Undersökning av slitlagerbeläggningars resistens mot dubbade däck. Försök i VTIs provvägsmaskin. Projekt VVÄ, slutrapport

(1)

VT1 notat Nr: 23-93 Titel: Författare: Projektnamn: Distribution: Programområde: Projektnummer: Uppdragsgivare: Datum: 1993-11-22

Undersökning av slitlagerbeläggningars resistens mot dubbade däck. Försök i VTIs provvägs-maskin. Projekt VVA, slutrapport

Torbjörn Jacobson Vägteknik 60097 Slitlagerprovning, VVÅ Vägverket, region Väst Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

FÖRORD

För att förbättra kunskapsläget i fråga om slitlager och dubbavnötning har ett stort antal beläggningar från sydvästra Sverige undersökts i VTIs provvägsmaskin.

Undersökningen har ñnansierats av Vägverket, region Väst. Kontaktmän inom Vägverket har varit Rune Langtjell och Hans Stjemberg, region Väst medan Torbjörn Jacobson varit projektledare vid VTI. Ett varmt tack riktas till all perso-nal från Vägverket, entreprenörer och VTI som medverkat inom projektets olika

delar.

Linköping i november 1993

Torbjörn Jacobson

(3)

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

8.1 8.2 8.3

INLEDNING OCH BAKGRUND

UPPLÄGGNINGEN AV FÖRSÖKET

BELÄGGNINGSTYPER OCH STENMATERIAL

STENMATERIALKVALITET

BINDEMEDELSHALT OCH KORNKURVA

BELÄGGNINGSPLATTOR

PROVVÄGSMAKINEN OCH KÖRNINGENS GENOMFÖRANDE

RESULTAT - PROVVÄGSMASKINEN

Avnötning - Spårutveckling

Relativt slitage

Sammanfattning över resultaten

Bilaga 1: Korrelation provvägsmaskinen - vägen Bilaga 2: Plattomas läge i provvägsmaskinen Bilaga 3: Sammanställning Över slitagedata

VTI NOTAT 23-93 Sida 10 14 17 17 20 22

(5)

(6)

SAMIVIANFA'ITNING

På uppdrag av Vägverket, Region Väst, har VTI undersökt slitstyrkan på 24 olika slit-lagerbeläggningar från sydvästra Sverige.

De beläggningstyper som ingår i undersökningen är skelettasfalter, typ HABS, Viaco-l

top, Stabinor, dränerande asfalt, typ HABD, Duradrän, Viacodrän. Maximal stenstorlek är 8, 12 och 16 mm. Stenmaterialet utgörs dels av kvartsiter, dels av ortens

material. Samtliga stenmaterial kommer från sydvästra Sverige. Som referens ingår HABT16 med porfyr. En cementbetong med homfels har också medtagits i under-sökningen. Betongbeläggningen är inte medtagen för att få en direkt jämförelse med aktuella asfaltbeläggningars slitstyrka, bl a är stenmaterialet annorlunda, utan för senare jämförelser med ett FOU-program med inriktning på betongbeläggningar. Försöket är upplagt som ett relativt, jämförande försök (faktorförsök) i V'I'Is prov-vägsmaskin, PVM, med beläggningsplattor. Hastigheten under testet har varit ca 85 km/tim på befuktad bana omkring fryspunkten. Däcken som använts är standarddäck

för personbilar med hårdmetalldubb (dubbvikt 1,8 g).

Asfaltmassoma kommer från normal produktion i asfaltfabrik. Av asfaltrnassoma har provplattor tillverkats (vältats) på laboratoriet enligt VTIs normala förfarande. Under

' senare år har totalt ca 400 plattor av asfalt tillverkats på det här sättet.

I undersökningen redovisas stenmaterialkvalitet med översiktlig petrografisk beskriv-ning, asfaltmassomas receptur, tillverkning av provplattor med packningskontroll, försökets genomförande och slitagedata från provvägsmaskinen. Slitageresultaten redovisas som avnötningsförloppet till drygt 300.000 varv, medelslitage och maximalt slitage i millimeter och som relativt slitage i förhållande till referensproven. Refe-rensproven möjliggör också jämförelser mot VTIs övriga provningsprogram av slitlagerbeläggningar som omfattar provvägsmaskinen, vägförsök och labo-ratorieundersökningar, t ex Prall, Tröger eller finska PWR.

Resultaten bekräftar att stenmaterialets kvalitet liksom andelen grövre stenmaterial har en mycket stor betydelse för beläggningens slitstyrka. Maximal stenstorlek är också en parameter som inverkar på resultatet. Skelettasfalt 16 mm är något bättre än motsvarande Skelettasfalt med 12 mm medan Skelettasfalt 8 mm slits betydligt mera. VTI NOTAT 23-93

(7)

H

Dränerande asfaltbetong har i jämförelse med skelettasfalt klarat sig bra. Skillnaderna

mellan de bästa och sämsta massorna i hela undersökningen är en faktor på ungefär 3.

Sammanfattningsvis ger undersökningen en mycket bra bild Över hur asfaltbelägg-ningars slitageegenskaperna varierar mellan olika beläggningstyper och stenmaterial_. Resultaten stämmer också väl överens med tidigare erfarenheter, bl a från provvägar och provplattor.

(8)

1 INLEDNING OCH BAKGRUND

Dubbslitaget, som åtminstone tidigare var orsaken till en stor del av spårbildningen

på våra högtrañkerade vägar, har medfört att en rad nya slitlagerbeläggningar

utvecklats och kommit ut på marknaden, t ex HABS, Viacotop och Stabinor. Gemensamt för de nya beläggningstypema är att de innehåller hög halt grövre

sten-material, oftast också av bra kvalitet.

För beställaren av asfaltbeläggningar innebär det att valmöjligheterna markant ökat

mot tidigare. Valet kan stå mellan olika asfalttyper, t ex traditionell asfaltbetong

-skelettasfalt, mellan olika stenstorlekar eller stenmaterialkvaliteter. I det senare

fallet kan valet stå mellan ortens sten eller en dyrare högkvalitativ sten som måste transporteras långväga. På det mest högtrañkerade vägnätet är det nödvändigt \att välja kombinationen skelettasfalt och högkvalitativ sten. Vid lägre trañkklasser, t ex intervallet 3000 - 12000 fordon per dygn, blir det betydligt svårare och en avvägning mellan pris och nötningsresistens måste göras. Ett optimalt val kräver kunskaper om beläggningens slitstyrka. Enbart provning av stenmaterialet (slip-värde, kulkvarn) är otillräckligt eftersom faktorer som t ex sammansättningen hos stenmaterialet och maximala stenstorleken inverkar på beläggningens slitstyrka. Om olika beläggningstyper skall jämföras måste asfaltmassan och inte enbart

stenmaterialet testas.

Mot den bakgrunden fick VTI i uppdrag av Vägverket, region Väst, att undersöka slitstyrkan på 24 olika massatyper, skelettasfalt och dränerande asfaltbetong, från sydvästra Sverige. Asfaltmassorna har testats i VTIs provvägsmaskin, PVM, som är en utrustning för kvalificerade provningar av beläggningars resistens mot dubba-de däck. Metodubba-den har en mycket bra korrelation mot slitaget i vägen (bilaga 1) och

har använts flitigt på senare år.

(9)

2 UPPLÄGGNINGEN AV FÖRSÖKET

Försöket har planlagts gemensamt av Vägverket, region Väst och VTI. Vägverket har ansvarat för valet av material och beläggningstyper medan VTIs roll varit

upp-läggningen och genomförandet av försöket. Vid ett planeringsmöte med samtliga

inblandade parter, Vägverket, VTI och medverkande entreprenörer enades man om

att provmaterialen (asfaltmassa och stenmaterial) skulle tas från ordinarie

produk-tion och att provtagningen skulle utföras av respektive entreprenör. Entrepre-nörema ansvarar sålunda för proportionering, tillverkning och provtagning av

asfaltmassoma och stenmaterialen.

I undersökningen ingår också analyser av asfaltmassoma och stenmaterialet som

gjordes på VTI.

Projektet var upplagt enligt följande steg:

Val av slitlagertyper och stenmaterial, Vägverket Tillverkning av asfaltmassa, resp entreprenör

Provtagning av asfaltmassa och stenmaterial, resp entreprenör

Tillverkning och packningskontroll av provplattor, VTI

Testning av plattorna i provvägsmaskinen, VTI Analys av det grövre stenmaterialet, VTI Analys av asfaltproven, VTI

Utvärdering och rapport, VTI

W

H

Q

M

P

N

E

I PVM ingår referensprov som gör det möjligt att jämföra resultaten med tidigare eller senare undersökningar. Enligt önskemål från Vägverket togs också två prov av cementbetong med i undersökningen, för att möjliggöra jämförelser mot en undersökning av cementbetongbeläggningar som planeras till vintern 1993/94, där

bl a betongplattor från E6, Falkenberg ingår. Betongbeläggningen kommer från

Norge och ingår som referens i betongindustrins provvägsmaskin, Vejsliteren.

(10)

3 BELÄGGNINGSTYPER OCH STENMATERIAL

Provmaterialen kommer från region Väst som inkluderar Värmland, Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Halland. Beläggningstyperna utgörs av skelettasfalter och dränerande asfaltbetong med varierande maximal stenstorlek. Det grövre

stenmaterialet utgörs dels av kvartsiter, dels av ortens material. Av tabell 1 framgår

beläggningstyper, stenmaterial, entreprenörer och asfaltverk. En sammanställning över beläggningstyper och stenmaterial ges nedan:

* 6 st skelettasfalt 16 - kvartsit * 4 st skelettasfalt 12 - kvartsit * 3 st skelettasfalt 8 - kvartsit * 7 st skelettasfalt 12 - ortens * 1 st skelettasfalt 8 - ortens * 3 st dränasfalt 16 - kvartsit

* 1 st cementbetong - homfels, (referens) * 1 st HABT16 - porfyr, referens

Tabell 1 Entreprenör, asfaltverk, massatyp och stenmaterial.

Entreprenör Massatyp Stenmtrl

Gatu o Väg AB HABSI6, 65% KV Kärrkv.

Hällevadsholm HABSlZ, 55% KV Kärrkv.

HABS 12 Ortens

HABS8, 65% KV Kärrkv.

Ballast Väst, NCC Porsen VIACOTOP16, KV Kärrkv.

Uddevallaverken HABS 12 Ortens

HABSS, KV Kärrkv.

HABD16, 60% KV Kärrkv.

VIACODRÄN16, KV Kärrkv.

Bollsby Asfalt AB (BYAB) HABS 12 Ortens

Bollsbyn HABSS Ortens

(11)

Tabell 1 (forts) Entreprenör, asfaltverk, massatyp och stenmaterial.

Entreprenör Massatyp Stenmtrl

Skaraborgs Asfalt HB STABINOR12, 55% KV Järpåskv.

Skanska, J STABINOR12 Ortens

STABINOR16, 60% KV Järpåskv.

Ballast Väst, NCC Borås HABS 12 Ortens

Boråsverken VIACOTOPIÖ, KV Råsjökv. Skanska Väst AB STABINOR16, 65% KV Kärrkv. Kållered DURADRÄNIÖ, KV Kärrkv. STABINOR12, 55% KV Råsjökv. STABINOR12 Ortens STABINORS, 65% KV Råsjökv. KVB HABSIÖ, KV Dalbokv.

Karlstad HABS 12, KV Dalbokv.

HABS 12 Ortens

Cementbetong, Norge Hornfels

En kort okulär petrograñsk beskrivning över stenmaterialen ges nedan: Gatu o Väg, Hällevadsholm:

kvartsit, Kärr: ñnkornig, ngt oren, ngt mörk kvartsit med inslag av gnejsigt mate-rial.

ortens: grå medelkomig gnejs.

NCC Porsen Uddevallaverken:

kvartsit Kärr: frnkomig, ngt oren, ngt mörk kvartsit med inslag av gnej siga korn. ortens: medelkomig grå-röd gnej sgranit med enstaka partiklar av ren kvarts. Bollsby asfalt:

ortens: grå-rosa finkornig leptit, några procent med gnejs o grönsten.

Skaraborgs asfalt, Ja_rp"ås:

kvartsit, Järpås: finkornig oren kvartsit.

ortens: grå-röd medelkomig gnejs.

(12)

w

kvartsit, Råsjö: finkornig ljus kvartsit.

ortens: grå-rosa medelkornig gnej sig granit.

Skanska Kållered:

kvartsit, Råsjö: ljus finkornig kvartsit med visst inslag av glimmerhaltigt material. kvartsit, Kärr: finkornig, ngt oren, ngt mörk kvartsit med inslag av glimmerförande och gnejsiga kom.

ortens: grå-röd medelkornig gnejs med hög halt mörka mineral. KVB Karlstad:

kvartsit, Dalbo: finkornig kvartsit med lokala inslag av finkornig granit, glimmer-rika metasediment och grönsten.

ortens: gråröd huvudsakligen gnejsig granit med inslag av glimmerrika partiklar. Referens asfalt:

Porfyr, Älvdalen: krossat naturgrus från Älvdalen i Dalarna, porfyrhalt ca 75%, i

Övrigt urberg, kvartsit och sandsten. En finkornig, röd, mycket hård och slitstark bergart.

(Referens), cementbetong:

Homfels, Norge: Prov av stenmaterialet har ännu inte undersökts. Homfels är van-ligen mycket hård, finkornig bergart som bildats genom metamorfos (omvandling) vanligen av lerskiffer. Homfels har bildats i nära kontakt med magma men vid ringa tryck och är därför massformig, utan förskiffring. Egenskapema hos homfels kan variera beroende på ursprungsbergart, värmepåkänningens intensitet mm. Homfels anses vara ett högkvalitativt beläggningsmaterial i Norge.

(13)

4 STENMATERIALKVALITET

Stenmaterialet har undersökts med avseende på slipvärde, kulkvarn, tlisighet, sprödhet och korndensitet. Resultaten redovisas i tabell 2 och i ñgurema 1 och 2.

Tabell 2 Stenmaterialprovningar.

Entreprenör Sten Korn Flisig Spröd Slip Kulkvarn

material densitet hetstal hetstal värde värde

Gatu o Väg ortens 2,67 1,34 43 2,17 11,5

Hällevadshohn kvartsit, Kärr 2,63 1,36 43 1,27 6,1

NCC Porsen ortens 2,71 1,33 44 2,15 11,4

Uddevallaverken kvartsit, Kärr 2,62 1,36 42 1,32 6,4

Bollsby Asfalt ortens 2,66 1,31 37 1,66 8,4

Skaraborgs asfalt ortens 2,68 1,36 44 2,48 13,1

Skanska, J kvartsit, J 2,62 1,29 34 0,91 5,3

NCC-Borås ortens 2,67 1,25 42 2,50 14,0

kvartsit, Råsjö 2,65 1,37 46 1,15 6,6

Skanska Kållered ortens 2,78 1,29 33 1,90 12,5

kvartsit, Råsjö 2,65 1,36 47 1,07 5,4

kvartsit, Kärr 2,63 1,32 37 1,11 5,3

KVB ortens 2,68 1,32 43 1,98 8,1

Karlstad kvartsit, Dalbo 2,64 1,38 47 1,03 5,7

(14)

VTI NOTAT 23-93 Figur 2 Kulkvarnsvärde. a i n a -: 2 9 0 . 0 ll In I. Il l. 0 z r 9 9 o z r 9 9

\

Figur 1 Slipvärde. m = u<m äo o m .. M... a Q. 0.. a.. L -p I ' \

I \\ I

\

mi

(15)

Kommentarer:

Kvartsiterna har som väntat låga slipvärden, 0,92 - 1,32 medan kulkvarnsvärdet ligger mellan 5,3 - 6,4. Skillnaden mellan de olika kvartsiterna är ganska liten och samtliga material kan sägas ha mycket bra slitstyrka. Som vanligt är kvartsitema relativt spröda vilket sprödhetstalet visar, i allmänhet över 40. Kvartsiten från

Järpås uppvisar dock lägre sprödhet, 34 delvis beroende på lägre flisighetstal än

övriga.

Av ortens material uppvisar Bollsbyn markant lägst slipvärde och kulkvarnsvärde, 1,66 resp 8,4. Stenmaterialet utgörs av leptit, en finkornig bergart, som brukar ha bra kvalitet. Övriga material erhåller resultat som är typiska för ortens material, dvs

slipvärden mellan 2 - 2,5 och kulkvarnsvärden mellan 10 - 14.

Porfyren som ingår i referensplattoma i PVM har slipvärdet 1,43 medan

kulkvarns-värdet är 4,6. Stenmaterialet som ingår i cementbetongen (Homfels) har inte undersökts ännu (resultatet presenteras senare).

Eftersom både slipvärdet och kulkvarnsvärdet bestämts på samtliga stenmaterial som ingår i undersökningen redovisas korrelationen mellan metoderna i figur 3.

Figur 3 Korrelation slipvärde - kulkvarn.

(16)

5 BINDEMEDELSHALT OCH KORNKURVA

Från asfaltmassoma som skickades in till VTI togs ett prov per recept (dubbel-prov) till bindemedelshalt och komkurva. Resultaten från analyserna framgår av tabell 3.

Tabell 3 Bindemedelshalt och komkurva.

Entreprenör Massatyp Sten- Bind. Korngradering, passerande mängd, %

mtrl

halt 0,074

2 l' 4

5,6 L 8

11,2

% % % % % % % Gatu o Väg HABS 16 Kärrkv. 6,41 10,6 23,9 29,8 31,9 38,2 55,9 Hällevadsholm HAB812 Kärrkv. 6,59 10,6 25,7 33,1 36,1 48,9 93,5 HABS12 Ortens 6,29 9,4 22,8 28,8 30,1 37,8 81,9 HABS8 Kärrkv. 6,35 8,6 22,3 28,9 41,9 91,0 99,9

Ballast Väst VIACOTOP16 Kärrkvart 6,30 8,5 18,6 22,1 23,4 26,2 37,3

Uddevallaverken HABS12 Ortens 6,28 7,2 21,8 29,1 34,2 44,1 95,2

NCC Porsen HABS8 Kärrkv. 7,01 8,0 24,5 36,8 53,1 94,6 99,9

HABD16 1) Kärrkv. 5,94 3,7 13,4 16,0 20,2 32,7 49,4 VIACODR. 16 2) Kärrkv. 6,84 4,9 12,0 12,6 13,5 18,2 26,4 Bollsby Asfalt AB HABS 12 Ortens 6,61 10,7 30,6 32,5 33,3 43,6 98,2

Bollsbyn HABS8 Ortens 6,76 8,8 24,3 38,5 59,0 94,3 100,0

Skaraborgs Asfalt SRABINOR12 Järpåskv. 6,35 8,2 21,6 26,9 32,4 47,1 95,0

Järpås STABINOR12 Ortens 6,35 9,2 23,7 29,2 36,1 56,1 96,8 STABINOR16 Järpåskv. 5,81 8,2 21,5 24,7 30,1 40,9 62,1 NCC HABSIZ Ortens 5,87 8,7 21,5 27,2 31,6 41,6 96,1 Borås VIACOTOP16 Råsjökv. 6,04 8,1 17,6 19,7 22,0 24,2 32,9 Skanska Väst AB STAB.16 Kärrkv. 5,60 6,7 22,1 24,6 26,7 33,6 54,6 Kållered DURADRÄN16 3) Kärrkv. 4,57 5,2 18,0 24,8 31,0 42,7 66,5 STAB. 12 Råsjökv. 6,02 7,2 24,2 26,1 29,4 42,4 94,4 STAB.12 Ortens 5,81 7,7 20,4 24,3 28,2 54,0 94,4 STAB.8 Råsjökv. 6,01 8,4 25,1 32,4 48,5 80,9 99,9 KVB HABSlö Dalbokv. 5,82 9,5 22,4 26,8 30,7 37,6 51,2

Karlstad HABS12 Dalbokv. 6,38 8,1 20,0 26,6 31,5 40,5 89,9

HABS12 Ortens 6,55 8,6 19,2 26,9 32,5 44,4 93,4

1) HABD16 = B85 + polymerer (Polybit) + ñber (Arbocell)

2) VIACODRÄN16 = B85 + ñber (Arbocell), obs den höga bindemedelshalten

3) DURADRÄN 16 = B85 + Vestoplast

(17)

10

6 BELÄGGNINGSPLATTOR

Beläggningsplattoma (provplattorna) har tillverkats enligt ett förfarande som ge-nom åren utvecklats på VTI och innebär att asfaltmassoma vältas med en stålvals-vält. Efter packningen av massan kontrolleras packningsgraden hos plattan. I

kort-het gick vältningen av plattorna till på följande sätt:

1. Asfaltmassan värmdes till föreskriven packningstemperatur i värmeskåp. 2. För att plattorna skall erhålla nominell tjocklek (400 mm) beräknades

erfor-derlig mängd massa per platta med utgångspunkt från skrymdensiteten

enligt Marshall och plattans volym. Asfaltmassan, som delades upp i mindre satser på ca 8000 g, fördelades med hjälp av ett löst plåtkors ut i olika fack i formen (8 satser per form). Förfarandet syftar till att minimera risken för separationer i samband med tömningen och fördelningen av massan i vältformen, se foto 1. Formen har formatet 95 * 75 cm.

3. Asfaltmassan vältades med en DYNAPAC CGI 1, en "gångbanevält" på ca

1700 kg med vibro. Följande vältchema användes:

12 överfarter utan vibro 4 överfarter med vibro

12 överfarter utan vibro

4. Efter det att plattorna svalnat till rumstemperatur kyldes de ned till ca 0°C innan plattan delades till provningsformatet 47,5 * 75 cm. Tjockleken är ca

40 mm.

Plattornas skrymdensitet undersöktes genom Vägning i luft och vatten. Packnings-graden beräknades som förhållandet i procent av skrymdensiteten mellan plattan och Marshallprov. Skrymdensiteter och packningsgrader redovisas i tabell 3.

(18)

11 Tabell 3 Packningskontroll av beläggningsplattor.

Entreprenör Massatyp Stenmtrl Skrymd. Skrymd.Hålrum Hålrum Packn.

Marshall Platta Platta Marshall grad

cm3 _g/cm3 vol- % vol- % %

Gatu 0 Väg HAB816 Kärrkv. 2,339 2,316 4,3 3,3 99,0

Hällevadsholm HABS12 Kärrkv. 2,336 2,309 4,2 3,0 98,8

HABS 12 Ortens 2,335 2,303 5,1 3,8 98,6

HABS8 Kärrkv. 2,322 2,213 7,6 3,1 95,3

Ballast Väst VIACOTOP16 Kärrkvart. 2,312 2,277 4,6 3,2 98,5

Uddevallaverken HABS12 Ortens 2,350 2,325 4,5 3,5 98,9

NCC Porsen HABS8 Kärrkv. 2,288 2,243 5,9 4,0 98,0

HABD16 Kärrkv. 2,011 1,995 18,1 17,4 99,2

VIACODRÄN16 Kärrkv. 1,859 1,831 23,2 22,0 98,5 Bollsby Asfalt AB HABSl2 Ortens 2,348 2,347 2,6 2,6 100,0

Bollsbyn HABSS Ortens 2,280 2,247 6,3 4,9 98,6

Skaraborgs Asfalt STABINOR12 Järpåskv. 2,290 2,271 5,2 4,4 99,2

Järpås STABINOR12 Ortens 2,338 2,308 5,6 4,4 98,7 STABINOR16 Jämåskv. 2,323 2,289 5,3 3,8 98,5 NCC HABS 12 Ortens 2,335 2,342 3,1 3,4 100,3 Borås VIACOTOP16 Råsjökv. 2,310 2,290 4,5 3,7 99,1 Skanska Väst AB STABINOR16 Kärrkv. 2,338 2,347 4,7 5,1 100,4 Kållered DURADRÄN 16 Kärrkv. 2,1 14 2,168 13,2 15,4 102,6 STABINOR12 Råsjökv. 2,342 2,307 6,9 5,5 98,5 STABINOR12 Ortens 2,421 2,337 7,7 4,3 96,5 STABINOR8 Råsjökv. 2,297 2,281 7,2 6,6 99,3 KVB HABSI6 Dalbokv. 2,374 2,338 3,9 2,5 98,5

Karlstad HABSl2 Dalbokv. 2,345 2,282 5,3 2,7 97,3

HABS12 Ortens 2,330 2,259 6,0 3,1 97,0

(19)

12

Foto 1 _{Vältning av provplattor.}

Kommentarer:

Packningsgraden liggeri de flesta fall mellan 97 - 100 %, ett acceptabelt resultat. I några fall erhålls lägre packningsgrad, 95 - 97 %. Det behöver nödvändigtvis inte innebära att plattorna erhållit sämre packning utan resultatet kan också påverkas av de variationer som Marshallstampen kan ge. Marshallmetoden har visat stor spridning (dålig reproducerbarhet) enligt ringanalyser (VTI Notat nr V208). Även variationer i materialet kan inverka på resultatet. Packningsgraden bör av den VTI NOTAT 23-93

(20)

13

anledningen bedömas som ett ungefärligt mått på packningsarbetet. Tidigare försök i PVM visar också att variationen av packningsgraden (vid 95-100%) haft ringa inverkan på resultatet. De faktorer som man normalt kopplar till dålig packning, t ex sämrehållbarhet eller Ökad efterpackning, ges inte möjlighet att verka under det relativt korta försöket i PVM. Det finns t ex ingen risk för plastiska deformationer eftersom testet utförs vid fryspunkten.

(21)

14

7 _{PROVVÃGSMAKINEN OCH KÖRNINGENS}

GENOMFÖR-ANDE

Provvägsmaskinen - allmän beskrivning

Provvägsmaskinen, som på senare år modiñerats, är en utrustning för accelererad provning avbeläggningars resistens mot dubbade däck, se foto 2. Banans diameter är 5,25 m vilket ger en medellångd per varv av 16,5 m. Provbanan rymmer sam-manlagt 28 plattor, varav ett par alltid utgörs av referensprov. Hastigheten, klima-tet, typ av dubbar är exempel på mö'liga variabler i maskinen. Normalt görs testet vid 85 km/tim på fuktig bana och omkring noll grader. En körning omfattar drygt

300.000 varv vilket ungefär motsvarar två års slitage för högtrafrkerade

motorvägar i Stockholmstrakten. Maskinen har visat ett mycket bra samband med slitaget på vägen och även bra repeterbarhet, vilket är viktigt vid jämförande stu-dier (se VTI Notat V197). Avnötningen (tvärproñlen) mäts med en laserproñlo-meter, en utrustning med mycket hög noggrannhet och precision.

Foto 2 _{Provvägsmaskinen med laserproñlometern.}

(22)

15 Provens placering i banan

Prov med förväntad liknande slitstyrka placerades i möjligaste mån intill varandra

så att de nivåskillnader som alltid uppstår mellan plattorna under körningen

mini-meras. I bilaga 2 redovisas provens läge i provbanan.

Dubbdäck och hjul

Däcken var av radialtyp, Gislaved 185/70, R14. De var dubbade med ca 110 stål-dubb (hårdmetallstål-dubb) med en vikt av 1,8 g vardera. Innan körningen slits däcken in genom landsvägskörning enligt ett visst schema. Ringtrycket var 250 kPa och hjulen fjäderbelastades till hjullasten 4500 N vilket ungefär motsvarar hjullasten för en personbil.

Dubbutsticket och antalet dubbar i däcken kontrolleras kontinuerligt under

för-sökets gång.

Hastighet och klimat

Maskinen har körts i maximal hastighet vilket innebär ca 85 km/tim.

Körbanan befuktas kontinuerligt med vatten under körningen. Temperaturen i provbanan har legat runt 0°C, toleransen är -5 - +5°C. Maskinen körs i högst 2 timmarspass för att inte friktionsvärmen mellan däcken och banan skall inverka på

banan.

Avnötningsmätning - lasemroñlometer

Bestämningen av avnötningen har skett genom upprepade mätningar av provplat-tomas proñl tvärs körriktningen före, under och efter körningen.

Laserproñlometem bygger på kontaktlös avståndsmätning mellan mätbalken och provets yta genom laserteknik. Tvärproñlen registreras med en avläsningsnog-grannhet av ca0,01 m, och med en samplingstäthet av 400 mätpunkter per meter.

(23)

16

Antal mätlinjer och mätningar

Vid varje mättillfälle bestämdes tre profiler per provplatta. Det innebär att vid varje mätning erhålls ca 360 mätpunkter per platta eftersom slitagespåret på banan är 30 cm brett. Av den anledningen har det visat sig tillräckligt med en provplatta per recept. Referenserna utgörs dock av två plattor vardera.

Proñlmätningar görs vid 11 tillfällen under körningen. I början av försöket när av-nötningen är som störst görs tätare med proñleringar för att sedan under försökets

gång glesas ut och avslutas efter 305.000 varv.

Beräkning av dubbavnötningen

Avnötningen beräknas ur skillnaden mellan noll-profilen och avnötningsproñlema. Avnötningen redovisas i form av medelavnötning i mm för respektive linje och platta. Efter körningens avslutning redovisas också maximalt spårdjup som hämtas

från avnötningsproñlen.

(24)

17

8 RESULTAT - PROVVÃGSMASKINEN

8.1 Avnötning - Spårutveckling

I följande figurer redovisas avnötningens storlek och utveckling med antalet varv. Resultaten redovisas som medelavnötning i mm.

2 '- -4 -maswmrruu 18 ._ -o-Mmalalürtuuav. - acbléJäpSudJ 16 *-4 ' maswmnm 14 +- _| ' *blölürm En -i-mloum 0-, -- satans: 510*- .I I 'i'='*4 :g A- aaauu __ , E <

Figur 4 Skelettasfalt 16, kvartsit och cementbetong, hornfels.

(25)

18 _' ° HADlélürUdzbv. '6 m" -* -uaaouluürumu ,4 d_ -°- um.16|ürxaaad _x ' HABIZIG'II Kiev. ' i ' 312mm '0 -rä -0- *01sz 0_ l . *WIZWW / I 41/ / '

EE

03

.E

?å

C

-/'

> < Addvuv

Figur 5 Skelettasfalt 12 mm och dränerande asfalt 16 mm. Stenmaterial, kvart-sit. Avn öt nl ng . m m 0 51130 rann 15mm zum 25mm :mm :mm Add vav

Figur 6 Skelettasfalt 8 mm, kvartsit och HABT16, porfyr.

(26)

19 m...-- *'lm...--PBSlzmaslm...--üel. 18--H'W20mum A _°-W-\8512masadsb/ ,v'ø/o 16'_ ø'. '4 --r-Hmzmaac: An / "r/ / 14 __. -srmummm - ' 74 ' ..^. t';/ ø/ ' 9 _ ,- .'/ _.. Hoestzammnsr '3./ø , I/,/ E 12---0- smizamsmm './r'z' / , 'g/ - _!/1/ /l,₄ _/ / +Hmmm .9 . ./ Avn ol ni ng

i

\ \ \ Å \ \. \ 1 \ \\ \ \ \\ b O R..

i

*a

l\ \

\

*v

0 51113 'IIIIID 1511:0 ZIIID 81113 311113 :EIID

Figur 7 Skelettasfalt 12 och 8 mm. Stenmaterial, ortens.

Kommentarer:

Ser man till avnötningsförloppet så slits plattorna relativt sett mest i början (första

25.000 - 50.000 varv) innan banan slitits in. Ser man till den senare delen av

för-söket (sista 200.000 varven) är avnötningen ganska Studeras dränbelägg-ningarna noggrant kan man skönja en tendens till accelererad avnötning mot slutet

av försöket.

Som det tydligt framgår av figurerna ser man vilken betydelse stenmaterialkvaliten har för slitstyrkan hos beläggningen. Det bästa resultaten erhåller skelettasfaltema

med kvartsit, 6 - 8 mm (ñg 4), medan avnötningen för ortens stenmaterial varierar mellan 10 - 18 mm (ñg 7). Påpekas bör att stenmaterialet kan variera och det fmns

viss möjlighet att påverka dess kvalitet t ex genom kubisering.

Beläggningstypen och maximal stenstorlek inverkar också, ibland markant, på av-nötningens storlek. Skelettasfalt 16 mm, erhåller 6 - 8 mm, medan motsvarande Skelettasfalt 12 mm, erhåller en avnötning på 8 - 11 mm (tig 5). Skelettasfalt med

(27)

20

desto större vinsti slitstyrka vid Ökning av stenmax eller stenhalt.Cementbetongen hamnar kring 10 mm medan asfaltreferensen med porfyr slits mindre, knappt 8 mm. De dränerande beläggningama klarar sig oväntat bra, mellan 7 - 9 mm (ñg 5), vilket visar att den här typen av öppna beläggningar vid korrekt utförande och has-tighet kan ha en bra slitstyrka, i nivå med skelettasfalt. Det bör påpekas att två av dränbeläggningarna innehåller modifierat bindemedel medan den tredje har extremt hög halt bindemedel (7%).

Den avnÖtning som presenterats är medelVärdet i mm för bortslitet material över hela slitagespåret. Det innebär att de olika beläggningama slitits mellan 7 - 18 mm i genomsnitt. Om resultatet i stället presenteras som spåbildning eller maximalt spårdjup blir avnÖtningen större, 10 - 27 mm (tabell 4), eftersom avnÖtningen är störst i mitten av spåret. Det medför att åtminstone ett lager sten slitits igenom,

även för de bästa skelettasfaltema.

Som det framgår avfigur 6 är skillnaden mellan de två asfaltreferensema mycket

liten.

8.2 Relativt slitage

Relativa slitaget (kan även benämnas slitagefaktom, man brukar tala om faktor-försök i samband med provvägsmaskiner) är förhållandet mellan provplattoma och asfaltreferensen. Det förenklar jämförelser mellan olika prov och underlättar också jämförelser med andra försök i provvägsmaskinen eller på vägen. Samma

asfalt-referens har funnits med från början av "plattförsöket", både på vägen, laboratoriet

eller vid vägförsök. Resultaten redovisas i figurerna 8 - 10.

(28)

E

A

E

_ u n d q 82 :» _2. 0.3 _

Ök VVÄ.

Relativt slitage. Förs Figur 8

_\.

.

I

'

l

\\

d u _ u _ -q oo oo oo oo oo ma

Relativt slitage. Försök VVÄ.

Figur 2 VTI NOTAT 23-93

(29)

22

E

m

m.

m

w

m

om ____{__} 32 0. 01

Figur 10 Relativt slitage. Försök VVÄ.

resultaten

0 o

1 m

s

k .0 um _ m m h :1 om h d t . " C .1 0 .

m

wwwo

m

s

sm

VTI NOTAT 23-93

(30)

23

heter man tidigare haft av den här typen av beläggningar. Förutom slitstyrkan har beläggningens hållbarhet (kohesion) och beständighet stor inverkan på resultatet i fält, något som inte fullt ut kommer med i PVM. Det bör nämnas att det också

finns positiva erfarenheter av dränbeläggningar i fält (VTI Notat V14-93).

I figur 11 redovisas sambandet mellan kulkvamsvärdet och stenhalten (egentligen material passerande 8 mm) och dubbavnötningen. Stenhalten har beräknats vid 8 mm och beläggningstypema är samtliga skelettasfalter 12 och 16 mm. Diagram-met visar vilken betydelse stenhalten och stenmaterialets slitstyrka har på slit-styrkan hos beläggningar.

Utvecklingen mot lättare dubb och allt slitstarkare beläggningstyper gör att dubb-slitaget bör minska i omfattning framöver. Det är också viktigt att inte enbart

slit-styrkan beaktas vid massans proportionering utan hänsyn måste också tas till andra

egenskaper, främst risken för plastiska deformationer och beständigheten. Vidare bör skelettasfalt och högkvalitativa stenmaterial väljas med stor omsorg, vi får inte misshushålla med våra värdefullaste och ändliga stenmaterialresurser utan de skall användas där det är befogat.

Tabell 4 Sammanställning över slitagedata. Försök VVÄ.

Beläggningstyp medel max rel. rel.

avnöt. spårdjup slitage livslängd

mm mm (år)

STABINOR16 Järp Skarab. 5,82 10 0,78 15

DURADRÄN16 Kärr Kållered 7,19 14 0,97 12

HABS 16 Kärr Hällvads. 7,20 13 0,97 12

HABT16 Porfyr referens 7,36 13 1 12

HABT16 Porfyr referens 7,53 14 1 12

VIACODRÄN16 Kärr Uddev. 7,58 15 1,02 12

VIACOTOP16 Råsj Borås 7,60 15 1,02 1 1

STABINOR16 Kärr Kållered 7,65 14 1,03 11

STABINOR12 Järp Skarab. 7,95 15 1,07 11

HABS 16 Dalbo Karlstad 8,00 15 1,07 1 1

VIACOTOP16 Kärr Uddev. 8,41 16 1,13 10

HABD16 Kärr Uddev. 9,14 18 1,23 10

Cementbetong 9,73 17 1,3 1 9

HABS 12 ort Bollsby 10,06 17 1,35 9

HABSI2 Kärr Hällev. 10,12 17 1,36 9

Cementbetong 10,30 17 1,38 8

HABS 12 Dalbo Karlstad 11,06 19 1,48 8

(31)

24

Tabell 4 (forts) Sammanställning över slitagedata (forts). Försök VVÄ.

Beläggningstyp medel max rel. rel.

avnöt. spårdjup slitage livslängd

mm mm (är)

STABINOR12 Råsjö Kållered 11,23 19 1,51 8

STABINORS Råsjö Kållered 12,84 20 1,72 7

HABSl2 ort Karlstad 13,55 21 1,82 6

HABSI2 ort Hällev. 14,03 23 1,88 6

HABSS Kärr Uddev. 14,23 22 1,91 6

HABSl2 ort Uddev. 15,25 24 2,05 6

HABS8 ort Bellsby 15,34 24 2,06 6

STABINOR12 ort Kållered 15,71 26 2,11 6

HABS8 Kärr Hällev. 16,27 25 2,18 5

STABINOR12 ort Skarab. 16,60 26 2,23 5

HABS 12 ort Borås 17,48 27 2,35 5

Figur 11 Korrelation kulkvarn och stenhalt - relativt slitage. Skelettasfalt 12 och 16 mm.

(32)

Bilaga 1

K0rrelation provvägsmaskinen - vägen

P V M 12 10 -- Y=0,215+3,003*X 1:0, 984 Väg VTI NOTAT 23-93

(33)

(34)

Körning: PVM 5 - VVÄ

Bilaga 2 Sid 1 (2)

Plattomas läge i provvägsmaskinen

Position, nr Platta, nr Recept Anmärkning

1 233 HABT16, porfyr referens

2 275 HABS 16, Kärrkv. 3 324 VIACOTOP16, Kärrkv. 4 330 HABSl6, Järpåskv. 5 331 Betong 6 332 Betong 7 299 HABS16, Dalbokv. 8 305 STABINOR16, Kärrkv. 9 31 1 VIACOTOP16, Råsjökv. 10 273 HABS 12, Kärrkv. 11 327 HABSl2, Järpåskv. 12 309 STABINOR12, Råsjökv. 13 281 HABSl2, Dalbokv.

14 232 HABT16, porfyr referens

15 321 HABD16, Kärrkv. 16 319 VIACODRÄN16, Kärrkv. 17 307 DURADRÄN16, Kärrkv. 18 271 HABS8, Kärrkv. 19 315 HABS8, Kärrkv. 20 277 HABS 12, ortens 21 317 HABSIZ, ortens 22 295 HABS 12, ortens 23 293 HABSS, ortens 24 313 HABS12, ortens 25 303 STABINOR12, ortens 26 297 HABS 12, ortens 27 325 HABS 12, artens 28 301 STABINOR8, Råsjökv. VTI NOTAT 23-93

(35)

Bilaga 2 Sid 2 (2) Plattornas läge i provvägsmaskinen.

307 ,

/ 27:

'8

'9

20 2,

22 29:

23

/\ ?Q3

QH/

\

25 3I3

\ 303

2% \

VTI N OTAT 23-93

(36)

Bilaga 3 sid 1 (6)

Sammanställning över slitagedata.

i mm enskilda värden Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 45 1 080 175 089 195 0 1 1 VTI NOTAT 23-93

(37)

Bilaga 3

sid 2 (6) Sammanställning över slitagedata.

Medelavnötning i mm (enskilda värden) rov 11-20

Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 45 65 85 105 125 245 305 11 0,52 0,82 1,38 1,84 2,32 3,15 3,43 4,00 7,18 8,68 0,48 0,75 1,03 1,56 2,01 2,84 3,17 3,81 6,43 7,74 0,42 0,73 0,98 1,38 1,77 2,65 2,92 3,53 6,24 7,43 12 0,66 1,13 1,58 2,23 3,03 3,91 4,68 5,69 10,59 12,40 0,56 0,99 1,38 2,21 3,07 4,11 4,59 5,40 8,61 10,11 0,63 1,13 1,48 2,28 3,21 4,34 5,01 5,81 9,34 11,18 13 0,70 1,27 1,65 2,50 3,27 4,46 5,01 6,30 10,12 11,79 0,57 0,90 1,30 1,77 2,24 3,04 3,33 4,01 7,21 8,29 0,80 1,27 1,72 2,22 2,90 4,15 4,81 5,93 9,83 13,09 14 0,76 1,39 1,84 2,28 2,70 3,44 3,90 4,79 6,79 7,67 0,85 1,49 1,73 2,16 2,55 3,26 3,47 4,23 5,98 7,01 0,81 1,54 1,86 2,30 2,68 3,39 3,46 4,53 6,33 7,39 15 0,79 1,18 1,58 1,97 2,39 3,12 3,40 4,28 7,33 9,84 0,67 1,11 1,43 2,16 2,89 4,06 4,47 5,40 7,36 8,73 0,67 1,02 1,22 1,95 2,31 3,15 3,39 4,62 6,96 8,86 16 0,71 0,82 1,13 1,54 1,71 2,72 2,99 4,14 7,15 8,46 0,81 0,99 1,39 1,60 1,73 2,23 2,25 2,88 5,27 6,69

(022) (0.36) (0,45) (0,73) (0,84) (152) (1.52) (222) (4,57) (5,83)

17 0,60 1,06 1,41 1,79 2,12 2,84 2,97 3,82 5,99 7,61 0,37 0,71 0,95 1,32 1,71 2,54 2,81 3,73 5,50 7,06 0,44 0,73 0,94 1,26 1,52 2,14 2,45 3,82 5,49 6,90 18 1,05 2,18 3,05 4,25 5,48 7,07 8,05 9,47 15,13 17,56 0,84 1,66 2,55 4,08 5,65 7,17 8,37 9,96 14,42 16,53 1,06 1,80 2,49 3,45 4,58 5,93 6,70 7,83 12,39 14,71 19 0,92 1,87 2,45 3,41 4,48 6,01 6,83 7,93 12,19 14,02 0,88 1,64 2,13 3,06 4,17 5,65 6,69 8,10 12,77 14,49 0,81 1,73 2,39 3,32 4,29 5,74 6,34 7,60 11,67 14,17 20 0,99 1,80 2,45 3,43 4,48 5,88 6,66 7,94 12,72 15,02 0,60 1,25 1,67 2,56 3,39 4,91 5,82 7,17 10,85 13,00 0,84 1,63 2,29 3,25 4,20 5,50 6,31 7,75 12,20 14,06

VTI NOTAT 23-93

(38)

Bilaga 3

sid 3 (6) Sammanställning över slitagedata.

Medelavnötniqui mm (enskilda värdem pr0v 21-28 Antal varv * 1000 Prov 5 1 5 25 45 65 85 105 125 245 305 21 1,28 1,83 2,25 2,97 3,84 5,50 6,39 7,77 11,95 14,18 0,76 1,51 2,13 3,10 4,07 5,46 6,13 7,54 12,83 14,86 0,83 1,77 2,47 3,76 4,77 6,12 6,91 8,24 13,43 16,72 22 0,67 1,22 1,63 2,21 2,86 3,87 4,17 5,27 9,30 11,25 0,54 1,04 1,37 1 ,95 2,47 3,36 3,70 4,63 7,70 10,37 0,63 1,08 1,29 1,72 2,10 2,96 3,22 4,10 7,12 8,55 23 0,82 1,85 2,53 3,63 4,63 6,28 7,04 8,58 13,37 15,98 0,84 1,76 2,39 3,42 4,34 5,94 6,74 8,41 12,53 14,65 0,78 1,87 2,54 3,53 4,50 5,97 6,97 8,64 13,34 15,39 24 0,60 1,56 2,44 4,00 5,48 7,16 8,25 10,09 15,02 17,69 1,01 2,03 2,81 4,11 5,71 7,59 8,80 10,70 15,57 17,78 0,71 1,57 2,56 3,84 5,06 6,66 7,56 9,27 14,72 16,98 25 0,82 1,72 2,27 3,34 4,47 6,07 6,77 8,28 13,31 15,64 0,72 1,70 2,37 3,45 4,51 6,34 7,02 8,71 13,43 15,72 0,84 1,56 2,33 3,44 4,75 6,48 7,32 8,84 13,33 15,77 26 0,79 1,54 2,29 3,13 4,07 5,37 6,05 7,56 12,06 14,38 0,85 1,68 2,46 3,61 4,68 6,30 6,94 8,52 12,29 14,55 0,54 1,03 1,55 2,32 3,15 4,50 5,11 6,45 9,97 11,72 27 0,93 1,71 2,31 3,56 4,81 6,53 7,41 9,03 13,76 16,08 0,93 1,76 2,56 4,03 5,54 7,26 8,20 9,65 13,61 15,75 0,95 1,70 2,45 3,62 5,33 7,67 8,93 10,63 15,78 17,97 28 0,87 1,54 2,15 3,06 4,03 5,27 6,00 7,19 11,29 13,15 0,78 1,32 1,86 2,74 3,58 4,88 5,67 6,90 10,40 12,08 0,70 1,16 1,64 2,31 3,03 3,97 4,33 5,44 9,96 13,30 VTI NOTAT 23-93

(39)

Bilaga 3

sid 4 (6) Sammanställning Över slitagedata

Medelavnötning per platta i mm Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 45 65 85 105 125 245 305 1 0,84 1,55 1,87 2,39 2,79 3,29 4,10 4,34 6,55 7,53 2 0,69 1,16 1,47 1,88 2,20 2,64 3,19 3,47 6,01 7,20 3 1,09 1,57 1,84 2,46 2,81 3,35 3,90 4,21 6,82 8,41 4 0,59 1,01 1,28 1,67 2,02 2,49 2,88 3,20 4,91 5,82 5 0,67 1,53 1,88 2,68 3,44 4,38 4,96 5,67 8,91 10,30 6 0,50 1,27 1,47 2,11 2,83 3,71 4,26 4,99 8,35 9,73 7 0,62 1,11 1,34 1,79 2,10 2,81 3,30 3,91 6,59 8,00 8 0,55 0,94 1,13 1,58 2,04 2,76 3,20 3,70 6,19 7,65 9 0,52 0,75 0,96 1,44 1,77 2,48 2,76 3,26 6,15 7,60 10 0,89 1,51 1,80 2,31 2,75 3,69 4,17 4,77 8,45 10,12 11 0,47 0,77 1,13 1,59 2,03 2,88 3,17 3,78 6,62 7,95 12 0,62 1,08 1,48 2,24 3,10 4,12 4,76 5,63 9,51 11,23 13 0,69 1,15 1,56 2,16 2,80 3,88 4,38 5,41 9,05 11,06 14 0,81 1,47 1,81 2,25 2,64 3,36 3,61 4,52 6,37 7,36 15 0,71 1,10 1,41 2,03 2,53 3,44 3,75 4,77 7,22 9,14 16 0,76 0,91 1,26 1,57 1,72 2,48 2,60 3,51 6,21 7,58 17 0,47 0,83 1,10 1,46 1,78 2,51 2,74 3,79 5,66 7,19 18 0,98 1,88 2,70 3,93 5,24 6,72 7,71 9,09 13,98 16,27 19 0,87 1,75 2,32 3,26 4,31 5,80 6,62 7,88 12,21 14,23 20 0,81 1,56 2,14 3,08 4,02 5,43 6,26 7,62 11,92 14,03 21 0,96 1,70 2,28 3,28 4,23 5,69 6,48 7,85 12,74 15,25 22 0,61 1,11 1,43 1,96 2,48 3,40 3,70 4,67 8,04 10,06 23 0,81 1,83 2,49 3,53 4,49 6,06 6,92 8,54 13,08 15,34 24 0,77 1,72 2,60 3,98 5,42 7,14 8,20 10,02 15,10 17,48 25 0,79 1,66 2,32 3,41 4,58 6,30 7,04 8,61 13,36 15,71 26 0,73 1,42 2,10 3,02 3,97 5,39 6,03 7,51 11,44 13,55 27 0,94 1,72 2,44 3,74 5,23 7,15 8,18 9,77 14,38 16,60 28 0,78 1,34 1,88 2,70 3,55 4,71 5,33 6,51 10,55 12,84 VTI NOTAT 23-93

(40)

Bilaga 3

sid 5 (6)

Sammanställning Över slitagedata Standardawikelse Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 45 65 85 105 125 245 305 1 0,05 0,07 0,11 0,12 0,12 0,10 0,03 0,11 0,45 0,58 2 0,14 0,13 0,20 0,21 0,24 0,28 0,33 0,24 0,40 0,19 3 0,21 0,23 0,17 0,12 0,15 0,12 0,35 0,45 0,82 0,50 4 0,08 0,08 0,11 0,12 0,16 0,27 0,37 0,46 0,97 1,00 5 0,01 0,04 0,08 0,21 0,24 0,26 0,18 0,26 0,29 0,22 6 0,02 0,09 0,11 0,19 0,14 0,17 0,05 0,10 0,36 0,34 7 0,08 0,07 0,07 0,14 0,20 0,14 0,30 0,39 0,42 0,89 8 0,06 0,06 0,21 0,22 0,23 0,30 0,33 0,26 0,61 0,85 9 0,09 0,02 0,07 0,05 0,05 0,08 0,02 0,14 0,55 0,79 10 0,03 0,02 0,09 0,13 0,21 0,43 0,67 1,15 0,30 0,16 11 0,05 0,05 0,22 0,23 0,28 0,25 0,26 0,24 0,50 0,65 12 0,05 0,08 0,10 0,04 0,09 0,22 0,22 0,21 1 ,00 1,15 13 0,12 0,21 0,23 0,37 0,52 0,75 0,92 1,23 1,60 2,48 14 0,05 0,08 0,07 0,08 0,08 0,09 0,25 0,28 0,41 0,33 15 0,07 0,08 0,18 0,12 0,31 0,53 0,62 0,57 0,22 0,61 16 0,07 0,12 0,18 0,04 0,01 0,35 0,56 0,89 1,33 1,25 17 0,12 0,20 0,27 0,29 0,31 0,35 0,27 0,05 0,29 0,37 18 0,12 0,27 0,31 0,42 0,58 0,69 0,89 1,12 1,42 1,44 19 0,06 0,12 0,17 0,18 0,16 0,19 0,25 0,25 0,55 0,24 20 0,20 0,28 0,41 0,46 0,57 0,49 0,42 0,40 0,97 1 ,01 21 0,28 0,17 0,17 0,42 0,48 0,37 0,40 0,36 0,74 1 ,31 22 0,07 0,09 0,18 0,25 0,38 0,46 0,48 0,59 1 ,13 1 ,38 23 0,03 0,06 0,08 0,11 0,15 0,19 0,16 0,12 0,48 0,67 24 0,21 0,27 0,19 0,14 0,33 0,47 0,62 0,72 0,43 0,44 25 0,06 0,09 0,05 0,06 0,15 0,21 0,28 0,29 0,06 0,07 26 0,16 0,34 0,48 0,65 0,77 0,90 0,92 1,04 1,28 1,59 27 0,01 0,03 0,13 0,26 0,38 0,58 0,76 0,81 1,21 1,20 28 0,09 0,19 0,26 0,38 0,50 0,67 0,88 0,94 0,68 0,67 VTI NOTAT 23-93

(41)

Bilaga 3

sid 6 (6) Sammanställning över slitagedata

Variationskoefficient Antal varv * 1000 Prov 5 15 25 45 65 85 105 125 245 305 1 5,46 4,68 5,66 4,89 4,18 2,90 0,84 2,57 6,93 7,76 2 19,58 11,42 13,76 11,40 10,75 10,55 10,30 6,86 6,73 2,66 3 18,96 14,75 9,02 4,79 5,31 3,60 8,99 10,79 12,07 5,98 4 12,80 7,72 8,59 7,48 7,75 10,71 12,97 14,46 19,83 17,21 5 1,49 2,85 4,02 7,90 6,96 5,95 3,54 4,53 3,25 2,13 6 3,08 7,09 7,51 8,78 5,07 4,53 1,06 1,93 4,34 3,51 7 12,04 6,31 5,38 7,76 9,51 4,93 9,04 9,93 6,34 11,17 8 10,56 6,44 18,84 13,69 11,40 10,80 10,21 7,00 9,83 11,14 9 16,69 2,31 7,51 3,57 2,82 3,23 0,76 4,23 9,02 10,40 10 2,82 1,38 5,24 5,47 7,67 11,55 16,20 24,19 3,50 1,60 11 10,63 6,16 19,29 14,55 13,56 8,76 8,04 6,25 7,51 8,19 12 8,32 7,46 6,76 1,61 3,05 5,22 4,65 3,74 10,53 10,20 13 16,71 18,63 14,46 17,02 18,61 19,23 20,94 22,71 17,71 22,45 14 5,59 5,18 3,87 3,37 3,08 2,76 6,96 6,20 6,38 4,50 15 9,76 7,27 12,82 5,72 12,42 15,52 16,54 12,05 3,09 6,64 16 9,30 13,28 14,59 2,70 0,82 14,00 21,53 25,38 21,41 16,52 17 25,08 23,59 24,41 19,92 17,20 14,01 9,71 1,37 5,05 5,18 18 12,63 14,31 11,40 10,73 10,98 10,25 11,50 12,28 10,17 8,87 19 6,40 6,64 7,32 5,57 3,62 3,23 3,81 3,23 4,51 1,69 20 24,29 18,05 19,28 14,91 14,07 9,00 6,74 5,26 8,10 7,20 21 29,50 9,99 7,55 12,93 11,46 6,50 6,13 4,55 5,84 8,62 22 10,86 8,49 12,43 12,51 15,34 13,43 12,85 12,55 14,04 13,69 23 3,76 3,21 3,37 2,98 3,24 3,10 2,27 1,40 3,64 4,34 24 27,44 15,61 7,25 3,41 6,08 6,52 7,57 7,16 2,85 2,51 25 8,10 5,25 2,17 1,78 3,31 3,31 3,91 3,40 0,48 0,42 26 22,63 24,15 23,04 21,59 19,42 16,70 15,17 13,79 11,17 11,71 27 1,23 1,87 5,14 6,85 7,19 8,07 9,29 8,26 8,43 7,22 28 10,86 14,24 13,58 13,92 14,12 14,17 16,58 14,41 6,42 5,18 VTI NOTAT 23-93

(42)