Påverkan på fattigpensionärer i Sverige

PÅVERKAN PÅ

FATTIGPENS-IONÄRER I SVERIGE

Förord

Bakgrunden till denna studie är att studera hur Sveriges antal fattiga pensionärer har ökat under 2000-talet och varför 80 procent av dessa är kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka olika delar av det nya pensionssystemet för att få en djupare förståelse för Sveriges ökning av fattiga pensionärer. Systemets fördelar kommer också att studeras och dess effekter på olika grupper. Me-toden kommer först att baseras på en kvantitativ metod och sekundärdataanalys där jag ska samla in redan färdigt material. Därefter kommer jag att analysera texterna utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Resultaten visade att arbetsmarknadspolitiken och jämställdhetsarbetet hade en stor in-verkan på kvinnornas sociala roll i samhället men också på dess framtida pension. De olika delarna av pensionssystemet som jag har granskat har kopplats till genussystem där jag kan se kopplingar i relation till mina frågor och syftet i uppsatsen. För att undersöka olika sociala ojämlikheter måste man undersöka stora delar och ha ett brett spektrum av vad som faktiskt kan påverka. För att staten själv ska kunna minska den ojämlikhet som finns mellan kvinnor och män för dagens pensionärer finns det flera olika delar som måste följa varandra för att alla ska kunna erbjudas ekonomisk säker-het och en rimlig levnadsstandard.

Abstract

Impact on poor pensioners in Sweden

The background of this study is to study how Swedens amount of poor pensioners har increased during the 2000s and why 80 percent of these are women. The purpose of this study is to investigate various parts of the new pensionsystem in order to gain a deeper understanding of Sweden's in-crease in poor pensioners. Benefits of the system will also be studied and its effects on different groups.The method will first be based on a quantitative method and secondary data analysis where I will collect already finished material. Then I will analyze the texts based on a qualitative method and text analysis.Results showed that labor market policy and gender equality work had a major im-pact on women's social role in society but also on its future pension. The various parts of the pen-sion system that I have examined have been linked to gender systems where I can see connections in relation to my questions and purpose in the essay. In order to investigate different social inequali-ties, one has to examine large parts and have a wide range of what can actually affect. In order for the state itself to be able to reduce the inequality that exists between women and men of today's pensioners, there are several different parts that must follow each other in order for everyone to be offered financial security and a reasonable standard of living.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

2. Problemformulering ... 4

3. Syfte ... 5

3.1 Frågeställningar ... 5

3.2 Reliabilitet och validitet ... 5

3.3 Avgränsning ... 5

3.4 Begreppsförklaring... 5

3.5 Etisk reflektion ... 6

4. Empiriskt material ... 7

4.1 Det nya pensionssystemet ... 7

4.2 Delar inom det nya pensionssystemet ... 9

4.2.1 Allmänpension ... 9 4.2.2 Garantipension ... 9 4.2.3 Premiepension ... 11 4.2.4 Bostadstillägg ... 12 4.2.5 Äldreförsörjningsstöd... 13 5. Tidigare forskning ... 14

5.1 Betydelsen av olika delar inom det nya pensionssystemet ... 14

5.2 Jämställdhet och dess påverkan på dagens fattigpensionärer ... 15

6. Teori ... 17

6.1 Genussystemet i ett jämlikhetsperspektiv ... 17

7. Metod ... 18

8. Resultat och analys... 19

8.1 Har Sveriges nya pensionssystem någon påverkan på den enskilde individen och risken att bli fattigpensionären? ... 21

8.2 Vilka för- och nackdelar i förhållande till det nya pensionssystemet kan urskiljas till kvinnor och män? ... 23

8.3 Kan man finna några tecken på varför andelen kvinnor är så mycket högre än män inom kate-gorin fattigpensionär? ... 25 9. Slutdiskussion ... 27 Källhänvisning ... 30

1. Bakgrund

Att bli äldre och ta ut pension, det är något som var människa står inför. Olika val som man gör under sitt påverkar ens framtida pension. Även val under tiden man är pensionär påverkar ens pensionsin-komst och livskvalité. Pensionärer är redan en utsatt grupp i samhället på olika diverse nivåer. Fat-tigpensionärer är ett fenomen som blivit mer och mer uppmärksammat inom den mediala diskursen. Det är därför relevant för det sociala arbetet att arbeta kring fattigpensionärer och deras ekonomiska utsatthet då ingen individ i samhället ska behöva leva under gränsvärdet för låg ekonomisk standard.

Innan Sveriges dåvarande pensionssystem ATP fanns hade landet något som kallades för folkpension, denna pension var lika för alla som hade fyllt 67 år och som bott i landet i minst tre år. 1999 låg folkpensionen på 2912 kronor om man var ensam och var man gift låg den på 2381 kronor (Nilsson, 1998, s. 21) Folkpensionen har genom åren förändrats tillsammans med samhällets utveckling. Ut-vecklingen av ATP-systemet var en strid mellan vänsterblocken och de borgerliga. Tjänstepensionen skulle vidgas och vara en förmån till fler grupper, främst LO-grupperna. Vänsterblocket hävdade att ens pension borde vara uträknat efter var individs livsinkomst medan de borgerliga menade på att det borde skötas mer privat och var individ skulle ha en egen vilja hur denne ville förhålla sig till pens-ionsfrågan. Under omröstning vann vänsterblocket och landets första allmänna tilläggspension inför-des och istället för att man såg att pensionärer levde på bidrag såg man att de istället levde på inarbetad förmån (Sangregorio, 2018, s. 45-46).

ATP systemet hade folkpension som grund och till skillnad från det nya pensionssystemet är ATP ett inkomstgrundande system där man samlar på sig så kallade ATP poäng. Dessa poäng räknas från första dagen man förvärvsarbetat från man är 16 år gammal. Dock finns det ett tak för hur mycket man räknar ens inkomst på. För att få full ATP och högsta poäng hade man 6,5 vilket motsvarande en årsinkomst på 299 800 kronor. För att man ska få full ATP pension var man tvungen att ha jobbat i minst 30 år och sedan räknades din pension ut efter dina 15 bästa år intjänad inkomst. Hade man en väldigt låg inkomst eller enbart folkpension fick man ett pensionstillskott upp till 1684 kronor (Nils-son, 1998, s. 21).

Nedan visas en tabell hur Nilsson (1998 s. 20) förklarar hur ATP-poäng räknas ut.

Ӂrsinkomst 200 000 kronor

Minus egenavgift 6,95% - 13 000 kronor

Pensionsgrundande inkomst 186 100 kronor

ATP-poäng:

186 100 - 37 200 kronor/37 200

ATP systemet sågs gynna vissa grupper mer än andra, vilket då sågs som en stor orättvisa inom befolkningen då vissa fick mer i pension beroende på hur ens basbelopp höjdes och påverkade denna. Basbeloppen beräknades för varje år och för att få en så kallas ”full garanti pension” var man tvungen att ha arbetat minst 30 år. Dock räknades ens pension bara ut utifrån ett medelvärde av 15 år där man tjänat mest. Vissa ansåg detta orättvist då de som inte arbetat lika mycket och oregelbundet, hade lika höga förmåner som de av befolkningen som arbetat heltid. Under denna tiden fanns inte den barnom-sorg som vi har i dagens läge, detta ledde till att fler tog hand om sina barn hemma och på detta vis förlorade inkomst (Sangregorio, 2018, s. 48-49).

Hela pensionen formas utifrån den beskattningsbara förvärvsinkomst intjänas genom livet. När Sve-riges dåvarande pensionssystem ATP infördes 1959 och sågs enligt Socialdemokraternas som det stora genombrottet för Sveriges välfärd. Jämlikhet samt rättvisa var nu mer en tydlighet inom mo-dellen. Med tiden utvecklades samhället på olika nivåer, vilket blev en stor förändring och olika på-frestningar på det sociala välfärdssystemet. När befolkningen blev äldre, lönerna ökade, fler kvinnor fanns på arbetsmarknaden och tillväxttakten minskade blev påfrestningarna för höga för systemet (Palme, 2001, s. 14). Både vänsterblocket som det borgerliga var överens om att en ny reform var tvungen att genomföras. Detta ledde till att man var tvungen att kolla över en utveckling av pensions-systemet och komma fram till en ny reform (ibid. 17). 1984 tillsattes en ”pensionsarbetargrupp, PAG” för att utreda frågan angående ett nytt pensionssystem (ibid. s. 15). PAG stod nu inför att hitta ett system som var mer hållbart som kunde följa landets situation och utveckling. Det var här de borger-liga fick mer igenom sitt antagande om att var generation skulle betala till systemet vad denne senare förväntade sig att få tillbaka när den gick i pension istället för att tidigare generationer betalade till nästa (ibid. s. 60). 1990 lämnar PAG in sin utredning efter sex år och föreslår om en allmän pension. De lämnar sedan in en ídéskiss för en ny reform av pensionssystemet som regeringen sedan beslutar om och nya riktlinjer kommer i form i pensionssystemet. 1999 stiftas lagen om ett nytt pensionssy-stem och de första pensionerna betalas ut 2001 utifrån detta (Palme, 2001, s. 6, 7). Meningen med det nya systemet är att pensionerna ska följa befolkningen och dess inkomst. Istället för att räkna ut pens-ion utifrån konsumentindex där man följer landets pris på varor och tjänster så utgår man inställer för inkomstindex. Inkomstindex menar att man betalar ut pension efter förvärvsarbete (Nilsson, 1998, s. 27-28).

Anledning till att man kände sig tvungen till att skaffa ett nytt pensionssystem hade med landets utveckling att göra (Nilsson, 1998, s. 14). Syftet med det nya systemet var att det skulle följa sam-hällets ekonomi, men även inom den demografiska utvecklingen där var individ själv skulle bidra till ökad avgift och förmån. Detta sågs som en förmånlig vinst, inte främst för kvinnliga pensionärer. Även om man ansåg att ATP var ett fungerande pensionssystem skulle det inte fungera till kommande generations pensionärer. På grund av att befolkningens utveckling i både hälsa och antal var man rädd att avgifterna skulle bli alldeles för höga för landets ekonomi. På grund av denna rädsla ändrade man

pensionssystemet till att avgifterna redan är bestämda och pensionen anpassas efter dessa avgifter. Med ATP-systemet och landets ekonomiska utveckling hade pensionerna blivit alldeles för höga för systemet att klara av. Istället för att följa ATP systemet som var ett fördelningssystem som var för-månsbaserat, skulle nu det nya systemet vara ett avgiftsbestämt system med vis förmånbasering (Nils-son, 1998, s. 14-15).

Ett annat problem i ATP systemet var att marginaleffekten var så hög jämfört med pensionsskatterna. Hade man väldigt låga APT-poäng försvann en hel del av de kronorna till skatten medan de som enbart levde på folkpension och pensionstillskott behövde inte betala någon skatt. Eftersom att detta var ett bidrag hade man ingen pension att skatta på medan de som tog en pension var tvungen att skatta för den. Slutsatsen av detta var då att de som jobbade och hade en pension att ta ut fick inte många fler kronor i plånboken jämfört med dem som inte hade någon pension, eller en väldigt låg. En annan del som spelar stor roll för den som är pensionär är bostadstillägget vilket också skiljer sig till om man tar ut pension utifrån ATP. Då ens bostadstillägg räknas ut utifrån ens pension kan bo-stadstillägget minska beroende på denna. Om bobo-stadstillägget är högre än din ATP så minskar det med minst 40%. Till skillnad från den som inte har någon ATP så får denne full bostadstillägg vilket motsvarar 3510 kronor (Nilsson, 1998, s. 22-23).

Tabellen nedan visar exempel på hur marginaleffekterna kan påverka när de är höga jämfört med låg pension. Uträkningen är av två ensamstående pensionärer där en inte har någon ATP och där den andra har en med 2,5 ATP-poäng.

Kronor/månad 0 ATP-poäng 2,5 ATP-poäng

Folkpension 2912 2912

ATP - 4505

Skatt - −1490

Bostadstillägg 3510 2380

Summa inkomst 8106 8307

Källa: Nilsson (1998) s. 22

Det nya pensionssystemet ska nu räkna ut din pensionsinkomst från dina 40 år som du förvärvsarbetat istället för dina 15 bästa år med förvärvsinkomst. Anledningen till den nya reformen är att det ATP-systemet verkade gynna tjänstemän men en hög inkomst. Det nya pensionssystem ska främja skillna-der inom fattigdom genom systemets grundskydd (Barr, 2013, s. 29). Det nya systemet ska även bidra till större möjligheter till deltidsarbete efter du gått i pension. Detta har visat sig ha en stor påverkan på din pension. 80 procent av de som idag lever som fattigpensionärer består av kvinnor och man menar på att detta har dels med landets könssegregation på arbetsmarknaden men även andra faktorer som bidragit till att kvinnor har en lägre pension (Barr, 2013, s. 10).

2. Problemformulering

Pensionsmyndigheten hävdar att det finns som regel att om man inte hamnar över gränsvärdet för en skälig levnadsnivå med sin allmänna pension samt tjänstepension finns det ett grundskydd som ska hjälpa att ingen som är även 65 år och lever i Sverige ska hamna inom kategorin låg ekonomisk standard. Det nya pensionssystemet bygger på att din pension räknas ut efter hur mycket man arbetat under sitt liv till och man fyllt 65 år. För att få en full garantipension kräver det att man har arbetat heltid utan något uppehåll. Det nya pensionssystemet tar därmed inte någon hänsyn till om man varit sjuk, prioriterat omsorg av barn och familj samt om man arbetat deltid om man inte haft möjlighet till annat. Dock tar systemet hänsyn till din beskattningsbara förvärvsinkomst. Detta innebär att alla in-komst du skattat för har du rätt att räkna med i din pension. Gruppen kvinnor löper störst risk att hamna inom kategorin låg ekonomisk standard på grund av olika orsaker. Exempel på detta är barn-omsorg, mindre förvärvsarbete och lägre löner än män. Kvinnor och mäns deltagande på arbetsmark-naden har genom åren haft en skillnad vilket påverkat kvinnors ekonomiska situation. Systemet som är könsneutralt tar därför inte hänsyn till kvinnors större ansvar över det obetalda arbetet i hem-met(Pensionsmyndigheten, 2018a).

Sverige ses som ett av de länder som aktivt arbetar efter ett mer jämställt och rättvist samhälle. Ändå finns det nästan en kvartsmiljon fattigpensionärer som faller under EU´s fattigdomsgräns. Sverige är det land som har flest fattigpensionärer i jämförelse med det andra länderna i Norden. Att kallas för fattigpensionär är om du är över 65 år och ens inkomst hamnar under EU´s gränsvärde av 60 procent av befolkningens medianvärde per konsumentenhet (SCB, 2017).

Sveriges pensionssystem behövs kollas över för att trots att det finns både grundskydd och garanti-pension för de garanti-pensionärerna som har väldig låg eller ingen alls inkomst, kan man inte undgå landets höga andel av gruppen fattigpensionärer (Pensionsmyndigheten, 2018a). Inom gruppen som riskerar att hamna under gränsvärdet är det främst kvinnor över 65 år, då av de 245 000 personer motsvarade 162 000 av dessa kvinnor och resterande 83 000 av män. Huvudorsaken till att det är främst kvinnor som hamnar under gränsvärdet är på grund av låga inkomstgrundande pensioner samt låga boende-kostnader. En hög boendekostnad ökar ens inkomst och spelar därmed en roll i statistiken. Utöver kvinnor som löper risk att hamna i gruppen fattigpensionär är det även ensamstående och de som är äldst inom gruppen över 65 år (Pensionsmyndigheten (2018a).

Kvinnors utsatthet beskrivs på olika plan och man kan finna hur historien präglat och påvisat detta fenomen. I Sverige finns det idag en hög andel kvinnliga fattigpensionärer, en ökning som höjts

ra-dikalt under 2000-talet. Samtidigt så införde Sverige en ny pensionsreform. För att göra undersök-ningen genomförbar kommer jag att avgränsa mig till olika delar inom pensionssystemet, detta för att öka min förståelse över systemet och se om dessa delar har någon påverkan på dagens fattigpens-ionärer. Jag kommer även att undersöka om pensionssystemets olika delar kan främja Sveriges fat-tigpensionärer och minska den andel som råder inom kategorin som lever under låg ekonomisk stan-dard för äldre över 65 år.

3. Syfte

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka olika delar av det nya pensionssystemet för att få en djupare förståelse över Sveriges ökning av fattigpensionärer. Nack- och fördelar med systemet kom-mer att studeras samt dess effekter på olika grupper.

3.1 Frågeställningar

• Har Sveriges nya pensionssystem någon påverkan på den enskilde individen och risken att bli fat-tigpensionären?

• Vilka för- och nackdelar i förhållande till det nya pensionssystemet kan urskiljas till kvinnor och män?

• Kan man finna några tecken på varför andelen kvinnor är så mycket högre än män inom kategorin fattigpensionär?

3.2 Reliabilitet och validitet

För att öka reliabilitet i min kvalitativa undersökning har urvalet av mitt material skett genom noga granskning av vem som är författare och datainsamlingens innehåll. Samt att mina källor är sanna och pålitliga så att min undersökning blir trovärdig. Det vill säga att liknande teorier ska finnas och det ska gå att bygga vidare på faktan utifrån vetenskaplig vinkel (Eliasson, 2018, s. 14). Materialet jag använder mig av i undersökningen har jag kommit fram till genom sökning av nyckelord som är kopplat till ämnet på internet för att sedan säkerställa tillförlitligheten på Malmö Högskolas söktjänst, Libsearch. I det insamlade materialet är det därför viktigt i min kvantitativa undersökning att jag kollar när och var det är registrerat så att datan hjälper mig att få en hög reliabilitet i min undersök-ning, detta för att sedan höja validiteten. Validiteten visar om min undersökning mäter det som jag är ute efter i mina frågeställningar och om mätningen är giltig inom frågan (ibid. s.15-16).

3.3 Avgränsning

Olika delar av pensionssystemet är en grund i denna uppsatsen för att få en förståelse över fenomenet fattigpensionärer. Avgränsningen kommer vara över olika delar i pensionssystemet för att kunna dis-kutera frågan vidare. De delar inom pensionssystemet jag kommer studera är först hur pensionsmyn-digheten förklarar vad allmänpension är. Sedan har jag slumpmässigt valt ut olika delar inom pens-ionssystemet för få mer kunskap över hur dessa fungerar och dess påverkan på den enskilde individen. Dessa delar är garantipension, bostadstillägg, premiepension och äldreförsörjningsstöd.

3.4 Begreppsförklaring

Begrepp som fattigpensionär och låg ekonomisk standard är begrepp som är taget ur teorin som kopplade till den aktuella frågan i undersökningen. Även andra begrepp som är tagna ur teorin kom-mer att förklaras närmare då detta är begrepp som behöver förtydliga då de inte är helt självklara i en helhetsbild och det är därför viktigt att förklara dem och deras betydelse i sammanhanget (Eliasson, 2018, s. 12)

Fattigpensionär är ett begrepp som används mer av media och som både SCB eller Pensionsmyndig-heten försöker att undvika. De använder istället begrepp som låg ekonomisk standard. Fattigdom inom viss grupp är svårt att mäta då fattigdom kan definieras utifrån olika synvinklar och mäts på olika sätt. För att förtydliga vad fattigdom inom frågan handlar om är bristen av olika resurser som ökar den ekonomiska och sociala klyftan i samhället. Jag kommer att använda mig av begreppet fat-tigpensionär som ett hjälpmedel för att beskriva fenomenet äldre över 65 år med låg ekonomisk stan-dard (SCB, 2017).

Låg ekonomisk standard använder man istället för att kalla någon fattig. Låg ekonomisk standard menas med att ens resurser hamnar under gränsen för vad som ses som fattig. Detta innebär att om ens inkomster inte uppkommer till 60 procent av medianvärdet per hushåll för samtliga i samhället, hamnar man under gränsen (SCB, 2017).

Inkomstindex mäts med befolkningens utveckling när det gäller inkomst som används när man ska räkna ihop sin intjänade pension (Nilsson, 1998, s. 119).

ATP den allmänna tilläggspensionen som infördes 1959. (Nilsson, 1998, s. 118).

Broms i pensionssystemet där dina inkomster följer inkomstindexen så att avgifterna inte kan bli högre än pensionen (Nilsson, 1998, s. 118).

Inkomstbasbelopp som används när man räknar om din intjänade pension i ett förhöjt basbelopp. I det nya systemet så kommer basbeloppet följa inkomstindexen (Nilsson, 1998 s. 119).

3.5 Etisk reflektion

Denna uppsats kommer att fokusera på Sveriges fattigpensionärer och vad som kan påverka detta fenomen. Etisk reflektion är viktigt inom olika forskningsprojekt när det gäller den samhälleliga de-batten. Även om min uppsats inte komma att grundas på intervjuer eller observationer där jag kommer träffa den enskilde individen, är det ändå viktigt att skydda denne och samhällets olika aktörer under processen. Därför har det för mig varit viktigt att enbart ta begrepp som är tagna ur teorin och inte göra några egna tolkningar av det. Vetenskapsrådet (2017) förklarar att för att kunna utveckla sam-hället under olika forskningsprocesser är det viktigt som forskare att visa en god forskningssed gente-mot samhället men även gente-mot andra som medverkar inom förloppet (s. 2+8).

4. Empiriskt material

Pensionsmyndigheten är den statliga myndighet som räknar ut medborgarnas enskilda pension. Ett känt problem sedan länge är den ojämställdhet som finns bland pensionärerna och deras pensioner. Att andelen kvinnor generellt är högre, är på grund av den ojämställdhet som funnits i samhället när det gäller kvinnor och män. Inte minst när det gäller skillnaden på deras inkomst och lönefördelning. Kvinnodominerande yrken har generellt lägre inkomster som påvisar sedan en lägre pension. Pens-ionsmyndigheten har inte ansvar över den ojämställdhet som råder, för oavsett så grundas pension-erna på medborgarnas löner och systemet i sig kan inte jämna ut pensionsfrågan rent ekonomiskt genom att höja kvinnornas pension. Däremot så är det viktigt att Pensionsmyndigheten lämnar ut lika information om pensionssystemet och deras olika delar. Detta så att alla kan ta vid och lära sig av systemet och vilka villkor som kan påverka ens pension (Pensionsmyndigheten, 2015, s. 3).

4.1 Det nya pensionssystemet

Betydelsen av olika faktorer som påverkar ens pension spelar roll efter individens förmåga av olika handlingar som sker både innan och under man är pensionär. Förutsättningen till en god pension

består dels av en hög livsinkomst vilket grundas på att du har en god hälsa så att du kan arbeta men även tillgång till ett arbete. Under din pension väljer du hur mycket och när du vill ta ut delar av din pension för att påverka din inkomst. Även förmåga till fortsatt deltidsarbete när man är pensionär kan ha god inverkan. Listan kan göras lång vad man som själv kan göra för att påverka sin inkomst. Det som är svårt som kvinna och påverka sin pension genom högre förvärvsinkomst är det samhällspro-blem som finns med den könssegregerade arbetsmarknad som Sverige idag har.

Kvinnor har i regel en längre förvärvsinkomst på grund av att de kvinnodominerande yrken, posit-ioner och andra sektorer som drivs av den könssegregerade arbetsmarknad som ger kvinnor en lägre förvärvsinkomst och en en bidragande faktor till att kvinnor har en lägre pension (Johanisson, mfl. 2018b, s. 38-39). Långt ifrån de 265 000 pensioner som lever under gränsvärdet för låg ekonomisk standard har maximalt grundskydd. Grundskyddet är till för dem som har låg eller ingen pension alls. Grundskyddet är till så att äldre över 65 år ska få upp sin inkomst att de når nivån över gränsvärdet som ligger på 12 100 kronor per månad efter skatt. Cirka hälften av dem har varken bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Ekonomisk standard räknar man efter hur många som bor i hushållet men även kostnaden på bostaden. En stor del till varför folk inte har bostadstillägg eller äldreförsörjnings-stöd är för att de inte har rätt till det eller för att de inte ansökt om det. Hade alla tagit del av den förmån de har rätt till så menar Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren att denna siffran hade sänkts med nästan en fjärdedel (Lowén T & Kirs K, 2018).

Den nya pensionen kommer nu att baseras på den enskildes livsinkomst från och med man fyllt 16 år. Det nya systemet kan ses som något komplicerat inom vissa delar jämfört med det gamla då pen-sionen då baserades på den enskildes förvärvsinkomst och med det nya systemet räknas penpen-sionen ut först efter en egenavgift. Egenavgiften är den som var individ betalar in själv genom beskattningsbar inkomst. Egenavgifter som också kallas för pensionsavgift, dras av automatiskt inom den preliminära skatten tillsammans med arbetsgivarens egenavgift. Man säger att pensionsavgiften är 18,5 procent av din pension men samtidigt är pensionen som är inkomstbaserad bara äpå 17,21 procent. Detta på grund av att pensionen som är inkomstgrundande är efter allmänna avdrag som ligger på 7 procent. 7 procent på 18,5 procent blir 17,21 av hela din inkomst som sedan din pension grundas på (Pens-ionsmyndigheten, 2018i).

SCB publicerade en rapport att antalet fattigpensionärer egentligen inte har så stor ökning som siff-rorna säger om man inte kollar på helheten. Även om statistiken säger att antalet fattigpensionärer har ökat så får man kolla på helhetsbilden, vilket säger att det är inte den låg ekonomiska standarden som har ökat utan det är inkomsterna som påverkar medianvärdet. Mellan 1999-2016 ökade inkoms-terna med 60 procent. Medan inkomsinkoms-terna ökade så ökade även gränsen för att inte hamna i gruppen med låg ekonomisk standard. Innan 1999 behövde en person 91 000 kronor i årsinkomst för att inte hamna under gränsen, medan man från 2016 behöver 145 000 kronor. Alltså att även om man ligger under gränsvärdet för låg ekonomiskt standard 2016, är den ekonomiska standarden mycket högre än år 1999 (SCB 2018a).

Den ekonomiska standarden har ökat för Sveriges pensionärer genom åren och det som skiljer folk åt beror på vilket år man är född. Befolkningen i helhet har haft en ekonomisk ökning i Sverige under

2000-talet och detta i sig höjer den ekonomiska standarden då pensionärer efter 1999 har en högre pension än de som levde innan 1999. Detta beror på att de kvinnor som har pension under 2000-talet har en högre pension då de förvärvsarbetat och bidragit till en högre pension än de kvinnor som tog ut pension innan 1999 (SCB, 2018b)

Diagrammet nedan visar generellt hur den ekonomiska standarden har ökat för gruppen äldre över 65 år i Sverige mellan 1999-2016:

Källa: SCB, (2018b)

Oavsett om inkomsterna i befolkningen ökar så kan man inte komma ifrån att Sverige är ett land med ett av EU´s högsta andel fattigpensionärer och att dessa främst består av kvinnor. De höga klyftorna i samhället leder till socialt utanförskap, då fattigpensionärerna inte har den resursomfattning som krävs för en skälig levnadsnivå då ens ekonomiska tillgångar inte räcker till. Ens ekonomiska till-gångar ska räcka till en viss nivå av ens levnadsstandard där man ska ha råd med plötsliga utgifter, semester, mat inom viss standard, eventuella lån, bil, tvättmaskin och vitvaror för att inte hamna i kategorin med låg ekonomisk standard (SCB, 2017).

4.2 Delar inom det nya pensionssystemet

För att förstå varför Sverige idag har så hög andel fattigpensionärer, har jag valt att ta del av olika delar av pensionssystemet. De olika delarna inom systemet ska hjälpa mig tyda om det finns någon effekt av hur dessa delar kan göra en påverkan på den enskilde individen.

4.2.1 Allmänpension

Genom hela livet så varje krona du tjänat in påverkar och räknas det in i din framtida pension. Den allmänna pensionen är den som byggs upp årligen utifrån Pensionsmyndighetens beräkningar av ditt förvärvsarbete. Detta i sin tur bygger upp en pension som består av två delar, den pensionsgrundande inkomsten och pensionsgrundande belopp. Den pensionsgrundande inkomsten består av ditt förvärvs-arbete som varit beskattnings berättigat. Inkomst från anställning, egenföretagare och andra skatte-pliktiga inkomster räknas även in. Pensionsgrundande belopp som också räknas med i din pension ses som en kompensation för förlorad inkomst. Föräldrapenning, studiemedel, sjukersättning samt plikttjänstgöring är de delar som räknas in. En grund för att vara berättigad pension måste den uppnå ett visst prisbasbelopp som skatteverket räknar ut varje år (Pensionsmyndigheten (2018f).

4.2.2 Garantipension

Om man haft en väldigt låg eller ingen inkomst alls under sitt liv så finns det en garantipension som är ett skydd för alla pensionärer. Garantipension kan man tidigast ansöka om när man fyllt 65 år och tagit ut pension. Tar man ut pension tidigare än 65 så kan man inte ansöka om garantipension under perioden man är 61 till 65 år. För att ha rätt till garantipension krävs det att din inkomstgrundande-pension understiger 11 650 kronor i månaden före skatt och för gifta 10 326 kronor i månaden före skatt. Beloppet för garantipension kan högst vara 8076 kronor för den som är ensamstående och 7204 kronor för den som är gift (Pensionsmyndigheten, 2018b).

Exempel hur det kan se ut hur garantipensionen fyller upp inkomsten till gränsvärdet beroende på om man är ensamstående eller gift.

Bosatt i Sverige Rätt till garantipension

40/40 år Full garantipension

15/40 år 15/40 delar av full garantipension

10/40 år 10/40 delar av full garantipension

Rätten till garantipension grundas på hur lång tid man bott i Sverige. Den grundas på att man bott i Sverige i 40 år från och med man fyllt 16 år, sedan sänks den med 1/40 del per år. Tabellen nedan visar hur garantipensionen baseras utifrån hur lång tid man varit bosatt i Sverige.

Det finns olika delar som påverkar beloppet på garantipensionen, dels är det din inkomstgrundande pensionen som räknar ut hur stor garantipension du har rätt till. Men även om du har änkepension eller pension från något annat land kan påverka. Den pensionspremie du får utbetald påverkar inte beloppet av din garantipension. Garantipensionen grundas på all intjänad pensionsrätt, detta betyder att pensionspremien räknas då in i din hela inkomstgrundande pension (Pensionsmyndigheten, 2018b).

Garantipension är inte den del inom pensionssystemet som hjälper pensionärer att hamna över gräns-värdet för låg ekonomisk standard i samma utsträckning som till exempel bostadstillägget. Detta på

grund av att garantipensionen ligger som grund när man räknar ut bostadstillägget, därför blir bo-stadstillägget en större del av att jämna upp till nivån på gränsvärdet av låg ekonomisk standard. Garantipension är en del av det grundskydd som finns för pensionärer och finansieras utav staten. År 2018 räknade man att 12,1 procent motsvarande 265 000 av Sveriges pensionärer lever under låg ekonomisk standard, beräknat med grundskyddets alla former som inkomst. Hade pensionssystemet inte haft något grundskydd räknar man att denna siffran skulle öka upp till cirka 20 procent (Lowén T & Kirs K, 2018 s. 25-26). Samma problem med att finna orättvisa inom systemet som marginalef-fekterna hade i ATP systemet har det nya pensionssystemet när det gäller grundskyddet. Grundskyd-det kan minska viljan till att arbeta när man har låg inkomst då grundskydGrundskyd-det är ungefär lika som när man har en låg inkomstbaserad pension. Lowén och Kirs (2018 s. 43) menar på att marginaleffekten i det nya pensionssystemet kan bidra till minskad förmåga att påverka sin framtida pension genom att arbeta. Då individen med låg inkomst får en lika disponibel inkomst som individen som inte arbe-tar blir marginaleffekten vad som går bort i skatt eller bidrag för staten. Om ens pensionsgrundande inkomst varit betydligt högre än den som har grundskydd hade detta istället varit viktigt att vilja påverka sin pension för att inte hamna i kategorin låg ekonomisk standard.

Tabellen nedan visar exempel på två fall där den ena saknar inkomstrelaterad pensionen och den andra har en väldigt låg pension

Differens fall

Fal 1 Fall 2 2 och 1

Inkomsgrundad allmän pension

Garantipension 8076 792 −7294

Tjänstepension 0 2000 2000

Skatt (32,12%)* −931 −2117 −1186

Bostadstillägg** 5560 3023 −2537

Disponel inkomst 12670 13572 993

*Genomsnittlig kommunalskatt för ensamstående över 66 år i Sverige **Boendekostnad 5600 / månad

Källa: Lowén & Kirs 2018, s. 30)

Av exemplet i tabellen visar det i fall 1 som inte har någon inkomstgrundad pension bara skiljer sig i disponibel inkomst med 993 kronor från fall 2 som har en pension som är grundad på förvärvsarbete. Även om garantipensionen är ett skydd för äldre över 65 år att inte hamna i kategorin låg ekonomisk

standard bidrar det även till att människor med låg inkomst väljer att inte påverka sin livssituation. En låg pension är ungefär densamma inkomst som när man inte har någon alls och får garantipension och detta i sin tur bidrar till att människor väljer att inte påverka sin ekonomiska situation (Lowén & Kirs 2018, s. 31).

4.2.3 Premiepension

Idag har Sveriges premiepensionssystem stora valmöjligheter för den enskilde individen. Man har rätt att välja själv när man vill gå i pension samt hur man vill placera sin premiepensionen. För varje år du jobbar så fyller du på ditt pensionskonto, ju större inkomst, desto större pension. Det finns även olika val man kan göra som påverkar ens pension. Premiepension är en liten del av den allmänna pensionen och grundas på de pensionsrätter i premiepensionssystemet. För att ha rätt till pensions-premie krävs det att man haft skattepliktig inkomst. Hur man sedan väljer att placera sina pengar i pensionspremiefonder kan påverka storleken av din pension. Premiepension utgår efter 2,5 procent varje år av din inkomst som sedan sätts in på ett premiepensionskonto. Pensionsmyndigheten har sedan olika fonder och vilken fond dina pengar hamnar i, sker antingen efter ett eget aktivt val av fond annars så placeras pengarna i den statliga fonden AP7 Såfa (Pensionsmyndigheten (2018d).

Om man har pengar kvar på sitt premiepensionskonto den dagen man dör så finns det ett efterlev-nadsskydd. Skyddet innebär att premiepension kommer utbetalas till din partner i resten av dennes liv. Din premiepension blir lägre om man väljer detta, detta på grund av att pengarna ska räcka till båda två. Har man ett efterlevnadsskydd baseras premiepension både på din och din partners ålder. Om man inte väljer att teckna ett efterlevnadsskydd går pengar tillbaka till andra pensionärer och pensionssparare (Pensionsmyndigheten (2018e).

Av de 800 fonder som finns kan man välja upp till fem stycken av dessa hur man vill fördela sin premie. Från och med man fyllt 61 år kan man ta ut sin premiepension och hur stor del av den. Fonder kan både utvecklas till det positiva och det negativa, det beror på vilken risk man tar när man placerar i fonderna. Så länge man inte tagit något uttag av sin premiepension ligger pengarna i en fondförsäk-ring. Här stannar dina pengar kvar hela tiden fram tills du väljer att ta ut dem eller väljer att flytta dem. Genom att flytta dem successivt och ha koll på aktierna kan påverka ens pension mot det positiva men även mot det negativa. Om man istället väljer en traditionell försäkring, så är beloppet detsamma hela tiden oavsett när och hur mycket man väljer att ta ut (Vejde, 2013, s. 18-21).

4.2.4 Bostadstillägg

Bostadstillägg en skattefri förmån inom det svenska pensionssystemet som 290 000 pensionärer har idag. Fler kan ha rätt till bostadstillägg men man måste ansöka om det själv. Det vill säga det är inget som räknas ut per automatik av pensionsmyndigheten. Bostadstillägget ligger på max 5560 kronor per månad (2018). Krav för att kunna ansöka om bostadstillägget är att du själv äger din bostad eller har andra tillgångar, du måste även vara minst 65 år och ta ut hel pension.

Det finns olika regler om man är ensamstående eller gift, man räknar ut den totala årsinkomsten per individ före skatt och sedan kollar på bostadskostnaden. Det som avgör om och hur mycket man kan få i bostadstillägg är vilken bostadskostnad man har, om man är gift eller ensamstående samt vad den enskilde individens årsinkomst är före skatt. Är man ensamstående och din totala årsinkomst är lägre än fribeloppet 98 735 kronor så kan man ha rätt till fullt bostadstillägg, är man gift ligger summan på 88 043 kronor. Man räknar ut bostadstilläggets belopp varje år då ens pension kan ändras beroende på exempel din premiepension samt tjänstepension. Även livsförändringar kan påverka, om man flyt-tar isär, flytflyt-tar till annat boende eller om man blir änka/änkling. Det som räknar ut vad bostadstillägget ligger på utgår ifrån alla ens inkomster som är beskattningsbara. Även vissa skattefria medel kan räknas med (Pensionsmyndigheten 2018f).

Pensionsmyndigheten utgår efter att kunna betala ut maximala belopp av bostadstillägget, förutsatt att man har en årsinkomst före skatt före fribeloppet. Har man en inkomst över fribeloppet gör man ett inkomstavdrag. För ensamstående kan man få upp till 96 procent av sin boendekostnad om till 5000 kronor plus tillägg på 70 procent av din bostadskostnad. Man kan även får ett extra tillägg på 340 kronor. Är man sammanboende gäller hälften av beloppen (Pensionsmyndigheten 2018f).

Exempel hur pensionsmyndigheten räknar ut maximala bostadstillägg per år om din månadskostnad är 5000 kronor per månad: (5000 kronor x 96 procent + 340 kr) x 12 månader = 61 680 kronor. Beroende på bostadssituation och om man är sammanboende räknar man ut tillägget olika. Hyresrätt: räknar man ut månadskostnadenBostadsrätt: räknar man ut ens månadsavgift samt efter om man har

lån och räntekostnader.

Egen fastighet: Om man äger en fastighet själv räknar man på om man har några lån och man har räntekostnader på dessa. Man räknar även med vilken avgift man har på fastigheten, uppvärmning- och andra driftkostnader utifrån schablonbelopp (Pensionsmyndigheten 2018f).

Grundskyddet är till för att hjälpa pensionärer mot en skälig levnadsnivå, trots detta visar statistiken på att på att många kvinnor som har delar av grundskyddet, ändå inte når nivån för gränsvärdet av låg ekonomisk standard. Många av de ensamstående kvinnor som idag lever i Sverige, har inte eller är inte berättigad till maximalt bostadstillägg (Lowén T & Kirs K, 2018, s. 22). Bostadstillägget är något komplext då ju högre boendekostnad du har desto större bostadstillägg får du. Geografiskt sett kan man se att överlag har invånarna i Norrlands län fler äldre inom kategorin låg ekonomisk standard och en bidragande faktor till detta är på grund av de låga boendekostnaderna som man har där jämfört med resterna boende i Sverige. Detta i sig blir ett lägre bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd, vilket därmed ökar risken till att bli fattigpensionär (ibid. s. 15).

4.2.5 Äldreförsörjningsstöd

Varje pensionär har rätt till en skälig levnadsnivå, med hjälp av olika förmåner av Sveriges pens-ionssystem ska de fylla upp var pensionärs inkomst till att nå detta. Har du väldigt låg eller ingen pension alls, finns det äldreförsörjningsstöd. Det finns olika belopp som gräns vad som ses att man

ska ha kvar efter att man har betalat sin boendekostnad för att kunna leva efter en skälig levnads-standard. Att kunna leva efter en skälig levnadsnivå menas att efter att du betalat för ditt boende, ska du fortfarande ha pengar till att kunna leva resten av månaden. För att rätt till äldreförsörjnings-stöd krävs det att du fyllt 65 år och bor i Sverige. Om dina inkomster är lägre än 5758 kronor för ensamstående och 4691 kronor för gift eller registrerad partner och du har en skälig boendekostnad har du rätt till äldreförsörjningsstöd för att uppkomma till nivån. Med en skälig boendekostnad räk-nar man med 6620 kronor i månaden och hälften om man är gift. När du som pensionär ansöker om äldreförsörjningsstöd så räknar pensionsmyndigheten först ut dina andra inkomster för att se om man är beviljad. Det man räknar med i inkomster är:

• Inkomst av tjänst och inkomst av eget företag

• Inkomst av kapital

• Inkomsttillägg för förmögenhet

• Skattefria utländska inkomster

• Skattefria stipendier till den del som överstiger 3 000 kronor per månad

• Avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS) för sjukfall före 1991

• Beviljat bostadstillägg till pensionärer

• Beviljat särskilt bostadstillägg

• Beviljat bostadsbidrag Källa: Pensionsmyndigheten (2018g)

Idag är det 25 000 pensionärer som har beviljat äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjningsstöd fungerar genom att alla som ansöker om bostadstillägg blir även prövade för om de har rätt till äldreförsörj-ningsstöd. Äldreförsörjningsstöd ses som en förmån när man är pensionärer och istället för att man ska behöva ansöka om ekonomiskt bistånd av kommunen hanteras detta istället av pensionsmyndig-heten. För att ha rätt till äldreförsörjningsstöd måste du ha bott i Sverige i 40 år. (Pensionsmyndig-heten, 2018h).

5. Tidigare forskning

Syftet med denna delen i min uppsats är att ge en bild av olika delar inom det nya pensionssystemet och vilken betydelse de har för den enskilde individen i relation till frågeställningarna. Den andra delen kommer att belysa vilken påverkan jämställdhet kan kopplas till dagens fattigpensionärer. Forskning kring detta ämne har varit svårt att finna. Sökorden har inte framfört material när det gäller dagens fattigpensionärer och den ojämställdhet som råder mellan kvinnor och mäns pensionsinkomst. Sökorden via Libsearch har inte hjälpt till när det gäller forskningsfrågan. Eftersom att ens pension baseras på så olika komponenter, kan detta vara en av anledningarna till att det varit svårt att finna forskning.

5.1 Betydelsen av olika delar inom det nya pensionssystemet

Som tidigare pensionssystem är även detta till för alla, det är en försäkring till dem som blir äldre att de ska kunna leva ett välfungerande liv och inte behöver oroa sig över att bli äldre. Dock innehåller systemet olika delar som gör att vissa grupper, främst kvinnor står inför vissa risker, som till exempel

att hamna i kategorin låg ekonomisk standard. Denna grupp riskerar att öka om man inte gör omfat-tande förändringar i systemet. Till skillnad från det förra systemet så är det nya systemet anpassat efter befolkningens inkomstindex och ska snabbt kunna finansiella olika ojämnheter och eventuella finanskriser. På grund av anpassningen så blir det automatisk en stabilitet i systemet (Barr, 2013, s 9). En automatik man kan se i systemet är när man bromsade pensionerna både 2012 och 2011. Till-gångarna i systemet sågs inte ut att klara den finansiella påfrestningen det året, detta ledde till att man minskade pensionerna (Vejde, 2013, s. 17). Syftet med det nya systemet är att man ska inspireras till förvärvsarbete då ens inkomstpension samt andra socialförsäkringar grundas utav din inkomst (Berg-lund & Esser, 2014, s. 127)

Trots att systemet ses som väldigt välfungerande och stabilt så finns där ändå grupper som omfattas av systemet och påverkas i deras hushåll och livskvalité (Barr, 2013, s. 10). Den högsta risken är för dem som är ensamstående och kvinnor. Olika åtgärder diskuteras för att dessa individer ska minska risken att hamna i gruppen låg ekonomisk standard och bli fattigpensionär bara för att man fyller 65 år (ibid. 11).

Kvinnor ekonomiska utsatthet och den ojämna samhälleliga könsstruktur som funnits och finns än idag kan man finna genom hela historien. När Sverige År 1913 införde en försäkring som omfattade hela befolkningen, fanns det ändå vissa fördelar med att vara man jämfört med kvinna. Folkpens-ionen, som kom till att vara grund till framtida pensionssystem, var Sverige det första i världen som införde en sådan försäkring. Denna försäkring innebar stor förbättring för pensionärerna under den tiden då man inte behövde vara rädd för att förlora inkomst helt. När systemet infördes så hade kvin-nor lägre pensioner, detta med argument för att de hade längre livslängd och därmed tog upp större delen av kvoten när det gällde framtida försörjning (Pensionsmyndigheten 2018c).

I början på 2000- talet införde Sverige sitt nya pensionssystem som beskrivs som välfungerande och stabilt med utrymme för förbättring. På internationell nivå ses Sveriges pensionssystem som ett av de bästa i världen som klarar av olika finanskriser och deras innebörd, samt har en väldigt bred valmöj-lighet för den enskilde individen. Man får bestämma själv när man vill gå i pension, hur man vill lägga upp sin pension samt hur mycket man vill ta ut av den. Pensionen är från och med du fyllt 65 år men i Sverige så finns möjlighet att gå i pension redan när man fyllt 61 år. Rent allmänt på inter-nationell nivå, går folk i pension så fort man bara kan, utan att tänka vilka konsekvenser detta kan ge i framtiden. På grund av att befolkningens medelålder har ökat med tiden ska pensionen därför räcka längre och vara hållbar (Barr, 2013, s. 9). Problemet som Sveriges pensionssystem står inför är den höjda medellivslängd som råder inom befolkningen för att kunna erbjuda alla en tillräcklig inkomst de ska kunna livnära sig på. Även om systemet har stora valmöjligheter för den enskilde individen och valet när man vill gå i pension blir konsekvensen av detta att man vet inte hur länge denne lever och därför måste systemet anpassas efter den höjda medellivslängd. Men individen själv måste också välja sin pensionsålder som är anpassad utifrån tillräckliga inkomster i resten av sitt liv, vilket ingen människa kan förutspå (Berglund & Esser, 2014, s. 191).

Med det nya systemet blir din ålder av att gå i pension valfri och flexibel. Inom den allmänna pens-ionen kan man välja att gå i pension redan i 61 års ålder och välja att arbeta till och med man fyller 67 år, vilket är det obligatoriska pensionsavgången. I ATP-systemet kunde man skjuta upp sin pens-ion och välja att gå i penspens-ion när man var 70 år men detta upphörde med det nya systemet och man hade ingen åldersgräns. Den flexibla pensionsrätten gör att var individ har rätt till att välja när denne vill gå i pension och har därmed en större möjlighet och valfrihet att påverka sin pension och sina pensionsuttag. Den nya systemet ska ses som mer rättvis i relation till den totala pensionsutbetal-ningen när man har en flexibel pensionsålder. Pensionen som betalas ut vart år grundas på pensions-tillfället utifrån den intjänade pensionsrätten fördelat på gruppen män och kvinnor förväntas att leva (Berglund & Esser, 2014, s. 127). Ändringarna i det nya pensionssystemet ska försöka driva männi-skor till att själv påverka sin framtida pension genom högre arbetskraft och en flexibel pensionsålder. De nya ändringarna i systemet ska bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Med det nya pensionssystemet kan de som har en låg inkomst genom hela livet påverka sin totala pension beroende på vilket år man väljer att gå i pension. I genomsnitt har kvinnor i regel lägre inkomster än män vilket också bidrar till en lägre pension. Kvinnor har även en högre genomsnittlig ålder vilket påverkar grundskyddets längre utsträckning till denna grupp. Även om avgifterna betalas ut lägre genom åren per individ, så försvinner de inte. Både den nya och den gamla pensionsreformen har som grund att vara en trygghet för befolkningen. Målet är att systemet ska ge både inkomst- och grundtrygghet till invånarna genom landets socialförsäkringar (ibid. 128). Till skillnad från det förra pensionssystemet där man räknade ens pension efter ens 15 bästa år av inkomst, så blev inte pensionen lika påverkad när man var borta från arbetsmarknaden längre perioder som till exempel när man är arbetslös eller föräldraledig. Med den nya pensionsreformen blir därför pensionen mer påverkad under dessa peri-oder och det är därför man har delar inom det nya systemet som ska öka inkomsten och höja ens pension igen, exempel på detta är premiepension och privat sparande.

5.2 Jämställdhet och dess påverkan på dagens fattigpensionärer

Kvist menar på att för att man ska kunna förändra ojämställdhet på social nivå måste man undersöka flera olika faktorer som kan bidra till olika sociala problem. Det ökade antalet utsatta grupper är en utveckling som staten måste se över för att kunna erbjuda både trygghet på ekonomisk och samhäl-lelig nivå (2012, s. 14). Jämställdhet har länge varit en viktig fråga inom den svenska välfärdsmo-dellen. Olika förändringar på demografisk samt socioekonomisk nivå har bidragit till att man arbetat efter att främja jämlikhet mellan kvinnor och män. Även om arbetet angående frågan varit lång, inte minst inom arbetsmarknadspolitiken samt familjepolitiken jobbar man aktivt för kvinnors lika rättig-heter. Trots aktivt arbete kan man inte missa att det är kvinnor som omfattar nästan hela kvoten av Sveriges fattigpensionärer. Låg pension kopplas ofta till lågbetalda yrken eller mindre medverkan på

arbetsmarknaden. Problemen man fann förr finns än idag och kvinnor med lågbetalda arbeten, hu-vudansvaret inom den obetalda barnomsorg i hemmet samt den övergripande andel som har deltids-arbete bidrar till en hög andel fattigpensionärer. Jämställdhetsfrågan handlar ofta om kvinnor låga pensioner utifrån deras lågbetalda förvärvsarbete, men även att de har det största ansvaret över att ta hand om barn hemma. Även deltidsyrken är vanligare hos kvinnor än män. Man kan se dessa problem än idag, kvinnor med en låg pension idag tenderar till att ha en låg pension även i framtiden. Huvud-ansvaret över det obetalda hemarbetet ligger fortfarande på kvinnan. En annan anledning är att än idag kan man se att kvinnor har lägre medellön än män, detta på grund av den könssegregerade ar-betsmarknaden. Kvinnodominerade arbetsplatser har generellt lägre inkomster vilket också påverkar kvinnornas medellön jämfört med männens. För att framtida kvinnor inte ska hamna inom gruppen fattigpensionär krävs det starka politiska åtgärder inom arbetsmarknaden genom att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden, men även få män till ökat intresse över att ta ansvaret över det obetalda hemar-betet (Berglund & Esser, 2014, s. 191).

Trots arbete inom jämställdhetsfrågan över att försöka få männen till att ta ansvar över barnomsorgen i hemmet har det inte visat någon större påverkan på uttaget av föräldrapenningen och kvinnor tar fortfarande ut den större delen av denna. Familjepolitikens påverkan på kvinnor och deras pension i förhållande till dagens kvinnliga fattigpensionär kan man dock inte se någon större inverkan över. Än idag utbetalas större delen av föräldrapenningen till kvinnorna. Det huvudansvar som kvinnor haft förr genom det betala hemarbete genom att ta hand om barn visar trenden än idag. Eftersom att det inte visat någon påverkan har det bidragit till att man debatterat om man bör lagstifta en mer jämställd föräldrapenning där båda parter har lika många dagar som inte kan fördelas emellan. En potentiell lag menar debattörer är en stor framgång inom jämställdhetsfrågan, inte minst en bidragande faktor över andelen kvinnor med låga pensioner. Detta är dock en fråga som debatterat hårt både inom den politiska rörelsen, både från höger och vänster, då motståndare menar på att lagstifta om en jämställd föräldrapenning inkräktar på familjers rättigheter och valmöjligheter (Berglund & Esser, 2014 s. 192).

Det svenska jämställdhetsarbetet har länge varit en aktiv fråga för att främja den ojämställdhet som finns i samhället. Inte minst har arbetsmarknadspolitiken varit en viktig aspekt inom jämställdhets-frågan kopplat till dagens fattigpensionärer. Detta eftersom att hela ens förvärvsarbete grundar ens framtida pensionsinkomst. Olika lagar har framkommit under åren, inte minst betydande den lag kom kom 1980 där man lagstiftade att könsdiskriminering blev förbjuden inom arbetsmarknaden. Arbetet har under flera år utvecklats, ombudsman som tillkommit inom området men även den Jämställdhet-slag som kom i kraft 1992 som styrkte att arbetsgivare ska aktivt arbeta efter jämställdhet på arbets-platsen. Detta blev en viktigt del angående kvinnors lönevillkor då nu var det lag på att arbetsgivaren ska betala ut lika lön efter lika arbete. Trots olika lagar som finns inom Sveriges rättsystem finns det fortfarande löneskillnader mellan kvinnor och män. Även om klyftan mellan kvinnors medellön jäm-fört med mäns har minskat, år 2011 bestod kvinnornas medellön 86 procent av männens. En förkla-ring till att kvinnor fortfarande har lägre medellön än män, trots att att statistiken visat att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än vad männens har mellan 1991-2011, är på grund av de kvinnodo-minerande arbete som har lägre lönenivåer. På grund av den könssegregation som finns på arbets-marknaden, så betyder det att för att kvinnor ska komma upp i samma lönenivå som män, så krävs

det att könen emellan behöver byta arbete för att göra en jämn könsfördelning på arbetsmarknaden (Berglund & Esser, 2014, s. 164-165).

Sveriges jämställdhetsarbete har handlat mer än att ta från de rika och ge till de fattiga, utan har fokuserat mer på att minskat klyftan mellan män och kvinnor genom att förvärva fler kvinnor på arbetsmarknaden för att öka deras förmåner av sociala försäkringar. Jämlikhetsarbetet har därför grundat sig på arbetsmarknaden och kvinnors deltagande. Genom att förändra normen om att det bara är kvinnan som ska vara i hemmet har detta bidragit till en högre andel kvinnor på arbetsmarknaden, vilket i sin tur påverkat deras framtida pension (Kvist, 2014, s. 10).

6. Teori

I denna del kommer jag att förklara mina teoretiska utgångspunkter i arbetet och hur jag kopplat dessa i relation till dagens fattigpensionärer.

6.1 Genussystemet i ett jämlikhetsperspektiv

Yvonne Hirdman (1988) menar att genus och genussystem är viktiga inom forskningen av kvinnor. Hon fortsätter att mena på att genussystemet är viktigt å ena sidan för att framhäva skillnaden mellan könen på samhällelig nivå. Samtidigt är det viktigt inom teorin att inte återge någon ståndpunkt av att något kön skulle vara normativ inom den samhälleliga diskursen (s. 49).

Genussystemet är för att problematisera olika fenomen utifrån genus (Hirdman, 1988). Genussyste-met är användbart inom forskning för att förstå skillnader mellan kvinnor och män och uppkomsten av mönster och andra bestämda ting kopplat till kön. Detta för att öka förståelsen av skillnader mellan kvinnor och män inom sociala system och samhälleliga nivåer. Genussystemet grundas och ordnas efter kön. Och är till för att ordna skillnader mellan människor på sociala, ekonomiska och andra politiska föreskrifter. Hirdman förklarar genussystemet utifrån två utgångspunkter, den ena bygger på att man särskiljer kön när man talar om skillnader inom systemordningar. Det andra utgångspunk-ter bygger på att mannen är den så kallade normen i samhället som kvinnan följer. Även om systemet fått kritik mot att man ska skilja kön åt då man upprätthåller det system om att män ska vara normen i samhället måste man inom forskningen visa vilka skillnader det finns på samhällelig nivå utifrån genus. Detta för att fortsätta kvinnoforskningen och få förklaringar på hur kvinnans roll ser ut i relat-ion till samhällets utveckling (ibid. s. 51). Problemet Hirdman förklarar inom systemet är att genom att framhäva att mannen är normen i samhället delar man fortfarande upp könen emellan och belyser om kvinnan och hennes underordning i samhället. Samtidigt kritiserar Hirdman detta och förklarar att om man inte kan visa kvinnors utsatthet kan man inte heller förstå hur samhället utvecklas på olika nivåer. Man måste därför försöka kringgå denna teori om att man upprätthåller kvinnors underord-ning. Att uppdela kön kan vara praktfullt och användbart inom den socioekonomiska diskursen. Men det kan även bidra till en mer könssegregation på olika nivåer. Genom att särskilja könen emellan inom diskursen betyder detta att man talar om manligt och kvinnligt som varandras motsatser och de befinner sig på olika nivåer (ibid. s. 52).

Genom att förhålla genus till sociala ojämlikheter, kan man se detta som ett slags genuskontrakt. Detta innebär att man arbetar efter att öka balans mellan könen och dess position på olika nivåer. Hirdman menar på att genuskontrakt bör ses efter att man kollat på kvinnors och mäns strategier på maktnivå och hur de har används och som är användbara än idag. Detta framställer och formar olika behörigheten kopplat till genus (Hirdman 1988, s. 55). Att använda genussystem inom teorin kan hjälpa en att förstå skillnaden mellan man och kvinna och hur de påverkar varandra på både samhäl-lelig och social nivå. Genom att förutsätta att kvinnan även påverkar mannen i diskursen, bortkommer man ifrån att reproducera tanken om att det är mannen som är normen och att det endast är han som kan påverka. Att använda sig av genussystemet kan man påvisa ojämlikhet mellan genus som man inte uppmärksammat annars. På detta sätt kan man ifrågasätta kvinnors underordning i samhället som funnits i historien och problematisera det. Hirdman fortsätter att förklara att genom att man pekat ut maktrelationen som funnits mellan kön kan man därför se en utveckling när det gäller jämställdhets-arbetet (1988, s. 56-57). Kvinnors ekonomiska utsatthet har funnits genom historien och finns än idag. På grund av det könsneutrala system som finns idag som inte tar del över kvinnors huvudansvar på olika områden har deras utsatthet fortsatt genom tiden och även inom välfärdsstaten (Gunnarsson, 1990, s. 30). Genussystem är därför viktiga när det gäller inom kvinnoforskningen där man proble-matiserar social ojämställdhet (Hirdman, 1988, s. 57).

Ändå är det väldigt svårt att hitta fakta om just fattigdom kring kvinnor. Gunnarsson menar på att forskningen kring välfärdsmodellen är könsblind och forskningen kring könsperspektivet inom fat-tigdom är knapp. När man talar om ekonomisk utsatthet tar man inte hänsyn till den könsstereotopiska norm som finns över att det främst är kvinnor som tar huvudansvaret för det obetalda hemarbete (2000, s. 57).

7. Metod

Metoden består av två delar. Den ena delen kommer att vara en kvantitativ undersökning där jag kommer samla in redan färdigt material, en sekunddärdatainsamling som beskriver fenomenet, för att sedan kunna utforskas vidare. Bryman (2018, (s. 384-385) beskriver detta som en sekundäranalys där

datan är av god kvalité. Denna metod beskriver han vara ett bra tillvägagångssätt för studenter som genomför en liten studie för att få stor inlevelse av samhälleliga problem samt pågrund av den knappa tid som finns för att göra denna studie. Fördelen med sekundär data av god kvalité är att den kan användas vidare i senare forskning.

Undersökningen kommer ske genom en sekundärdatainsamling av redan utarbetat material kopplat till min frågeställning. Fördelen med en sekundäranalys är man kan använda forskning och bearbeta den för att öka betydelsen av fenomenet. En annan fördel med denna metoden är att man kan forska om ett stort problem genom sekundär data, då insamling av primär data är mer tidskrävande (Bryman, 2018, s. 34-35). Jag har valt denna metod för att jag vill ha en större insikt och förståelse över grunden av Sveriges fattigpensionärer och dess utsatthet. För att få fram relevant material har jag använt mig av olika nyckelord som tar mig vidare i min undersökning. Efter att jag har samlat in mitt material kommer jag att bearbeta det och analysera texten. Materialet kommer att analyseras utifrån ett jäm-likhetsperspektiv i relation till kvinnliga fattigpensionärer och dess utsatthet i samhället. Materialet jag samlar in kommer utgå från olika böcker, rapporter, artiklar och statistik kopplat till ämnet jag valt att fördjupa mig inom. Undersökningen kommer att först och främst utgå ifrån rapporter från SCB och Pensionsmyndigheten för att fastställa olika teman och egenskaper kopplat till samman-hanget och olika situationer. För att förstå olika fenomen som finns, finns statistik som ska hjälpa mig att förstå hur förändringar sker i samhället, vilka problem som finns och vad som fungerar. Valet av en kvantitativ metod är för att det ska hjälpa att kunna generalisera i i undersökningen för att få en ökad kunskap över målgruppen jag undersöker, kopplat till frågeställningarna (Bringsrud Fjaekner, 2016, s. 10, 14). Siffror och tabeller kan även visa mig egenskaper som visar att olika beslut som människor gör påverkar deras livssituation (Eliasson, 2018, s. 5).

Eftersom att den ena metoden inte exkluderar den andra har jag även valt allt göra en kvalitativ under-sökning som består av en textanalys av mitt empiriska material kopplat till min tidigare forskning och teori. Textanalys är just vad det säger, en analys av text. Denna analys kommer att gå ut på att analy-sera text av mitt empiriska material i förhållande till tidigare forskning som bygger på jämställdhet som stöds av teorin. Teorin grundas på Hirdman och hennes teori om genussystem, där man kan förstå skillnader mellan kvinnor och män inom olika sociala ordningar (1988). Jag har valt denna metod för att jag vill analysera texter utifrån pensionsmyndigheten material i relation till Sveriges fattigpens-ionärer. En textanalys kan utformas på olika sätt, jag kommer att använda mig av vad Bryman kallar för semiotik inom textanalysen. Semiotik innebär att man fokuserar på färdigställt material och letar efter tecken som ska hjälpa en att få en djupare insikt av det man studerar. Semiotik innebär att man ska försöka avslöja vilken relevans texten har och hur den kan påverka. I detta fall kommer därför analysen av texten grundas på att lägga vikten på hur olika komponenter förklaras att påverka dagens pensionärer med låg inkomst (Bryman, 2018, s. 359+-682).

Litteraturinsamlingen har enbart varit digital. För att ta mig fram i undersökningen använde jag mig av olika nyckelord får att få ett grepp av sammanhanget. Sökning av forskningen skedde främst ge-nom Malmö universitets databas Libsearch med följande ord: fattigpensionär, pensionssystem, låg ekonomisk standard, genussystem, jämställdhet. Material inom detta ämne var svårt att finna var jag

tvungen att utvidga min sökning ut på internet med samma sökord. För att säkerställa tillförlitlighet i materialet har jag försökt finna likvärdig fakta inom ämnet och att detta material blivit accepterat.

Nyckelord: fattigpensionär, pensionssystem, låg ekonomisk standard, genussystem, jämställdhet, pension.

8. Resultat och analys

I följande del kommer jag att framställa mina resultat efter mitt insamlade material kopplat till mina frågeställningar, följt av att analysera olika delar inom det nya pensionssystemet och jämställdhetens komplext i förhållande till den enskilde individens livssituation och dagens fattigpensionärer.

När man införde den nya pensionsreformen med inkomstpension var att man ville komma ifrån de ojämna fördelningen mellan tjänstemän och arbetare. För att uppfylla personerna pension så införde man garantipension som en bekämpning mot dem med låg inkomst och levde under kategorin fattig-pensioner (Barr, 2013, s. 29) Det nya systemet skulle även bidra till incitimatent till arbete efter man gått i pension. Detta i sig bidrar till att man får en högre pensionsinkomst och minskar behovet av garantipension(ibid. s.31). Människor som inte har en hög inkomst genom sitt livstids förvärvsarbete kan erbjudas garantipension för att garanteras att inte hamna under gränsvärdet för låg ekonomisk standard (ibid. s. 39).

Ett problem som det nya pensionssystemet är om människor fortsätter att gå i pension i samma ålder som de gör idag. Problemet är att trycket på systemet blir alldeles för högt och de förmåner som är idag, kommer inte räcka med tiden. Samtidigt som de olika förmånerna bekämpar andelen fattigpens-ionärer så kommer inkomst efter förvärvsarbete bli mindre attraktivt. Då gapet mellan garantipension och en låg pension är nästan obetydlig. För att systemet ska bli mer effektivt bör man se över en ny reform när det gäller garantipension. Barr (2013, s. 124) menar på att för att man ska bidra till incita-ment till arbete så bör garantipension även rymma inkomstpension och andra tjänstepensionsför-måner.

Fördelen med de olika förmånerna som finns inom det nya systemet som ska hjälpa gruppen 65 år med låg ekonomisk standard att höja sin inkomst för att komma upp i nivån för gränsvärdet. Eftersom att den svenska välfärdsmodellen erbjuder alla rätten till en trygg och skälig levnadsstandard kan man absolut kan man se en en positiv trend av äldreförsörjningsstödet och dess påverkan gruppen av äldre. Då detta stöd är till dem som har väldigt låg inkomst och för att uppfylla denna summa till nivån att de hamnar över gränsvärdet. Dock är det väldigt många andra faktorer som spelar in för att detta stöd ska bli beviljat och idag är det enbart 25 000 av de pensionärer vi har idag i Sverige som har beviljat äldreförsörjningsstöd. Eftersom man kunde finna faktorer inom bostadstillägget som gjorde det svårt för myndigheten själv att rätta sig efter regelverket och bostadstillägget är kopplat till äldreförsörjningsstödet, finner jag att denna summa med denna förmån är något flerdelad. I

tidi-gare forskning kunde vi finna att äldreförsörjningsstöd blir direkt prövat om man är beviljad bostads-tillägg. Men eftersom att myndigheten själv anser att regelverket inom bostadstillägget är svårt, har jag svårt att tro att andelen pensionärer som egentligen har rätt till äldreförsörjningsstöd är fulltalig. Diskursen över äldreförsörjningsetödet kan skiljas åt men med äldreförjningsstöd finns det idag 25 000 personer som inte omfattas av gruppen fattigpensionärer (Pensionsmyndigheten (2018h).

Bostadstillägget har en betydande del för att minska inkomstgapet mellan kvinnliga och manliga pensionärer (Johanisson, mfl. 2018, s. 1). Pensionsmyndigheten har överlag goda betyg när det gäller information, administration och utbetalningar. Det finns dock bristningar i systemet, främst när det gäller bostadstillägget. Reglerna angående bostadstillägget medför svårigheter när det gäller inom administrationen vilket i sin tur leder till senare utbetalningar. En annan viktig faktor inom bostads-tillägget är när det gäller gruppen kön, då det främst är kvinnor som har bostadstillägg. Skillnaden är omfattande stor då 82 procent är kvinnor och 18 procent är män. Även om både kvinnor och män påverkas av det svåra regelverk som leder till senare utbetalningar så menar Pensionsmyndigheten att detta ska ses som ett jämställdhetsproblem (Pensionsmyndigheten, 2015, s. 3).

Bristerna i systemet påverkar kvinnor i större omfattning än män, då det är fyra gånger fler kvinnor som har bostadstillägg. Bostadstillägget är ett av systemets främsta stöd för att minska inkomstgapet mellan kvinnor och män. Motverkandet av dagens fattigpensionärer och gruppen kvinnor påverkas också indirekt av systemets brister. 2013 var det 17 000 som fick avslag för bostadstillägg, 30 procent av dessa var kvinnor och 41 procent var män. Man menar på att männens högre inkomsteroch större förmögenheter är anledningen till att fler inom gruppen män fick avslag än gruppen kvinnor. Pens-ionsmyndigheten ställer sig dock frågan om män missgynnas i prövningen av systemets bostadstill-lägg på grund av den höga procentandelen. De förklarar även att den höga förekomsten av avslag har man förväntningarna man har på bostadstillägget på grund av bristfällig information. Genom en tyd-ligare information hade detta underlättat både regelverket och administrationen (Pensionsmyndig-heten, 2015, s. 9). Trots den höga andelen av avslag så är det enbart cirka 0,5 promille som överklagar beslut mot Pensionsmyndigheten (ibid. s. 10).

En annan del inom systemet som spelar roll för den enskilde individens pensionsinkomst är premie-pension. Premiepension baseras på vilken fond var individ väljer, eller inte väljer att lägga sin pengar i. Olika risker finns beroende på om man väljer en hög- eller lågrisk fond och vilken ränta som finns. Premiepensionen är komplicerad, inte enbart vilken fond man ska lägga sina pengar i men även hur de räknas ut efter din livslängd och hur du väljer att ta ut dina pengar. Premiepensionen är inte tydlig hur den påverkar din pension, då två olika metoder kan bidra till vinster och förluster (Barr, 2013, s. 96). När man ser på Sveriges standardfond APSåfa så framgår det att människor gör inte ett aktivt val när det gäller ens fonder och valet är alldeles för stort. Till och med för människor som innehar kunskap kring aktier och räntor tenderar till att inte välja fond. Eftersom att valet inte granskas över tid, väljer man därför en lågrisk fond. Barr (2013, s.18) förklarar detta genom informationen inte är fullständig vilket leder till problem och minskat intresse över hur man placerar i fonder. Dessutom är skillnaderna månadsvis väldigt låga vilket inte visar vilken effekt de olika fonderna har om man inte ser på hela årets utbetalning. Genom att välja en högrisk fond, följer din pensionsinkomst i linje med börsen, vilket betyder att det kan både öka men även minska. För att man inte ska förlora alla sina