Barn, unga och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängVad är en familj?
En studie om pedagogernas arbete och barns samtal om
olika familjekonstellationer.
What is a family?
A study of teachers' work and children's conversations about
different family types.
Frida Berg
Josefin Björck
Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Handledare: Despina Tzimoula
2
3
Abstract
Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet.
För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är: Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet. Hur arbetar förskolan med likabehandling samt jämställdhet, och hur det avspeglas på barnen i förskolan.
Efter dessa intervjuer analyserade vi svaren från barnen och pedagogerna, vi utgick från teorier som Piagets samt Foucault. Vi använde även annan tidigare forskning och andra teorier, som ni kan se i dessa kapitel.
Under tiden av vår undersökning såg vi att förskolorna arbetar med våra
frågeställningar, mer eller mindre. Skillnaderna vi såg var att barnen på de förskolorna som har jobbat mer aktivt med regnbågsfamiljer har en större förståelse för att det finns olika familjekonstellationer.
Nyckelord Familjekonstellationer, Förskolan, HBTQ, Queer Regnbågsfamiljer, RSFL, Kärnfamilj
4
5
Förord
Vi vill först och främst tacka oss själva, för vårt tålamod och engagemang med vårt arbete tillsammans. Vi har gjort alla delar tillsammans, allt från intervju till
referenslista. Vi vill även tacka våra nära och kära, för deras tålamod och stöttning.
Vi uppskattar den öppenhet och hjälp vi fått av pedagoger och barn på de olika förskolorna som varit delaktiga i studien.
Vi vill också tacka vår handledare som har bemött oss positivt i arbetet, vilket har gett oss större självförtroende i vårt skrivande.
Till sist vill vi nämna vår uppskattning till lärarutbildningen, som gett oss kunskap till att genomföra detta examensarbete.
6
7
Innehållsförteckning
1. Inledning………9
1.1 Problemformulering/ Syfte...9
1.2 Vad är en familj respektive regnbågsfamilj?……….…...10
2. Metod………12 2.1 Kvalitativ intervju………12 2.2 Halvstrukturerad intervju……….12 2.3 Gruppintervju………...12 2.4 Tillvägagångssätt……….13 2.5 Urval………13 2.6 Bearbetning………..14 2.7 Etik………...15
2.8 Reliabilitet och Validitet………..15
3. Tidigare forskning………16
3.1 Internationell forskning………16
3.2 Skolan är ute……….17
3.3 Hur barn upplever att växa upp med en eller två homosexuella föräldrar……….18
3.4 Barns berättelser om deras framtida familj………..19
3.5 Förskolans arbete………..20 4. Teori………..22 4.1 Vad är queer?...22 4.2 Michel Foucault………...………22 4.3 Jean Piaget………...23 4.4 Jämställdhet i förskolan………...24 5. Analys………25
5.1 Barns tankar om vad en familj är……….25
5.2 Normer och värderingar………...26
5.3 Familjernas delaktighet………28
5.4 Regnbågsfamiljer……….29
5.5 Jämställdhet och genus………31
5.6 Slutsatser………..33
8 7. Referenser………36 8.1 Primära källor……….36 8.2 Sekundära källor……….36 8.3 Elektroniska källor………..37 8. Bilagor………..38
9.1 Lapp till föräldrar vid intervju………...….38
9
Inledning
Vi har valt att forska kring regnbågsfamiljer1 för att vi ser att det blir mer och mer
vanligt i vårt samhälle. Anledningen till detta är att det år 2003 blev möjligt för homosexuella att adoptera i Sverige samt att det år 2006 blev tillåtet att få assisterad befruktning som lesbiskt par (Schubert 2011 s. 11 & 23). I vår utbildning har vi dessvärre inte sett eller läst något om hur vi som blivande pedagoger kan hantera olika familjekonstellationer2 i verksamheten. Därför vill vi genom denna undersökning få tips, idéer samt kunskap om hur förskolor gör idag och även se om vi kan komma fram till eventuella förbättringar. I detta kapitel tar vi upp vår problemformulering samt vårt syfte, vi avslutar kapitlet med att ta upp hur familjer kan ha sett ut genom tiderna.
1.1 Problemformulering/ Syfte
Under vår utbildning har vi sett konflikter mellan barn om hur familjer ser ut. Ett exempel som vi har stött på, är när barnen leker tillsammans i lekhörnan, då två flickor plötsligt vill vara mamma, detta går inte eftersom man enligt barnen inte kan ha två mammor.
Vårt syfte med undersökningen är att få en förståelse för hur barn ser på familjer idag samt hur pedagogerna arbetar med icke traditionella familjekonstellationer så som regnbågsfamiljer. Vi vill undersöka detta eftersom det har blivit mer och mer vanlig med regnbågsfamiljer.
• Hur pratar barn om olika familjekonstellationer
• Hur arbetar förskolan med icke traditionella familjekonstellationer
För att få tag i barnens perspektiv frågar vi dem vad en familj är för dem. De kommer då att ha möjlighet att visa och förklara för oss, vem deras familj är med hjälp av pappersdockor. Vidare kommer vi även uppmärksamma deras reaktion genom deras ansiktsuttryck och kommentarer, när de får se en familj med samkönade föräldrar.
1 Beskriver en barnfamilj där en eller flera föräldrar är HBTQ-personer 2 Uppsättning som bildar en familj
10
1.2 Vad är en familj respektive regnbågsfamilj?
Under 1600–1700-talet var det vanligt med många storfamiljer. En familj bestod av pappa, mamma, barn men också av deras släktingar, tjänstefolk, drängar och pigor. En familj behövde alltså inte ha en biologisk koppling till varandra (Vårdguiden, 2014).
I slutet av 1800-talet blev det mer vanligt med familjeformen ”mamma, pappa, barn”. Det var den traditionella kärnfamiljen3 där mannen var huvudförsörjare och arbetade medan kvinnan var ansvarig för hem och barn.
Under 1970–talet förändrades förhållandet mellan könen. Kvinnorna kom ut i arbetslivet och detta ledde till att de blev mer självständiga, därför blev relationen ”sambo” allt mer socialt accepterat, eftersom giftermål inte längre var ett måste för att ha ett förhållande. Dock var grunden till förhållande fortfarande heterosexuella
parförhållande (Hydén 2002 s.25-26).
I vårt samhälle finns det föreställningar om att familjen ska se ut på ett visst sätt, det vill säga med en mamma, en pappa samt barn, det vill säga en kärnfamilj. Men så ser inte dagens samhälle ut. En del barn bor med mor- eller farföräldrar, ombildade familjer eller med endast en förälder. Det finns familjer där föräldrarna är av samma kön och barnen kan ha tre eller fler föräldrar. En del bor ihop som en grupp människor med eller utan barn. De kan vara kära i varandra eller bara vara vänner (Schubert 2011 s.7). En fjärdedel av alla barn i Sverige i åldrarna 0-17 år lever i en annan typ av familj än en kärnfamilj. Det tros vara 40 000 personer i Sverige som har en eller två
homosexuella föräldrar. Detta blir ett problem eftersom barn med tillexempel en förälder, två föräldrar av samma kön, eller fyra föräldrar oftast inte får sin familjebild bekräftad på samma sätt som barn som lever i en kärnfamilj (Henkel 2006 s. 25). Det är inte familjeformen som avgör om ett barn får en trygg uppväxt eller inte. Barn är dock väldigt bra på att känna av olika förväntningar och de brukar vara medvetna om när något i deras liv ser annorlunda ut (Vårdguiden, 2014). Det är en förutsättning att barn får reda på att familjer kan se ut på olika sätt och det är viktigt att samtliga barn i förskolan känner sig trygga och accepterade.
11
I Sverige menar många att HBTQ-personer4 och heterosexuella är jämställda. Många diskriminerande lagar är bortplockade och man får registrera partnerskap, prövas för adoption samt genomgå insemination. Men trots det görs det skillnad mellan homo–och heterosexuella. Många homosexuella känner sig särbehandlade (Ambjörnsson 2006 s.62).
Sedan 1994 har Sverige en partnerlag som tillåter homosexuella att registrera sitt förhållande. Sverige är ett av de första länder i världen där den svenska staten erkänner homosexuellas tvåsamhet som nästintill likvärdig heterosexuell sådan (Ambjörnsson 2006 s. 93). Därför skapades termen regnbågsfamiljer, som främst används för att benämna en helt annan kategori, en barnfamilj som skiljer sig från traditionella
kärnfamiljen. Barnet har samkönade föräldrar och kan ha kommit till genom assisterad befruktning (till exempel i en familj med två mammor), genom surrogat (till exempel i en familj med två pappor) eller genom assisterad befruktning (till exempel en familj med två mammor och en familj med två pappor som delar på
föräldraskapet)(Wikipedia, 2014).
Karin Zetterqvist Nelson (2007) skriver att frågan “vad är en familj” kan
besvaras på många olika sätt. Hon menar att man kan ställa frågan till berörda individer och då blir frågan besvarad utifrån ett individperspektiv. Hon har i sin bok mot alla
odds intervjuat föräldrar i regnbågsfamiljer. Svaren hon fick var tillexempel att en
familj är en grupp människor där relationen bygger på känslomässiga band av kärlek och lojalitet. Släkten nämns också, men är en sak som går att välja bort. Hur man lever tillsammans och delar vardagslivet är en familj. En av två mammor tyckte att de blev en familj när de fick barn. Zetterqvist Nelson (2007) skriver att utifrån familjers berättelser finns det en grund för att hävda att en familj i princip skulle kunna se ut hur som helst. Det går dock inte att bortse från att man som familj omfattas av en lagstiftning som formellt reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter gentemot varandra (Zetterqvist Nelson, 2007).
För att få svar på våra frågeställningar behöver vi gå ut till förskolor och genomföra en undersökning, detta förklarar vi mer i vårt kapitel om metoden.
12
2. Metod
Här kommer vi att förklara vilken metod som vi använt oss utav under vår
undersökning. Vi kommer även att beskriva vårt tillvägagångsätt under detta arbete. Därefter beskriver vi vårt urval och hur vi gjort för att bearbeta materialet. Vi avslutar med ett kapitel om etiska övervägande, reliabilitet samt validitet.
2.1 Kvalitativ intervju
Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer eftersom man får en mängd innehållsrika svar. När alla intervjuer är klara kan det finnas många intressanta åsikter och mönster. Fördelen är också att man ser hur den intervjuade reagerar och resonerar, vilket gör det lättare att förstå. Skulle vi gjort en kvantitativ studie, skulle vi bara fått ett svar, och därmed inget resonemang (Trost 2010 s. 25). Vi valde kvalitativ intervju för att kunna skapa diskussioner under intervjuerna och få så innehållsrika svar som möjligt.
2.2 Halvstrukturerad intervju
Vi började med att förbereda frågor så att vi skulle ha något att utgå ifrån. Vi anpassade våra frågor utifrån vem det var vi skulle intervjua, alltså om det var ett barn eller en vuxen. Vi hade en låg grad av standardisering, vilket innebär att man formulerar sig efter den intervjuades språkbruk och man tar frågorna i den ordningen de passar. Under intervjun kan det tillkomma följdfrågor. Större delen av våra frågor är i låg grad
strukturerade. Med det menas att det är öppna frågor (Trost 2010 s. 39&42).
2.3 Gruppintervju
Många barn har svårt att sitta stilla längre stunder, därför valde vi att försöka fånga barnens intresse genom en bok som handlade om två pappor och ett barn. Efter att vi läst boken, fick barnen vara delaktiga i en aktivitet, där de fick skapa sin egen familj med hjälp av olika pappersdockor. Att använda sig utav bilder är ett sätt att få fram hur barn uppfattar eller tänker om något, samtalet underlättas om man har ett konkret material framför barnen som tillexempel handdockor. Med hjälp av materialet kan barnen leva sig in i det man samtalar om (Doverborg & Samuelsson 2012 s. 38). Därefter visade vi bilder av olika familjekonstellationer, och vi kunde fortsätta vår intervju med diskussioner. Barnen pratade inte bara med oss utan även med varandra.
13
I en gruppintervju får barnen ta del av kamraternas tänkande och reflekterande, och de blir medvetna om att det finns olika sätt att tänka på. Detta kan leda till att barnen kommer att förstå saker på ett annat sätt än vad de gjort tidigare. (Doverborg & Samuelsson 2012 s. 31)
2.4 Tillvägagångsätt
Vi började med att välja ut vilka förskolor vi skulle kontakta, dessa kontaktade vi sedan via telefon. Till de vi fick svar av skickade vi sedan dokument via e-post, i form av missivbrev och vår projektidé (se bilaga 9.1). Fyra utav fem kontaktade förskolor svarade positivt och föreslog direkt en dag och tid och enligt deras förslag bokade vi in ett besök.
Därefter kontaktade vi en öppenförskola som riktar in sig på olika
familjekonstellationer. Vi besökte sammanlagt fem olika förskolor runt om i Skåne, i både små och stora städer. För att få ett intryck av hur förskolan jobbar med
jämställdhet, började vi med att göra en observation av bland annat miljön, böcker samt leksaker. Vi utförde sedan vår intervju med barnen, då vi fick reda på hur deras syn på andras och sin egen familj ser ut. Efter resultatet av vad barnen utryckte, ställde vi frågor till pedagogen i en intervju om hur deras arbete har fungerat och speglat av sig på barnen. Vi frågade vad förskolorna gör för att förbereda och påverka barnen, samt hur de ser på olika familjekonstellationer (se bilaga 9.2).
För att vara så delaktiga som möjligt under intervjun, använde vi oss utav ljudupptagning. Under intervjuerna var det en av oss som antecknade och en som förde samtalet. Detta gjorde vi för att den intervjuade inte skulle känna sig obekväm och för att vi inte skulle missa något viktigt som uttrycktes.
2.5 Urval
Vi har valt att intervjua fyra-fem barn på de olika förskolorna. Trost (2010) menar att det är lagom med fyra-fem deltagare åt gången, annars är risken att det blir svårt att hålla reda på deltagarna. (Trost, 2010)
Förskola 1:
Vi intervjuade två flickor på fyra år och tre pojkar i åldrarna fem-sex år, detta skedde på en förskola i en småstad. För att inte bli avbrutna och för att fånga barnens intresse satte
14
vi oss i ett litet enskilt rum. Efter intervjun med barnen intervjuade vi en pedagog på förskolan.
Förskola 2:
Vi intervjuade fem fem-åriga pojkar från en ute-förskola. Förskolan ligger i en mellanstor stad, mitt i centrum. Intervjun genomförde vi när resten av barnen gick ut, och vi satte oss då i en soffa, för att få mysig stämning. En pedagog valde att vara med under intervjun. Efter intervjun med barnen, intervjuade vi sen pedagogen.
Förskola 3:
Förskola ligger utanför en mellanstor stad, i en liten by. Vi gick in i ett enskilt rum, för att inte bli störda och för att fånga barnens intresse. Barnen vi intervjuade var sex år, det var två flickor och två pojkar. Därefter intervjuade vi en pedagog på förskolan.
Förskola 4:
Förskolan ligger i en storstad, mitt i centrum. Förskolan är en öppenförskola, som även har inriktade dagar tillägnade endast regnbågsfamiljer, för att dem ska kunna utbyta tankar och samtal med varandra. Här intervjuade vi två pedagoger, eftersom de inte har någon fast barngrupp.
Förskola 5:
Förskolan ligger i centrum i en storstad. Här intervjuade vi fyra barn i åldrarna tre-fyra, intervjun genomfördes i ett rum som var till för att läsa böcker och ta det lugnt. Efter intervjun med barnen intervjuade vi pedagogen.
2.6 Bearbetning av materialet
Efter det att vi gjort intervjuerna och samlat in vårt material var det dags att bearbeta materialet. Eftersom vi valt att spela in intervjuerna valde vi att transkribera dem, detta för att få en tydligare bild av vad det är som framkommit. Trost (2010) menar att genom kvalitativa intervjuer läser man igenom det man skrivit och funderar över vad man hörde under intervjuns gång (Trost 2010 s. 147). Därefter gjorde vi en skiss med olika överrubriker, för att skapa en helhetsbild av vad det är vi vill få fram av vår
15
jämförelse med den tidigare forskningen samt de teorier som senare kommer att presenteras.
2.7 Etik
Vi har informerat både pedagoger och föräldrar om att vi har en tystnadsplikt och att deltagandet i undersökningen är frivillig för både barn, föräldrar och pedagoger. Vi har utgått ifrån konfidentialitetskravet, med det menas det att det som sägs inte kommer att föras vidare. Ingen ska kunna få reda på vem som sagt eller gjort vad, detta hänger samman med anonymitet (Trost 2010 s. 61).
För att få skriftligt samtycke av föräldrar, så har vi skickat ut missivbrev som sedan blivit skriftligt ifyllda samt undertecknade (se bilaga 9.1). Detta menar Trost (2010 s. 126) är viktigt att göra eftersom det är barn inblandade.
2.8 Reliabilitet och Validitet
Trost (2010) skriver att med reliabilitet eller tillförlitlighet menas att en mätning är stabil. Den som intervjuar ska fråga på samma sätt och situationen ska vara likadan för alla. Man ställer ett antal frågor om samma företeelse för att kunna förstå det hela. Detta har vi tänk på genom att vi har samlat in vårt material på samma sätt på samtliga förskolor, det vill säga genom intervjuerna som vi spelat in. Detta har varit bra eftersom vi har kunnat gå tillbaka och lyssnat på intervjun när det behövts. Vi har ställt samma frågor på de olika förskolorna.
Trost (2010) menar att man som forskare måste visa att sitt resultat är trovärdigt, seriöst och relevant för forskarens problemställning (Trost 2010 s. 131&133). Detta anser vi att vi har lyckats med, eftersom vi har fått fram det vi velat genom vår undersökning och vi är nöjda med det. Med våra olika intervjufrågor har vi fått veta hur de olika förskolorna ser på och arbetar med olika familjekonstellationer. Validitet betyder att frågan ska mäta det som den är avsedd att mäta (Trost, 2010).
För att få en större förståelse för familjekonstellationer har vi kollat upp tidigare forskning inom området, här har vi valt ut de som är relevanta för vårt syfte, vilket vi presenterar i nästa kapitel.
16
3. Tidigare forskning
I kapitlet om tidigare forskning kommer först en kortfattad presentation av internationell forskning. Sedan kommer en mer fördjupad del utifrån svensk forskning inom ämnet regnbågsfamiljer. Du som läsare kan med hjälp av detta få en större förståelse och inblick i vad analysen sedan kommer att handla om.
3.1 Internationell forskning
Det finns en hel del internationell forskning om homosexuella familjer. Vi har dock valt att rikta in oss på den svenska förskolan och därför har vi valt att kortfattat nämna internationell forskning inom området. I boken Nätverksfamiljer (2003) skriver Halldén, Hydén och Zetterqvist att det finns internationella studier om homosexuella familjer. Men inom forskningen finns det mest studier om lesbiska mödrar och deras barn och till en mindre del studier av homosexuella pappor med barn. Studierna rör framför allt sig mest om föräldrar som har fått barn i heterosexuella relationer och efter separation kommit ut som homosexuella (Bäck-Wiklund, Johansson 2003 s. 175-176). Forskare som tillexempel Golombok och Tasker (1994)har jämfört barn till lesbiska kvinnor med barn till dels ensamstående mammor och barn till heterosexuella par. Resultaten bekräftade att barnens hälsa inte påverkades av föräldrarnas läggning (SOU 2001: 10 s. 225).
SOU 2001:10 har gjort en rapport om barn i homosexuella familjer. Där kan man läsa om forskare som tillexempel Green (1978) som har gjort en studie där barns relationer till andra barn har behandlats. Syftet var att ta reda på om föräldrarnas homosexuella läggning påverkar barnens förmåga att skaffa vänner. Resultatet visade att det inte var någon nämnvärd skillnad mellan barn till homosexuella föräldrar och barn i allmänhet att skaffa vänner. Golomboks och Tasker (1983) fann inte heller några skillnader vad det gällde barnens förmåga att skaffa vänner. Frågeställningen följdes sedan upp i en studie av de nu vuxna barnen. De som hade blivit retade som barn på grund av moderns homosexuella läggning uppgav att det var den egna sexualiteten som hade ifrågasatts, inte moderns. Golombok och Tasker (1994) tolkar resultatet med utgångspunkt från att det finns perioder i barns liv då allt som avviker från den rådande normen kan upplevas som besvärande. Golombok och Tasker (1994) menar att rädslan för att bli stämplad
17
som konstig av omgivningen är centrala element i barns upplevelser av att växa upp i ett lesbiskt hem. De barn som har en bra kärleksfull relation till sina föräldrar och som kan tala öppet med föräldrarna om den icke-traditionella familjen och de problem de stöter på växer upp till stabila och friska individer lika ofta som barn som uppfostrats i mer traditionella familjer (SOU 2001: 10 s. 226-228).
3.2 Skolan är ute
Marlena Gustavsson och Irina Schmitt (2011) har tillsammans med kollegor från Slovenien och Tyskland undersökt villkoren i skolan för barn och ungdomar i
regnbågsfamiljer samt vilka erfarenheter barn har från skolan. De tar upp att vi har för lite kunskap av hur barn och ungdomar med homosexuella föräldrar blivit bemötta i skolan. Studien riktar därför in sig på barnens erfarenheter från skolan och hur skolan hanterar frågor om olika familjer. De skriver att det är en utmaning för samhället att ha barn i en icke-heterosexuell familj eftersom samhället är organiserat enligt
heterosexuella ramverk. Barnen i studien hade utvecklat interaktionsstrategier för att klara sig i det heteronormativa samhället. De hade alltså utvecklat strategier för hur de talade om sin familj i skolan.
Utifrån erfarenheter menar Gustavsson och Schmitt (2011) att det finns en förståelse bland lärarna att det bästa är om alla barn behandlas likadant. Det finns även begränsat med läroböcker som hänvisar till icke-normativa familjer. Lärarna får anpassa eller komplettera det material som finns på egen hand. Vidare menar de att det verkar vara en balansgång för en lärare att undvika att peka ut barn med regnbågsfamiljer som
annorlunda, samtidigt som de måste prata om olikheter och att alla barn ska känna sig sedda och inkluderade. Pedagogerna saknar till viss del kunskap om att visa intresse och villighet att prata om HBTQ- frågor. Ett barn i studien menar att eftersom inte skolan tar upp icke-normativa familjer behövde inte heller han prata om sin familj. Detta är synd eftersom att alla barn behöver känna sig sedda och inkluderade (Gustavsson och Schmitt, 2011).
18
3.3 Hur barn upplever att växa upp med en eller två homosexuella
föräldrar.
Karin Zetterqvist Nelson (2000) är professor på Linköpings universitet och har gjort en studie Döttrar, söner och homosexuella föräldrar som genomförts på uppdrag av den parlamentariskt tillsatta kommittén för barn i homosexuella familjer. Studien syftar till att ge förståelse för hur barn upplever att växa upp med en eller två homosexuella föräldrar men även att man ska få en fördjupad förståelse för föräldrars villkor och upplevelser. Metoden som använts i studien är intervjuer. Intervjuerna kretsade kring barnens situation i familjen, relationerna till föräldrar och till föräldrars partners/sambos samt för- och nackdelar med att växa upp med homosexuella föräldrar. De som
intervjuades var 15 tonåringar och 16 vuxna som berättade om sina upplevelser av att ha en eller två homosexuella föräldrar. Därtill intervjuades 13 homosexuella föräldrar om deras upplevelser av föräldraskap.
Det som framkom i Zetterqvist Nelson (2000) var bland annat att en del inte såg föräldrarnas homosexualitet som ett problem, utan som något naturligt och självklart. En flicka berättade om när hon var sju år:
“Jag verkar inte ha tyckt det var konstigt för jag pratade glatt om det i skolan och fattade inte att det var underligt. Jag kommer inte ihåg att jag tyckte det var konstigt… det var ingen stor sak” (Zetterqvist Nelson 2000 s. 19).
Andra menade att de hade en bra och betydelsefull relation till sina föräldrar, men insikten om föräldrars homosexualitet beskrevs som svår. Det som sågs som ett problem var barnets omgivning. Det handlade om problem med att berätta om föräldrarnas homosexualitet för jämnåriga kamrater, det vill säga att vara öppen för omvärlden. De unga vuxna beskrev detta som ett övergående fenomen medan tonåringarna mer såg detta som ett pågående problem i vardagslivet. Zetterqvist Nelson (2000) menar att detta verkar vara relaterat till en medvetenhet om samhällets negativa attityder till
homosexualitet som i sin tur inverkar på ungas tankar och känslor om sin
familjerelation. Tonåringar uttryckte rädsla för att bli mobbade och inte vara “normal” och som “alla andra”. Detta kan jämföras med Golombok och Tasker (1997) som menar att unga som växer upp med lesbiska föräldrar har en rädsla att bli stämplade som konstiga. Zetterqvist Nelson (2000) menar att detta är en tid då socialt samspel och delaktighet i kamratgrupper utgör en viktig del av ens identitet och frågor som rör
19
exempelvis likheter respektive olikheter. Hon skriver vidare att öppenhet tolkas som en process där föräldrars homosexualitet ges olika betydelser beroende av ens ålder och andras livsomständigheter och att det gick att urskilja en förändring som går mot en större öppenhet. Barn och ungdomar har behov av att omfattas i öppenhet och i denna process också bemötas som jämlika parter.
I boken mot alla odds av Karin Zetterqvist Nelson (2007) har 13 föräldrar intervjuats om hur de bildade familj och fick barn. Barnen till samkönade familjer bemöts på sin förskola med en odramatisk förståelse från barnens sida. Frågan “har du två mammor” visade varken förvåning eller misstänksamhet. Zetterqvist skriver att det lilla barnet accepterar världen som den är, Eftersom att de små barnen har inte hunnit bli
införstådda med normer och konventioner. När de blivit något äldre blir de medvetna om samhällets normer och lär sig att gå i försvarsställning mot sin familj. Zetterqvist Nelson menar att Regnbågsbarnen lär sig tidigt att försvara sig mot angrepp. Detta synliggörs med följande exempel ur boken:
“jag tycker det är helt normalt, jag tycker det är helt onormalt att ha heterosexuella föräldrar, jag fattar ingenting… hur kan man leva med heterosexuella föräldrar” (Zetterqvist Nelson 2007 s. 129).
Zetterqvist Nelsons (2007) forskning visar att förskolebarnen inte reagerar på just betydelsen av regnbågsfamiljer, eftersom de inte är införstådda med samhällets normer och värderingar. Det är media, samhället och vuxnas förhållningsätt som påverkar barnen (Zetterqvist Nelson, 2007).
3.4 Barns berättelser om deras framtida familj
Gunilla Halldén som är professor vid tema barn på Linköpings universitet har gjort en studie med utgångspunkten att närma sig barnen och fråga hur de ser på en familj. Hon frågade inte vad en familj är, eller vem som är viktigast i familjen, utan hon fick barnen att fantisera om sin framtid och hur den kommer se ut, var de kommer bo, och
tillsammans med vem. Barnen fick skriva egna berättelser om hur deras egen familj kommer att se ut i framtiden (Halldén, 2001). I studien fick barnen tänka utifrån sin egen identitet och därefter skapa sin egen familj utifrån sig själv, utan normer och samhällets värderingar. Halldén konstaterar att barnen har en betydelsefull roll i sin studie, hon ser skillnader mellan pojkar och flickor beroende på vilka orter de kommer
20
ifrån samt deras samhörighet mellan sina föräldrar, i sitt material (Halldén 2001 s.128-129).
3.5 Förskolans arbete
Enligt lagen har alla som arbetar inom förskolan ett ansvar att motverka könsordningens upprätthållande principer, könens isärhållning och mannen som norm, för att kunna få en jämställd förskola. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn bidrar till barns lika rättigheter i förskolan och skolan, samt att motverka diskriminering på grund av kön, sexualitet, etnicitet, religion och
funktionshinder. Alla förskolor ska ha en likabehandlingsplan och vidta förebyggande arbete för att förhindra diskriminering. De som inte har det kan bli skadeståndsskyldiga (Henkel 2006 s. 27-29).
Enligt RFSL5 ska barnomsorg och skolväsendet ha HBTQ–kompetens för att kunna bemöta HBTQ- familjer på ett fördomsfritt sätt. Barn som växer upp i en regnbågsfamilj ska ha samma trygghet och möjligheter samt bemötas med samma respekt som andra barn. Skolor som anser sig ha för lite kunskap om tillexempel
regnbågsfamiljer kan kontakta RFSL. RFSL arbetar med att ge skolor information samt ökad förståelse för HBTQ-personers livsvillkor och hur heteronormer fungerar och begränsar människor. Genom att på ett öppet sätt svara på barns och elevers frågor vill de uppnå en dialog där normer synliggörs och ifrågasätts (RFSL, 2014).
På nätsidan barniregnbagsfamiljer.se finns det utbildningsmaterial för förskolan som beskriver hur de kan arbeta för att synliggöra olika familjekonstellationer. Hulth och Ingelsson (2005) som skrivit en studie om barnböcker och normalitet har utifrån sin studie fått fram att det är få förskolor som arbetar med att synliggöra olika
familjekonstellationer. Även fast antalet regnbågsfamiljer ökar. Förskolor pratar ofta om familjen, men berättelser och sagor utgår ofta ifrån ett heteronormativt synsätt på familj, relationer och kärlek. Undersökning gjordes i Stockholm på 24 förskolor. Resultatet blev att 80 % använde familjen i sånger, lekar, berättelser, sagor och så vidare. Men endast 11 % hade talat om regnbågsfamiljer. Den tillfrågade förskolepersonalen erkände att det inte hade tillräckligt med kunskap om barn i regnbågsfamiljer för att arbeta med frågorna (Hulth och Ingelsson, 2005). Vidare menar Hulth och Ingelsson (2005) att det
5 Ett riksförbund för sexuellt likaberättigande, de arbetar för att homosexuella,
bisexuella och transsexuella ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra.
21
finns en rädsla hos förskolepedagoger att barnet ska känna sig utpekat, men tystnaden kan istället osynliggöra barnets livsvillkor (barniregnbagsfamljer, 2014).
Tidigt i livet läggs grunden för framtida värderingar. Enligt Thomas Östlund (2006) är den familj barnet växer upp i självklar för barnet oavsett hur den ser ut. Det kan vara två mammor, två pappor, fyra föräldrar och så vidare. På förskolan möts barnet av nya sätt att leva och de möter många olika barn och familjer. Förskolan har stor betydelse för barnen, och den kan bidra till att barnet utvecklar respekt för andra människor. Vidare menar Östlund (2006) att pedagogerna ska ha ett öppet
förhållningssätt till homosexuella och bisexuella relationer. Många pedagoger tänker “det här är inte aktuellt för oss” eftersom inga barn har frågat och att det inte finns regnbågsfamiljer på förskolan. Barn talar mycket om sina familjer, och de har rätt till att känna sig stolta över sin familj. Östlund (2006) menar att det är viktigt att ta upp ämnet även fast inte barnet frågar efter det. Han jämför det med jämställdhet, barn frågar inte om det, men det är inte skäl nog att undvika ämnet. Pedagogerna har ett ansvar att ta upp ämnet, inte barnen. Pedagogerna behöver bekräfta alla barns verklighet men också göra den större (Östlund 2006 s.55-60).
För att utöka förståelsen och kunna analysera vårt insamlade material kommer vi att använda oss utav vetenskapliga teorier som vi presenterar i nästa kapitel.
22
4. Teori
Vi använder våra teorier till att analysera vår undersökning. Även här kan du som läsare få mer kunskap inom det vetenskapliga området. Ambjörnsson har utgått från Foucault när hon skriver om makt i queerteorin. I analysen kommer vi därför att referera till Foucault via Ambjörnsson.
4.1 Vad är Queer?
Queerteorin tar vi upp för att få en inblick i vårt ämne om heterosexualitet respektive homosexualitet. I boken Vad är queer skriver Fanny Ambjörnsson (2006) att svaret på frågan vad queer är varierar beroende på vem man frågar. I Nationalencyklopedin får man svaret att queer innebär ett kritiskt förhållningssätt till det normala. Oavsett i vilket sammanhang ordet sätts in är det brottet mot normen som är det centrala. Ambjörnson (2006) skriver vidare att queer fokuserar mot det påstådda normala. Snarare än att kämpa för att likställa homo- med heterosexualitet, uppmanar queer oss att tänka bortom uppdelningen. Att vända upp och ner på antagandet att det finns ett normalt och ett onormalt sätt att vara en sexuell kvinna eller man. På så sätt ger queer redskap att ifrågasätta samhällets för givet tagna sanningar vare sig det handlar om genus, sexualitet eller annan form av normalitet (Ambjörnsson 2006 s.8-9). Fanny Ambjörnsson (2006) tar även upp Foucault i sin bok, för att beskriva att makten finns överallt, då hon menar att relationer av makt är utgångspunkten för våra självuppfattningar och identiteter. Ambjörnsson (2006) kopplar detta till henne själv då hon var sex år och förväntades att sitta stilla och skriva fint o skolan, detta kände hon sig obekväm med, men samtidigt fick hon en känsla av tillfredställelse över att behärska situationen. Genom denna upplevelse att bete sig enligt förväntat beteende beskriver hon sig själv som duktig och välartad skolflicka. (Ambjörnsson 2006 s. 47)
4.2 Michel Foucault
Michel Foucault var en teoretiker som betytt mycket för queerteorin. I hans böcker beskrev han hur vi från 1700-talet ser en ökad trend att klassificera, sortera och diagnostisera samhällsmedborgare. Foucault teori om självdisciplin och normalitet, använder vi när vi analyserar intervjuerna med barnen.
23
homosexuella eller perversa på samma sätt som vi ger diagnoserna ADHD idag. Enligt Foucault skapades en mängd nya identiteter. Den person som tidigare hade sex med människor av samma kön, fick nu en identitet som homosexuell. Enligt Foucault var språket och de namn vi ger varandra avgörande för synen på oss själva och
verkligheten. Foucaults visar genom sin teori att människor blev uppdelade i klassifikationer efter onormala och normala (Ambjörnsson 2006 s. 45-46).
Foucault tolkade 1800-talets fängelsearkitektur. Fängelsebyggnaden hade ett bevakningstorn och bevakningsbyggnaden var bygd så att personalen kunde se utan att själv synas. Individen är hela tiden medveten om att hen kan vara iakttagen av någon, men hen vet inte exakt när, överallt vaktar ett öga. Detta leder till att individen
disciplineras av självet och börjar uppföra sig som om hen alltid var bevakad, även fast hen inte är det. Övervakningen blir permanent till sin verkan, detta kallas då
panoptikon. Detta leder till att makten fungerar automatiskt, det vill säga individen
bevakar sig själv och är fast i en maktsituation som hen själv skapat. Med tiden förändras hens beteende och värderingar (Foucault 2003 s. 235).
Denna form av maktutövning är kännetecknande även för dagens västerländska samhälle. Idag lever vi med en rädsla för att inte passa in. Normer som finns i samhället påverkar individer. Inom queerteorin är normalitet ett centralt begrepp och
utgångspunkten i teorin är att normalisering hör ihop med makt (Ambjörnsson 2006 s. 46-47).
4.3 Jean Piaget
För att förstå och analysera barnens tankar om hur en familj ser ut, har vi valt att utgå ifrån Jean Piaget och den kognitiva utvecklingen. Piaget var ursprungligen naturvetare och biolog. Under sina tonår blev han intresserad av kunskapsteori och om hur barns kognitiva tänkande utvecklades.
När barnet är två till sex år infaller det preoperationella stadiet. Detta innebär att barnet tänker egocentriskt och ser omvärlden utifrån sitt eget perspektiv (Hwang,
Nilsson 2011 s. 63). Barnet har svårt för att kategorisera både föremål och personer. Det innebär att barnet har svårt att se olika släktrelationer, att mamma kan vara mormors barn och så vidare. Barnet betraktar föremål som levande varelser, detta kallas för animistiskt tänkande. Ett exempel är då barnet snubblar på en stol och säger “dumma stol”. Barnet har inte heller förmågan att uppfatta hur andra upplever något. Det är inte
24
förrän barnet är mellan sju till elva år, då de går in i den konkret-operationella stadiet, de kan se saker ur någon annans perspektiv (Cronlund 2001 s. 38-39). Lekarna blir då mer sociala både till innehåll och funktion. Barnen börjar få en viss förståelse för lekens regler och de lär sig även normer genom att imitera. I leken kan barnet bearbeta alla intryck, problem och motsättningar som det möter. Genom leken får barnet färdigheter och handlingsmöjligheter och på så sätt utvecklar barnet sin förståelse för omvärlden.
4.5 Jämställdhet i förskolan
För att få en djupare förståelse för förskolans arbete med icke traditionella
familjekonstellationer, vill vi få reda på förskolornas arbete med jämställdhet, därför behöver vi vara införstådda med begreppets betydelse.
Jämställdhet handlar om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor respektive män. Det handlar om maktförhållanden och relationer mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. Inom jämställdhet talar man en kvantitativ- och kvalitativ dimension. Förskolans uppdrag är att sträva mot den kvalitativa dimensionen. Det betyder att förskolan ska skapa lika villkor för flickor och pojkar. Inom kvalitativ dimension talas det om jämn könsfördelning bland pedagogerna, eller att ha lika många flickor och pojkar i klassrummet. Läroplanen tar dock inte upp sådana frågor.
”Jämställdhet handlar om rätten att utan begränsningar på grund av sitt kön, till exempel omvärldens olika förväntningar på vad flickor respektive pojkar ska vara och göra, kunna ha inflytande både i sitt eget liv och samhället. De mänskliga rättigheterna handlar om alla människors lika värde och rätten att inte blir sämre behandlad på grund av hudfärg, kön eller liknande. Jämställdhet är alltså en demokrati- och rättighetsfråga” (jamstalldskola.se, 2014).
Genusforskaren Maria Heldin (2010) menar att genus och jämställdhet ligger nära varandra. Betydelsen av begreppet jämställdhet uppfattas av många som att man ska behandla alla lika. Heldin (2010) menar att det inte är naturligt att alla ska mötas lika. Det är svårt att behandla alla lika eftersom vi förväntar oss att behandlas olika, som män och kvinnor. Alla människor är olika och tycker olika saker oavsett vilket kön man har eller vilken familj man kommer ifrån. Heldin (2010) menar vidare att jämställdhet och demokrati hör ihop med makt. Det handlar om att ha inflytande men också om att räknas och värderas i samhället (Heldin 2010 s.9).
25
5. Analys
I analysen redovisar vi vårt resultat av vad vi har fått fram genom vår undersökning. Analysen innehåller jämförelser mellan undersökningens resultat samt de vetenskapliga teorier vi tagit upp. Vårt syfte har varit att ta reda på hur förskolorna arbetar med olika frågor kring familjekonstellationer. Intervjuerna kommer inte i någon speciell ordning utan vi har valt att lägga analysen efter olika teman. I de olika underrubrikerna ser man resultat från både barn och pedagoger, detta för att uppmärksamma bådas tankar kring ämnet.
5.1 Barns berättelser om vad en familj är
Här fick vi inspiration av Gunilla Halldén (2001), och hennes studie som hon skriver om i boken Barnet och boet. Vi valde dock att fråga barnen om deras nuvarande familj, istället för barnens syn på deras egen framtids-familj.
En frågeställning vi ställde till barnen var vad en familj är för dem, detta
diskuterade vi tillsammans med barnen och efteråt fick de visa oss hur just deras familj ser ut med hjälp av pappersdockor.
Ur intervjuer med barn från olika förskolor:
Barn 1: ”Det är när man har många folk hemma hos sig.” Barn 2: ”Det är när man har ett barn, och mamma och pappa.” Barn 3: ”Man jobbar, går på dagis eller skola.”
Barn 4: ”Man måste vara många i en familj”
Barn 5: ”Att det finns någon där när man sover själv och blir ledsen, och saknar sin mamma och pappa.”
Här såg vi att barnen kopplar sina tankar till deras egna erfarenheter. Barnen har svårt att gå utanför sina egna erfarenheter av vad en familj är, en familj är som deras familj ser ut, eftersom barnens familj är en självklarhet precis som Östlund (2006) menar. Precis som Piaget menar ser barnen omvärlden utifrån sitt eget perspektiv (Hwang, Nilsson 2011 s.63)
26
5.2 Normer och värderingar
En annan frågeställning som undersöktes var: På vilket sätt arbetar ni med frågor som rör normer och värderingar i förskolans verksamhet?
Ur intervjuer på olika förskolor:
Pedagog 1: “Vi försöker lyfta det när det händer någonting, och pratar om det när alla är samlade”
Pedagog 3: “Under ett år arbetade vi med ett tema där vi använde kompisböckerna, just hur man ska vara mot varandra med mera.
När det uppkommer ett dilemma, så hanterar pedagogerna det genom att prata med barnen. För att förhindra eventuella dilemman tar förskolorna hjälp av kompisböckerna, som är tio små böcker som handlar om hur man ska vara mot varandra och vara en bra kompis. Men även i vardagliga situationer tänker pedagogerna på hur de pratar inför barnen, för att vara goda förebilder. Detta kan vi koppla till ordspråket ”barn gör inte som vi säger, utan som vi gör” (Henkel 2006 s.17).
Vi ser det som att det kan uppstå problem om pedagogerna bara arbetar med regnbågsfamiljer när det kommer på tal, eftersom det är ovanligt och kan därför uppkomma sällan. Det kan bli problem när barnet blir äldre och väl kommer i kontakt med en regnbågsfamilj. Därför behöver barnen redan i förskolan få erfarenhet av olika familjekonstellationer genom konkreta upplevelser. Östlund (2006) menar att förskolan har stor betydelse för barnet och kan bidra till att barnet utvecklar respekt för andra människor, precis som läroplanen påpekar.
Ur intervju med pedagog 2:
“Men här försöker vi att vara fördomsfria, här är allt tillåtet. Här pussar och kramar barnen varandra trots att vi har 13 pojkar. Klart de kan vara macho men inte som på de andra avdelningarna”
På en av förskolorna finns det en pedagog som är homosexuell och även ett barn som har homosexuella föräldrar. Pedagogen är väldigt öppen med sin läggning detta leder till
27
att barnen får en större förståelse för olika sexuella läggningar (HBTQ), och även att pedagogen kan känna sig trygg med sin läggning på sin arbetsplats. Det är endast en flicka i barngruppen som är bekymrad och inte kan placera pedagogen som man eller kvinna, medan de andra barnen inte bryr sig om pedagogens sexuella läggning eller inte är införstådda med vad HBTQ innebär.
Ur intervju med pedagog 2:
“När vi klättrar i träd har det varit något tillfälle då jag halkat till och slagit mig då har det sagts men akta snoppen och jag har svarat men jag har ingen snopp”
Pedagogens beteende kan man koppla till Queerteorin som uppmanar oss att tänka utanför uppdelningen om vad som är “normalt” och “onormalt” (Ambjörnsson, 2006). Det syns att pedagogens beteende smittar av sig på barnen eftersom barnen precis som pedagogen är trygga när det gäller sexuella läggningar (HBTQ).
Pedagogen är väldigt nöjd med hur barnen bemöter henne och varandra. De är väldigt öppna vilket har utgjort en trygghet för både pedagogen och barnet som har två mammor. Barnen accepterar att familjer kan se ut på olika sätt och det gör att det normala utökas och får en större plats i verksamheten, därför kommer barngruppen bort från det som Foucault nämner i sin teori, att människor blir uppdelade i klassifikationer efter “onormala” och “normala”. Barnen accepterar världen som den är eftersom de inte blivit införstådda med normer och värderingar precis som Zetterqvist Nelson (2007 s. 126) också nämner. Piaget menar att barn har svårt att sätta sig in i andras perspektiv, då just dessa barn har svårt att se utifrån pedagogens perspektiv. Barnet tänker egocentriskt och ser omvärlden utifrån sitt eget perspektiv istället. Barnen relaterar till sina egna erfarenheter fram tills pedagogen berättar för dem om sig själv och omvärlden (Hwang, Nilsson 2011 s. 63). Barn är öppna för det mesta tills vi vuxna introducerar något annat (Henkel, 2006). Detta ser vi även i andra förskolor som inte har jobbat med att
introducera ämnet regnbågsfamiljer. Barnen accepterar vad de andra säger och kan ändra sig om vad de precis har hört och sagt. Detta synliggörs i nedanstående utdrag ur en intervju.
28 Vuxen: ”Kan man ha två mammor?” Barn 1: ”Nä det kan man inte ha.” Barn 2: ”Jo det kan man.”
Barn 1: ”Okej.”
Barnet som har två mammor skulle under vår intervju visa sin familj med hjälp av pappersdockor. Barnet började med att ta en pappa precis som de andra barnen hade gjort när de skulle visa sin familj. Pedagogen som var med under intervjun hindrar barnet och frågar: ”Men hur ser din familj ut?” Ett annat barn ur barngruppen svarar: ”Du har ju ingen pappa, du har mamma och mamma”.
Här kan man tänka sig att barnet känner sig iakttagen och börjar med pappan eftersom de andra barnen gjort så, och att barnet i fråga är rädd för att inte passa in i gruppen. Detta kan vi koppla till Foucault som beskriver fängelset som har en
“bevakningsbyggnad” där personen känner sig iakttagen och tillslut själv disciplinerar sig till att göra saker. Man kan se att individen disciplinerar sig själv och gör saker utan att tänka (Ambjörnsson 2006 s. 46-47).
Ser man det istället utifrån Piaget kan man tänka sig att barnet ser detta som en lek. Då barnet imiterar vad de andra barnen har gjort när de lagt sin familj, och att barnet i leken får erfarenheter och förståelse för omvärlden. Då kan man tänka att pojken känner att det är mer normalt att ha en kärnfamilj och vill passa in i gruppen. Detta nämner Zetterqvist Nelson (2000) då hon skriver att samhällets negativa attityder till homosexualitet inverkar på ungas tankar och känslor om sin familjerelation.
5.3 Familjernas delaktighet
En annan fråga som undersöktes var hur förskolorna gör för att alla barn och familjer ska känna sig välkomna, sedda och inkluderade i verksamheten
Ur intervju med pedagog 2:
“Vi behandlar alla utifrån hur de är, vi behandlar inte alla lika, man får behandla alla utifrån deras behov. Man ska våga göra olika, det är mest rättvist.”
Som vissa förskolor gjort kan pedagogerna möta familjerna, och se vad de har för behov, och behandla dem utifrån det. Här krävs det en stark familjekontakt.
29
Thomas Östlund (2006) menar att pedagogerna ska ha ett öppet förhållningssätt till homosexuella och bisexuella relationer. Vi anser att det är lättare för pedagogerna att behandla familjer utifrån deras behov om föräldrarna är öppna om sin familjesituation, och hur de själva vill bli bemötta. Zetterqvist Nelson (2000) menar att barn har behov av att omfattas i öppenhet. Tasker och Golombok (1997) har i sin studie kommit fram till att barn som har en kärleksfull relation och öppen relation till sina föräldrar växer upp till stabila och friska individer.
Andra förskolor siktar på att behandla alla så som de själva hade velat bli behandlade. Precis som genusforskaren Maria Heldin (2010) skriver, menar vi att det inte är naturligt att bemöta alla lika eftersom vi är vana vid att bemötas olika som män och kvinnor. Gustavsson och Schmidt (2011) menar att det verkar vara en balansgång att prata om regnbågsfamiljer och olikheter utan att barnen ska känna sig utpekade, alla barnen ska istället känna sig sedda och inkluderade.
5.4 Regnbågsfamiljer
På en förskola vi besökt har de ett barn som har två mammor, och även en pedagog vars läggning är homosexuell. Därför jobbar de lite extra med detta. På väggarna på denna förskola hängde deras ordspråk En för alla, alla för en och även mycket i regnbågens färger.
Ur intervju med pedagog 2:
“Även fast vi är väldigt lika, är vi väldigt olika. Därför tar vi tillvara på våra olikheter. Vårt ordspråk är, en för alla, alla för en. Vi ser oss jämställda med barnen”
Pedagogerna har fått in arbetet med olika familjekonstellationer på olika sätt i verksamheten, tillexempel genom böcker, sånger och deras förhållningssätt. Pedagogerna är engagerade och öppna för ämnet och det avspeglar sig på barnen. Pedagogerna har gått utbildning om just regnbågsfamiljer vilket gör att dem är insatta i ämnet och kan bemöta HBTQ familjer på ett fördomsfritt sätt. Precis som RFSL (2009) tar upp ska alla barn som växer upp i regnbågsfamiljer ha samma trygghet och
30 Ur intervju med pedagog 1:
“Det är mer i deras egen lek eller när vi hör det som vi försöker lyfta det. Inte annars.”
De övriga förskolorna pratar om regnbågsfamiljer när det uppkommer, för att det ska uppkomma på ett naturligt sätt, och inte känna att det är påtvingat. Som Östlund (2006) menar och som vi ser ute i förskolorna är det många pedagoger som tänker “det här är inte aktuellt för oss” eftersom inga barn har frågat och att det inte finns
regnbågsfamiljer på förskolan. Även fast inte barnen frågar efter det, finns dock inget skäl att undvika ämnet. Östlund (2006) jämför detta med att barnen inte heller frågar om jämställdhet men att det inte är ett skäl till att undvika ämnet. Det är pedagogernas roll att ta upp ämnet, inte barnens. Alla barnen har rätt till att känna sig bekräftade.
Kärnfamiljen är fortfarande norm och ideal i Sverige och detta medför att barn i andra familjekonstellationer inter får sin familjebild bekräftad.
Ur intervju med barnen:
Vuxen: ”Vad tänkte ni om att hon hade två pappor i boken?” Barn: ”Inget, konstigt, tråkigt…”
Vi visar en bild på två mammor och ett barn.
Barn: ”Konstigt med två mammor, hon har fött ett barn och har ett i magen. Man kan inte ha två pappor.”
I denna händelse kan vi se att barnen inte är införstådda med betydelsen av regnbågsfamiljer och HBTQ, eftersom de inte har fått de erfarenheterna och den introduktionen av HBTQ som de behöver för att få reda på att det finns andra
familjekonstellationer utöver kärnfamiljen. Barnen tänker egocentriskt och ser världen från sitt eget perspektiv, precis som Piaget menar (2011 s. 63) lever barnen i en
kärnfamilj så är det så en familj ser ut för dem.
Ur en intervju med barn:
Vuxen: ”Ser en familj ut på ett speciellt sätt?” Barn: ”Ja.”
Vuxen: ”Hur kan den se ut då?” Barn: ”Min mamma är svart hårig.”
31
Det finns många sätt att få in introduktion till olika familjekonstellationer och HBTQ naturligt i förskolans verksamhet. Böcker är ett naturligt material i förskolan och därför kan man med hjälp av dem introducera olika familjekonstellationer och HBTQ. Några förskolor byter ut namn och sexualitet i sagor och sånger, för att komma bort från heteronormerna. Detta genom att använda ordet hen. En förskola har exempelvis bytt ut
trollemor och trollefar till stora-troll och mellan-troll. Sen skrev de egna sånger om
mamma-mamma och pappa-pappa. I sångstunderna använder de sig utav en maskot, till hjälp att inleda samlingen.
Pedagog 4: “Vår lilla hund Pelle inleder alltid vår sångstund, så vi bestämde att Pelles kompis Grodan som tidigare varit han nu blev Grodan Greta och
därigenom fick både hon-och han kön på våra två huvudroller.”
Pedagog 5: ”Vi byter ut namn och tilltal i sångerna, som björnen är inte farlig, istället för, han är inte farlig”
5.5 Jämställdhet och genus
Maria Heldin (2010) menar att genus och jämställdhet ligger nära varandra. Därför är det svårt för oss att skilja på dessa, eftersom pedagogerna kommer in på genus när frågan uppstår. En fråga vi ställde var om förskolorna gör något för att introducera jämställdhet.
Ur intervju med pedagog 1:
“Vi försöker tänka efter att man inte gör pojkar starka och fräcka, och flickorna små och söta.”
Pedagogerna tänker på att lägga till andra ord i meningarna, istället för att
Spindelmannen ska vara stark är han tillexempel hjälpsam, och istället för vilken söt mössa nämner de vilka härliga färger den mössan har. Precis som Henkel (2006 s. 17) skriver i sin bok, går barnen efter vad vi vuxna introducerar. Det spelar ingen roll att flickor får höra att de är söta och pojkar att de är starka. Det är inte ordet som avgör, utan det är mer att de får höra det upprepande gånger som gör att konsekvenserna för deras självbild och utveckling som person uppkommer. Det har även en betydelse för hur barnen kommer att se på flickor och pojkar i framtiden.
32
Vid första intrycket när vi kommer in i förskolornas lokaler, ser vi tydligt deras arbete med genus. Vi lägger märke till att det finns många olika färger i de olika rummen på förskolorna och även vad det är som hänger på väggarna. Många av förskolorna hade inrett neutralt, med många olika färger på leksaker och möbler, dock såg vi att en förskola hade mycket blått och grönt i byggrummet och enligt pedagogerna var det flest pojkar som var närvarande i detta rum. Vad detta beror på vet de inte. Det kan bero på färgerna eller att själva byggmaterialet lockar pojkarna mer än flickorna, detta är svårt att avgöra. På samma förskola leker pojkarna endast med dockorna när det är lite barn på förskolan, exempelvis på morgonen.
Ur intervju pedagog 1:
“ En morgon när jag öppnade hade jag tre pojkar som lekte med dockorna och det var de pojkarna som är starka i deras personligheter. Men då var det endast fem barn här, sen har jag inte sett att dem lekt med dockorna mer.”
Här kan vi se en rädsla pojkarna har för att inte passa in könsrollerna som finns i vårt normstyrda samhälle. När det fanns barn bland dockorna som var starka i sin
personlighet var det okej att leka med dockor. Här kan vi se att normalitet är kopplat till makt precis som Queerteorin antyder. Det barn som har en stark personlighet, det vill säga är säker på sig själv, har makten. De andra barnen hänger på för att det kan finnas en rädsla för att inte passa in (Ambjörnsson, 2006).
De andra förskolorna vill inte ta bort eller sortera leksaker och annat material efter genus, de har en blandning av det mesta.
Ur Intervju med pedagog 5:
“I dockskåpet får spidermannen flytta in och i byggrummet kan den utklädda prinsessan ha en rockkonsert. Förskolan ska ju skapa lika villkor för flickor och pojkar.”
Pedagogerna pratar hellre med barnen än att lägga undan problemet. Barnen har inte vid denna ålder skaffat sig en egen uppfattning än, därför anser vi att det är bra om
pedagogerna och miljön går hand i hand och kan hjälpa barnen att komma framåt i sin utveckling. Precis som Piaget menar behöver barnet öva sig på få handskas med saker
33
och ting för att förstå dem (Jerlang 1994 s. 201). Så ju mer innehållsrikt materialet är på förskolan ju mer erfarenheter får barnet med sig.
Vi ser en skillnad mellan förskolornas arbete. Skillnaderna vi ser är att barnen på de förskolorna som har jobbat mer aktivt med regnbågsfamiljer har en större förståelse för att det finns olika familjekonstellationer. Medan barnen har fått vänta på att
regnbågsfamiljer ska bli aktuell på deras förskola, har barnen under tiden fått mindre förståelse för att det förekommer samkönade föräldrar i samhället.
Vi skriver mer om vad vi sett och fått ut av analysen i vårt nästa kapitel, som handlar om vårt resultat.
5.6 Slutsatser
Analysen stärker att förskolor bör arbeta med regnbågsfamiljer och andra familjekonstellationer för att introducera ämnet för barnen.
Tre av förskolorna tog upp ämnet vid ett uppkommande dilemma, i tillexempel leken, medan två av förskolorna arbetade mer kontinuerligt med ämnet, med tillexempel bilder, sånger och böcker. Skillnaden vi ser mellan de olika förskolorna, är att de barnen som går på förskolorna som arbetar kontinuerligt med regnbågsfamiljer har större förståelse för olika familjekonstellationer än de barnen som inte möter det i den vardagliga verksamheten.
Under intervjuerna med barnen hade de svårt att svara på vår fråga, vad är en familj? Här svarade en del barn att de inte visste, men när de sedan fick möjlighet att visa sin egen familj, hade de lättare att förklara. Barnen var även öppna under intervjuerna och accepterade det andra barn sa om deras familj.
34
6. Diskussion
Vi har undersökt hur man i förskolan arbetar praktiskt med olika familjekonstellationer, samt hur barnen utrycker sig om ämnet och hur pedagogerna introducerar olika
familjekonstellationer. Vi har även undersökt om pedagogerna arbetar med
regnbågsfamiljer i deras verksamhet kontinuerligt eller om de endast arbetar med det när det uppkommer i deras verksamhet.
Barns tankar om vad en familj är, visade sig vara olika beroende på vilken förskola vi var på. De flesta barnen relaterade till sin egen familj, men på förskolan där det fanns ett barn med två mammor pratade barnen om att en familj kan se ut på olika sätt. Barnen internaliseras till samhället och dess normer och värderingar precis som Foucault (2003) nämner, därför är det av stor betydelse att förskolorna arbetar med olika
familjekonstellationer och lyfter upp alla barns familjer oavsett hur de ser ut. I läroplanen står det:
”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling.” (Skolverket, 1998 s. 4)
En annan frågeställning var hur man i förskolan arbetar praktiskt med olika
familjekonstellationer, här kom vi fram till att man använde sig av icke heteronormativa böcker, sånger där man kan byta ut namn och benämningar till hur man bemöter barnen och föräldrarna för att de ska känna sig som en del av verksamheten oavsett vilken familje-situation de har. Detta har därför väckt en ny tanke hos oss, varför man i lärarutbildningen inte får kunskap om olika familjekonstellationer och hur man i verksamheten kan arbeta med detta. Vi har lyckats få mycket kunskap under vår undersökning, vi tycker det är synd att de andra lärarstudenterna ska gå miste om det.
Ett bra tips vi fick från en förskola, var att se över sina böcker, vad de säger om olika familjekonstellationer, eftersom att böcker är ett naturligt material i förskolan, och de förekommer förhoppningsvis på alla förskolor. Vi anser att samtliga förskolor borde gå igenom sina böcker, för att man kan se skillnaden på de heteronormativa böckerna och de som går emot normerna.
35
Vi anser också att förskolorna bör titta över sin miljö, vad väcker de olika färgerna och bilderna på väggarna för känslor och intresse? Samt vad finns det för material? Inreder pedagogerna rummet könsneutralt, eller är byggrummet blått och dockrummet rosa? I läroplanen står det:
”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Skolverket, 1998 s. 5)
Tre av förskolorna pratar om att de tar upp ämnet regnbågsfamiljer när det uppkommer, tillexempel i leken, detta gör de för att det ska uppkomma på ett naturlig sätt och inte känna sig påtvingat. Detta anser vi är en bra tanke, men risken finns att det då inte uppkommer alls, eftersom att det i dagsläget inte är vanligt i de mindre städerna, med regnbågsfamiljer, men det blir dock mer och mer vanligt.
Barnen är vår framtid, därför är det bra att de tidigt i livet får ta del av att det finns olika familjekonstellationer. Det kommer då inte vara något konstigt i framtiden och man kommer bort från det heteronormativa samhället vad som är normalt
respektive onormalt.
Kritiken till oss själv är att vi skulle kunna lagt större kraft på att hitta förskolor där regnbågsfamiljer förekommer. Det var svårt för oss att hitta, och för att hinna med vår tidsplanering fick vi nöja oss med det vi hittade.
En annan kritik till oss själva är att vi skulle varit mer noga med våra
frågeställningar till barnen, vi skulle ha fortsatt på frågan ”vad är en familj” och inte ”hur ser din familj ut”. Vi kände att vi tappade vår frågeställning lite under intervjun med barnen. Men detta har dock inte förändrat vårt resultat av studien.
Som fortsatt undersökning skulle man kunna ta upp våra frågeställningar till
förskolecheferna, introducerar dem detta till deras pedagoger samt är det dem som fixar utbildningar om regnbågsfamiljer, tillexempel RFSLs utbildning, eller är det
pedagogerna själva som väljer?
Man kan även göra intervjuer med samkönade föräldrar, för att se hur de blir bemötta i verksamheten idag, och vad förskolorna kan göra för att förbättra sitt arbete.
36
7. Referenslista
7.1 primära källor
Intervju och observation 1, 8 april 2014 Intervju och observation 2, 10 april 2014 Intervju och obsevation 3, 10 april 2014 Intervju och observation 4, 23 april 2014 Intervju och observation 5, 23 april 2014
7.2 Sekundära källor
Ambjörnsson, Fanny (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur
Bäck-Wiklund, Margareta & Johansson, Thomas (red.) (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och kultur
Cronlund, Katri (2001). Lev i tiden: psykologi för gymnasiet. 2. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar –
kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber AB
Egeberg, Sonja & Jerlang, Espen (1994). Utvecklingspsykologiska teorier: en
introduktion. 2. uppl. Solna: Liber utbildning
Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv
Halldén, Gunilla (2001). Barnet och boet: familjen - drömmar om det goda, det
spännande och det farliga. Stockholm: Carlsson
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Hydén, Margareta & Hydén, Lars-Christer (2002). Samtal om den nya familjen och det
eviga föräldrarskapet. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Schubert, Karolina (2011). Barn i regnbågsfamiljer. Rönninge: Spegel Skolverket (1998) Läroplan för förskolan Reviderad 2010. Stockholm: Utbildningsdepartement
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Zetterqvist Nelson, Karin (2007). Mot alla odds: regnbågsföräldrars berättelser om att
37
7.1 Elektroniska källor
Barn i homosexuella familjer, Del 1 kap 11. SOU 2001:10. Slutbetänkandet av
Kommittén om barn i homosexuella familjer. 2001 (www). hämtat från regeringen,
http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/08/0a392119.pdf Hämtat den 2 maj 2014. Gustavsson, Marlena & Schmitt, Irina (2011) Skolan är ute, Barn och ungdomar med hbtq- föräldrar och deras erfarenheter i skolan i Tyskland, Slovenien och Sverige hämtat från, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2372294&fileOId=2372320
hämtat den 6 maj 2014.
Heldin, Maria (2010) Lilla genushäftet 2,0 (www). Hämtat från
http://lnu.se/polopoly_fs/1.42661!Lilla%20genush%C3%A4ftet%202.0%20pdf.pdf
uppdaterad December 2010. Hämtat den 6 maj 2014
Henkel, Kristina (2006). En jämställd förskola: teori och praktik (www). Hämtat från
http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet.shtml uppdaterad 19 augusti 2007. Hämtad den 3 juni 2014.
Hulth, M., & Ingelsson, N. (2005). Det osynliga regnbågsbarnet på förskolan.
(Magisteruppsats)(www). Hämtad från,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:16210/FULLTEXT01.pdf. Hämtad den 12 maj 2014. Länsstyrelsen Västmanland (2012) Jämställd förskola och skolan. Hämtat
från, http://www.jamstalldskola.se/index.shtml. Uppdaterad den 31 oktober 2010. Hämtat den 6 maj 2014
Nygren, Klara Barn i regnbågsfamiljer (www). Hämtat från,
http://www.barniregnbagsfamiljer.se/for-personal/ Hämtat den 6 maj 2014 RFSL, RFSL:s familjepolitiska krav (2009) (www). Hämtat från RFSL,
http://www.rfsl.se/public/rev_familjepolitisktprogram_090820.pdf uppdaterad 8 augusti 2009. Hämtat den 6 maj 2014.
Qwist, Hanna (2011). Vad är en familj (www). Hämtat från vårdguiden,
http://www.1177.se/Skane/Tema/Barn-och-foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Foraldraskap/Vad-ar-en-familj/ publicerat/uppdaterad 1 oktober 2011. hämtat 2 maj 2014. Artikel om vad en familj är.
Wikipedia, (2014) Regnbågsfamilj (www). Hämtat från Wikipedia,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Regnb%C3%A5gsfamilj publicerat/uppdaterad 15 januari 2014. Hämtat den 2 maj 2014.
Zetterqvist Nelson, Karin (2000) Döttrar, söner och homosexuella föräldrar en studie
om homosexualitet och familjeliv sett ur barns och föräldrars perspektiv (www).
Hämtat från,
http://www.rfsl.se/public/Forskning%20-%20Dottrar%20soner%20och%20homosexuella%20foraldrar.pdf. Hämtat den 2 maj 2014.
Östlund, Thomas (red.) (2006). Tyst i klassen?: om lärarens arbete kring sexuell
läggning. Stockholm: [Myndigheten för skolutveckling]
38
Hej!
Vi är två tjejer som läser till förskollärare på Malmöhögskola. Vi kommer att göra ett examensarbete som handlar om barns tankar om familjerelationer – med inriktning på samkönade föräldrar. Under v: 17 kommer vi att komma ut till förskolan för att intervjua en del barn i ålder 4-6 år och pedagoger, detta kommer vi att spela in. Vi tänker läsa en bok och visa bilder för barnen med olika familjekonstellationer. Vi kommer sedan att använda detta i vårt
examensarbete. Allt kommer ske med tystnadsplikt. Namn, förskola eller dylikt kommer inte att nämnas. Det kommer endast att användas till vårt
examensarbete. Det är självklart frivilligt att vara med, de barn som inte vill behöver inte.
Vill ni inte att era barn ska delta i intervjun vänligen meddela personalen om detta.
Har ni några frågor eller funderingar får ni gärna höra av er till oss. / Josefin Björck och Frida Berg
Föräldramedgivande
Ja, Jag/ vi tillåter att mitt/vårt barn Nej, jag/vi tillåter inte att mitt/vårt barn
……… Barnets Namn
Blir intervjuad av lärarstudenter
……….. Målsmans(underskrift(Datum
Josefin Björck 0767978055 Frida Berg 0736406018
8. Bilagor
39
8.2 Intervjumall
Observation Böcker Leksaker Utklädningskläder FärgkombinationerMiljö, dockis, byggrum, osv Bilder på väggarna Uppdelningen på barnen Barns lek Barns talesätt Familjelekar Djurlekar
Gruppintervju med barn
Vi börjar intervjun med att läsa en bok för att öppna upp till ämnet. Efter boken skapar vi en diskussion där vi frågar barnen:
Vad tyckte ni om boken?
Var där något speciellt ni tänkte på? Tänk om du hade haft två pappor?
Vad hade du kunnat göra om du hade två pappor?
Där efter tar vi fram bilder som vi har med oss, på olika familjekonstellationer. Barnen får då para ihop och berätta vad dem ser och berätta om sin egen familj. Med hjälp av bilderna kan vi öppna upp våra intervjufrågor:
Hur ser din familj ut? Vad ser du på bilderna?
Tycker du att en familj ska se ut på ett visst sätt? Hur tänker ni om samkönade föräldrar?
Behöver man vara kär för att skaffa barn?
Vad kan vara bra med två mammor/pappor, vad kan vara dåligt?
Efter frågeställningarna visar vi de andra bilderna, på hur verkligen familjer kan se ut. Hur tänker barnen här?
