1
Arbete mot mobbning inom fritidshem
En kvalitativ studie om hur lärare i fritidshem arbetar mot mobbningKurs: Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15hp
Program: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Författare: Fatlum Voca
Handledare: Anne Eklund Examinator: Karin Bertills Termin: Vårterminen 2021
2
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK)
Jönköping University
Sammanfattning
Fatlum Voca
“Arbete mot mobbning i fritidshem”
En kvalitativ studie om hur lärare i fritidshem arbetar mot mobbning.
“Work against bullying within leisure center”
A qualitative study about how teachers in leisure center work against bullying. Antal sidor: 25
Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare ser på mobbning och följande frågeställningar fokuserades:
• Vilka erfarenheter har fritidslärare av mobbning?
• Vilka metoder anses vara framgångsrika i arbetet mot mobbning?
• Vilka utmaningar och möjligheter beskriver fritidslärare finns i arbetet mot mobbning? Denna studie har fokuserat på att undersöka hur fritidslärare arbetar med mobbning inom fritidshem. Med utgång ifrån litteratur och enskilda intervjuer hittade man gemensam nämnare hos fritidslärarna trots att många hade olika infallsvinklar. Sammanfattningsvis resulterade studien i att respondenterna upplever att mobbning förekommer i olika former i skolvärlden, att den definieras på olika sätt samt att de finner förbättringspotential inom flera olika områden för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med problematiken. Studien lyfter fram följande strategier som effektiva i arbetet mot mobbning: uppföljning och dokumentation av ärenden, åtgärder (disciplinära för mobbare och stödjande för mobbade), kooperativa lag, elevers medverkan i det förebyggande arbetet, personalutbildning, rastvaktsystem, relationsfrämjande insatser elever emellan samt ordningsregler.
Sökord: Mobbning, fritidshem, bullying leisure center
Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 –101000 036162585 och Kommunikation (HLK)
Box 1026
3 Innehåll
1. Inledning ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Vad är mobbning ... 5
2.2 Möjliga orsaker till att mobbning uppstår ... 6
2.3 Möjliga konsekvenser av att bli utsatt för eller utsätta någon för mobbning ... 6
2.3 Styrdokument ... 7
2.4 Framgångsfaktorer för arbete mot kränkande behandling och mobbning på fritidshem (i skolan) ... 7 3. Syfte ... 11 Frågeställningar ... 11 4. Metod ... 12 4.1 Val av metod ... 12 4.3 Urval ... 13 4.4 Genomförande ... 14 4.2 Etiska överväganden... 15 4.5 Bearbetning av intervjudata ... 16
4.6 Reliabilitet och validitet ... 16
5. Resultat och analys ... 18
5.1 Lärarnas upplevelse av mobbning i skolan ... 18
5.2 Stora barngrupper, brist på tid och oklarheter i hanteringen av mobbning ... 19
5.2 Samarbete kollegor emellan och förebyggande arbete ... 21
5.3 Elevers medverkan ... 22 5.4 Utvecklingsområden ... 23 6. Diskussion ... 24 7. Referenslista ... 28 8. Bilagor ... 30
4
1. Inledning
”Under två års tid var Johnny, en stillsam 13-åring, en mänsklig leksak för några utav sina klasskamrater. De plågade honom för att få pengar, tvingade honom att äta gräs och dricka mjölk blandat med diskmedel. De stängde honom in på toaletten, band ett rep kring halsen på honom och drog omkring honom i koppel som en hund eller katt. När Johnnys plågoandar utfrågades om mobbningen, sa de att de gjorde det för att det var skoj.” (Olweus, 1999 s.10). Mobbning kan se olika ut, de drabbade kan bli ärrade för livet och påverkas även i vuxen ålder. Ett barn som sover dåligt, har sämre aptit, presterar dåligt i skolan och inte vill gå till skolan kan vara signaler på att det är eleven som utsätts för mobbning. Mobbning sätter spår och om kränkningarna pågår under lång tid kan det påverka självkänslan. Vi har förmodligen alla på ett eller annat sätt upplevt mobbning och kränkande behandling. Inte minst kan skolan vara en slags arena för detta och kan vara utmanande för skola och fritidshem att hantera. Under mina verksamhetsförlagda perioder har författaren sett olika former av trakasserier. Enligt Persson (2018) beskrivs mobbning och kränkande behandling som lidande för den utsatta individen där man blir utsatt för verbala, psykiska och fysiska handlingar.
Gun-Marie Frånberg (2003) hävdar att mobbning och våld i skolan är ett stort problem i Norden. Frånberg beskriver vidare att de nordiska länderna bör finna strategier i ett gemensamt arbete för att bekämpa mobbning, rasism samt övriga kränkningar. Dessa strategier kan utföras genom en uppbyggnad av ett nätverk samt formulering av
handlingsplaner. Mobbning anses vara ett föränderligt fenomen enligt Wingborg (2011). De flesta som blir mobbade blir det under en begränsad tid men en relativt stor grupp elever blir utsatta för mobbning någon gång under sin skolgång. I Sveriges 4700 grundskolor är dock omkring 13 000 elever utsatta för varaktig mobbning. Det motsvarar två till tre elever i en svensk genomsnittsskola med 191 elever. Dessa elever är mobbade trots olika insatser för att åtgärda och förebygga. Enligt Wingborg (2011) visar Skolverkets utvärderings enkätsvar från utsatta elever att förövarna vanligtvis går i samma klass med andra elever. Ingen ska behöva utsättas för mobbning eftersom det kan få svåra konsekvenser för den drabbade som kan följa med livet ut. Studiens syfte är att försöka få en större förståelse och inblick för hur
fritidslärare konkret jobbar med mobbning och utanförskap inom fritidshem samt vilka svårigheter och hinder de stöter på i arbetet. I studien kommer fritidshemslärare att intervjuas för att ta reda på hur de uppfattar och jobbat med mobbning samt vilka hinder och svårigheter som finns i arbetat mot mobbning.
5
2. Bakgrund
Studien belyser initialt begreppet mobbning och dess historia. Vidare redogörs för möjliga konsekvenser av att bli utsatt för eller utsätta någon för mobbning följt av presentation av styrdokument samt framgångsfaktorer för arbete mot kränkande behandling och mobbning på fritidshem (i skolan).
2.1 Vad är mobbning
Peter Paul Heinemann introducerade begreppet mobbning i Sverige år 1969. Detta gjorde han i tidskriften Liberal debatt och använde sig då av ordet mobbning, tidskriften hade ett
temanummer om apartheid. Författaren ansåg att apartheid inte var ett politiskt system, utan handlade i grund och botten om attityd som byggde på åtskillnad och främlingskap. Vidare gav Heinemann olika exempel på hur mobbning kan te sig bland barn och jämförde med fåglarnas beteende där en grupp individer kunde attackera individer av annan art. Detta kallade han för mobbning vilket härstammar från engelskans mob (Höjer, 2011).
Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen (Skolverket, 2021). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar barns värdighet och självbild och strider emot principen om allas lika värde. Makt och förtryck har ett samband med kränkningar (Dahlkwist, 2010).
Under perioden 2008–2010 har forskare på uppdrag av Skolverket utvärderat grundskolors arbete mot mobbning. I Skolverkets utvärdering av mobbning ingår det sex typer av handlingar som klassificeras som mobbning. Att knuffa/fasthålla, att hota med stryk, slå/sparka, håna, ryktesspridning samt att utfrysa eller utstötta. De tre förstnämnda utgör en fysisk form av mobbning, de tre sistnämnda utgör en social form av mobbning. Elever som vid något tillfälle råkar ut för dessa handlingar klassificeras som kränkta. Elever som blir kränkta vid flera tillfällen där kränkningar i form av slag eller skada där både fysisk och social mobbning förekommer klassificeras som mobbade. Utvärderingen visar även att pojkar i
6
större utsträckning blir utsatta för fysisk mobbning, jämfört med flickor som tenderar att bli utsatta för social mobbning (Wingborg, 2011).
Ett barn kan bli utsatt för flera olika kränkningar, till exempel misshandel, uteslutning och elaka kommentarer. Mobbnings begreppet synliggör att det finns ett mönster i de kränkningar som barnet utsätts för (Wingborg, 2011).
2.2 Möjliga orsaker till att mobbning uppstår
Det har sedan en längre tid arbetats med att beräkna mobbningens omfattning samt varför mobbning sker. Individualpsykologiska forskningsinriktningen har arbetat med att fastställa orsakerna till att man blir en mobbare och varför andra blir offer. Resultaten som redovisas beskriver specifika drag både hos förövaren och offret (Frånberg & Wrethander, 2011). Dessa forskningsresultat stämplar elever där de utpekas som en del utav problemet.
Stämplingen av elever kan i efterhand utvecklas till självuppfyllande profetior som indirekt leder till stereotypiska kategoriseringar. Dessa kategoriseringar utgör en form av
institutionaliserad mobbning, där det blir lättare att hantera problem som uppstår när
syndabockar kan utpekas och åtgärder kan vidtas mot enskilda elever. Detta i sin tur kan leda till konsekvenser för elevernas självuppfattning och självkänsla (Frånberg & Wrethander, 2011).
2.3 Möjliga konsekvenser av att bli utsatt för eller utsätta någon för mobbning
Frånberg & Wrethander (2011) hävdar att den som blir utsatt för mobbning har en risk för att hamna i allvarliga problem. Dessa problem beskrivs vara ångest, depression samt
självmordstankar. Vidare beskrivs allvaret med skolans arbete mot mobbning, samt hur viktigt det är att skolan arbetar med evidensbaserad forskning som kartlägger problemen för elever som blir utsatta för mobbning. Odd Lindberg (2007), forskare i socialt arbete, som beskriver hur barn som utsätts för mobbning bildar skamkänslor inom sig själva. Detta menar Lindberg (2007) kan vara en förklaring till att elever inte vågar prata med vuxna angående sin utsatthet. Om man berättar om sin utsatthet för andra bekräftar man sin exkludering från gemenskapen. Skammen av att känna sig underlägsen och svag är bidragande faktorer som leder till ångest och depression (Frånberg & Wrethander, 2011). Fors (2007) betraktar mobbning som destruktiva maktrelationer. Hon menar att mobbning ger allvarliga skador hos den som blir utsatt men även den som utför mobbningen. Att omfatta mobbningens skador är svårt, sannolikheten är stor att det skadar människans självbild. Fors (2007) påpekar även att forskning om unga människor visar att 90% av människor som har försökt att begå självmord har haft erfarenheter av mobbning. Forskare har även lagt fokus på vad framtida konsekvenser
7
av mobbning kan resultera i och det visar sig att det finns en stor risk att de som blir utsatta eller utsätter någon för mobbning hamnar i kriminalitet. Olweus (1991) menar att 60% av mänskor som har utsatt andra för mobbning har begått kriminella handlingar i vuxen ålder.
2.3 Styrdokument
Enligt Skolverket (2021) framkommer det stora variationer mellan de undersökta skolornas resultat i förebyggande av mobbning. Det framkommer att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Vidare finns att läsa att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Målet är att varje elev ska kunna utrycka medvetna etiska ställningstaganden
grundande på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Som mål beskrivs även respekt för andra
människors egenvärde och att skolan tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling. Skolans mål är också att varje elev kan leva sig in och förstå andra människors situation.
2.4 Framgångsfaktorer för arbete mot kränkande behandling och mobbning på fritidshem (i skolan)
Enligt resultat av utvärdering av metoder mot mobbning i skolan som Skolverket (Wingborg, 2011) har gjort framkommer att det finns stora variationer mellan de undersökta skolorna när det gäller hur framgångsrikt de lyckats motverka mobbning. Nedan redogörs för de strategier som enligt utvärderingen har visat ha god effekt i att minska mobbning i skolan.
Att ha regelbunden uppföljning och utvärdering av elevernas situation gällande kränkningar lyfts som ett effektivt sätt att minska mobbning om resultaten används för att utveckla och justera skolans arbete mot mobbning. I praktiken innebär det att skolan kontinuerligt genomför kartläggningar av den egna verksamhetens organisation och arbetssätt. Även barnens och elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt deras uppfattning om
förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska kartläggas. Tydligt framtagna analyser av kartläggningen och utifrån det arbeta fram konkreta mål för vad som behöver göras och av vem är av stort värde. När man delger specifika personer ansvaret att
8
genomföra åtgärder samt följa upp dessa säkerställs att arbetet följs upp i högre grad (Wingborg, 2011).
Vidare beskriver Wingborg (2011) hur åtgärder för mobbare och åtgärder för mobbade är ett sätt att minska mobbningen. Det innebär i praktiken att det ska finnas tydliga rutiner för hur skolan ska hantera mobbare, som exempelvis hur samtal ska gå till med mobbaren samt hur samtalen ska följas upp på bästa sätt. Långsiktigt ska beskrivna åtgärder bidra till att ge mobbaren insikt om sitt agerande. Avseende den mobbade, ska personalen ha god kännedom om de rutiner som finns gällande misstänkt mobbning. Personal ska kunna få stöd utifrån utarbetad rutin vid samtal med den mobbade. Det är viktigt att veta vilken hjälp och stöd den mobbade eleven kan få. När kränkningar har inträffat finns det värde i att samla eleverna i ett i återkommande möten för att få information om mobbningen.
Kooperativa lag bestående av både lärare och personal med specialfunktioner såsom socialpedagoger/specialpedagoger, sjuksköterskor och kuratorer har visat positiva resultat i arbetet mot mobbning. Det framgår att elever som är medvetna om rutinerna som det kooperativa laget jobbar enligt leder till ett eleverna blir mer aktivt medverkande i det förebyggande arbetet även om de själva inte ingår i det kooperativa laget. Skolorna har olika benämningar på sådana lag, exempelvis; antimobbningsteam, trygghetsteam etcetera. Detta är effektivt för att minska mobbning av framför allt pojkar (Wingborg, 2011).
Elevernas engagemang i det förebyggande arbetet anses relationsfrämjande och
trygghetsskapande. Det kan handla om att elever med stöd av och i samarbete med personal verkar i olika instanser för att skapa en god atmosfär, som i ett elevcafé. Det handlar inte om enbart enstaka tillfällen utan ett mer långsiktigt arbete med sikte på att ständigt jobba för att upprätthålla ett trivsamt klimat i skolans olika miljöer. Utbildning av personal leder till utökad förståelse för mobbning och kränkningar och till effektivitet i arbetet att hantera förekomsten av det. Att ha större kunskap om olika insatser mot mobbning motiverar elever och personal i antimobbningsarbetet. En av skolorna som undersöktes beskrivs ha ett väl utarbetat
”rastvärdssystem” som innebär att personalen bär gula västar och består av såväl lärare som städpersonal och även vaktmästare. Rastvärden ser inte bara till barnen utan gör även aktiviteter tillsammans med barnen. Hela skolgården hålls under uppsikt då den delades in i olika ansvarsområden. Relationsfrämjande insatser mellan elever minskar mobbningen då kontakten mellan eleverna förbättras i sådana vilket kan implementeras både i klasserna och
9
mellan årskurser. Relationsfrämjande insatser har visat sig resultera i känslor av gemenskap och tillhörighet och kan exempelvis vara en temadag, fotbollsskola, med mera (Wingborg, 2011).
Vidare lyfts att dokumentation av enskilda mobbningsärenden bidrar till att minska
mobbning. Det anses väsentligt att ha en systematisk dokumentation kopplat till utvärderings- och uppföljningssystemet. Skolornas erfarenhet talar för att det är viktigt att det framkommer vem som ansvarar för vad, vad som ska finnas med i dokumentationen och för vem det sker. Ordningsregler som har arbetats fram tillsammans med eleverna har visats ha ett större genomslag vid efterlevandet av reglerna som gäller för alla. Även disciplinära strategier som tydligt redogör för de konsekvenser det får om reglerna inte följs har visats vara effektiv i arbetet mot mobbning. Det framgår att de disciplinära åtgärderna inte får ses som ett straff utan mer som en möjlighet att hjälpa och få eleverna att förstå reglerna och varför det är viktigt att de följs. Exempel på disciplinära åtgärder är utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Sammantaget har utvärderingen visat att vissa skolor har lyckats eliminera eller minska mobbningen medan andra har lyckats mindre bra. Det slås fast att det inte finns någon enkel lösning för att få bort mobbning och att det krävs ett systematiskt arbete och gott skolklimat men också att skolorna använder fler effektiva insatser för att skolorna ska bli framgångsrika i sitt arbete mot mobbning (Wingborg, 2011).
Utvärderingen har även gett kunskap om vilka metoder som inte fungerar som effektiva verktyg i arbetet mot mobbning. Dessa insatser är vanliga inom skolorna och har visat att de dessutom kan leda till ökad förekomst av mobbning. Relationsfrämjande insatser mellan lärare och elev och föräldrainformation är ett exempel på insatser som saknar effekt. Utbildning av föräldrar i mobbningsfrågor har ingen effekt men det slås fast att skolans kontakt med föräldrar till mobbare och mobbade är väsentlig. Det framgår vidare att just pojkar som aktörer som ska har rollen som bland annat observatörer, rapportörer och kamratstödjare är kontraproduktivt. Det diskuteras att detta kan ha sin förklaring i hur man utser en kamratstödjare. Det handlar om att valet kan vara ett popularitetsval och den elev/elever som väljs inte har förmåga att hantera uppgiften de blir tilldelade eller att de dessutom själva kränker andra. Det kan även förekomma kränkningar under proceduren som kamratstödjare väljs.
10
Kamratstödjare kan själva dessutom bli utsatta för kränkningar och mobbning just på grund av deras roll. Risken med att utse specifika elever som kamratstödjare är att andra tar en mindre roll i arbetet mot mobbning. En tredje insats som bedöms vara ineffektivt är medling. Det tros bero på att metoden är utformad för att kunna hantera/lösa konflikter mellan två jämnstarka parter medan mobbning utmärks av en ojämn relation där en eller flera elever har övertaget av en annan elev (Wingborg, 2011).
11
3. Syfte
Studiens syfte är att undersöka fritidslärarnas erfarenheter i arbetet mot mobbning.
Frågeställningar
• Vilka erfarenheter har fritidslärare av mobbning?
• Vilka metoder anser fritidsläraren vara framgångsrika i arbetet mot mobbning? • Vilka utmaningar och möjligheter beskriver fritidslärare i arbetet mot mobbning?
12
4. Metod
Initialt inleds avsnittet med en beskrivning av vald metod samt forskningsetiska principer som studien utgår från följt av en beskrivning av urval, genomförande, bearbetning av intervjudata, etiska överväganden och slutligen reliabilitet och validitet.
4.1 Val av metod
Enligt Backman (2008) kan verkligheten ses som en kulturell, individuell och social konstruktion med det kvalitativa arbete som grund. Det grundläggande är att studera och förstår hur omgivningen uppfattas och tolkas av individen. Vidare lyfter han att det kvalitativa perspektivet alltid används inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområdet. Forskaren intresserar sig för hur individen uppfattar, strukturerar och tolkar sin omgivning i relation till individens tidigare kunskaper och erfarenheter. Intresset för kvaliteter och
egenskaper av ett visst fenomen utgör grunden för den kvalitativa metoden (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002).
Kvalitativ metod kan identifieras som en flexibel metod vilket ska medföra att få en insikt i hur ett få antal fritidslärare ser på mobbning. Genom att använda intervjuer är det lättare att förstå och förmedla informanters egna upplevelser. Metoden kan ge ny kunskap, bekräfta befintlig kunskap i ämnet eller skapa andra frågeställningar. Kvalitativ forskning kan användas som ett sätt att beskriva komplexa sociala situationer. Det öppnar dessutom för möjligheten att på ett riktigt och nyanserat sätt beskriva sociala nyanser i samhället. Eftersom syftet med studien inte ämnar generella slutsatser kring själva ämnet utan ta del av
fritidslärares erfarenheter lämpar sig kvalitativ metod bäst till undersökningen (Ahrne & Svensson, 2015).
Under en intervju finns möjlighet att anpassa intervju och möjlighet att ställa följdfrågor, tolka kroppsspråk. Dessa frågor rör framför allt människors upplevelser av olika saker eller deras syn på verkligheten. Det finns ett intresse av att beskriva, förklara och tolka (Ahrne & Svensson, 2015). Även Kvale (2009) skriver att en kvalitativ forskningsintervju har som utgångspunkt att synliggöra människors grundläggande reflektioner, erfarenheter samt undringar. Ahrne & Svensson (2015) menar att intervjuer är centralt för väldigt mycket samhällsvetenskaplig forskning. Genom att fråga andra människor om exempelvis vad de gör eller hur de upplever ett fenomen kan forskare och studenter få de nödvändiga kreativa uppslagen till sitt fortsatta arbete. Intervjuer kan användas för en mängd olika syften. Genom
13
att intervjua ett antal personer som är delaktiga i en social miljö av något slag en organisation, en stadsdel, en subkultur, ett socialt nätverk etcetera får man efter hand insikter om
förhållande som råder i denna miljö. Intervjuer är ett sätt att samla kunskaper om sociala förhållanden, men givetvis kan även frågor om enskilda människors känslor och upplevelser vara av intresse (Ahrne & Svensson, 2015). Sammanfattningsvis ligger det styrka i att intervjuer möjliggör att få mycket material om man utgår från kvalitativt orienterade intervjuer.
4.3 Urval
Ahrne & Svensson (2015) menar att frågeställningen är helt avgörande för vilken grupp eller vilka grupper av människor som är intressanta att intervjua. Denna studie utgår från ett godtyckligt urval som beskrivs vara ett strategiskt urval då det finns en medvetenhet om de som väljs ut till att delta i studien. Den målgrupp som intervjuats är fritidslärare på olika skolor där de jobbar med elever från olika bakgrunder och i miljöer där mobbning kan förekomma. Eftersom studiens syfte var att studera hur lärare arbetar med mobbning i
fritidshem var det viktigt att just fritidslärare intervjuades för att få ta del av deras upplevelse av arbetet mot mobbning i skolan. Tre fritidlärare intervjuades och informanterna har olika åldrar, kön och etnicitet. Urvalet av respondenter gjordes i tre olika skolor (bortfall av två skolor). Förfrågan skickades via e-mail direkt till utvalda fritidslärare. De valdes genom personlig kännedom som etablerades utifrån tidigare perioder av genomförd
verksamhetsförlagd utbildning. Från början var tanken att 5 fritidslärare skulle deltaga men två fick ställa in. Syftet med studien är inte att generalisera utan att undersöka fritidslärarnas uppfattning om studiens forskningsfrågor.
Respondenterna som är med i studien är avidentifierade och tilldelades fingerade namn enligt tabell nedan för att säkerställa deras anonymitet.
Tabell 1.
Namn: Skola: År inom yrket
Vera A 5
Stina B 7
14 4.4 Genomförande
Fritidslärarna kontaktades ungefär 2–3 veckor innan intervjun genomfördes. Efter att urvalet bestämdes togs intervjufrågorna fram. För att kunna säkerställa frågorna genomfördes en testintervju på en utomstående för eventuella synpunkter och korrigering. Inga korrigeringar ansågs nödvändiga. I e-postmeddelandet som skickades ut till fritidslärarna informerades de om att intervjun var frivillig och de kunde avbryta sitt deltagande (Bilaga 1). Det gavs information om att intervjuerna skulle spelas in och att de skulle vara anonyma i studien, varken skola eller informantens uppgifter skulle uppges. I e-postmeddelandet gavs även information om vad studien skulle handla om och att de hade möjlighet att ta del av studien när den var klar. Fritidslärarna fick vidare information att de hade möjlighet att själva välja mötesplats som de kände sig bekväma med, att genomföra intervjun via videosamtal uppgavs också vara en möjlighet. Efter att kontakt etablerades och de fått ta del av informationen bestämdes tid och plats för genomförandet av intervjun. Initialt kontaktades 5 fritidslärare men 2 fick ställa in på grund av sjukdom. Samtliga fritidslärare som tackade ja till intervjun ställde upp på att träffas, varav 2 på deras arbetsplatser, den tredje på ett fik. Fördelen med att genomföra intervjun på av informanterna vald plats var att miljön för informanterna var trygg och säker som de kände till.
Ahrne & Svensson (2015) lyfter att värdet av personligt möte ligger i möjligheten att kunna förmedla engagemang, intresse och funderingar på ett sätt som kan vara svårt i ett digitalt möte. En del av forskarrollen i själva intervjusituationen handlar om etiska aspekter som att vara human, sensitiv, empatisk och förstående. Intervjuerna inleddes med vänliga
hälsningsfraser och lite allmänt prat för att ”bryta isen”. Detta var inget som spelades in utan mer ett sätt skapa förtroende för respondenten. Intervjun startade sedan med att presentera studiens syfte
Frågorna som ställdes var av öppen karaktär och utgick från studiens syfte. McMillan & Wyers (2010) påtalar att intervjuer ger studien en verklighetsförankring om de består av öppna frågor och ger utrymme att redovisa för känslor, värderingar och åsikter. Fördelarna med de öppna frågorna är att informationen som fås fram är viktig då uttryck för attityd, erfarenheter och känslor avspeglas i språket. Det ges även möjlighet till fördjupade svar. Frågorna som ställdes utgick från intervjuguide. I stort sett ställdes frågorna i den
ursprungliga ordalydelsen och det ställdes olika följdfrågor beroende på de svar som respondenterna gav. Enligt Bryman (2002) är det av stort värde att använda ett begripligt
15
språk som passar intervjupersonen och inte ställa ledande frågor. Respondenterna ska genom intervjun känna att intervjupersonen är aktiv och engagerad under samtalet, det är även av värde att ge utrymme för eftertänksamhet och tid när frågor ställs (Bryman, 2002). Efter genomförandet av intervjun fick respondenten möjlighet att ställa eventuella frågor.
4.2 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skildrar fyra huvudkrav för att upprätthålla en god forskningssed. De fyra huvudkraven är informations-, samtyckes-, konfidentialitets-, och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).
Forskningsetikens etiska principer innebär att forskaren värnar om deltagarna i studien genom att beskydda deras mänskliga rättigheter, integritet, hälsa och säkerhet. De involverade i studien ska inte ta skada, deltagandet är frivilligt samt att skyddandet av deltagarnas identitet är av högsta prioritet. De medverkande ska vara informerade och vara medvetande om deras roll i studien och hur uppgifterna behandlas. Det insamlade materialet får inte brukas som underlag för annat än den forskning som den syftar till. Exempelvis får inte uppgifterna användas till kommersiella syften eller som beslutsunderlag för olika myndigheter (Vetenskapsrådet, 2017).
Enligt Kvale (1997) finns det inga bestämda regler för hur man ska genomföra en intervju, men det finns riktlinjer såsom att bekräfta samtycke, konfidentialitet och konsekvenser. En intervjuundersökning är ett moraliskt företag: det personliga samspelet i intervjun inverkar på den intervjuade, och den kunskap som frambringas genom intervjun inverkar på vår förståelse av människans situation (Kvale, 1997).
Forskningen bör följa etiska aspekter avseende urval av informanter, bemötande i
intervjusituation och i rapporteringen av undersökningen, respekt och tolerans, omsorg om informanten (Ahrne & Svensson, 2015). Fritidslärarna blev kontaktade innan studien per e-mail där de fick information om studiens syfte samt att deltagandet var frivilligt. Även vid tillfället för intervjun fick de muntlig upprepad information om studiens syfte samt att
deltagande var frivilligt, att materialet som samlas in, ljudinspelningar och namn inte kommer att avslöjas och att materialet som enbart kommer att användas för forskningens syfte. Det säkerställdes att det fungerade att spela in innan inspelandet påbörjades och därefter bads om samtycke för att spela in.
16 4.5 Bearbetning av intervjudata
Vid bearbetning av materialet har innehållsanalysmetod använts för att dra slutsatser om innehållet. Målet för analysen är att finna den fråga som den transkriberade texten svarar på och dela in i kluster. Analysen bör ge svar på hur den subjektivt kan berättade historien och bli samhällsvetenskapligt intressant kunskap (Ahrne och Svensson 2016). Det lyfts att analysprocessen bör skilja materialets behandling från dess tolkning. Initialt bör man skapa sig en förståelse för sin insamlade data.
Innehållsanalysen möjliggör att kunna bearbeta det insamlade materialet på ett systematiskt sätt, vilket medför en inblick i teman. För att på ett mest effektivt sätt svara på
frågeställningarna som studien ställer utformades en kodningsmall där det insamlade
materialet sorteras in under olika teman. Det kodades med siffror där varje siffra presenterade ett ämne (Bryman 2002).
Analysprocessen påbörjades initialt med att försöka få en förståelse och en helhetsbild av det insamlade materialet. Detta gjordes genom att varje intervju lyssnades igenom efter tillfället för intervju och transkriberades. Därefter gicks materialet igenom ett flertal gånger och material som inte var relevant för studiens syfte sorterades bort. För att kunna urskilja liknelser och skillnader i materialet skapades sifferkoder utifrån de insamlade texterna vilket är en väsentlig del i arbetet då ny information kan tydas och vara till värde för studiens forskningsfrågor och material som inte har något värde för intervjun kunde sorteras bort (Ahrne & Svensson 2015). Det kvarvarande materialet delades sedan in i tre
innehållsområden utifrån intervjuguidens frågeområden, som fritidslärarnas upplevelse av mobbning, framgångsrika faktorer i arbetet mot mobbning samt förbättringsområden i arbetet mot mobbning. Därefter identifierades meningsenheter som kondenserades och
kategoriserades under aktuellt ämne. Detta tillvägagångssätt upplevdes som effektivt. Några av intervjuerna gav mer uttömmande material vilket har resulterat i att någon respondent lyfts fram mer.
4.6 Reliabilitet och validitet
Med reliabilitet menas hur pålitlig och grundliga resultaten är i en studie. Studiens tillförlitlighet grundar sig på hur undersökningen genomförs och hur pass utförlig
undersökningen är, validiteten avgörs av vad som undersöks i studien. Förutsättningarna för hög validiteten är väl utformade frågor och genomförande (McMillan & Weyers 2010).
17
Trovärdighet hos forskning bygger på att forskningen är systematisk, noggrann och rigoröst gjord och att detta kan visas för läsaren. Det förutsätter att forskaren är väl insatt, kan metoden och har erfarenhet av att arbeta med den. De etiska aspekterna, att vara human, sensitiv, empatisk och förstående är en del av forskarrollen i själva intervjusituationen (Ahrne & Svensson, 2015). För att uppnå trovärdighet i studien är det viktigt att formulera frågor på rätt sätt. Att samtliga intervjuerna utgick från intervjuguiden säkerställdes att frågorna har ställts på ett jämförligt sätt. Genom hela studiens gång har fokus legat på att ständigt återgå till forskningens syfte samt forskningsfrågor för att säkra att studien håller sig till det ämne den avser mäta.
Efter att intervjuerna genomfördes transkriberades materialet och ljudinspelningen lyssnades igenom på nytt för att säkerställa transkriberingsreliabiliteten. Fritidslärarna fick information om att de kunde ta del av materialet för eventuella feedback och eventuella tillägg, ingen av de medverkande uppgav att de ville detta. Under intervjun gavs information om att ljudfilerna skulle raderas så snart transkriberingen var klar. Enligt Bryman (2002) underlättar
transkribering en noggrann analys av vad respondenterna sagt samt möjliggör genomgång av materialet upprepade gånger. Fördelen med att lyssna och gå igenom materialet var att tillfälle gavs för att i lugn och ro analysera underlaget och även uppmärksamma sådant som inte gjordes under intervjutillfället.
Vad som kan bli problematiskt i kvalitativa studier är den stora möjligheten att
intervjupersonerna väljer att utelämna information som inte är socialt önskvärd och därmed uttrycker något som socialt accepterat eller politiskt korrekt. Det är då upp till forskaren att gå tillbaka till frågeställningar och intervjuguide samt fundera över intervjuns kontext (Wibeck, 2000). Frågorna i intervjun utgår från studiens frågeställningar, frågorna är av öppen karaktär (Bilaga 1).
18
5. Resultat och analys
Denna del av studien kommer att presentera resultaten som har kategoriserats utifrån kluster för att tydliggöra materialet som har insamlats. Rubriken: Lärarnas upplevelse av mobbning i skolan svarar på den frågeställningen. Efterföljande rubriker svarar studiens andra och tredje frågeställning: Stora barngrupper, brist på tid och oklarheter i hanteringen av mobbning, Samarbete kollegor emellan och förebyggande arbete, Elevers medverkan och
Utvecklingsområden.
5.1 Lärarnas upplevelse av mobbning i skolan
Fritidslärarna har enligt intervjumaterialet alla sett/hört mobbning i olika former samt sammanhang i arbetet samt identifierat vad de anser att mobbning är. De berättar att mobbning är mer tydlig bland mindre barn utifrån verbala och fysiska kränkningar. Bland äldre barn kan det vara svårare eftersom mobbningen kan vara mer subtil och mycket svårare att upptäcka då det kan handla att barn visar sitt ogillande genom miner, gester eller på andra sätt som är svåra för lärarna att upptäcka eller sker bakom deras rygg. Nedan redovisas Veras svar:
När det gäller yngre barn kan man lättare märka när någon är utsatt tycker jag. Det kan vara vid raster att man visar verbalt eller fysiskt sitt ogillande typ genom slag, sparkar eller elaka ord. Sen när det gäller äldre elever kan mobbning ske mer subtilt liksom. Det kan handla om att man fryser ut någon, uppmärksammar inte den utsatta med flit. Eller så gör man det på ett negativt sätt genom olika miner, gester, man baktalar men det kan också vara fysisk misshandel som nyp, slag, knuffar osv.
Stina uppger att man i den skolan hon är verksam i har uppmärksammat mobbning som utanförskap där man haft fall av elever som varit ensamma på exempelvis raster. Hon berättar även att man ändå har väldigt få fall av fysisk mobbning, i alla fall vad hon känner till.
I vår skola har vi diskuterat fall av elev eller elever som är ensamma på raster. Det är ju ett utanförskap genom att eleven som det berör är ofta ensamt och har inte så många vänner och hur dom andra behandlar hen vid olika sammanhang.
Adam lyfter att utanförskap i exempelvis lekar eller någon annan form av aktivitet på rasterna förekommer och kan anses som kränkning eller mobbning. Han anser även att mobbning framför allt sker när förmåga till samspel sätts på prov hos barnen som vid rasterna, då märks det tydligt vilka som har svårt att samarbeta och vilka som gärna sätter över sig andra och har
19
samarbetssvårigheter. Även Vera framför att hon anser att förekomsten av kränkande behandling är mer vanlig när barnen ska försöka samspelas enligt svar nedan:
Jag tycker mig se att det ofta förekommer bråk eller osämja vid raster, speciellt fotbollsplanen när killarna spelar. Vid flera tillfällen har jag hört typ, barnen skrika på varandra, ofta på samma person som missar boll eller annat.
Det hittades likheter i lärarnas svar som anser att mycket handlar om hur man gör och säger saker och vilka ord man betonar och hur man betonar. Det framhävs att orden i sig inte behöver vara av kränkande karaktär utan det kan handla om hur en elev framför dessa. Adam utvecklar;
Det behöver inte vara mobbning bara för att någon skriker till eller liksom uppmanar någon att passa bollen. Det beror nog mest på hur man säger, typ… det är ju skillnad på att skrika argt men passa bollen då förfan... och bara skrika ut passa. Allting beror på hur man säger eller gör saker faktiskt.
Adam tar upp kränkande beteende på nätet som han har hört om vid dialog mellan eleverna och tycker att det är oroande eftersom det är inget som man har koll och mycket svårare att hantera. Han anser att Internet har blivit en plattform för mobbningen som barn kan fara väldigt illa av. Han lyfter ett
exempel på detta.
En gång hörde jag några barn prata med varandra om någon ”selfie” som de ansåg vara ful. Dom skrattade om detta och någon sa att bilden liknade en babian. Nu vet jag inte vems bilden var eller om den det pratades om var en elev hos oss men det är ju oroväckande tycker jag.
5.2 Stora barngrupper, brist på tid och oklarheter i hanteringen av mobbning
De intervjuade menade på att det som försvårar arbetet med mobbning när den väl har uppkommit är att det är ganska stora barngrupper som man hanterar. Samtliga respondenter menar att det är svårt att vara tillgänglig för alla och uppmärksamma kränkning eller
mobbning som sker. Eleverna själva kan ha svårt att berätta om en kränkande behandling eller mobbning som har skett/sker. Detta kan medföra en ond spiral där återkommande kränkningar sker som lärarna har svårt att upptäcka framförallt om den är subtil. Vera menar att
hanteringen av mobbning kräver tid som lärarna inte alltid har och kan medföra brister i hanteringen. Hon berättar att det är bra om en situation där mobbning har förekommit
20
dokumenteras snabbt för att det annars kan missas viktiga detaljer. Att ha tid att göra detta är därför viktigt.
Adam framför att det är ibland svårt att veta hur han ska hantera mer kritiska situationer, hur han ska agera när det förekommer fall av fysisk mobbning. Han beskriver även en rädsla för att agera fel och att det kan vara svårt när en elev får berätta sin del av händelsen, och i värsta fall hitta på en egen berättelse om det inträffade. Han berättar om att han själv har fått slag och sparkar när han har försökt att gå emellan ett fysiskt bråk och att det i efterhand känts oroligt för hur situationen kan ha uppfattats. Nedan citeras Adam:
Jag ser stora svårigheter med när det sker fysisk mobbning för att som lärare i Sverige är vi rädda för att ta i barn, vilket man givetvis inte ska göra ju men ibland så krävs det ju... Och vi som jobbat med barn länge vet liksom att barn kan ta situationer på olika sätt och i värsta fall kan eleven man behövt ta i hitta på typ en story till sina föräldrar eller rektor att den vuxne har varit elak.
Vera och Stina tycker att det teoretiskt sett är tydligt hur mobbning ska hanteras men när det kommer till kritan så är det svårt att efterleva det. Vera uppger att hon saknat stöd för hur hon ska hantera en viss situation och tycker att ledningen gärna vill hantera mobbning smidigt och inte göra det större än nödvändigt kanske till och med förminska. Hon tror att det kan bero på att det är komplicerade frågor som involverar många aktörer, såsom skolans personal,
föräldrar och elever. Det gör det hela lite mer svårhanterligt menar Vera. Det upplevs vara ett problem när ledningen inte är handlingskraftiga i situationer som kräver det. Vera menar att hon önskat att få mer stöd av rektor speciellt i en specifik händelse som hon förklarar nedan:
Vi har haft stora problem med en elev i skolan under en lång tid. Det har påverkat både personal och andra elever på ett negativt sätt där alla på ett eller annat sätt upplevt sig kränkta. Där kan man liksom prata om att det krävs ett tydligt ledarskap... Jag menar fel är fel, hur långt ska det behöva gå för att man ska våga göra något mer än att prata med föräldrar och vid mötet med dom knappast våga säga något. Det har ju gått hur mycket resurser och tid som helst för att hantera detta. Det skulle jag säga är konsekvensen av feg ledning i skolan.
Sammanfattningsvis ses mer eller mindre av samtliga respondenter att tidsbrist, otillräckliga resurser i form av för lite personal och oklarheter i hur man hanterar förekomsten av
21
mobbning som faktorer som försvårar och/eller förhindrar ett effektivare arbete mot mobbning.
5.2 Samarbete kollegor emellan och förebyggande arbete
Det som benämns vara av värde i arbetet mot mobbning handlar framförallt om att samspelet mellan personalen i skolan måste fungera. Även förtroende och stöd från kollegor ses som en viktig faktor, att jobba utifrån en enad front. Adam betonar vikten av samarbete från flera aktörer i skolan och menar att allting blir mer handlingskraftigt när det jobbas på detta sätt. Stina berättar att ett bra samarbete kollegor emellan är väldigt viktigt och att hennes skola har ett elevhälsoteam. Stina citeras nedan:
Vårt elevhälsoteam består av flera olika yrkesroller, lärare, kurator och sjuksköterska. Det är tryggt att man har flera kompetenser för bästa hantering. På så sätt kan vi jobba mer
sammansvetsat och täcka områden inom vår kompetens. Det är viktigt att alla som jobbar i skolan har samma utgångspunkt, och tänker typ ”alla barn är allas barn”.
Det tre fritidslärarna betonade vikten av att arbeta förebyggande med mobbning i tidig ålder och samtliga tog upp skolans värdegrund som något man kontinuerligt jobbar med. Stina menar att värdegrundsarbetet ska vara något som tidigt implementeras i alla klasser och ska genomsyra det dagliga arbetet. Hon tog även som exempel att man har arbetat med
värdegrunden i årskursblandade grupper innan pandemin. Detta för att eleverna ska lära känna varandra, och upplever även att de äldre oftast känner lite ansvar för de yngre som ser upp till dom. Skulle det förekomma mobbing och kräkningar är samtliga fritidslärare överens om att det är viktigt att anmäla detta till skolan, till närmsta chef. Det görs genom att en
kränkningsanmälan fylls i där händelseförloppet beskrivs, vem som har blivit utsatt, vem som har utsatts. Syftet är att skolan sedan ska jobba med detta genom att kontakta vårdnadshavare till båda parter och inleda samtal och jobba förbyggande och ha de berörda eleverna under uppsikt. Efter ett tag görs uppföljning med eleven som har utsatts. Upplevs problemen inte förekomma fler gånger så avslutas ärendet. Skolan ska meddela båda vårdnadshavare att ärendet har avslutats.
Vera menar att man på hennes skola måste dokumentera kränkande behandling/mobbning och informera vårdnadshavare. Sedan följer man upp med eleverna med samtal där de får berätta sin version. Är det en elev som ofta utsätter är det av stor vikt att den får hjälp med att ändra
22
sitt beteende. Det kan vara kuratorsamtal, samtal med rektor och vårdnadshavare. Den som har blivit utsatt ska också få möjlighet till stöd i form av kuratorsamtal och att man följer upp situationen vid ett antal gånger. En annan aspekt som bedöms vara viktigt i hanteringen av mobbningen är relationerna mellan kollegorna. Vera berättade:
Vi lyfter upp eleverna som vi misstänker är utanför eller blir utsatt genom att vi först tar upp det med kollegerna emellan. Och sen med eleven för att se det ur elevens perspektiv. Man kan då sen skriva en kränkningsblankett. Ser vi att någon utsatt elev har påverkats mycket av mobbningen ser vi till att denna elev är under bevakning på exempelvis rasterna men även att eleven får möjlighet att prata med skolkuratorn.
Situationer där hemmet och skola inte möts gör det svårt att komma vidare i enskilda fall berättar två av respondenterna. När skola och hem inte har samma syn på en sak eller händelse, uppstår ”käppar i hjulet” och kan leda till infekterade relationer, vilket anses vara dränerande och göra det mindre roligt att gå till jobbet enligt Vera. Även Adam lyfter att utbildning är viktigt för att föräldrarna ska få en medvetenhet om skolans värdegrund och vad som är ett acceptabelt beteende och vad som inte är det. Han menar att det underlättar att nå fram till föräldrar om de är införstådda med detta. Vidare berättar Vera att det är viktigt med tydlig kommunikation med föräldrarna, att saker inte lindas in, vilket anses leda till förvirring och ineffektivitet av hanteringen av problematiken.
5.3 Elevers medverkan
Att få eleverna engagerade i antimobbningsarbetet tar samtliga elever upp som ett effektivt
sätt att minska mobbning. Stina berättar att skolan hon arbetar på har kamratstödjare. Det innebär att några elever väljs ut för att uppmärksamma kränkningar eller mobbning och kan
fungera som någon eleverna kan vända sig till om eleven av någon anledning inte vill ta upp det med läraren i första hand. Adam menar att det är viktigt att få eleverna att förstå att kamratstödjare inte fråntar andra elevers ansvar att sköta sig och agera utifrån skolans värdegrund. Stina berättar om de temadagarna man har och hur de jobbar med värdegrunden då och har sett engagemang från eleverna.
När eleverna är med och exempelvis utformar spelregler för hur man beter i
skolan/klassrummet så tror jag att det skapas en djupare förståelse för innebörden av värdegrunden som ska genomsyra hela vår verksamhet.
23 5.4 Utvecklingsområden
Samtidigt som respondenterna är enade i sina svar om att mobbningsarbetet i det stora hela fungerar relativt bra och att man egentligen inte haft allvarliga fall av mobbning så har de klart definierat vilka utvecklingsområden som finns för att optimera arbetet mot mobbning eller minska förekomsten av den. Adam menar att skolan behöver anställa mer personal, att det verkligen är sårbart att vara få vilket leder till att det måste ringas in vikarier som kanske inte ens har utbildning. Detta medför att det inte går att säkerställa att de rutiner som skolan har efterlevs vid fall av kränkningar och mobbning.
Stina tar upp att skolan behöver vara mer tydlig i hur personalen ska hantera förekomsten av mobbning på bästa sätt och att rektor behöver göras mer hörd i situationer som kräver ett starkt ledarskap. Samtliga är även positivt inställda till fler temadagar med
24
6. Diskussion
Detta avsnitt kommer att diskutera tre områden som har berörts, fritidslärare erfarenheter av mobbning, metoder som fritidslärarna anser varit framgångsrika i arbetet mot mobbning samt de utmaningar som finns i arbetet mot mobbning. Inledningsvis förs en redogörelse för studiens resultat med utgång från forskning som har presenterats i studien och egna reflektioner kring detta. Detta följs av en metoddiskussion av hur data har analyserats och problematiserats. Avslutningsvis lyfts potentiell framtida forskning.
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling och/eller trakasserier vid upprepade tillfällen, men mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen Skolverket (2021) Enligt Dahlkwist (2010) framställs kränkande behandling som handlingar som nedvärderar barns värdighet och självbild. Respondenterna diskuterade mobbning som något som även förekommer vid enstaka tillfällen och anser att mobbning kan vara enstaka kränkande händelser. Samtliga har en samsyn om mobbning och hur det kan yttra sig i skolan som exempelvis tillfällen av verbalt eller fysiskt våld, men att det inte ses som mobbning förrän det sker upprepade kränkningar.
Det finns ett värde i att diskutera definitionen av mobbning då det kan ske på så många olika sätt. Det finns olika aspekter och handlar även om hur den utsatta upplever en handling. Klart är att kränkande behandling är handlingar som nedvärderar barns värdighet och självbild och strider emot principen om allas lika värde (Dahlkwist, 2010). Det är viktigt för både barn och vuxna att kunna identifiera vad som är vad för att kunna sätta in mer träffsäkra resurser. Mobbning kräver exempelvis större engagemang från skolans personal där elevhälsoteam behöver kopplas in. Oavsett vad man kallar det så är det viktigt att ett barn som mår dåligt får hjälp. Den subtila mobbningen verkar vara svårare att hantera och en respondent lyfter även att kränkande behandling samt mobbing utifrån internet fått en helt ny plattform som är mycket svår att få kännedom om och hantera.
Att tidigt jobba med värdegrunden och på ett effektivt sätt hantera kränkningar och mobbning är av största vikt då det kan få stora konsekvenser under lång tid. Frånberg & Wrethander (2011) diskuterar att mobbning medför att den som blir utsatt löper risk för att hamna i allvarliga problem, såsom ångest, depression samt självmordstankar. Hur stor förlusten blir för samhället när vi tycks ha alltfler som mår dåligt går det att fundera över. En del av dessa
25
unga människors psykiska ohälsa kan vara kopplat till mobbning i skolan. Jag tänker även på familjerna som har barn som drabbas, föräldrarna som tvingas leva med vetskapen om att skolan inte är en trygg plats för deras barn. De familjer som ser att deras barn inte trivs i skolan men inte riktigt förstår varför. Den oro och ångest som dessa personer känner ligger till stor del på skolan att prioritera och lindra/råda bot på. Skolverket (2021) slår fast att alla tendenser till mobbning, kränkande behandling aktivt ska motverkas.
Det är känt att de samhällsekonomiska förlusterna för psykisk ohälsa är något vårt samhälle får betala dyrt för. Fors (2007) lyfter att forskning om unga människor visar att 90% av människor som har försökt att begå självmord har haft erfarenheter av mobbning. Skolans arbete mot mobbning är därför av största vikt. Olweus (1991) menar i sin studie att 60% av mänskor som har utsatt andra för mobbning har begått kriminella handlingar i vuxen ålder. Fritidslärarna framför att stora barngrupper är ett hinder för att uppmärksamma och jobba effektivt mot mobbning. För stora barngrupper innebär i praktiken mindre tid för att hantera kränkande behandling och mobbning.
Intervjusvaren från fritidslärarna tycktes förmedla en syn på ”mobbningsärenden” som att de ansågs vara utanför de obligatoriska arbetsuppgifterna. Jag upplevde en diskrepans i deras egen berättelse. Samtidigt som de framförde att värdegrundsarbetet var något som genomsyrar deras vardagliga arbetssätt så framställdes hantering av mobbning som något utanför de obligatoriska arbetsuppgifterna. Två av lärarna framförde att skolan har tydliga riktlinjer för hanteringen av mobbningen men att det i praktiken vid vissa tillfällen saknats stöd och en viss ovilja att hantera ärenden där mobbning och kränkande behandling förekommit. Lärare berättade även om den upplevda svårigheten att hantera fall av fysisk mobbning och att är oklart hur dessa situationer egentligen ska hanteras (Wingborg, (2011). Vid sådana oklarheter behövs rutinerna för sådana här typer av situationer där fysiskt våld kan förekomma klargöras. Fritidslärarna ska känna sig trygga och att de har befogenhet att hantera en kritisk situation på ett visst sätt. Det är också viktigt att personal ska kunna få stöd utifrån utarbetad rutin vid samtal med den mobbade. Att känna till det stöd som kan erbjudas är väsentligt i arbetet mot mobbning.
Enligt Wingborg (2011) så har ordningsregler som har arbetats fram tillsammans med
eleverna visats ha ett större genomslag vid efterlevandet av reglerna. Detta är något som lyftes av lärare som såg detta som ett effektivt sätt för eleverna att få större kännedom om skolans
26
värdegrund och varför den är viktigt att efterleva. Även kooperativa lag bestående av både lärare och personal med specialfunktioner såsom socialpedagoger/specialpedagoger, sjuksköterskor och kuratorer har visat positiva resultat i arbetet mot mobbning (Wingborg, 2001). Samtliga lärare önskar möjlighet till fler sådana tillfällen då det väckt entusiasm. Kamratstödjare är någon som eleverna kan vända sig till om eleven av någon anledning inte vill ta upp det med läraren i första hand. Odd Lindberg (2007) diskuterar att barn som utsätts för mobbning bildar skamkänslor inom sig själva, vilket kan vara en förklaring till att elever inte vågar prata med vuxna angående sin utsatthet. Kamratstödjare har en viktig funktion i skolan och är relationsfrämjande. Trots att det kan finnas svårigheter i processen att välja ut kamratstödjare finns det ett långsiktigt värde.
Uppföljning och dokumentation av ärenden ses som ett effektivt sätt att säkerställa
efterlevnaden av rutinerna som skolan har för att hantera mobbning. Att skolan jobbar för att värna om den mobbades bästa och genom dokumentation följa upp och utvärdera det
inträffade säkerställer enligt min mening att skolan på ett grundligt sätt jobbar för att få bot på problematiken. Detta tror jag på sikt även ger förebyggande effekter. Kooperativa lag där flera aktörer inom skolan med olika professioner medverkar ansågs också vara ett vinnande
koncept i arbetet mot mobbning. Att både lärare, kuratorer och sjuksköterska är delaktiga i ett mobbningsärende innebär att skolan angriper problematiken från ett helhetsperspektiv. Det är ju ofta så att barn som utsätter andra även själva kan ha någon form av problematik därför är det av yttersta vikt att man får med alla aspekter och vinklar av ett problem för att kunna behandla det optimalt och långsiktigt.
Elevernas egna medverkan i det förebyggande arbetet borde prioriteras och ständigt arbetas med eftersom det är ett arbete på något som jag vill kalla ”gräsrotsnivå”. Att barnen själva får kännedom och djupare förståelse för innebörden av de olika värdegrundbegreppen måste ju ses som nyckeln till en kultur som präglas av god samlevnad och respekt för varandra i skolan. Detta gäller givetvis även personalen, att termerna man använder i värdegrundsarbetet inte bara är något man slänger sig med utan faktiskt förstår och har som utgångspunkt i allt man gör i sin roll som fritidslärare. Rastvärdsystem där fritidslärare gör sig sedd i situationer där kränkande behandling och mobbing tycks lättare förekomma är väsentligt för att skapa en trygghet för barnen. Fritidslärarna lyfte att de ofta har märkt av kränkande behandling i situationer där barnen ska samspela med varandra på framförallt raster och fotbollsplanen. Att det inte enbart är fritidslärare som har denna roll tycks vara ett vinnande koncept och kanske
27
något för fler skolor att ta efter. Detta slår Wingborg (2011) fast i sin utvärdering av effektiva metoder i arbetet mot mobbning. De åtgärder fritidslärarna lyfter som framgångsrika metoder anses enligt min mening i linje med Skolverkets utvärderingsresultat av vad som anses vara bra strategier för att hantera förekomsten av mobbning och kränkande handlingar (Wingborg, 2011).
Metoden som har använts i studien har varit kvalitativ undersökning vilket innebär att reliabiliteten kan vara svår, det vill säga att återskapa situationen och få samma resultat. Det är ganska osannolikt att det är möjligt att få samma svar och uppleva situation på samma sätt på nytt. Utifrån att studiens resultat av framgångsfaktorer i arbetet mot mobbning faktiskt överensstämmer med den forskning som har gjorts och framförs i studien tycker jag att
reliabiliteten kan ses som hög. Gällande validiteten så är den inte så hög i studien eftersom det är ett få antal som har intervjuats men samtidigt anser jag att jag har kunnat få svar på de frågeställningar jag haft och på så sätt har jag undersökt det som studien har avsett att undersöka.
Slutord och vidare forskning
Studien har bidragit med kunskap om hur elevers vardag kan se ut när de utsätts för mobbning. Studien har även med evidensbaserad forskning tagit upp hur skolan kan jobba mot mobbning inom i fritidshem. Fritidslärarna som har intervjuats har berikat studien med deras åsikter samt metoder i arbetet mot mobbning. Studiens syfte har uppnåtts där målet var att hitta lösningar som fungerar mot mobbning samt att få en insyn på hur en fritidslärare hanterar svåra situationer där mobbning sker. En utmaning som skedde tidigt in i studiens arbete var att få tag på villiga fritidslärare som kunde delta i intervjufrågorna. Tanken var att fem fritidslärare skulle intervjuas, dessvärre kunde bara tre delta. Något som hade gett studien en djupare inblick på arbetet mot mobbning hade varit att ha fler fritidslärare som var villiga att intervjuas. Att fritidslärarnas erfarenheter av vad som anses fungera i arbetet mot
mobbning ligger i linje med forskningsresultat anses ändå ge en uppskattning om en viss representativitet.
Tankar som väckts under arbetets gång och som skulle kunna vara intressant att forska vidare på: nätmobbning och nätkränkningar, hur skiljer det sig från vanlig mobbning, hur vanligt är det? När blir mobbning brottslig? Drabbar mobbning flickor och pojkar på olika sätt?
28
7. Referenslista
Ahrne, G, & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2:2. uppl.) Liber. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bjereld, U. & Demker, M., & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap? (2 uppl.). Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Dahlkwist, M. (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar: Verktyg i Värdegrundsarbete. Kunskapsföretaget
Fors, Z. (2007). Destruktiva maktrelationer. I C. Thors. (Red.) Utstöt: en bok om mobbning. Lärarförbundets förlag.
Frånberg, G.M. (2003). Mobbning i nordiska skolor: kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor. Nordiska ministerrådet
Frånberg, G. & Wrethander Bliding, M. (2011). Mobbning: en social konstruktion? (1. uppl.) Studentlitteratur.
Höjer, H. (2011). Så upptäcktes svensk mobbning. Forskning & Framsteg, 7/2011. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Lindberg, O. (2007). Skammen är det värsta. I C. Thors. (Red.) Utstöt: en bok om mobbning. Lärarförbundets förlag.
McMillan, K. & Weyers, J. (2010). Studera smart: så lyckas du med uppsatser och rapporter. Person Education Limited.
Olweus, D. (1986, 1991). Mobbning i skolan: vad vet vi och vad vi kan göra. Liber. Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. (1. uppl.). Rädda barnen. Persson, R. (Red.) (2018, 15 Januari) Mobbning. Hämtad 17 Maj, 2021, från
https://www.1177.se/Jonkopings-lan/barn--gravid/nar-familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/mobbning/
Skolverket. (2021). Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Hämtad 10 Maj, 2021, från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling-mobbning-och-diskriminering
29
Statistiska centralbyrån (1990). Att fråga: om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. (5., [omarb.] uppl.) Statistiska centralbyrån
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Wibeck, V. (2000) Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod: studentlitteratur.
Wingborg, M. (2011). Vad fungerar? resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket.
30
8. Bilagor
Förfrågan om medverkande i intervju
Hej!
Jag heter Fatlum Voca och läser till fritidslärare i Jönköping. Jag skriver ett examensarbete som handlar om mobbning i fritidshem, hur man ser på det och hur man jobbar med det. Jag skulle uppskatta om du ville genomföra en intervju där varken ditt namn eller skolan du jobbar i kommer att tas upp i arbetet. Detta är såklart helt frivilligt och även om du tackar ja kan du ångra dig eller även avbryta intervjun. Jag vore väldigt tacksam för din medverkan. Jag tänker att intervjun kommer att ta maximalt 40 minuter.
Är du intresserad av att ställa upp så kontakta mig så bestämmer vi en tid och plats där vi kan ses. Det går även bra att kontakta mig om du har några funderingar kring intervjun. Vänligen
Fatlum Voca
Intervjumaterial informatörer
- Hur märker du som fritidslärare mobbning? - Hur hanterar du/din skola mobbning?
- Kan du ge exempel på situationer där du har sett mobbning?
- Har du upplevt några svårigheter att hantera en situation där en elev blir utsatt för mobbning, i sådana fall vilka
- Upplever du några hinder för att jobba med problematiken? Om ja, kan du konkretisera? - Vilket stöd är du beroende av för att kunna jobba med/mot mobbning?
Stödfrågor
Berätta mer?
Kan du ge ett exempel på en sådan situation som du har upplevt? Är det något annat du skulle vilja säga?
