med
mottagningen identifierar sig som något annat än heterosexuella (Mujaj & Netscher, 2015). 2.4.2 Prostitutionsgruppen
I region Stockholm finns det en särskild prostitutionsgrupp på uppdrag av polismyndigheten som ingår i IGOB, sektionen för internationell grov organiserad brottslighet. Prostitutionsgruppen består av flera poliser på uppdrag av polismyndigheten och en socialsekreterare som är på uppdrag av socialtjänsten. Gruppens huvudsyfte är att ingripa mot köp av sexuella tjänster och att identifiera barn som utnyttjas sexuellt mot ersättning. Prostitutionsgruppen arbetar både med spaning och utredning. I de flesta polisregionerna finns det specialiserade grupper som arbetar mot människohandel och det ska finnas utredare med specialistkompetens inom människohandelsgrupperna i de flesta polisregionerna. Slutet på år 2019 kom polismyndigheten fram till att lägga ner prostitutionsgruppen (Polismyndigheten, 2018). Detta har mötts av hård kritik bland många berörda organisationer, enskilda och nyhetssidor (Edblom, Mohlin & Aschberg, 2019, 13 november).
2.5 Studiens relevans för socialt arbete
Knutagård (2016) menar att sexualitet sedan 1800-talet har varit en del av det sociala arbetet. Under sexualitet i socialt arbete innefattas arbetet kring prostitution och trafficking. Det sociala arbetet handlar om att arbeta med brukarens rättigheter och behov. Socialarbetaren har i praktiken fungerat som ett slags gränsvakt för samhället för att verkställa juridiska och moraliska regleringar av människors beteende som ett resultat av sexualitet. Sexualitet är ett fält som många olika
organisationer arbetar kring. Healy (2014) pratar om att det sociala arbetet besitter ett uppdrag att influera och utveckla många nivåer i praktiken och öka kunskap gällande varierad
samhällsproblematik och detta påverkar de sociala strukturerna i samhället. Det torde vara relevant i högsta grad för socialt arbete att öka förståelsen kring hur samverkansarbetet mot prostitution kan möjliggöra utvecklingen av det sociala arbetet. Detta kan även bidra till ett tillägg i samhällsdebatten. Måhända kan även en ökad inblick resultera i att det sociala arbetet kring detta också leder till att det sociala arbetet kan medverka som en part i att motarbeta det lidande som människor som lever i prostitution utsätts för.Det sociala arbetet i denna studie handlar om myndighetsutövande socialtjänst och stödmottagningen, och dess samverkansarbete gentemot ett socialt och samhälleligt problem som prostitution (Healy, 2014).
Det är nödvändigt med ett fortsatt socialt arbete. Kriminaliseringen kan aldrig utgöra annat än ett komplement i arbetet med att bekämpa prostitutionen. Det är därför nödvändigt med ett fortsatt och uthålligt socialt arbete för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella
13
ändamål. Det är viktigt att öka de insatser som riktas mot sexköparna. Här behövs det en fortsatt forskning om vilka personer som köper sexuella tjänster liksom om lämpliga behandlingsmetoder. Det är också angeläget att ge stöd till barn och ungdomar som riskerar att hamna i prostitution och att fortsätta med informationsinsatser för att påverka allmänhetens attityder inom detta område. De yrkesgrupper som arbetar med dessa frågor måste tillförsäkras ökad kunskap för att kunna erbjuda utsatta personer adekvat hjälp och stöd. Utredningen lägger inte fram några konkreta förslag i denna del men framhåller – och betonar särskilt – värdet och nödvändigheten av fortsatta och uthålliga sociala insatser (SOU 2010:49).
3. Tidigare forskning
Syftet med detta kapitel är att ge en större inblick i forskningen kring samverkan och prostitution. Genom denna inblick ges en förståelse för de främjande och hindrande faktorerna för samverkan. Förutom det ges även en inblick i forskning kring prostituerades liv för att kunna förstå de insatser och behov av samverkan som föreligger. När en inblick i såväl nationell som internationell forskning har givits kommer även en egen reflektion att ges kring hur detta forskningsläge kan ge en samlad bild kring hur samverkan kring prostitution går till och kanske även borde gå till. Den internationella forskningen och nationella forskningen kommer, som tidigare nämnt, att beröra samverkan och prostitution, bland annat för att visa hur det kan bedrivas samverkan på andra ställen än i Stockholm och för att få en förståelse för vad som eventuellt saknas i Stockholm.
För att få tag på aktuell forskning användes databaser via Ersta Sköndal Bräcke högskola, som till exempel SocINDEX och SwePub. Jag har även använt mig av Google scholar. Sökord jag har använt har varit till exempel ”prostitution”, ”collaboration”, “inter angency” och ”social work”. För att utöka sökträffar genomfördes även en ren Google sökning på samverkan kring prostitution, bland annat. Förutom det gjordes även sökningar på aktuell forskning gällande prostitution och samverkan. Danemark och Kullberg (1999) belyser dock att det finns relativt lite utforskat i området, men det kan ha förändrats med tiden och att det nu finns ett betydligt mer utforskat forskningsfält. Forskningsfältet som presenteras nedan är aningen fragmenterat, men ska förhoppningsvis ändå ge ett relativt bra forskningsläge.
3.1 Främjande faktorer för samverkan
Arbetet mot prostitution kräver delaktighet och samverkan mellan flera offentliga och privata sektorer. I Sverige har regeringen ansvar för arbetet mot prostitution. Arbetet mot prostitution sker av bland annat svenska myndigheter men även andra icke-statliga organisationer (Ekberg, 2004). Genom en nära samverkan mellan polismyndigheten och sociala myndigheter kan man bekämpa människohandel och prostitution. Samverkansarbetet bör vila på ett förhållningssätt som är centrerat kring offret (Knowles Wirsing, 2012).
14
Laanemets (2008) nämner i sin rapport att ett framgångsrikt arbete mot prostitution måste även vila på ett helhetsperspektiv och måste ske i samverkan mellan myndigheter. Vidare måste detta arbete bygga på långsiktighet och en strävan efter att utveckla kunskap om prostitution och metoder för att arbeta med att stödja dessa personer. I rapporten framgår det även att det måste finnas en vilja mellan organisationer att samverka med varandra, både lokalt och nationellt. Prostitutionsmarknaden är idag nationsöverskridande och sker i stora delar av Sverige. Det krävs mer gränsöverskridande lösningar i form av samverkansprojekt för att arbetet mot prostitution ska ha en bärkraftighet och ge resultat. Här spelar det pågående samverkansarbetet mellan bland annat socialtjänst och polismyndighet en viktig roll (Laanemets, 2008).
Baker och Grover (2013) uppger i sin forskningsrapport att en stark myndighetsgemensam samverkan möjliggör ett arbetssätt att arbeta med människohandel och prostitution utifrån många vinklar, genom att arbeta förebyggande mot människohandel, förhöra förövare och skydda brottsoffer. Denna samverkan är viktig då medvetenheten om prostitution och människohandel ökar i takt med att behovet av insatser från olika myndigheter för brottsoffer ökar. Även behovet av specialiserade verksamheter gällande prostitution och människohandel ökar. Gemensamma insatser som syftar till att hjälpa utestängda individer är mer effektiva i samhället när organisationer samverkar. Socialarbetare måste fortsätta kommunicera och samverka med andra samhällsorganisationer för att tillgodose offren för prostitution och människohandel de insatser de är i behov av.
Aktörer inom organisationer med olika kompetens och kunskap bör samverka för att kunna täcka behoven inom ett visst problemområde. Vissa problem som organisationer möter kan de inte lösa själva och det leder till ett behov av samverkan med organisationer. Problemsituationer kan i många fall påverka samhället negativt, vilket gör att det är viktigt för aktörerna att komma till en lösning. Samverkan är både nödvändig och möjliggörande för människobehandlande organisationer. I ett samverkansarbete mellan organisationer kompletterar de varandras kunskap och kompetens
(Mallander i Denvall & Jacobsen,1998). Det finns en rad grundläggande faktorer som aktörerna måste uppfylla, dessa faktorer är avgörande för att få ett lyckat resultat genom samverkan. Några
grundläggande faktorer för främjandet av samverkan är att det ska finnas ett gemensamt mål, åtgärder och beslut som tillsammans bildar en förenad vision. För att kunna fullfölja dessa mål, åtgärder och beslut blir samverkan ett verktyg (Danermark & Kullberg, 1999; Mallander i Denvall & Jacobsen, 1998).
3.2 Hindrande faktorer för samverkan
I Laanemets (2008) rapport framgår det en rad svårigheter i socialt arbete specifikt vad gäller
prostitution. Det råder svårigheter i synliggörandet, kunskapen och insatserna gällande prostitution. De verksamheter som arbetar mot prostitution kommer från olika organisationer med samhälleliga
uppdrag, kulturer, lagstiftning och ansvar. Laanemets (2008) menar att dessa olikheter skulle kunna utgöra en grogrund för samverkansproblem mellan verksamheterna. I Socialstyrelsens (2007) rapport
15
om kännedom om prostitution framgår det att polis och socialtjänst efterlyser mer kunskap om hur man gemensamt ska arbeta mot prostitution och behovet av stödinsatser från de olika verksamheterna. I rapporten framgår det att få personer inom dessa myndigheter har direkta erfarenheter av prostitution. I Socialstyrelsens (Socialstyrelsen, 2015) utbildningsmaterial framgår det att kunskapsområdet sex mot ersättning ständigt utvecklas och det tillkommer kontinuerligt ny kunskap om bland annat omfattning, arenor och vem som säljer samt köper sex. Det föreligger ett behov av denna kunskap bland yrkesverksamma. Om de yrkesverksamma får den kunskapen kan de bidra till att personer som säljer sex kan få stöd och hjälp i en ökad utsträckning.
Detta är något som även framgår i en forskningsrapport av Sinnema (2018), författaren talar om en okunskap på federal och statlig nivå gällande den inhemska människohandeln i USA. Bland berörda verksamheter råder det en brist på kunskap gällande bland annat identifieringen av offer för
människohandel och prostitution. Förutom ovan nämnda problem finns även ytterligare en svårighet, vilket är svårigheten för berörda verksamheter att få finansiering gällande denna målgrupp. Detta resulterar i att offren för människohandel ges begränsade resurser. Offren för människohandel får därav inte sina behov tillräckligt tillgodosedda av serviceorganisationer och rättsväsendet. Samverkan mellan berörda organisationer är mycket viktig för att kunna säkerställa att offrens behov tillgodoses i större utsträckning och att alla berörda parter strävar mot samma mål. Förutom detta är även
sekretesslagar en utmaning i och med att dessa lagar kan försvåra för en organisation att diskutera en specifik klient med andra organisationer och detta försvårar samverkan. Polismyndigheten är ofta den första kontakten mellan offer och serviceorganisationer. Polisernas utbildning och samverkansarbete är därav väldigt viktig utifrån klientens välbefinnande (Sinnema, 2018).
Baker och Grover (2013) nämner i sin forskningsrapport att bland de verksamheter som arbetar med offer för prostitution och människohandel är det få verksamheter som har kunskap om varandra. Det råder brist på forskning gällande antalet verksamheter som arbetar med människohandel och vilka typer av tjänster de tillhandahåller. Brist på forskning inom området lämnar en kunskapslucka om behovet av vård och insatser, speciellt gällande personer som fallit offer för människohandel utanför sina ursprungsländer. Det måste föreligga en strävan att söka efter de mest effektiva insatserna för offer för människohandel. Många professionella som arbetar med människohandel och prostitution är överens om att det råder brist i produktiv forskning om ämnet.
Danermark och Kullberg (1999) identifierar en rad faktorer som hindrar samverkan. I möten mellan organisationer som besitter till exempel olika synsätt, maktintressen, kulturer och beroenden kan det uppstå svårigheter när samverkan ska realiseras. Detta dilemma förekommer ofta i
människobehandlande organisationer (Denvall & Jacobsen, 1998). En annan faktor som hindrar samverkan är när organisationerna brister i tydliga ansvarsområden, när de har en bristande samordning och en för hög arbetsbelastning och personalomsättning. Det som även kan hindra en framgångsrik samverkan är olikheter i organisationers strukturer, ekonomiska intressen,
16
Axelsson och Bihari Axelsson (2013) nämner en rad hinder för ett framgångsrikt samverkansarbete. Två av de nämnda hindren är kulturella hinder och strukturella hinder. Båda dessa hinder handlar om olikheter mellan organisationer. Kulturella hinder innebär att organisationer har skilda värderingar och förhållningssätt och när dessa hinder kolliderar med varandra försvårar det informationsutbytet mellan organisationerna. Kulturella hinder är i allmänheten den mest komplicerade. Dessa hinder resulterar i bristande förtroende och bristande kommunikation mellan organisationerna. Strukturella hinder handlar om skillnader i politiska riktlinjer, uppgifter och ekonomiska begränsningar inom
organisationerna. Ytterligare faktorer som hindrar samverkan är olika arbetssystem, utbildningar och professionernas skilda synsätt på klienterna. En risk med samverkan är att samverkan blir ett
självändamål, detta innebär att samverkan kan ta tid i anspråk och detta kan påverka arbetet med klienterna (Axelsson & Bihar Axelsson, 2013).
3.3 Kunskap om prostitution för bästa möjliga samverkan
Det är vida känt att de prostituerades livssituation är att jämföra med att vara livegen. Den som en gång har hamnat i prostitutionens värld, har svårt att ta sig ur denna värld, vilket bland annat beskrivs av Beegan och Moran (2017). Genom att förstå varför personer hamnar i prostitution, hur
prostituerades livssituation ser ut, vad det innebär att befinna sig i denna värld och hur processen ser ut för att ta sig ur ett liv i prostitution, går det även att få en inblick i vilka behov som finns av olika insatser och samverkan.
3.3.1 Att börja ett liv i prostitution
Anledningarna till att personerna börjar ha sex mot ersättning är väldigt individuella och kan se mycket olika ut. En persons första kliv in i prostitution kan hända i samband med till exempel en kaotisk livssituation med inslag av bland annat droger. Det kan även handla om en traumatisk kris i samband med ett sexuellt övergrepp. Själva starten förklaras i forskning som en konsekvens av tillfälligheter (Socialstyrelsen, 2015). Forskarna Hedin och Månsson (1998) talar om en ganska allmänt förekommande förklaring till att börja sälja sig. Sexuella övergrepp i barndomen är den mest avgörande faktorn för att ha sex mot ersättning senare i livet. En annan förklaring kan vara att
prostitution är ett resultat av flera samverkande faktorer. I detta fall ligger inte orsakerna till att ha sex mot ersättning hos individen, utan i samhälleliga faktorer som till exempel efterfrågan och marknad för prostitution. Enligt denna förklaring bygger steget in i sex mot ersättningen på en rad erfarenheter och händelser som stärker känslan av utanförskap. Behovet av pengar för försörjning och droger är även förklaringar till varför individer säljer sex. I en doktorsavhandling skriven av Fredlund,
Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson och Priebe (2018) framgår det att det finns ett samband mellan sex och självskadebeteende. Att som ung sälja sexuella tjänster kan vara ett sätt att medvetet skada sig själv, jämförbart med att till exempel skära sig. Att använda sex som självskadebeteende är ett sätt att kunna handskas med svåra känslor.
17
För att dessa personer ska få rätt insatser och rätt behandling är det viktigt att förstå att personer säljer sex av olika anledningar. Om fallet är att en person lider av psykisk ohälsa krävs det insatser i form av psykoterapi. Om fallet är att en person har ett missbruk och behöver pengar så krävs det insatser mot missbruk i form av avgiftning och gruppboende. Att använda sex som självskada resulterar i att många av dessa personer söker vård för många besvär och det råder ett stort behov av behandling samt stöd för dessa personer. Många upplever sitt beteende som skamligt och inom organisationer frågar man inte alltid om prostitution. Om organisationer får mer kunskap om
mekanismerna som leder beteendet kan dessa organisationer tillgodose personerna som skadar sig med sex en mer effektiv hjälp. Kunskapen om sex som självskadebeteende måste uppmärksammas inom. Det föreligger inom rättsväsendet ett behov av kunskap om de psykologiska mekanismerna som anledning till ett sexuellt riskfyllt handlande för att på så sätt kan rättsväsendet göra en rättssäker bedömning av enskilda fall (Fredlund, Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson & Priebe, 2018). 3.3.2 Att leva i prostitution
Det framhålls att prostitution medför allvarliga skador såväl för individen som för samhället och att det kring prostitution i regel förekommer en omfattande kriminalitet, som till exempel
koppleriverksamhet och misshandel (SOU 2010:49). Goffman (1963) talar om prostituerade som ett exempel på en stigmatiserad population. I befintlig forskning framgår det att prostituerade upplever mycket socialt stigma vilket yttrar sig på varierande sätt. Individer blir stigmatiserade eftersom de uppvisar socialt oönskade attributer, personen anses som onormal eller bristfällig och därav underlägsen de människor som stigmatiserar personen. Den stigmatiserade individen kan samtidigt anses som farlig och bör undvikas som leder till att personen avvisas av samhället. Den stigmatiserade individen blir därav marginaliserad och resulterar i att personen blir socialt utstött. Den sociala
stigmatiseringen påverkar de prostituerade negativt och leder till effekter på dessa individers
välbefinnande. Ofta upplever den prostituerade känslor som skam och en rädsla för exponering av sin identitet (Miyuki, 2009).
3.3.3 Att ta sig ur ett liv i prostitution
Att ta beslutet att sluta sälja sex påverkas av många olika ställningstaganden och genomgripande förändringar av personens liv och försörjning. Personen som väljer att sluta sälja sex kan stöta på utmaningar under och efter uppbrottet från att sälja sex, utmaningar i form av att bearbeta erfarenheter emotionellt och kognitivt, samt hantera skammen som är kopplad till rollen som prostituerad. En annan utmaning för individen som väljer att sluta sälja sex är att leva i en marginaliserad situation mellan två skilda livsmönster. Personen som väljer att sluta sälja sex måste hitta en kraft och resurser både inom och utanför sig själv för att kunna bygga upp ett nytt liv. De nämnda utmaningarna kan leda till att personen upplever en viss tveksamhet till att sluta sälja sex och detta försvårar processen. Det är främst flera samverkande omständigheter som resulterar i ett beslut om att sluta sälja sex. Behovet av
18
professionella stödinsatser är som störst vid uppbrottet och tiden precis efteråt, detta då krisreaktioner som skamkänslor och självförakt kan uppstå. Under denna period kan individen som går genom uppbrottet behöva stöd med att bearbeta sina erfarenheter av prostitutionen hen levt i. Behovet av professionella samtal kan finnas i många år efter uppbrottet. Personer som lämnat sitt liv i prostitution kan finna svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Socialtjänsten kan här hjälpa personen i kontakter med andra myndigheter som till exempel polis och arbetsförmedlingen. Personen som sålt sex och lämnat situationen behöver alltså hitta andra möjligheter till försörjning och inkomst (Månsson & Hedin, 1999).
3.4 En reflektion och samverkansvision
Som det inledningsvis skrevs i detta kapitel återges en aning fragmenterad bild av tidigare forskning. För att få en helhetsbild av denna fragmenterade bild görs här en reflektion där en samverkansvision presenteras om man kunde få en samlad bild av all den tidigare forskning som presenterats i kapitlet. I den rådande forskningen forskar man inom begränsade och avgränsade områden. Även om det finns en ambition att ge en helhetsbild, kan det hända att ambitionen inte införlivas, men det ska ändå göras ett försök.
En samverkansvision bör innehålla främjande, hindrande och utvecklingsområden för samverkan, samtidigt som det finns god kunskap om hur de prostituerades livssituation ser ut. Det är därmed viktigt att känna till såväl livssituationen för prostituerade som hur det är att ta sig ur prostitution. Utan den kunskapen, är det svårt att få en insikt i hur de prostituerade kan stöttas på bästa möjliga sätt. För det måste vara det som är målet med samverkan, att möjliggöra en stödorganisation som stöttar prostituerade i deras livsutmaningar. Det kan exempelvis vara att man måste sätta in insatser vid vissa skeden i en prostituerads liv, men för att detta ska kunna lyckas måste alla eventuella hinder
undanröjas. Dessa hinder är exempelvis kulturella skillnader, olika befogenheter och professionernas olika syn på klienterna (Axelsson & Bihari Axelsson, 2013). I och med dessa problem blir det givetvis svårt att få en samsyn, även om man känner till de svårigheter som klienterna - alltså de prostituerade i det här fallet - exempelvis har i samband med att de ska lämna prostitutionen, vilket givetvis måste vara det som är önskvärt. Dessa tankar och denna insikt kan vara användbara att ha med sig i den kommande läsningen av denna uppsats.
4. Teorier
I detta kapitel presenteras samverkansteori och nyinstitutionell organisationsteori. Att valet har fallit på dessa teorier beror på att dessa teorier på bästa sätt kan bidra till att uppnå undersökningens syfte. Syftet med undersökningen är att undersöka samverkan kring prostitution inom de valda
samverkansaktörerna såsom stödmottagning, myndighetsutövande socialtjänst och polis. De valda teorierna kompletterar varandra eftersom studien fokuserar på människobehandlande organisationer i
19
samverkan med varandra. Dessa organisationer studeras utifrån ett samverkansperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Det här leder till en så bra och tydlig analys som möjligt.
4.1 Samverkansteori
Samverkan är en social företeelse som förutsätter att det sker en interaktion mellan människor, det innebär målinriktade handlingar som utförs tillsammans i en avgränsad grupp rörande ett definierat problem för att nå ett gemensamt syfte (Danermark, 2000). I det dagliga arbetslivet finns det en rad situationer som kräver att människor måste ha kontakt och interagera med personer i andra
organisationer för att kunna uppnå sådant som man inte kan uppnå själv. Det kan handla om att man inom en organisation inte hittar en lösning till ett problem och är därav i behov av kunskap utifrån från andra organisationer. Tillsammans kan organisationerna genom ett kunskapsutbyte komma till en lösning. Behovet och kravet på samverkan mellan organisationer har ökat genom tiden, detta för att idag är många samhällsproblem komplexa processer som behöver insatser från många olika
organisationer, som till exempel prostitution. Dessa samhällsproblem faller inte inom ramen för en enskild organisationsgräns. I dagens samhälle ställs det krav på att organisationer ska vara tydligt avgränsade enheter. Detta leder till att organisationer idag gör snävare bedömningar kring vad som faller inom ramarna för deras uppgifter och tar då hjälp av andra organisationer. I den offentliga sektorn har man beskrivit samverkan som en ”universallösning” kring hur organisationer ska arbeta och samverka. Det man menar är att offentliga organisationer måste samverka för att kunna fullgöra sina uppgifter gentemot invånarna. Många myndigheter måste till och med enligt lag samverka, till exempel polis och socialtjänst (Lindberg, 2009).
Vidare berättar Danermark (2000) att det finns tre grundläggande förutsättningarna för en fungerande samverkan; kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer, regelverk och organisatoriska faktorer. För att samverkan ska ha förutsättningar att fungera krävs det att dessa tre faktorer identifieras, lyfts upp och diskuteras. Kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer innebär att människor som arbetar inom olika organisationer och samverkar ofta har olika utbildningar. Detta leder till att det råder olika synsätt, kunskap, angreppssätt, förklaringar och åtgärder på gemensamma samhällsproblem. Dessa skillnader i arbetet kan både underlätta och försvåra samverkansarbetet. Gränser mellan samverkande professionerna får varken vara för skarpa för att inte motverka syftet med samverkan och det får samtidigt inte vara för tunna gränser för att man ska kunna urskilja professionerna.
Den andra faktorn som är regelverk innebär att både individer och organisationer måste underkasta sig regelverk i form av lagar och förordningar. Lagar och förordningar kan ange hos vilken
verksamhet ansvaret ligger rörande vissa samhällsfrågor, en konsekvens av detta är att det kan råda ojämlikhet mellan rollerna i de olika verksamheterna vid samverkan. Regelsystemet ger olika involverade verksamheter i samverkan större makt över beslut än andra som kan resultera i maktmissbruk. En lösning till detta kan vara att de involverade verksamheterna i början av
20
samverkansprocessen visar vilka lagar som styr arbetet. De olika förhållningssätten kan bero på okunskap kring vad regelverk tillåter och inte samt bero på en ovilja att bryta invanda. Därför är det viktigt att i början av samverkansprocessen få kunskap kring skillnaderna i formella och informella regelverk. Den tredje faktorn är de organisatoriska förhållandena och avser beslutsbefogenhet. I samverkansprocessen har personer olika professioner och verksamheter med olika beslutsbefogenheter och det kan leda till svårigheter att ta ett gemensamt beslut. En obalans om vem som får ta beslut i en samverkansprocess kan skapa problem som i sin tur resulterar i ineffektivitet. Lösningen är att i ett tidigt skede i samverkansprocessen ta reda på vem som har rätt att besluta om vad och vart besluten fattas. De organisatoriska förhållandena innefattar även tilldelning av resurser i form av personal och material. En begränsad resursfördelning kan även hämma ett samverkansarbete (Danermark, 2000). Danermark och Kullberg (1999) beskriver olika kategorier av samverkan. De relevanta kategorierna för studien är kollaboration och koordination. Kollaboration innebär att olika myndigheter samverkar runt specifika frågor dock finns det en distinkt avgränsning gällande ansvars- och
verksamhetsområden för myndigheterna. Koordination eller samordning innebär att flera myndigheter slår ihop sina insatser för att tillsammans uppnå bästa möjliga resultat.
4.2 Nyinstitutionell organisationsteori
Laanemets, Johansson och Svensson (2008) menar att den nyinstitutionella organisationsteorin går ut på att beskriva och uppfatta företeelser i samhället. Ett exempel på detta är enligt Johansson (2006) uppfattningen om hur en arbetsplats ska vara uppbyggd. Organisationer är inte stängda system som är självständiga från omvärlden. De institutionella reglerna bildas genom medmänsklig samverkan samt gemensamma uppfattningar av verkligheten. De institutionella reglerna formar i sin tur olika
organisationer (Johansson, 2006). En institutionaliserad organisation leder till en mer enig arbetsgrupp då de delar samma föreställning om organisationen (Laanemets, Johnsson & Svensson, 2008).
Organisationernas struktur påverkas samtidigt av de institutionella reglerna då reglerna beskriver hur man agerar rätt och fel. Därav råder det en strävan av strukturella likheter med omvärldens
institutionella regler. En sådan strävan är viktig då organisationen kan gynnas av att vara flexibel och villig att samverka och detta kan belönas genom att organisationen erhåller legitimitet. (Johansson, 2006).
Grape, Blom och Johansson (2006) talar om organisatoriska fält som innebär att ett flertal
organisationer arbetar inom liknande område. Det organisatoriska fältet gäller ett verksamhetsområde för organisationer med liknande mål och snarlika målgrupper för sina arbeten och dessa organisationer har en beroendeställning gentemot varandra och sin omgivning. Inom de organisatoriska fälten finns institutionella logiker som är olika utgångspunkter, såsom symboliska, kulturella och materiella utgångspunkter. De institutionella logikerna vägleder en organisation i vad som ska göras. Samtidigt som de institutionella logikerna styr organisationen. Institutionella logiker handlar i detta sammanhang om att organisatoriska fält influeras av organisationer med olika logiker. Ett exempel är när aktörer
21
från olika organisationer ska samverka för att motverka och förebygga prostitution så görs detta utifrån bland annat skilda målsättningar, syften, kunskap och regelverk, alltså utifrån olika institutionella logiker. Grape (2006) använder begreppen domänkonflikt och domänkonsensus för att förklara vad som kan bli ett resultat av olika samverkansprocesser. Om verksamheter inte kommer överens om bland annat arbetsfördelning och avgränsningar så bildas domänkonflikter och verksamheterna löser problematiken och blir eniga skapas det domänkonsensus. Otydligheter i ansvars- och arbetsfördelning hämmar samverkan inom en organisation och med andra organisationer (Grape, Blom & Johansson, 2006).
5. Metod och material
I denna studie har den kvalitativa metoden applicerats för att kunna inhämta aktuell kunskap från de berörda organisationerna i deras samverkansarbete mot prostitution. Intresset i denna studie ligger alltså i att utifrån intervjupersonernas berättelser och tolkningar förstå hur de uppfattar sin samverkan gentemot de andra organisationerna. Studien har haft en abduktiv ansats, där information har
inhämtats från intervjupersonerna för att skapa en djupare förståelse kring ett fenomen (Kvale & Brinkmann, 2014). I detta kapitel beskrivs den valda metoden, urval, avgränsning, material och forskningsetiska överväganden och alternativa kriterierna.
5.1 Metod
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar är den kvalitativa forskningsmetoden den mest lämpliga. Detta för att kvalitativ forskningsmetod är djupgående där saker och ting utifrån dess kontext och sammanhang tolkas, beskrivs och förklaras (Bryman, 2018). I en kvalitativ undersökning utgår man från att verkligheten kan tolkas på en rad olika sätt samt att det inte råder en absolut och objektiv sanning (Ahrne & Svensson, 2011). Frågorna i studiens intervjuguide handlar framförallt om människors upplevelse och deras syn på verkligheten. I detta sammanhang vill jag ta reda på de valda organisationernas upplevelser om deras samverkan kring prostitution (Bryman, 2018).
Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med två socionomer och tre poliser.
Semistrukturerade intervjuer innebär att jag har specifika teman jag vill beröra som är prostitution och samverkan, dock så hade intervjupersonerna friheten att formulera svaren på eget vis för att få så uttömmande och mångfacetterade svar som möjligt. För att jag skulle kunna genomföra de
semistrukturerade intervjuer behövdes en intervjuguide som är de teman som jag formulerade frågor kring inför intervjuerna. Frågor utanför intervjuguiden kan ställas när intervjupersonerna nämner något som är relevant för studiens syfte och detta kräver en öppenhet (Bryman, 2018).
Vid val av metod var det viktigt att ta hänsyn till kritiken gällande kvalitativa undersökningar. Den första kritiken gäller subjektiviteten. Subjektiviteten handlar om att kvalitativa resultat grundar sig på forskarens enskilda och osystematiska föreställningar om vad som är viktigt. En annan kritik berör
22
svårigheten att upprepa en kvalitativ studie. Anledningen är att kvalitativa studier är ostrukturerade och forskaren blir verktyget vid datainsamling. Utifrån forskarens intresse styrs det vad som ska observeras. En annan kritiserad punkt handlar om att det är svårt att generalisera forskningsresultaten förutom situationen den konstruerades i. Alltså de kvalitativa forskarna upprättar ostrukturerade intervjuer med ett antal individer inom ett mindre område och kritiken riktas mot att det är svårt att generalisera detta resultat till någon annan kontext. Däremot kan forskarna i en kvalitativ studie göra ett visst antal generaliseringar (Bryman, 2018).
De semistrukturerade intervjuerna spelades in på en mobiltelefon och transkriberades. Vid
datainsamlingen var jag öppen för information och reflektioner som kan påverka hela processen. Det material som jag inhämtat från de semistrukturerade intervjuerna har jag analyserat med hjälp av en abduktiv ansats. En abduktiv ansats kan ses som ett växelspel mellan deduktiv samt induktiv ansats. Abduktion utgår från empirin och under forskningsprocessen beviljas en inspiration från tidigare forskning. Det sker alltså en variation mellan teori och empiri, båda kan tolkas utifrån varandra (Bryman, 2018). Det datamaterial som inhämtats utifrån intervjuerna struktureras utifrån de gemensamma teman som uppstått mellan intervjupersonerna. Under analysen av datamaterialet delades materialet in i fyra teman; samverkan, främjande samverkan, hindrande samverkan och utvecklingsområden. Dessa teman valdes ut utifrån dess relevans för studiens syfte och
frågeställningar. Det inhämtade materialet från intervjuerna sammanfattades under sina respektive teman. De valda teman sammanställdes sedan som en del av resultatet (Kvale & Brinkmann, 2014).
5.2 Urval och avgränsning
Denna studie bygger på ett målinriktat urval där intervjupersoner valts utifrån att de besitter relevanta erfarenheter och kunskap för att kunna besvara intervjufrågorna om samverkan kring prostitution. Ett målinriktat urval innebär att strategiskt utse intervjupersoner som har rätt verktyg för att kunna besvara intervjufrågorna (Bryman, 2018). För att få kunskap om hur samverkan kring prostitution ser ut mellan stödmottagningen, polisen och myndighetsutövande socialtjänsten har intervjupersoner valts från respektive instans. Då studien har till syfte att fokusera på samverkansarbetet mot prostitution så har endast organisationer som arbetar med prostitution intervjuats medan personer som lever i prostitution inte har intervjuats. Det valet har gjorts eftersom det är känsligt att upprätthålla intervjuer med
personer som lever i prostitution. Utifrån ett etiskt perspektiv och utifrån syftet med studien var det bättre att det endast skedde intervjuer med berörda organisationer. Urvalet begränsades till Stockholm för att kunna se hur samverkansarbetet ser ut kring personer som lever i prostitution. Stockholm har valts med bakgrund av att mycket prostitution sker i den regionen, 75% av alla annonser gällande sex mot ersättning gäller Stockholm (Mujaj & Netscher, 2015). Stockholm blev därav särskilt intressant att studera utifrån studiens frågeställningar.
