Integritetsproblem
vid användning av
Smart TV
HUVUDOMRÅDE: Informatik
FÖRFATTARE: Joshua Çakır & Mattias Frisk HANDLEDARE: Sonny Johansson
JÖNKÖPING 2021-06
Uppfattningar och möjliga skyddsåtgärder ur ett
svenskt perspektiv
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom informatik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Anders Adlemo Handledare: Sonny Johansson Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: 2021-06-03
Abstract
Collection and storage of personal data takes place constantly in today's society. This study aims to investigate Swedish respondents' perceptions of privacy issues and possible measures when using a Smart TV. A gap in the literature exists because previous studies in the field are lacking in Sweden when it comes to Smart TV devices which this study explores.
Through a survey via social media, Swedish respondents have been able to indicate which form of collection and storage of personal data during use of Smart TV is considered unacceptable. Privacy policies for Smart TV devices are rarely read by the study's respondents. The results also show that Swedish respondents are willing to remove voice and camera functionality to protect their personal data. Furthermore, results have been comparable with previous studies from other countries.
Recommendations and suggestions are given based on the study results regarding how the collection and storage of personal data can be reduced and how privacy policies may need to be rewritten for users to be willing to read them before accepting any form of data collection when installing a Smart TV. The study shows that more extensive studies are needed to explore the area with the help of resources such as paid registers for better selection of respondents and more in-depth analysis work.
Sammanfattning
Insamling och lagring av privat data sker ständigt i dagens samhälle. Denna studie har målet att undersöka svenska respondenters uppfattningar kring integritetsproblem och möjliga åtgärder vid användning av Smart TV. En lucka i litteraturen existerar eftersom tidigare studier inom området saknas för Sverige när det gäller just Smart TV-enheter som denna studie utforskar.
Genom en enkätstudie via social media har svenska respondenter kunnat ange vilken form av insamling och lagring av privat data vid Smart TV-användning som anses oacceptabel. Avtalsvillkor för Smart TV-enheter blir sällan lästa av studiens respondenter. Resultatet visar även att svenska respondenter är villiga att ta bort röst- och kamerafunktionalitet för att bevara privat data. Resultaten i denna studie är jämförbara med tidigare studier från andra länder.
Rekommendationer och förslag ges utifrån studiens resultat angående hur insamling och lagring av privat data kan minskas samt hur avtalsvillkor kan behövas skrivas om för att användare ska vara villiga att läsa innan de accepterar all form av datainsamling vid installation av en Smart TV. Studien visar att mer omfattande studier behövs för att utforska området med hjälp av resurser som betalda register för bättre urval av respondenter och mer ingående analysarbete.
Nyckelord
Smart TV, integritet, avtalsvillkor, privat data, funktionalitet, insamling, åtgärder, Sverige, uppfattning
Innehållsförteckning
1
Introduktion ... 1
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 2
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 3
1.4 DISPOSITION ... 3
2
Metod och genomförande ... 4
2.1 DATAINSAMLING ... 4
2.2 ENKÄTEN ... 4
2.2.1 Inledande frågor ... 4
2.2.2 Uppfattningar ... 4
2.2.3 Möjliga åtgärder ... 5
2.2.4 Tillgång till Smart TV samt avtalsvillkor ... 5
2.2.5 Åtgärder vidtagna ... 5 2.3 URVAL ... 5 2.4 DATAANALYS ... 6 2.5 TROVÄRDIGHET ... 7 2.5.1 Inre validitet ... 7 2.5.2 Yttre validitet ... 7 2.5.3 Reliabilitet ... 8 2.6 ÖVERVÄGANDEN ... 8
3
Teoretiskt ramverk ... 9
3.1 UPPFATTNING KRING INTEGRITETSPROBLEM VID ANVÄNDNING AV SMART TV 9 3.2 ÅTGÄRDER VILLIGA ATT VIDTA VID ANVÄNDNING AV SMART TV ... 10
4
Resultat ... 12
4.1 GRUNDDATA ... 12
4.2 UPPFATTNING KRING INTEGRITETSPROBLEM VID SMART TV-ANVÄNDNING .. 13
4.2.1 Acceptabel datainsamling ... 13
4.2.2 Avtalsvillkor ... 18
4.2.3 Övriga uppfattningar ... 20
4.3 VILKA ÅTGÄRDER ÄR SVENSKA RESPONDENTER VILLIGA ATT VIDTA FÖR ATT BEVARA PRIVAT DATA VID SMART TV-ANVÄNDNING? ... 22
4.3.1 Röstfunktionalitet ... 22
4.3.2 Kamerafunktionalitet ... 23
4.3.3 Internetfunktionalitet ... 23
4.3.4 Spendera pengar/tid för att bevara privat data ... 24
4.4 VIDTAGNA ÅTGÄRDER FÖR ATT BEVARA PRIVAT DATA VID SMART TV-ANVÄNDNING ... 26
4.4.1 Röstfunktionalitet ... 26
4.4.2 Kamerafunktionalitet ... 27
4.4.3 Internetfunktionalitet ... 27
4.4.4 Övrig funktionalitet ... 28
4.5 ÖVRIGA SYNPUNKTER FRÅN RESPONDENTER ... 28
5
Diskussion ... 29
5.1 RESULTATDISKUSSION ... 29
5.1.1 Vad har svenska respondenter för uppfattning kring integritetsproblem vid användning av Smart TV? ... 29
5.1.2 Vilka åtgärder är svenska respondenter villiga att vidta för att bevara privat data vid användning av Smart TV? ... 30
5.1.3 Vilka åtgärder har svenska respondenter vidtagit i dagsläget för att bevara privat data vid användning av Smart TV? ... 30
5.2 METODDISKUSSION ... 31
6
Slutsatser och rekommendationer ... 33
6.1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 33
6.1.1 Praktiska implikationer ... 33
6.1.2 Vetenskapliga implikationer ... 33
6.2 VIDARE FORSKNING ... 34
7
Referenser ... 35
1
Introduktion
För varje år blir världen alltmer digitaliserad, vilket är något som även påverkar människors hemmamiljö. En av de enheter i hemmet som har undergått stor förändring är TV:n. I en undersökning av Internetstiftelsen (2020) visas det att streamingtjänster från internet (TV4 Play, SVT Play, Netflix och liknande) blir alltmer vanliga i Sverige, även bland äldre. Vid konsumtion av streamingtjänster samlas även data in från de tjänster som används, därmed har Smart TV blivit ett intressant forskningsområde. I denna studie definieras en Smart TV som en TV med internetfunktionalitet inbyggt eller med hjälp av HDMI-mediaspelare (Exempelvis Chromecast, Apple TV, Amazon Fire TV Cube och Xiaomi Mi Box).
I de flesta hem finns det en TV, med tiden har denna enhet blivit alltmer modern och efter en snabb genomgång av TV-modeller hos tre stora näthandlare visar det sig att 4,2 % av utbudet från TV sektionen ej är Smart TV vid framtagandet av denna studie (Elgiganten, 2021; Komplett, 2021; Webhallen, 2021). Dessa enheter går även enbart att hitta i det billigaste segmentet vilket innebär att om man vill ha en TV från något annat än budgetsegmentet är den till största sannolikhet en Smart TV.
Ett exempel på tillverkare av Smart TV-enheter är LG som kräver användaren att acceptera villkoren (”Terms of Use”) för att kunna använda, uppdatera och installera applikationer som kräver internettillgång (LG Electronics, 2020). I dessa villkor förklaras det hur LG samlar in data och i vilket syfte, några exempel är för marknadsföring, mer användarvänlig upplevelse, utveckling av nya produkter och reklameffektivitet.
I en studie av Royakkers et al. (2018) om olika enheters insamling och lagring av privat data tar de upp ett exempel från Samsung som året 2015 hade med i sin integritetspolicy (”Privacy Policy”) att de registrerar när, var och hur du använder din TV. Utöver det stod det även en varningstext om att inte yttra känslig information i närheten av TV-enheten för att det kan bli inspelat och skickat till tredjepartsföretag samt att enheter med kamera registrerar ansikten och rörelse.
Smart TV-enheter kan numera även komma med inbyggt stöd för Alexa och Google Assistant (LG Electronics, 2020) som kan medföra ökad insamling och lagring av privat data vid användning av dess funktioner. Utöver den data som Alexa eller Google Assistant använder för att genomföra sin funktion samlar även applikationer som Netflix in extra data ifall kommandot kommer från en röstaktivering (O, 2020).
Costello (2020) beskriver ett fall där TV tillverkaren Vizio året 2017 blev skyldiga till 2,2 miljoner dollar i böter av amerikanska FTC (Federal Trade Commission) för att ha använt sig av program för automatisk innehållsigenkänning (”Automatic Content
Recognition”) som läst av en del av skärmen med jämna mellanrum och skickat dess insamling och lagring av privat data till reklamdistributörer utan användarens vetskap.
1.1 Problemformulering
Tidigare studier om insamling och lagring av privat data vid användning av Smart TV-enheter har gjorts med amerikanska respondenter av Malkin et al. (2018), nederländska respondenter av Irion & Helberger (2017) och tyska respondenter av Ghiglieri et al. (2017).
I den amerikanska studien av Malkin et al. (2018) ligger fokus på öppna frågor där användarna har fått ge sina uppfattningar om hur och varför data samlas in via deras Smart TV. Respondenterna ombads att anta huruvida data som skickas till en server för analys, används till andra syften än dess direkt relevanta funktion. Där svarar respondenter till 40 % med ett nej och till 22 % med vet ej. Dessa svar tyder på att de inte har läst eller inte har förstått villkoren för datainsamlingen på sina Smart TV-enheter. Som exempel skriver LG (LG Electronics, 2020) i sin integritetspolicy vart och varför de skickar sin data till tredjepartsföretag.
I en studie av Obar & Oeldorf-Hirsch (2020) kring huruvida användare faktiskt läser avtalsvillkor och integritetspolicy (Privacy policy) får de fram att om det finns en snabbknapp för att acceptera villkoren valde 74 % att använda den och när användare ej använde snabbknappen var den genomsnittliga tiden som användare läser villkor enbart en bråkdel av vad som krävs för att hinna läsa allt innehåll.
I den nederländska studien av Irion & Helberger (2017) har de ställt frågan om huruvida användare tycker att det är okej att deras TV använder sig av insamling och lagring av privat data, där svaret blev till stor majoritet ”Ej acceptabelt”.
I studien med tyska respondenter av Ghiglieri et al. (2017) kom de fram till att den generella medvetenheten av integritetsproblem är låg bland Smart TV-användare. Vissa användare var medvetna om insamling och lagring av privat data men ej potentialen till missbruk av denna data. Vidare kom de även fram till att det är orealistiskt att användare ska stänga ner all internetfunktionalitet men att de är villiga att spendera tid/pengar för att bevara integritet så länge de har kvar sin funktionalitet.
Den data som funnits tillgänglig vid sökning från svenska respondenter är från en intervjustudie (Petersson & Sördal, 2018) som frågar mer generellt kring alla typer av smarta enheter. Studien har fokuserat på kvalitativa data och är begränsad till ett fåtal respondenter. Eftersom studien inte haft ett fokus på en specifik enhet (som Smart TV) samt saknat kvantitativa data anser vi att det finns ett gap inom området insamling och lagring av privat data kopplat till Smart TV-enheter bland det svenska folket.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att ta reda på svenska uppfattningar om integritetsproblem vid insamling och lagring av privat data samt undersöka vilka åtgärder som har utförts för att bevara privat data och vilka möjliga åtgärder man är beredd att utföra för att bevara privat data vid Smart TV-användning. För att nå syftet har följande frågeställningar formulerats
1. Vad har svenska respondenter för uppfattning kring integritetsproblem vid användning av Smart TV?
2. Vilka åtgärder är svenska respondenter villiga att vidta för att bevara privat data vid användning av Smart TV?
3. Vilka åtgärder har svenska respondenter vidtagit i dagsläget för att bevara privat data vid användning av Smart TV?
1.3 Avgränsningar
En studie om insamling och lagring av privat data skulle kunna göras med alla Internet
of Things (IoT)-produkter. I denna studie begränsar vi oss till specifikt Smart
TV-enheter och vi har valt att utforska detta ämne med respondenter i Sverige. Anledningen till att studien begränsas till Smart TV beror på att det är en vanlig enhet i svenska hem samt att det finns flera referensstudier utförda i andra länder att utgå från som specifikt undersökt Smart TV till skillnad från andra IoT-produkter. Anledningen till att vi begränsar oss till svenska respondenter är för att det saknas studier om insamling och lagring av privat data kring Smart TV-användning i Sverige.
1.4 Disposition
Studien inleds med Metod och genomförande som beskriver vilken datainsamlings-metod som används för att besvara studiens frågeställningar.
I Teoretiskt ramverk presenteras tidigare studiers resultat samt de gap som finns i litteraturen.
Under Resultat finns den data som samlats in i samband med studien samt analys.
Diskussion följer upp på hur denna studies resultat jämför sig med tidigare studier samt
hur metodvalet kan ha påverkat resultaten.
Slutligen kommer Slutsatser och rekommendationer som presenterar vad studien kommit fram till samt hur framtida studier skulle kunna utforska ämnet vidare.
2
Metod och genomförande
För att besvara samtliga frågeställningar används en enkätstudie. Denna består av flervalsalternativ, skalor och fritextsvar. Med hjälp av flervalsalternativ och skalor samlas kvantitativa data in för att ge en överblick samt data som går att jämföra med tidigare studier. Enkätens fritextsvar syftar till att samla in kvalitativa data av respondenternas vidare resonemang.
Enligt Wohlin et al. (2012) används kvalitativa studier för att kunna gå in på djupet av ett fenomen och kvantitativa studier för att kunna jämföra och generalisera via statistisk analys. Vidare påpekar de att dessa olika metoder bör användas som komplement till varandra och inte som två rivaliserande forskningsmetoder. En kvantitativ studie kan följas upp med en kvalitativ studie för att vidare gå in på djupet om varför den kvantitativa studien har de resultat som den har.
2.1 Datainsamling
En enkätstudie är enligt Wohlin et al. (2012) ett system för att samla in information från eller om människor för att beskriva, jämföra eller förklara deras kunskap, attityder eller beteenden. En enkätstudie är ofta ett verktyg som används retroaktivt efter att ett fenomen, teknik eller liknande har varit i användning ett tag. Den huvudsakliga formen att samla in kvantitativa data är via frågeformulär (enkäter) och kvalitativa data är via intervjuer, de utförs genom att ha ett urval som kan representera den population som ska studeras. Genom att analysera resultaten från enkätstudien går det att generalisera populationen utifrån var urvalet har tagits.
Enkätstudien är skapad via Googleformulär som är en gratistjänst att skapa enkäter i som har de funktionaliteter som krävts till denna studies behov.
2.2 Enkäten
Respondenterna fick information om vad enkäten handlar om samt ge samtycke till den insamling av data som krävs. Vidare har varje avsnitt med någon fråga angående ”privat data” ett stycke med information angående vad som anses vara privat data inom denna studie.
2.2.1 Inledande frågor
I de inledande frågorna handlar det om att få reda på kön, ålder och utbildningsnivå av respondenterna. Könsfrågan är frivillig genom att man kan svara med ”Vill ej ange” alternativet (Se bilaga 1).
2.2.2 Uppfattningar
I avsnittet där frågor kring uppfattning av Smart TV-användning används mestadels 1– 5 skalor för att respondenter ska kunna uppge till vilken grad de finner en viss form av
insamling och lagring av privat data är oacceptabel. Här finns även en fråga angående svensk lagstiftning vid utnyttjande av privat data utomlands samt om huruvida respondenten tror att en människa har eller kan få tillgång till ens privata data som samlas in vid Smart TV-användning (Se bilaga 1).
2.2.3 Möjliga åtgärder
Vid nästa del av enkäten som berör hur villiga respondenter är att utföra åtgärder för att minska insamling och lagring av privat data vid användning av Smart TV får de besvara om de är villiga att stänga av funktionaliteter som röst, kamera och internet. För att få en inblick i varför respondenterna svarat på ett visst sätt finns även tillgång att ge förklaringar i text (Se bilaga 1).
Respondenter fick även besvara en fråga angående om de är villiga att betala en summa pengar för att bli av med insamling och lagring av privat data som en engångssumma. En möjlighet till att ange mängd pengar i svenska kronor ges i form av en frivillig textruta. Vidare fick respondenter frågan om de är villiga att spendera extra tid för att konfigurera en Smart TV vid första installationen för att minimera insamling av privat data, även här en frivillig uppföljning som här ska anges i antal minuter (Se bilaga 1). 2.2.4 Tillgång till Smart TV samt avtalsvillkor
I detta avsnitt fick respondenten ange om de har en Smart TV hemma, har de en Smart TV får de besvara ifall de har godkänt avtalsvillkoren på sin enhet. Beroende på vad man angett kommer man vidare till avsnitt som berör varför de godkänt alternativt inte godkänt avtalsvillkoren. Här fick respondenterna ange varför de godkänt eller ej och till vilken grad de har läst avtalsvillkoren. Har respondenten kommit till avsnittet för att man inte har godkänt avtalsvillkoren kommer även en fråga angående om det var något i texten som kändes kränkande gällande användning av ens privata data (Se bilaga 1).
2.2.5 Åtgärder vidtagna
Mot slutet av enkäten fick respondenter som har angett att de äger en Smart TV besvara ifall de aktivt har stängt av funktionaliteter som röst, kamera eller internet för att bevara privat data. Dessa uppföljs av frivilliga textrutor där respondenten kan förklara varför. Till sist fick respondenten en frivillig fråga om de aktivt har valt att stänga av någon annan funktionalitet för att bevara sin privata data (Se bilaga 1).
2.3 Urval
Inferentiell statistik enligt Frisk (2021) handlar om att dra slutsatser om en population med hjälp av ett representativt urval. Eftersom denna studie görs av studenter finns det ingen möjlighet att utföra enkäten via betalda register som urval. Social media har använts som substitut för betalda register för att kunna nå ut till frivilliga respondenter, vilket betyder att denna studie inte har kunnat kontrollera urvalet på enkäten.
På Facebook finns grupper med ett stort antal användare från olika geografiska orter i Sverige som ger ett urval av svenska respondenter från hela landet, exempelvis gruppen ”Jönköping” som har 22 300 användare.
De Facebook grupperna som accepterat delning av enkäten och använts för att skicka ut enkäten är:
- ”Jönköping”
- ” Du vet att du är från Karlstad om...” - ”Dikanäs”
- ”Vad händer i Arjeplog?” - ”Det händer i Boden” - ”Växjö”
- ”FALUN” - ”Idre”
- ”Händer i Järna”
- ”Du vet att du är från Malmö när…” - ”Du vet att du är från Härnösand om du…”
Enkäten har även skickats ut på privat Facebook och till vänner och familj för att den ska kunna delas vidare vid behov. Genom att enkäten har delats runt om i Sverige, till vänner, familj och öppna grupper kan studien säkerställa att människor från olika åldrar och många delar av Sverige (förutsatt att de valt att svara på enkäten) är representerade i resultatet.
Totalt fick enkäten in 161 svar från olika grupper och delningar på Facebook, där två var uppenbart oseriösa svar som ledde till 159 svar att analysera.
2.4 Dataanalys
Deskriptiv statistik (Trochim, 2021) används i syftet att beskriva data och sammanfatta en mängd data. Med hjälp av deskriptiv statistik visas studiens resultat med hjälp av olika typer av diagram för att enkelt kunna illustrera resultaten i förhållande till varandra.
Exempel på deskriptiv statistik (Statistisk ordbok, 2021):
• Medelvärde: Alla värden i en mängd data delat på antal värden.
• Median: Värdet i mitten av en mängd data i storleksordning, medelvärdet av två mellersta siffror i en jämn mängd värden.
• Typvärde: Det värde som är mest förekommande i en mängd data. • Frekvens: Antal förekomster av ett värde i en mängd data.
• Cirkeldiagram: Illustrerar andelar av den totala mängden av en mängd data. • Korstabell: Tabell som redovisar frekvenser i ett datamaterial som delats in i
två eller fler grupper.
• Stapeldiagram: Tabell som redovisar exempelvis frekvens, medelvärde eller procentuell ökning i lod- eller vågräta staplar.
2.5 Trovärdighet
Enligt Wohlin et al. (2012) syftar begreppsvaliditet (”Construct Validity”) på vilket sätt som frågorna i exempelvis enkäter representerar vad forskare har i åtanke med studien. Ett exempel är att om frågor tolkas annorlunda av respondenter kontra forskare är det ett hot mot studiens begreppsvaliditet.
Med det i åtanke har denna studie genom att ha välstrukturerade frågor som är lätta att förstå minskat antalet missuppfattningar från respondenter vilket säkerställer att svaren inte är felaktiga.
2.5.1 Inre validitet
Wohlin et al. (2012) beskriver att inre validitet uppstår när orsakssamband undersöks. När en forskare ska undersöka om en faktor påverkar en utredningsfaktor kan det även finnas en risk för att en tredje faktor påverkar utredningsfaktorn, om forskaren inte är medveten om denna tredje faktor eller inte vet till vilken nivå den kan påverka utredningsfaktorn finns det ett hot mot den inre validiteten. Ett exempel på detta kan vara när en Smart TV-användare accepterar insamling och lagring av privat data och får ”riktad” reklam måste forskaren vara säker på att reklamen beror på att användaren accepterade insamling och lagring av privat data och inte att reklamen som är ”riktad” beror på någon annan faktor som att alla med IP-adress från Europa får samma reklam. Eftersom denna studie har utförts via enkäter online och haft frivilliga respondenter med samma frågor och inbjudan (inlägg på Facebook med exakt samma text) finns det inga specifika faktorer som kan ha påverkat resultatet. Frågor i enkäten har tagits fram med hjälp av handledare för att undvika ledande/vinklade frågor.
2.5.2 Yttre validitet
Yttre validitet är enligt Wohlin et al. (2012) den nivå som det är möjligt att generalisera
resultaten på i en studie. Hot mot en yttre validitet skulle kunna vara designen på studien, urval eller timing av studie. En studie om modern teknik ger exempelvis ett annorlunda resultat om studien skulle genomföras om några år.
Denna studie säkerställer yttre validitet till den grad det är möjligt genom att ha en enkätstudie med frivilligt deltagande och ett urval som inte riktar sig mot specifika grupper av människor utöver att respondenter ska vara svenska.
2.5.3 Reliabilitet
Enligt Wohlin et al. (2012) handlar reliabilitet om huruvida data och analys är beroende av specifika forskare, studien ska kunna återskapas av andra forskare och få samma eller liknande resultat.
Eftersom denna studie har använt en enkätstudie går det att enkelt replikera genom att kopiera enkätformuläret och utföra en egen studie mot samma eller liknande urval vilket säkerställer hög reliabilitet.
2.6 Överväganden
Studien handlar om insamling och lagring av privat data och har därmed varit noga med att ha följt Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002):
• Informationskravet
Forskare ska informera deltagare om syftet med studien samt upplysas om att deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om så önskas.
• Samtyckeskravet
Forskare ska kräva samtycke från deltagare innan de samlar in någon data. Vid undersökningar där deltagare är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär bör även samtycke från föräldrar samlas in.
• Konfidentialitetskravet
Forskare ska förvara data som samlats in i samband med studien på ett säkert sätt som inte tillåter obehöriga åtkomst.
• Nyttjandekravet
Forskare ska enbart använda insamlade data till det syfte deltagarna har blivit informerade och gett samtycke till.
Med de fyra principerna som underlag har ett kortare stycke tagits fram i enkäten som respondenterna får läsa och godkänna innan de går vidare med frågorna i enkäten. Följande formulering är den som används i enkäten för denna studie:
”Den data som samlas in i samband med denna enkät är anonym och helt frivillig.
Eftersom enkäten är anonym kan vi ej ta bort enskilda genomföranden av enkäten i efterhand då vi saknar identifiering av en viss persons inlämning.”
3
Teoretiskt ramverk
I detta kapitel lyfts tidigare relevanta studier fram som varit en grund för enkätstudien.
3.1 Uppfattning kring integritetsproblem vid användning av Smart TV
I en svensk studie av Petersson & Sördal (2018) undersöktes personers förtroende för det smarta hemmet. Där de kom fram till att användare vill ha mer inflytande över hur deras data hanteras. Detta yttrades genom att de önskade tydligare och begripligare användarvillkor och ökad tillgänglighet av dessa villkor.
I en nederländsk studie av Irion & Helberger (2017) om användares integritet kring Smart TV-enheter svarade 66 % av respondenterna att det var oacceptabelt att deras TV samlar in personliga data.
I en amerikansk studie av Malkin et al. (2018) var frågorna mest fokuserade på att veta hur respondenter tror att data samlas in, används och delas. Det återkommande temat är att stor andel har dålig eller ingen koll alls på hur det faktiskt går till med datainsamling från deras Smart-TV enheter mer än att det händer. I deras slutsats står det att vid insamling av data var inte alla funktioner vanliga (ännu) och att en uppföljningsstudie kring ämnet är av intresse när fler användare har erfarenhet av dessa funktioner. Sedan 2018 har röststyrning och kameror blivit vanligare i billigare segment av Smart-TV enheter i stället för att enbart finnas på enheter över 10 000kr.
Vidare frågar Malkin et al. (2018) i sin enkät om respondenter tror att människor har tillgång till den data som samlats in på deras Smart TV-enheter i form av röstinspelning, visningshistorik, gester (kamera), foton eller tredjeparts applikationer, där resultatet är att 39 % tror att människor har tillgång till denna data.
I studien av Malkin et al. (2018) fick respondenter även svara på om de hade köpt av samma leverantör igen om de delar deras privata data med tredjeparter, där beroende på vilken data, minst 55 % (visningshistorik) och högst 85 % (användarigenkänning, exempelvis röst eller ansikte) hade undvikit att köpa en framtida enhet från samma leverantör.
I samma studie från Malkin et al. (2018) frågar de även respondenterna om huruvida de känner till eller tror det finns lagar som skyddar deras privata data, där 35 % svarar att det inte finns eller att de tror att det inte finns någon samt 19 % svarar att de helt enkelt inte vet, 19 % svarar att det definitivt finns en lag som skyddar konsumenterna, resterande är fåtal procent på diverse olika svar som att konstitutionen skyddar eller liknande felaktiga exempel på skyddande lagar. Enbart ett fåtal personer hade svarat med korrekta exempel, som att i vissa stater krävs det ”two party consent” som betyder att båda parter måste acceptera inspelningar och liknande.
I en studie kring huruvida användare läser avtalsvillkor (Obar & Oeldorf-Hirsch, 2020) eller ej fick de in resultatet att 74 % av 533 respondenter valt att använda funktionen för att acceptera utan att behöva läsa överhuvudtaget och när respondenterna svarar huruvida de använder funktionen i vanliga fall svarar 78 % att de använder liknande funktion ofta. Av de resterande, svarade 17 respondenter att de ibland använder funktionen, när de sedan räknat ihop alla svar och räknat bort de som inte svarat blev det totalt över 90 % som använder funktionen med en stor majoritet som använder den ofta.
3.2 Åtgärder villiga att vidta vid användning av Smart TV
Som uppföljning av den nederländska studien (Irion & Helberger, 2017) angående om användare tycker att det är acceptabelt att Smart TV-enheter samlar in data, ställer denna studie frågan till respondenter om de är villiga att välja bort funktionaliteter som använder sig av kamera eller röstkommandon för att minska insamling och lagring av privat data.
I studien av Ghiglieri et al. (2017) kring Smart TV-användning har de i sin enkät en fråga om huruvida användare var villiga att spendera tid eller pengar för att minimera mängden insamling och lagring av privat data. Specifikt var det upplagt i tre frågor. Första frågan var om de ville koppla TV:n som en extra skärm till en laptop som sköter internetfunktionaliteten. Den andra frågan handlade om att spendera tid och en mindre mängd pengar. Sista frågan var om användaren i stället var villig att spendera en större summa pengar. Två grupper användes i studien. Den ena gruppen som kallades Simple
Awareness Group (fortsättningsvis SAG) fick veta att data samlades in vid Smart
TV-användning, och andra gruppen som kallades Advanced Awareness Group (fortsättningsvis AAG) fick en varningstext om att data som samlas in kanske skulle utnyttjas i andra sammanhang. Resultatet visade att 67–75 % var villiga att antingen spendera tid eller pengar för att minimera mängden insamling och lagring av privat data beroende på vilken grupp av respondenter som svarade. Mer specifikt svarade ca 12 % i SAG och 13 % i AAG att de var villiga att koppla bort TV:n från internet och använda den som en skärm med en laptop som sköter internetfunktionaliteten. 29 % i SAG och 48 % i AAG valde att spendera tid och pengar. 24 % i SAG och 15 % i AAG valde att betala en extra summa pengar utan att behöva spendera tid för att minimera insamling och lagring av privat data.
Vidare påpekar Ghiglieri et al. (2017) i deras slutsats att Smart TV-användare var mest villiga att införskaffa sig eller använda en lösning för att minska insamling och lagring av privat data om den inte tog bort någon funktionalitet. Om funktionalitet på något sätt blev försämrad, minskade chanserna att en användare skulle använda sig av en liknande lösning.
3.3 Åtgärder vidtagna vid användning av Smart TV
Tidigare studiers fokus har legat på vad respondenter varit villiga att utföra för åtgärder och inte vad de redan har vidtagit för åtgärder för att minska insamling och lagring av privat data vid Smart TV-användning. Detta betyder att det finns ett gap i litteraturen som denna studie utforskar med hjälp av frågor kring åtgärder som respondenter redan har vidtagit under tidpunkten de svarar på enkäten.
4
Resultat
I detta kapitel beskrivs all data som kommit in via enkäten i form av stycken följt av olika sorters diagram som passar.
4.1 Grunddata
Respondenternas åldersfördelning är god, åldrarna 26–35 samt 46–55 är något överrepresenterade vid jämförelse av åldersgrupperna i Sveriges befolkning (SCB, 2021) (se Figur 1).
Figur 1. Åldersfördelning.
Könsfördelningen av respondenter är i favör till kvinnor vilket gör att studiens resultat blir mer vinklat ur ett kvinnligt perspektiv (se Figur 2).
Figur 2. Könsfördelning.
Respondenter har i allmänhet varit välutbildade med en majoritet som har högskoleutbildning och generellt har 95 % minst en utbildning i nivå med Gymnasie/Komvux/Folkhögskola. Detta innebär att vi har en låg representation av respondenter med enbart grundskolenivå vid jämförelse av utbildningsnivåer i Sveriges befolkning (SCB, 2021) (se Figur 3).
Figur 3. Utbildningsnivå.
Av de 159 respondenterna har en stor majoritet (86,2 %) en Smart TV hemma, i enkäten ingick TV med inbyggd internetfunktionalitet samt TV med hjälp av HDMI-adapter som tillfört liknande smarta funktioner i begreppet Smart TV (se Figur 4.).
Figur 4. Smart TV hemma.
4.2 Uppfattning kring integritetsproblem vid Smart TV-användning
Här presenteras data för diverse frågor angående respondenters uppfattning kring de integritetsproblem som finns vid Smart TV-användning.
4.2.1 Acceptabel datainsamling
I frågan angående insamling och lagring av e-postadress svarar en majoritet (66,1 %) att de är antingen likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt att en Smart TV samlar in och lagrar e-postadressen hos användare (se Figur 5).
Figur 5. Acceptans av insamling och lagring av e-postadress.
Respondenter svarar till 42,2 % att det är oacceptabelt att samla in och lagra applikationsanvändning, vidare är fortfarande en majoritet av respondenterna antingen likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 6).
Figur 6. Acceptans av insamling och lagring av applikationsanvändning.
Gällande insamling och lagring av visningshistorik svarar respondenter till 44,1 % att det är oacceptabelt och 55,9 % är antingen likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 7).
Figur 7. Acceptans av insamling och lagring av visningshistorik.
Angående frågan om insamling och lagring av röst svarar majoriteten (83,7 %) att det är oacceptabelt och 16,3 % är antingen likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 8).
Figur 8. Acceptans av insamling och lagring av röst.
Flertalet (86,2 %) av de respondenter som svarade på frågan gällande insamling och lagring av gester tycker att det är oacceptabelt medan 13,8 % antingen var likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 9).
Figur 9. Acceptans av insamling och lagring av gester.
En övervägande del (93,1 %) av de respondenter som svarat på frågan angående insamling och lagring av rörelse i hemmet tycker att det är oacceptabelt och 6,9 % är antingen likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 10).
Figur 10. Acceptans av insamling och lagring av rörelse i hemmet.
78,6 % av respondenterna som svarat på frågan angående insamling och lagring med syftet att analysera reklameffektivitet och trender tycker att det är oacceptabelt medan 21,4 % antingen är likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 11).
Figur 11. Acceptans av insamling och lagring av privat data för analys av reklameffektivitet och trender.
Angående frågan om insamling och lagring med syftet att personifiera reklamutbud svarar 78 % av respondenterna att det är oacceptabelt medan 22 % antingen är likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 12).
Figur 12. Acceptans av insamling och lagring av privat data för personifierat reklamutbud.
I frågan om insamling och lagring med syftet att utveckla framtida produkter svarade 56 % av respondenterna att det var oacceptabelt medan 44 % svarade att de antingen är likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 13).
Figur 13. Acceptans av insamling och lagring av privat data för utveckling av framtida produkter.
Gällande frågan om insamling och delning av data hämtad från tredjepartsapplikationer svarade 74,8 % av respondenterna att det var oacceptabelt medan 25,2 % svarade att de antingen var likgiltiga eller tycker att det är acceptabelt (se Figur 14).
Figur 14. Acceptans av insamling och lagring av data från tredjepartsapplikationer.
4.2.2 Avtalsvillkor
Av de respondenter som har en Smart TV svarar 40,9 % att de har godkänt avtalsvillkoren, 26,3 % har inte själva gjort installationen av TV:n och 32,1 % vet ej eller kommer inte ihåg om de accepterat eller ej, enbart en person har svarat att de nekat avtalsvillkoren (se Figur 15).
Figur 15. Godkänt avtalsvillkor.
Eftersom enbart en person svarat att hen inte accepterat avtalsvillkoren blir grafer för detta onödig information att ta med i denna studie, i stället beskriver detta stycke vad denna person har svarat. Den personen som inte accepterat avtalsvillkoren har svarat att det är på grund av att de är kränkande mot hens privata data. Personen har enbart skumläst eller läst en del av texten med anledningen att det var för lång text, samt svarat att det är på grund av ”Insamling för reklam o massa annat skräp jag inte vill ha.”. I frågan angående varför respondenter har godkänt avtalsvillkoren svarar flest alternativet för att komma vidare med installationen, men minst hälften har även gjort det för att få tillgång till funktionalitet som kräver att man accepterat avtalsvillkoren (se Figur 16).
Figur 16. Varför avtalsvillkor blivit godkända (Notera att en respondent kan välja flera alternativt).
Med en större marginal (64,3 %) har respondenter svarat att de inte läst avtalsvillkoren alls, vilket stämmer överens med ovanstående svar om att de godkänner för att komma vidare med installationen. 28,6 % av respondenterna svarar att de har skumläst eller
enbart läst vissa stycken medan 7,1 % svarar att de har läst igenom hela texten (se Figur 17).
Figur 17. Läst avtalsvillkor.
Av de 52 respondenter som valt att svara varför de bara skumläst eller inte läst avtalsvillkoren alls har 42,3 % svarat att det beror på för lång text, 69,2 % för att de bara vill förbi installationen snabbt, en person har kommit fel på grund av att ha svarat att de godkänt avtalsvillkoren tidigare i enkäten men ändå svarar här att maken gjort installationen. Vidare påpekar enskilda personer att texten är för juridisk eller att avtalsvillkoren upplevs konstruerade för att vara svårtolkade vilket gjort att hen inte orkar lägga någon tid på att läsa (se Figur 18).
Figur 18. Varför respondenter inte läst hela avtalsvillkoren.
4.2.3 Övriga uppfattningar
Respondenter svarar angående om de tror att svensk lagstiftning skyddar deras privata data från att utnyttjas utomlands till större del (64,2 %) med alternativet ”Nej” följt av 28,3 % som svarar med ”Vet ej”, enbart 4,4 % har svarat alternativet ”Ja”. Några
respondenter har gett kvalitativa svar med att data skyddas inom EU, men ej utanför alternativt ”till viss del” (se Figur 19).
Figur 19. Privat data inom svensk lagstiftning.
När respondenter blir tillfrågade ifall de tror en människa har eller kan få tillgång till deras privata data som samlas in vid Smart TV-användning svarar en majoritet (59,7 %) ”Ja” och ”Vet ej” (28,9 %) (se Figur 20).
Figur 20. Tillgång till privat data av människa.
Angående vilken privat data respondenter tror att en människa kan ha tillgång till svarar de flesta visningshistorik (96,7 %) och tredjepartsapplikationer (83,7 %), ungefär hälften tror att en människa kan komma åt ens röstinspelningar (54,3 %), gester (45,7 %) och rörelsedetektor (44,6 %) (se Figur 21).
Figur 21. Privat data en människa kan ha tillgång till.
4.3 Vilka åtgärder är svenska respondenter villiga att vidta för att bevara privat data vid Smart TV-användning?
4.3.1 Röstfunktionalitet
En stor majoritet (86,2 %) av respondenter svarar att de är villiga att stänga av röstfunktionalitet för att bevara privat data vid Smart TV-användning, enbart 5 % svarar nej (se Figur 22).
Figur 22. Villiga att stänga av röstfunktionalitet.
Ett återkommande tema varför respondenter svarat ja på frågan är för att de antingen inte använder funktionen eller för att de inte vill bli inspelade på grund av att det är en kränkning mot deras privatliv. Exempelvis svarar en person: ”Vi har hemma en smart
tv med sådana funktioner och precis på grund av röst inspelningar har vi aldrig tillåtit röst funktioner. Jag själv känner mig osäker på det när tv:n "lyssnar" och när den inte gör det, så man vill inte bli avlyssnad när som helst.”.
4.3.2 Kamerafunktionalitet
Vid kamerafunktionalitet har respondenterna även här svarat med en stor majoritet (88,1 %) att de är villiga att stänga av funktionaliteten för att bevara privat data, 9,4 % är osäkra och enbart 2,5 % svarar nej (se Figur 23).
Figur 23. Villiga att stänga av kamerafunktionalitet.
Anledningen är samma sak här som på röstfunktionalitet i stort sett, respondenter vill inte att deras privatliv ska bli spionerat på alternativt har inte funktionaliteten från första början. Ett exempelsvar från en respondent är ”Vill inte att någon ska ha möjlighet att
spionera på mig även om sannolikheten är liten”.
4.3.3 Internetfunktionalitet
Vid internetfunktionalitet vänder trenden och enbart 15,1 % svarar att de vore villiga att stänga av funktionen, 59,1 % svarar nej och 25,8 % är osäkra (se Figur 24).
Figur 24. Villiga att stänga av internetfunktionalitet.
Ett återkommande tema i svar angående varför respondenter inte är villiga är för att det tar bort hela anledningen med en Smart TV, dess applikationer som Netflix/HBO och
fler som kräver internettillgång för att fungera. Ett exempelsvar på någon som kan tänka sig att stänga av internetfunktionaliteten är ”Det funkar ju att titta via chromecast eller
liknande, men då är det väl en fråga om din internetleverantörs hantering av min data.”.
4.3.4 Spendera pengar/tid för att bevara privat data
Vid frågan angående om respondenter är villiga att betala en engångssumma för att slippa insamling av privat data helt från en Smart TV är 24,5 % osäkra, 33,3 % villiga och 42,1 % svarar nej (se Figur 25).
Figur 25. Villighet att betala pengar för skydd av privat data.
Av de 22 som svarat med en siffra på mängden de hade varit villiga att betala för att slippa insamling av privat data är 500kr med 8 svar den vanligaste (typvärde), följt av 1000kr med fem svar, vanligt var även summor lägre än 500kr med 8 svar, enbart en person var villig att betala över 1000kr. Medelvärdet från alla svar är 575kr med en median på 500kr (se Figur 26).
Figur 26. Kronor villiga att betala för att slippa insamling av privat data.
Respondenterna är mer villiga att spendera tid än pengar för att minimera insamling av privat data, 80,5 % har svarat att de är villiga, 10,7 % är osäkra och enbart 8,8 % svarar nej (se Figur 27).
Figur 27. Villighet att spendera tid för att bevara privat data.
Bland de 41 personer som svarat antalet minuter de skulle vara villiga att spendera är det vanligast med max en timmes tid, med 10 svar på 30 minuter, 11 svar på 60 minuter (Typvärde), 12 svar mellan 5 och 20 minuter, samt 8 personer som är villiga att spendera mer än en timmes tid för att minimera insamling av privat data. Medelvärdet av alla svar blir cirka 91,1 minuter med en median på 30 minuter (se Figur 28).
Figur 28. Minuter villiga att spendera för att minimera insamling av privat data.
Vid vidare analys där extremvärdet 1440 tas bort förändras medelvärdet till 57,375 minuter med en fortsatt median på 30 minuter.
4.4 Vidtagna åtgärder för att bevara privat data vid Smart TV-användning
4.4.1 Röstfunktionalitet
Om respondenter aktivt valt att stänga av alternativt inte aktiverat röstfunktionalitet svarar 15,3 % ja, 35,8 % nej, 24,1 % är osäkra och 24,8 % har inte funktionaliteten i sin enhet (se Figur 29).
Av de få svar på varför de valt att stänga av är det återkommande att man inte vill bli avlyssnad och av de som inte stängt av att man helt enkelt inte visste att det gick eller att man inte tänkt på det så mycket.
4.4.2 Kamerafunktionalitet
Kamerafunktionalitet visar sig mindre vanligt bland respondenter med 43,1 % som svarar att de inte har funktionen, vidare om respondenter valt att stänga av eller inte aktiverat funktionaliteten för att bevara privat data svarar 22,6 % nej, 12,4 % ja och 21,9 % är osäkra (se Figur 31).
Figur 30. Aktivt valt att stänga av kamerafunktionalitet.
Inga utförliga svar har getts angående varför på denna fråga. 4.4.3 Internetfunktionalitet
Angående om respondenter valt att stänga av alternativt inte aktiverat Internet-funktionalitet på sina enheter har en stor majoritet (94,5 %) antingen svarat nej eller vet ej (se Figur 32).
Samma tema som frågan angående om man är villig att stänga av internet-funktionaliteten återkommer här med att man vill kunna använda applikationer som Netflix/HBO och andra streamingtjänster med meningar som ”Är beroende av internet
för att kunna bruka de appar jag använder.”.
4.4.4 Övrig funktionalitet
I övrig funktionalitet som respondenter har valt att aktivt stänga av har enbart fyra svarat med följande:
- Platsdata (två respondenter). - Bluetooth (en respondent). - Visningshistorik (en respondent).
4.5 Övriga synpunkter från respondenter
En fråga samt ett påstående som kom in på den sista frågan i enkäten som lyder ”Är det
något du vill föra fram som du anser att vi har missat att fråga? (Frivillig)” är följande:
- ”Om man köper eller säljer en smart-tv i andra hand, hur blir det med
integritets frågan då?”
- ”Principen bör vara att man kan skydda all privat data. Man ska inte behöva
vara rädd för att ens ’vanor/ovanor’ sprida och framför allt inte att de blir en kommersiell produkt”
5
Diskussion
I kapitlet diskuteras de genererade resultaten kopplat till tidigare studier. Vidare diskuteras begränsningar kopplat till metod och utförande.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie är att ta reda på svenska uppfattningar om integritetsproblem vid insamling och lagring av privat data samt undersöka vilka åtgärder som har utförts för att bevara privat data och vilka möjliga åtgärder man är beredd att utföra för att bevara privat data vid Smart TV-användning.
5.1.1 Vad har svenska respondenter för uppfattning kring integritetsproblem
vid användning av Smart TV?
I jämförelse med den nederländska studien av Irion & Helberger (2017) där de fick fram att 66 % tycker att det är oacceptabelt att deras TV samlar in personliga data får vi mer specifikt in svar angående vilken sorts data respondenter tycker är mer eller mindre kränkande. Där exempel som att över 80 % tycker att inspelning och lagring av ens röst är oacceptabelt men däremot tycker enbart 34 % att det är oacceptabelt att samla in och lagra E-postadresser. Anledningen till att E-postadresser anses mer acceptabelt kan bero på att människor är vana vid att använda dessa för diverse produkter på marknaden vilket medfört att de inte anser E-postadresser att vara lika känslig form av data till skillnad från användarens egen röst. Generellt sett har vi fått in mer data angående mer specifika områden samt att det återspeglar hur det är i Sverige kontra Nederländerna, det går inte att jämföra rakt av på grund av att vi inte har en generell fråga som de haft, men överlag syns det att användare tycker denna form av datainsamling från Smart TV-enheter är oacceptabelt i Sverige i hög grad.
I vår studie har respondenter angett till 64,2 % att svensk lagstiftning inte skyddar en användares privata data från att utnyttjas utomlands följt av 28,3 % som svarat med alternativet ”Vet ej”. I studien av Malkin et al. (2018) hade 35 % angett att det inte finns alternativt inte tror att det finns en lag som skyddar användarnas privata data följt av 19 % som inte vet och 19 % som svarat att det definitivt inte finns en lag som skyddar konsumenterna. Vår data skiljer en del från deras, vilket kan bero på att svenska respondenter tänker på GDPR som tekniskt sett inte är svensk lagstiftning och därmed svarat i högre grad ”Nej”. Vidare bevisar våra resultat att svenskar till hög grad inte tror att svensk lagstiftning skyddar ens privata data från att utnyttjas utomlands alternativt är ovetande ifall de skyddar eller ej.
Enligt studien av Malkin et al. (2018) tror 39 % av respondenter att en människa har eller kan få tillgång till en användares privata data, i vår studie är det 59,7 % som tror att en människa har eller kan få tillgång till någon form av privat data. Deras studie som är gjord i Amerika är några år gammal vilket kan ha medfört till en ökning av
medvetenheten kring Smart TV-enheters insamling av privat data och därmed påverkat resultatet vi fått samt att vi har färre respondenter.
Kopplat till studien från Lunds universitet (Petersson & Sördal, 2018) där de kom fram till att användare vill ha mer lättlästa användarvillkor syns det i denna enkätstudie att en stor del respondenter tycker att villkoren som benämns ”avtalsvillkor” i enkäten är för lång eller att man bara vill förbi installationen. Detta innebär att vår studies resultat överensstämmer med deras intervjustudie med att avtalsvillkor behöver bli mer lättlästa för användare.
Vi har även fått in svar angående hur många som läser avtalsvillkoren av de som äger en Smart TV bland respondenter, där en stor majoritet (92,9 %) inte läser alls alternativt skumläst eller läst vissa stycken, vilket överensstämmer med studien från Obar & Oeldorf-Hirsch (2020). I deras studie fick de resultatet att 90 % använder funktionen för att snabbt acceptera avtalsvillkor utan att behöva läsa varav 78 % använder funktionen ofta.
5.1.2 Vilka åtgärder är svenska respondenter villiga att vidta för att bevara privat data vid användning av Smart TV?
Av de respondenter som svarat är det en stor majoritet som svarar att de är villiga att stänga av röst- och kamerafunktionalitet på en Smart TV-enhet för att bevara privat data, men betydligt färre är villiga att stänga av internetfunktionaliteten. Detta kan bero på att en majoritet av användare inte har funktionerna alternativt använder sig av fjärrkontroll. Därmed kan de stänga av funktioner som röst och kamera utan problem, men när internet kommer på tal, som tar bort en stor del av den generella funktionaliteten som en Smart TV har för att bevara privat data, är det inte längre lika viktigt.
När vi jämför resultat från vår studie och studien av Ghiglieri et al. (2017) kan vi se att vår studie har 15 % som är villiga att stänga av internetfunktionaliteten för att bevara privat data jämfört med 12 % och 13 % i deras respektive grupper av respondenter. Vidare svarar 24 % samt 15 % i deras respektive grupper av respondenter att de är villiga att betala 40 euro för att stoppa insamling och lagring av privat data vid köp av Smart TV, i vår enkät uppger 33,3 % att de är villiga att betala för att stoppa på samma sätt. Det som kan ha påverkat varför vi har högre villighet bland respondenter är att vi inte satte någon specifik kostnad i frågan samt att svenskar kanske är mer villiga att betala för att slippa insamling och lagring av privat data än tyska respondenter.
5.1.3 Vilka åtgärder har svenska respondenter vidtagit i dagsläget för att
bevara privat data vid användning av Smart TV?
Trots att en stor majoritet är villiga att stänga av eller inte aktivera funktioner som röst och kamera är det få som aktivt har stängt av funktionaliteten i nuläget, det kan ha att göra med att de inte visste om till vilken grad denna datainsamling sker innan de svarat
på enkäten från denna studie. Trenden från villighet till agerande är dock stark inom internetfunktionaliteten av Smart TV, där få är villiga att ge upp internet-funktionaliteten och få har aktivt valt att stänga av den. Eftersom inga tidigare studier har tagit upp ämnet om vilka åtgärder respondenter redan har utfört är detta inte jämförbart med annan data utan är nytt inom forskningsfältet kring insamling och lagring av privat data vid användning av Smart TV.
5.2 Metoddiskussion
Under studien valde vi att utföra enkätundersökningen via Facebook, eftersom det är ett sätt att nå ut till personer utan att spendera pengar på diverse hemsidor med betalda register av respondenter. Nedan listas en del fördelar och nackdelar med valet av utskick av enkätundersökningen.
Fördelar Nackdelar
Gratis Kan inte garantera svar
Möjlighet att nå ut till många personer Risk för oseriösa svar Personer som svarar är 100 % frivilliga Svårt att reglera urval Chans till stor geografisk bredd Tidskrävande
Vi fick in 161 svar varav två svar var uppenbart oseriösa under de två veckor vi delade ut enkäten i olika grupper på Facebook samt frågat vänner/familj/släkt för att dela enkäten vidare.
Under studiens datainsamling hade vi problem med att få tillåtelse i olika Facebook grupper inför delning av enkäten, detta kunde ha gjorts bättre genom att fråga administratörer för grupper i ett tidigare skede av studien för att få tillgång till fler grupper att dela enkäten i under datainsamlingsfasen.
Det faktum att vi har delat enkäten till vänner/familj/släkt kan ha påverkat resultatet på grund av mer likasinnade svar än den generella befolkningen samt den överrepresentation som kan ses i åldersgrupperna 26–35 samt 46–55. Eftersom alla svar i enkäten är anonyma har vi inget sätt att se hur många svar som är från vänner/familj/släkt kontra respondenter från delningar i olika grupper på Facebook. Ett ytterligare problem vi haft är att vi inte kunnat reglera urvalet vilket resulterade i att kvinnor blivit överrepresenterade i vår data med nästan 2/3 av respondenter som är kvinnliga. Detta medför utöver att mängden svar enbart nådde till 159, att våra resultat även är mer sett ur ett kvinnligt perspektiv än ett jämställt perspektiv. Anledningen att vi fått in många kvinnliga respondenter är förmodligen på grund av att en stor majoritet
(9 av 10) som delat enkäten vidare är kvinnor vilket kan ha gjort att enkäten blivit mer synlig för kvinnor i allmänhet.
Större delen av enkäten fick en bra mängd svar men en del blev nästan helt utan svar, där respondenter fick ange varför de valt att inte acceptera avtalsvillkor på sin Smart TV, enbart 1 av 159 svar hade angett att de nekat avtalsvillkoren. Att enbart en person nekat avtalsvillkoren är ett resultat i sig men fler svar på varför hade önskats, där fler respondenter hade kunnat förbättra situationen. Samtliga kvalitativa frågor har besvarats i enkäten vilket medfört att enkäten gett inte bara kvantitativa data utan även kvalitativa data inför analysfasen av studien.
Generellt sett är en enkätstudie via Facebook ett bra sätt att få svar på en enkät om man saknar resurser för att använda betalda register.
5.2.1 Validitet och reliabilitet av enkätstudien
Reliabiliteten anser vi är hög på grund av att det är en enkätundersökning som går att replikera med samma frågor och liknande urval, vid mer ingående analys kan urvalet kategoriseras in i de olika åldrar, utbildningsnivåer och kön som representerar denna studies resultat och trender bör likna framtida studier inom området.
För att hålla en hög nivå på vår begreppsvaliditet och inre validitet har vi undvikit ledande frågor och förminskat möjlighet till missförstånd genom att kontinuerligt gå igenom frågor med handledare samt testat enkäten för att justera när respondenter gett feedback inför den slutgiltiga versionen som använts i studien. Vidare har yttre validitet haft en generell hög nivå genom att ha frivilligt deltagande och ett urval som inte riktat sig mot någon specifik grupp av människor. Den yttre validiteten kan ha blivit något sämre på grund av att enkäten delats till familj/vänner/släkt som sedan delat vidare till sina vänner/arbetskollegor samt att vi har ett högt antal kvinnliga respondenter (63,5 % kvinnor kontra 35,8 % män).
6
Slutsatser och rekommendationer
Kapitlet presenterar slutsatserna av studien. Dessutom presenteras rekommendationer till utövare inom området, och förslag på fortsatta studier inom området.
6.1 Slutsatser och rekommendationer
Med denna studie har data som inte tidigare funnits samlats in kring svenska användares uppfattning av integritetsproblem vid användning av Smart TV-enheter, detta möjliggör för framtida studier samt ger ett underlag för tillverkare och lagstiftning där användare anser att deras privata data kränks.
Svenska respondenter är till stor del villiga att ta bort funktionalitet som använder sig av mikrofon och kamera, men är generellt motvilliga att ta bort internet från Smart TV-enheter.
Som tidigare studier stärker vår studie faktumet att en majoritet av användare bara läser en del av avtalsvillkor alternativt inte alls för att kunna gå vidare med installationen eller för att få tillgång till funktioner som kräver att man accepterat villkoren först.
6.1.1 Praktiska implikationer
Förutsatt att studien blir sedd utåt kan politiker använda dess data för framtida beslut angående insamling och lagring av privat data. Tillverkare kan försöka locka användare genom reklam ifall de har mindre datainsamling än konkurrenter. Generellt sett visar studien att svenska respondenter tycker att datainsamling är oacceptabelt.
Rekommendationer som kan tänkas utifrån våra resultat:
• Förändringar av avtalsvillkor i form av läsbarhet och textmängd.
• Införa frivilliga engångskostnader alternativt inställningar som tar bort all form av insamling och lagring av privat data på Smart TV-enheter utan att vara på bekostnad av funktionalitet.
• Generellt sluta samla in och lagra privat data som röst och rörelse/video (kamera) som anses ytterst kränkande bland respondenter från denna studie eller åtminstone vara mer tydlig vid användning av dessa funktioner.
6.1.2 Vetenskapliga implikationer
Våra resultat stärker synen på att användare av produkter som Smart TV tycker att de använder sig av för mycket datainsamling, specifikt kring privat data. Detta gör att fler studier kring enheter som utnyttjar datainsamling bör fortsätta att genomföras för att kunna utveckla produkter som inte kränker användares integritet, exempelvis fler metoder för att anonymisera den privata data som krävs för funktionalitet.
6.2 Vidare forskning
Vidare forskning krävs för att få en bättre insamling av data som vi inte kunnat göra med hjälp av betalda register med kontrollerade urval som möjliggör att få en mer korrekt bild av situationen kring uppfattningar av insamling och lagring av privat data vid användning av Smart TV. Detta kan ge politiker samt tillverkare av Smart TV-enheter mer grund att stå på inför framtida beslut, en politiker kanske vill reglera mängden data som får samlas in alternativt en tillverkare av Smart TV-enheter kan locka användare genom att göra reklam för att de samlar in mindre privat data jämfört med konkurrenter.
En likadan studie med mer ingående analys kring socioekonomiska förhållanden, kön, ålder och utbildningsnivåer hade kunnat visa ytterligare information om hur uppfattningar skiljer sig inom Sverige, dock med stort krav på att studien har många respondenter med kontrollerade urval.
En respondent från vår enkätstudie ställde frågan angående begagnade Smart TV enheter, om det påverkar integriteten ifall man köper eller säljer i andra hand. Detta kan vara av relevans för vidare forskning om det är någon risk eller ej. Vidare förslag som vi anser relevant baserat på vårt arbete skulle kunna vara angående hur avtalsvillkor kan alternativt bör skrivas för att fler användare ska vara villiga att läsa dem.
7
Referenser
Costello, S. (den 11 september 2020). Smart TV Security: What You Need to Know. (Lifewire) Hämtat från https://www.lifewire.com/what-you-need-to-know-about-smart-tv-security-4768087
Elgiganten. (den 5 Mars 2021). TV. Hämtat från Elgiganten: https://www.elgiganten.se/catalog/tv-bild/se_tv/tv
Frisk, E. (2021). Inferentiell statistik. Hämtat från Statistisk ordbok: Inferentiell statistik
Ghiglieri, M., Volkamer, M., & Renaud, K. (2017). Exploring Consumers' Attitudes of Smart TV Related Privacy Risks. Human Aspects of Information Security,
Privacy and Trust, 656-674.
Internetstiftelsen. (den 15 december 2020). Mediekonsumtion - Titta, lyssna och läsa.
Hämtat från Svenskarna och internet :
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/mediekonsumtion-titta-lyssna-och-lasa
Irion, K., & Helberger, N. (2017). Smart TV and the online media sector: User privacy in view of changing market realities. Telecommunications Policy, 41(3), 170-184.
Komplett. (den 5 Mars 2021). På jakt efter ny TV? Hämtat från Komplett: https://www.komplett.se/category/11157/tv-ljud-bild/tv-video/tv
LG Electronics. (den 6 oktober 2020). Connecting LG TV to Google Assistant &
Amazon Alexa. Hämtat från LG Life's Good:
https://www.lg.com/us/support/help-library/connecting-lg-tv-to-google-assistant-amazon-alexa-lg-smartthinq-CT10000018-20150783600366
LG Electronics. (Januari 2020). Legal Documents (Smart TV). Hämtat från LG Content Store : https://gb.lgappstv.com/main/terms
Malkin, N., Bernd, J., Johnson, M., & Egelman, S. (April 2018). “What Can’t Data Be Used For?” Privacy Expectations about Smart TVs in the U.S.
O, N. (den 26 juni 2020). Voice Assistants and Privacy Issues. Hämtat från Privacy Policies: https://www.privacypolicies.com/blog/voice-assistants-privacy-issues Obar, J. A., & Oeldorf-Hirsch, A. (2020). The biggest lie on the Internet: ignoring the privacy policies and terms of service policies of social networking services.
Information, Communication & Society, 23(1), 128–147.
Petersson, E., & Sördal, T. (2018). Det Smarta Hemmet Användarnas förtroende för de smarta enheterna i hemmet.
Royakkers, L., Timmer, J., Kool, L., & van Est, R. (2018). Societal and ethical issues of digitization. Ethics and Information Technology, 20(2), 127-142.
SCB. (den 03 06 2021). Sveriges befolkningspyramid. Hämtat från SCB:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkningspyramid
SCB. (den 3 6 2021). Utbildningsnivån i Sverige. Hämtat från SCB:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/utbildningsnivan-i-sverige/
Statistisk ordbok. (den 20 4 2021). Statistisk ordbok. Hämtat från Statisktisk ordbok: https://www.statistiskordbok.se/
Trochim, W. M. (den 20 4 2021). Descriptive Statistics. Hämtat från Research Methods Knowledge Base: https://conjointly.com/kb/descriptive-statistics/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Webhallen. (den 5 Mars 2021). TV. Hämtat från Webhallen: https://www.webhallen.com/se/category/596-TV
Wohlin, C., Runeson, P., Höst, M., Ohlsson, M., Regnell, B., & Wesslén, A. (2012).
