Hemmabion fonogrambranchens fiende nummer ett

Full text

(1)C-uppsats LITH-ITN/MU-EX--06/002--SE. Hembion fonogrambranchens fiende nummer ett. Dennis B Nagy 2006-04-04. Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74 Norrköping, Sweden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings Universitet 601 74 Norrköping.

(2) LITH-ITN/MU-EX--06/002--SE. Hembion fonogrambranchens fiende nummer ett. Examensarbete utfört i musikproduktion vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus Norrköping. Dennis B Nagy Handledare Alar Suurna Examinator Stefan Lindman Norrköping 2006-04-04.

(3) Datum Date. Avdelning, Institution Division, Department Institutionen för teknik och naturvetenskap. 2006-04-04. Department of Science and Technology. Språk Language. Rapporttyp Report category. x Svenska/Swedish Engelska/English. Examensarbete B-uppsats x C-uppsats D-uppsats. ISBN _____________________________________________________ ISRN LITH-ITN/MU-EX--06/002--SE _________________________________________________________________ Serietitel och serienummer ISSN Title of series, numbering ___________________________________. _ ________________ _ ________________. URL för elektronisk version. Titel Title. Hembion fonogrambranchens fiende nummer ett.. Författare Author. Dennis B Nagy. Sammanfattning Abstract Fonogrambranschen. har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.. Nyckelord Keyword. Skivbranschen, cd, dvd, musik, platina, musikproducent, statestik, musikbranschen, kvalitet, filmköp, skivköp, cdköp.

(4) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Dennis B Nagy.

(5) EXAMENSARBETE Hembion - fonogrambranschens fiende nummer ett? VT-2006 Musikproducentprogrammet av. Dennis B Nagy Linköpings universitet Campus Norrköping 2006-04-04. Handledare: Alar Suurna Examinator: Stefan Lindman.

(6) Sammanfattning Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.. Målgrupp Rapporten riktar sig först och främst till fonogrambranschen men även till andra som vill sätta sig in och försöka förstå sig på problemet med den dalande skivförsäljningen.. Sidan 2 av 49.

(7) Förord När jag först tog mig an den här uppgiften visste jag att det skulle bli svårt och kräva massor av arbete, men inte trodde jag att det skulle vara så svårt att få tag i material från berörda parter för att sammanställa denna rapport. Det finns nämligen en stor ovilja i branschen att hjälpa till med fakta. Ideligen har jag fått nekande eller avvisande svar på de frågor som jag ställt för att samla underlag till den här rapporten. Man kan ju tycka att branschen i sig vore intresserad att försöka få ett alternativt svar på de problem som finns med fonogramförsäljningen, att man inte fastnar i sina egna teser om varför fonogramförsäljningen har gått ner. Det ligger ju i deras intresse att branschen mår och går bra så att inblandade parter har några jobb att gå till imorgon. Blir det inga eller alldeles för få fonogram sålda finns ingen skivbransch kvar. Musik är ju en stor del av våra liv, i alla fall för de flesta av oss och musikbranschen kommer nog att finnas kvar i framtiden. Men dess ekonomiska fördelar kommer nog att förändras drastiskt om vi inte hittar orsakerna till förändringen.. Men det finns dom som har hjälp till och jag skulle vilja passa på att tacka de som hjälpt mig med framskaffandet av material till den här rapporten: Katarina Hansson på statistiska central byrån, Charlotte Appeltoft och Christer Nornholm på IFPI, Jens Olsson på Warner Music Sweden, Calle Zakrisson Sveriges videodistributörers förening, Johan Petersson och Jennie Karlsson som hjälpte mig med vissa problem knutna till Excel. Samt alla andra som svarade så behjälpligt på mina frågor om både det ena och det andra.. För att få en större, mer rättvis och träffsäker bild om fonogrambranschen hade det varit nödvändigt att undersöka hur det såg ut långt tidigare än 1988 och kartlagt hur det såg ut innan CD formatet blev etablerat. Men det var tyvärr inte möjligt då den informationen inte gick att få fram. Annan forskning och rapporter i ämnet har jag ej kunnat hitta. Hoppas att ändå rapporten ska ge en fingervisning på vad som bidragit till fonogrambranschens nedgång och en möjlig lösning, tack för ordet! /Dennis B Nagy. Sidan 3 av 49.

(8) INNEHÅLL 1. INLEDNING.......................................................................................... 7 1.1. BAKGRUND ........................................................................................ 7 1.2. SYFTE ................................................................................................. 7 1.3. ARBETETS HUVUDMÅL ....................................................................... 7 1.4. FRÅGESTÄLLNINGAR .......................................................................... 8 1.5. AVGRÄNSNINGAR ............................................................................... 8 1.5.1. Album .......................................................................................... 9 1.6. METOD & KÄLLOR ............................................................................. 9 2. FÖRKLARING AV TABELLERNA ................................................ 10 2.1. PLATINAUTMÄRKELSER .................................................................... 10 2.1.1. Platinautmärkelser 1999 - 2005................................................ 10 2.2. FONOGRAM, FÖRSÄLJNING OCH VÄRDE ............................................ 12 2.2.1. Försäljning av fonogram........................................................... 12 2.2.2. Fonogram, värde....................................................................... 12 2.2.3. Jämförelse av Album, singel och musik-DVD........................... 13 2.3. OLIKA LÄNGDER PÅ ALBUM .............................................................. 13 2.3.1. Längder på album nu och då..................................................... 14 2.3.2. Medellängder på album nu och då............................................ 14 2.4. HUSHÅLLENS EKONOMI .................................................................... 14 2.4.1. Krona per hushåll och år .......................................................... 14 2.4.2. Krona per hushåll och år, Totala utgifter ................................. 15 2.4.3. Hushållens inköp av fonogram och film.................................... 15 2.5. DVD/VHS FÖRSÄLJNING OCH VÄRDE .............................................. 16 2.5.1. Försäljning och värde DVD/VHS 1990 till 2005 ...................... 16 3. SPEKULATION.................................................................................. 16 3.1 KVALITÉ ............................................................................................ 16 3.1.1. Inspelningens grunder............................................................... 17 3.1.2. Inspelning .................................................................................. 17 3.1.3. Mix............................................................................................. 18 3.1.4. Mastring .................................................................................... 19 3.2. STUDIONS BETYDELSE ...................................................................... 19 Sidan 4 av 49.

(9) 3.3. NEDLADDNING FRÅN NÄTET ............................................................. 20 3.5. COMEBACK....................................................................................... 21 3.6. MAJORBOLAGENS BETYDELSE .......................................................... 22 3.7. TVETYDIGT AGERANDE .................................................................... 23 3.8. SINGLAR OCH ”ONE HIT WONDERS” .................................................. 23 4. RESULTAT ......................................................................................... 24 4.1. KVALITETSFÖRSÄMRING .................................................................. 24 4.2. HAR LÄNGDEN NÅGON BETYDELSE? ................................................ 25 4.3. DVD, ALBUMENS STÖRSTA KONKURRENT ........................................ 25 4.4. AKTIVT AVSTÅND ............................................................................. 26 5. MÖJLIG LÖSNING ........................................................................... 27 5.1. SLUTSATS/DISKUSSION ..................................................................... 27 6. SUMMERING ..................................................................................... 28. TABELLFÖRTECKNING TABELL 1. PLATINAUTMÄRKELSER 1999 – 2005 ....................... 31 TABELL 1.1 PLATINA, ALBUM ................................................................. 31 TABELL 1.2. PLATINA, BEST OF ............................................................... 33 TABELL 1.3. PLATINA, BLANDANDE ARTISTER ........................................ 34 TABELL 1.4. SUMMA, ALLA ALBUM ......................................................... 35 TABELL 1.5. BÄST SÄLJANDE ALBUM ...................................................... 35 TABELL 2. FONOGRAM, FÖRSÄLJNING OCH VÄRDE ............. 36 TABELL 2.1. FÖRSÄLJNING AV FONOGRAM I SVERIGE 1988 – 2005......... 36 TABELL 2.2. ANTAL ENHETER, SAMMANSTÄLLNING ............................... 36 TABELL 2.3. FONOGRAM VÄRDEKURVA.................................................. 37 TABELL 2.4. FONOGRAM FÖRSÄLJNINGSKURVA ...................................... 37 TABELL 2.5. ALBUM VÄRDEKURVA ......................................................... 38 TABELL 2.6. ALBUM FÖRSÄLJNINGSKURVA ............................................ 38 TABELL 2.7. FONOGRAM, VÄRDE 1988 – 2005 ........................................ 39 TABELL 2.8. VÄRDE, SAMMANSTÄLLNING .............................................. 39 Sidan 5 av 49.

(10) TABELL 2.9. ALBUM, SINGEL, MUSIK DVD I JÄMFÖRELSE ...................... 39 TABELL 3. LÄNGDER PÅ ALBUM NU OCH DÅ............................ 40 TABELL 3.1. ALBUM 1964 – 2005 ........................................................... 40 TABELL 3.2. MEDELLÄNGDER OCH ANTAL SPÅR PÅ ALBUM .................... 41 TABELL 4. HUSHÅLLENS EKONOMI ............................................. 42 TABELL 4.1. KRONA PER HUSHÅLL OCH ÅR ............................................. 42 TABELL 4.2. HUSHÅLLENS INKÖP AV FONOGRAM OCH FILM 1988 – 2005 42 TABELL 5. FÖRSÄLJNING OCH VÄRDE DVD/VHS 1990 – 2005 43 TABELL 6. FÖRKLARING AV FÖRKORTNINGAR OCH FORMAT ................................................................................................................... 43. BILAGA BILAGA 1. FÖRKLARING TILL VARJE POST: HUSHÅLLENS EKONOMI............................................................................................... 44. Sidan 6 av 49.

(11) 1. Inledning 1.1. Bakgrund Varför jag ville göra denna rapport beror mycket på att under de tre år vi läst musikproducentprogrammet har alla föreläsare sagt att jobben håller på att ta slut och att det inte är som förr, att en förändring håller på att ske. Musikproducenter/låtskrivare som förr på heltid arbetade i branschen har nu fått ta ”vanliga” jobb på sidan om eller är på gränsen till konkurs. Därför tycker jag att det är intressant ifall man kan peka på några speciella punkter som bidragit till fonogrambranschens nedgång och på så sätt kunna bearbeta dessa fakta för att få en positiv trend igen.. 1.2. Syfte Syftet med den här rapporten är att försöka ta reda på vad som bidragit till fonogrambranschens nedgång sedan toppen vid millennieskiftet. Genom att lokalisera dessa faktorer kan vi på ett effektivt sätt ändra strategi för att få konsumenterna att köpa fler skivor.. 1.3. Arbetets huvudmål Det huvudsakliga arbetet med den här rapporten var att sammanställa de tabeller som finns presenterade i rapporten. Tabellerna är till för att fonogrambranschen själv ska kunna läsa och tolka tabellerna och ut ifrån de göra en strategi som bidrar till branschens fortlevnad. I rapporten presenteras en del lösningar och svar som jag tycker mig kunna utläsa och som jag hoppas vara till hjälp i den strategi som ska få fonogrambranschen på fötter igen.. Sidan 7 av 49.

(12) 1.4. Frågeställningar När jag började med den här rapporten hade jag i huvudsak tre huvudfrågor jag ville arbeta kring. Dessa bidrar indirekt till en massa bifrågor och funderingar kring frågornas svar i sig, men det är i huvudsak de tre grundfrågorna jag kommer att arbeta kring. Dessa är: Vad har gått fel i branschen de senaste fem åren?, Varför vill inte konsumenterna köpa skivor i den mängd som förr?, Finns det andra faktorer utanför musikbranschen som spelar in och i så fall vad?. 1.5. Avgränsningar För att rapporten skall vara möjlig att göra under den tid 10 poäng, som avsats för examensarbete på musikproducentprogrammet 120p. Linköpings universitet Campus Norrköping är vissa avgränsningar ett måste. Jag har i huvudsak koncentrerat mig på Albumförsäljning då den står för nästan 95 % av värdet på den totala fonogrammarknaden i Sverige, tabell 2 och är därför den viktigaste produkten. Av dessa album är koncentrationen lagd på dem som fått platinautmärkelser då vi ser en koppling mellan hur många album som fått platina och branschens utveckling.. Distributionen av musik har jag valt att inte titta närmre på då detta arbete är allt för stort och kan fylla en avhandling i sig. Därmed ska vi inte räkna bort distributionsledet som en faktor som kan påverka skivförsäljningen. Vi vet att i vissa distributionsbolag som inte har kunskap eller kapacitet att distribuera musik elektroniskt erbjuder denna tjänst ändå genom tredje part. Därmed blir distributionskedjan längre och avståndet ökar mellan tillverkare och konsument. Vad den ekonomiska effekten av detta bli vet jag inte? Men den borde inte vara fördelaktig då en aktör till finns med i ledet från tillverkare till slutkund.. Vad det gäller nedladdning från nätet så finns det redan undersökningar i det ämnet och jag väljer att se branschens nedgång från en ny synvinkel. Ämnet nedladdning kommer att beröras i rapporten men inte i så stor utsträckning.. Sidan 8 av 49.

(13) 1.5.1. Album Album är en komplett produkt från artist och skivbolag och är fonogrambranschens viktigaste produkt då den står för c:a 95 % av det totala värdet. Med album vi kan mäta säljbarhet, kvalité och konsumentens krav på produkten med hjälp av antal platinanomineringar och antal albumtitlar som fått platina. Om ett album har för få bra låtar eller för låg kvalité på ljudbilden väljer konsumenten att köpa en alternativ produkt vilket jag försöker bevisa i den här rapporten. Singlar och andra format som artister/skivbolag släpper på marknaden har jag bedömt som en otillräcklig produkt för att mäta en artists säljvärde/kvalitet då detta bara specificerar en delprodukt av en hel/större produkt. Album är i denna mening en hel produkt. Likväl som man inte bedömer en bil efter en av dess komponenter utan det är de sammansatta komponenterna som gör den till en bra eller dålig bil. Om en artist gjort en bra singel är inte detta ett mått på hur bra artisten är utan bara visar på en tillfällig/möjlig lyckträff eller en komponent i lyckad sammansättning av låtar i ett album. Och om endast en singel säljer och inte albumet så har ju artisten bara lyckats producera en enda lyckad delprodukt och håller därmed inte de kvalitets krav som vi konsumenter vill ha för att köpa ett album.. 1.6. Metod & Källor Jag har varit i kontakt med SCB1, IFPI2, SVF3 och dom Svenska skivbolagen för att samla den information det krävs för att sammanställa denna rapport. Resultaten har jag fått fram genom att sätta ihop den insamlade informationen i tabeller för att överskådligt kunna behandla all data som insamlats under arbetet. Informationen är källornas egna samanställningar för att redovisa den egna verksamheten och är på så sätt helt sanningsenliga med verkligheten.. 1. SCB, Statistiska centralbyrån är en central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik i syfte att förse allmänhet, användare och kunder med statistik av god kvalitet som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning. 2 IFPI, International Federation of the Phonographic Industry. Organisationens uppgift är främst att arbeta för bättre rättsligt skydd för skivbolagen samt att tillvarata de rättigheter som upphovsrättslagen ger. 3 SVF, Sveriges Videodistributörers förening. Sidan 9 av 49.

(14) 2. Förklaring av tabellerna Under rubrik två kommer en förklaring över tabellerna som finns i slutet av den här rapporten, hur de är uppbyggda och hur de ska läsas. Tabellerna är i huvudsak till för att fonogrambranschen själv ska kunna läsa och tolka tabellerna och ut ifrån dem göra en strategi som bidrar till branschens fortlevnad.. 2.1. Platinautmärkelser Tabell 1. För att ett album ska sälja platina krävs att albumet sålt i minst 60 000 exemplar (2x platina =120 000 ex.) och att en ansökan om att certifiera albumet skickats in till IFPI som registrerar och behandlar ärendet. Som vi kan se i tabell 1.1 till 1.4 är det listat antalet platinautmärkelser för album år 1999 till 2005. Albumen är uppdelade i tre kategorier: Artist – Album, Artist – Best of och Blandande artister. Artist – album är original album, alltså en utgåva av en specifik artist med en samling låtar specifikt skrivna för detta album. Artist – best of är en kategori precis som den låter, en samlingsskiva med en artists samlade hits på en och samma skiva framförd av original artist eller annan artist. Kategorin Blandande artister är också en samlingsskiva men där finns en samling låtar från flera olika artister eller en artist som tolkar flera andra artister på en och samma skiva.. 2.1.1. Platinautmärkelser 1999 - 2005 Tabell 1.1. I kolumnen längst till vänster ser vi vilken artist det gäller och om man följer raden ut åt höger ser vi vilket album, skivbolag och slutligen vilket år och hur många platinautmärkelser som är tilldelat aktuellt album. Den streckade linjen avser en gräns mellan varje år.. 2.1.1.1. Platinautmärkelser, Antal utmärkelser Tabell 1.1 – 1.4. Som vi ser längst ner i varje tabell och i sammanfattningen i tabell 1.4 finns rubriken antal utmärkelser som påvisar det sammanlagda antalet platinautmärkelser för varje år och kategori. Härmed får man en uppfattning hur utvecklingen sett ut de senaste sex åren. Längs till vänster i tabellen ser vi den sammanlagda summan under de senaste sex åren.. Sidan 10 av 49.

(15) 2.1.1.2. Platinautmärkelser, Antal album Tabell 1.1 – 1.4. Antal album är framtaget genom att multiplicera antalet platinautmärkelser med det minsta kravet på platina dvs. 60 000 exemplar. Det finns därför ett mörkertal då vi inte ser om ett album till exempel sålt 100 000 exemplar då den endast har en platinautmärkelse. Detta mörkertal är av mindre betydelse då förutsättningarna är samma för alla år i undersökningen och vi får ett mätbart värde att ta fasta på, det ger oss en överblick hur försäljningen sett ut. Antal album är i miljoner stycken enheter. Till vänster ser vi den totala mängd platina under de senaste sex åren.. 2.1.1.3. Platinautmärkelser, Styckpris Tabell 1.1 – 1.4. Styckpriset är beräknat på antalet album genom det totala värdet, se tabell 2.1 och tabell 2.2. Till album räknas LP4, MC5, CD6 och MD7 de format album förekommer i. Styckpriset är i kronor och är ett medel fördelat över dessa fonogram där CD är den klart största posten.. 2.1.1.4. Platinautmärkelser, Total summa Tabell 1.1 – 1.4. Det totala värdet på de album som har sålt platina beräknat på antal album och styckpris. Enhet i miljoner kronor, till vänster ser vi det totala värdet under de senaste sex åren.. 2.1.1.6. Platinautmärkelser, Antal titlar Tabell 1.1 – 1.4. Som jag bedömer vara den viktigaste posten i att bedöma kvalitén och i vilken riktning fonogrambranschen befinner sig i, och vad konsumenten tycker om de produkter som funnits på marknaden under undersökta år. Antal titlar är de antal album som fått platina under respektive år och som vi kan se följer även antal titlar fonogrambranschens utveckling.. 2.1.1.5. Platinautmärkelser i procent Tabell 1.4. Den här posten under rubriken Alla Album visar det procentuella antalet platinautmärkelser av alla album sålda under respektive år. Det talet är framtaget genom att dela antal album i milj st tabell 1,4 med Album tot. 4. LP, Long Playing record, gramofinskiva. MC, Music cassette, Kassettband 6 CD, Compact Disc, CD- skiva 7 MD, Mini Disc. 5. Sidan 11 av 49.

(16) Tabell 2.1. Som vi kan se följer det procentuella antalet platinautmärkelser fonogrambranschens utveckling.. 2.1.1.7. Platinautmärkelser, Summa album, Bäst säljande Tabell 1.4 och tabell 1.5. En sammanställning av de uppgifterna från tabell 1.1 till tabell 1.3. Här ges en överskådlig bild på alla album som sålt platina.. 2.2. Fonogram, försäljning och värde 2.2.1. Försäljning av fonogram Tabell 2.1 – 2.2. Statistiken bygger på faktisk försäljning mellan skivbolag och skivbutik och vad som i branschen kalls för PPD8. Tabell 2.1 visar en överblick av all försäljning av fonogram i Sverige registrerad av IFPI år 1988 till 2005. Kolumnen längst till höger visar hur många procent av all fonogramförsäljning som är albumförsäljning, Album total visar antalet album som sålts och för att få fram den siffran har jag adderat LP, MC, CD och MD. Totalt visar den totala mängden fonogram som sålts och de övriga kolumnerna visar repetitive enhet. Anmärkningsvärt i denna tabell är fälten märkta i rött MD/2000 och DVD9/1999 att de visar ett nollresultat när värdet på dessa poster visar 0,29 respektive 0,45 miljoner kronor i tabell 2.2. Jag har varit i kontakt med IFPI/GLF10 och påpekat detta om det är någon speciell parameter man ska ta hänsyn till eller om det smugit sig in ett fel i tabellen, IFPI/GLF har valt att inte kommentera detta så denna fråga är fortfarande obesvarad. Tabell 2.2 är en sammanställning av tabell 2.1 som visar olika resultat mellan olika nyckelår. Minskning visar antalet procentenheter i försäljningsantal försäljningen minskat från år 2000 till 2005, Fonogram och album ökning i procent visar den procentuella försäljningsökning som var mellan åren 1988 till år 2000. 2.2.2. Fonogram, värde Tabell 2.7 – 2.8. Statistiken bygger på faktisk försäljning mellan skivbolag och skivbutik och vad som i branschen kalls för PPD. Tabell 2.3 visar en bild av värdet på de sålda fonogrammen i Sverige registrerad av IFPI år 8. PPD, Price Per Deal DVD, Digital Versatile Disc. 10 GLF, Grammofon Leverantörernas Förening 9. Sidan 12 av 49.

(17) 1988 till 2005. Kolumnen längst till höger visar hur många procent av värdet som är kommer från albumförsäljning, Album total visar värdet av albumen. För att få fram den siffran har jag adderat LP, MC, CD och MD. Totalt visar det totala värdet av alla fonogram som sålts och de övriga kolumnerna visar repetitive enhet. Anmärkningsvärt i denna tabell är fälten märkta i rött MD/2000 och DVD/1999 att de visar ett värde av 0,29 respektive 0,45 miljoner kronor när antalet sålda enheter i tabell 2.1 visar ett nollresultat på dessa poster. Jag har varit i kontakt med IFPI/GLF och påpekat detta om det är någon speciell parameter man ska ta hänsyn till eller om det smugit sig in ett fel i tabellen, IFPI/GLF har valt att inte kommentera detta så denna fråga är fortfarande obesvarad. Tabell 2.8 är en sammanställning av tabell 2.7 som visar olika resultat mellan olika nyckelår. Minskning visar antalet procentenheter i minskande säljvärde från år 2000 till 2005, Fonogram och album ökning i procent visar den procentuella värdeökning som var mellan åren 1988 till år 2000.. 2.2.3. Jämförelse av Album, singel och musik-DVD Tabell 2.5. Respektive fält visar vissa nyckeltal av respektive enhet där det är lätt att följa utvecklingen mellan år 1988 till 2005 och mellan år 2000 och 2005. De procentuella värdena visar en tydlig bild om hur stora andelar respektive enhet har i förhållandevis till de andra.. 2.3. Olika längder på album Tabell 3.1. I och med CDns inträde och dess kapacitet att lagra information ville jag undersöka om albumlängderna ökat och i så fall hur mycket. Jag valde slumpmässigt ut de album sammansatta i tabell 3.1 från Internetsidan Music MP3 där det var lätt att söka album genom utgivningsår och att den totala albumlängden fanns tillgänglig. Albumlängderna har ökat från 34 minuter i medel år 1964 till 41 minuter på 1980 talet fram till idag då 58 minuter är medellängd på dagens album. Det innebär i praktiken att dagens artister gör så kallade dubbelalbum i gamla mått mätt, dvs. ett album som är två LP lång. I praktiken får artisten och skivbolagen jobba dubbelt så hårt idag för hälften av pengarna.. Sidan 13 av 49.

(18) 2.3.1. Längder på album nu och då Tabell 3.1. Det gula fältet listar album från utgivningsår 1964 till 2005. I det blåa fältet listas album från utgivningsår 2005 till 1964, detta för att lättare få en överblick och kunna jämföra nytt och gammalt på ett överskådligt sätt. 2.3.2. Medellängder på album nu och då Tabell 3.2. Medellängder och antal spår på album visar de medeltal på de album listat i tabell 3.1 presenterade årtionde för årtionde. Intressant är att 1990 talet och 2000 talet har exakt samma siffror och att medellängden sedan CDns inträde som musikmedia har ökat så markant. Antal spår är mindre intressant då modet på låtlängder varierar från 2:50 min/sek på 60 talet till 4:08 min/sek idag.. 2.4. Hushållens ekonomi Tabell 4. Undersökningen gäller Sveriges befolkning år 1988 – 2004 baserat på SCB undersökningar om hushållens ekonomi HUT11. DVD/VHS12 inköp och värde är tillhandahållen av SVF och bygger på faktisk försäljning av SVF medlemmar. Fält med röda diagonala sträck markerar att ingen information finns att tillgå.. 2.4.1. Krona per hushåll och år Tabell 4.1. Som vi kan se i tabellen är det en markant skillnad på en barnfamiljs utgifter gentemot det medelvärde man får om vi tar ett medelvärde av alla hushållens utgifter. Sammanboende med barn är uträknat på ett medel av alla de hushåll med två vuxna och två barn under 18 år som var med i SCB undersökningar om hushållens ekonomi 1988 till 2004. Samtliga hushåll är beräknat på ett medel av alla hushåll som var med i SCB undersökningar om hushållens ekonomi 1988 till 2004. Storstädernas hushåll har om man tar dom för sig en högre kostnad men har å andra sidan en högre inkomst som väger upp det dyrare levernet. Den gulmarkerade raden Sport, Hobby & Lek innehåller den del där fonogram- och filmköp ingår men dessa är endast en liten del av den hela summan, se bilaga 1.. 11 12. HUT, SCB undersökningar om hushållens utgifter VHS, Video Home system.. Sidan 14 av 49.

(19) 2.4.2. Krona per hushåll och år, Totala utgifter Tabell 4.1. Som vi ser har det blivit 167 087 kr dyrare för en barnfamilj att leva år nu än för 16 år sedan. Inflationen påverkar en del men på det hela så har vi dyrare levnadsvanor i dag. Det som tillkommit och som konkurrerar med fonogramköp i konsumentens strama budget är bl.a. mobiltelefon, bredband, betal-TV och dyrare boendekostnader. Jämför vi med fonogrambranschen bästa år, år 2000, ser vi att vi spenderade 3800 kronor mindre om året på kläder då än nu, 4480 kronor mindre om året på telefon och tidningar och 11060 kronor mindre om året på vår bostad, samtidigt spenderar vi mer pengar än någonsin på nöjen. I kategorin Sport, Hobby & Lek ser vi en ökning med 5010 kronor inom det område där fonogram tas upp, vi lägger även 4080 koronor mer på Övrig fritid nu än då. Det borde bero på att prioriteringen av våra pengar går till annat än fonogram.. 2.4.3. Hushållens inköp av fonogram och film Tabell 4.2. Det vi ser i tabellen är att den sjunkande fonogramförsäljningen går hand i hand med den ökande köpfilmsförsäljningen. Intressant är att vi klart och tydligt ser att vi köper ungefär två album mindre per hushåll och år, år 2005 än år 1988 då försäljningen är som näst sämst så långt tillbaka i tiden vi ser i den här undersökningen och nästan fyra album per hushåll och år mindre än när det gick som bäst. Men det är ju klart att fyra album per hushåll och år blir några stycken, närmare bestämt 19,36 miljoner album och det skulle i sin tur generera drygt en miljard Svenska kronor. Lägger vi ihop de andelar album och film de Svenska hushållen köper ser vi att antalet enheter ligger på en konstant runt nio stycken enheter per hushåll och år från år 1999 fram till nu. Vi skulle med det kunna dra en slutsats att köpfilmen tar av de andelar hushållen förut spenderade på album och där finns en allvarlig faktor som bidragit till fonogramförsäljningens nedgång.. Sidan 15 av 49.

(20) 2.5. DVD/VHS försäljning och värde Tabell 5. Statistiken bygger på faktisk försäljning registrerad av SVF medlemmar.. 2.5.1. Försäljning och värde DVD/VHS 1990 till 2005 Tabell 5. I de översta raderna ser vi omsättningen av försäljningen på VHS och DVD filmer i miljoner kronor. Raderna under visar den total mängd film som sålts, enhet i miljoner stycken. De sista raderna är den sammanlagda summan av DVD och VHS där vi kan se den totala mängd film som sålts och dess värde.. 3. Spekulation Under punkt tre kommer jag att tala om några lösa trådar som inte följts upp på sedvanligt vetenskapligt vis men är ack så viktiga.. 3.1 Kvalité Vad är kvalité på musik eller album? Det är enligt min mening svårt att definiera men det går att förklara i det närmaste. Det finns en mängd faktorer som tillsammans bidrar till albumets kvalité. Delarna är: artist, låtval, produktion, efterproduktion och trycksaker. Tittar vi på artisten, vad är det för kvalitéer vi letar efter? Det första är artistens musikaliska egenskaper det andra är artistens närvaro/engagemang i han/hon gör vare sig det gäller live, i studion eller privat. Artisten måste även ha någon egenskap som gör att vi värderar artisten lite högre än oss själva, antingen ska artisten vara extremt duktig på sitt instrument eller ha extrem utstrålning. I produktionen bestäms vilken typ av album och vilka låtar som ska produceras. Låtarna måste vara självbärande i sig och det räcker inte med någon enstaka bra låt på ett helt album utan albumet måste täckas av högkvalitativa låtar. Hur låtarna ska arrangeras är också av central betydelse för slutresultatet liksom val av producent, ljudtekniker och deras skicklighet likväl som val av studio och studioutrustning. Efterproduktion med mix och mastring där teknikernas roll tillsammans med utrustningen kan få en produktion att lyfta eller raseras är inte nog viktigt att understryka. Trycksaker är en minst lika viktig del som nåSidan 16 av 49.

(21) gonting annat, för ser inte produkten högkvalitativ och attraktiv ut kan produkten tappa i helhetsintryck. För att citera ett gammalt ordspråk ”kedjan är inte starkare än dess svagaste länk” Om man vid tillverkningen av ett album är mindre noga vi ett av dessa moment så kommer det att visa sig i slutresultatet och vi får en sämre produkt, eller om man vill en lägre kvalité.. 3.1.1. Inspelningens grunder Här följer en kort redovisning hur en produktion fungerar så de som inte har så stor inblick i branschen kan få en uppfattning om hur det fungerar.. När artisten anser sig har tillräckligt med material är dags att göra ett album. Albumet är artistens produkt likt artisten är skivbolagets produkt, albumet står för allt som artisten är och verkar för. När artisten fått klartecken från skivbolaget väljs inspelningsstudio och producent efter ändamål och budget. Producentens roll är att få fram det bästa ur artisten och låtmaterialet samt att se till att tid och budget följs så skivbolaget blir nöjd med sin produkt. Inspelningsstudion ska klara de specifika krav artisten och producenten sätter för att nå de mål produktionen har.. 3.1.2. Inspelning Innan det är dags att trycka på inspelningsknappen i kontrollrummet finns en mängd förberedelser som måste göras. Beroende på ljudkälla, stil och det resultat vi vill nå väljs mikrofon för ändamålet ut och placeras på exakt rätt ställe för att nå rätt resultat. Fel mikrofon och mikrofonplacering kan resultera i en mängd olika felkällor som om man har otur inte visar sig för än i efterproduktionen och då är det för sent att göra någonting åt. Det samma gäller inspelningsnivåerna13 om de är för starka eller för svaga så påverkar det kvalitén på in-signalen till inspelningsmediet. En för svag signal genererar brus och en för stark signal bryts sönder. Det finns en mängd olika hjälpmedel för att få signalnivån som vi vill ha den men det gäller att använda de hjälpmedel med så pass hög kvalitet och noggrannhet att inte signalen förstörs.. 13. Inspelningsnivå, signalstyrkan från mikrofon till inspelningsmediet. Sidan 17 av 49.

(22) För att förstärka mikrofonsignalen på bästa sätt används en extern mikrofonförstärkare av så hög kvalitet som möjligt då mixerbordets14 mikrofonförstärkare oftast har för låg kvalité. För att få in mikrofonsignalen till ett digitalt inspelningsmedie behöver vi en A/D-omvandlare15 så signalen kan konverteras från analog signal till digital signal, sen en D/A-omvandlare för att konvertera signalen från digital signal till analog signal så vi kan lyssna på det vi arbetar med i studiomonitorerna16. Det gäller att alla dessa komponenter är av högsta kvalité för att signalen inta ska förvrängas eller förstöras på väg från mikrofon till lyssningen17. Det samma gäller all utrustning i studion som sladdar, kontakter, rummens akustik mm. Resultatet blir inte bättre än den svagaste länken. När mikrofonen/mikrofonerna är placerade och nivåerna ställda är det dags för inspelning. Inspelning sker på flerspårsmedie vilket innebär att flera mikrofoner kan kopplas till samma ljudkälla och att flera ljudkällor inte behöver spelas in samtidigt. Exempelvis så spelar vi in trummorna först och efter det spelar vi in basen osv.. 3.1.3. Mix När inspelningen är klar och det dags för mix18, att få ner alla de inspelade spåren till ett stereospår19 kontaktas en utomstående mixare20 för att få dels den expertis denna har, dels utrustning anpassad för ändamålet men också att få ett nytt öra som lyssnar på materialet för att nå bästa resultat. Mixen görs genom att blanda alla de inspelade ljudkällorna i rätt nivå i förhållande till varandra och med hänsyn till ut-nivån.21 I mixen justeras även ljudkällornas frekvensomfång22 och färgningar av effekter som reverb23 eller någon annan effekt som färgar ljudkällan till det vi är ute efter. Arbete med mixerbord, A/D-, D/A-omvandlare, filter och effekter gäller som jag nämnt tidigare att använda de hjälpmedel med så pass hög kvalitet och noggrannhet att. 14. Mixerbord, Ett redskap som styr signalflödet mellan: mikrofon, inspelningsmedie, och lyssning. A/D och D/A omvandlare, Signalkonverterare mellan analog och digital signal och tvärt om. 16 Studiomonitor, Ett slags högtalare med extra tydlighet och återgivning av ljudsignalen 17 Lyssningen, Fackspråk för den utrustning som används för att lyssna på materialet, monitorer, förstärkare mm. 18 Mix/mixning, Balansering av olika ljudkällor till ett stereo eller surround spår så kallad slutmix 19 Stereo, återgivning av ljud i två kanaler vänster och höger för att få ett mer naturtroget ljud. 20 Mixare, Ljudtekniker som specialiserat sig på mix. 21 Ut-nivå, Styrkan på signalen från i det här fallet mixerbordet till källan som spelar in stereo spåret 22 Frekvensomfång, området mellan två givna frekvenser anges med ett toleransvärde (+/- dB) för att bli relevant, t.ex. 20-20 000 Hz +/- 3dB. 23 Reverb, rumsklang 15. Sidan 18 av 49.

(23) inte signalen förstörs för om vi var noga i inspelningsskedet kan vi nu förstöra hela det arbetet genom att använda oss av fel redskap.. 3.1.4. Mastring När slutmixen24 är klar börjar förberedelserna för pressning. Materialet skickas då till en expert som skall förfina slutmixen ytterligare ett steg med samma motivering som tidigare i rubrik 3.1.3. Mix. Mastring går bland annat ut på att materialet brustvättas, justeras i frekvensomfång för att materialet skall passa de flesta återgivningsenheter.25 När det är klart förs låtarna över till en glasmaster26 i den låtordning albumet ska ha och skicka sedan vidare för pressning. Även här gäller som jag nämnt tidigare att använda de hjälpmedel med så pass hög kvalitet och noggrannhet att inte signalen förstörs, vi kan nu förstöra hela arbetet genom att använda oss av fel redskap.. Mastring är ett kvalitetshöjande steg som höjer värdet på materialet, Många försöker sig på denna tjänst men tyvärr finns det inte många i Sverige som klarar av mastring, ofta får man söka den här tjänsten utomlands.. 3.2. Studions betydelse Det finns många faktorer som bidragit till fonogrambranschens nedgång och som det gamla ordspråket säger: många bäckar små… En av dessa bäckar kan vara dagens studiokvalitet. I allt större utsträckning ser vi de stora inspelningsstudiorna försvinna en efter en. För inte så länge sedan försvann Polar Studios, Sveriges kanske mest namnkunniga studio som lockat artister från hela världen och genom ABBA gett Sverige en plats på världskartan.. Polar Studios startade 18 maj, 1978 och var en av världens bästa studior. Detta gav den Svenska artisteliten en plattform att stå på och konkurrera med världseliten på hemmaplan utan att behöva resa utomlands med dyra produktionskostnader som följd. Musikeliten sökte sig till Stockholm och kom från alla världens hörn bland annat har dessa artister arbetat med sina 24. Slutmix, det färdiga resultatet av mixen Återgivningsenheter, tex. LP, CD, MC, MD - spelare 26 Glasmaster, referensenhet som CD-skivan trycks från. 25. Sidan 19 av 49.

(24) produktioner på Polar Studios: Led Zeperlin, Rolling Stones, Ramones, Genesis, Carigans, Def Lepard, Eart wind & Fire, ELO, Eric Gadd och Anders Glenmark med många fler. Polar Studios gick i konkurs i januari 2005 bland annat på grund av för höga omkostnader och därmed gick en ikon och musikalisk stöttepelare i Svensk synvinkel ur tiden. Runt om i världen ser vi att samma sak händer, att de stora studiorna avvecklas till förmån för mindre och med kostnadseffektiva studior men vart för det oss musikaliskt?. Att vi i dag ser mer och mer av den semiprofessionella inspelningsstudions framfart i dagens produktioner tror jag har en viktig betydelse för kvalitén på dagens album och detta lyser igenom i den dalande albumförsäljningen. Jag tror inte att en lekman kan sätta fingret på vad som är bra eller dåligt på ett album men jag tror definitivt att dom reagerar på en sämre inspelning och produktionsstandard genom att tycka att låten/albumet inte är så bra. Att göra en låt bra handlar om så mycket mer än att bara ha en bra melodi och just detta moment håller musikindustrin på att ta bort då mer och mer av det semiprofessionella studioförfarandet blir praxis i dagens produktioner.. 3.3. Nedladdning från nätet Under det här arbetet lät jag några frågor angående album typ och nedladdning skickas i väg dom på min E-post lista. Nu kan det här inte räknas som en vetenskaplig undersökning men det ger oss en bild om hur det kan vara. Frågorna är: 1. Vilken typ av album har ni mest av hemma i skivhyllan? Är det original album eller samlingsalbum? (Best of artist, Artist samlade, Absolute music, Mr music, mm.) 2. Vem köper mest av de olika formaten original eller samlingsskivor? Köper "han" mest original eller är det hon? eller köper "han" mest samlingar eller är det "hon"? 3. När/om ni laddar låtar från nätet är det album eller speciella låtar. Om album, i så fall vilken typ av album, original eller samling? (laglig eller olagligt nerladdning spelar ingen roll). I min bekantskapskrets var det mest han som köpte original album och hon köpte mest samlingsalbum. Jag tror egentligen inte att det är en genus fråga utan en fråga om intresse. Vad gällande nedladdning från nätet så svarade de Sidan 20 av 49.

(25) flesta att de laddar ned låtar som de är intresserade av och om det låter bra köper de albumet, eller att de laddar ner musik de annars inte skulle köpa. Det sista alternativet som jag fick svar på var att de laddar ner musik de redan har på original för att bränna en kopia att ha i bilen eller på jobbet då de inte vill slita på originalet och att kopieringskydden gör att det är alldeles för svårt att göra en kopia från originalskivan. Vad gällande det sista svaret så är det ju indirekt skivbranschen själv som bidragit till nedladdningen genom att göra en mindre användarvänlig produkt. Visst finns det dom som bara laddar ner musik olagligt från nätet men på det stora hela har nedladdningar inte så stor effekt som branschen påstår om man ska tro det som sägs i Felix Oberholzer och Koleman Strumpfs rapport. The Effect of File Sharing on Record SalesAn Empirical Analysis*.. 3.5. Comeback Som jag ser det så har vi en markant kvalitets försämring av artister och album idag och det syns inte minst på den dalande albumförsäljningen. De stora artisterna finns men inte i samma utsträckning som förr vilket medfört att gamla storheter gör comeback och att några veteraner fortfarande finns kvar på marknaden. Vi kan också se att gamla artister skaffar sig en ny yngre publik som knappt var födda då dessa artister hade sin storhetstid genom att nylansera sin musik och sina album i original utförande och på samlingsskivor. Visserligen är nyskrivet material av dessa veteraner inte lika uppskattad som deras gamla material men de finns där och är fortfarande kvar. Detta kan enbart bero på att det inte finns några nya artister som kan ta deras plats, att kvalitén på nya artister inte kommer upp till de gamlas klass.. Sidan 21 av 49.

(26) 3.6. Majorbolagens betydelse EMI27, Sony BMG28, Vivendi Universal29 och Warner30 är de stora majorbolagen som finns idag. Dessa har ett stort ansvar för fonogrambranschens fortlevnad då de år 2005 kontrollerade 71,7 % av världsmarknaden. Att independentbolagen kan bidra till någon förändrad världsbild har jag svårt att se. Independentbolagen31 representerar visserligen nästan 30 % av världsmarknaden men består av betydligt fler bolag än dessa fyra jättar, att independentbolagen då ska kunna komma överens om en gemensam strategi låter mer otroligt än att de fyra major bolagen kan komma överens. Dock finns en möjlighet att de kan skapa en viss trend om de agerar gemensamt eller är starkt inflytelserika.. För att vända den negativa trenden och få tillbaka fokus på albumförsäljningen som är fonogrambranschens stora inkomstkälla tror jag att majorbolagen måste komma överens om en gemensam strategi där målet är att höja den artistiska och musikaliska kvalitén för att få tillbaka stjärnglansen på artisterna, och på så sätt göra dom attraktiva och intressanta för konsumenten. Att fokusera på mediet CD-skivan tror jag är fel inriktning, det är inte i formatet som förändringen bör ligga utan det formatet förmedlar. Just nu gäller det att få kontroll över vad som släpps på skiva och om möjligt skapa någon sorts kvalitetskontroll där det eventuellt gäller att certifiera de som gör eller skapar ett fonogram. För om intresset på album försvinner och konsumenten intresserar sig för alternativa medier som exempelvis film, då finns i framtiden bara ekonomi för reklamjinglar och filmmusik kvar i musikbranschen. Majorbolagens betydelse är av stor vikt när det gäller fonogrambranschens fortlevnad och endast de tillsammans kan vända hur vi ser på våra stjärnor idag.. 27. EMI, har 13,4 % av världsmarknaden Sony BMG, har 21,5 % av världsmarknaden 29 Vivendi Universal, har 25,5 % av världsmarknaden 30 Warner, har 11,3 % av världsmarknaden 31 Independentbolag, små oberoende skivbolag. Tillsammans har dom 28.4 % av världsmarknaden 28. Sidan 22 av 49.

(27) 3.7. Tvetydigt agerande Branschen har under de senaste åren skrikigt allt högre om piratkopieringen och dess hot för branschens överlevnad men samtidigt är de stora major bolagen förutom EMI vad jag kan se ägare/delägare i telekom och elektronik företag som utvecklar nya format och medier som främjar dels kopiering av musik och dels nya produkter som spelar musik. Kan de nya formaten bidra till en acceptans av en lägre ljudkvalité då dessa format inte har lika hög standard som en CD-skiva? Kan det i sin tur göra att nivån för ljudkvalitén försämras redan i skapandet eller inspelningsskedet då referenserna för hög kvalité suddas ut, då det blir allt vanligare att lyssna på musik genom dessa nya medier som inte klarar av att återskapa ljudbilden i originalskick? Branschen har i så fall själv investerat i en utveckling som kan bidra till en försämrad skivförsäljning genom att föra utvecklingen mot en sämre kvalitetsuppfattning som får morgondagens artister att uppfatta telefon, MP3 och liknande formats ljudbild som ett ljudideal.. 3.8. Singlar och ”one hit wonders” Tittar vi på de destruktiva krafter som kan spela en roll i fonogrambranschens nedgång så tror jag att ”one hit wonder” artister kan ha en betydande roll. Här står vi inför ett dilemma, ”one hit wonders” kan verka som en bra lösning för den enskilda individen eller för det lilla företaget men om vi tittar på det i ett större perspektiv tar de fokus från artister med en högre kvalitet, alltså artister som år efter år producerar album med hög kvalitet och på så sätt håller konsumentens intresse uppe för albumköp. En annan fara med ”one hit wonders” är att de kan samlas och paketeras om i en ny produkt, ett samlingsalbum som direkt tar säljandelar från originalalbum. Ser vi till singlar kontra album i tabell 2.3. så står singlar för drygt 10 % av all försäljning men bara 3 % av det totala värdet. Vi får här ett värde på minus 70% mellan försäljning och det totala värdet. Tittar vi på album så står albumen för 86 % av all försäljning och 94 % av värdet vilket ger ett positivt värde på 9 % mellan försäljning och det totala värdet. Detta innebär att singeln tar mer plats på marknaden än vad den är värd. Som jag ser det har singeln ingen framtid i fonogrambranschen, i all fall inte i fysisk form, singlar gör sig nog. Sidan 23 av 49.

(28) bättre i digital form och som PR-produkt för ett albumsläpp och inte som i dag där den är en egen produkt.. 4. Resultat Under punkt fyra återknyter vi till det jag har undersökt i rapporten och ser på vilka resultat vi fått.. 4.1. Kvalitetsförsämring Vad har vi då fått fram för resultat av dom här uppgifterna? Vi ser att original albumen och best of albumen tappat antal titlar som fått platina och att de följs åt. Bägge kategorierna har tappat ungefär 50 % från millennieskiftet men inte blandande artister albumen. De har behållit sin säljsiffra, i och med detta så kan vi konstatera en kvalitetsförsämring vad gällande dagens artister och album. De har inte de kvalitetskrav vi konsumenter vill ha för att köpa ett originalalbum, det är för få låtar som är tillräckligt bra för att täcka ett album. Vi ser i stället på dessa album som en singel eller ett album med endast en eller två låtar som är bra med en massa skräplåtar som vi helst vill vara utan och då blir det både billigare och bekvämare att köpa en samling bra låtar av blandande artister. Vi sparar i och med detta en massa pengar då vår ekonomi är mer ansträngd nu än förr då vi har mer nöjen/påtvingande behov som konkurrerar om våra pengar. Vi ser också att blandande artister albumen stjäl från original albumförsäljningen då branschen gjort det möjligt genom att sätta ihop det bästa av flera produkter till en produkt, och på så sätt får skivbolagen sälja enbart en produkt istället för flera stycken original produkter.. Vad beträffande best of albumen ser vi att de följer original albumen i säljsiffror och borde på så vis inte vara något större hot för original albumen. Men vi vet inte var det leder i framtiden då vi kan se att best of albumens utgivningar kommer allt tätare efter original albumutgivningarna och innan artisternas original album egentligen blivit mål för en samlad återblick av artistens karriär. Bl.a. kan vi se att både Ronan Keating och Jill Johnson kommit ut med varsin best of redan år 2005. Borde det inte vara bättre att Sidan 24 av 49.

(29) marknadsföra och sälja originalalbumen i ett nysläpp och på så sätt sälja fler album än att göra en best of och bara sälja ett album? Det finns naturligtvis en marknad för best of albumen då artisten varit verksam tillräckligt länge att dessa samlingsskivor inte ska påverka försäljningen av original albumen.. 4.2. Har längden någon betydelse? Albumens längd har stadigt ökat via det medium albumen presenterats på i och med CDns inträde på marknaden har albumlängderna nu ökat till nästan en timme. Är detta en faktor till att albumförsäljningen minskat så drastiskt de senaste sex åren? Nej inte vad vi kan se i den här undersökningen då den sträcker sig till baka till 1988 i början av CDns introduktion. Den största toppen vi kan se är år 2000 då försäljningsvärdet låg närmre två miljarder Svenska kronor och medelländen på ett album var då som nu 58 minuter. Däremot det vi kan se är att det är svårt att hålla kvalitén på albumet när det ligger runt en timmes speltid vilket bidrar till minskad försäljning. Artisterna tillsammans med skivbolagen borde bli mer kritiska på de produkter de släpper på ett album. Kanske skulle det vara dags att minska på den totala spellängden på ett album till 40 minuter genom att sålla bort de sämsta låtarna och på så sätt höja kvalitén på albumet.. 4.3. DVD, albumens största konkurrent Att det idag har blivit populärt med att köpa film faller sig bara naturligt med den ökning och prisbild av konsumentvaror inom hemelektroniken som riktar sig mot film och TV. Det har blivit bekvämt att efter dagens eller veckans stress koppla av framför TVn med en film i surroundljud som höjer effekten av det vi ser i bild. Att köpa själva filmen är idag inte heller speciellt dyrt. Det är billigare och bekvämare att köpa en film att titta på hemma i soffan än det är att ta med familjen på bio med biljetter, godis, parkering och allt vad det nu innebär. Detta gör att en genomsnitts familj spenderar hellre pengarna på en film än att köpa ett album då film och musik ligger i samma hushållskassa. Detta kan vi klart och tydligt se i tabell 4.1 och tabell 4.2 där den fallande fonogramförsäljningen går hand i hand med den ökande filmförsäljningen och att vi faktiskt lägger mindre pengar på bio. Vi ser också att sedan år 1999 att fonogram och film sammanlagt legat runt nio enheter per Sidan 25 av 49.

(30) hushåll och år, vilket högst sannolikt bekräftar att filmen tar enheter av fonogramförsäljningen.. 4.4. Aktivt avstånd Konsumenten är idag mycket medveten om vad han/hon köper och vad han/hon vill ha. Det vi kan se från millennieskiftet och framåt är en minskad försäljning av fonogram men också att konsumenten spenderar mer pengar på sig själv. Att konsumenten tycker att ett album skulle vara för dyrt och att de inte har råd, det resonemanget håller inte helt då en barnfamilj spenderar i snitt 5,010 kronor mer om året på sig själva sen millennieskiftet och genomsnittshushållet 1,260 kronor. Där emot menar de nog att det är för mycket pengar för produkten när den håller alldeles för låg kvalité. Om där finns en produkt som håller det konsumenten vill ha så köper naturligtvis konsumenten den produkten. Vi kan i tabell 1.1 till tabell 5. (med tabell 3 som undantag då den enbart visar spellängder och antal spår) att konsumenten aktivt tar avstånd från att köpa album, att konsumenten väljer att inte köpa album. Genom att konsumenten väljer bort originalalbumköp men väljer att köpa blandade artister albumen kan vi dra en slutsats att originalalbumen inte håller de krav konsumenten vill ha för att köpa den produkten men är fortfarande intresserade av att köpa musik. Vi får inte glömma bort att originalalbumen är branschens ryggrad. Vi ser också att det är alternativa produkter som tar köpandelar från album som DVD-filmer där det finns en klar koppling, men också eventuellt TV/dataspel, sport och motion. Kan det vara den ökande kroppsfixeringen som tar fokus bort från albumen? Att vi idag spenderar våra pengar på gym och sportkläder för att få gynna oss den där påsen med chips framför TVn med den nyköpta filmen? Det kan vi inte se med de faktorer jag undersökt men det vi kan se är att konsumenten tar ett aktivt avstånd från fonogram till fördel för alternativa produkter på grund av en försämrad kvalité på fonogram.. Sidan 26 av 49.

(31) 5. Möjlig lösning Vad kan då fonogrambranschen göra för att stoppa den nedåtgående trenden och vända den uppåt? Och vad är svaren på frågeställningarna?. 5.1. Slutsats/diskussion Vad har gått fel i branschen de senaste fem åren? Varför vill inte konsumenterna köpa skivor i den mängd som förr? Finns det andra faktorer utanför musikbranschen som spelar in och i så fall vad?. Som jag ser det är det en markant kvalitetsförsämring som bidrar till konsumenternas aktiva avstånd från fonogramköp tillsammans med att det finns andra produkter som tävlar om konsumenternas plånböcker. Att det enbart skulle bero på skiftande intresse hos konsumenten håller inte, finns där ett album som möter konsumentens krav köper naturligtvis konsumenten denna produkt. Problemet är att det finns för få produkter med tillräckligt hög kvalitet för att hålla fonogrambranschen på fötter och för att konsumenten ska föredra denna produkt framför andra alternativa produkter. För att möta konsumentens krav tror jag att fonogrambranschen måste titta i backspegeln för att se vad som var bra och vad de var bäst på, att se på det under ett längre perspektiv några år innan toppen vid millennieskiftet. Att korta albumlängderna till en dryg halvtimme upp emot fyrtio minuter tror jag är ett måste, vi får här med en ökad kontroll av kvalitén och de låtar som inte håller de rätta kraven slängs eller görs om och sparas till senare. De låtar med rätt kvalitet som inte får rum på ett album sparas och läggs på nästa album. Vi kan här med få antingen ett snabbare skivsläpp till nästa album eller två album med högre kvalitet i stället för ett. Branschen får på så sätt två produkter i stället för en, viktigt att beakta är att de inte släpps allt för tätt in på varandra då de kan ta försäljningsandelar av varandra. Fonogrambranschen måste också begränsa antalet samlingsalbum för att ge originalalbumen mer utrymme på marknaden, det är ju ändå artisterna med sina originalalbum som gör att fonogrambranschen finns till.. Sidan 27 av 49.

(32) Inspelningskvalitén måste höjas om vi ska nå ett av de kvalitetskrav jag tror finns bland konsumenterna. Det går inte att göra en professionell produkt på semiprofessionella verktyg, vilket även för mig in på artisterna. Jag har svårt att tro att dagens artister håller tillräckligt hög standard om man jämför nu med förr. Dagens inspelningsteknik hjälper lika mycket som den stjälper. Det går att redigera mycket hårdare i dag än förr vilket gör att kvalitén på musikerna i dag är mycket sämre än förr då det inte krävs lika mycket av dem, vilket nu återspeglar sig i den fallande fonogramförsäljningen. Här måste skivindustrin bli mycket hårdare genom att öka kvalitetskraven på de artister de kontrakterar och kanske minska antalet kontrakt för att få tillbaka exklusiviteten och stjärnglansen på artisterna. Som det är i dag kan alla bli artister och är inte så mycket mer åtråvärda än dom som har andra mediejobb.. Att filmbranschen är fonogrambranschens huvudkonkurrent råder det inga tvivel om, men betänk att de stora majorbolagen som har både film och musik som sin syssla är sin egen huvudkonkurrent, de har två produkter som tar ut varandra. Hur de ska uppträda i frågan vet jag inte och överlämnar det till de experter som kan det området.. 6. Summering Det jag får ut av tabellerna i rapporten är att det är den sämre produktionskvalitén tillsammans med branschens obevekliga försök att få ut så många artister som möjligt på marknaden oavsett om de har rätt musikaliska kvalitéer eller inte som är till grund för den dalande skivförsäljningen. Att sen i panikens tecken fortsätta producera best of och blandade artister kategorin för att det där finns någon form av säljsiffra är att bränna ljuset i bägge ändar. Vad händer när konsumenten tröttnat på att det bara är samma låtar som ges ut i ny förpackning och det inte finns några världsartister kvar? Vad ska branschen livnära sig på då? Att piratkopiering skulle vara den störta boven i dramat tror jag inte på. Hur såg det ut för tio- femton år sedan? För att referera till mig själv.. Sidan 28 av 49.

(33) När jag var ung och började intresserad mig för musik hade jag som de flesta barn och tonåringar inte så mycket pengar och inte hade jag så stor kunskap om min musiksmak. Däremot hade jag kompisar och bekanta som genom sina större syskon kommit i kontakt med musik. Lösningen då likväl som ungdomar gör nu var att kopiera från andra och från radio (idag nätet) det vi ville lyssna på. Vi spelade av musiken vi var intresserade av från LPskivorna och musiken från radioprogrammen på kassettband. Jag hade nog runt ett hundratal kassettband med diverse album och musik från radioprogram, jag minns framför allt programmet Rock Box som spelade den typen av musik jag tyckte om. Vad jag vill säga med detta är att tekniken var en stor faktor till kopieringen nu som då. I början av min ungdom hade jag inte råd att köpa och att det var för dyrt att skaffa sig en egen LP-spelare. Lösningen då var en portabel kassettbandspelare som jag tror de flesta hade i någon form på den tiden, i och med detta var kopiering ett måste för att få lyssna på musik. Visst fanns album på kassetter att köpa med det var för oss inget alternativ. När vi kom upp i övre tonåren och till slut skaffade bil ville vi naturligtvis ha musik i bilen, det som fanns att tillgå var bilradio med kassettdäck, åter igen kom de gamla kassetterna till användning. All kopiering jag gjorde under min ungdom födde mitt intresse för musik och lät mig bilda en uppfattning om vilken musik jag tycker om. Nu har jag köpt alla de original album jag hade kopierat på kassett, så från min sida gjorde egentligen inte branschen någon förlust snarare hjälpte det branschen att få en ny konsument.. Jag tror här med att illegal nedladdning från nätet inte har så stor betydelse som branschen vill tro med tanke på del hur det såg ut förr, i alla fall om vi tar min historia som exempel och på den rapport som Felix Oberholzer och Koleman Strumpf skrev, vad det gäller piratkopiering är det nog spel och filmbranschen som har de största problemen. Det är snarare så att konsumenten tröttnat på den låga kvalitén på de album och artister som finns tilgängliga idag att konsumenten väljer att köpa en alternativ produkt. Priset är naturligtvis en faktor som vi inte tittat så nära på i rapporten men exempelvis en DVD kostar runt 200 kornor att införskaffa och ett album ligger mellan 140 – 180 kronor och oftast tycker konsumenten att det bara finns en elSidan 29 av 49.

(34) ler två låtar som är bra på albumet. Vad som behövs göras är att ställa högre krav på de skivbolag och artister som ger ut fonogram, tråkigt nog måste nog någon form av kvalitetslicenciering till för att få upp standarden på branschen. Artisterna måste in i stjärnglansen igen så att de känns exklusiva och ouppnårliga, att göra det spännande att gå att köpa nästa skiva med den eller den artisten. Som vi såg tidigare i rapporten finns det ett samband mellan antalet album som fått platina och branschens hälsa både procentmässigt och styck mässigt. Det är den informationen måste vi ta vara på, för om vi får upp kvalitén kommer konsumenten tillbaka.. Framtidsutsikter? Branschen står och väger på en guldvåg om den ska fortsätta att se ut som den alltid har gjort eller om hela tankesättet ska göras om. Jag tror att vi innom en tioårstid kommer att se att några studior någonstans i världen kommer att satsa på stora högkvalitativa anläggningar igen med allt vad det nu innebär. Jag vill också tro att det kommer att bli exlusivt att vara artist igen, att vi får se storheter likvärda med Elvis Presly, the Beatles, Michael Jackson, Kiss mfl.. Sidan 30 av 49.

No results found