Hur snabbt kan man kommunicera något egentligen? : Att gestalta historia för att stärka identiteten utmed Riksvägen i Fagersta

Hur snabbt kan man kommunicera något

egentligen?

Att gestalta historia för att stärka identiteten utmed Riksvägen i Fagersta

Sofia Strandberg

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig Gestaltning

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Peter Linejung

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

2

Abstract

This is a bachelor thesis in information design with a focus on spatial design. This study examines how history could be showcased along a national road to create identity in a town, and how quickly this communication should take place.

Fagersta, the town that is being investigated, is a small mill town that has a national road that runs right through the city. The road is used daily not only by residents, but also by tourists and passers-by, as it is the main road with the most coverage in Fagersta. Since the

roundabouts and refuges along the national road are empty or have older mill objects with a pre-understanding requirement in them, it does not communicate the town’s history nor its identity. How can a town's history and identity be communicated along a road when there's traffic rules and speed to consider?

There is little research on the area of design and road safety as a common denominator, but research on billboards shows that if you look away from the road for more than two seconds, it affects road safety. In addition to this, experiences, storytelling and maps with different notes are examined to try to understand the complexity of information narration in a traffic situation. This is further investigated through three methods which are an external analysis, a questionnaire and a focus group. This results in a concept for the national road through Fagersta, which is embodied with an example of a re-design in a roundabout.

Keywords: information design, spatial design, legibility, identity, history, traffic design, storytelling, experience, Fagersta bruk

3

Sammanfattning

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. I denna studie undersöks det hur historia skulle kunna gestaltas utmed en riksväg för att skapa identitet på en ort, och hur snabbt denna kommunikation bör ske.

Fagersta är orten som undersöks, det är en liten bruksort som har en riksväg som går tvärsigenom staden. Vägen används av många boende dagligen och även turister och

genomåkande, då det är den största vägen med mest täckning i Fagersta. Då rondellerna och refugerna utmed riksvägen är tomma eller har äldre Fagersta bruk föremål i sig med ett förförståelsekrav, så kommunicerar den ingen historia eller identitet till staden. Hur kan man kommunicera historia och identitet utmed en väg, när man har regler och hastighet att förhålla sig till?

Området med gestaltning och trafiksäkerhet som gemensam nämnare finns det inte mycket forskat kring, men forskning om reklamskyltar visar på att om du tittar bort från vägen i mer än två sekunder så drabbar det trafiksäkerheten. Utöver detta så undersöks upplevelser,

berättande och kartor med olika notationer för att försöka förstå detta komplexa samband med informationsberättande i en trafiksituation. Detta undersöks vidare genom tre metoder som är en omvärldsanalys, ett frågeformulär och en fokusgrupp. Detta resulterar i ett koncept för riksvägen igenom Fagersta, som gestaltas med ett exempel på en re-design i en rondell. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, identitet, historia,

4

Förord

Fagersta ligger mig varmt om hjärtat då jag är född och uppvuxen i staden. Därför kändes det naturligt att utforska något om staden på ett sätt som skulle kunna vara ett försök till att vända utflyttningstreden. Detta blev ett stort ok att bära, att jag ville rädda hela staden med mitt examensarbete, vilket jag har fått inse att det inte var möjligt. Men jag är glad åt möjligheten att jag fick arbeta med detta, och bidra med det jag kan för Fagersta.

Jag vill rikta ett stort tack till min klass Informationsdesign inriktning Rumslig Gestaltning. Vi har varit en sådan fin och hjälpsam klass, och jag har mycket att tacka er alla för. De här tre åren har gått fort, och även om det blev annorlunda mot vad vi tänkt oss pga pandemin så har vi hållit ihop bra ändå. Jag kommer sakna er otroligt mycket!

Stort tack till min handledare Peter Lineljung för stöttning och uppriktighet.

Även såklart min familj och mina vänner som har fått mig att kämpa på, även då jag trodde det var omöjligt.

5

Innehållsförteckning

TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 11

STADSRUMMET ... 11

Läsbarhet (Legibility) ... 11

Axel i arkitektur ... 12

KOGNITION... 13

Människans sinnen, hastighet och distraktioner ... 13

Arbetsminne och långtidsminne ... 14

UPPLEVELSEN AV BERÄTTANDET ... 14

Storytelling och upplevelserummet ... 14

Upplevelsebubblor ... 15

Innan upplevelsen, under upplevelsen och efter upplevelsen ... 16

KÄLLKRITIK ... 17

METODER ... 18

OMVÄRLDSANALYS MED JÄMFÖRELSEANALYS ... 18

FRÅGEFORMULÄR ... 18

INTERVJU – FOKUSGRUPP ... 19

METODRESULTAT ... 20

OMVÄRLDSANALYS MED JÄMFÖRELSEANALYS ... 20

Fas ett ... 20

Fas två ... 22

Regeringskansliet. Väglag (1971:948) 43 § ... 22

Vägverket. Krav - VGU, Vägars och gators utformning ... 22

Fast tre ... 23

FRÅGEFORMULÄR ... 23

INTERVJU – FOKUSGRUPP ... 24

Förberedande mejl till respondenterna: ... 25

Alternativ 1. ... 25

Alternativ 2. ... 26

Utförande ... 26

Egen slutsats ... 27

METODKRITIK OCH ETIK ... 28

DESIGNFÖRSLAG ... 30

DESIGNPROCESS ... 30

Faser och kalender... 30

Idégenerering ... 31

GESTALTNINGSFÖRSLAG ... 32

6

Platsen före gestaltningsförslag (visualisering): ... 33

Platsen efter gestaltningsförslag (visualisering): ... 33

Platsen innan gestaltningsförslag (karta): ... 39

Platsen efter gestaltningsförslag (karta): ... 40

Koncept ... 43

Före gestaltningsförslag utmed hela Fagersta: ... 44

Efter gestaltningsförslag utmed hela Fagersta: ... 46

Refugerna ... 47 SLUTDISKUSSION ... 48 RESULTAT ... 48 DISKUSSION ... 49 KÄLLFÖRTECKNING ... 51 FIGURFÖRTECKNING ... 54 BILAGOR ... 56 BILAGA 1.FRÅGEFORMULÄR ... 56

7

Inledning

Det här är ett examensarbete med fokus på den lilla bruksorten Fagersta. En stad som är helt uppbyggd kring ett företag, Fagersta Bruk, som lades ner på 1980-talet. Staden är avlång och har en riksväg rakt igenom sig, som inte innehåller lättillgänglig information om staden. Att veta vad det är för slags stad, och då förstå stadens historia skulle kunna vara viktigt för att känna en identitet till staden. Både för de som bor i staden och för att få genomåkande turister nyfikna på staden. Hur snabbt bör informationen om staden kommuniceras i en trafiksituation egentligen? Och kan denna historiska information verkligen ge en starkare identitet till

staden?

Bakgrund

Fagersta är en liten stad i norra Västmanland med strax över 13 000 invånare. Fagersta är en gammal bruksort med inriktning på främst specialstål, som har bruksanor ända sedan 1600 talet, men under 1800 talet växte Fagersta och Fagersta bruk var vid sekelskiftet 1800–1900 ett av landets största järnbruk med stor internationell betydelse (Nationalencyklopedin

2021A) (Fagersta kommun 2021A). Fagersta bruk arbetade med betydande utvecklingsarbete inom specialståls- och hårdmetallområdet (Nationalencyklopedin 2021A). Fagersta bruks överingenjör: Johan August Brinell, uppfann strax innan sekelskiftet 18–1900 en metod för hårdhetsmätning i metalliska material, som används än idag och kallas för Brinellhårdhet, som tog Fagersta Bruk till världsutställningen i Paris år 1900 (Fagersta kommun 2021A) (Nationalencyklopedin 2021B).

Hela Fagersta stad byggdes upp kring bruket, då bruket ombesörjde allt ifrån sjukvård, skolgång, brandförsvar, bostadsbygge och indragning av elektricitet till vedförsörjning (Fagersta kommun 2021A). Fagersta bruk, som var ett järn och stålverk, tillverkade också bland annat dragen tråd, rostfria produkter, sågblad och rör (ibid). Under krigsåren arbetade de första kvinnorna på bruket, i en annars mansdominerad tung bransch, då framställde Fagersta bruk gevärsrör och granatämnen (ibid). Fagersta Bruks huvudkontor byggdes 1939 och var då ett av de modernaste kontoren i Sverige, det ritades av arkitekten Cyrillus

Johansson, och då rostfritt stål var framtidens material var en stor del av inredningen i just rostfritt stål (Nyblom & Eriksson 2007 s.59) (Länsstyrelsen & Västmanlands Läns museum). Fagersta bruk var som störst under andra världskriget och fram tills stålkrisen under 1970-talet, därefter bytte Fagersta bruk ägare i flera omgångar och 1979 nedblåstes de två

masugnarna och gruvdriften lades ner, företaget började plockas ner bit för bit och blev olika nya företagsgrenar (Fagersta kommun 2021A). Fortfarande är flera stora industrier kvar med rötterna ifrån det gamla bruket, som är ledande och specialiserade inom sina områden såsom tex skärstål och bergborrar, även om det äldsta och största ursprungliga Fagersta Bruk är avvecklat sedan 1984 (Bruksmuseet.se 2021) (Nationalencyklopedin 2021A). 1985 lades sista stålverket ner i Fagersta Bruk, och ombildades till att helt ingå i Kinnevik koncernen

(Nationalencyklopedin 2021C), som också tog över Fagersta Bruks logga; dåvarande Fagersta Liljan.

8

Figur 1. Bild på taket på Rörverket med Fagersta Liljan. Bild ifrån Fagersta-Västanfors Hembygdsförening (2021).

Fagersta var tills 1944 uppdelad i två socknar, Fagersta och Västanfors, där Fagersta ingick i Västanfors socknen (Länsstyrelsen & Västmanlands Läns museum). 1944 fick hela socknen stadsrättigheter att ombildas till just stad, man valde namnet Fagersta och därför är staden avlång även idag och har två centrumbildningar, en i delen Fagersta och en i delen Västanfors (Länsstyrelsen & Västmanlands Läns museum). Staden bildar därför en axel tvärs igenom (Ching 2015 s.352) jäms med riksväg 66/68/69, som är den största vägen i Fagersta och som kopplar ihop Fagersta och Västanfors. En axel beskrivs som ett dominant element med en tydlig början och ett tydligt slut i arkitektur och stadsplanering (ibid). Riksvägen byggdes 1960 och delade staden då i två delar (Länsstyrelsen & Västmanlands Läns museum). Det finns flera rondeller och refuger utmed axeln som är oanvända och outnyttjade, det är endast gräsmatta eller enstaka gamla föremål från Fagersta bruk är utplacerade. Dessa föremål är ibland svåra att förstå och kräver i flera fall förkunskap (enligt metoden frågeformulär). Fagersta har dessutom en negativ trend de senare åren där färre flyttar in till staden mot hur många som flyttar ut (kolada.se 2021).

Bruksmentalitet innebär att befolkningen tänker vid vissa tillfällen, vi mot ”dom”(bolaget), och inte visar framåtanda eller entreprenörskap för att man är van vid att ”bolaget” ska bestämma saker åt en (Vallström 2014 s.31). Fagersta har en väl uttalad bruksmentalitet då bruket var så stort och ombesörjde allt, men min tes är att det även kan ses som något positivt, då det kan skapa en starkare tillhörighet inom befolkningen, om man känner att man hör ihop. Hur kan man vända på bruksmentaliteten och ta fram det fina i den och hur tar man fram en historia i staden som många gånger inte syns utan som känns, genom en gestaltning? Den historia och känsla som staden ändå är byggd på, kan denna historia skapa en starkare identitet till staden?

9

Problemområde

Informationsdesignproblemet i detta är att rondellerna och refugerna möjligtvis inte kommunicerar att man är i Fagersta, de kommunicerar således ingen identitet till staden. Användarna får alltså ingen information om staden de är i, varken nutid eller historiskt. Fokuset är därför avsaknaden av lättillgänglig information, och identitet kopplad till staden utmed axeln; för bilister boende i Fagersta. Kan man stärka stadens historia och därmed också identitet utefter den outnyttjade axeln, något som känns för de boende men som i dagsläget inte visas?

En rondell kan vara problematisk att kommunicera ett budskap genom. Användarna måste ha bil för att kunna se informationen, och de måste kunna ta emot informationen snabbt då de åker med en högre hastighet mot tex gående. Däremot får informationen inte vara för

avancerad så bilister stannar mitt på vägen. Det borde således vara ett kort men effektivt och innehållsrikt budskap. Hur snabbt kan man kommunicera något rumsligt egentligen i en sådan miljö?

Figur 2. Bild på tom rondell i Fagersta. Bild tagen av författaren.

Syfte

Syftet är att genom korta och effektiva meddelanden berätta en stads historia för att stärka identiteten till staden för de boende. Detta genom identitetsskapande historisk gestaltning, i oanvända rondeller/refuger längs med axeln igenom Fagersta, som kommunicerar den historia och identitet Fagerstabor har, men som i dagsläget inte syns.

10

Frågeställningar

 På vilket sätt kan historia om en stad gestaltas och samtidigt stärka stadens identitet, på ett funktionellt och tydligt sätt i rondeller utefter en välanvänd riksväg?

Målgrupp

Den primära målgruppen är bilister boende i Fagersta. Den sekundära målgruppen är turister som åker på riksvägen igenom Fagersta.

Avgränsningar

Fagersta är en bruksort men har mycket mer historia att berätta än själva bruket: sport, musik eller intilliggande byar som hör ihop med Fagersta på flera sätt etc. För att detta ska vara hanterbart så genomförs metoder som visar vilken del av historien som användaren främst vill se, och arbetet riktas in på denna. Riksvägen är lång och innehåller mycket platser att

visualisera en gestaltning på, men en specifik rondell väljs ut att visa upp ett förslag i, som sedan kan komma att appliceras på hela axeln. Refuger är med i konceptet, men det är rondellerna som undersöks och visas upp i ett designförslag.

11

Teori och tidigare forskning

Här nedan presenteras de teorier och den vetenskapliga forskningen som ligger till grund för studien, metodvalen och gestaltningsförslaget. Fokuset ligger på stadsrummet, kognition och upplevelsen av berättandet.

Stadsrummet

Enligt Eriksson (2017 s.121) har kartan som syfte att ge en överskådlig blick över en större terräng, stad, sjö eller hav, och endast på kartan syns tydliga gränsdragningar för tex kusten, som inte är lika tydliga i verkligheten. Kartan är spatialt uppbyggd, och för att förstå hela kartans innehåll, som ofta består av konventionella symboler, så behöver man också förstå symbolerna och dess innebörd (ibid s.122). Idag navigerar användaren sig med hjälp av GPS såsom Google maps, men trots det är kartan ett viktigt verktyg såsom en karta över tex: festivalområde, naturområde, kollektivtrafik, faktaböcker, datorspel eller som artefakt på souvenirer (ibid s.123).

Lynch (1960 s.2–3) beskriver läsbarhet i en stad som hur lätt man kan organisera stadens olika delar i sammanhängande mönster. En stad som är läsbar är en stad där tex distrikt, landmärken eller stråk är lätta att identifiera och enkla att gruppera in i mönster. Även andra ledtrådar till läsbarhet spelar stor roll, både rent visuella saker såsom tex färg, form, ljus men också andra sinnen är viktiga såsom lukt, ljud och känsel etc. (ibid). Lynch (ibid s.46–48) menar att man kan dela in stadsbilden i fem olika element, dessa element beror dock på användaren, såsom att en motorväg är ett stråk för en bilist men en barriär för en fotgängare:

1. Stråk: Stråken är där användaren rör sig, det kan vara trottoarer, vägar, stigar,

järnvägar etc. Användaren observerar staden utifrån stråken, och stråken kan ofta vara dominanta i stadsbilden.

2. Barriär: Barriär är en avgränsning av flera olika slag. Det kan vara en vägg, ett staket, en flod, eller gränser mellan två element.

3. Distrikt: Distrikt är medel till stora områden i staden som hör samman på något vis, som har funktionen att användaren kan gå in i distriktet.

4. Noder: Noder är strategiska eller oplanerade ställen i staden som användaren också kan gå in i, där stråk korsas och det är rörelse. Detta kan vara rondeller, korsningar, tågstationer eller ett speciellt ställe i en park där många vägar brukar korsas eller där människor brukar samlas.

5. Landmärken: Landmärken är ett fysiskt objekt som är lätta att identifiera för

12 som referens. Det kan vara tex ett berg, en speciell byggnad, en skylt eller en fontän. Landmärken kan också vara lokala, och kan då ses bara från ett visst håll eller förstås i ett begränsat område.

Figur 3. Notationssymboler för att förstå staden.

Norman (2013 s.78) menar att människan behöver bara ha viss kunskap om världen den befinner sig i och kan ändå få sina uppgifter gjorda, för världen utanför vår hjärna berättar otroligt ofta hur vi ska bete oss i världen ändå. Kunskap finns alltså både i vår hjärna och i världen utanför (ibid s.75).

Enligt Mollerup (2013 s.24) har användare mentala kartor av omgivningen, vilket är användarens personliga representation av platsen och dess olika element. Till skillnad från tryckta kartor så är de mentala kartorna inte statiska, utan de kan både förstärkas och försämras med tiden. De kan förstärkas och bli tydligare ju mer information som läggs till, med hjälp av andra hjälpmedel, som tex en annan användares beskrivning eller bilder av omgivningen. De kan försämras om de inte uppdateras allteftersom omgivningen ändrar sig, tex att faciliteter har flyttat på sig sen sist användaren besökte en stad (ibid).

Läsbarhet används i det här arbetet för att förstå hur Fagersta och dess riksväg fungerar och är uppbyggda idag, och hur en gestaltning skulle kunna påverka läsbarheten genom att utforska kartor och notationssystem bland i omvärldsanalysen och i gestaltningsförslaget och dess påverkan på platsen. Kartor är viktiga för gestaltningsförslaget och undersöks därför för att på ett tydligt sätt kunna visualisera viktig information.

Axel i arkitektur

Axeln är en viktig del i organiseringen av form och ytor i arkitektur, det är oftast en rak linje med en tydlig början och ett tydligt slut, där former och ytor kan arrangeras utmed linjen både regelbundet och ojämnt (Ching 2015 s.352). Axeln behöver inte fysisk synas på ett klart sätt för mänskliga ögat, utan den kan vara högt dominant och kraftfull ändå. Axeln kräver balans och ofta genom symmetri, och hur elementen är placerade utefter axeln bestämmer visuellt hur tex subtil eller dominant, lös eller kompakt, pittoresk eller monoton axeln blir. (ibid) I det här arbetet används axeln som ett begrepp för att förstå hur viktig riksvägen och axeln är för Fagersta som stad, och hur stor påverkan den har på staden och arkitekturen.

1. _2. 3. 4.

13

Kognition

Människans sinnen, hastighet och distraktioner

Gehl (2011 s.63) menar att människans sinnen är anpassad efter den hastighet våra kroppar är naturligt begränsade till, nämligen cirka 5 kilometer i timmen. Ett av våra mest användbara sinnen är synen, och den är mest anpassad till det horisontella synfältet, om en människa tittar rakt fram är det möjligt att få en uppskattad horisontell bild av vad som händer på båda sidor, i en vinkel av nästan 90 grader. Upp och ner ser vi inte alls lika bra. Därför är det bäst att händelser sker i vårt horisontella synfält, alltså på samma nivå som oss själva och så rakt framför oss som möjligt (ibid). Enligt Gehl (2011 s.72) så kan man i en högre hastighet endast få en glimt av vad som händer, då alla meningsfulla sociala aktiviteter och intressanta

upplevelser sker till fots, stående, sittandes eller liggandes, då det är i en lugn takt för upplevelse och man kan ta den tid man behöver, pausa, eller involvera sig om man vill. Dukic et. al (2011 s. 14–17) tittade på i sin forskningsartikel Inverkan av elektroniska reklamskyltar på trafiksäkerhet – en studie på E4 i Stockholm, på vilken form av tröskelnivå som anses vara en visuell distraktion utmed vägarna. De kommer fram till att om en förare tittar bort från vägen i mer än två sekunder (på en elektronisk reklamskylt) så är hen visuellt distraherad och kan inte koncentrera sig helt på körningen av fordonet (ibid). De faktorer som har mest påverkan negativt på trafiksäkerheten är skyltarnas placering, väderförhållanden, rörliga bilder och mörker (ibid s.48). Artikeln går igenom flera faser av forskning, där en fas är att testa användare och se huruvida de blir distraherade av elektroniska skyltar eller ej. Resultatet visar att (ibid) enligt två sekunders regeln så är flera användare distraherade från vägen, men enligt kördata (där de mäter kör-kvalitén såsom bromsning, hastighet osv) så visar den inga tecken på distraktion.

Enligt Herrstedt, Greibe och Andersson (2013 Conclusion on empirical studies) så visar deras studie Driver attention is captured by roadside advertising signs genom både

litteraturundersökningar och primärdata såsom eye tracking av förare i Danmark, att de reklamskyltar som undersökningen utgått ifrån faktiskt fångar förares uppmärksamhet i den grad att det påverkar trafiksäkerheten.

Wallace menar i artikeln Driver distraction by advertising: genuine risk or urban myth? att (2003 s.190) vissa reklamskyltar kan ha en påverkan på koncentrationen, att det beror på kontexten, men att det finns tydliga bevis på att vissa reklamskyltar i vissa situationer påverkar trafiksäkerheten. Han menar också att för mycket visuellt klotter (ibid) skapar visuellt brus, speciellt vid korsningar och övergångar, vilket bidrar till högre antal olyckor. Han påpekar också (ibid) att mycket data är gammal (1970) och därför är det viktigt för att få en uppdaterad bild med nya bilar, miljöer och användare med hur reklam utefter vägarna påverkar koncentrationen.

Gehls teorier om människans sinnen används i den här studien för att förstå hur gestaltningen ska utformas med människans sinnen i fokus. Med stöd av samtliga artiklar (Dukic et. al 2011, Herrstedt, Greibe och Andersson 2013 och Wallace 2003) är meningen att skapa en förståelse hur gestaltningen och konceptet skall göras mer trafiksäker.

14

Arbetsminne och långtidsminne

Människan har ett arbetsminne och ett långtidsminne, vilka fungerar olika enligt Norman (2013 s.92). Arbetsminnet fokuserar på det som händer just nu, och informationen som finns där kan hämtas och behållas utan svårigheter, men det är begränsat till fem till sju saker samtidigt, eller tio till tolv om det är upprepande (ibid). Arbetsminnet är ovärderligt för våra vardagliga uppgifter, men det är också väldigt skört. Om vi distraheras av en annan sak, så försvinner det som var i arbetsminnet väldigt fort. (ibid s.93). För att effektivisera

arbetsminnet är det bäst att sprida ut minnen över flera modaliteter, tex syn, känsel, hörsel, gester osv (ibid s.95). Långtidsminnet tar i regel lång tid och energi för att få in saker i minnet, och lika mycket tid och energi för att få ur saker ur det (ibid). Att gå, cykla, stå eller köra bil, det är saker som tar mycket energi att få in i hjärnan, men när vi väl lärt oss dem så kan vi göra de nästan helt automatiskt, det är då i mer ovana situationer vi behöver anstränga oss (ibid s.47).

Minnet är viktigt att förstå för att förstå hur användaren ska kunna ta till sig information, processa och bearbeta den i den komplexa informations situation som uppstår vid en väg. Därför är det viktigt att ha det med i designprocessen för just det här arbetet.

Upplevelsen av berättandet

Enligt Abbot (2008 s.13) är ett narrativ en representation av en händelse eller en serie händelser, vilket innehåller både story och narrativ diskurs (ibid s.19). Storyn är en händelse eller en serie händelser medan narrativa diskursen är hur händelserna är representerade (ibid). Lupton (2019 s.17) menar att storytelling delar ett mönster med berg och dalbanor,

användaren startar på marken och arbetar sig sakta upp mot klimax med energi, och sedan blir användaren släppt tillsammans med energin på den högsta punkten där energin både är fysisk och psykisk. Lupton menar också (ibid s.19) att designers ofta ser arkitektur, möbler eller en poster som något statiskt, men tiden står aldrig still och därför ändrar sig användandet beroende på hur användaren vill utnyttja artekfaten, tex att ett rum kan anpassas till att vara öppet och ljust eller mörklagt och tyst. Artefakter och produkter ändrar på hur människor mår, och förhållandet och känslorna skiftar över tid (ibid s.59).

Mossberg (2015 s.32–33) beskriver upplevelserummet som en plats som är skapad för upplevelser, det ska finnas en tydlig början och ett tydlig slut med tydliga gränser, den ska vara riskfri för användaren och vara tematiserad. Tex hästhoppningsbanan är ett

upplevelserum med en aktivitet där du koncentrerar dig på hästhoppning, där gränsen är själva arenan och alla aktiviteter som hör ihop med upplevelsen bör fokusera på hästar och just hästhoppning, som då är temat, andra aktiviteter kan störa användaren (ibid). Ett annat klassiskt exempel är Disney World (ibid s.34) där precis allt är anpassat efter temat och gränserna. IKEA är en labyrint där användaren blir guidad genom en kontrollerad upplevelse miljö med en tydlig början och ett tydligt slut (Lupton 2019 s.28).

15 Det finns permanenta upplevelserum (2015 s.35–36) som tex idrottsarenor, utställningshallar, hembygdsgårdar eller byggnadsverk som blivit attraktioner, tex Burj Al Arab i Dubai. Det finns också icke permanenta upplevelserum (ibid s.37–38), det är tex cirkusar, festivaler, temporära konsthallar, food trucks eller pop-up butiker. En användare får inte en bra

upplevelse automatiskt, utan förkunskap, deltagande och engagemang spelar roll (ibid s.53). Människor vill dela en upplevelse med andra människor (ibid s.15). Upplevelserummet och dess fysiska attribut påverkar användarens beteende, tex geografiskt läge, sinnen och väder, men också den sociala omgivningen, tidsaspekten, uppgifter och direkt föregående tillstånd påverkar användarens och hens beteende i upplevelserummet (ibid s.79). Mossberg ger exemplet om en långväga turist kommer till broadway och köper en musikalbiljett, turisten är trött efter en lång resa och går till hotellet i pausen, vilket inte alls har med själva upplevelsen i sig att göra (ibid).

Om användaren inte kan identifiera vilken sorts rumslig miljö hen är i, så skapas en osäkerhet och det påverkar användaren negativt (ibid s.86). Möbler, dekor eller helt enkelt om det är ostädat i en restaurang kan användaren placera restaurangen i en viss mental kategori som tex snabbmatsrestaurang, och är det välstädad kan det bli en annan kategori med bättre

restauranger (Ibid).

Det är viktigt för en stad att bli placerad i rätt mentala kategori, detta är något som också bör underlätta för ett identitetsskapande att användaren vet vart hen befinner sig, i det här fallet att användaren vet att den befinner sig i Fagersta. Fagerstas riksväg har egenskapen att du kan komma på vägen från fler än ett håll, och du kan åka utefter vägen åt flera håll. Om man ser vägen som en story eller en upplevelse, kan användaren alltså åka från start till slut, eller från slut till start. Användaren kan dessutom åka från mitten av storyn till början, eller bara åka på en del av mitten av storyn. Detta gör det viktigt att förstå hur storytelling och

upplevelserummet fungerar, och hur det kan anpassas för att fungera utmed den typen av element som en väg ändå är.

Upplevelsebubblor

Enligt Branzell (1976 s.4) så tar arkitekter hänsyn till platsens fysiska förutsättningar, och därför tas dessa fysiska förutsättningar som användarens behov i beaktande, snarare än de psykiska och emotionella behoven, som att tex kunna röra sig utan att det känns trångt eller att känna sig trygg. Därför föreslår Branzell (ibid s.8) flera notationer, som påbyggnad på redan existerande som tex Lynch notationssystem (se läsbarhet). De jag kommer använda mig av är följande:

1. Hastighet för fordon: Användaren och dess hastighet i ett fordon kan beskrivas med hjälp av detta (se bild nedan). Hastigheten beskrivs med pilarna, ju högre hastighet desto mer ihopdragen är pilen (ibid s.15).

2. Upplevelsebubbla: En upplevelsebubbla är en tankekonstruktion av en användares upplevelserymd, bubblan behöver alltså inte följa rummets fysiska väggar (ibid s.20). Med denna kan man visa känslor, upplevelser, användares personliga sfär, hur ett landmärke påverkar rummet etc (ibid s.21).

16 Hastighet för fordon skall undersökas för att visa på kartor hur hastigheten ser ut på platsen för gestaltningsförslaget. Upplevelsebubblor används i det här arbetet för att förstå platsen som den är nu, och som en del i att skapa förståelse för hur en gestaltning skulle påverka platsen och användarna. Därför används Branzells bubblor i en del i omvärldsanalysen och i gestaltningsförslaget.

Figur 4. Symboler för fart och upplevelsebubblor.

Innan upplevelsen, under upplevelsen och efter upplevelsen

Enligt Branzell (2007 s.13) så finns det tre sorters rum som vi människor konstruerar när vi besöker faktiska rum, nämligen förväntans rum, nuets rum och minnets rum. Förväntans rum är innan du kliver in i rummet, det är en bubbla du tar med dig, beroende på hur stor din förväntan är, tex vid en ståtlig entré blir bubblan stor, och vid en försynt entré blir bubblan liten (ibid s.12). I nuets rum förvandlas bubblan du tog med från förväntans rum, till vad rummet faktiskt var, om rummet är mindre än det du förväntade dig så blir bubblan att kännas liten, och är rummet större än du förväntade dig blir bubblan att kännas stor (ibid s.13). Sinnesstämningen hos användaren förändras alltså beroende på hur bubblan ändrar sig, om och hur, du får det du förväntar dig eller inte mellan förväntansrum och nuets rum (ibid s.14). Minnets rum är bubblan som blir efter du besökt det faktiska rummet, och det är ofta denna bubbla som kan knyta an med förväntans bubbla, när du besöker samma eller ett liknande rum i framtiden (ibid s.18).

Detta kan jämföras med Mossberg (2015 s.24) som menar att en upplevelse sker i ett upplevelserum och den är för varje användare helt unik. Alla användare kanske är med om samma upplevelse, men de påverkas olika av upplevelsen (ibid). Mossberg beskriver (ibid s.25) en upplevelse i tre faser som sträcker sig under hela upplevelse-processen:

Före upplevelsen: Sökande, planering men också föreställningar av upplevelsen. Detta är alltså innan själva upplevelsen äger rum. Det kan alltså vara köp av biobiljetter, planering inför en resa osv.

Konsumtion i upplevelserummet: Deltagande och involvering av själva upplevelsen, utanför hemmet. Tex konserten, museet, sportevenemanget eller resan.

Efter upplevelsen: Följder av upplevelsen, vissa upplevelser kommer vi ihåg som tex romantiska eller häftiga. Foton, filmer, souvenirer etc kan användas för att minnas och

1.

17 återkomma mentalt till en upplevelse. Användaren kan också tänka själv tillbaka eller också ha en upplevelse tillsammans med andra användare.

Fagersta är en stad som har natursköna rum innan du kommer in i staden, sedan visar staden några fabriker på avstånd när användare närmar sig staden, men inte mer. Det är viktigt med en gestaltning som berättar om platsen, och därför är det viktigt att ha med i åtanken om tiden innan man upplever Fagerstas axel, under tiden man gör det och efteråt, i designprocessen. Därför används både Branzells rum och Mossbergs upplevelser som en del i att förstå detta. Detta för att förstå hur platsen skulle kunna utnyttjas på bästa sätt för att berätta Fagerstas stads historia och identitet, och hur upplevelsen bäst skulle kunna sitta kvar i minnet hos användaren och därmed stärka identiteten.

Källkritik

Booth et al. (2019 s.103) nämner att de bästa sekundera källorna är böcker som ges ut av universitetskopplade förlag och artiklar som är expertgranskade.

Samtliga artiklar är expertgranskade och samtlig litteratur är i första hand ifrån

Högskoleprogrammet Informationsdesign – Rumslig gestaltning vilket skapar en trovärdighet då litteraturlistan uppdateras ofta och flera böcker är från stora förlag. Lynch (1969) och Branzell (1976) är litteratur som är äldre, men de används under utbildningen och deras ålder har tagits i beaktning, då tex inte GPS eller liknande teknik fanns till förfogande under litteraturens uppkomst. Mossberg handlar i huvudsak om konsumtion, marknadsföring och företagande, men det har det tagits hänsyn till och de saker som tas upp har ändå en relevans till det här arbetet.

Då delar av detta examensarbete, det som rör informationsdesignsproblemet, är ett relativt outforskat område så var sökningen efter tidigare forskning inom området svår och

tidskrävande. Biblioteket på Mälardalens Högskola gav förslag på NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjandes, eget bibliotek. Efter att NTF sökt i sina databaser utan framgång hänvisade de mitt arbete vidare till Trafikverket och VTI, Statens väg- och

transportforskningsinstitut. De båda gjorde också egna omfattande databassökningar, men det var svårt att få fram precis det som jag efterforskade. Några intressanta aspekter uppkom dock som resulterade i de tre artiklarna (Dukic et. al 2011, Herrstedt, Greibe och Andersson 2013 och Wallace 2003). Dessa handlar dock om reklamskyltar och/eller elektroniska reklamskyltar utmed vägarna. Den här studien handlar inte om reklamskyltar utan om formgiven

gestaltning, men data om bilförares koncentration är i sig relevant även om kontexten har tagits hänsyn till att den inte är densamma i artiklarna som den här studien. Men dessa tre artiklar anses därför ändå vara valida för denna typ av studie och design.

18

Metoder

I det här avsnittet presenteras de metoder som använts under studien.

Omvärldsanalys med jämförelseanalys

Enligt Larsson (2014 s.104–105) innebär omvärldsanalys att man samlar in, analyserar och utvärderar en rad källor genom tex analyser, artiklar och databaser för att skapa sig en förståelse av hur världen ser ut utanför organisationen, om organisationen ligger i linje med omvärldens förhoppningar och krav och hur det kan komma att påverka organisationens verksamhet och utveckling. I en omvärldsanalys kan en SWOT analys vara en viktig del, (ibid s.104–105) där man tittar på organisationens styrkor, svagheter, möjligheter och hot

(Tonnquist 2018 s.99). En omvärldsanalys kan göras och analyseras på flera nivåer, antingen nära omvärlden eller/och den globala omvärlden (Larsson 2014 s.104–105).

I mitt fall sker omvärldsanalysen i tre faser. Först undersökes axeln/riksvägen igenom

Fagersta och Fagersta som stad med syfte att för att förstå platsen och dess kontext på djupet. I fas två tittas det på hur man praktiskt får utföra rondellkonst och gestaltning utmed vägar för att hålla mig inom ramarna. I fas tre undersöks andra städer runt om i Sverige och hur de visar upp sin historia utmed vägen. Detta med syfte att skapa en förståelse kring vad som är möjligt att göra, och för att utifrån detta kunna göra en SWOT analys av dessa gestaltningar för att urskilja olika delar ur dem, och sedan kunna jämföra dem i en enkel jämförelseanalys.

Frågeformulär

Enligt Denscombe (2019 s.243) är ett frågeformulär en metod där man direkt frågar

användare om de saker man vill veta, genom en serie frågor som sedan ska användas som data för analys. Det är lämpligt att använda ett frågeformulär när det är ganska okomplicerade standardiserade frågor, som inte har krav att genomföras med en personlig interaktion, och användarna ska vara i stånd att läsa och förstå vad de svarar på (ibid s.244). Ett frågeformulär som är självadministrerat innebär att användaren svarar när de själva har tid och i egen takt, utan forskarens inbladning (ibid). Man kan kolla på tre punkter för att se om ett frågeformulär är framgångsrikt eller inte: hur många som svarat, hur fullständiga svaren är och hur ärliga och träffsäkra dem är, för om formuläret inte fyllts i korrekt har det inget värde för forskaren (Ibid s.245). Frågeformuläret bör hållas så kort som möjligt genom att undvika onödiga utsvävningar, detaljer eller frågor, detta kan göras genom att titta på följande punkter: frågorna ska vara absolut nödvändiga, inga upprepande frågor och att testa formuläret för att se om tidsramen fungerar för tänkt målgrupp (ibid s.248–249).

Frågeformuläret i mitt fall syftar till att undersöka hur användarna upplever platsen idag som en del i omvärldsanalysen. Också försöka få grundläggande uppgifter om hur användarna upplever att de förstår Fagerstas historia och även identitet utmed axeln/riksvägen, för att ge

19 en grund till gestaltningsförslaget. Även eventuella önskemål och förväntningar på platsen fanns det utrymme för. Frågeformuläret ligger därför också till grund för kommande fokusgrupp.

Intervju – fokusgrupp

En intervju är en metod som använder respondentens svar som datakälla, där fokuset ligger på självrapportering: respondenten berättar vad de gör, vad de tror att de vet och åsikter som de uttalar sig att de har (Denscombe 2019 s.267). En intervju är inte som ett vanligt samtal, utan respondenten samtycker underförstått genom att vara med i intervjun på att: att delta i

forskningen, att hens ord kan användas som data och forskaren bestämmer ordningen för diskussionen (ibid s.267–268). Detta skall enligt god praxis undertecknas, tex i ett samtyckesformulär (ibid). I småskaliga projekt och studier är det lämpligt att använda intervjuer när avsikten är att utforska: åsikter, uppfattningar känslor, erfarenheter och komplexa frågor och/eller priviligierad information (ibid). Såsom tex där forskaren behöver förstå något på djupet med en avancerad ingång, och behöver kvalitativa svar från speciella nyckelpersoner (ibid). En intervju kan var strukturerad på flera sätt, men sättet intervjun ska vara strukturerad på i denna studie är en semistrukturerad fokusgrupp, där forskaren har en färdig agenda med saker som skall tas upp mellan forskaren och flera respondenter som forskaren valt ut, men forskaren är flexibel över ordningsföljd och utveckling och fördjupning i intervjun (ibid s.269–273). Fokusgrupper har tre egenskaper som skiljer dem från andra intervjuer: fokusgruppen har ett fokus där respondenterna har ett gemensamt ämne, erfarenhet eller liknande som skall diskuteras, forskarens roll är mer att underlätta interaktion än att leda diskussionen och stor vikt läggs vid gruppdynamik för att på ett smidigt sätt få fram

information (ibid s.272). En fokusgrupp går ut på att respondenterna skall diskutera ämnet sinsemellan, och att forskaren då skall förstå bakomliggande orsaker till specifika åsikter eller liknande, alltså inte bara att respondenterna har vissa åsikter utan också varför (ibid s.272– 273). Därför är det viktigt med tillit, att respondenterna skall känna sig bekväma med varandra till att öppet kunna diskutera sina åsikter (ibid). Det är viktigt för att metoden skall hålla en hög validitet att forskaren inte får påverka respondenten, detta kan undvikas genom följande: forskaren har ett passivt och neutralt synsätt, genom att visa upp sig själv på ett icke stötande sätt och är försiktig och neutral vid de diskussioner/åsikter som respondenterna framför (ibid s.278).

I den här studien är syftet med fokusgruppen att förstå hur användare uppfattar

gestaltningsförslaget genom att de fick titta på två olika skissade förslag, och diskutera för och nackdelar eller andra vidare utvecklingsmöjligheter.

20

Metodresultat

I det här avsnittet presenteras genomförande, resultat och analys av metoderna.

Omvärldsanalys med jämförelseanalys

 Historia om Fagersta och Fagersta Bruk sammanfattas i Bakgrund. (Se bakgrund).  Kartor gjordes enligt Branzells och Lynchs teorier, på hur axeln/riksvägen uppfattas

idag som helhet men också en inzoomad bit av axeln som undersöks närmare, där gestaltningen också skall utföras, som exempel på hur det skulle kunna se ut utefter hela axeln. Kartorna ger en tydlig förståelse kring platsen och hur den fungerar i dagsläget, och ger en bra överblick. Som en del i arbetet är det viktigt att få med också hur en ändring av platsen skulle påverka miljön. Detta visas då bland annat då i kartor i den här studien, och då är det praktiskt med en före och en efterbild på platsen. Detta visas därför ingående i gestaltningsförslaget, och bara en översiktbild visas här.

21

22

Fas två

I fas två undersöktes lagar och regler för vad som får göras i rondeller och refuger. Följande punkter framkom ur undersökningen:

Regeringskansliet. Väglag (1971:948) 43 §

”Inom ett vägområde får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd 1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar, 2. vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.

I samband med tillstånd får väghållningsmyndigheten meddela de föreskrifter som behövs. Ett tillstånd kan när som helst återkallas.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte för sådant arbete som avses i 44 §. Om tillstånd saknas eller har återkallats, får väghållningsmyndigheten vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Lag (1987:459). ” (Regeringskansliet 2021) Vägverket. Krav - VGU, Vägars och gators utformning

Rondell och refuger får inte innehålla konstgjort material eller gestaltningar som efterliknar gräs, - ängs- eller annan vegetation. (Trafikverket 2021 s.188)

Cirkulationsplatser ska vara välförsedda med belysning, belysningen ska också vara en klass högre än den högsta av de anslutande vägarnas belysningsklass. Belysningen får inte utformas så den kan bli missledande för förare eller att den skulle kunna förväxlas med ett fordon. (ibid s.325)

I cirkulationsplatser med en hastighet över 30km/h ska inte oeftergivliga föremål placeras. Undantag kan dock göras med en motivering och ett godkännande av beställaren. (ibid s.194) Se bild nedan på hur oeftergivliga föremål i så fall kan placeras.

23 Dessa punkter stämmer med sambanden i fas tre av de fyra platserna (se figur 8), nämligen att det måste vara avstånd mellan gestaltning och väg, och att gestaltningar måste byggas i material som går sönder lätt vid en eventuell olycka och/eller ha tillstånd.

Fast tre

Fyra platser undersöktes genom en SWOT analys (Tonnquist 2018 s.99) för att hitta gemensamma nämnare som kan vara bra att ha i beaktning för gestaltningen. De fyra platserna som undersökts är:

 Potatisskulptur – Viringe rondellen i Mjölby.  Priapos trädgård – Gustavsbergsrondellen i Gävle.

 Från källan till havet, från stjärnorna till himlen – Rondellkonst i Djurås.  Rondell-konst med tillhörande staty utanför rondellen – i Smedjebacken.

Dessa ställdes upp mot varandra i enlighet med SWOT för att titta på de viktigaste delarna med varje plats. Jämförelseanalysen indikerar flera styrkor och svagheter med de fyra platserna som undersöktes, samt en tydlig koppling platserna emellan med statiska fakta. Resultatet av jämförelseanalysen visas i en visualisering (figur 8). Detta för att enkelt se gemensamma fördelar (grönt), nackdelar (orange) och statiska fakta (blå).

Figur 8. Visualisering och sammanställning över omvärldsanalys: fas tre.

Frågeformulär

88 personer svarade på frågeformuläret. Då detta var en del i en förstudie där så mycket kvantitativa data som möjligt var målet, så delades formuläret på mina sociala medier, och de delades vidare där av vänner och anhöriga. Nedan är en sammanfattad sammanställning av frågorna i frågeformuläret. Formuläret i sin helhet finns i bilagor.

I formuläret var sista frågan en öppen fråga där respondenterna bads nämna hur de bäst tyckte att historia skulle kunna gestaltas utmed riksvägen. För att visualisera vilka ämnen som nämndes mest, och därför ansågs vara viktigast för respondenterna, gjordes ett word cloud.

24 Ett Word Cloud är ett ordmoln där ord har en mer utstickande form eller storlek beroende på hur viktiga de är i förhållande till de andra orden, och sorteras ihop i en intressant form (Martin & Hanington 2012 s.206). Svaren med dubbelt så många svar än något annat blev dubbelt så stort. Slutsatsen från Word cloud:et blir därför att Fagerstas historia innehållande Bruket är det respondenterna tycker är viktigast att belysa utmed riksvägen i Fagersta.

Figur 9. Ett Word-cloud över sista frågan i frågeformuläret.

Ett högt deltagarantal gjorde frågeformuläret tidskrävande att analysera, men mycket empiri blev tillgänglig. En stor andel av respondenterna hade stor eller en del vana av Fagersta och riksvägen, vilket ger trovärdighet till resultatet då det är frågor om staden och riksvägen som var centrala.

Angående frågan om respondenterna förstår vilken slags stad de åker igenom (fråga 8), kan det dras paralleller med till flera andra frågor (såsom fråga 1 och 6). Ett stort antal av respondenterna (77,3 %) bor eller har bott i Fagersta och har därför förkunskap om staden (fråga 1). Detta stärks också (fråga 6), där svaret på hur man visste vad föremålet var för något, indikerade att många som vet vad det gamla bruksföremålet är för något är pga just erfarenhet. Därför ifrågasätter jag svaren (fråga 8), på hur mycket man kan lita på att respondenterna hade förstått Fagerstas identitet, om de inte hade haft just den förkunskapen om staden. Om man tex tänker på turister, som är den sekundära målgruppen, som inte har förkunskapen om staden, hade de förstått? Svaren i fråga 8 är redan jämnt fördelade vilket där visar en tydlig indikation på att svaret är personligt och inte har en tydlig majoritet, därför ifrågasätter jag det ännu mer.

Majoriteten av respondenterna nämnde Bruket som en viktig del att visa upp, det finns en vilja kring att något skall ske utmed riksvägen, och majoriteten anser att historia är viktigt för en stad och att historia dessutom kan stärka stadens identitet.

Intervju – fokusgrupp

Fokusgruppen genomfördes med tre respondenter som bor i Fagersta, med olika kön och åldrar. Dessa tillhör då alltså den primära målgruppen. Detta skedde fysiskt på plats, då respondenterna känner varandra sen tidigare, vilket också ger ett bekvämt klimat där de har tillit till att de kan berätta i gruppen hur de känner och varför de tycker som de gör, vilket är

25 viktigt för en fokusgrupp (Denscombe 2019 s.273). Men detta blev också ett

bekvämlighetsurval, då respondenterna var lättillgängliga för studien (ibid s.71) och i enlighet med rådande restriktioner om att inte träffa nya kontakter fysiskt. Respondenterna fick

utförlig information om metoden som sådan, vad den skall leda till och hur deras svar skall användas, de fick även godkänna enligt ett samtyckesformulär att deras information används för detta syfte.

De fick titta i förväg på två olika skissade alternativ till gestaltningsförslag som tagits fram, via ett mejl med skisser och förklarande text, för att de själva skulle bilda sig en uppfattning om förslagen innan en diskussion, för att minska risken att de påverkade varandra. De tre respondenterna har alltså god förkunskap om Fagersta då de bor i staden, och detta gör kommunikationen för andra läsare av studien, kanske lite svårtydlig.

Förberedande mejl till respondenterna:

Material till båda alternativen:  Stål

 Rostfritt stål - tråd

 Tegel (arkitektur inspirerat av brukskontoret/ brandstationen/ Risbroskolan/ vattentornet osv, Cyrillus Johansson var arkitekten eller inspirationen).

Alternativ 1.

Gamla bruksföremål som visar materialets väg, som kokillen vid bruksrondellen som häller ut rostfri tråd/vajer som tråden sedan bildar figurer, byggnader, händelser som är viktiga för bruket och också Fagersta. Däremot är det inte många gamla bruksföremål utan tråden och deras konstnärliga uttryck är fokus. Tänk statyer av tråd.

Berättelsen kan vara i tidsordning och gå från Statoil till OkQ8 mot Norberg, eller vara uppdelad i olika faser/delar. Figurerna ska synas men vara lite genomskinliga pga trafiksäkerhet. Figurerna och berättelsen ska sträcka sig genom hela Fagersta utmed riksvägen, även i refuger.

Figur 10 och 11. Skisser på alternativ 1 gjorda uppepå bild på Google maps Street View (2021) funktion. Skisser gjorda av författaren.

26 Alternativ 2.

Gamla bruksföremål visas även upp här på likadant sätt, men de gamla bruksföremålen är fler. Gärna några olika föremål i varje rondell (möjligtvis i någon lång refug som vid skolan och Sibylla). Bruksföremålen visas här upp och är fokus, och de häller ut ståltråd precis som alternativ ett, MEN dom visar en symbolisk process över hur framtagningen av stålet gick till genom att ståltråden färdas över föremålen såsom man använda materialet. Tex om det hälldes material så hälls ståltråden, skulle något typ rökas i en skorsten kan ståltråden forma rök upp i luften osv. Och där emellan, som i refuger, kan ståltråden slingra sig emellan rondeller på ett avskalat vis, men att man ändå blir intresserad av vad som händer nästa steg i processen.

Figur 12 och 13. Skisser på alternativ 2 gjorda uppepå bild på Google maps Street View (2021) funktion. Skisser gjorda av författaren.

Utförande

Det fördes minnesanteckningar under samtalet, som pågick under cirka en timme. Nedan kommer en sammanfattning oberoende av vem som sade vad av respondenterna.

Mötet gick ut på att respondenterna diskuterade för och nackdelar med respektive förslag, eller möjligheter till helt andra förslag. Det fanns några frågor som var fokus, som ledde samtalet, även om det mesta av diskussionen skedde naturligt för fokusgruppen. Frågorna som det var huvudfokus på var:

 Förstår ni alternativ 1 eller 2 bäst? Är något tydligare än något annat eller är någon del för abstrakt?

 Är materialet i enlighet med hur ni tänker er Fagersta eller behöver något ändras?  Hur skulle man kunna visa upp Fagersta och dess historia (om bruket) på något helt

annat vis?

 Kan detta stärka identiteten för de som bor i Fagersta?

Diskussionen flöt på utan problem, och jag fick svar på de frågor som var viktiga, och fler andra viktiga synpunkter.

27 Respondenterna var överens om att båda alternativen kan fungera, men att båda kan bli

problematiska om man inte åker efter hela riksvägen och får se hela förslaget. En lösning diskuterades fram där rondellerna skulle kunna delas upp i historiska fält och avsnitt, en rondell är 1600talet, en 1700 talet osv. En respondent tyckte att alternativ 1 kunde bli för mycket att ta in, sett till skissen, och att man då kanske inte förstår budskapet. En respondent tyckte alternativ två inte representerade hur tillverkningen av stålet faktiskt gick till, och därför kanske är för abstrakt, och sa att man får passa sig så det inte blir helt fel tekniskt sätt, då enligt hens tycke ”folk kan bli upprörda”. Det diskuterades också vilka år som är kopplade till vissa tidstypiska former och föremål.

Respondenterna var överens om att materialet var representativt för Fagersta. Möjligtvis att tegel skulle lyftas fram ännu mer gick diskussionen.

Andra abstrakta idéer diskuterades med ”Fagersta – byggd på storskaliga drömmar om framtiden” som koncept och citat. Inga nya konkreta idéer framkom, då respondenterna diskuterade mycket över hur stort detta ämne är och om det ens är möjligt att visa upp detta. Två respondenter var överens om att det är bra att ha med de gamla bruksföremålen, som båda skisserna angav, för att de ändå berättar något viktigt. En respondent tyckte det kunde vara ännu mer abstrakt, och påpekade ”att det är så många som försökt göra saker i staden förut, men ingen har ju kommit på någon ny banbrytande idé förut så det är nog väldigt svårt”. Detta gick över i diskussionen om identiteten, där de var överens alla tre om föregående citat, att det är svårt och att många provat förut. Men de var överens om att om man kunde visa upp ”den helt fantastiska historien om hur Fagersta ändå är uppbyggd, så skulle nog fler känna att de bor i en bra stad och vilja stanna”. Detta övergick till diskussioner om hur Fagersta är skött av politiker och att det hänger mycket på det till ”varför nästan ingen förstår Fagerstas historia i dagsläget”, vilket jag inte ansåg var relevant och inte tar med i beaktning.

Efter det blev det en avslutande diskussion där alternativ 2 rekommenderades, men möjligtvis med en modifiering som stärker just identiteten och förståelsen och att dela upp gestaltningen i fält som gör det förståeligt för de som åker endast en del av riksvägen. Det blev här

diskussioner om att ”det är ju ändå människan som arbetade på bruket och därmed byggde upp Fagersta”.

Egen slutsats

För att sammanfatta det som framkom kan man titta på den avslutande diskussionen, som blev som en sammanfattning av hela samtalet. Också frågan om material var värdefull. Frågan om identitet visade på hur svårt det är med att få fram identitetsskapande och hur mycket känslor detta beror hos de inblandade, men att en gestaltning skulle kunna bidra till

identitetsskapande. Min egen analys av detta är att det tog mig framåt i förståelse och kunskap om området och platsen, vilket i sin tur ledde mig vidare i designprocessen.

28

Metodkritik och etik

Våren 2020 kom pandemin Covid-19 som har försvårat arbetet. Formuläret hade ändå gjorts som det gjordes för att nå så många som möjligt, men omvärldsanalysen och fokusgruppen hade kunnat skett på ett annat sätt om det varit möjligt, vilket hade kunnat lett till ett annat resultat.

Omvärldsanalysen hade kunnat skett på ett annat sätt, om inte pandemin varit ett faktum. Platser hade kunnat besökas på riktigt och inte bara lästs om, setts på bilder, Google Street View etc. Kartorna gjordes med Branzells och Lynchs teorier, och precis som i källkritiken ska det poängteras att båda är äldre, innan det fans GPSer och liknande, vilket ska tas i beaktning för kartorna. Notationssystemen kanske därför skulle behöva uppdateras utmed dessa villkor.

Frågeformuläret hade fler kunnat svara på för mer spridning av data, men av tidsskäl behövdes den börjas analyseras efter att den varit ute en vecka och två dagar. Hade frågeformuläret gjorts tidigare och varit ute längre så hade en större bredd av svar kunnat kommit in, men det hade då också tagit längre tid att analysera svaren. Det hade även varit bra om en helt korrekt analys hade gjorts av frågeformuläret, av någon som har analyserat

formulär i denna skala förut, vilket jag inte har. Enligt Denscombe (2019 s.390) kan

kvantitativa data analyseras på ett sätt att det inte blir helt objektivt, genom att forskaren på ett subtilt sätt gör vissa val när data analyseras. Detta har varit min farhåga, att data oavsiktligt ska påverkas av mina egna värderingar. Analysen genomfördes med avsikten att vara helt neutral i frågorna, därför är också frågeformuläret och hur analysen genomfördes i bilaga 1, för att det ska vara helt transparent.

Det hade dessutom varit bra att ha haft två olika formulär. Ett för boende i Fagersta och ett för turister, då jag insåg vid analys att förförståelsen kanske påverkade för de boende vid flera frågor. Då det tog lång tid att analysera formuläret så prioriterades vissa mindre delar bort, som hade kunnat få mer fokus vid en studie med mer tid och resurser. Formuläret hade funktionen att vad enskilda användare svarat kunde kontrolleras, och därför hade de som svarat att de inte bor och aldrig varit i Fagersta kunnat kontrolleras därifrån. Men då hade samtliga 88 behövt gås igenom i detalj för att se så ingen svarade missvisande på frågorna, och kanske svarade att de inte bor i Fagersta men har sett Riksvägen ändå. Därför hade det varit enklare att ha haft ett formulär för primära målgruppen och ett för sekundära

målgruppen. Om detta hade prioriterats så hade kanske en djupare förståelse framkommit över respektive målgrupp men också platsen.

Fokusgruppen skedde med Covid-19 pandemin i högsta åtanke. Därför skedde den med respondenter som vanligtvis träffar varandra av olika skäl, och inte föra ihop nya kontakter. Däremot hade fler kunnat inkluderas i fokusgruppen om inte Covid-19 pågått. Det hade varit bra att ha fokusgruppen flera gånger under processen, så användarna fick följa med mer och kunna uttrycka sina åsikter oftare, även om samtliga svarade att de hade fyllt i

frågeformuläret. Hade man dessutom haft fokusgrupper som riktade in sig på olika ämnen så hade det varit lättare att behandla dem. tex en fokusgrupp som fokuserade på trafiksäkerhet, en fokusgrupp som diskuterade tillgänglighet osv. Det hade dessutom varit bra att ha haft nyckelpersoner med i studien, tex de som jobbar med att driva Bruksmuseet i Fagersta, eller en kontakt på lokala Hembygdsgården. Detta prioriterades bort av annat, då inte mer historia kunde prioriteras i studien. Kommunen hade varit optimal att samarbeta med vid detta arbete,

29 men då jag eftersökt flera i kommunen på olika avdelningar flera gånger utan vare sig svar eller något intresse för detta arbete så lades det försöket åt sidan, och jag fick stå på egna ben. I fokusgruppen har ena respondenten dock arbetat på det gamla bruket, och är uppväxt i Fagersta, där släkt och vänner i alla tider pratat om och arbetat på bruket, och hen är dessutom tekniskt lagd. Så detta fick räcka som nyckelperson för en studie i denna skala, tillsammans med de andra två respondenterna som har grundkunskaper kring Fagersta.

30

Designförslag

I detta avsnitt presenteras designprocessen följt av designförslaget.

Designprocess

En designprocess beskrivs enligt Wikberg-Nilsson, Ericson och Törlind (2015 s.30) som en grund för ett bra arbete, det är en process där det finns flera fastställda steg som skall vägleda arbetet där vikten är att veta syftet med vad som ska göras, och hur detta ska göras. Processen är generell och kan anpassas till alla möjliga olika situationer såsom tex en tjänst, en produkt eller en rentav en miljö (ibid).

Figur 14. Visualisering av process.

Faser och kalender

Min designprocess gick i flera faser, som gick ständigt in i varandra (se figur 14).

Planeringsfasen var stor, då jag personligen behöver ha stor kontroll över saker för att kunna göra ett bra arbete. Fasen ligger jäms med hela processen (figur 14), för att visa på hur viktig den är för hela arbetet.

En stor fysisk kalender gjordes med start vecka 15, där designprocessen ritades upp med de delar som skulle göras och också mitt privatliv, för att få allt att gå ihop på ett smidigt sätt (se figur 15). Innan vecka 15 var studien i planeringsfasen med upplägg och struktur för arbetet.

31 För att inte fixeras vid en idé så arbetades det noga med teori/vetenskap och metoder först, för att utefter det få fram ett gestaltningsförslag. Det skissades alltså ingenting innan det fanns belägg för det, utan idéerna hade sin egen plats i planeringen.

Kalendern utgick ifrån Wikberg-Nilssons designprocess (2015 s.32–33) vilket kändes hållbart och stabilt till en början. Då jag aldrig genomfört en studie av denna storlek förut så var det svårt att sätta exakt vad som skulle göras, och det gick därför inte heller att hålla helt som det var sagt från början. Därför har fysiska kalendern uppdaterats med mer information utmed studiens gång, och slutresultatet för processens och därmed kalenderns helhet blir ändå figur 14. Alltså det som jag hade planerat för höll inte så bra, men grunden i delarna fungerade.

Figur 15. Fysisk kalender. Delar av designprocess från Wikberg-Nilsson, Ericson, Törlind (2015 s.32–33). Kalender gjord av författaren.

Idégenerering

För att förstå i ett helhetsperspektiv de teorier och metoder (omvärldsanalys och

frågeformulär) som gjorts, och vad de ledde till, gjordes en mindmap av samtligt material. Med mindmapen som underlag började ett skissande ta form av två olika alternativ för att svara på mindmapens fråga, som ledde till metoden fokusgrupp (se figur 10–13). Efter fokusgruppen togs det slutgiltiga gestaltningsförslaget fram med hjälp av fokusgruppens resultat.

32

Figur 16. Mindmap av allt som framkommit i teori och metoder (omvärldsanalys och frågeformulär – ej fokusgrupp).

Gestaltningsförslag

Gestaltningsförslaget är ett koncept som sträcker sig utmed hela riksvägen i Fagersta, stadens axel. I gestaltningsförslaget visas ett exempel på konceptet som heter ”Mannen med

kokillen”. Exemplet är en re-design av en redan existerande rondell utefter Riksvägen. Då en slutsats från frågeformuläret visade att det möjligtvis var förkunskap som gjorde att

respondenterna förstod vad bruksföremålet var för något i rondellen som re-designas (figur 17), men att Fagersta bruk var det som de ville ska visas upp, så ansågs det vara lämpligt att göra just en re-design av rondellen med bruket föremålet kvar i. Detta eftersom bruksföremål ändå visade på industri enligt frågeformuläret, men att det krävs en tydligare koppling och förståelse.

Konceptet ska visa på olika historiska milstolpar eller ögonblick för Fagersta, där människan med industrin lyfts fram för att visa på att det är människan som skapat staden, för att stärka en tillhörighet för boende, så identiteten till staden stärks. Detta genom gestaltning som går jäms med riksvägen i Fagersta, som då också är stadens axel och som många boende åker utmed ofta.

Då platsen är oåtkomlig från andra ställen än från en bil, och kort tagna från en bild med hastighet inte blev användbara, så gjordes designförslaget på en Google Maps Street View bild över platsen (Google maps Street View 2021).

33

Exempel för koncept: Mannen med kokillen

Platsen före gestaltningsförslag (visualisering):

Figur 17. Hur det ser ut på platsen idag. Bild tagen ifrån Google Street View (2021).

Platsen efter gestaltningsförslag (visualisering):

Figur 18. Gestaltning ”Mannen med kokillen”. Illustration gjord av författare, på bild tagen ifrån Google Street View (2021). Bilden modifierad i själva rondellen för att ta bort nuvarande gestaltning.

Efter Gestaltning

Före Gestaltning

34

Figur 19. Gestaltning ”Mannen med kokillen”. Illustration gjord av författare, på bild tagen ifrån Google Street View (2021). Bilden modifierad i själva rondellen för att ta bort nuvarande gestaltning.

Figur 20. Gestaltning ”Mannen med kokillen”. Illustration gjord av författare, på bild tagen ifrån Google Street View (2021). Bilden modifierad i själva rondellen för att ta bort nuvarande gestaltning.

Efter Gestaltning

35

Figur 21. In zoomad gestaltning ”Mannen med kokillen”. Illustration gjord av författare, på bild tagen ifrån Google Street View (2021). Bilden modifierad i själva rondellen för att ta bort nuvarande gestaltning.

Gestaltningen innefattar en bas av tegel, med enkel form inspirerad av arkitekten Cyrillus Johansson (Nationalencyklopedin 2021D) som skapade mycket annan arkitektur i Fagersta. Uppepå basen är det en gammal kokill, som är en slags gjutform för att gjuta vanligtvis stål men också andra metaller (Nationalencyklopedin 2021E) som användes på det ursprungliga Fagersta Bruk men också många andra industrier. Kokillen har stått i rondellen förut, då omgiven av några buskar (se figur 17). Ur kokillen ”rinner” det ståltråd, som kopplar an till Fagersta Bruks ståltillverkning och också specifikt tråddrageriet som tillverkade olika sorters ståltråd och vajrar. Ståltråden är tjock och bildar efter utrinnandet en mansiluett. Siluetten ska föreställa en man på tidigt 1900tal, och stämmer överens då tidsenligt med just denna kokill, enligt fokusgruppen. Siluetten är vänd mot riksvägen, och innehåller också små horisontella

36 ståltrådar som skapar form till siluetten. Siluetten lyser svagt när det är mörkt, för att

gestaltningen skall synas tydligt även under fler årstider och tider på dygnet (se figur 22). Enligt figur 7 om hur oeftergivliga föremål får vara placerade (efter överenskommelse) så är denna gestaltning inom ramarna för detta (se figur 23). Gestaltningen bryter därför inte mot några lagar eller regler som framkommit under studiens gång. Däremot skulle gestaltningen vid diskussion om placering eller liknande kunna genomföras i ett eftergivligt material. Alltså att ståltråden endast ser ut som ståltråd, men går sönder vid en olycka för att främja

trafiksäkerheten. Däremot är bruksföremålen föremål som är ofta i gjutjärn, så de behöver placeras i enlighet med oeftergivlighets principen (figur 7 och 23), eller rekonstrueras i annat material.

Figur 22. Gestaltning ”Mannen med kokillen” på kvällstid. Illustration och effekter gjord av författare, på bild tagen ifrån Google Street View (2021). Bilden modifierad i själva rondellen för att ta bort nuvarande gestaltning.

37

Figur 23. Placering av gestaltningsförslaget i enlighet med figur 7 om hur oeftergivliga föremål får placeras, med ett godkännande.

Det som visades i teorierna och metoderna var att design som är utefter en väg, behöver vara just enkel då användaren ska ta emot budskapet snabbt och ändå förstå det, utan att riskera trafiksäkerheten. Gestaltningen är av rimliga proportioner för människans synfält (Gehl 2011 s.63), och är inte överdrivet stor eller liten. Det som kräver mest uppmärksamhet är

bruksföremålet, kokillen, i detta exempel. Detta kompenseras genom att den ändå är enkel i sin form och färg, svart gjutjärn, och står på en enkel bas av tegel. Siluetten av mannen är i sig en enkel form, som bör vara enkel att tyda för användare då den är ikonisk för en människa. Siluetten är också skir i sin utformning, för att minimalt påverka sikten igenom rondellen. Siluetten är vänd mot riksvägen och blir tillplattad åt andra håll (se figur 19). Detta för att få en enkel design utan onödiga designelement som försvårar budskapet. Fagersta är uppbyggt med riksvägen som en axel, så åt de håll där siluetten är tillplattad och inte syns lika bra så behöver användaren ändå använda riksvägen för att ta sig någonstans. Detta gör att siluetten kommer att bli sedd åt rätt håll ändå, fast kanske vid ett annat tillfälle eller i backspegeln. Designen är alltså kort och enkel i sitt budskap utan några onödiga detaljer, för att det ska vara enkelt att ta emot de korta och effektiva meddelandena som krävs av situationen. Målet är att designen skall vara så pass enkel att den ska kunna tittas på under endast två sekunder för att förstå grunden i designen, för att inte påverka trafiksäkerheten.

Det är en människosiluett med ett bruksföremål inuti kroppen. Människan blev central i gestaltningen, då det blev tydligt i fokusgruppen att det är människor staden handlar om, och därför bruket är i människan i gestaltningen, i stället för tvärtom som jag hade skissat på innan fokusgruppen. Detta kan tolkas på flera sätt:

38  Bruket är i människan. Detta är meningen att ge upphov till diskussion för att få

användare engagerade av staden och historien. Detta bygger då på omvärldsanalysen som pekade på inte för ikoniskt, men inte heller för abstrakt, utan det skall vara något som användare kan relatera till delvis men det ska skapa en undran och nyfikenhet.  Bruket är i hjärtat av Fagersta. En metafor är enligt Lindqvist (2016 s.280–281) när

man säger något som liknar det man vill säga, tex ”du är en buffel”. För att översätta detta rumsligt så skulle bruket föremålet inuti kroppen kunna vara en metafor för människans hjärta, att Fagersta bruk sitter i hjärtat hos människor, och/eller därför i hjärtat av staden.

 Bruket flyter i Fagerstabornas ådror. Det skulle kunna vara något djupare men mer nära, som att bruket flyter i stadens och/eller människornas ådror, likt hur tråden formar människosiluetten.

 Bruksmentaliteten. En tolkning av bruksmentaliteten, att bruket finns i kroppen, även om du vill eller inte, vilket kan tolkas både positivt och negativt.

Gestaltningen är därför tänkt att fungera för både primär och sekundär målgrupp, boende och turister som åker bil jäms med riksvägen i Fagersta. Genom att gestaltningen har en enkelhet, men kan ha flera olika djup, så fungerar den för båda. De boende kan fundera djupare på gestaltningens betydelse och dess metaforer, medan turister kan se en människosiluett av stål, och ett gammalt industriföremål och på så vis förstå på ytan vilken typ av stad de åker i: ”Någon industri som gjorde stål, som var viktigt för människan kanske?”. Detta gör att gestaltningen fungerar på flera lager, och att därför behöver inte förförståelsen vara lika hög som vid den gamla utformningen (figur 17), som var svår för flera användare att förstå enligt frågeformuläret.

Då vissa saker människor gör går automatiserat när hen väl lärt sig det, som att tex cykla eller köra bil, så är det bra att ha i åtanke att vid nya situationer är människor pressade. Därför dras slutsatsen att primära målgruppen hinner reflektera mer över gestaltningen än sekundära, då de har vana av området att köra bil i, vilket därför är ännu viktigare att gestaltningen har ett ytligt lager av förståelse för just sekundära målgruppen.

Nedan kommer kartor på hur platsen för gestaltningen ser ut idag och hur den ser ut efter gestaltningsförslaget.

39 Platsen innan gestaltningsförslag (karta):

Figur 24. Karta på inzoomad plats enligt Lynchs teori.

Kartan (figur 24) anger barriärer och noder för inzoomad plats. Detta visar på att vägen är relativt avskärmad från övrigt på kartan, och att rondellen är en nod.

Figur 25. Karta på inzoomad plats enligt Branzells teori.

Före Gestaltning