Finspång

(1)

a

arbetslivsrapport nr 2006:26 issn 1401-2928

Enheten för arbetsorganisation och utvecklingsprocesser Enhetschef: Göran Brulin

– ett brukssamhälle i omvandling

Förändringar av anställningsstrukturen under 1990-talet Saeid Abbasian och Lena Gonäs

(2)

Förord

Föreliggande rapport har utarbetats inom ramen för Arbetslivsinstitutets gamla forsknings- och utvecklingsprogram ”Kön & arbete” (1999-2005) och enheten ”Arbetsorganisation och utvecklingsprocesser” (ARUT). Fokus i ”Kön & arbete” var då jämställdhet, könssegregering och könsskillnader i arbetsrelaterad ohälsa. Både deskriptiva studier av arbetsmarknaden, arbetsorganisatoriska förhållanden, arbetsvillkor och hälsa hos befolkningen i några av Östergötlands kommuner samt fallstudier av olika karaktär genomfördes.

Stockholm i juli 2006 Göran Brulin

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Introduktion 1

Bakgrund 1

Syfte 1

Teoretiska utgångspunkter ur ett samhällsgeografiskt perspektiv 2

Frågeställningar 3

Metod och material 4

Källkritik 4

Statistiska indelningar 4

2. Sysselsättningsutvecklingen under 1990-talet 5

Sammanfattning och slutsatser 9

3. Förskjutningar i åldersstrukturen 10

4. Bostadsort och pendlare 14

5. Utbildning 17

Slutsatser 19

6. Alstom Power 20

7. Resurscenter Mo Gård 27

8. SAPA AB 31

9. Finspångs kommun 36

10. Sammanfattning och avslutande diskussion 39

Källförteckning 40

(4)

(5)

1. Introduktion

Bakgrund

Förändringarna på arbetsmarknaden under 1990-talet var dramatiska. Från en nivå med mycket hög sysselsättning och låg arbetslöshet förbyttes förhållandena i Sverige under de första åren på 1990-talet snabbt i sin motsats. Byggnadsindustri och exportinriktad

tillverkningsindustri var de första sektorerna som drabbades av sysselsättningsminskningar. Men utvecklingen var inte enbart styrd av konjunkturella förändringar. Sverige var i en djup ekonomisk kris med omfattande budgetunderskott och stora krav, inte minst från ett

kommande EU-medlemskap, på en snabb sanering av den ekonomiska situationen. Den offentliga sektorn, stat, kommuner och landsting genomförde drastiska besparingsprogram (se t.ex. Fritzell, J. & Lundberg, O. 2000). Dessa förändringar innebar i de flesta kommuner besparingsprogram och neddragningar av antalet anställda. Hur dessa besparingar genomfördes varierade mellan olika kommuner (Johansson 2000). Samtidigt med dessa konjunkturella och ekonomisk-politiskt drivna förändringar pågick en underliggande

strukturell omvandling av näringslivet, där de av teknisk utveckling och internationell handel framdrivna förändringarna påverkar produktionsstrukturens sammansättning och storlek. En del talar om den tredje industriella revolutionen andra om det post-industriella samhället eller det kunskapsbaserade informationssamhället (Castels 2001) . Gemensamt för olika skolor och traditioner är att de beskriver och analyserar en samhällsutveckling där tjänsteproduktionen i olika former växer fram medan det traditionella industriarbetet successivt minskar antalet anställda. Samtidigt innebär detta att det sker parallella processer av expansion och kontraktion på de lokala arbetsmarknaderna (Gonäs, Knocke 2004).

Finspång – vårt exempel

Tillverkningsindustri och de mer traditionella näringarna minskar sysselsättningsmässigt medan de tjänsteproducerande verksamheterna tillväxer, om än i en differentierade form, där många av de nya jobben inom tjänstearbete är låglönejobb med låga krav på utbildning eller yrkeserfarenhet (Perrons 2003, 2004). Hur de ovan beskrivna förändringarna egentligen går till varierar naturligtvis starkt mellan olika orter och regioner. Finspång är en ort med en lång industriell tradition. Metallindustri, maskiner och turbiner har förknippats med orten i

generationer. Tekniskt kunnande och en produktion för internationell avsättning har varit en förutsättning för bygden. Finspång utgör samtidigt en del av den betydligt större kommunen Norrköpings lokala arbetsmarknad och är dessutom starkt industridominerad. Industrin svarar för knappt hälften av alla anställda i kommunen och företaget Alstom Power1 med sina knappt 2300 anställda (år 2000) var den största arbetsplatsen i kommunen. På andra plats kommer Finspångs kommun med 869 anställda (år 1999). Långt efter dessa två arbetsplatser kommer små- och medelstora företag där antalet anställda varierar mellan några få till ett par hundra. Syfte

I denna studie har syftet varit att studera förändringen av de anställdas sammansättning i både större och mindre företag och verksamheter i ett modernt brukssamhälle under 1990-talet. Vi har valt Finspång som exempel och kommer med hjälp av offentlig statistik och material från olika företag att studera förändringar i kompetensstrukturen bland de anställda på olika arbetsplatser i kommunen. Studien ingår som en del i projektet Kön och Arbete som

Arbetslivsinstitutet bedrev i Östergötland mellan 2000 och 2005. Ett av syftena med projektet

(6)

var att studera den könsuppdelade arbetsmarknaden och könssegregeringens återskapande mekanismer.

Teoretiska utgångspunkter ur ett samhällsgeografiskt perspektiv

Studien ingår således i ett större arbete med att analysera strukturomvandling och nya

arbetsmarknadsmönster ur ett könsperspektiv (Gonäs red 2005).).Brukssamhällen betraktas av tradition som varande mansdominerade, patriarkalt präglade industrisamhällen (Forsberg 1997). Vi har i den här studien om Finspång mer direkt velat se hur sammansättningen av de anställda med avseende på kön, ålder och utbildningsbakgrund förändrades under 1990-talet i en miljö som under decennier präglats av en mansdominerad verkstadsindustri. En av våra frågor gäller under vilka former som de mer generella samhällsförändringarna får genomslag i denna miljö. Kan vi se förändrade mönster i den traditionella arbetsdelningen mellan kvinnor och män i samband med den strukturomvandlingsfas som vi behandlar. Det är inte så att kvinnor varit frånvarande i de traditionella bruksmiljöerna, de har funnits på andra platser med andra arbetsuppgifter än männen haft. Men i takt med att kvinnors arbetskraftsdeltagande närmat sig männens på nationell nivå har det även naturligtvis inneburit förändringar på lokal nivå.

Tidigare geografiska studier i Sverige visade till exempel att könsrelationerna är av betydelse för hur omvandlingsprocessen går till på en lokal arbetsmarknad och dess resultat (Forsberg 1989, Gonäs 1989, 1991). I våra studier av industriomvandlingen på 1980-talet visade det sig att de kvinnor som befann sig i de lågkvalificerade industriarbetaryrkena hade mycket svårt att få ett nytt fast arbete. När deras arbeten rationaliserades bort var deras alternativa

arbetsmarknad kraftigt begränsad. De fick tillfälliga arbeten inom den traditionella kvinnodominerade sektorn av arbetsmarknaden, i vård- och omsorgsarbete och en kraftig försämrad arbetsmarknadsförankring. Detta tog sig uttryck i att de ”pendlade” mellan

arbetslöshet och tillfälliga arbeten under långa perioder i en slags arbetsmarknadsposition som vi benämnde ”den permanenta tillfälligheten”. Frågan om den lågkvalificerade

yrkesarbetarens framtid och den etablerade könsmässiga strukturen på arbetsmarknaden samspelade på så sätt att de lågutbildade kvinnorna drabbades hårdare än männen av industriomvandlingens konsekvenser. Även senare års internationella forskning pekar på liknande resultat (OECD 2005).

I detta skede och den miljö som vi nu studerar finns krav på hög utbildning och professionellt kunnande inom både den mansdominerade verkstadsindustrin och inom vården och omsorgen, även om de tar sig olika uttryck. Vår ambition är att studera dessa uttrycksformer.

Det finns inga entydiga definitioner på vad kunskapssamhället eller ”the knowledge based society” står för. Begreppen kunskapssamhälle, kunskapsekonomi eller den nya ekonomin har alla kommit att betyda det moderna samhället där kunskap och information är produkter lika väl som insatsvaror i olika verksamheter. Produktionen av idéer och kunskap blir lika viktig som produktionen av varor och de anställda måste vara högutbildade, ha en god yrkesutbildning och vara inställda på vidareutbildning och utveckling (se t ex Castels 2001). Man kan säga att begreppet fortfarande är tämligen otydligt och det finns inte så mycket av empiriska bevis på dess innebörd även om det finns undantag. Likaså saknas det empiriska studier av vad dessa kunskapsgenererade krav ger för resultat på lokal nivå i termer av rumslig differentiering och förändrade arbetsvillkor.

Ökande ojämlikhet och skillnader mellan hög och lågutbildade är en tendens som framträder i den internationella litteraturen (Milanovic 2005; Piketty and Saez 2003; Esping-Andersen, G.,

(7)

Gallie D., Hemerijck, A. & Myles, J. 2002). Skillnader i sysselsättningsnivå mellan olika grupper och ökade inkomstskillnader kan ses som tecken på detta. Dessa ökade skillnader mellan dem som är kvar på arbetsmarknaden och de som är utanför modereras av existerande välfärdssystem. Av den befolkningsenkät som gjordes inom ramen för projektet Kön och Arbete framkom resultat som pekar på denna differentiering och den roll som olika alternativa åldersrelaterade försörjningssystem kom att spela under 1990-talet för de grupper som förlorade sin arbetsmarknadsförankring (Gonäs red. 2005, s. 125).

Att utbildningsstrukturen genomgått stora förändringar, där de yngre kvinnorna har en generellt sett högre utbildning än de unga männen sätter naturligtvis sin prägel på

kompetensstruktur på arbetsmarknaden och vilka jobba som kvinnor och män idag efterfrågar. Samtidigt så sätter den lokala traditionen och miljön normer och regler för beslutsprocesser och människors handlande.

Den brittiska geografen Doreen Massey (1995) beskriver hur resultaten av olika omgångar av strukturomvandling lämnat spår i den lokala produktionens och arbetsmarknadens

sammansättning. Produktionssätt och yrkeskunskaper från olika faser ligger inbäddat i den lokala strukturen och formar den arbetsmarknad som existerar vid varje givet tillfälle. Geografernas bidrag i detta sammanhang har varit och är att studera rumsliga effekter av förändringar i produktionsstrukturen och frågeställningar har handlat om var, när och hur produktionsförändringar leder till att människor förlorar jobben. Den lokala nivån har varit basen för analysen. Massey menade att viktiga drivkrafter för företagens lokalisering var ändrade produktionsprocesser och förändringar i företags sätt att organisera verksamheten. Med detta synsätt blir regionalpolitiska stödåtgärder i traditionell bemärkelse föråldrade och geografiska förhållanden i sig mindre betydelsefulla för företagens val av lokalisering. Det handlar istället om var produktionsförutsättningarna är de bästa för produktion av den givna produkten. Där är yrkeskunnande, yrkesskicklighet och lönenivåer viktiga faktorer.

Sker det då en könsmässig integration på arbetsmarknaden i och med tjänsteproduktionens expansion och den successivt minskande andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri? Arja Tyrkkö använder i slutrapporten från Kön och Arbete projektet (Gonäs ed 2005, s. 68)

begreppen antalsmässig, fysisk, arbetsmässig och social integrering för att särskilja olika typer av integrering och dess innebörder. I den fysiska integreringen kan vi rymma den rumsliga integreringen. En rumslig integrering skulle kunna innebära att kvinnor och män inte bara finns på samma arbetsplats och i samma lokal och gör samma saker utan även ett

komplementärt synsätt där kvinnor och mäns positioner och relationer stödjer varandra i ett vidare rumsligt sammanhang.

Frågeställningar

Finspång är en industrikommun med en tillverkningsindustri som svarar för ca 47 % av samtliga sysselsatta i kommunen (år 2000). Våra övergripande frågeställningar handlar om det moderna brukssamhället och de transformationsprocesser samhället genomgick under 1990-talet? Har arbetskraftens kompetensmässiga sammansättning ändrats och kan vi se några förändringar i den könsmässiga uppdelningen inom sektorer och yrken i samband med 1990-talets omvandlingsprocesser?

Mer specifikt gäller frågeställningarna arbetskraftens sammansättning i företagen och den kommunala förvaltningen under 1990-talet. Hur ser de könsvisa skillnaderna ut avseende utbildning, ålder och bostadsort? För att få svar på dessa frågor har vi vänt oss direkt till företagen.

(8)

Metod och material

I kartläggningen av kompetensförändringen har vi valt två typer av källmaterial. För det första använder vi oss av offentlig statistik insamlad av SCB. Det är uppgifter som företagen lämnar till SCB om åldersstrukturen bland de anställda, kön, utbildningsbakgrund, samt bostadsort. Yrkesuppgifter är inte möjliga att erhålla genom företagsstatistiken. Statistikdatabasen heter RAMS.

För det andra använder vi oss av material som vi fått direkt från de tio största arbetsplatserna i kommunen, de med 75 eller fler anställda. Detta är företagens egna interna statistik och inte helt jämförbar med det material vi erhållit genom SCB. Enligt vår beräkning skulle vår studie därigenom omfatta mellan 90-95% av alla industrianställda i kommunen.

Vår avsikt var inledningsvis att studera utvecklingen enbart i de större företagen och organisationerna. Vi fann dock att detta skulle vara ett alldeles för begränsat ansats. Brukssamhälle definieras inte enbart genom storleken på företagen utan också genom samspelet dem emellan. Det finns en mängd mindre företag som bidrar till kommunens ekonomiska tillväxt. Vi bestämde oss så småningom för att jämföra anställningsstrukturen mellan företag som hade 50 eller fler anställda med dem som hade färre än 50 anställda. Vi fick därigenom en heltäckande undersökning.

Källkritik

En av de stora arbetsplatserna som skulle också ingå i studien var Konsumtionsförening EK (KONSUM) med 320 anställda (år 2000). Trots regelbundna kontakter och påminnelser erhöll vi inga statistiska uppgifter från företaget. Det är anledningen till att företaget inte finns med i den empiriska undersökningen om de stora företagen i Finspång.

För att kunna genomföra vår studie behövde vi statistiska uppgifter som avsåg hela 1990-talet. Det var dock svårt att få fram alla detaljerade uppgifter som vi önskade att få. Vi upptäckte att personal- och statistikansvariga hade svårt att skaffa fram alla uppgifter som vi behövde, dels på grund av att registreringen fram till senaste åren gjordes oftast på papper och inte på dator. Det var omöjligt att få fram uppgifter om utbildningsbakgrund, åldersfördelning och

bostadsort för hela 1990-talet fördelade på kön. Dessa saknades helt enkelt. Huvudproblemet var att företagen dröjt länge med att datalagra sina personaluppgifter. Från ett företag kunde vi endast erhålla uppgifter angående de tillsvidareanställda, vilka utgjorde 90 % av alla

anställda. Ett annat metodproblem var att vi erhöll uppgifter om anställda efter personalkategori och inte yrkeskategori som vi önskade att få.

Statistiska indelningar

Materialet från SCB omfattade uppgifter om alla anställda i Finspång under år 1990, 1995 och 1999. Uppgifterna om utbildningsnivå, ålder och bostadskommun var fördelade på kön och enskilda näringsgrenar (SNI2). För att underlätta vårt arbete slog vi ihop de enskilda näringsgrenarna i ett färre antal men större näringsgrenar. Vi använder i huvudsak den sk 1-siffernivån. (En översikt av de enskilda näringsgrenarna finns i Appendix, bilaga 1). De enskilda kommunerna, är grupperade efter deras kommunkoder. Till exempel betecknades alla kommuner inom Stockholms län (med länskoden 0199) under 1 och kommuner inom Södermanlands län (länskod 0499) samt kommuner inom Östergötlands län (länskod 0599) betecknades under 4 resp. 5. (För bättre översikt se de olika kommun resp. länskoderna i Appendix, bilagan 2).

(9)

2. Sysselsättningsutvecklingen under 1990-talet

Mellan åren 1990 och 1999 minskade sysselsättningen i Finspångs kommun, räknat i antal anställda med drygt 15 procent. Den största nedgången skedde mellan åren 1990 och 1995. Under den perioden ökade antalet anställda enbart inom två områden, transporter och offentlig förvaltning. Som framgår av nedanstående tabell minskade antalet anställda i alla övriga näringsgrenar.

Tabell 1. Antal anställda i Finspång per näringsgren och år.

Antal anställda Näringsgren + SNI kod2

1990 1995 1999

Antal % Antal % Antal % Jordbruk & fiske (01-05) 389 3.6 264 2.8 183 2.0 Utvinning & mineraler mm (10-19) 16 0.1 14 0.1 11 0.1 Trä, massa, papper, mm (20-26) 165 1.5 140 1.5 66 0.7 Metall och maskiner (27-29) 3698 34.2 3506 36.7 4172 45.7 Tillverkning av olika produkter

(30-37)

598 5.5 253 2.7 148 1.6 El, gas, vatten, bygg (40-45) 570 5.3 361 3.8 272 3.0 Handel & hotell (50-55) 906 8.4 718 7.5 717 7.8 Transport & kommunikation

(60-64) 379 3.5 657 6.9 218 2.4

Finans (65-67) 63 0.6 45 0.5 52 0.6

Fastighet, forskning & off. Förvaltning (70-75)

487 4.5 512 5.4 337 3.7

Utbildning (80) 75 0.7 56 0.6 90 1.0

Hälso- & sjukvård (85) 3064 28.3 2733 28.6 2605 28.5 Renhållning, rekreation, mm

(90-99) 171 1.6 144 1.5 176 1.9

Okänd 229 2.1 144 1.5 89 1.0

Summa 10810 100 9547 100 9136 100

Källa: Av författarna bearbetade data ur SCB/RAMS 90, 95 och 99. Uppgifterna avser dagbefolkningen.

Två näringsgrenar har varit dominerande under hela perioden; metall och maskinindustri (27-29) samt hälso- och sjukvård, sociala tjänster (85). Dessa näringsgrenar stod för 63 procent av alla anställda 1990 och 74 procent 1999.

Medan näringsgrenar 27-29 (metall och maskiner) ökat kraftigt i både antal och andel och näringsgrenar 80 (utbildning) samt 90-99 (renhållning, rekrytering mm) har ökat marginellt har andra näringsgrenar haft minskning i antal och andel, vilket även gäller för antalet anställda inom vården. Redan av denna första tabell framträder två viktiga förhållanden, den starka polariseringen av sysselsättningen till två näringsgrenar, och verkstadsindustrins ökade betydelse för sysselsättningen i kommunen.

(10)

Kvinnors och mäns sysselsättning har haft en olikartad utveckling under decenniet. Av

tabeller 2 och 3 framgår att andelen kvinnor av totala antalet anställda i Finspång minskat från 45 % år 1990 till 42 % år 1999. Antalet anställda kvinnor minskade med drygt 1000 personer, vilket motsvarar en minskning med 22 procent under perioden. Männen minskade med 600 anställda vilket motsvarar drygt 10 procent i förhållande till 1990. Av tabellen framgår också att könsuppdelningen varit stabil under perioden. Männen är i slutet av perioden mer

koncentrerade till hela området tillverkningsindustri (näringsgrenar 10-37) än de var i början, 67,5 procent mot 57,3 år 1990. Kvinnorna å andra sidan har haft ett väldigt stabilt mönster. I princip är tre fjärdedelar av alla kvinnor anställda inom någon typ av tjänstearbete både i början och i slutet av perioden. Skillnaden är att det är 1000 färre kvinnor anställda år 1999 än 1990. Nedgången fördelar sig proportionellt mellan industri och tjänstearbete. Männen har kraftig ökat sin sysselsättning inom metall och maskinindustrin (27-29) vilket kompenserat för förluster inom andra industrisektorer. Därtill bör noteras att männens sysselsättning inom byggnadsindustrin halverades under perioden. När det gäller anställda inom jordbruket gällde för både kvinnor och män att antalet minskade kraftigt under perioden, vilket framgår av tabell 2 och 3.

Tabell 2. Antal anställda kvinnor i Finspång per näringsgren och år. Kvinnor Näringsgren + SNI kod

1990 1995 1999

Antal % Antal % Antal % Jordbruk & fiske (01-05) 100 2.0 52 1.3 32 0.8 Utvinning & mineraler mm

(10-19)

10 0.2 3 0.1 4 0.1

Trä, massa, papper, mm (20-26) 52 1.1 37 0.9 26 0.7 Metall och maskiner (27-29) 771 15.7 600 14.7 716 18.7 Tillverkning av olika produkter

(30-37) 198 4.0 112 2.7 66 1.7

El, gas, vatten, bygg (40-45) 54 1.1 37 0.9 21 0.5 Handel & hotell (50-55) 591 12.1 440 10.8 403 10.5 Transport & kommunikation

(60-64)

103 2.1 165 4.0 62 1.6

Finans (65-67) 48 1.0 27 0.7 33 0.9

Fastighet, forskning & off.

Förvaltning (70-75) 203 4.1 168 4.1 139 3.6

Utbildning (80) 49 1.0 37 0.9 58 1.5

(90-99)

101 2.1 89 2.2 102 2.7

Okänd 84 1.7 59 1.4 29 0.8

Summa 4898 100 4084 100 3825 100

(11)

Tabell 3. Antal anställda män i Finspång per näringsgren och år. Män Näringsgren + SNI kod

1990 1995 1999

(10-19)

6 0.1 11 0.2 7 0.1

(30-37)

400 6.8 141 2.6 82 1.5

(60-64)

276 4.7 492 9.0 156 2.9

Finans (65-67) 15 0.3 18 0.3 19 0.4

284 4.8 344 6.3 198 3.7

Utbildning (80) 26 0.4 19 0.3 32 0.6

(90-99) 70 1.2 55 1.0 74 1.4

Okänd 145 2.5 85 1.6 60 1.1

Summa 5912 100 5463 100 5311 100

Tabell 4 visar att antalet företag i Finspång minskade från ca 1000 år 1990 till 730 år 1999 vilket var en minskning på 268 företag (27 % minskning). När det gäller företag med 49 eller färre anställda hade jordbruket flest företag, därefter kom handel och hotell mm samt el, gas, bygg år1990. Dessutom fanns 19% av alla företag i kategorin okänd.

År 1999 hade handel och hotell flest företag följt av näringsgrenen fastighet, offentlig

förvaltning mm samt renhållning, rekreation mm. som ökade kraftigt under perioden. Antalet företag inom de flesta näringsgrenar minskade kraftigt i antal och till viss del i andel jämfört med år 1990 utom fastighet, offentlig förvaltning mm, hälso- & sjukvård, samt renhållning, rekreation mm. Den största ökningen genomgick näringsgren 90-99, renhållning, rekreation mm. Samtidigt minskade okänd näringsgren kraftigt i både andel och absoluta tal.

(12)

Tabell 4. Antal företag i Finspång per näringsgren, antal anställda och år.

Näringsgren + SNI kod Antal företag med 49 eller färre anställda

1990 1995 1999

(10-19)

10 1.0 10 1.3 5 0.7

(30-37)

13 1.3 11 1.4 8 1.1

(60-64)

90 9.2 56 7.1 54 7.6

Finans (65-67) 9 0.9 7 0.9 7 1.0

70 7.2 86 10.9 78 10.9

Utbildning (80) 13 1.3 11 1.4 13 1.8

(90-99)

51 5.2 49 6.2 77 10.8

Okänd 186 19.1 129 16.4 84 11.8

Summa 975 100 788 100 713 100

Näringsgren Antal företag med 50 eller fler anställda

1990 1995 1999

Antal % Antal % Antal %

Metall och maskiner 11 47.8 9 50.0 11 64.7 Tillverkning av olika produkter 5 21.7 2 11.1 1 5.9

El, gas, bygg 1 4.3

Handel & hotell 1 4.3 1 5.6 1 5.9

Transport & kommunikation 1 4.3 2 11.1 1 5.9 Fastighet, forskning & off.

förvaltning

2 8.7 1 5.6 0 0

Hälso- & sjukvård 2 8.7 3 16.7 3 17.6

Summa 23 100 18 100 17 100

(13)

När det gäller företag med 50 eller fler anställda utgjorde näringsgrenar 27-29 (Metall & maskiner) och 30-37 (Tillverkning av olika produkter som t ex kontorsmaskiner mm) som tillsammans mer än 2/3 av alla stora företag i Finspång år 1990. Näringsgren 27-29 (Metall och maskiner) dock stod för knappt hälften av alla företag under det här året. År 1999 var situationen förändrad. El, gas, byggverksamhet samt fastighet, offentlig förvaltning mm fanns inte länge kvar i denna storleksgrupp. En annan förändring var att antal företag i näringsgren 30-37 (Tillverkning av olika produkter mm) minskade kraftigt, däremot ökade antalet

verksamheter inom hälso- & sjukvård. Under det här året stod näringsgrenen metall & maskiner ensam för 2/3 av alla stora företag i Finspång. Hälso- & sjukvård svarade för drygt 1/6 av alla stora företag i kommunen. Antalet företag i denna storleksgrupp minskade med 26 procent mellan 1990 och 1999.

Sammanfattning och slutsatser

1990-talet innebär en polarisering av näringsstrukturen där andelen sysselsatta inom näringsgrenen metall och maskiner ökade, liksom andelen sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Samtidigt skedde en koncentration av antalet stora företag till metall och

maskinindustrin. I samband med dess processer minskade anställda kraftigt i hela kommunen och det var framför allt kvinnorna som var förlorare när många arbetstillfällen försvann. Antal verksamma företag minskade med drygt en fjärdedel under perioden 1990 till 1999, gällande både större och mindre företag.

(14)

3. Förskjutningar i åldersstrukturen

Åldersfördelningen bland de anställda speglar företagens personalpolitik. I företag där det skett en aktiv nyrekrytering och expansion har åldersfördelningen sin tyngdpunkt i de yngre åldersgrupperna. Men en organisation som genomgått uppsägningar och en längre tids anställningsstopp har i allmänhet en åldersfördelning där tyngdpunkten ligger de äldre åldersgrupperna. De sk. sysselsättningsprofilerna brukar illustrera olika gruppers deltagande på arbetsmarknaden ur ett nationellt perspektiv (se Gonäs, Spånt 1997, OECD 2002). För Sveriges del karaktäriseras arbetskraftsdeltagandet för kvinnor och män av det som brukar kallas det ”upp- och nedvända u-et”. Det innebär att det är ett förhållandevis jämnt

arbetskraftsdeltagande över livscykel med en lägre nivå bland de yngre åldersgrupperna när en hög andel studerar och i de äldre åldrarna då individen närmar sig pensionsåldern. En sned åldersfördelningen med en hög andel medelålders bland de anställda inom olika företag och organisationer diskuteras idag som ett problem. Flexibilitet och

anpassningsförmåga relateras till ålder. I följande avsnitt har vi valt att behandla

åldersstrukturen bland de anställda inom näringsgren 27-29 (metall och amskiner), 50-55 (Handel och hotell) samt 85 (Hälso- och sjukvård).

Tabell 5. Åldersstrukturen bland alla anställda inom näringsgren 27-29 (Metall och

maskiner), 50-55 (Handel och hotell) och 85 (Hälso- och sjukvård) fördelade på år och kön. Kategorin 60- omfattar även 65 år och äldre.

Näring sgren År 16-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Totalt Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv 27-29 1990 1995 1999 91 45 32 18 8 12 659 711 680 150 145 126 623 702 934 155 114 181 743 637 738 229 164 163 575 600 822 154 133 195 236 211 250 65 36 39 2927 2906 3456 771 600 716 50-55 1990 1995 1999 28 6 6 63 8 14 93 71 69 129 97 75 49 68 85 100 85 93 69 59 62 147 90 76 35 48 72 103 113 116 41 26 20 49 47 29 315 278 314 591 440 403 85 1990 1995 1999 20 4 8 11 0 22 20 77 58 48 482 347 289 139 107 106 616 522 480 145 146 127 692 684 622 106 123 144 471 537 618 43 37 38 163 136 105 530 475 471 2534 2248 2134

En genomgång av tabellen ovan visar en förskjutning i åldersstrukturen i samtliga grenar och för båda könen under perioden 1990-1999. Förskjutningen mot allt högre åldersgrupper av de anställda och framför allt de kvinnliga anställda i näringsgrenarna ovan och framför allt i 50-55 (Handel och hotell mm) och 85 (Hälso- & sjukvård) är en ny trend i kommunens

näringslivsstruktur.

Andel män och kvinnor i åldersgruppen 16-49 år i näringsgren metall och maskiner var 72 % för båda könen år 1990. Denna andel sjönk till 69 % för män resp. 67 % för kvinnor nio år senare. Dock var ålderssammansättningen Inom denna näringsgren förhållandevis oförändrad i jämförelse med utvecklingen inom de två andra näringsgrenarna.

(15)

Figur 1 visar åldersprofilen för män anställda inom näringsgrenen metall och

verkstadsindustri åren 1990, 1995 och 1999. Motsvarande åldersprofil för kvinnor hade i princip samma utseende.

Figur 1. Anställda män i Finspång inom näringsgrenen metall och maskiner 1990, 1995 och 1990, i procent och åldersgrupp.

Män - Metall och maskiner

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 16-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60+ Åldersgrupp P ro c e n t ₁₉₉₀ 1995 1999

Källa: Av författarna bearbetade ur SCB/RAMS 90, 95 och 99.

År 1990 var inom handel & hotell mm 75 % av män resp. 74 % av kvinnor i åldersgruppen 16-49 Denna andel blev 70 % resp. 64 % år 1999. Figur 2 visar åldersprofilen för kvinnor inom handel och hotell för åren 1990, 1995 och 1999. Här ser vi en tydligare förskjutning mot de äldre åldersgrupperna mellan de tre åren än inom metall och maskinindustrin.

(16)

Figur 2. Anställda kvinnor i Finspång inom näringsgrenen Handel och Hotell 1990, 1995 och 1990, i procent och åldersgrupp.

Kvinnor- Handel och Hotell

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 16-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60+ Åldersgrupp P ro c e n t ₁₉₉₀ 1995 1999

Källa: Av författarna bearbetade ur SCB/RAMS 90, 95 och 99.

Inom hälso - och sjukvården minskade männens andel i åldersgruppen 16-49 år från 72 % till 61 %. Åldersprofilen för kvinnorna inom hälso- och sjukvården framgår av diagram 3. För både män och kvinnor inom hälso- och sjukvården skedde en kraftig förskjutning bland de anställda mot en högra andel i gruppen 50 år och äldre.

Figur 3. Anställda kvinnor i Finspång inom näringsgrenen Hälso- och sjukvård 1990,

1995 och 1990, i procent och åldersgrupp.

Kvinnor - Hälso- och Sjukvård

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 16-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60+ Åldersgrupp P ro c e n t ₁₉₉₀ 1995 1999

(17)

Samtidigt ser vi att det redan år 1990 var en hög andel anställda i åldersgruppen 40-49 år. För kvinnorna sjönk andel i åldersgruppen 16-49 år från 75 % till 66 % från 1990 till år 1999. En mer detaljerade redovisning av utvecklingen för åldersstrukturen för de enskilda

näringsgrenarna finns i Appendix. Sammanfattning och slutsatser

Generellt sett skedde en förskjutning av åldersammansättningen mot en högre andel äldre i de undersökta näringsgrenarna under den tioårsperioden. Detta motsvarar den nationella

tendensen. Samtidigt finner vi att förskjutningarna i ålderssammansättningen varierade mellan näringsgrenarna. Metall- och maskinsektorn hade en jämnare åldersfördelning med mindre förskjutningar mot en högre andel äldre bland de anställda än inom hälso- och sjukvården. Inom den senare sektorn hade både kvinnor och män en markerat högre andel äldre i slutet av undersökningsperioden.

Frågan är då hur företagen hanterat kompetensförsörjningen framöver, eftersom det förefaller ha skett förhållandevis få rekryteringar av yngre personal. Speciellt tydligt är det inom hälso- och sjukvården.

(18)

4. Bostadsort och pendlare

Nedanstående karta visar Östergötlands län och dess kommuner. Den är ett viktigt verktyg för att belysa de anställdas bostadsort, och pendlingsströmmarna till och från Finspång. Kartan visar dessutom hur Finspång geografiskt sett ligger i förhållande till andra kommuner i länet. En genomgång av statistiken visar att trots ökade pendlingsströmmar till och från den lokala arbetsmarknaden i Finspång, har bostadsorten för de anställda fortfarande en nästan lokal profil under slutet av undersökningsperioden. Den absoluta majoriteten av de anställda i Finspång kommer från den egna kommunen under hela 1990-talet. De anställda män och kvinnor i Finspång som var bosatta i själva kommunen i förhållande till de totala anställda visas i tabellerna nedan.

Karta 1. Östergötlands län och dess kommuner.

Källa: Lantmäteriet.

Som framgår av tabell 6 nedan, kommer den absoluta majoriteten av de anställda i Finspång och från den egna kommunen under hela 1990-talet. Det gäller både större och mindre företag. Generellt minskade antal och andel anställda som var bofasta i själva kommunen under perioden, både för män och kvinnor. Dock har minskningen varit kraftigare för män. Med andra ord pendlade en större andel män än kvinnor till Finspång under hela decenniet. En närmare granskning av de anställdas bostadsort visar att av resten av de anställda kommer

(19)

merparten från det egna länet och framför allt från Norrköping. En annan förändring är att antal pendlare från övriga delar av landet men även från utlandet ökade under de senasteåren. (För bättre och mera detaljerad översikt se tabellen och texterna för bostadsorter i Appendix). Tabell 6. Anställda män och kvinnor i Finspång som var bosatta i Finspång år 1990, 1995 och 1999 i förhållande till totala antalet anställda. Inom parentes anges andelen boende i Finspång av totala antalet anställda kvinnor respektive män.

På företag med 49 eller färre anställda

År Kvinnor Män Tot. kvinnor Tot. män

1990 1995 1999 998 (93%) 753 (87%) 703 (86%) 1718 (89%) 1504 (87%) 1292 (83%) 1072 864 820 1927 1731 1552 På företag med 50 eller fler anställda

År Kvinnor Män Tot. kvinnor Tot. män

1990 1995 1999 3611 (94%) 2962 (92%) 2728 (91%) 3415 (86%) 3017 (81%) 2898 (76%) 3824 3224 3004 3979 3723 3824

Tabell 7. De största bostadsorter för sysselsatta män och kvinnor i Finspång 1990 i procent. Företag med 49 eller färre anställda Företag med 50 eller fler anställda

Bostadsort Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Finspång 89 93 90 86 94 90

Norrköping 5 4 5 6 3 5 Övrigt 6 3 5 8 2 5 Totalt 100 100 100 100 100 100

Källa: Av författarna bearbetade data ur SCB/RAMS 90. Uppgifterna avser dagbefolkningen.

Som framgår av tabell 7 bodde den absoluta majoriteten (90 %) av de anställda i Finspångs stora och små företag år 1990 i själva kommunen. 10 procent av samtliga anställda i samtliga företag pendlade till Finspång från andra orter (särskilt från Norrköping). Generellt pendlade män i större utsträckning än kvinnor.

En genomgång av råmaterialet visar att de anställda i företagen med färre än 49 anställda kommer från 41 olika orter medan de i större företagen kommer från 74 orter.

Tabell 8. De största bostadsorter för sysselsatta män och kvinnor i Finspång 1995 i procent. Företag med 49 eller färre anställda Företag med 50 eller fler anställda Bostadsort Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Finspång 90 82 87 81 92 86 Norrköping 7 8 7 10 5 8 Övrigt 3 10 6 9 4 6 Totalt 100 100 100 100 100 100

(20)

Pendlingsströmmar till Finspång ökade 1995 och med många fler orter jämfört med tidigare period och det gäller båda könen. 13-14 procent av alla anställda i kommunen kom från andra orter. I de mindre företagen pendlade kvinnor i större utsträckning än män medan i de större företagen var det tvärtom. Generellt pendlade dock män i högre utsträckning än kvinnor. Återigen kom pendlarna främst från Norrköping, men många kom också från andra orter. I de mindre företagen kom de anställda från 45 olika orter jämfört med hela 97 orter för de större företagen.

Tabell 9. De största bostadsorter för sysselsatta i Finspång 1999 i procent.

Företag med 49 eller färre anställda Företag med 50 eller fler anställda

Bostadsort Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Finspång 83 86 84 77 90 83 Norrköping 10 9 9 13 6 10 Övrigt 7 3 7 10 4 7 Totalt 100 100 100 100 100 100

Källa: Av författarna bearbetade data ur SCB/RAMS 99. Uppgifterna avser dagbefolkningen. Pendlingsströmmar till Finspång ökade 1999 ännu mer jämfört med tidigare perioder och det gäller båda könen. 16-17 procent av alla anställda i kommunen kom från andra orter. Män pendlade i större utsträckning än kvinnorna, särskilt i de större företagen. Återigen kommer större delen av pendlarna från Norrköping men många av de anställda män och kvinnor kommer fortfarande från andra orter. I de mindre företagen kommer de anställda från 51 olika orter jämfört med 89 orter för de större företagen.

Generellt sett har de anställda i Finspångs olika arbetsplatser en anknytning till kommunen när det gäller bostadsort under hela 1990-talet. Andelen pendlare ökade kraftigt under perioden. Ökningen har varit mest påtaglig för män. Med andra ord har kvinnor varit mer platsbundna än män under hela perioden. Pendlingarna har i första hand varit till och från grannkommunerna och särskilt till och från Norrköping.

(21)

5. Utbildning

Generellt sett ökade utbildningsnivån kraftigt i hela landet under 1990-talet (SCB,

befolkningens utbildning 2006). Andel personer med förgymnasial utbildning minskade från 21 % år 1990 till 10 % år 2000. Samtidigt ökade andel personer med eftergymnasial

utbildning från 22 % år 1990 till 29 % år 2000. Denna höga utbildningsnivå motsvarade nästan både Östergötland i sin helhet men också utbildningsnivån för Finspångs kommun (se Abbasian 2000). Denna ökning har dock varit mer påtaglig för kvinnor än män på riksnivå, och kvinnor har under hela perioden varit relativt sett bättre utbildade än män. Kvinnornas andel av akademisk utbildade ökade t ex från 24 % år 1990 till 32 % år 2000. Motsvarande siffror för männen var 21 % respektive 27 %.

Tabell 10._{Utbildningsnivå för anställda på samtliga företag i Finspång 1990, 1995} och 1999 fördelade på kön. Antal kvinnor anges inom parentes.

Företag med 49 eller färre anställda År Okänd utb. Förgymnasial utb. Gymnasial Eftergymn. utb. Totalt Män Kvinnor 1990 28 (16) 844 (440) 893 (524) 168 (94) 3007 1933 1074 1995 17 (4) 617 (269) 916 (455) 181 (132) 2591 1731 860 1999 13 (4) 483 (211) 995 (467) 199 (139) 2511 1690 821 Företag med 50 eller fler anställda

År Okänd utb. Förgymnasial utb. Gymnasial Eftergymn. utb. Totalt Män Kvinnor 1990 15 (7) 1069 (1155) 2017 (1891) 878 (771) 7803 3979 3824 1995 9 (0) 757 (693) 1913 (1664) 1053 (867) 6956 3732 3224 1999 0 (4) 637 (546) 1979 (1579) 1133 (875) 6753 3749 3004 Källa: Av författarna bearbetade ur SCB/RAMS 90, 95, 99. Uppgifterna avser

dagbefolkningen.

I råmaterialet finns det uppgifter om 3 årig eller längre gymnasial respektive eftergymnasial utbildning samt 2 årig eller kortare gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. För att göra arbetet lättare har vi dock summerat siffrorna i de fyra olika grupperna och satt de i två nya grupper nämligen gymnasial och eftergymnasial utbildning. (För bättre översikt se mera detaljerade uppgifter om utbildningsnivån för olika näringsgrenar i Appendix).

Figurerna 4 till 7 visar utbildningssammansättningen för män och kvinnor inom de olika företagsgrupperna mellan åren 1990, 1995 och 1999.

År 1990 fanns det i företag med 49 eller färre anställda en hög andel lågutbildade bland de anställda, 43 % hade en förgymnasial utbildning och 47 % av alla anställda hade en

gymnasieutbildning. Endast 8.7 % av de anställda hade en akademisk utbildning. Generellt hade kvinnor något högre utbildning än män dock mycket marginellt.

(22)

Figur 4. Män i företag med 49 eller färre anställda fördelade efter utbildningsnivå.

Företag med 49 eller mindre-Män

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

f ör gymn gymn ef t ergymn okänd

1990 1995 1999

År 1995 fanns det i företag med 49 eller färre anställda, trots förändringar, fortfarande en hög andel lågutbildade bland både män och kvinnor, 34% hade en förgymnasial utbildning (något högre för män). 53 % av alla anställda hade en gymnasieutbildning och 12% hade en

akademisk utbildning (högre för kvinnor).

Figur 5. Kvinnor i företag med 49 eller färre anställda fördelade efter utbildningsnivå.

Företag med 49 eller mindre-Kvinnor

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

1990 1995 1999

I de större företagen däremot var situationen annorlunda. Redan i början av perioden hade 50 % av de anställda en gymnasial utbildning, medan knappt 29 % hade förgymnasial utbildning, 21 % hade också akademisk utbildning. Skillnaderna mellan kvinnor och män framgår av figurerna 6 och 7. För män förändrades inte andelen med gymnasial över åren i de större företagen. Däremot ökade andelen med eftergymnasial utbildning mellan 1990 och 1995. För kvinnorna finner vi en ökning även mellan 1995 och 1999 vilket innebar att andelen med akademisk utbildning bland kvinnor anställda i de större företagen ökade från drygt 20 till närmare 40 procent mellan 1990 och 1999 (se figur 7).

(23)

Figur 6. Män i företag med 50 eller fler anställda fördelade efter utbildningsnivå. Företag med 50 eller fler-Män

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

f ör gymn gymn ef t er gymn okänd

1990 1995 1999

Figur 7. Kvinnor i företag med 50 eller fler anställda fördelade efter utbildningsnivå.

Företag med 50 eller fler-Kvinnor

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

1990 1995 1999

Generellt sett har utbildningsnivån ökat kraftigt för de anställda män och kvinnor i Finspångs olika arbetsplatser. Denna ökning är särskilt påtaglig för de större företagen och särskilt kvinnorna haft något större andelar med akademisk utbildning än män under hela perioden. Denna trend motsvarar också landets och länets under hela perioden. Vi är med andra ord på väg mot en arbetsmarknad med ökande andelar av de anställda som har en akademisk utbildning. Samtidigt med koncentrationen till de större företagen skedde således en kompetensförskjutning mot en högre andel anställda med högre utbildning.

(24)

6. Alstom Power

3

Industrin i Finspång domineras av företaget Alstom Power. Företaget har varit världsledande inom energi- och transportbranschen med verksamheter i 70 länder och 140 000 anställda i hela världen. Verksamheten i Finspång var fram till inköpet inriktad på tillverkning och leverans av energi och framför allt ång- och gasturbiner för kraftverk och industriellt bruk (Vänje 2005). Själva turbintillverkningen i Finspång är dock över hundra år gammal och över åren har industrin haft olika ägare och därmed olika namn; STAL, ASEA, ABB STAL, ALSTOM och slutligen Siemens (aa). Finspång har med andra ord haft en kompetens på världsnivå inom energinäringen.

Figurer 8 och 9. Totalt anställda på Alstom Power 1994 och 2000, fördelade på yrke och kön.

Källa: Av författarna bearbetad data ur Alstom Powers intern statistik.

Som framgår av figurerna ovan, har antal anställda på företaget ökat med knappt 5% eller 94 personer under perioden 1994-2000. Ökningen gäller dock mest kvinnor (53 st eller en 18% ökning) och tjänstemän, speciellt kvinnliga tjänstemän, som procentuellt ökat mest. Samtidigt

3_{Större delen av företaget köptes 2003 av den tyska koncernen Siemens och företaget därför heter nu}

Siemens. Se vidare i Vänje (2005).

Anställda 1994 1047 263 1310 633 29 662 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Tjän stem än Män Kv To t Arbe tare Män Kv To t Yrke/kön A n ta l Serie1 Anställda 2000 1153 317 1470 568 28 596 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Tjän stem än Män Kv To t Arbe tare Män Kv To t Yrke/kön A n ta l Serie1

(25)

har antal arbetare minskat med 10% (enbart för män, för kvinnor är siffran nästan oförändrad). Företaget har varit dominerat av tjänstemän under hela perioden och som framgår av figurerna ovan, har andel tjänstemän av totalt anställda ökat från 66% (år 1994) till drygt 71%. Kvinnors och mäns andel i båda två yrkeskategorierna och under båda tidsperioderna är nästan densamma och en tydlig könssegregation kan åskådliggöras på företaget. Drygt 20% av alla tjänstemän och mindre än 5% av alla arbetare under de två olika tidsperioderna har varit kvinnor. Detta tyder på en stark underrepresentation av kvinnor på företaget och i framför allt arbetaryrken.

Tabeller 11 &12. Antal anställda män och kvinnor 1994-2000 på Alstom Power, fördelade på yrkeskategori och procentuell andel i varje kategori.

Åldersstruktur - Tjänstemän Födelseår Summa År Kön 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 2000 Män 47 326 (28%) 257 (22%) 315 (27%) 207 (18%) 1152* Kvinnor 8 81 (26%) 62 (20%) 88 (28%) 77 (24%) 316* 1999 Män 91 327 (27%) 260 (21%) 323 (27%) 213 (18%) 1214 Kvinnor 15 81 (25%) 63 (19%) 88 (28%) 79 (24%) 326 1998 Män 119 (10%) 325 (27%) 262 (22%) 334 (28%) 151 (13%) 1191 Kvinnor 18 (6%) 81 (27%) 63 (21%) 84 (28%) 57 (19%) 303 1997 Män 136 (12%) 322 (28%) 256 (22%) 327 (28%) 108 (9%) 1149 Kvinnor 22 (7%) 83 (27%) 63 (21%) 81 (26%) 57 (19% 306 1996 Män 153 (13%) 324 (28%) 259 (23%) 314 (27%) 95 (19%) 1145 Kvinnor 27 (9%) 85 (28%) 63 (20%) 74 (24%) 59 (19%) 308 1995 Män 171 (15%) 322 (29%) 261 (23%) 314 (28%) 47 1115 Kvinnor 29 (10%) 83 (29%) 64 (22%) 77 (26%) 38 (13%) 291 1994 Män 180 (17%) 317 (30%) 255 (24%) 282 (27%) 13 1047 Kvinnor 30 (11%) 81 (30%) 59 (22%) 73 (28%) 20 (8%) 263 Åldersstruktur - Arbetare Födelseår Summa År Kön 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 2000 Män 8 137 (24%) 149 (26%) 152 (27%) 120 (21%) 566* Kvinnor 0 11 6 10 1 28 1999 Män 31 152 (24%) 156 (25%) 160 (25%) 134 (21%) 633* Kvinnor 2 12 6 10 4 34 1998 Män 35 156 (26%) 153 (26%) 138 (24%) 96 (17%) 578 Kvinnor 1 12 6 10 2 31 1997 Män 50 155 (26%) 153 (26%) 141 (24%) 82 (14%) 581 Kvinnor 5 12 7 7 1 32 1996 Män 68 157 (26%) 154 (25%) 146 (24%) 90 (15%) 615 Kvinnor 7 12 8 7 1 35 1995 Män 73 160 (26%) 158 (26%) 146 (24%) 79 (13%) 616 Kvinnor 7 12 8 5 1 33 1994 Män 76 163 (26%) 157 (25%) 146 (23%) 91 (14%) 633 Kvinnor 2 12 7 4 4 29

Källa: Alstom Powers interna statistik, augusti 2000. * I kolumnerna fanns bara en eller två födda på 1980-talet och har därmed tagits bort.

(26)

Som framgår av tabellen ovan och när det gäller åldersstrukturen för tjänstemän, har män och kvinnor födda 1940-49 samt 1960-69 och därefter 1950-59 (fram till 1998 för kvinnor) varit den dominerande åldersgrupper i Alstom Power under hela perioden. Detta samtidigt med en ökning på 12% för tjänstemän och särskilt för de födda under 1970-talet. De har niodubblat sina antal under perioden och närmar sig starkt de två största grupperna som nämndes ovan. Den största gruppen för män och kvinnor är 40-talister resp. 60-talister. Företaget har med andra ord en relativt ung tjänstemannaprofil för båda könen men generellt har den här föryngringstrenden varit större för kvinnor än män.

När det gäller arbetare har män födda 1940-79 haft en relativt jämnare fördelning medan en jämnare fördelning för kvinnor födda 1940-69 åskådliggörs. Nu utgör 60-talister den största gruppen av arbetare för både män och kvinnor. Sammanfattningsvis har antal yngre män och kvinnor ökat samtidigt som antal äldre män och kvinnor i arbetargruppen minskat.

Föryngringstrenden dock varit långsammare för arbetargruppen än tjänstemannagruppen.

Figur 10. Antal tjänstemän 1994 och 2000 på Alstom Power, fördelade på akademisk utbildning och kön.

Källa: Av författarna bearbetad data ur Alstom Powers interna statistik.

Av alla tjänstemän på Alstom Power hade 34% en akademisk utbildning 1994. Denna andel blev drygt 42% sex år senare. Parallellt med ökningen av antal tjänstemän under perioden, har antal personer med akademisk utbildning också ökat med 161 personer eller 36% jämfört med 1994. Detta tyder på en real förbättring av utbildningsnivå för tjänstemännen på företaget. Den här ökningen är dock inte jämnfördelad mellan båda könen. Medan män har ökat mest i antal (124 personer) har kvinnor haft större procentuell ökning (42%) . År 1994 hade 37% av alla manliga tjänstemän en akademisk utbildning bakom sig. Denna andel blev 45% år 2000. Motsvarande siffror för kvinnliga tjänstemän var 24% resp. 29%.

Akademisk utbildning 385 63 448 519 90 609 0 100 200 300 400 500 600 700 Män 94 kv 94 Tot Män 00 kv 00 Tot År A n ta l Serie1

(27)

Figur 11. Antal tjänstemän 1994 och 2000 på Alstom Power, fördelade på Gymnasieutbildning eller lägre och kön.

Källa: Av författarnan bearbetad data ur Alstom Powers interna statistik.

En parallell utveckling till den som nämndes ovan, är antal personer med gymnasieutbildning som har minskat fast i en långsammare takt. Generellt har antal tjänstemän med

gymnasieutbildning eller lägre minskat på företaget men minskningen gäller enbart män och inte kvinnor. Medan antal män med gymnasieutbildning minskat med 42 personer (6.5% minskning) har kvinnornas antal ökat med 20 personer (drygt 10% ökning). År 1994 hade ca 63% av alla manliga tjänstemän en gymnasieutbildning eller lägre bakom sig. Denna andel blev 54% år 2000. Motsvarande siffror för kvinnliga tjänstemän var 76% resp. 71%. Tabell 13. Utbildningsnivå för tjänstemän på Alstom Power 1994 -2000. Utbildningar i kategorierna 01, 08, 11, 13 och 14 hör till akademisk utbildning.

Utbildningskategori - Antal Tjänstemän

Utbildningskategori Summa År Kön 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 2000 Män 308 338 81 58 71 2 0 41 29 28 79 1 91 1127 Kvinnor 40 22 0 0 3 0 18 28 90 79 13 5 9 307 1999 Män 355 358 97 62 74 4 0 40 29 31 102 0 68 1220 Kvinnor 41 23 0 0 4 0 21 30 93 84 13 3 9 321 1998 Män 345 362 99 63 72 4 0 39 28 31 106 0 38 1187 Kvinnor 40 23 0 0 5 0 22 27 84 83 13 0 5 302 1997 Män 332 365 104 62 68 4 0 34 27 31 110 0 11 1148 Kvinnor 39 21 0 0 5 0 24 25 88 87 11 1 5 306 1996 Män 314 375 109 63 81 3 0 31 29 27 105 1 5 1143 Kvinnor 38 23 0 0 5 0 23 23 90 94 10 2 0 308 1995 Män 330 367 106 64 69 4 0 30 24 38 76 1 0 1109 Kvinnor 40 20 0 0 5 0 24 23 77 90 8 2 0 289 1994 Män 304 360 103 62 69 4 0 29 19 32 52 1 0 1035 Kvinnor 33 19 0 0 5 0 24 20 58 88 5 3 0 255

Källa: Alstom Powers interna statistik augusti 2000. För bättre uppfattning för de olika utbildningskategorier se Appendix.

Gymnasieutbildning eller lägre

650 197 847 608 217 827 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Män 94 Kv 94 Tot Män 00 Kv 00 Tot År A n ta l Serie1

(28)

Generellt har företaget haft en god utbildningsnivå för sina tjänstemän under hela perioden. 925 personer eller 72% av alla tjänstemän på företaget 1994 hade en akademisk utbildning bakom sig (varav 63% med olika typer av ingenjörsexamen). Fördelningen av högre utbildning var inte densamma för båda könen. Medan 82% av alla män hade en akademisk utbildning var denna andel endast 30% för kvinnor. Resten av tjänstemännen hade en utbildning motsvarande tekniskt gymnasium eller liknande.

År 2000 visar företaget generellt ungefär samma mönster. 1050 personer eller drygt 73% av alla anställda hade en akademisk utbildning bakom sig ( varav 55% med olika typer av ingenjörsexamen). Medan 83% av alla män hade en akademisk utbildning var denna andel 36% för kvinnor vilket visar en ökning på 6% för kvinnor jämfört med 1994. Resterande (27%) hade en utbildning som motsvarade tekniskt gymnasium eller liknande. En annan förändring som har skett är att personer med en treårig akademisk utbildning (120 p) som inte fanns med i statistiken 1994, utgör nu en stor del av de anställda och det är de som ökat mest i statistiken. Den tredje förändringen är att antal manliga ingenjörer har minskat något jämfört med tidigare period.

Statistik för arbetare finns inte med i den här jämförelsen. Anledningen enligt företagets statistiska ansvarig, Bertil Carlsson, är att alla arbetare har en utbildning som motsvarar en treårig yrkesinriktad utbildning från industrigymnasiet. Det beror också på åldern eftersom denna utbildning inte fanns då när den äldre generationen började arbeta. I stället fick de en verkstadsutbildning på företaget som motsvarade en tre- fyraårig utbildning efter grundskolan. Utbildningen kallas inbyggd verkstadsskola, tillägger Carlsson 4_.

Tabell 14. Anställda kvinnor och män på Alstom Power, fördelade på bostadsort 1994. Kvinnor per ort Antal Män per ort Antal Totalt

Finspång 246 Finspång 1033 1279 Norrköping 29 Norrköping 197 226 Ludvika 13 Ludvika 84 97 Lotorp 9 Lotorp 40 49 Ljusfallshammar 5 Ljusfallshammar 21 26 Linköping 5 Linköping 74 79 Skärblacka 5 Skärblacka 30 35 Västerås 4 Västerås 18 22 Stockholm 3 Hällestad 21 24

Utlandet (USA, Norge) 2 Utlandet 17 19 Grängesberg 16 16

Åby 10 10

Övrigt (19 orter) 23 Övrigt (103 orter) 182 205

Totalt 344 Totalt 1742 2086

Källa: Av författarna bearbetade data ur Alstom Powers interna statistik augusti 2000. För bättre överblick se den fullständiga statistiken i Appendix.

(29)

Under år 1994 var majoriteten av de anställda på företaget (61%) bosatta i Finspång, som framgår av tabellen ovan. Resten var bosatta i övriga delar av landet och 19 hade sin

bostadsort i utlandet. Tittar man närmare på uppgifterna, ser man att det finns skillnad mellan män och kvinnor vad gäller bostadsort.

71% av alla anställda kvinnor var bosatta i Finspång. Denna andel var 59% för män. Räknar man de närliggande kommunerna, ser man att kvinnor i större utsträckning än män är bosatta i Finspång och de närliggande kommunerna. Detta betyder samtidigt att män pendlar i större utsträckning än kvinnor. Dessutom pendlar kvinnor från ett mindre antal orter än män och att de har även mycket färre antal anställda i utlandet än män. Medan endast två kvinnor

pendlade från Norge och USA, var det 17 män som pendlade från Arab Emiraten (2 personer), USA (6 personer), Japan, Malaysia, Spanien, Tyskland, Schweiz, Thailand, Danmark och Australien och Norge. Av statistiken framgår dock inte hur ofta de utlandsanställda pendlar till och från Finspång.

Tabell 15. Anställda kvinnor och män på Alstom Power, fördelade på bostadsort den 2000-06-30.

Kvinnor per ort Antal Män per ort Antal Totalt

Finspång 240 Finspång 970 1210 Norrköping 51 Norrköping 246 297 Ludvika 12 Ludvika 80 92 Linköping 8 Linköping 74 82 Lotorp 6 Lotorp 41 47 Ljusfallshammar 6 Ljusfallshammar 24 30 Hällestad 6 Hällestad 30 36 Ljungsbro 5 Åby 16 21 Skärblacka 5 Skärblacka 34 39

Övrigt (16 orter) 21 Övrigt (127 orter) 261 282

Totalt 360 Totalt 1776 2136

Källa: Av författarna bearbetade data ur Alstom Powers interna statistik augusti 2000. För bättre överblick se den fullständiga statistiken i Appendix.

Majoriteten av de kvinnliga anställda (66%) på företaget under år 2000, som framgår av tabellen ovan, har haft sin bostad i kommunen. På andra plats kommer Norrköping (14%) och på tredje plats Ludvika (3%). Totalt pendlar kvinnor från 24 kommuner till Finspång men om man räknar in Linköping, kan det konstateras att även majoriteten av de sim pendlar in kommer från kommuner i det egna länet.

Majoriteten av de manliga anställda (55%) på företaget har haft sin bostad i kommunen. På andra plats kommer Norrköping (14%) och på tredje och fjärde plats Linköping och Ludvika (4.5% resp. 4%). Totalt pendlar män från 138 kommuner till Finspång men majoriteten av de som pendlar in kommer från kommuner i det egna länet samt kommuner i grannlän. Tabellen visar även att män pendlar i större utsträckning men också pendlar längre avstånd än kvinnor. En förändring som skett jämfört med år 1994 är att det är ingen anställd nu som pendlar från utlandet. En annan förändring är att medan män pendlar från allt fler orter, pendlar kvinnor från allt färre orter trots ökade antal kvinnliga pendlare.

(30)

Antal anställda på Alstom Power ökade generellt under 1990-talet. Ökningen skedde enbart bland tjänstemän och inte arbetare som samtidigt minskade kraftigt i antal. De arbetarna som berördes var enbart män medan bland tjänstemän var ökningen större i antal för män än för kvinnor. När det gäller åldersstrukturen har det hänt en åldersförskjutning mot allt yngre anställda särskilt för tjänstemännen och speciellt inom den manliga kåren. Samtidigt ökade utbildningsnivån och speciellt akademisk utbildning kraftigt bland tjänstemännen och särskilt bland kvinnorna. När det gäller bostadsort och flyttningsströmmen följer de anställda ungefär samma trend som gäller övriga anställda i kommunen. Andel och antal personer som pendlar in ökat kraftigt under den undersökta perioden för både män och kvinnor. Merparten av ökningen förklaras dock av männen. Inpendlarna kommer dock från många olika orter i landet (särskilt för männen) men framför allt från Norrköping, Linköping och Ludvika. Återigen visar kvinnor relativt färre pendlingar från färre orter och kortare avstånd än männen. Detta visar på att alltfler personer och särskilt männen pendlade allt längre bort till sina arbetsplatser som låg i andra kommuner än den egna.

(31)

7. Resurscenter Mo Gård

Resurscenter Mo Gård är ett rehabiliteringscenter i Finspång som har kontor i andra kommuner och enligt företagets egna hemsida (www.mogard.se) har planer på att starta liknande verksamt i andra delar av landet. På företagets hemsida står vidare:

”På Mo Gård utanför Finspångs tätort, finns Resurscenter Mo Gårds huvudverksamhet som vänder sig till döva, dövblinda samt kommunikations hindrade ungdomar och vuxna med ytterligare funktionshinder. Verksamheten erbjuder boende, arbete, undervisning och fritidsutbud. Inom dessa verksamheter integrerar vi våra insatser i syfte att åstadkomma lärande och utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vi anpassar den fysiska och sociala miljön till varje persons förutsättningar och behov. Vi har även verksamheter i Enköping samt i Hägersten och planerar att starta även på andra håll i landet”.

Tabell 16. Antal månadslöneanställda på Resurscenter Mo Gård 1992 och 1999 (i parentes).

Antal % Genomsnittålder Kvinnor 86 (145) 70 (70) 35.3 (36.9) Män 37 (61) 30 (30) 37.7 (38.3) Totalt 123 (206) 100% 36 (37.4)

Källa: Av författarna bearbetade data ur intern statistik från Resurscenter Mo Gård AB, sommaren 2000.

Företaget Resurscenter Mo Gård är ett kvinnodominerat företag. Mellan 1992-99 ökade antal anställda på företaget med 83 personer vilket visar en ökning med 67%. Procentuellt ökade båda könen lika mycket. En förändring som kan åskådas 1999 jämfört med tidigare period är att den genomsnittliga åldern för båda könen har ökat något men kvinnorna som grupp är generellt något yngre än män.

Tabell 17. Åldersstruktur för kvinnor och män på Resurscenter Mo Gård 1992 och 1999 plus den procentuella andelen (i parentes).

Ålder Antal kvinnor Antal män Samtliga

1992 1999 1992 1999 1992 1999 -19 0 1 0 1 0 2 20-29 29 (34%) 37 (26%) 13 (35%) 12 (19%) 42 (34%) 49 (24%) 30-39 29 (34%) 59 (41%) 8 (22%) 23 (38%) 37 (30%) 82 (40%) 40-49 18 (21%) 25 (17%) 11 (30%) 13 (21%) 29 (24%) 38 (18%) 50-59 9 (10%) 16 (11%) 4 (11%) 11 (18%) 13 (10%) 27 (13%) 60-69 1 7 1 1 2 8 70- 0 0 0 0 0 0 Totalt 86 145 37 61 123 206

(32)

Generellt har de anställda på företaget blivit äldre under perioden 1992-1999. Kvinnor hade dock generellt en yngre profil än män under båda två åren. Andelen personer i åldersgrupper 20-29 samt 40-49 minskat generellt för att öka för andra åldersgrupper och detta mönster gäller båda könen. Det finns fler kvinnor i åldersgruppen 60-69 år 1999 än män.

Tabell 18. Anställda kvinnor på Resurscenter Mo Gård, fördelade på bostadsort 1992 och 1999.

Ort Antal 1992 (%) Antal 1999 (%)

Finspång 75 (87%) 126 (87%)

Norrköping 11 (13%) 12 (8%)

Linköping 0 2 (1%)

Övriga 0 5 (4%)

Totalt 86 (100%) 145 (100%)

Tabellen ovan visar att den absoluta majoriteten av anställda kvinnor på företaget 1992 hade sina bostäder i kommunen och resten kom från Norrköping. Bilden ändrades lite 1999 då fler kvinnor pendlade från andra kommuner till Finspång men de som bodde i kommunen hade fortfarande den absoluta majoriteten.

Tabell 19. Anställda män på Resurscenter Mo Gård, fördelade på bostadsort 1992 och 1999.

Ort Antal 1992 (%) Antal 1999 (%)

Finspång 34 (91%) 50 (82%)

Norrköping 1 (3%) 5 (8%)

Linköping 1 (3%) 2 (3%)

Övriga 1 (3%) 4 (7%)

Totalt 37 (100%) 61 (100%)

Tabellen ovan visar att den absoluta majoriteten av anställda män på företaget 1992 hade sina bostäder i kommunen och resten kom från Norrköping, Linköping och annan kommun. Bilden ändrades 1999 då andelen av bosatta i Finspång minskade och fler män pendlade från andra kommuner till Finspång men de som bodde i kommunen var fortfarande den absoluta majoriteten.

(33)

Tabell 20. Utbildningsnivå för anställda kvinnor på Resurscenter Mo Gård 1992 och 1999.

Utbildning Antal 1992 (%) Antal 1999 (%)

Grundskola 47 (55%) 48 (33%)

Gymnasium 32 (37%) 75 (52%)

Högskola 7 (8%) 22 (15%)

Totalt 86 (100%) 145 (100%)

Tabellen ovan visar att företaget hade en låg profil vad gäller utbildningsnivå. Bilden ändrades 1999 då parallellt med ökade antal anställda kvinnor, ökade även utbildningsnivån starkt. Medan majoriteten av kvinnor hade en grundskoleutbildning 1992, hade mer än hälften av kvinnorna 1999 en gymnasieutbildning och 15% hade en akademisk utbildning bakom sig. Tabell 21. Utbildningsnivå för anställda män på Resurscenter Mo Gård

1992 och 1999.

Utbildning Antal 1992 (%) Antal 1999 (%)

Grundskola 15 (40%) 15 (25%)

Gymnasium 17 (46%) 38 (62%)

Högskola 5 (14%) 8 (13%)

Totalt 37 (100%) 61 (100%)

Tabellen ovan visar att utbildningsmönstret för män är annorlunda än för kvinnor. Företaget hade en stor andel anställda med låg utbildning och mindre än hälften hade motsvarande gymnasieutbildning. Bilden ändrades 1999 då parallellt med ökade antal anställda män, ökade även antal och andel personer med gymnasieutbildning starkt. En annan förändring var att parallellt med den här ökningen, minskade andelen med grundutbildning samt

högskoleutbildning. Generellt har företaget en relativt låg utbildningsprofil för båda könen.

Tabell 22. Anställda män och kvinnor på Resurscenter Mo Gård, fördelade på yrkeskategori 1992 och 1999.

År 1992 Tjänsteman Arbetare Totalt

Män 6 31 37 Kvinnor 14 72 86 Totalt 20 103 123 År 1999 Män 14 47 61 Kvinnor 24 121 145 Totalt 38 168 206

(34)

Som framgår av tabellen ovan, är företaget en kvinnodominerad arbetsplats. År 1992 var 70% av alla anställda kvinnor. De utgjorde 70% av alla tjänstemän och lika stor andel av alla arbetare. Företaget hade en arbetarprofil då 83% av alla anställda tillhörde arbetarkategorin. Mellan 1992 och 1999 ökade antal anställda på företaget med 67%. År 1999 var fortfarande 70% av alla anställda kvinnor. De var 72% av alla arbetare och 63% av alla tjänstemän vilket innebar en marginell förändring jämfört med tidigare period. Företaget hade fortfarande en arbetarprofil då 81% av alla anställda tillhörde arbetarkategorin.

Företaget har varit en kvinnodominerad arbetsplats under hela perioden. Genomgången visar att antal anställda i företaget ökade kraftigt (67%) under perioden och ökningen gällde både män och kvinnor lika mycket. Ålderssammansättningen i företaget visar på en hög andel unga. De anställda i företaget kom i början från Finspång och Norrköping men i slutet av decenniet började några anställda också pendla från andra orter. Dock har pendlingsströmmen gällt männen i större utsträckning än kvinnorna. Också utbildningsnivån har höjts kraftigt för företagets anställda och särskilt för kvinnorna. Majoriteten av de anställda har dock alltid tillhört arbetarkategorin.

(35)

8. SAPA AB

SAPA- koncernen består (år 2000) av sju företag, Sapa Recycling, Sapa Heat Transfear, Sapa Technology, Sapa Division Service, Sapa Profiler, Outokumpu, SSAB Tunnplåt. På senare år har dock skett förändringar i koncernen. Outokumpu ingår nu i den finska

Outokumu-koncernen medan SBAB-tunnplåt också ingår i SBAB-Outokumu-koncernen.5 Av de ursprungliga sju företagen finns nu bara fyra inom SAPA koncernen på deras hemsida; SAPA Industriservice, SAPA Heat Transfer, SAPA Profiler och SAPA Technology, och det finns inget skrivet om SAPA Recycling (se www.sapagroup.com). SAPA är det tredje av de världsledande företagen inom aluminiumtillverkningen. 1963 etablerade företaget sin verksamhet i Vetlanda men företaget har sedan starten haft ägarbyte flera gånger (senast 1997).

Aluminiumprofilverksamheten blev ryggraden i organisationen och som en konsekvens av det sista ägarbytet, bytte också företaget år 2000 namn till SAPA. Företaget har nu (2004) 7800 anställda i 25 länder inklusive Sverige. Bygg-, Transport-, och verkstadsindustrin samt formgivare inom hem och kontor är de största kunderna för SAPAs produkter (SAPAs hemsida www.sapagroup.com).

Koncernen hade i början av år 2000 ca 1230 anställda i Finspång av vilka 202 var kvinnor (76 tjänstemän och 126 arbetare) och 1028 var män (327 tjänstemän och 701 arbetare)

(E-postintervju 2006-06-09 med Karin Salo, personalchef på SAPA industriservice). Om total anställda i Finspång vid denna tidpunkt jämförs med hela koncernens anställda under samma period (se antal anställda 1999 i tabell 23), så står de anställda i Finspång för drygt 70 procent av alla anställda i hela koncernen i Sverige.

8.1 Hela koncernen

Tabell 23. Totalt antal tillsvidareanställda tjänstemän och arbetare inom hela koncernen 1990, 1995 och 1999. Uppgifterna avser december under respektive år.

Tjänstemän Arbetare

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

1990 294 97 391 1023 195 1218

1995 283 96 379 1122 228 1350

1999 297 105 402 1107 206 1313

Källa: Av författarna bearbetade data ur koncernens interna statistik, sommaren 2000. En genomgång av statistiken ovan visar att koncernen är och har varit mansdominerad. Kvinnor har utgjort endast mellan 18-20% av totalt anställda inom koncernen under hela perioden. Den här fördelningen skiljer sig dock för de två olika yrkeskategorierna d.v.s. kvinnliga tjänstemän har gjort en större andel av de totala tjänstemän än kvinnliga arbetare i sin egen kategori under hela perioden. Förutom att antal anställda har ökat med ca 7% under perioden, är mönstret ungefär detsamma 1999 som under 1990.