Lokala investeringsprogram i mål

(1)

LOKALA

INVESTERINGS-PROGRAM I MÅL

Erfarenheter och resultat av tio års miljöarbete

Hammarby

Sjöstad ger

ringar på vattnet

SID 26

Klimatfokus

i miljöcertiﬁerade

Östersund

SID 11

Att bygga

ett hållbart

samhälle

SID 4

(2)

Nationella och internationella hållpunkter inom miljö och klimat Ett FN-möte där begreppet hållbar utveckling deﬁnieras. Agenda 21, en internationell dagordning för det 21:a århundradet togs fram. Svenska kommuner uppmanades att ta fram sin egen

Regeringen satsar 200 miljoner kronor för ekologiskt hållbara projekt. Världens indu-striländer enas om att minska sina växthus-gasutsläpp med 5,2 procent under perioden 2008 – 2012 jämfört med 1990. Sex miljarder kronor i stöd till lokala miljöprogram. 1992: RIOKONFERENSEN 1996 – 1999: KRETSLOPPSMILJ ARDEN 1997: KYOT OPRO TOKOLLET 1998 – 2002: LOKALA INVESTERINGSPROGRAM, LIP 1999: MILJÖKV ALITETSMÅLEN 2000: FN:S MILLENNIEMÅL 2002: FÖRST A SVENSKA KLIMA TSTRA TEGIN Regeringen sätter målet att till nästa gene-ration (2020, för klimatmålet 2050) ska de stora miljö- problemen vara lösta. Åtta globala utvecklingsmål, bland annat att principerna om hållbar utveckling ska integreras i alla länders politik och trenden med minskande natur-resurser ska ha vänt till 2015.

Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst fyra pro-cent 2008-2012 jämfört med 1990. FRÅN RIO TILL KÖPENHAMN

TEXTER: Lisa Redin och Gunnar Granberg, Sustai-num, samt Naturvårdsverket där annat ej anges. OMSLAGSBILD: Hammarby Sjöstad, Stockholms Stadsbyggnadskontor.

ISBN:978-91-620-8338-0

GRAFISK FORM: IdéoLuck AB, #080519 TRYCK: Alfaprint 2008.09.

UPPLAGA: 2 500 ex.

SID 2-3

Lokala miljösatsningar möter världens miljöutmaningar Från Rio till Köpenhamn

SID 4-5

Att bygga ett hållbart samhälle Erfarenheter och resultat av tio års miljöarbete

SID 6-7

LIP stärkte Eskilstunas miljöarbete Revisorer inledde LIP-arbetet i Karlshamn

SID 8-9

Framgångsfaktorer i LIP

Förändringsprocesser både kräver och skapar kunskap

Konsensus i Lund banade vägen för LIP SID 10-11 Glesbygdssatsningen Glesbygdssatsningen möjliggjorde LIP i Arvidsjaur Klimat Klimatfokus i miljöcertiﬁerade Östersund Naturvård

Fulltofta Naturcentrum – naturvård på nytt sätt

De lokala investeringsprogrammen har ﬂera mål

SID 14-15

Miljöteknik

Snö ger svalka på Sundsvalls sjukhus Biogas som affärsidé i Linköping

SID 16-17

Havsmiljö

Blåstången trivs igen i Gamlebyviken ”Fick man valuta för pengarna?”

SID 18-19

Ledarskap, samverkan och engagemang – lyckad kombination i Kristianstad

Hundra procent engagemang för Växjös hållbarhet

Ledarskap för en hållbar utveckling

SID 20-21

Information och folkbildning Miljöinformationen når fram i Trollhättan

”Ett stöd för modigare beslut”

Närmare miljömålen med lokala investeringsprogram

SID 24-25

Hållbar stadsutveckling och bostadsförnyelse

Bostadsområde i Malmö blev Ekostad ”Det ﬁnns en stark folkvilja att delta”

SID 26

Ekosystemtjänster måste värderas högre

SID 27-39

(3)

VID FN:S VÄRLDSTOPPMÖTE i Rio De Janeiro 1992 uppmanades länderna att i bred samverkan

ta fram lokala handlingsplaner för ett hållbart samhälle. I Sverige har vi haft höga ambitioner och vi ska fortsätta att vara ledande.

Regeringens mål är att Sverige skall vara en förebild för ett modernt samhälle som är miljöanpassat och byggt på hållbara resurser.

Genom statliga bidrag till investeringsprogram till över hälften av Sveriges kommuner har en mångfald av miljösatsningar gjorts på många platser. I denna skrift visas exempel på de effekter och erfarenheter som vunnits genom 10 års arbete med investeringsprogram. Erfarenheterna är viktiga för att vi tillsammans ska utveckla vårt fortsatta arbete för ett hållbart samhälle lokalt, nationellt och internationellt.

Det lokala arbetet är inte minst viktigt i den omställning som behöver göras världen över för att möta klimatutmaningen. Sverige kan visa att det är möjligt att förena höga miljöambitioner med en god ekonomisk tillväxt.

Många utländska besökare och delegationer har besökt framgångsrika miljöprojekt i Sverige. Regeringen har initierat en satsning på Hållbara städer där företag och kommuner kan samverka för att visa föregångslösningar för sätten att bygga och bo på sätt som är bra för

klimatet. Miljösatsningar kan fungera som skyltfönster. Exportmöjligheterna är stora. Därigenom kan Sverige göra det som är miljöbra hemma, men även bidra till hållbar utveckling i snabbt växande städer i länder som Kina och Indien. På det viset fortsätter vi tänka globalt och agera lokalt för att nå hållbara samhällen.

ANDREAS CARLGREN Miljöminister

Lokala miljösatsningar möter

världens miljöutmaningar

2004 - 2006:

LOKALA OCH KOMMUNALA

NA TURVÅRDSPROGRAM, LONA 2002: FÖRST A SVENSKA KLIMA TSTRA TEGIN 2002: JOHANNESBURGKONFERENSEN 2002: NATIONELL STRA TEGI FÖR

HÅLLBAR UTVECKLING I SVERIGE2003 – 2008: KLIMA PROGRAM, KLIMP 2009: NYTT INTERNA TIONELL T KLIMA TAVT AL 2009 - 2010: HÅLLBAR ST ADSUTVECKLING En uppföljning av Riokonferen-sen med fokus på konkreta handlingsplaner för hur globala utmaningar skall uppnås, exempelvis FN:s milleniemål. Reviderad 2004 och 2006. Eko-logisk hållbarhet kopplas samman med social och ekonomisk håll-barhet.

Regeringen avsätter cirka två miljarder kronor i bidrag till kommu-ner, organisationer och näringsliv för att minska växt-husgasutsläppen. Regeringen avsätter 300 miljoner kronor till lokala natur-vårdsprogram.

Ett nytt internatio-nellt långtgående klimatavtal för peri-oden efter 2012 ska förhandlas fram vid FN:s 15:e klimatkonferens i Köpenhamn. 340 miljoner avsatta för stads-byggnadsprojekt som både bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan.

(4)

PÅ MITTEN AV nittiotalet rådde

låg-konjunktur och arbetslösheten bland byggarbetare i Sverige var hög. Samtidigt hade frågan om Hållbar utveckling väckts ordentligt på Riokonferensen 1992. Stefan Edman och professor Olof Eriksson, som då var sakkunniga i miljöfrågor åt Göran Person, var några av dem som i Sverige tidigt insåg att stora resur-ser behövde satsas för att rent fysiskt ställa om till ett hållbarare samhälls-system. Frågan var bara hur man under en lågkonjunktur där stora nedskärningar gjorts i det offentliga systemet skulle kunna frigöra medel för omställningsarbetet?

– Det var då vi kom på iden att gif-ta ihop arbetslösa byggnadsarbegif-tare med visionen om att bygga ett ener-gieffektivt välfärdssamhälle, säger Stefan Edman. Grundtanken med LIP var att nyttja de lediga byggresurser,

Att bygga ett hållbart samhälle

En av de intressantaste aspekterna av LIP var att programmet faktiskt

uppstod mitt i en lågkonjunktur, menar Stefan Edman en av ”arkitekterna” bakom LIP. LIP är ett spännande exempel på praktisk samverkan mellan olika politikområden.

som kostade staten enorma belopp via arbetslöshetskassor och AMS, till att öka tempot i omställningen. Därför ﬁck LIP två jämställda mål – mer ekologisk hållbarhet och mer jobb.

Ökad kunskap och engagemang

En bärande idé var också att öka kunskapen om hållbarhetsfrågor och helhetstänkande genom att låta kom-munerna själva formulera heltäckan-de program där alla sökta åtgärheltäckan-der ingick. Detta var ett sätt att ge eko-nomiska muskler till det pågående Agenda 21 arbetet. Möjligheten att ta del av de relativt stora ekono-miska medlen - ca 6 miljarder kro-nor - skapade engagemang och höjde kunskapsnivån bland politiker och tjänstemän på lokal nivå. Detta sätt att stödja den lokala utvecklingen var unikt och nytt.

Stefan Edman, biolog, föreläsare och författare till ett 30-tal böcker har ett långt och stort engagemang för miljö och hållbar utveckling.

God utdelning av satsade pengar

Som alltid när man gör något för första gången så blir det inte perfekt. Lärdomar under vägen var bland annat att man skulle lagt större vikt på att få med näringslivet och att resurssvagare kommuner behö-ver stöd för att kunna ta fram och genomföra stora program. Stefan Edman tycker, trots kritiken, att LIP har gett god utdelning för de satsa-de pengarna: Många våtmarker har anlagts vilket minskat kväve- och

(5)

fosforbelastningen i både Östersjön och Västerhavet. Minskningarna i koldioxidutsläpp var kostnadseffek-tiva (ca 10-12 öre per kilo) och mot-svarar ca 1 % av Sveriges utsläpp.

– En bestående effekt av energief-fektiviseringsprojekten i LIP är att många aktörer lärt sig att räkna hem energieffektiviseringar. Med

kontinu-”Grundtanken med

LIP var att nyttja

lediga byggresurser

som kostade staten

enorma belopp via

arbetslöshetskassor

och AMS, till att öka

tempot i omställningen”

Stefan Edman erligt stigande energipriser ﬁnns det en enorm potential för reduktioner av växthusgaser inom detta område, säger Stefan Edman.

Hållbara stadsmiljöer hägrar

Utan de projekt som genomfördes via LIP så skulle Sverige antagligen inte ligga så långt framme vad det gäller fysiskt omställningsarbete mot ett hållbart samhälle. LIP-medlen möj-liggjorde uppförandet av både helt nya exempel på hållbara stadsmiljöer, exempelvis Västra hamnen i Malmö likväl som uppgraderingar av beﬁnt-liga områden, Inspektorn i Kalmar.

– Det jag skulle satsa på idag om jag ﬁck utforma ett likande program skulle vara ett slags SIP, ”Stadsanknu-tet” Investeringsprogram för hållbar utveckling, avslutar Stefan. En av de stora utmaningarna idag är hur vi ska kunna förnya våra större städer så att de blir hållbara ur alla tre perspektiv, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Hur utformar vi bebyggelsen för att undvika segregation? Hur löser vi traﬁkfrågan så att det inte blir en klassfråga huruvida vi kan röra oss i samhället? Hur hänger stadens miljö ihop med hälsan? Här behövs det en stor satsning där Sverige ånyo har möjlighet att tjäna som ett gott exempel för övriga världen. ■

1998 fattade riksdagen beslut att avsätta 6,2 miljarder kronor till stöd för lokala investeringsprogram (LIP). Syftet var att sätta fart på den ekolo-giska omställningen. Totalt bevilja-des bidrag till ﬂer än 1 800 projekt i 211 investeringsprogram över hela landet under åren 1998–2002. Programmen var ursprungligen treåriga men många av dem ﬁck förlängd genomförandetid. De sista programmen avslutades 2007 och de sista slutliga bidragsbesluten fat-tades av Rådet för investeringsstöd (RIS) vid Naturvårdsverket 2008. 70 procent av de beviljade bidragen har kommit till användning, vilket ger en slutlig bidragssumma på 4,4 miljarder kr. Totalt investerades det

Erfarenheter och resultat

av tio års miljöarbete

mer än 16 miljarder kronor i miljö- och klimatprojekten i programmen. Summeringen av resultaten visar bland annat på minskade utsläpp av växthusgaser med mer än en miljon ton om året.

Denna avslutade satsning lever nu vidare som en omfattande katalog av projektresultat och erfarenheter, öppen att inspireras av och lära ur för framtida miljö- och klimatprojekt. Naturvårdsverket har bland annat lanserat Miljöinvesteringsregistret på webben, genomfört ett stort antal utvärderingar av LIP samt påbörjat arbetet med att välja ut Goda exem-pel för att åstadkomma ytterligare spridning av kunskap och

erfaren-heter. ■ www.naturvardsverket.se/mir www.naturvardsverket.se/godaexempel www.naturvardsverket.se/lip �� �� �� �� �� UNDER INFORMATION FAKTA PRESENTERAR NATURVÅRDSVERKET FAKTA I OLIKA FRÅGOR

IN FO RM AT IO N FA KT A INFORMATION FAKTA GODA EXEMPEL ENERGIOMSTÄLLNING LIP – LOKALA INVESTERINGSPROGRAM MARS 2008

Bild: Alvesta Energi

Framgångsrik fjärrvärme i Vislanda

Alvesta kommun och Alvesta Energi i Småland har byggt ett fjärrvärmeverk med fjärr-värmenät för anslutning av industrier och bostadsfastigheter i Vislanda samhälle. Genom att ta vara på lokala förutsättningar har man framgångsrikt minskat användningen av fossila bränslen för uppvärmning.

Fjärrvärmeprojektet är ett framgångsrikt exempel på energiomställning till bio-bränsle. Projektet startade 2000 med bidrag från det lokala investeringsprog ram-met (LIP). När det avslutades 2003 var 117 villor och 17 hyresfastigheter anslutna till fjärrvärmenätet. I dagsläget har 218 villor och 27 kommersiella fastigheter anslutits till fjärrvärmenätet. 14 av 16 industrier har skrivit fjärrvärmeavtal och står för mer än 90 procent av industrins energianvändning i Vislanda. Alla indu-strier i Vislanda har möjlighet att ansluta sig. Hela utbyggnaden av fjärrv ärme-nätet har gått snabbare än väntat.

POSITIVA EFFEKTER PÅ MILJÖ OCH EKONOMI

Genom att anlägga fjärrvärmeverket i anslutning till VIDA sågverk kunde man utnyttja sågverkets restprodukter i form av spån, bark och flis i biobränslepannan. En stor del av den bioproducerade värmen går tillbaka till VIDAs virkestorkanläggningar.

En annan framgångsfaktor är att kunden endast betalar en rörlig avgift för fjärrvärmen vilket stimulerar till energibesparing och dessutom är lätt att förstå. För en vanlig villaägare har ett byte från exempelvis uppvärmning med olja till fjärrvärme inneburit en halvering av driftskostnaden.

��

(6)

När LIP kom bidrog det till förverkligande av vissa delar av Eskilstunas pågående miljö- och hållbarhetsarbete. En omorganisation bäddade för ett nytt arbetssätt, men att få LIP-medel innebar ett genombrott.

LIP stärkte Eskilstunas

miljö- och hållbarhetsarbete

LIP ESKILSTUNA 2000, 2001

■ Miljöinvestering: 102,7 Mkr

■ Bidrag: 30,2 Mkr

NÅGOT SOM BIDROG till att stärka

Eskilstunas miljö- och hållbarhets-arbete var en omorganisation i mit-ten på 1990-talet då långsiktigt och strategiskt miljöarbete blev en egen enhet, skild från miljöförvaltningens traditionella tillsynsarbete.

– Agenda 21 var inget vanligt ut-vecklingsprojekt utan krävde ett brett angreppssätt med ﬂera olika kompe-tenser, säger Lars-Erik Dahlin, kom-munstrateg i Eskilstuna kommun som tidigare varit samordnare för LIP.

LIP stärkte miljöfrågornas status

Kommunen hade laddat med projekt innan LIP som det bara var att ansö-ka om när LIP sjösattes 1998. Utöver antagna miljömål och en Agenda 21-plan hade kommunen också medver-kat i ett EU Life-projekt och fått ta del av bidrag från regeringens krets-loppsmiljard.

– När vi väl ﬁck bidrag från LIP år 2000 bidrog det till förverkligandet av vissa delar av det pågående arbe-tet samtidigt som miljöfrågornas sta-tus och det arbetssätt vi redan hade i kommunens förvaltning förstärktes. Att få LIP blev ett slags genombrott för miljöarbetet i Eskilstuna, säger Lars-Erik Dahlin.

En stark styrning

Om fenomenet LIP säger Lars-Erik Dahlin att som system innebär LIP en stark styrning av kommunernas miljöarbete, innehållande både posi-tiva och negaposi-tiva effekter.

– En sådan här styrning är aldrig enkel och i Eskilstuna skapade LIP frustration hos vissa eftersom alla inom kommunen inte var överens om att man skulle jobba med miljöfrå-gor på samma sätt som kommunerna tidigare bara jobbat med vård, skola

och omsorg. LIP har hjälpt till att lyfta miljöfrågan och dess ställning som kommunal övergripande fråga. Dock återstår en del innan den har lika stark ställning som vård, skola och omsorg.

Helhetssyn

Kommunens arbete med frågorna breddas kontinuerligt och Lars-Erik Dahlin tycker att man har en helhets-syn. Tillväxtmantrat kommer fram ibland och då blir det de omedelbara resultaten som blir det intressanta, menar han.

– Hur mycket vilja det än ﬁnns, och hur många projekt man än gör, så går inte omställningen fortare än vad det omgivande samhället tillåter, säger Lars-Erik Dahlin. ■

(7)

LIP KARLSHAMN 2000 ■ Miljöinvestering: 64,8 Mkr ■ Bidrag: 14,9 Mkr

Revisorer

inledde LIP

i Karlshamn

Per-Ola Mattson, politiker i

Karlshamn, säger att det var viktigt i Karlshamns LIP-arbete att i ett tidigt skede involvera kommunens revisorer för att säkerställa att beviljade medel ledde till de effekter man kalkylerat för.

REDAN I INLEDNINGSFASEN, då

kommunen år 2000 erhållit medel från de lokala investeringsprogram-men, involverades kommunens revi-sorer för att granska de medverkan-de aktörernas arbete. Syftet var att säkerställa att LIP:s mål nåddes.

– Ofta kommer inte revisorerna med förrän i slutfasen men här gjor-de gjor-de tidiga stickprov hos aktörerna för att säkerställa åtgärdernas eko-nomi så att de skulle ge de effekter som kommunen hade förväntat sig, och som Naturvårdsverket beviljat medel för, säger Per-Ola Mattson, s-politiker och ordförande i kommu-nens före detta LIP-styrgrupp.

Positivt att söka bidrag

Karlshamn skrev tre LIP-ansökning-ar innan medel beviljades. Per-Ola Mattson tycker det är både negativt och positivt att göra många ansök-ningar.

– Å ena sidan hinner folk tröttna och tappa engagemang när man får avslag på ansökningarna. Å andra sidan är det positivt att verkligen lyf-ta upp allt på bordet, att man belyser miljöfrågorna på bredden och disku-terar vad som ﬁnns och vad man har, säger Per-Ola Mattson.

Per-Ola Mattson menar att det blir en hel del miljöeffekter även utan bifallen ansökan eftersom vissa projekt genomförs tack vare att de blivit synliggjorda. Han uppskattar att ungefär en fjärdedel av de pro-jekt som man fått avslag för

genom-förs i alla fall. LIP var också bra för Karlshamns långsiktiga miljöarbete eftersom man fokuserade på helhe-ten före delarna.

Bred samverkan och stor delaktighet

Karlshamns projekt skedde i samver-kan med andra myndigheter, instan-ser, föreningar och organisationer. Flera skolor medverkade också. 2007 antog kommunfullmäktige en plan för hållbar utveckling som tagits fram i bred samverkan och med stor delaktighet. Alla kommunens förvalt-ningar, nämnder och bolag har varit med och bestämt innehållet och man har velat ha ett underifrånperspektiv. Nämnderna och förvaltningarna har själva föreslagit vilket ansvar de ska ta och vilka åtgärder de ska

genom-föra. Åtgärderna passas in i budget-arbetet och därmed är de ﬁnansierade redan från början.

En form av aktuell samverkan är den som görs när Karlshamns kom-mun nu skriver en biosfäransökan till UNESCO ihop med Ronneby och Karlskrona. Under 2009 hop-pas man att Blekinge Arkipelag blir det tredje svenska biosfärprojektet, efter Torneträsk och Kristianstad Vattenrike. ■

Karlshamn samverkar med Ronneby och Karlskrona om att få Blekinge Arkipelag utnämnd till ett av UNESCO:s biosfärsområden.

(8)

EN ERFARENHET från Kalmars

LIP-arbete är att det är viktigt att bygga in kunskap från tidigare genomförda miljö- och hållbarhetsprojekt och deras resultat i förändringsprocesser för att en utveckling ska ske. Kunskap som tas om hand blir värdefull, både för den egna kommunen, och andra, om den paketeras och exporteras. I

Förändringsprocesser

både kräver och skapar

kunskap

Framgångarna för långsiktigt miljö- och hållbarhetsarbete beror på hur bra man är på att utveckla kunskap och ta tillvara den nya kunskapen. Plattformar behövs för att utbyta kunskap och erfarenheter och för att samverka i

konkreta gemensamma insatser för hållbar utveckling, säger Bo Lindholm, utvecklingsledare i Kalmar kommun.

Kalmar har man till exempel utveck-lat egna teoretiska modeller för hur förändringsprocesser kan ske.

– Lärdomar kommer inte alltid av sig själv utan modeller kan behövas för att förstå och lära sig av det som görs. Annars ﬁnns det en risk att pro-jekt genomförs utan att man reﬂekte-rar över vilken förändring de faktiskt

Renoveringen av miljonprogramområdet Inspektoren i Kalmar gav upphov till en kedja av projekt.

Framgångs-faktorer

inom LIP

Genom att jämföra kommuner som fått bidrag med dem som inte fått bidrag kan man identi-ﬁera faktorer som ser ut att ha haft betydelse för framgången. LIP-utvärderingarna visar bland annat att delaktigheten i an-sökningsprocessen varit högre bland förvaltningar och sam-hällsaktörer i de kommuner som fått stöd jämfört med de som inte fått det. Utvärderingarna visar också att redan etablerade samarbetsformer i kommunerna har använts i högre utsträckning i de kommunerna som beviljats bidrag. Samverkan mellan olika aktörer såsom näringsliv och kommuner i till exempel stora spillvärmeprojekt har också varit positivt. I Varberg byggde man cykelvägar på samma ställe och samtidigt som fjärrvärme-ledningar anlades.

Riksrevisionsverket presente-rade 1999 några framgångs-faktorer som visat sig vara viktiga i ansökningsfasen; bred lokal förankring, dokumenterat miljöarbete, tydlig koppling mellan hinder och åtgärder samt att man har full ﬁnansie-ring för alla projekt.

Nätverket Klimatkommunerna som jobbar aktivt med klimat-frågor brukar nämna politisk vilja och strategiskt arbete som framgångsfaktorer. Samverkan mellan olika samhällsaktörer är också viktigt i långsiktigt klimatarbete liksom tid och

tålamod. ■

SAMMANFATTNING

(9)

Konsensus i Lund

banade vägen för LIP

Alerta politiker med ledordet konsensus såg till att Lund var med på banan från start.

– NÄR LIP SJÖSATTES passade det

vår organisation och det arbete med Lunds Agenda 21 dokument som då nyligen var påbörjat, säger Matz Hagberg, miljöstrateg i Lunds kom-mun.

En framgångsfaktor i Lund har varit politikernas nära samverkan över blocken, menar Matz Hagberg. De har haft en samsyn som resulterat i att de arbetat med åtgärder de varit överens om. Andra förslag har man släppt. Att kommunen också tidigt ﬁck kännedom om LIP innebar att de redan innan LIP kom kunde förbere-da en bred organisation som passade programmet.

Bred dialog och förankring

Några av åtgärderna i LundaMaTs (en handlingsplan för hur transporterna miljöanpassas, MaTs=miljöanpassat transportsystem) fanns med i Lunds LIP-program 1998 och 2001. Det är nog också det Lunds miljöar-bete är mest känt för. Armiljöar-betet med LundaMaTs har utgått från bred konsensus och förankrats väl hos samhällets olika aktörer.

– En framgångsfaktor har varit bred dialog, säger Matz Hagberg. Bland annat utbildade kommunen studenter som knackade dörr hos ﬂer än tiotusen Lundabor och disku-terade åtgärderna i, och syftet med, LundaMaTs med dem. Det är ett arbetssätt som fortfarande tillämpas i kommunens strategiska miljöarbete.

Utmaning inom hållbar stadsutveckling

LundaMaTs har också uppmärksam-mats vid ett stort antal studiebesök och vunnit ﬂera priser samt införts i andra kommuner både i Sverige och internationellt.

En av Lunds nästa utmaningar är ett nytt bostads- och verksamhets-område som ska bli hållbart. Arbetet utgår bland annat från ett miljöbygg-program som tagits fram i samverkan med Malmö Stad och Lunds univer-sitet för att sedan tillsammans med energibolag, byggherrar och kom-munala förvaltningar förverkliga hållbar stadsutveckling. Samverkan, konsensus och förankring är fortfa-rande ledord. ■

innebär, säger Bo Lindholm, utveck-lingsledare i Kalmar kommun.

Skapandet av arenor

Förutom att bygga in kunskap i stra-tegiska miljö- och hållbarhetsproces-ser har skapande av arenor varit en framgångsfaktor för Kalmar. Här möts människor i nätverk, och utby-ter erfarenheutby-ter eller driver projekt tillsammans. Nyligen har kommu-nala förvaltningar och lokala företag skapat arenan Kretsloppscentrum Moskogen för triple helix-samver-kan inom miljöteknik.

I rätt tid

Att LIP sjösattes i slutet på 1990-talet var en enorm tajming för Kalmar. Kommunens då nyantagna Agenda 21-plan innebar att alla förvaltning-ar skulle genomföra minst ett projekt för en hållbarare samhällsutveck-ling. Därför var det lätt att få med sig alla förvaltningschefer i ansökan. Projekten som kom med i den första LIP-ansökan 1998 var främst sådana som redan var på gång inom kom-munen. Tack vare LIP kunde ambi-tionsnivåerna höjas och projekten ﬁck en miljömässig prägel.

En kedja av projekt

En av de största satsningarna som gjordes i Kalmar var en renovering och upprustning av miljonprogram-området Inspektoren. Det gav i sin tur upphov till ett mycket omfattande EU-projekt (SUstainable Refurbishment EURO) med ca 90 miljoner i forskning och utveckling och med investeringar på runt två miljarder. Detta medver-kade i sin tur till att nätverksföretaget Sustainable Sweden Southeast bilda-des, som främjar export av miljötek-nik och kunnande.

– Utan LIP hade det sett annorlun-da ut. Genom hela LIP-arbetet har kommunen agerat som i en kedja där varje steg har lagt grunden för nästa, säger Bo Lindholm. ■ LIP LUND 1998, 2001 ■ Miljöinvestering: 620,2 Mkr ■ Bidrag: 167 Mkr LIP KALMAR 1998, 2002 ■ Miljöinvestering: 209,1 Mkr ■ Bidrag: 53,7 Mkr

Arbetet med miljöanpassade transporter, LundaMaTs, har genomförts i bred samverkan med ﬂera aktörer.

Eva Wramner

(10)

EN FÖRUTSÄTTNING för

Arvids-jaurs LIP-arbete var att de ﬁck ta del av det särskilda stödet för 25 gles-bygdskommuner. Stödet var tillgäng-ligt under åren 2000 och 2001 och bestod av ett särskilt kunskapsstöd och ekonomiskt stöd redan innan LIP-ansökan skrevs.

Hjälp med ansökan

För Arvidsjaurs del innebar sats-ningen att kommunen kunde söka LIP-bidrag något som inte hade varit möjligt utan det extra stödet. Kommunen erhöll LIP-medel 2002.

– För vår kommun behövdes extern

Glesbygdssatsningen

möjliggjorde

LIP i Arvidsjaur

Utan den särskilda

glesbygds-satsningen som gjordes i början av 2000-talet hade Arvidsjaur aldrig fått LIP-medel, säger Annika Lidström, miljöinspektör i Arvidsjaurs kommun.

kunskap för att skriva ansökan. Därför var det bra att vi ﬁck den hjälp vi behövde, säger Annika Lidström, miljöinspektör i Arvidsjaurs kom-mun.

LIP kom i rätt tid

Redan före LIP fanns ett miljö- och hållbarhetstänkande inom kommu-nen. Bland annat hade kommunen under ungefär tio års tid diskuterat en nybyggnation av ett biobränsle-baserat värmeverk för att ersätta olja och el som huvudsakligen använts vid uppvärmning tidigare. Men utan LIP hade man aldrig kommit till skott.

– LIP kom i rätt tid och gav oss ett gyllene tillfälle att söka pengar och bygga ett värmeverk i egen regi. Vi hade annars inte haft råd, fortsätter Annika Lidström.

Kommunen hade två projekt i sin ansökan. Det andra handlade om res-taurering av Pite älv. Ett projekt som genomfördes i samverkan med ett ﬂertal aktörer, bland annat de andra kommunerna längs älven. Metoderna som utvecklades var framgångsrika och nu sprids kunskap från det pro-jektet till restaureringsprojekt i andra älvar. ■ LIP ARVIDSJAUR 2002 ■ Miljöinvestering: 87 Mkr ■ Bidrag: 21,9 Mkr SAMMANFATTNING

Glesbygds-satsningen

Våren 2000 ﬁck Statens institut för ekologisk hållbarhet, IEH, (dåvarande Centrum för kun-skap om ekologisk hållbarhet) i uppdrag av regeringen att göra en särskild informations- och utvecklingssatsning för de 25 glesbygdskommuner som inte erhållit LIP-bidrag.

Skälet till satsningen var att glesbygdskommunerna var kraftigt underrepresenterade när det gällde fördelningen av bidrag, vilket ansågs bero på att det i små kommuner kan vara svårare att avsätta resurser för miljöutvecklingsarbete och att skriva omfattande ansökningar. Satsningen kostade 3,5 miljoner kronor.

23 av de aktuella 25 kommu-nerna valde att medverka. Kom-munerna ﬁck såväl ekonomiskt som konsultmässigt stöd. Ett par konferenser med särskilt glesbygdsfokus anordnades också. Nio av de kommuner som valde att skicka in sina LIP-ansökningar ﬁck så småningom

ta del av LIP-medlen. ■ För en glesbygdskommun som Arvidsjaur var glesbygdsstödet en förutsättning för att kunna söka LIP-bidrag.

(11)

Klimatfokus i miljöcertiﬁerade

Östersund

Med fjärrvärme, energieffektivisering, cykelvägar, grön traﬁkrådgivning, bilpool och biogas har Östersund minskat sina koldioxidutsläpp med tusentals ton.

– KLIMATARBETET påminner om en

pingpong-match där bollarna slås mellan å ena sidan kommunen och staten, och å andra sidan kommunen och näringslivet. Vi måste samverka och hitta gemensamma lösningar för att vi ska kunna komma till rätta med utsläppen.

Det säger kommunalrådet Jens Nilsson som var med då Östersund år 2000 fick stöd från LIP för kli-matsatsningarna. Flera av åtgärder-na handlar om trafik: utbyggåtgärder-nad av cykelvägar, trafikrådgivning, cykel-kampanjer, transportsamordning och bilpooler. Ett klimat- och mobilitets-kontor, Grön Trafik, bildades för att påverka och informera om resande, trafik och klimatfrågan.

Resandet är en hård nöt

– Vi försöker samverka och arbeta tillsammans med andra projekt, före-tag och organisationer för att påver-ka och förändra attityder. Resandet är en hård nöt att knäcka, inte minst när avstånden är långa som här i norr, berättar Anne Sörensson, infor-matör på Grön Traﬁk.

Ett annat LIP-projekt var en ener-gieffektivisering av offentliga lokaler. Numera ingår energiarbetet i

kom-munens miljöledningssystem och ett energibokslut görs varje år.

– Vi började fokusera på klimat-frågan redan i vårt Agenda 21-arbete på 1990-talet och tog fram en luft- och klimatplan som vi har fortsatt arbeta från. Planen ledde vidare till ett miljöledningssystem. I dag är all verksamhet i Östersunds kommun miljöcertiﬁerad enligt ISO 14001 och EMAS, vilket vi är ensamma om i Sverige, säger Anne.

Plattform för klimatarbetet

Perioden 1999–2003 minskade kom-munens totala koldioxidutsläpp med 3 329 ton årligen ton tack vare LIP. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet bi-drog i hög grad till minskningen.

– Utbyggnaden hade gått betydligt långsammare utan LIP. De stora för-delarna med stödet är att det täcker projektets utvecklingskostnader i början och att företagen blir intres-serade av att medverka när staten är med och delﬁnansierar, anser Jens Nilsson.

– LIP utgjorde en plattform för vårt fortsatta klimatarbete. Tack vare stö-det kunde vi göra en betydligt större satsning för att minska utsläppen av koldioxid, avslutar Anne Sörensson. ■

AV ÅSA ECKERROT

LIP ÖSTERSUND 2000

Klimat

Runt en tredjedel av projek-ten i LIP är klimatrelaterade. Framförallt tack vare projekt som omställning till förnybara värmekällor och energibesparing har de svenska växthusgasut-släppen minskat med en miljon ton koldioxid årligen. Även satsningar på biogas har bidragit till utsläppsminskningar liksom mobilitetskontor och bilpooler som bildats och åtskilliga kilo-meter cykelväg som anlagts. Förutom administrationen av LIP, och klimatinvsteringspro-grammet Klimp som ersatte LIP mellan 2003 och 2008 och fokuserade på reducering av växthusgaser, har Naturvårds-verket genomfört Klimatkampan-jen och bidragit med medel till nätverket Klimatkommunerna. Klimat-kampanjen pågick 2002 och 2003 och har bidragit till att öka allmänhetens kunskaper om klimatförändringen och att förändra människors attityder i frågan. Nätverket Klimatkom-munerna har till syfte att minska klimatpåverkan. Det initierades av ett antal klimatintresse-rade kommuner år 2003 och består av 22 kommuner och ett landsting. Nätverket stödjer kommuner som vill arbeta aktivt med klimatfrågan. Det är också en pådrivande aktör för det

nationella klimatarbetet. ■

SAMMANFATTNING

Östersunds bilpool för kommunanställda är en åtgärd av många för att få bukt med kommunens koldioxidutsläpp.

(12)

Fulltofta Naturcentrum

– naturvård på nytt sätt

Fulltofta Naturcentrum, strax utanför Hörby i Skåne, representerar ett

nytt och framgångsrikt sätt att bedriva naturvård. Både våtmarker och odlingslandskap i området har restaurerats, men Fulltofta Naturcentrum är även ett informations- och utbildningscenter för lokala kultur-, natur- och miljöfrågor.

– JAG BRUKAR likna naturvård vid

en motorväg med två ﬁler. Den ena består av den praktiska naturvården, till exempel olika restaureringsåtgär-der. Den andra handlar om mark-nadsföring och debatt – att försöka förändra synsättet och skapa en för-ståelse för naturvård. Dels hos all-mänheten, men kanske framför allt på den politiska arenan.

LIP HÖRBY 1999, 2002

■ Bidrag: 25 Mkr

Åtgärder som rör Fulltofta Naturcentrum

Naturvård

Inom LIP har naturvårds-åtgärder och naturvårds-åtgärder för bio- logisk mångfald genomförts, bland annat anläggning av våtmarker och återställning av ﬂottningsstråk i älvar. Även markprojekt har genomförts och nära 6 000 hektar restau-rerats för att öka den biologiska mångfalden.

När det gäller våtmarker upp-skattas resultaten från drygt 40 projekt ha minskat utsläppen av fosfor med cirka 20 ton per år och utsläppen av kväve med cirka 160 ton per år. Dock är det svårt att för våtmarker få fram tillförlitliga mätdata, inte minst beroende på att det kan ta ﬂera år efter att en våtmark är anlagd innan resultatet blir synligt.

Goda exempel från LIP har också inspirerat till projekt som genomfördes i den särskilda satsning på lokal och kommunal naturvård, LONA, som initiera-des av miljödepartementet och som innebar att 300 miljoner kronor delades ut under åren

2004 till 2006. ■

Det berättar konsulten Anders Paulsson som har varit engagerad i Fulltofta Naturcentrum sedan 2002. Då ﬁck projektet stöd av LIP. Syftet var att restaurera och nyskapa våt-marker, samt att restaurera och bruka det ålderdomliga odlingsland-skapet. Åtgärderna skulle bevara och öka den biologiska mångfalden, men även åskådliggöra sambanden mel-lan skog, åker, betesmarker, våtmar-ker och vattendrag.

Restaurering och nyskapande

Inom ramen för projektet restaurera-des och nyskaparestaurera-des närmare 78 ha dammar och våtmarker och ca 87 ha odlingslandskap. Delar av området gjordes tillgängligt för personer med rörelsesvårigheter. I området uppför-des också en byggnad med en perma-nent utställning om området.

Kultur-, natur- och miljöfrågor står i centrum i Fulltofta i Hörby.

(13)

– Fulltofta Naturcentrum består av fyra delar: byggnaden, utställningen, våtmarkerna och odlingslandska-pet. För mångfalden har givetvis restaureringen av våtmarkerna och odlingslandskapet haft störst bety-delse. Men naturvård handlar som sagt också om att informera, utbilda och marknadsföra. I det perspektivet är utställningen och byggnaden lika viktiga som restaureringen, menar Anders Paulsson.

Populärt utﬂyktsmål

I dag är Fulltofta Naturcentrum ett populärt utﬂyktsmål för allmänhet, skolklasser och ornitologer. Fulltofta Naturcentrum ger goda möjligheter att sätta in kultur-, natur- och mil-jöfrågor i ett naturligt sammanhang och kommunicera dem till olika mål-grupper.

– För oss har LIP-stödet varit en trampolin. Det gav oss fart och möjlighet att hoppa ännu högre. Eftersom Fulltofta Naturcentrum bli-vit så lyckat är många intresserade av vår verksamhet. I dag bedriver vi ett antal samarbeten och vi har bidrag från olika håll så verksamheten kan fortsätta att utvecklas. ■

AV ÅSA ECKERROT

LIP har bidragit till en bättre miljö på tre olika sätt:

■ Åtgärderna i programmen har lett

till direkta miljöförbättringar, i form av minskad miljöbelastning, effektivare användning av energi och andra resurser och hushåll-ning med naturresurser.

■ Arbetet med

investeringspro-grammen har stärkt samverkan inom och mellan kommuner samt mellan kommuner och andra aktörer, bland annat det lokala näringslivet.

■ Resultat och erfarenheter av

LIP-programmen har tagits tillvara både på nationell och lokal nivå. Spridning av kunskaper och erfa-renheter sker fortlöpande mellan olika aktörer.

Utformningen har påverkat resultaten

Utformningen av LIP innebär att kommunerna haft stor frihet att i samarbete med lokalt närings-liv och andra aktörer prioritera vilka miljöåtgärder som var mest angelägna. Staten har ställt krav på att ansökningarna, inte enbart ska När LIP utformades i slutet av 90-talet var kombinationen av miljö- och sysselsättningspolitik i fokus. Det fanns stora behov av investe-ringar i miljonprogramsområdena och LIP-bidragen skulle ge möjlighet att miljöanpassa denna upprustning, vilket skulle ge områdena bättre social status samtidigt som det gav sysselsättning. Sådana projekt ﬁnns också i många av LIP-programmen. Sysselsättningseffekterna kom i rea-liteten att spela en underordnad roll vid bedömningen av investeringspro-grammen. Det viktigaste målet för LIP blev att bidra till den ekologiska omställningen.

De lokala investerings-

programmen har ﬂera mål

innehålla ett antal åtgärder utan även en omfattande beskrivning av kom-munens miljöarbete och en analys av miljösituationen, Detta krav på hela program har stimulerat samverkan mellan kommunen och andra aktörer och har även lyft upp miljöfrågorna på kommunledningsnivå.

LIP FRÅN AX TILL LIMPA

■ Våren 1997 tillsattes en

dele-gation för ekologiskt hållbar utveckling med miljöminister Anna Lindh som ordförande. I övrigt ingick statsråden Ylva Johansson, Ulrica Messing, Annica Åhnberg och Thomas Östros.

■ Delegationen presenterade i juni 1997 rapporten

”Kommunerna som motor i den ekologiska omställningen” och i budgeten för 1998 avsatte riksdagen 5,4 miljarder kronor för statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället.

■ 1998-2002 fördelades totalt 6,2 miljarder kronor till lokala investeringsprogram och 2008 var samtliga program genomförda och slutrapporterade. Den slutliga bidragssumman blev 4,4 miljarder kronor.

(14)

LIP SUNDSVALL 1998, 1999

De åtgärder som rör Snökyla

■ Miljöinvestering: 12 Mkr

■ Bidrag: 6 Mkr

– DE TEKNISKA lösningarna är

egent-ligen rätt enkla, men att komma på hur man kan utnyttja beprövad tek-nik, det är nytänkande.

Det säger Nils Eriksson på Sunds-valls kommun som var med när projektet Eleffektivt kylsystem på Sundsvalls sjukhus ﬁck stöd från LIP 1998. Syftet var att minska elanvänd-ningen och få bort freonet i de gam-la kylkompressorerna. Projektet blev ovanligt lyckat, berättar Nils.

– Elanvändningen minskade med 90 procent och användningen av

fre-En fotbollsplan full med snö minskar elanvändningen på Sundsvalls sjukhus.

Maria Eilertsen

SAMMANFATTNING

Snö ger svalka

på Sundsvalls sjukhus

På Sundsvalls sjukhus har freonet i den centrala kylanläggningen fasats ut och ersatts av naturlig kyla. Snö samlas upp från vägar och parkeringsplatser på vintern, körs till en bassäng och täcks med ﬂis. Med hjälp av returvatten från sjukhuset får det sedan smälta under sommaren. En värmeväxlare tar hand om kylan i smältvattnet som sedan utnyttjas i sjukhusets kylsystem.

on sjönk från ca 1 000 kilo till noll. Vi sparar nästan lika mycket energi trots att vi ibland använder snökano-ner på vintern för att få tillräckligt med snö till kylanläggningen.

Cirkulerande smältvatten

Snön som samlats upp tippas i en bassäng, stor som en fotbollsplan, och täcks med flis. Smältvattnet pumpas till en värmeväxlare som är kopplad till sjukhusets kylsystem. På vägen till sjukhuset passerar vattnet först ett grovfilter och renas därefter ytterligare i en oljeavskiljare och ett finfilter. Det uppvärmda returvattnet leds sedan tillbaka för att smälta mer snö. Eftersom smältvattnet cirkule-rar, går det att öka kyleffekten i prin-cip hur mycket som helst. Och snön renas numera på föroreningar, stället för att de läcker ut i naturen.

Landstingsfastigheter i Västernorr-land utvecklade tekniken tillsammans med bland andra Luleå Tekniska

Miljöteknik

LIP har bidragit till att stödja utvecklingen av miljöteknik. Fokus har legat på att använda bästa beﬁntliga miljöteknik. Detta har bland annat skett genom att stödja framtagandet av pilot- och demonstrationsan-läggningar och helhetslösningar. Ett exempel är nyuppförande och uppgradering av biogasan-läggningar med kretsloppstän-kande, från restprodukter till rötning och biogasframställning, införande av biogasdrivna fordon och återföring av rötresterna till energiskog eller åkermark. Även i samband med upprustning och nybyggnation av bostadsområ-den har systemlösningar och ny teknik ofta haft en viktig roll. Demonstrationsprojekten bidrar till att man idag kan exportera know-how och färdiga sys-temlösningar till andra länder. Svenska teknikinnovationsföre-tag som har levererat tekniklös-ningar till de ﬂesta anläggning-arna inom biogasuppgradering har använt erfarenheterna på hemmaplan till att vinna nya af-färer på exportmarknaden . I de stora företagens kölvatten har det även vuxit upp innova-tiva mindre teknikföretag som ofta fokuserar på att ytterli-gare förbättra lösningarna. Den ökade efterfrågan på miljöför-bättrande åtgärder på andra marknader ger en stor potential att kommersialisera tekniken

(15)

I BÖRJAN AV 1990-talet beslutade

Tekniska Verken i Linköping, det dåvarande kommunala bussbolaget och Linköpings kommun att pro-ducera biogas som skulle driva tät-ortsbussarna för att förbättra luft-kvaliteten i Linköpings kommun. Beslutet kom efter att flera alternativ hade diskuterats och ett pilotpro-jekt med fem biogasbussar fallit väl ut. År 1999 och 2001 fick kommu-nen bidrag till olika åtgärder inom natur-, energi- och trafikområdet via LIP. Ett par år senare fick man även bidrag från klimatinvesteringspro-grammet (Klimp).

– Tack vare bidragen har vi haft möjlighet att öka och förbättra bio-gasproduktionen och vidareutveckla processerna, berättar Helena Kock Åström, miljöstrateg i Linköpings kommun.

Flera lyckade biogassatsningar

Satsningarna på biogas omfattar bland annat en tankstation för gas-drivna fordon, byte till gasgas-drivna renhållningsfordon, konvertering av

LIP LINKÖPING 1999, 2001

Åtgärder som rör biogas

Biogas som

affärsidé

i Linköping

Grönvita Amanda, världens enda biogaståg, är ett bra exempel på Linköpings framgångsrika teknikutveckling och satsning på biogas.

fossildrivna bilar till biogasdrift, ett nytt insamlingssystem för organiskt matavfall från storkök och ett eko-nomiskt bidrag till köpare av biogas-drivna fordon.

– Drygt sex procent av allt for-donsbränsle som används i hela kommunen utgörs av biogas. Det är en mycket hög siffra.

Viktiga framgångsfaktorer

De viktigaste framgångsfaktorerna till den lyckade biogassatsningen är långsiktighet, politisk enighet i frå-gan, eldsjälar som arbetar för att utveckla biogassatsningen och de statliga investeringsbidragen, säger Helena Kock Åström.

I dag har ﬂera företag i Linköping biogasen som affärsidé. Dit hör bland annat ett kommunalt bolag som kon-verterar bensindrivna fordon till bio-gasdrift och två företag som är inrik-tade på kunskapsexport och arbetar Universitet, Sundsvall Energi och

SWECO. Tekniken har väckt stort intresse, inte bara i Sverige utan även internationellt. Studiebesökare har kommit från exempelvis Baltikum, Japan, Turkiet, England och Kanada. På Luleå Tekniska Universitet har affärsidén med naturlig kyla blivit ett företag. ■

AV ÅSA ECKERROT

Biogas istället för diesel driver tåget Amanda mellan Linköping och Västervik.

Lasse Hejdenberg, Hejdlösabilder

på en internationell marknad. För närvarande pågår biogasprojekt i bland annat Sydkorea. Genom bio-gasföretagen sker en kunskapssprid-ning och vidareutveckling av teknik och idéer. Biogas är också ett spets-område i det miljötekniska centrum som Linköpings kommun har bildat tillsammans med Norrköpings kom-mun och Linköpings universitet. ■

(16)

Blåstången trivs igen

i Gamlebyviken

Genom att ta ett helhetsgrepp på övergödningen har Västerviks kommun minskat utsläppen av kväve och fosfor till kustvattnen med tiotals ton. I dag är siktdjupet i Gamlebyviken bättre än på många år, djuphålan är inte längre syrefri och blåstången – Östersjöns barnkammare – har kommit tillbaka.

– DET GÅR INTE att lyfta ut en enskild

åtgärd som har bidragit extra mycket till förbättringen. Det är helhetsper-spektivet, att vi både har genomfört ett ﬂertal konkreta åtgärder och att vi har arbetat med att förändra atti-tyderna till övergödningen, som har gjort projektet så framgångsrikt.

Det berättar Gun Lindberg, kom-munekolog i Västervik, och en av huvudpersonerna bakom det framgångsrika projektet Framtid Gamlebyviken som ﬁck stöd från LIP 1999. Syftet med projektet var att minska transporterna av

näringsäm-nen till kustvattnäringsäm-nen genom att anläg-ga en helhetssyn på vattenplanering och miljö.

Kretsloppsanpassning

Inom ramen för projektet kretslopps-anpassades 188 enskilda avlopp och 38 stugor i kommunens semester-anläggning. LIP-stödet innebar att fastighetsägarna ﬁck bidrag för att installera urinseparerande system. Urinen hämtas av kommunen och mellanlagras hos en lantbrukare som sedan använder den som näring i jordbruket. Det senare – avlopp i

Havsmiljö

Havsmiljön tillhör de miljöfrågor som pekats ut av den nuva-rande regeringen som särskilt viktiga att satsa på.

Östersjön, Västerhavet och an-gränsande kuster är utsatta för många olika slags påverkan och störningar. Havets biologiska mångfald hotas främst av över-gödning och överfiske. Övergöd-ningen ger upphov till grumligt badvatten, igenväxta stränder och syrebrist i havet. Överfisket är så stort att fisket som sådant hotas och kan ge stora föränd-ringar i balansen hos växt- och djursamhällena.

Flera LIP-projekt har bidragit till att minska påverkan på haven genom att reducera utsläp-pen av kväve och fosfor. Bland annat har våtmarker anlagts som minskar näringsläckaget till havet, vattenomsättningen har förbättrats i grunda vikar och enskilda avlopp har

kretslopps-anpassats. ■

SAMMANFATTNING

Västervik har tagit ett helhetsgrepp kring arbetet med att minska övergödningen i Gamlebyviken

(17)

LIP VÄSTERVIK 1999, 2000 ■ Miljöinvestering: 215,3 Mkr ■ Bidrag: 94,8 Mkr Åtgärder om havsmiljö som rör Gamlebyviken ■ Miljöinvestering: 22,8 Mkr ■ Bidrag: 9,3 Mkr

kretslopp – har hela tiden varit en ledstjärna för projektet.

– Lokalt har projektet haft stor betydelse. Vi har lyckats sätta fokus på övergödningen och visat vilken betydelse enskilda avlopp har och varför näringen bör föras tillbaka till åkermarken. I dag är det en helt annan förståelse för problemet, säger Gun.

Med LIP-stöd anlades även 31 ha våtmarker och dammar och två naturstigar. En viktig del av projektet var arbetet med att utbilda och infor-mera politiker, allmänhet och markä-gare om övergödningens orsaker och konsekvenser och hur problemen kan åtgärdas.

Fortsatt satsning

Tack vare de olika åtgärderna har transporterna av närsalter till Gamlebyviken minskat med omkring 40 ton kväve och drygt ett ton fos-for årligen. Gun Lindberg menar att de olika åtgärderna knappast hade genomförts utan LIP-stödet.

– Vi hade aldrig fått så många att ställa om sina avlopp om de inte hade fått ett ekonomiskt bidrag. Som ett resultat av projektet har vi arbe-tat vidare med att ta fram en kust-vattenstatus för hela kustområdet. Målet är att kartlägga och åtgärda samtliga enskilda avlopp i kommu-nen och få ﬂer lantbrukare att anläg-ga våtmarker. Kommunen har även satsat egna resurser på ett naturum som också bedriver en vattenskola. Vattenskolan och naturum är otro-ligt viktiga verksamheter. Där kan vi visa sammanhangen och vad som händer med blåstången och ﬁskarna när vi släpper ut för mycket näring i vattnet. ■

AV ÅSA ECKERROT

högupplöst bild önskas

”Fick man valuta

för pengarna?”

TOMAS KÅBERGER •Generaldirektör för Energimyndigheten

LIP har gett goda resultat ur sam-hällsekonomiskt perspektiv och åtgärderna har sänkt Sveriges koldi-oxidutsläpp med drygt en procent, sammanfattar Tomas Kåberger i en utvärdering av LIP-programmets kostnadseffektivitet utförd 2005. Enligt utvärderingen står sig LIP väl jämfört med andra former av styrmedel. Statens kostnader för minskningarna av koldioxid är låga, 12 öre per kg koldioxid, vilket kan jämföras med dagens koldioxidskat-tenivå på 101 öre per kg. Dessutom har de aktuella investeringarna även åstadkommit betydande minskning-ar i utsläppen av svavel- och kväve-dioxider, påverkat sysselsättningen positivt, bidragit till spridande av kunskap, utprovning av ny miljötek-nik samt att företag som tagit fram hållbar teknik har stärkts. Vi ställer några frågor till Tomas Kåberger, Generaldirektör för Energi-myndigheten.

Enligt din utredning så framstår LIP som ett effektivt styrmedel. Förespråkar du en fortsatt satsning på liknande bidragssystem?

– Ja, om samhället ska bli allt mer hållbart är det ett sätt att demonstre-ra ny teknik innan den är kommersi-ellt färdig.

LIP-modellen togs fram under en lågkonjunktur. Fungerar upplägget även vid en högkonjunktur?

– Socialt är det viktigare vid låg-konjunktur eftersom det stimulerar ekonomisk aktivitet och sysselsätt-ning. Ekologiskt är det viktigare vid högkonjunktur eftersom det då

STEM, A. Andersson

hjälper hållbara investeringar att konkurrera ut ohållbara.

Vilken är, enligt din mening, den viktigaste vinsten av LIP utöver de direkta miljöeffekterna?

– En viktig poäng var att arbetssättet skapade samarbete mellan privat industri och kommuner. Typiska resultat av det var att spillvärme togs tillvara för fjärrvärme vilket både stärkte industriernas konkurrenskraft och minskade samhällets uppvärm-ningskostnader.

Vilka styrmedel är effektivast för att driva på arbetet med att skapa en hållbar utveckling?

– Stat och kommuner kan sluta med ”anti-LIP”, d.v.s. att genomföra eller subventionera investeringar i ohåll-bara system. Sedan är miljöskatter fundamentala för att det skall vara ekonomiskt möjligt för privata aktörer att göra rätt. Dessutom bör samhället gemensamt bidra med information, teknikupphandling, forskning, krav och förbud för att utvecklingen ska bli ekonomiskt effektiv.

Blir det någon skillnad på slutsat-serna om man ﬂyttar ut system-gränsen från Sverige till ett globalt system?

– Systemgränsen är mindre viktig än långsiktighet och ambitionsnivå. Ska världen bli hållbar så krävs konsekventa investeringar över hela världen. Ska man bara minska ök-ningstakten i utsläpp, så att dagens vuxna kan dö i lugn och ro, kan man klara sig med att göra mindre åtgär-der där det är billigast. Det är tyvärr få som förstår hur man kan nå målet att inte öka temperaturen mer än två

(18)

Ledarskap, samverkan och

engagemang – lyckad kombination

i Kristianstad

Sven-Erik Magnusson är en av de ledande drivkrafterna i skapandet av Kristianstad Vattenrike.

LIP KRISTIANSTAD 1998,1999,200,2001

I Kristianstad har ledarskapet karakteriserats av nätverkstänkande och att skapa samverkan och

engagemang. Det arbetssättet har lett till fyra lyckade LIP-ansökningar.

– LEDARSKAP FÖR miljöarbete är för

mig att skapa samverkan mellan oli-ka aktörer, säger Lennart Erfors, som koordinerade Kristianstads första LIP-program. Lennart har sedan dess lett Kristianstads LIP- och Klimp-verksamhet och är idag projektledare för Kristianstads klimatarbete.

– En viktig uppgift för ledarskapet på tjänstemannanivå är att samla ihop alla aktörer, informera och dri-va på arbetet samt att se till att syner-gieffekter tas tillvara, säger han.

Incitament för samverkan

Innan tillkomsten av LIP drevs Agenda 21-arbetet bl.a. genom mil-jöhandledare i olika verksamheter. Det skapade dialog och projektidéer. När man kunde söka LIP-medel för att genomföra konkreta projekt ska-pades ett starkt incitament för sam-verkan, både inom organisationen och med externa aktörer. Det var då enkelt att samla ledande aktörer för att ta fram åtgärdsförslag till ansök-ningarna.

– För en kommun av Kristianstads storlek så har LIP och även Klimp haft stor betydelse för vårt sätt att arbeta, säger Lennart. Det har satt igång processer och bred samverkan.

Nu när programmen är slut ﬁnns upp-arbetade strategier, vi har bland annat en klimatstrategi som även innehåller en kommunikationsstrategi, som kan styra det fortsatta arbetet.

Kristianstad Vattenrike

Många långsiktigt hållbara verksam-heter inom miljöområdet har startats av ”miljöentreprenörer ” som drivs av ett starkt engagemang för hållbarhets-frågan. Sven-Erik Magnusson, koordi-nator för Kristianstads Vattenrike, är ett exempel på en sådan entreprenör.

Sven-Erik Magnussons devis är att för att lära människor om miljö och hållbarhet räcker det inte med fakta, man måste vara med om en upple-velse för att få inspiration till att förändra sig själv och omgivningen. Driven av denna insikt inledde han mycket målmedvetet redan 1989 ett arbete med att bygga upp det som idag är Kristianstad Vattenrike, ett

av UNESCO:s biosfärsområden, som årligen har 150 000 – 250 000 besö-kare och där många olika aktörer är engagerade t ex företagare, forskare, myndigheter och organisationer.

Delat ledarskap

För att kunna gå från idé till genom-förande behövs en förändringsbenä-gen och pragmatisk ledare, menar Sven-Erik Magnusson. Inte för extrem utan hellre anpassningsbar till dem man samverkar med, givetvis utan att göra avkall på de grundläg-gande idéerna. Det är även viktigt att kunna dela ledarskapet med andra.

– Att vara ensam i ledarskapet är väldigt svårt då man oftare möter motgångar än får aktivt stöd när man jobbar med miljö eller hållbar-hetsprojekt. De ﬂesta man pratar med i olika sammanhang är positiva men när man lämnar rummet bryts strömkretsen och så blir dom

(19)

Fundamentet för Växjös hållbarhets-arbete är ett hundraprocentigt engagemang i kommunens ledning.

– HÅLLBART LEDARSKAP handlar

för mig om att hela tiden lyfta fram hållbarhetsperspektivet i alla sam-manhang, säger Bo Frank moderat kommunalråd i Växjö.

Politisk enighet

Kommunledning och kommunsty-relsen måste engagera sig till hundra procent i hållbarhetsperspektivet. I Växjö ﬁnns sedan länge en politisk enighet kring hållbarhetsarbetet och man arbetar aktivt för att nå sitt mål att skapa en fossilfri kommun. Växjös miljöarbete har lett till inter-nationell uppmärksamhet och man tar i snitt emot ett internationellt stu-diebesök i veckan.

Engagemang och handlingskraft

– Ett viktigt ledarskap utövas av de opinionsbildare som driver frågor

med avsikt att verkligen göra skill-nad. Ett starkt engagemang räcker inte, det behöver paras med hand-lingskraft, säger Bo Frank och näm-ner Al Gore, Arnold Schwarzenegger och Björn Gillberg som exempel på sådana människor. På det personliga planet bör man även gå före och vara ett föredöme. Det räcker inte med läpparnas bekännelse.

Unikt system

– Sverige är en av de mest decentra-liserade nationerna i världen. Kom-binationen med starka kommuner och stora statliga bidragssystem där kommunerna själva får utforma mil-jö- och hållbarhetsåtgärder ger enligt min mening ett unikt system som har stora möjligheter att åstadkomma hållbar utveckling, säger Bo Frank. LIP:s konstruktion har varit bra på det sättet att det stimulerat de som vill ta en ledarroll och gå före.

– Den stora utmaningen för dagens ledare är att hantera alla som inte själva vill vara med och bidra till problemets lösning. För att komma tillträtta med speciellt klimatfrågan måsta vi alla vara med och bidra på ett eller annat vis, avslutar Bo Frank. ■ LIP VÄXJÖ 1998, 2001 ■ Miljöinvestering: 279 Mkr ■ Bidrag: 61 Mkr

Ledarskap

för en

hållbar

utveckling

En central framgångsfaktor för lyckade LIP-program är att man har utvecklat ett ledarskap för hållbar utveckling.

Ledarskap för hållbar utveckling handlar om att ta ansvar för hel-heten, det vill säga hur sociala ekonomiska och ekologiska frågor hänger ihop. Några viktiga egenskaper hos ett hållbart ledarskap är att kunna hantera målkonﬂikter, tillvarata syner-gier och utveckla ett strategiskt arbete för hållbar utveckling. En viktig grundförutsättning för hållbar utveckling är samverkan och delaktighet. Genom att utveckla samverkan och delak-tighet kan ledarskap som ﬁnns på olika nivåer i organisationen utvecklas och tas tillvara. LIP-systemets fokus på pro-gramtänkande och bred sam-verkan har gynnat utvecklandet av ett hållbart ledarskap på den

lokala nivån. ■

la till saken, eftersom drivkraften inte är tillräckligt stor. Som ledare måste man hela tiden tillföra positiv energi för att processen inte ska stanna av, säger Sven-Erik Magnusson. ■

SAMMANFATTNING

Bo Frank, kommunalråd i Växjö, framhåller vikten av ett hundraprocentigt engagemang i hållbarhetsperspektivet.

Mats Samuelsson

Närvärmeverket i Braås i Växjö kommun har uppförts med stöd av LIP.

Växjö Energi

Hundra procent

engagemang

för Växjös

hållbarhet

(20)

Miljöinformationen

når fram i Trollhättan

Hur får man människor att tycka att miljöfrågor är viktiga? Trollhättans satsning på miljöinformation och folkbildning, i kombination med fysiska åtgärder, har varit framgångsrik.

– Vi jobbar på bred front och ser till att vi ﬁnns där människor träffas. Vi har en bra grund att stå på och en långsiktig planering. Dessutom backar politikerna upp vårt arbete. Det är viktigt.

DET SÄGER Rose-Marie Sandstedt,

Agenda 21-samordnare i Trollhättan, som en förklaring till det framgångs-rika informationsarbetet. Med stöd från LIP har Trollhättan genom oli-ka miljöåtgärder bland annat ersatt drygt 3,5 miljoner liter bensin och diesel med biogas.

Möten med människor

En stor del av arbetet har varit inrik-tat på information och folkbild-ning, framför allt inom delprojektet ”Att synliggöra den hållbara

sta-Information

och

folkbildning

Ett av LIP:s syften har varit att öka kunskapen om ekologiskt hållbar utveckling. Bidrag till informations- och folkbildnings-åtgärder har varit ett av medlen för att uppnå detta.

Inom LIP har det genomförts drygt 90 separata informations-projekt. Bidragsbeloppet för dem uppgår till ca 125 miljoner kronor, det vill säga knappt tre procent av det totala bidrags-beloppet för de 211 program-men. För att förstärka fysiska investeringar och på så vis öka effekten av dem har det till ex-empel, parallellt med installation av värmemätare i lägenheter, spridits information till de bo-ende om hur deras handlingar påverkar värmeanvändningen. Det har också genomförts mer generella folkbildningsinsatser kopplade till investeringspro-grammen. Det är svårt att mäta effekterna av olika folkbildnings-åtgärder, eftersom de handlar om att påverka människors attityder och beteenden. Ändå anser de ﬂesta kommuner som genomfört folkbildnings- och informationsinsatser att de fallit

ut väl. ■

SAMMANFATTNING

den Trollhättan”. Genom kampan-jer, broschyrer, en miljöalmanacka, artiklar i lokaltidningen, samarbete med grund-, hög- och vuxenskolan, närings- och föreningslivet och en ständigt uppdaterad webbsida har man nått ut med information och kunnat påverka. Och man har strävat efter att ﬁnnas där människor träffas, istället för att kalla till möten.

– Vi var till exempel med på en fes-tival i ett bostadsområde och pratade om energi. Vi ordnar givetvis egna arrangemang också, som seminarier,

I Trollhättan arbetar man långsiktigt för att nå fram med engagerande miljöinformation till kommuninvånarna.