EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD
VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRDK2020:90
Utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos
utlandsfödda med diabetes typ-2
En litteraturstudie
Ibrahim, Abdullahi Ali
Nabbumba, Celina Hope
Examensarbetets titel:
Titel på engelska:
Utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda med diabetes typ-2 :en litteraturstudie
Challenges that are significant for self-care ability in foreign-born people with type 2 diabetes: a literature study
Författare: Ibrahim, Abdullahi Ali Nabbumba, Celina Hope
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Lotta Saarnio Huttu
Examinator: Agneta Kullén Engström
Sammanfattning
Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer och drabbar många människor i världen. Sjukdomen orsakas av livsstil och levnadsvanor, exempelvis inaktivitet, ökat intag av ohälsosam kost, övervikt och fetma. Utlandsfödda människor är en riskgrupp som drabbas av diabetes på grund av förändrade levnadsvanor och olika hinder som påverkar egenvård vid diabetes. En viktig och betydande behandling vid diabetes typ 2 är att ha ökad egenvårdsförmåga, vilket vissa utlandsfödda människor med en annan bakgrund saknar. Studien ska synliggöra olika utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ 2. Litteraturöversikt gjordes för att besvara studiens syfte. Vårdvetenskapliga artiklar insamlades från olika databaser och granskades av författarna enskilt och tillsammans för att skapa en gemensam bild och förståelse om innehållets relevans för studien. Artiklar granskades genom att författarna läste var för sig, flera gånger och diskuterade innehållet. Resultat av studien visade sig att det finns olika utmaningar som utlandsfödda människor upplever som påverkar deras egenvårdsförmåga för att kunna leva med diabetes typ 2. De presenterades i temaform som hade två huvudtema och sex underteman. Tema 1: utmaningar i vardagen som hade underteman; livsstilsförändring: kost och fysisk aktivitet, kultur och sjukdomsinsikt samt bristande familjen stöd. Tema 2: utmaningar i relation till vårdsammanhang med underteman som är kommunikations barriär, bristande kunskap och bristande stöd från vårdpersonal. Genomfört litteraturöversikten påvisar att det fanns tydliga utmaningar för egenvård som utlandsfödda människor upplever i vardagslivet och i relation till vårdsammanhang. Genom att förstå de olika utmaningar som påverkar egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor, kan vi främja och förbättra vårdkvalitet för dem.
Sökord: Diabetes typ 2, Invandrare, Utlandsfödda, Barriär, Egenvårdsförmåga, Omvårdnad.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Att leva med diabetes typ 2 som kronisk sjukdom _______________________________ 1 Utlandsfödda människor ____________________________________________________ 2 Lidande __________________________________________________________________ 2 Diabetes typ 2 _____________________________________________________________ 3
Symtom och orsaker _____________________________________________________________ 3 Komplikationer och behandling vid diabetes typ-2 _____________________________________ 3 Egenvård av diabetes _____________________________________________________________ 3 Sjuksköterskans roll _______________________________________________________ 4 Didaktisk roll ___________________________________________________________________ 4 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5
Datainsamling och urval ____________________________________________________ 5
Inklusionskriterier _______________________________________________________________ 5 Exklusionskriterier ______________________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Etiska överväganden _______________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Utmaningar i vardagen _____________________________________________________ 7
Livsstilsförändringar kost och fysisk aktivitet _________________________________________ 7 Kultur och sjukdomsinsikt_________________________________________________________ 8 Bristande familjestöd _____________________________________________________________ 8
Utmaningar i relation till vårdsammanhang ___________________________________ 8
Kommunikations barriär __________________________________________________________ 8 Bristande kunskap och information __________________________________________________ 9 Brist på stöd från vårdpersonalen __________________________________________________ 10
DISKUSSION _______________________________________________________ 10
Metoddiskussion _________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11
Kommunikation mellan utlandsfödda människor och vårdpersonalen ______________________ 11 Roll av socioekonomisk status i livsstilsförändring ____________________________________ 12
Hållbar utveckling ________________________________________________________ 13
SLUTSATSER _______________________________________________________ 14 KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL FORTSÄTTA STUDIER _ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16
INLEDNING
Utlandsfödda människor som har en annan kulturell bakgrund än det västländska, är en ökande folkgrupp i Sverige som vårdpersonalen möter i sitt dagliga arbete. Under verksamhetsförlagda utbildning, mötte vi patienter med en utländsk bakgrund och under mötet kunde det uppstå olika hinder som berodde på språk och kulturella skillnader. Det finns flera faktorer som kan påverka vårdmötet med vissa utlandsfödda människor och hindra vårdande. Vi kunde också observera att patienter verkade som att de inte fattade vad sjuksköterskan informerade dem under mötet. Detta visade sig i deras kroppsspråk och att de ställde samma frågor upprepade gånger. Diabetes typ 2 är en ökande sjukdom bland invandrare från Nordafrika, Sri Lanka och Indien (Dammen Mosand & Stubberud, 2011, s. 501). De förändringarna i levnadsvanor bland människor från Afrika och Asien ökar insjuknandet i diabetes typ 2 (Diabetesförbundet, 2017). Enligt Diabetesförbundet (2016) är egenvård en viktig del i behandling av diabetes typ 2. Det är sjuksköterskans ansvar att främja detta hos sina patienter och genom patientundervisning, kan intresse och motivation utvecklas och därför bidra till patientens egenvårdsförmåga. För patientundervisning, behövs det att kommunikationen med patienter fungerar optimalt. Kommunikation är essentiell för att öka patientförståelse, delaktighet och minska riskfaktorer som bidrar till negativa konsekvenser. Patientundervisning ökar kunskap om egenvård vilket bidrar till förebyggande av diabetes typ 2 komplikationer. Ekebergh (2015, s. 123) skriver att vårdande betecknas av öppenhet, lyhördhet och förmågan att kunna vara medmänsklig när patientens livsvärld möts. I den här studien vill vi belysa utmaningar som påverkar egenvårdensförmåga för utlandsfödda människor som lever med diabetes typ-2. Utlandsfödda människor som är i fokus i den här studien kommer från Afrika, Indien och Asien eftersom de har en ökad risk för insjuknandet i diabetes typ 2 efter de invandrar till västländer såsom USA, Stor Britannia och Europa.
BAKGRUND
Att leva med diabetes typ 2 som kronisk sjukdom
En kronisk sjukdom innebär förändringar som är oförutsedda vilket kan leda till lidande hos patienten enligt Kneck (2018, s. 25). Att leva med en kronisk sjukdom är komplex process som består av flera dimensioner förklarar Ambrosio et al. (2015). Detta kännetecknas av bland annat acceptans, coping, självhantering, anpassning och integrering med sjukdomen. Vidare påpekar studien att det finns fyra andra motsvarande sätt att leva med kroniska sjukdomen. Detta är att leva genom att förneka, vilket innebär att inte acceptera sjukdomen, att skapa falsk normalitet vilket innebär upplevelse av bristande kontroll av sjukdomen i livet. Att leva med en kronisk sjukdom definieras som en kognitiv och emotionell process, där individer lär sig att motstå, hantera samt tolerera sin sjukdom. Kneck, Klang och Fagerberg (2011) skriver att när sjukdom är kronisk, bli den en stor aspekt i patienternas liv vilket gör att hen ta hänsyn till situation genom att söka information. Detta kan beskrivas som självhantering och anpassning till sjukdom för att patienten ska kunna ha bra livskvalitet. Kneck, Klang och Fagerberg (2012) skriver att leva med diabetes typ 2 gör att patienten behöver vårdpersonalen fatta beslut för dem för att få rätt information om sjukdomen.
Enligt Ekebergh (2015, s.75) är patientperspektiv ett förhållningssätt som bekräftar verkligheten, såsom patient själv ser den. Detta innebär att kunna ge en god vård kräver att utgå från patients livsvärld, eftersom patienten är den enda experten om sig själv och sitt hälsotillstånd. Därför är det viktigt att sjuksköterska visar intresse samt lyssnar för patientberättelse och upplevelser av sin sjukdom. Ekebergh (2015, s. 70) betonar att kunna förstå och möta patients livsvärld kräver ett öppet och följsamt förhållningssätt samt ha intresse för den andras livsvärld. Att vårda ur livsvärldsperspektiv betyder att ha förmåga att upprätthålla patients livsrytm, genom att skapa balans i livskraft både i rörelse och i stillhet (Dahlberg & Segersten, 2010, s.128). Vårdpersonalen som inte ta hänsyn till patients livsvärld och upplevelser bidrar till ohälsa och lidande vilket hindrar patientens förmåga till egenvård (Berglund, Westin, Svanström & Sundler 2012).
Utlandsfödda människor
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020) rapporterade att i 2019 invandrade 115 805 människor till Sverige vilket betyder att de har en utländsk bakgrund. Det flesta kom från Indien, Afghanistan, Syrien vilket innebär att de har en helt annan kultur och normer från Sverige. Pellmer Wramner, Wramner och Wramner (2017, ss. 133–134) skriver att utlandsfödda människor har riskfaktorer som försämra deras hälsa, till exempel upplevelser av otäcka och farliga situationer som krig och otrygghet av deras familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. Detta ökar stress i deras liv som sedan leder till ökad risk för diabetes typ-2. Ibland har utlandsfödda människor sämre livsvillkor i form av låg utbildningsnivå, språkproblematik och ekonomiska tillgångar (Pellmer Wramner, Wramner och Wramner 2017, ss. 133–134).
Lidande
Arman (2015, s.38) beskriver att lidande och hälsa hör ihop och de är en viktig del människans liv och utveckling i sin helhet och realitet. Författaren påpekar även betydelse av att leva med lidande som uppkommer på grund av smärta, livsmotstånd eller förluster och beakta som en naturlig del av livet. Eriksson (1994, ss. 82–93) beskrev de tre former av lidande i vården som är sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande betyder lidande som patienter upplever i förhållande till sjukdom och ohälsa. Uppkomster av rastlöshet, otillfredsställelse leder till längtan efter hälsa (Arman 2015, s. 42). Medan livslidande innebär upplevelse av lidande i förhållande till värdighet och livsförändringar (Arman 2015, s. 43). Vårdlidande orsaks av uteblivande omsorg, bristande omvårdnad, missbruk av makten och kränkningar (Arman, Ranheim, Rydenlund, Rytterström & Rehnsfeldt 2015; Arman 2015, s. 42). Forskning som gjordes av Hu, Amirehsani, Wallace och Letvak (2013) visade att patienter upplevde lidande som uppstod på grund av kronisk sjukdomsdiagnos såsom diabetes typ 2 och sjukdomsbehandling såsom kostrestriktioner. Detta ledde till sämre mående genom att de isolerade sig från familjen och vänner samt kände sig nedstämt. Vårdlidande uppstod eftersom patienter upplevde att vårdpersonalen sätt mindre fokus på deras sjukdom vilket främjade känslor av hjälplöshet och tvivel om vården (Hu et al. 2013).
Diabetes typ 2
Enligt världshälsoorganisation (2016) är diabetes en ökande kronisk folksjukdom. Sjukdomen uppkommer antigen när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt insulin eller när kroppen inte använder den producerade insulinet. Diabetes typ 2 ingår i det metabola syndromet och är en folksjukdom, obehandlad typ 2 diabetes leder till allvarliga komplikationer, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt, ögon, njurfunktion samt förtidig dödlighet (Internetmedicin, 2020). Diabetes typ 2 kännetecknas av förhöjd blodglukosnivå, på grund av nedsatt insulinproduktion och drabbar äldre människor samt människor med överviktiga (Haug, Bjålie, Sand & Sjaastad 2007, s. 211). I Sverige beräknas 20–25 procent av befolkning har diabetes typ 2 (Dammen Mosand & Stubberud 2011, s. 501).
Symtom och orsaker
Larsson och Rundgren (2017, s. 124) skriver att det kan finnas symtom såsom viktnedgång, trötthet, ökad urinproduktion, törstig och underlivsklåda samt övervikt. Enligt Abuelmagd, Osman, Håkonsen, Jenum och Toverud (2019) beskriver att deltagarna, innan de fick diagnos för diabetes typ 2, upplevde de symtomen såsom ökad urinproduktion, trötthet, muntorrhet och försämrad syn. Medan andra deltagarna som inte hade något symtom, fick diagnosen när de gick till vanlig hälsokontroll. Däremot de flesta deltagarna i studien hade någon i närmaste familj, till exempel mor eller far, som har, eller hade diabetes typ 2. (Abuelmagd et al. 2019). Enligt internetmedicin (2020) orsaks diabetes typ 2 av minskad känsligheten av cellerna för insulin vilket ökar glukoskoncentration i kroppen. Riskfaktorer inkluderar ökat konsumtion av fett och socker, ökat stillasittande med låg fysisk aktivitet, ökat intag av alkohol, rökning samt stress sårbarheten (Internetmedicin 2020).
Komplikationer och behandling vid diabetes typ-2
Diabetes typ 2 har många olika följdkomplikationer till exempel hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, hypertoni, nervskador samt cirkulationspåverkan i benen som kan ge fotproblem och leda till benamputation (Världsorganisation (2016; Larsson och Rundgren 2017, s. 128). Omvårdnads- och medicinska åtgärder används vid behandling av sjukdomen och det inkluderar läkemedel och livsstilsförändring såsom hälsosam mat, bättre sömnvanor, fysisk aktivitet och rökstopp enligt internetmedicin (2020). Fysisk aktivitet minskar risken för komplikationer vid diabetes skriver Larsson och Rundgren (2017, s. 125). Rökstopp minskar risken för komplikation vid diabetes såsom hjärt- och kärlsjukdomar och återställa insulinkänslighet (Larsson & Rundgren 2017, s. 125). Enligt internetmedicin (2020) är kost är viktigt vid hantering av diabetes typ 2. Kostbehandling handlar om hälsosam mat och Socialstyrelsen (2011) rekommenderar traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost och traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI-kost) för människor med sjukdomen.
Egenvård av diabetes
Enligt Shrivastava, Shrivastava och Ramasamy (2013) förklaras egenvård vid diabetes som en viktig utvecklingsprocess för kunskap och medvetenhet genom att lära sig leva med sjukdomen, trotts sjukdomens komplex naturen. Egenvård för diabetes består av olika aspekter som är nödvändiga för att förbättra livskvalitet för patienter. Dessa är fysisk
aktivitet, förändring av kostvanor samt följsamhet av behandling (Diabetesförbundet 2016). Vårdpersonal behöver upprätthålla självförtroende hos patienter eftersom de behöver information och stöd för att ha en framgångsrik beteendeförändring. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patienten måste fungera för att kunna främja lärande skriver Ekebergh och Dahlberg (2015, s. 130, 141). Patientslärande om egenvård kan öka patientförståelse och minska riskfaktorer som bidrar till följdkomplikationer av diabetes typ 2.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan har stort ansvar för patientens omvårdnad genom att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska lidande. Detta också främjar ett hållbart arbete som minskar användning av naturresurser och samhällskostnader. I syfte med kroniska sjukdomar såsom diabetes innebär det att sjuksköterskan har en kontinuerlig kontakt med patienten. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS: 2017:30) ska vården ges med respekt för patients autonomi och integritet. Därför har sjuksköterska ansvar att planera, dokumentera och genomföra omvårdnad med respekt för patients integritet samt skapa möjlighet för delaktighet och självbestämmande.
Didaktisk roll
Svensk sjuksköterskeförening (2017) förklarar att sjuksköterskan har ett pedagogiskt ansvar för att kunna tillfredsställa patienten och närståendes behov av information och kunskap. Berglund (2015, s. 189) skriver att lärande är viktigt för patienter som lever med kroniska sjukdomar eftersom de behöver information och kunskap för att kunna hantera samt leva med sjukdomen. Kunskap om sjukdomen stödjer patienter att hantera olika upplevelser som uppstå på grund av det. Utlandsfödda människor ibland saknar evidensbaserad kunskap om kroniska sjukdomar och då är det sjuksköterskans ansvar att lär dem. Sjuksköterskan kan beträffa situationer där patients utländsk bakgrund hindrar vårdande. Uzun och Sevinç (2015) skriver att sjuksköterskor upplever svårighet att nå utlandsfödda människor eftersom det finns olika hinder som uppstår och påverkar mötet. Kneck, Klang och Fagerberg (2011) påpekade att ibland patienter blev besvikna med den kontakt som de hade med vårdpersonalen under samtal på grund av att de inte hade tid att reflektera över patienternas frågor och tankar vilket ledde till negativa känslor.
PROBLEMFORMULERING
Ibland kan utlandsfödda människor ha svårigheter att integrera sig till ett nytt land och sin kultur, därpå att leva med typ 2 diabetes som är en kronisk sjukdom kan vara utmanande. En kronisk sjukdomen med följdkomplikationer påverkar patienters livskvalitet och leder till livslidande. Utlandsfödda människors med en annan bakgrunds hälsa påverkas eftersom de har ett helt annan livsstil, kultur, religion och syn på sjukdomar gentemot det nya samhället. Det finns forskning och kunskap om diabetes typ 2 och förebyggande strategier samt betydelse av egenvård. Däremot finns det inte tillräckligt kunskap om de olika utmaningar som påverkar egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor som lever med sjukdomen. Det finns behov av utökad kompetens och förståelse kring utmaningar som dessa människor upplever för att kunna främja hälsa samt minska lidande. Därför anser författaren ett behov av att undersöka de olika
utmaningar som har betydelse för egenvård och i relation till vårdsammanhang. Eftersom det finns ett ökande antal utlandsfödda människor i vården. Den här litteraturstudien kommer att belysa utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor som lever med diabetes typ 2. Detta är viktigt för att det ska kunna öka kunskap och förståelse hos vårdpersonalen.
SYFTE
Studiens syfte är att synliggöra utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda med diabetes typ 2.
METOD
En litteraturöversikt betyder att skapa en översikt över ett område som ska skrivas om där författaren, på ett kritiskt förhållningssätt, ta reda på tillgängliga forskning och använda det som data i sitt arbete (Friberg 2017, s. 143). En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte där kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel användandes.
Datainsamling och urval
Enligt Friberg (2017, s. 46) kvalitetsgranskning innebär att undersöka om data i en artikel är korrekt och relevant till studiens syfte. Vid kvalitetsgranskning kan olika mallar används beroende på om artikel är kvalitativ eller kvantitativ samt är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt, för att klargöra val av artiklarna (Friberg 2017, s. 147). Att ha ett kritiskt förhållningssätt vid granskning och analysering av de utvalda artiklarna var till hjälp för att kunna välja ut och bestämma vilka artiklar som skulle användas i studien. För datainsamling utfördes litteratursökning i tre databaser som var CINAHL, MEDLINE och PRIMO. De här databaserna, CINAHL och MEDLINE valdes eftersom Östlund (2017, s. 67) betonar att de innehåller publikationer inom omvårdnadsvetenskap. PRIMO rekommenderades av bibliotekarien som ett extra tillägg. De vetenskapliga artiklarna söktes med hjälp av sökord i det valt ämnesområde som utgångspunkt och presenterades tabellöversikt (se bilaga 1). Huvudsakligen, inkluderades vetenskapliga artiklar som utfördes i västvärlden och handlade om patienter med en utländsk bakgrund som har diabetes typ 2. Östlund (2017, s. 72) beskriver de olika användbara ordkombination för sökteknik som boolesk termer som är AND, OR samt trunkering (*) för att kunna avgränsa ämnet och få relevanta träffar. Dessa söktekniker tillsammans med sökord och urval hade betydelse för att avgränsa sökningsresultat som kunde leda till relevanta artiklar. Efter granskning gav sökningsresultat 13 artiklar som var genomfört i Sverige, Norge, Italien, Storbritannien och USA, se bilaga II, vilka användandes i studiens resultatdelen. Artiklar som användandes till de andra delar av studien är relevanta till sökord och de inklusions- och exklusionskriterier som nämns nedan.
Inklusionskriterier
Studien inkluderade vetenskapliga artiklar som handlade om utlandsfödda människor som har diabetes typ 2 och baserad i västvärlden. Sökningen har även inkluderat artiklar som hade båda manliga och kvinnliga vuxna patienter med typ – 2 diabetes. För att begränsa sökningen användandes artiklar som är publicerings mellan år 2010 och 2020,
har tillgänglig abstrakt, vara i Fulltext och Peer Reviewed med öppen tillgång och var skrivna på engelska.
Exklusionskriterier
Artiklar som inte handlade om utlandsfödda människor som har diabetes typ 2. Vetenskapliga artiklar som var publicerade på andra språk än engelska och som var äldre än tio år exkluderas från datainsamling. Studien exkluderade även artiklar som handlade om barn och vuxna med diabetes typ-1.
Dataanalys
För att öka kunskap och säkerställa om artiklarnas innehållsrelevans, följde författarna den analysprocessen som rekommenderas av Friberg (2017, s. 148–150). Författarna påbörjade analysprocessen genom att noggrant läsa igenom hela artikeln. Läsning upprepades flera gånger för att få en utförligt bild och förståelse av vad de valda artiklarna handlade om. Författarna även läste artiklarna vid olika tillfälle. När båda författarna hade fått tillräcklig uppfattning, träffades och diskuterade innehållet för att se om de kom till samma slutsats. Efter läsning av artiklar, började författarna med dokumentationsprocess för de 13 valda artiklar som presenterades i en artikelöversikt, se bilaga II. Efter dokumentationen hade författarna en utförligt bild om innehållet i artiklar och hur de skulle användas i studien. Under hela processen, diskuterade och reflekterade författarna över skillnader och likheter mellan de 13 artiklar och vilken betydelse det skulle ha för studiens resultat. Sammanställning av data gjordes genom att formera teman med rubriker som hade betydelse till det planerat resultat. Efter hela analysprocessen formades två teman och sex underteman som redovisas i resultatdelen.
Etiska överväganden
Forskarna som skriver vetenskapliga artiklar måste genomgå etikprövning och följa de olika etiska kraven för forskning som är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav, nyttjandekravet (Olsson & Sörensen 2011, ss. 78, 84–88). Vetenskapliga artiklar som följde de krav som finns för forskning, var de som användandes i arbete. De artiklarna hade tydliga etiska överväganden vilket betydde att forskning var pålitlig. För att genomföra den här studie ska endast forskning som har blivit etiska beprövade enligt etiska prövningskommitté användas. Därför är det viktigt att läsa och granska artiklarna för att kunna beskriva så objektivt som det går.
RESULTAT
Studiens resultat presenteras i två huvudteman och sex underteman för att beskriva utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ-2.
-Utmaningar i vardagen
- Livsstilsförändring: Kost och fysisk aktivitet
- Kultur och sjukdomsinsikt - Bristande familjen stöd
-Utmaningar i relation till vårdsammanhang
- kommunikations barriär - Bristande kunskap
- Bristande stöd från vårdpersonal
Utmaningar i vardagen
Livsstilsförändringar kost och fysisk aktivitet
Utlandsfödda, från mellanöstern, med diabetes typ 2 beskriver att kultur och normer gör det svårt att anpassa och göra livsstilsändringar som rekommenderas av sjuksköterskan. Till exempel hushållsuppgifter utföras mest av kvinnor i hemmet vilket gör att egenvård uteblir (Olaya-Contreras, Balcker-Lundgren, Siddiqui, & Bennet 2019). Kost som anses att vara onyttig är den kost som inte är bara billig men också den kost som utlandsfödda människor är vana vid. Att dricka te med mycket socker och äta söta kakor är en del av deras kultur vid socialträffar med vänner och familjemedlemmar vilket kan vara svårt att ändra (Olaya-Contreras, Balcker-Lundgren, Siddiqui, & Bennet 2019). Den yngre generation av somaliska kvinnor personer har mer kunskap och förståelse kring den sunda maten än den gamla generationen (Gele, Torheim, Pettersen & Kumar 2015). Utlandsfödda människor upplever att eftersom diabeteskost är dyrt jämfört med den vanliga maten och deras utländska mat, uppstår behovet av ekonomiskt stöd för att kunna följa den kostråden från sjuksköterskan (Berterö & Hjelm 2011). Patienter upplevd stress när de försökte kontrollera kost och minska alkoholkonsumtion (Joo & Lee 2016).
Forskning som gjordes av Gele et al. (2015) visade att klimatskillnad mellan den nytt land och utlandsfödda människor hemland förhindrar de från att ha en aktiv livsstil. Klimat i västländerna är kallare jämfört med länder i Afrika vilket påverkar hur aktiv utlandsfödda människor är (Gele et al. 2015). Fysisk aktivitet rekommenderas som viktig egenvård för patienter med diabetes typ-2 och detta påverkas när väder blir kallt eftersom utlandsfödda människor rör på sig mindre utomhus (Gele et al. 2015). Fysisk aktivitet hindras av
patienters ekonomisk och social status genom att de inte har pengar att spendera till exempel på ett gymkort varje månad. De flesta utlandsfödda människor har stora familjer vilket ta mycket tid vilket gör att de inte orkar med fysiska aktiviteter som rekommenderas av vårdpersonalen (Joo & Lee 2016). Kulturella normer om hur kvinnor bör bete sig i samhället begränsar deras möjlighet till att vara fysisk aktiva. “Flera kvinnor angav att de tillgängliga träningsfaciliteter inte är exklusiva för kön, vilket kolliderar med deras kultur” (Gele et al. 2015). Fysisk aktivitet rekommenderas som egenvård till patienter med diabetes typ-2 men patienter också har andra hälsotillstånd som förhindrar det. Ytterligare vet inte patienter riktigt vad som räknas som fysisk aktivitet vilket leder till att de är mindre aktiva än det som rekommenderas dagligen (Gele et al. 2015). Patienters sysselsättningar hindrar möjligheter för fysiska aktiviteter eftersom efter jobbet är de trötta och inte orkar med att vara aktiv längre (Hu, Fu Mei, Liu, Lin & Chang 2018). Patienter med diabetes typ 2, som har en sysselsättning, upplever att de har mycket att göra, till exempel jobbet, att ta hand om familjen som tar högst prioritet än sin sjukdom vilket gör att fysisk aktivitet uteslutas (Aweko et al. 2018).
Kultur och sjukdomsinsikt
Forskning som gjordes av Hjelm, Berntorp och Apelqvist (2012) visar att utlandsfödda människor med den afrikanska bakgrunden tror att diabetesuppkomst också kan bero på övernaturliga faktorer till exempel att det guds vilja, det onda ögat eller att det är ödet. Patienter tycker att leva med diabetes kommer med åldern och att sjukdomen inte den är farligt som andra sjukdomar eftersom deras föräldrar hade den också (Aweko et al. 2018). Patienter berättade att de hade släktingar som levde med diabetes vilket gjorde att de hade en översiktlig uppfattning om vad sjukdomen betyder (Majeed-Ariss, Jackson, Knapp & Cheater 2015). Patienter berättar deras nära relation och tro till Gud ger dem styrka och emotionellt stöd att hantera och leva med diabetes (Kindarara, McEwen, Crist & Loescher 2017). För utlandsfödda människor som kommer från subsahariska Afrika bidrar diabetes typ 2 till socialstigma vilket gör att de döljer sjukdomen och de enbart kontaktar läkaren när sjukdomen har försämrat (Kindarara et al. (2017).
Bristande familjestöd
Kindarara et al. (2017) beskriver betydelse av familjemedlemmar för emotionellt och instrumentellt stöd. Det här stödet sker genom gemensamma planering, påminnelser att testa p-Glukos, ta medicinering i tid, men även genom att uppmuntra, övervaka och hjälpa med transport till och från läkarbesök. Studien har även påpekat att människor med utländska bakgrund behöver mer kamratstöd genom att kunna dela med varandra sjukdomsberättelser och olika behandlingsstrategier och levnadsvanor. Graffigna, Barello, Libreri och Bosio (2014) påpekar betydelse av den emotionella motivationen för att förändra levnadsvanor i det dagliga livet. Studien betonar även att stödet hjälper att förbättra livskvalitet och minskar risken för komplikationer.
Utmaningar i relation till vårdsammanhang
Kommunikations barriärJoo och Lee (2016) skrev att patienter upplevde språk som hinder genom att de inte kunde ställa relevanta frågor under samtal med vårdpersonalen samt att den skriftlig information var ofattbar vilket ledde till att patienter inte vill komma till vårdbesök. Kommunikation mellan utlandsfödda människor och vårdpersonalen påverkas på grund av språkskillnaden. Detta gör att tolk används för att framföra samtalen, däremot kan missuppfattning uppstå vilket kan leda till att patienter tappar motivation och detta leder till dålig följsamhet av behandling (Mitchell-Brown, Nemeth, Cartmell, Newman & Goto 2017). Vissa utlandsfödda människor tar med sig en familjemedlem för att översätta det som sägs i mötet men de översättarna är ibland unga barn som har inget eller lite kunskap om diabetes vilket kan hindra egenvård för patienter (Mitchell-Brown et al. 2017). Skriftliga informationen anpassades inte till patients förståelseförmåga av både språket och sjukdomen vilket hindrad följsamhet av behandlingen (Mitchell-Brown et al. 2017). Bristande kunskap och information
Studien av Pettersson, Hadziabdic, Marklund och Hjelm (2018) visar att utlandsfödda människor har en lägre kunskap om diabetessjukdomen vilket sannolikt beror på utbildningsnivå men också att språket hindrar kommunikation i mötet mellan patienten och sjukvårdspersonalen. Människor med en utländsk bakgrund också har mindre kunskap när det gäller diabetes och olika åtgärder för egenvård skriver Pettersson et al. (2018). Patienter upplever kunskapsbrist och språkhinder påverkar negativt vid vårdmötet med vårdpersonalen och patienter inte får den information som behovs enligt Björk Brämberg och Nyström (2010). Graffigna et al. (2014) betonar att patienter har begränsad eller ytlig kunskap om sjukdomens dagliga hantering, kost, fysisk aktivitet och behandling som är avgörande vid diabetes. Detta gör att de saknar avsikten eller mening med det terapeutiska systemet eller behov av behandlingsföljsamhet. I samma studie berättar patienter att ibland de inte förstå det informationen som ges genom att vårdpersonal ger otydliga och generella information, vilket gör svårt att förändra livsstilen och levnadsvanor i det dagliga livet. Därför önskar patienter en tydlig, okomplicerad och kort fattat rutiner som hjälper dem att hantera och förändra sina livsstilar samt levnadsvanor.
Enligt Mitchell-Brown et al. (2017) upplevde patienter att de är i behov av anpassad information och undervisning till deras läskunnighetsnivå om diabetes och språk vilket kunde öka deras förtroende och tillit till både vårdpersonalen och vården. Berterö och Hjelm (2011) beskriver betydelse av ekonomisk och socialstöd vid diabetessjukdom eftersom båda kvinnor och män har lika viktiga behov av stöd vid en kronisk sjukdom. Utlandsfödda människor är i behov av motivation och information för regelbunden blodsockerkontroll och individ anpassad kunskap att hantera sjukdomen för att öka förståelse om levnadsvanor (Berterö & Hjelm 2011). Patienter uttrycker deras behov för att lära sig faktorer som påverkar sjukdomen och främjar i dagliga livet. Manliga deltagaren i studien påpekar på begränsat stöd och information, exempelvis kommunikation om sjukdomen där patienter önskar att vårdpersonal inte bara fokusera på sjukdomen utan helheten. Andra patienter upplever bristande kontakter med sjukvården och anser även otillräcklig kompetens inom diabetesvård (Berterö & Hjelm 2011).
Brist på stöd från vårdpersonalen
Gele et al. (2015) skrev att utlandsfödda människor berättade att de inte fick förebyggande hälsoinformation eller information om tillgängliga tjänster som de kunde vända sig emot om hälsofrågor. Detta gjorde att patienter inte fick information förrän de blev sjuka och då var informationen inte viktigt för dem (Gele et al. 2015). Forskning som gjordes av Mitchell-Brown et al. (2017) visade att patienter upplevde att vårdpersonalen var bristfällig med att erbjuda diabetesinformation och undervisning och inadekvat uppföljning för sjukdomslärande för dem. Enligt Berterö och Hjelm (2011) upplevde utlandsfödda människor bristande medkänsla vilket var förknippat till bristande kommunikation och relation med vårdpersonal. Därför uttrycker patienter att de har ökat behov av stöd och förståelse från båda de professionella och närstående. Berterö och Hjelm (2011) påpekar även att unga patienter behöver mer stöd jämfört med äldre patienter därför att unga patienter ska leva länge med sjukdomen och inte har erfarenhet.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarna bestämde sig att studien skulle vara en litteraturöversikt och enligt Friberg (2017, s. 143) betyder detta att en beskrivande översikt om ett område formas. Litteraturöversikt är lämplig eftersom information samlas utifrån det som redan finns och är aktuell för teman vilket kan främja intresse av att forska mer inom området om det finns kunskapsluckor och behov. En litteraturöversikt var lämplig eftersom den visar om det finns en kunskapslucka i ett område. Studien kunde ha genomförts som en empirisk studie för att kunna för en fräsch synpunkt, eftersom det finns en stor kunskapslucka, om området däremot tidsbegränsning var en faktor som ledde till att en litteraturöversikt utfördes istället. Enligt Friberg (2017, s. 143) kan det bli att författarna, vid datainsamling, ta del av bara de texterna som gynnar deras synpunkter om det valda området. Detta gjorde att författarna behövde arbeta både systematisk och objektiv för att bibehålla studiens kvalitet.
Titel, bakgrund och syfte bearbetades och granskades mycket eftersom vissa artiklar som hittades, ibland inte kunde besvara syfte. Till exempel, i början av uppsatsen skulle det vara sjuksköterskans perspektiv men eftersom det inte fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar så ändrades perspektiv till patienters. Därefter bestämde författarna vilka sökord som skulle används i Cinahl, Medline och Primo som var sökmotorer för datainsamling. Artiklar som användandes i resultatdelen hade samma sökord och filter som redovisas i bilaga 1. Däremot på andra delar av uppsatsen sökningar behövde bearbetas och begränsas eftersom de ibland gav många eller få träffar. De flesta artiklar som användandes i arbetet var kvalitativa artiklar eftersom författarna inte hade uppfattat hur resultat i kvantitativa artiklar kan används. Författarna hittade tillräckliga relevanta artiklar som besvarade studiens syfte och problem i resultatdelen genom de givna två teman och sex underteman.
I början var tanken att använda artiklar som hade en nordisk koppling men det var inte tillräckligt vilket ledde till att sökning breddades till västvärlden. Detta var bra eftersom det ökar även studiens tillämpning till samhället. Författarna granskade data genom att
läsa artiklars bakgrund, syfte, metod och resultat upprepande gånger vid olika tillfallen. I Fribergs bok (2017, s. 187) finns det granskningsfrågor, som presenteras som en bilaga, som guidade författarna vid bedömning av artiklars överförbarhet till denna studie. Vid granskning av data var författarna noga med att vara så objektiv som möjlighet för att kunna undvika förförståelse och inblandning av egna upplevelser. Författarnas fokus, vid granskning och tillämpning av artiklar, skulle var mest på syfte och resultatdelen eftersom resultat visar om syfte är korrekt besvarad.
Resultatdiskussion
Syfte med studie var att beskriva utmaningar som har betydelse egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ 2. Utmaningar som presenterades i resultatdelen påverkar livskvalitet och ökar lidande hos den här folkgrupp vilket till slut leder till ökat bekostnad för samhället. Diabetes typ 2 kan leda till svårkomplikationer om den inte hanteras. Utmaningar i vardagsliv har betydelse för patienters förmåga för egenvård eftersom lidande och sämre livskvalitet kan uppstå. Utmaningar i relation till vårdsammanhang uppstår på grund av språksvårigheter och kulturella skillnader.
Studiens resultat visade ökad behov av stöd och information i form av undervisning och lärande för att kunna öka deras förmåga för egenvård. Sjuksköterska har en didaktisk roll som har stor inverkan på att främja och förbättra vårdkvalitet för utlandsfödda människor. Däremot på grund av bristande stöd hos vårdpersonalen, ökar patienters upplevelse av lidande och vid diabetes typ 2 ökar risken för följdkomplikationer. Denna studie har förmågan att kunna främja kunskap och förståelse hos både patienter och vårdpersonalen för att kunna arbeta hållbart och på ett hälsofrämjande och förebyggande aspekten. Kommunikation mellan utlandsfödda människor och vårdpersonalen
Studiens resultat visar bristande stöd och information från vårdpersonal som är relaterad till kommunikations barriär och kulturella skillnader. I likhet med studiens resultat beskriver Akhavan (2012) kommunikation som central betydelse för att bygga relation och förhindra ojämlikhet i sjukvården. Denna ojämlikhet kan uppkomma på grund av etnicitet samt kulturella skillnader. Kommunikation är grundläggande att tillfredsställa vårdbehov och i mötet med utlandsfödda människor kan det uppstå olika hinder på grund av bristande språkförståelse. Studien betonar att språkbarriär skapar problem för båda sjuksköterska och patienter som resulterar till lidande. I en studie där sjuksköterskestudenter intervjuades visade sig att deltagarna upplevde rädsla för att göra misstag i mötet med människor med ett annat kulturell (Jirwe, Gabrrish & Emami, 2010). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskan ge person-centrerar patientens vård genom att skapa bättre villkor för kontakt. Markey, Tilki och Taylor (2018) skriver att sjuksköterskor upplever oro när de vårdar patienter med en utländsk bakgrund genom att de inte vill kränka deras integritet och värdighet. Detta visas sig genom att de inte frågar om patientens kunskapsbegränsningar, kultur och religiösa normer såsom muslimer som inte äter fläsk, Jehovas vittnen som inte gör blodtransfusion. Kunskapsförbättring i detta område är viktig för att det bryter förförståelse och förebygga vårdlidande hos utlandsfödda människor. Jirwe, Gabrrish & Emami (2010) påpekar även stödjande kommunikationsstrategier som kan användas i mötet med patienter som inte har gemensamma språk. Detta är bland annat professionell tolk, bilder, kroppsspråk, att lyssna aktiv och ha tålamod med patienter. Däremot den professionella tolken användes
bara vid läkarsamtal, på grund av ekonomiska skäl och kommunikation via telefon med tolk kan vara komplicerad. Anhöriga till patienter med utländsk bakgrund var viktigt resurs att överföra information till patienter. Ibland uppkom svårigheter att förstå varandra även med en professionell tolk, för att det används många svåra ord och facktermer i sjukvården (Akhavan, 2012).
Bristande stöd från vårdpersonal led till att utlandsfödda människor får svårighet att göra sina röster hörda eftersom det fanns ingen vårdande relation. I likhet med detta beskriver en studie som gjordes av Björk Brämberg, Dahlborg-Lyckhage och Määttä (2012) att maktobalans i mötet mellan sjuksköterska och utlandsfödda människor som lever med diabetes. Studien påpekar att patienter hade en sekundär roll i samtalet, där sjuksköterskan bestämde samtalets struktur och vilka ämnen som skulle tas upp. Exempelvis, i det mötet, den daglig patientens behov och egenvård såsom kost och levnadsvanor hade mindre betydelse jämfört med den medicinskt perspektiv vilket gjorde att personcentrerade vård uteblev. Samtalet gemfördes i form av check-lista och direkta frågor om hälsa och gav konkreta råd om kost och livsstilsförändring (Björk Brämberg, Dahlborg-Lyckhage & Määttä, 2012).
Roll av socioekonomisk status i livsstilsförändring
I studiens resultat framkom att utlandsfödda människor hade utmaningen för livsstilsförändringar. Socioekonomi förklaras av det individuellt social och ekonomisk förmåga att kunna försörja sig till en bra livskvalitet i samhället vilket innebär att ha utbildning, inkomst och sysselsättning (Baker 2014). Låg utbildningsstatus är förknippat med ökad risk för ohälsa, däremot människor med högre utbildningsnivå visat ha bättre livskvalitet samt hälsan (Folkhälsomyndigheten 2019). Att ha ett jobb ökar livskvalitet genom att patienten kan försörja sig själv och sin familj. Utlandsfödda människor är bland de personer som är utsatt på arbetsmarknad eftersom de har låg eller inge utbildning. Detta påverkar deras möjligheter till att skaffa sig ett jobb som till slut leder till dåliga levnadsvanor och ohälsan (Folkhälsomyndigheten 2019).
Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes kräver att ha attityd för livsstilsförändring, förståelse och bättre egenvårdsförmåga i likhet med detta beskriver Magny-Normilus, Mawn och Dalton (2019) haitier som lever i USA beskrev deras erfarenhet av att leva med diabetes kräver att ha självständighet och stark motivation för egenvård. Brobeck, Odencrants, Bergh och Hildingh (2014) betonar betydelse av samtal, ömsesidig diskussion och förståelse mellan sjuksköterska och patienter för att underlätta livsstilsförändringen. Tid för diskussion och reflektion bygger nya sätt att tänka och ökar medvetenhet om livsstil. Detta kan motivera patienter till förändring i levnadsvanor. Den individuella viljan är viktigt men sjuksköterskans engagemang och aktiva diskussioner samt guidning skapar grunder för förändring. Det kräver att patienter blir sedda och bekräftade. I studien som gjordes av Popovic-Lipovac och Strasser (2015) visades att patienter upplevde att förmåga till livsstilsförändring påverkades av höga kostnader på hälsosamma mat jämfört med låga priser på ohälsosamma mat och otillgänglighet för traditionella livsmedel. Att vara arbetslös och följa en specifik kost och behandling såsom läkemedel kan vara svårt (Hjelm, Bard, Nyberg & Apelqvist 2005). Det finns psykiska påfrestningar som uppstå från att vara en invandrare och arbetslös, ha språkproblem samt trasiga sociala nätverk som negativt påverkar hälsan därför upplevelser av stress,
ensamhet, arbetslöshet ökar intag av osund mat i kombination med fysisk inaktivitet (Popovic-Lipovac & Strasser 2015; Hjelm et al. 2005).
I vårt studien framkom att utlandsfödda människor hade utmaningar som var relaterad till normer och kulturella skillnader. I likhet med detta, Staff, Garvin, Wirehn och Yngmar-Uhlin (2017) jämfört patienter med nordiska och icke nordiska bakgrund i ekonomiska utsatta område i Norrköping. Studien tydliggjorde den kulturella skillnaden genom att påpeka på skillnader i vårdbehov. Den vanligaste begäran bland nordiska patienter var råd och rekommendation om kost och levnadsvanor medan utlandsfödda människor behövde och frågade efter flera kontakter med sjuksköterska, för att nå samma behandlingsresultat. Däremot följsamheten efter längre tidsperiod minskade bland invandrare, trots deras begäran av frekventa kontakter, medan nordiska patienter full följde behandlingstid. I samma studie, beskrev deltagarna att diabetessjukdomen väckte många känslor som rädsla, sorg och nervositet. Deltagarna i studien även berättade om deras erfarenhet av att leva med diabetes som en stor utmaning på grund av livsstilsförändringar som behövde göras. De vanligaste stressfaktorer var att tänka på diet och komma ihåg en daglig blodglukosmätning medan andra berättade om deras oro kring mikrovaskulära komplikationer såsom nedsatt smärta i benen och nedsatt synfunktion (Staff et al. 2017). Några av deltagarna, i den ovannämnd studien, kopplade sjukdomen till de situationer som de har varit med i kriget och processen att integrera, bosätta och leva ett nytt liv i Norge. Tre av deltagarna som har diabetes i tio år tyckte att det blev bättre att acceptera sjukdomen med tiden och att acceptera situationen var ett viktigt steg för att kunna leva med sjukdomen. I samma studie, berättade majoriteten av deltagarna att det var rädsla för diabeteskomplikationer, som motiverade dem att försöka hårt att anpassa och att hålla sig till hälsosamma levnadsvanor. Genom att ändra sin kost till att äta frukt och grönsaker, minska den traditionella maten från hemlandet samt förändrar levnadsvanor genom ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande (Abuelmagd et al. 2019).
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär användning av tillgängliga resurser utan att riskera den kommande generationers chans att tillfredsställa sina behov (Brundtlandrapporten 1987 se Kungliga Tekniska Högskolan, 2020). Migration och immigration händer varje dag på grund av olika anledningar. När människor med olika bakgrund integrerar bildas nya frågor och kunskap och utifrån det kan samhälles utveckling ske. Detta händer genom att immigranter bidrar kunskap och kultur till det nya samhället för utveckling.
Edman och Erichsen Andersson (2018, s. 524) skriver att hälsan är kärnan i omvårdnadsarbetet och sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad. Att främja hälsan hos patienten är hållbart genom att det minskas med användning av resurser. Vårt arbete kan bidra till hållbar utveckling genom att öka kunskap hos sjuksköterskor om hur patienter med en utländsk bakgrund upplever att leva med diabetes typ 2 och de utmaningar som kan uppstå. Detta är ett viktigt bidrag för utveckling i samhället för att det kan leda till minskad diabetes typ 2 komplikation hos den folkgruppen. Den förståelsen kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att kunna nå patienten och arbeta på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt. Studien ska också leda till förbättring av
sjuksköterskans förmåga av att kunna, på ett bättre, bemöta och behandla utländska patienter i ett vårdmöte. Sandman och Kjellström (2018, s. 411) skriver att hållbar utveckling väcker tankar om att inte arbeta bara kortsiktigt men också långsiktigt. Med hållbar utveckling arbetar sjuksköterskor med att minska utnyttjning av de ekologiska och ekonomiska resurserna (Sandman & Kjellström 2018, ss. 404–405).
Människor med kroniska sjukdomar såsom diabetes typ 2 påverkas både fysisk och psykisk vilket bruka leda till följdsjukdomar och komplikationer. Ökad ohälsa leder till större vårdbehovet som också leder till ökad användning av resurser för att kunna täcka vårdbehovet. Detta riskerar kommande generationers möjligheter att kunna tillgodose sina behov vilket kan förhindras genom att vårdpersonalen arbeta mera förebyggande för att minska risken för ökat behov av vården. I bakgrund nämnde författarna de olika komplikationer som kan uppstår vid försämring av diabetes typ 2. Dessa komplikationer kräver avancerad utrustning och behandling för att åtgärdas däremot att arbeta på ett förebyggande sätt kan minska risken för det.
Mål 3 av de 17 globala målen för agenda 2030 är att säkra hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar vilket innebär att alla människor är inkluderad (Förenta nationerna (FN) 2015). Att ha en bra utbildning kan också bidra till hållbar utveckling genom att patienter förstår det som sägs i mötet vilket kan öka deras förmåga för egenvård. Mål 4 av de 17 globala målen är att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla (Förenta nationerna (FN) 2015). Folkhälsomyndighetens 2019 årsrapport visade en ökad risk för ohälsa bland människor med låg utbildningsstatus därför kan hållbar utveckling uppnås genom att folk i samhället har tillgång till flera möjligheter för utbildning. Sjuksköterskan har en didaktisk roll i sitt arbete och där kan patienter få utbildning om sina sjukdomar och komplikationer som kan uppstå för att minska risken för ökat vårdbehov och resursanvändning. I det här sammanhang, kan sjuksköterska bidra till ett hållbart utvecklingsarbete genom att främja hälsa och förebygga följdkomplikationer sjukdomar för utlandsfödda människor. På det vis kan sjuksköterska bidra till att bättra livskvalitet och förhindra lidande för människor med utländska bakgrund som lever med diabetes typ 2.
SLUTSATSER
Studiens resultat har kommit fram till att utlandsfödda människor med diabetes typ 2 upplever flera utmaningar att hantera sjukdomen både i vardagslivet och i relation till vårdande möte. Studien har även visat att utlandsfödda människor har svårighet att erhålla hälsosamma levnadsvanor på grund av ekonomiska och kulturella aspekter. Egenvård är en viktig behandlingsfaktor som utlandsfödda människor har svårighet med, därför behövs det kunskap och information att synliggöra hinder som påverkar egenvårdsförmåga hos de här folkgrupp. Detta sker genom tydliga instruktion och undervisning om sjukdomen för att kunna skapa trygghet och livskvalitet för människor med diabetes typ 2. Hälso-och sjukvårdslagens syfte om vård på lika villkor för hela befolkning kan uppnås när vårdpersonalen belysas om patienters upplevelser om sina sjukdomar och behandling. Slutligen, väcker forskning ett reflekterande tankesätt hos sjuksköterskan och vårt arbete kan leda till förbättring inom vården genom att även människor med olika hinder kan synas.
KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL
FORTSÄTTA STUDIER
Sverige har blivit ett mångkulturellt land på grund av ökad migration och för att kunna ge en individ anpassad och personcentrerad vård kräver att identifiera faktorer och utmaningar som kan påverka varje individens hälsa. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om kommunikationssvårighet hos utlandsfödda människor för att kunna bibehålla vårdkvalitet på en bra nivå. Därför behöver alla vårdpersonalen belysas om de utmaningar och brister som kan uppstår. Att göra empiriska forskning kan vara som ett förbättringsarbete, det vill säga en empirisk forskning kan ligga till grund till förbättringsarbete inom vården för att kunna utvärdera om utmaningar som upplevs av utlandsfödda minskar och att vården blir jämlik för hela befolkning.
REFERENSER
Abuelmagd, W., Osman, B.B., Håkonsen, H., Jenum, A.K. & Toverud, E.-L. (2020). Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: qualitative study from Norway. Scandinavian journal for primary health care. 37(3) ss. 345–352. DOI: 10.1080/02813432.2019.1639911
Akhavan, S. (2012). Midwives views on factors that contribute to health care inequalities among immigrants in Sweden. A qualitative study. International Journal for Equity in Health. 11(1) ss. 47-56. DOI: 10.1186/1475-9276-11-47
Ambrosio, L., Senosiain Garcia, J. M., Riverol Fernandez, M., Unaut Bravo, S., Diaz Decerio Ayesa, S., Ursua Sesma, M. E., Caparrios, N. & Portillo, M. C. (2015). Living with chronic illness in adults: a concept analysis. Journal of Clinical Nursing. 24(17), ss. 2357–2367. DOI: 10.1111/jocn.12827
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38–60.
Arman, M., Ranheim, A., Rydenlund, K., Rytterström, P. & Rehnsfeldt, A. (2015). The Nordic Tradition of Caring Science: The Works of Three Theorists. Nursing Science Quarterly, 28(4), ss. 288–296. DOI: 10.1177/0894318415599220
Aweko, J., De Man, J., Absetz, P., Östenson, C-G., Swartling Peterson, S., Mölsted Alvesson, H. & Daivadanam. (2018). Patient and Provider Dilemmas of Type 2 Diabetes Self-Management: A Qualitative Study in Socioeconomically Disadvantaged Communities in Stockholm. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(9), s.1810. DOI: 10.3390/ijerph15091810
Baker, E. H. (2014). Socioeconomic status, definition. I W. C. Cockerham, R. Dingwall, & S. R. Quah (red.) The Wiley Blackwell Encyclopedia of health, illness, behavior, and society. ss. 2210–2214. Chichester: Wiley. doi: 10.1002/9781118410868.wbehibs395 Berglund, M., Westin, L., Svanström, R. & Sundler, J. (2012). Suffering caused by care-patients' experiences from hospital settings. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 7(1), ss. 18688–18689. DOI: 10.3402/qhw.v7i0.18688 Berglund, M. (2015). Att lära sig stödja patienters lärande. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-198.
Berterö, C. & Hjelm, K. (2011). Social support as described by foreign‐born persons diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden. Nursing & health sciences. 12 (4), ss.507–514. DOI: 10.1111/j.1442-2018.2010. 00569.x
Björk Brämberg, E., & Nyström, M. (2010). To be an immigrant and a patient in Sweden: A study with an individualised perspective. International journal of qualitative studies on health and well-being. 5(3), ss. 5106-5109. DOI: 10.3402/qhw.v5i3.5106
Björk Brämberg, E., Dahlborg-Lyckhage, E. & Määttä, S. (2012). Lack of individualized perspektive: Aqualitative study of diabetes care for immigrants in Sweden. Nursing & Health Sciences. 24(2) ss. 244-249.
DOI: 10.1111/j.1442-2018.2012.00684.x
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing. 13 (2014). DOI: 10.1186/1472-6955-13-13
Dahlberg, K. & Segersten, K. (2010). Hälsa & vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Dammen Mosand, R. & Stubberud, D.-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I Almås, H., Stubberud, D.-G. & Grønseth, R. (red.) Klinisk Omvårdnad. 2., uppl. Stockholm: Liber, ss. 499–527.
Diabetesförbundet (2016). Egenvård.
https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/egenvard/ [2020-10-28].
Diabetesförbundet (2017). Lära dig om diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/ [2020-09-18].
Edman, S. & Erichsen Andersson, A. (2018). Hållbar utveckling i kliniskt omvårdnadsarbete. I Wallin, L. & Ehrenberg, A. (red.) Omvårdnads grunder: Ansvar och Utveckling. 2., uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 513–528.
Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66–75.
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122–128.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129–144.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber, ss. 82–93.
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 37–48.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 141–152.
Folkhälsomyndigheten (2019). Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e54da c4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf [2020-10-14]
Förenta nationerna (FN) (2015). Globala målen för hållbar utveckling. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ [2020-11-30]
Gele, A.A., Torheim, L.E., Pettersen, K.S. & Kumar, B. (2015). Beyond Culture and Language: Access to Diabetes Preventive Health Services among Somali Women in Norway. Journal of Diabetes Research, ss. 549795–549799. DOI:10.1155/2015/549795 Gele, A.A., Pettersen, K.S. & Torheim, L.E. (2016). Health literacy: The missing link in improving the health of Somali immigrant women in Oslo. BMC Public Health 16(1) ss. 1-9. DOI:10.1186/s12889-016-3790-6
Graffigna, G., Barello, S., Libreri, CH. & Bosio, C. (2014). How to engage type-2 diabetic patients in their own health managment: Implication for clinical practice. BMC Public health, 25 (14), s.648. DOI: 10.1186/1471-2458-14-648
Haug, E., Bjålie, J. G., Sand, O. & Sjaastad, Ø., V. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. 2., uppl. Stockholm: Liber.
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2005). Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of Advanced Nursing, 50 (1), ss. 47–59. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2004.03348. x.
Hjelm, K., Berntorp, K., & Apelqvist, J. (2012). Beliefs about health and illness in Swedish and African-born women with gestational diabetes living in Sweden: Health / illness beliefs and migrants. Journal of Clinical Nursing, 21 (9-10), ss. 1374–1386. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03834.x
Hjelm, K. & Apelqvist, J. (2016). Influence of beliefs about health and illness on self-care and self-care-seeking in foreign-born people with diabetic foot ulcers: dissimilarities related to origin. Journal of Wound Care, 25 (11), ss. 602–616.
DOI: 10.12968/jowc.2016.25.11.602
Hu, J., Amirehsani, K., Wallace, D. C., & Letvak, S. (2013). Perceptions of barriers in managing diabetes: perspectives of Hispanic immigrant patients and family members. The Diabetes Educator, 39(4), ss. 494–503. DOI: 10.1177/0145721713486200
Hu, S.H., Fu Mei, R., Liu, S., Lin, Y.-K. & Chang, W.-Y. (2018). Physical Activity Among Chinese American Immigrants with Prediabetes or Type 2 Diabetes. The American Journal of Nursing, 118(2), ss. 24–32.
DOI:10.1097/01.NAJ.0000530221.87469.86
Internetmedicin. (2020). Diabetes typ 2 i primärvård - utredning och uppföljning. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=7003 [2020-09-10].
Jirwe, M., Gabrrish, K. & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 24(3), ss. 436-444. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Joo, J. Y. & Lee, H. (2016). Barriers to and facilitators of diabetes self-management with elderly Korean-American immigrants. International nursing review, 63(2), ss. 277–284. DOI: 10.1111/inr.12260.
Kindarara, D., McEwen, M., Crist, J. & Loescher, L. (2017). Health- Illnes Transition Experiences with type 2 Diabetes Self-management of Sub-Saharan African Immigrants in the United States. The Diabetes Educator, 43(5), ss.506-528.
DOI: 10.1177/0145721717724725
Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness: experiences of persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), ss. 558–566. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2010.00864.x
Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2012). Learning to live with diabetes - integrating an illness or objectifying a disease: Experience of learning to live with diabetes. Journal of Advanced Nursing, 68(11), ss. 2486–2495. DOI /10.1111/j.1365-2648.2012.05947.x Kneck, Å. (2018). Lärandet i livet med långvarig sjukdom. I Klang Söderkvist, B. & Kneck, Å. (red.) Patientundervisning: Ett samspel för lärande. Lund: Studentlitteratur, ss. 23–46.
Kungliga Tekniska Högskolan (2020). Hållbar utveckling. https://www.kth.se/om/miljo-
hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 [2020-11-30]
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2017). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Magny-Normilus, C., Mawn, B. & Dalton, J. (2019). Self- management of type 2 Diabetes in Adult Haitain immigrants: A qualitative study. Journal OF Transcultural Nursing, 31 (1): 51- 58. DOI: 10.1177/1043659619841586
Majeed-Ariss, R., Jackson, C., Knapp, P. & Cheater, F. M. (2015). British-Pakistani women’s perspectives of diabetes self-management: the role of identity. Journal of Clinical Nursing, 24(17–18), ss. 2571–2580. DOI: 10.1111/jocn.12865
Markey, K., Tilki, M. & Taylor, G. (2018). Understanding nurses’ concerns when caring for patients from diverse cultural and ethnic backgrounds. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), ss. 259–268. DOI: 10.1111/jocn.13926
Mitchell-Brown, F., Nemeth, L., Cartmell, K., Newman, S., & Goto, K. (2017). A Study of Hmong Immigrants’ Experience with Diabetes Education: A Community-Engaged Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing, 28(6), ss. 540–549.
Olaya-Contreras, P, & Balcker-Lundgren, K., Siddiqui, F. & Bennet, L. (2019). Perceptions, experiences and barriers to lifestyle modifications in first-generation Middle Eastern immigrants to Sweden: a qualitative study. BMJ Open, 9 (10), s.e028076 DOI:10.1136/bmjopen-2018-028076
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3., uppl. Stockholm: Liber.
Pellmer Wramner, K., Wramner, H. & Wramner, B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Pettersson, S., Hadziabdic, E. Marklund, H. & Hjelm, K. (2018). Lower knowledge about diabetes among foreign‐born compared to Swedish‐born persons with diabetes—A descriptive study. Nursing open, 6 (2), ss. 367–376. DOI: 10.1002/nop2.217
Popovic-Lipovac, A. & Strasser, B. (2015). A Review on Changes in Food Habits Among Immigrant Women and Implications for Health. Journal of immigrant and minority health.17 (2), ss. 582–590. DOI 10.1007/s10903-013-9877-6.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. 2., uppl. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartement.
Shrivastava, S. R., Shrivastava, P.S. & Ramasamy, J. (2013). Role of self-care in management of diabetes mellitus. Journal of Diabetes and Metabolic Disorders, 12(14), ss.1–5. DOI: 10.1186/2251-6581-12-14.
Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialdepartement. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2011-11-7.pdf
Staff, A., Garvin, P., Wirehn, A-B. & Yngmar-Uhlin, P. (2017). Patients requests and needs for culturally and individually adaptedsupportive care in type 2 diabetes patients: Acomparative study between Nordic and Non-Nordic patients a social and economical vulnerable area of Linköping, Sweden. Primary Care Diabetes. 11(6) ss. 522–528. DOI: 10.1016/j.pcd.2017.06.006
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020). Invandring till Sverige 2019 och 2018 efter de 20 vanligaste födelseländerna för de invandrade 2019. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-
sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik-- riket/invandring-till-sverige-2019-och-2018-efter-de-20-vanligaste-fodelselanderna-for-de-invandrade-2019/ [2020-10-14]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf. [2020-10-15]
Uzun, Ö. & Sevinç, S. (2015). The relationship between cultural sensitivity and perceived stress among nurses working with foreign patients. Journal of clinical nursing. 24 (23-24), ss. 3400–3408. DOI: 10.1111/jocn.12982
World Health Organization. (2016). Global Report on Diabetes.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/204871/9789241565257_eng.pdf;jsessi onid=86EFF89E890F8C175903282C420EFCE8?sequence=1 [2020-11-02]
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 59–82.
Bilaga I: Sökhistorik
Databas Sökord Begränsningar
Antal
träffar
Lästa titel och abstract Valda artiklar MEDLINE Diabetes typ 2 AND Patients AND engagement AND health management -Abstract available Peer Review -English language Årtal: 2010–2020 Ålder: över 19 år 60 2 1CINAHL Diabetes type 2 AND Self-management * AND Immigrants* Abstract available Peer Review Language: English Årtal: 2010–2020 20 2 1 CINAHL Diabetes* AND” type 2” AND lived experience” AND self-management * -Abstract available - peer reviewed - Language: English - Årtal 2010-2020 18 3 1 MEDLINE Immigrants in Sweden AND diabetes type 2 -Abstract available -English language -Academic Journals -Årtal: 2010-2020 -Ålder: 45-64, 80 and over. 31 18 1
MEDLINE Diabetes type 2 AND immigrants AND barriers Abstract available -English language -Academic Journals -Årtal: 2010-2020 -Ålder: 45-64, 19+, 80 and over. 37 15 5
Primo
migrants with type 2 diabetes in Sweden "Europe" -Engelska -Tidskriftsartiklar -Öppen tillgång -Peer Review -Fulltext -2010-2020 480 20 4Bilaga II: Artikelöversikten Författare Årtal Titel Tidskrift Land
Syfte Metod & Urval Resultat Databas
Författare: Aweko, J., De Man, J., Absetz, P., Östenson, C-G., Swartling Peterson, S., Mölsted Alvesson, H. & Daivadanam. Årtal: 2018 Titel: Patient and Provider Dilemmas of Type 2 Diabetes Self-Management: A Qualitative Study in Socioeconomically Disadvantaged Communities in Stockholm Tidskrift: International Journal of Environmental Research and Public Health. Land: Sverige Denna studie försökte förstå hur självhantering uppfattas bland personer med T2D födda utanför Europa och vårdgivare i socioekonomiskt missgynnade samhällen i Stockholm. En kvalitativ design Utlandsfödda människor som har haft diabetes i mera än 5 år, med olika
socioekonomiska status och
vårdpersonalen som hade kontakt med diabetespatienter inkluderades i studien.
Individuella och gruppintervjuer med öppna och följdfrågor genomfördes
Den tematisk analys använts
Resultat presenterades genom olika teman och visade vad patienter och vårdpersonalens
upplevelse. Teman var; -diabetes som en del av åldrande och
familjehistoria
- glukoskontroll genom siffror
-att kunna anpassa information och råd till vardagen
- frustrationer associerad med att upprätthålla livsstilsförändringar - Olika synpunkter om stöd för egenvård.
