Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT VÅRDA PATIENTER UR
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS
PERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
WILLIAM NORIN SMRECKI
ANNIKA ROSÉN
Huvudområde: Vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
med inriktning omvårdnad
Kurskod:VAE209
Handledare: Annika Erikstedt och Jessica
Höglander
Examinator: Annelie Gusdal Seminariedatum: 2021-03-16 Betygsdatum: 2021-04-21
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sjuksköterskestudenter integrerar teori och praktiska moment med stöd av
sjuksköterskor under verksamhetsförlagd utbildning. Vårdandets konst är en process som kräver ständig reflektion för att se och vårda patienters problem och behov.
Sjuksköterskestudenter ska vårda ur ett humanistiskt förhållningssätt och vårda
patientsäkert för att stödja patienters vårdprocess. Målet för sjuksköterskestudenter är att visa teoretiska och praktiska färdigheter som krävs för en legitimerad sjuksköterska för att få sjuksköterskeexamen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 14 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskestudenter skapade nya erfarenheter av att vårda patienter under den verksamhetsförlagda utbildningen. När sjuksköterskestudenter vårdade patienter ur ett humanistiskt förhållningssätt skapades det en vårdande relation. Den vårdande relationen missgynnades om sjuksköterskestudenter var osäkra i vårdandet. De handledande sjuksköterskor vägledde sjuksköterskestudenter för att överbrygga det teoretiska och praktiska kunskaperna. Vissa sjuksköterskestudenter
missgynnades däremot i inlärningsprocessen av handledande sjuksköterskor när deras kunskaper ifrågasattes. Slutsats: Sjuksköterskestudenters erfarenheter utspelades olika under den verksamhetsförlagda utbildningen beroende på vart den ägde rum. Handledning från sjuksköterskor erhöll en avgörande roll för sjuksköterskestudenter i
erfarenhetsinlärningen av att vårda patienter. Integreringen av de teoretiska och praktiska momenten var intensivt och sjuksköterskestudenter utvecklades i rollen som blivande sjuksköterskor.
Nyckelord: Erfarenheter, sjuksköterskestudenter, litteraturstudie, verksamhetsförlagd
ABSTRACT
Background: Nursing students integrate theory and practical training with the support of
nurses during clinical practice. The art of caring is a process that needs constant reflection to see and care for patients problems and needs. Nursing students must follow a humanistic and a patient safety approach to support the caring process for patients. The goal for nursing students is to show theoretical and practical skills that are required for registered nurses to obtain a nursing degree. Aim: To describe nursing students' experience of caring during their clinical practice. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 14 caring science articles. Result: Nursing students gained new experiences of caring for patients during the clinical practice. When nursing students cared for patients with a
humanistic approach, they created a caring relationship. The caring relationship was lacking when the nursing students felt insecure of caring for the patients. The registered nurses’ guidance the nursing students to handle theoretical and practical knowledge. Some of the nursing students were disadvantaged in their learning process of the registered nurses and started to question themselves. Conclusion: Nursing students' experiences played out differently during the clinical practice depending where it took place. The guidance from the registered nurses played a crucial role in the experiential learning for the nursing students of caring for the patients. The integration of the theoretical and practical moments was intense, and the nursing students developed their role as future nurses.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Att vara patient ... 1
2.2 Sjuksköterskeprogrammets utbildning... 2
2.3 Sjuksköterskestudenters förväntningar på sin framtida profession ... 4
2.4 Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskestudenter ... 4
2.5 Vårdandets konst ... 5
2.6 Sjuksköterskor perspektiv på handledning av sjuksköterskestudenter ... 6
2.7 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 6
2.7.1 Vårdandets idé ... 6
2.7.2 Att skapa en vårdrelation ... 7
2.8 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...8
4 METOD ...8
4.1 Datainsamling och urval ... 9
4.2 Genomförande och analys ...10
4.3 Etiska överväganden ...11
5 RESULTAT ... 11
5.1 Etablera vårdande relationer ...12
5.1.1 Att vara patienters förespråkare ...12
5.1.2 Att vårda utifrån en helhetssyn ...13
5.2 Processen till sjuksköterskeprofessionen ...13
5.2.1 Att vara osäker i vårdandet ...13
5.2.2 Att överbrygga teori och praktik ...15
5.2.3 Att bli vägledd av handledande sjuksköterskor ...16
6.1 Resultatdiskussion ...18
6.2 Metoddiskussion ...21
6.3 Etikdiskussion ...23
7 SLUTSATS ... 24
7.1 Förslag till vidare forskning ...24
REFERENSLISTA ... 25
BILAGA A: SÖKMATRIS
BILAGA B: MODIFIERAD KVALITETSGRANSKNING ENLIGT FRIBERG (2017)
1
INLEDNING
Sjuksköterskestudenter är under sin utbildning i en ständig utveckling i rollen som blivande sjuksköterskor där mötet med unika patienter möjliggör för sjuksköterskestudenters lärande. Det innebär att patienter blir en del av lärandet och blir en del av integrering av de teoretiska och praktiska kunskaperna från sjuksköterskeprogrammet. En verksamhetsförlagd
utbildning (VFU) är ett lärandetillfälle inom olika verksamheter, det kan exempelvis vara på sjukhus, äldreboende eller på vårdcentral. Det är under VFU:n som sjuksköterskestudenter möter och vårdar patienter inför den kommande sjuksköterskeprofessionen.
Sjuksköterskestudenter handleds av legitimerade sjuksköterskor i de praktiska momenten som förklarar hur vårdandet bör gå till. Intresseområdet grundas utifrån egna erfarenheter kring att vårda patienter under VFU, där väcktes tankar om hur andra
sjuksköterskestudenter inhämtat erfarenheter och vilka utmaningar de mött. Ämnet är en modifiering av intresseområdeslistan som är relevanta utifrån sjuksköterskeprofessionen av forskare inom Hälsa, Vård och Välfärd som Mälardalens högskola har presenterat inför examensarbetet. Det ursprungliga intresseområde var om patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter som modifierades till sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under VFU.
2
BAKGRUND
I bakgrunden presenteras vad som menas med att vara en patient, om
sjuksköterskeprogrammet i sin helhet och mer detaljerat i Sverige, sjuksköterskestudenters förväntningar på VFU i Sverige. I bakgrunden beskrivs också vad VFU innebär, vårdandets konst och sjuksköterskors perspektiv på att vara handledare till sjuksköterskestudenter. Därefter beskrivs det vårdvetenskapliga perspektivet som är valt utifrån Katie Erikssons caritativa vårdteori och vad en vårdrelation innebär, vilket avslutas med en
problemformulering som leder till ett syfte.
2.1 Att vara patient
Patient är ett begrepp som används för att beskriva människor som vårdas på sjukhus,
mottagning eller på kliniker. Begreppet patient kommer ursprungligen från latin som betyder den som lider och den som uthärdar (Kasén, 2017). Det är när människor träder in i
patientrollen som tillvaron ändras till något främmande i en ny miljö bland sjuksköterskor som använder medicinska termer och patienter blir blottad i ohälsan. I den främmande
patientrollen är den nya miljön en aspekt som övergår patienters kontroll och förståelse över vardagen vilket skapar en vilsenhet. I övergången från att människor blir till patienter så upplevs ett hemlöst tillstånd där hela vardagen blir förändrad och rubbad från det normala tillståndet. Ett ansvar överlämnas till sjuksköterskor där de medicinska termer, mediciner, omvårdnad och miljön är bortom patienters förståelse och detta skapar ett underläge. Den levda kroppen begränsas och vardagen ändras, ofta till det sämre, som negativt påverkar tillvaron hos patienter. Det finns olika nivåer av ohälsa och det påverkas olika, men oavsett är det en utsatthet där den levda kroppen har svikit patienter. När hälsan inte kommer bli som den varit förut kommer patienter behöva acceptera situationen och skapa en ny tillvaro som anpassas efter den nya vardagen. Patienters livsvärld ser olika ut och vårdprocessen kommer därmed skiljas beroende på de enskilda behoven och livsvärldsperspektivet. Det gäller för sjuksköterskor att möta patienter där de är för att förstå livsvärldsperspektivet och arbeta utifrån det. Det krävs en öppenhet och ett intresse när sjuksköterskor möter patienters livsvärld, som görs genom användning och träning av sinnena hörandet, kännandet och seendet för att uppfatta mötet med patienter. Vårdandet börjar på riktigt när sjuksköterskor möter och skapar en förståelse för patienters livsvärld som är subjektiva upplevelser och erfarenheter. När patienter i livsvärlden söker efter sammanhang och mening är det ett tecken på stark vilja och längtan efter att hitta kraft för en meningsfullhet som bidrar till välmående (Ekebergh, 2015). Patienter har problem, behov och begär, vilket är olika dimensioner som ska tillgodoses av vårdpersonal, vilket gör att patienter hamnar i en
beroendeställning. För att uppnå välbefinnande behöver patienter ständigt ses som en helhet och beaktas för att kunna stärka de olika dimensionerna. Patienters värld blir sårbar när upplevelsen av det egna lidandet behöver respekteras av vårdpersonal. När patienter ses som medmänniskor får de mer respekt av vårdpersonal och deras tankar, känslor och handlingar uppmärksammas. Det gäller att se patienter som en helhet då en del aspekter inte visas under vårdmötet och därför kan ett öppet sinne gentemot patienter användas för att
uppmärksamma fördolda dimensioner. Vissa patienter väljer att inte söka vård för att de upplever att de inte blir sedda av vårdpersonalen. Det är ett stort problem som måste hanteras. Under vårdmöten uppkommer ofta existentiella frågor eller funderingar hos patienter som behöver uppmärksammas av vårdpersonalen (Arman, 2015).
Patientsäkerhetslagen syftar till att stärka patienters roll för att minimera vårdskador som sjuksköterskestudenter och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska följa. Patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller krav för arbete med vetenskap och beprövad erfarenhet, och vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienter (SFS 2010:659).
2.2 Sjuksköterskeprogrammets utbildning
Sjuksköterskeprogrammet är en utbildning som inkluderar teoretiska och praktiska moment samt verksamhetsförlagd utbildning. Anatomi och fysiologi inkluderar läran om den friska människokroppen och patofysiologi där sjukdomar och symtom studeras, men också om vad som lindrar eller botar olika sjukdomar och symtom. Kunskap om bemötande ingår i
Sjuksköterskeprogrammet har ett integrerat tillvägagångssätt mellan teori och praktik för att ge utrymme att kombinera de kunskaper som tillsammans används i
sjuksköterskeprofessionen. I de praktiska momenten ska de teoretiska kunskaperna bli bekräftade och med ständig reflektion som för lärandet framåt i en ny kontext (Bevan m.fl., 2015).
Hälso- och sjukvården är i ständig förändring med ny medicinteknisk utrustning, ökat vårdbehov och nya sjukdomar och symtom som gör att sjuksköterskeprogrammets läroplan utvecklas för att möta professionens behov. Sjuksköterskestudenter kommer besitta den senaste kunskapen inom vårdandet av patienter när de blir legitimerade sjuksköterskor. Kunskapen kring vårdvetenskap har utvecklats i sjuksköterskeprogrammet under 2000-talet med ett ökat fokus på att se patienter som en helhet (Cusson m.fl., 2020).
För att få en sjuksköterskeexamen i Sverige krävs det 180 högskolepoäng på sjuksköterskeprogrammet där även sjuksköterskestudenter ska ha fullgjort ett
examensarbete, som omfattar minst 15 högskolepoäng. Målet är att sjuksköterskestudenter ska visa en sådan kunskap och förmåga som krävs för en behörig sjuksköterska. För att sjuksköterskestudenter ska få en sjuksköterskeexamen ska de visa kompetens för kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Kunskap och förståelse handlar om att sjuksköterskestudenter ska ha kännedom om sjuksköterskors vetenskapliga grund. Sjuksköterskestudenter ska visa kunskap om förhållanden i samhället som inverkar på barns, mäns och kvinnors hälsa, våld i nära relationer samt mäns våld mot kvinnor. Sjuksköterskestudenter ska visa kunskap om samordning av vård- och hälsoarbetet med planering och ledning i yrkesprofessionen samt visa kunskap om relevanta författningar. För färdighet och förmåga behöver sjuksköterskestudenter visa förmåga att självständigt och i samverkan med anhöriga och patienter identifiera vårdbehov och skapa en omvårdnadsplan efter behov, samt ge vård och behandling. Det ingår att visa förmåga att samarbeta samt ingå i ett lagarbete där sjuksköterskestudenter kan redogöra för behandlingsresultat muntligt och skriftligt med olika yrkesgrupper som berör patienter. Sjuksköterskestudenter ska också visa förmåga att informera dessa patienter om läkemedlens biverkningar samt effekter och administrera läkemedlen på ett säkert sätt. Sjuksköterskestudenter ska också bidra till
utveckling av verksamheten genom att kritiskt granska och ta ställning till nya fakta och olika frågeställningar med olika målgrupper. Värderingsförmåga handlar om att
sjuksköterskestudenter ska visa självkännedom och empatisk förmåga, ett professionellt förhållningssätt ska visas gentemot patienter och närstående med en helhetssyn på människor (SFS 2017:857).
Sjuksköterskestudenter studerar etiska riktlinjer som ska tillämpas inom vården. Dessa riktlinjer utgår från att sjuksköterskor arbetar från de fyra ansvarsområden som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande på ett respektfullt sätt gentemot patienter. Etiska handlingar utförs professionellt av sjuksköterskor som styrs av samhällets värdegrund och ansvarar för att korrekt och tillräcklig vård ges (Svensk
2.3 Sjuksköterskestudenters förväntningar på sin framtida profession
Innan sjuksköterskeprogrammet påbörjat beskriver sjuksköterskestudenter att de ansökt till sjuksköterskeprogrammet för att de vill hjälpa andra eller för att någon de känner arbetar inom vården. Förväntningarna hos sjuksköterskestudenter är att de kan vara stolta över sitt utbildningsval där de kommer in på en säker arbetsmarknad. Varje arbetsplats är olik den andra och det skapar en variation där sjuksköterskestudenter kan hitta en plats att trivas på vilket ökar sjuksköterskestudenters motivation. De som påbörjar sjuksköterskeprogrammet med tidigare erfarenheter inom vården ser detta som en chans att utveckla kunskaper på ett mer naturligt sätt än dem som inte arbetat inom vården tidigare då vårdmiljön blir något främmande. Sjuksköterskestudenter känner en fascination om hur människokroppen fungerar och hur den vårdas samt behandlas därefter. Ansvaret och arbetsbelastningen som sjuksköterskeyrket innebär kommer vara nytt för sjuksköterskestudenter eftersom de ska hinna med journalhantering, iordningställande och administrering av läkemedel och att hålla en god patientkontakt på samma gång. Det är viktigt att bli en pedagogisk ledare och att samarbeta med andra professioner inom vården för att skapa goda förutsättningar i patienters vårdprocess. Under VFU skapas möjligheter att prova flera områden somsjuksköterskeyrket har att erbjuda som kan få sjuksköterskestudenter att vilja studera vidare för att öka kompetens inom olika intresseområden. Sjuksköterskestudenter inser att som nyexaminerade sjuksköterskor kommer inte vara fullärda och att hela yrkeslivet kommer bjuda på ständig utveckling (Lindberg m.fl., 2020). Det finns en vilja hos
sjuksköterskestudenter att börja tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiska moment med patienter. Vårdmiljön kommer ha en betydande roll för inlärningen där
sjuksköterskestudenter får arbeta dynamiskt och närmare sitt kommande yrke. Genom att utvecklas under teoretiska moment i skolan skapas en tillfredsställelse inför att gå ut på VFU för att utöva de teoretiska kunskaperna på patienter. Sjuksköterskestudenter längtar efter en inlärningsmiljö där de kan göra nytta samtidigt som nya erfarenheter skapas (Soler m.fl., 2021).
2.4 Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskestudenter
För sjuksköterskestudenter är en del av utbildningen att få öva teoretiska och praktiska färdigheter under VFU. Reflektion syftar till att sätta i gång en tankeprocess för att reflektera över den egna insatsen i mötet med patienter. Syftet med VFU är att gesjuksköterskestudenter tid för reflektion och söka förståelse för patientbehov. Sjuksköterskestudenter får teoretiska och praktiska färdigheter under
sjuksköterskeprogrammet som ska tillämpas med ett humanistiskt förhållningssätt. För att uppnå ett humanistiskt förhållningssätt så gäller det bland annat att ha medkänsla i sättet att vårda, ha respekt för patienter, och behandla patienter med värdighet samt ha en god
inställning till att hjälpa individer (Doran m.fl., 2019).
Under sjuksköterskeprogrammet blir sjuksköterskestudenter ständigt bedömda för de teoretiska och praktiska färdigheterna. Reflektion är en viktig komponent i utbildningen som följer med hela arbetslivet, trots att de legitimerade sjuksköterskor inte har en handledare att
konsultera med för diskussion om egna reflektioner så gäller det att föra sådana diskussioner med kollegor då sjuksköterskor är under ett ständigt lärande (Tashiro m.fl., 2012). När sjuksköterskestudenter genomför VFU är det viktigt att ta hänsyn till patienters bakgrund och upplevelser. Mötet med patienter har som syfte att tillfredsställa deras problem och behov då det är ett mått på hur sjuksköterskestudenter utfört en arbetsuppgift. Patienter är en viktig del för sjuksköterskestudenters utbildning som för inlärningsprocessen framåt (Mukumbang & Adejumo, 2013).
2.5 Vårdandets konst
Det är viktigt att sjuksköterskestudenter får en insyn i vårdandet inte bara grundas i forskning. Vårdandet är en konst som sjuksköterskestudenter måste balansera ute på VFU, som en förberedelse inför den kommande professionen som legitimerade sjuksköterskor. Sjuksköterskestudenter måste finna balansen i vårdandet för att stötta patienter som upplever vilsenhet i den nya tillvaron. Balansen att vårda kan inte läras ut, det är något som sjuksköterskestudenter får finna i det egna lärandet. För att vårda krävs det förståelse om patienters olika situationer för att få en patientnära kontakt. De teoretiska färdigheter sjuksköterskestudenter skapar under den teoretiska utbildningen om att kommunicera verbalt och icke-verbalt övas ständigt och förståendet av patienters olikheter sätts på ständigt prov med nya utmaningar (Vega & Hayes, 2019). Sjuksköterskestudenters uppgift är att hjälpa patienter och förbättra patienters livskvalité. För att uppnå detta gäller det att ha en förståelse för patienters situationer och visa hänsyn genom att lyssna, observera och respektera patienter. Sjuksköterskestudenter får öva på detta under
sjuksköterskeprogrammet och har därmed detta i åtanke under VFU. Det är en konst och en hel vetenskap att vårda med de praktiska och teoretiska färdigheterna samt att utföra det med ett humanistiskt förhållningssätt (Doran m.fl., 2019).
Sjuksköterskor uppmanas att visa empati i vårdandet för att bekräfta patienters problem och behov under vårdprocessen. Genom att gå i någon annans skor, som är en tydlig metafor för empati, så förstår sjuksköterskor patienter på ett nytt sätt som möjliggör en interaktion. Det är en konst att begränsa den personliga empatin samtidigt som det ingår i vårdarbetet. Det gäller att inte gå utanför sjuksköterskeprofessionen och agera som privatperson, det blir fel för både sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor kan ta med arbetet hem om empati används på fel sätt som gör att sjuksköterskor blir för involverade med patienter, det kan även göra så att patienter kan tappa förtroendet för sjuksköterskor i vårdprocessen då sjuksköterskor agerar oprofessionellt. Det finns inga klara riktlinjer om hur empati bör användas i vårdandet, det får sjuksköterskor själv känna av. Vårdandet är under ständig utveckling och att använda empati i hälso- och sjukvården är något nytt som måste förstås innan det kan användas i vårdandet (van Dijke m.fl., 2019).
2.6 Sjuksköterskor perspektiv på handledning av
sjuksköterskestudenter
Sjuksköterskor har ett ansvar att lära ut och överföra kliniska kunskaper till de
sjuksköterskestudenter de är handledare för. Den handledning som sjuksköterskor erhåller bör vara skicklig och pedagogisk samtidigt som de får uppleva en roll som
sjuksköterskestudenters förebilder under VFU. När sjuksköterskestudenter blir övervakade och bedömda i de kliniska momenten så underlättar inlärningsprocessen av de praktiska färdigheterna. Sjuksköterskor ansvarar inte bara för sjuksköterskestudenters inlärning, utan också för patienters säkerhet under tiden de vårdas av sjuksköterskestudenter.
Sjuksköterskor som väljs ut att vara handledare behöver besitta egenskaper som att vara hjälpsam, erfaren, pedagogisk, engagerad och visa respekt till sjuksköterskestudenter som kommer med olika behov till VFU. Tidigare studier visar på att handledare som erhåller dessa egenskaper uppskattar rollen som handledare där de får reflektera tillsammans med sjuksköterskestudenter under deras inlärningsprocess (Tuomikoski & Kääriäinen, 2016). Det förekommer en bristande kommunikation mellan universiteten/högskolorna och
sjuksköterskor om sjuksköterskestudenters förmåga att hantera och administrera läkemedel. Det är viktigt för sjuksköterskestudenter att få öva på administrering av läkemedel under VFU på ett patientsäkert sätt. Förmågan att hantera och administrera läkemedel till patienter utgörs som ett stort huvudansvar när sjuksköterskestudenter blir till legitimerade
sjuksköterskor (Reid-Searl & Happell, 2011).
2.7 Vårdvetenskapligt perspektiv
Nedan presenteras en beskrivning på vad som kännetecknar vårdandets idé och den
caritativa vårdteorin som är en grund i vårdandet. Detta kan sjuksköterskestudenter använda som ett förhållningssätt i att vårda patienter på VFU och den caritativa vårdteorin förklarar hur en vårdrelation skapas, vilket är något sjuksköterskestudenter vill uppnå i den
kommande sjuksköterskeprofessionen. Eriksson använder begreppet människan i vårdandet som beskrivs som patienten. Den caritativa teorin är något som är grunden i vårdandet eftersom det utgår ifrån ett humanistiskt perspektiv och stödjer sjuksköterskestudenters förhållningssätt under VFU, därför är denna teori relevant för examensarbetet.
2.7.1 Vårdandets idé
Vårdandet är ständigt närvarande och visas på olika sätt inom olika situationer. Grunden för vårdande är att bekräfta den andres existens och skapa ömsesidig kärlek ur ett humanistiskt förhållningssätt. Detta är mänskliga faktorer som människor handskas med hela livet. Det går att se vårdandet som en kraft i kärleken som utgår från att ansa, leka och lära. Ansa handlar om att acceptera och skapa kärlek från det villkorslösa, detta renar människor som lider i förhållande till kroppen, själen och anden. Ansandet används för att hjälpa människor som lider vilket bidrar till en stärkande funktion, och har därför en helande funktion. Leken är en del i vårdprocessen för att skapa förutsättningar för den inre kraften där den inre och yttre världen växlas för att frigöra utrymme för hopp och tro. Lärandet är en viktig
beståndsdel i vägen till att acceptera människors kropp, själ och ande i förhållande till att återfå livsviljan. Vårdaren erhåller en del av lärandet tillsammans med den som lider för att föra vårdprocessen i rätt riktning (Eriksson, 2014). Varje individ är unik och har olika hälsofrämjande ändamål som visas på olika sätt och det kan också utspelas i de yrken som väljs. De som arbetar med vårdande yrken kritiserats för att inte vårda på det naturliga sättet eftersom dagens teknik tar för stor plats. Beroende på vilket vårdyrke som utövas så är vårdandet kärnan för arbetsuppgifterna. Dessa bygger på tillit, tillfredsställelse och en helhet av välbehag samtidigt som människor tillsammans utvecklas med tro, hopp och kärlek. Vårdandet är en interaktiv process mellan vårdare och patienter som har en stor inverkan till den professionella vänskapen mellan dessa två. Vårdandet liknar människors naturliga mönster och kännetecknas av närhet och skapar goda förutsättningar för en vårdrelation. Det sägs finnas ett behov av att vara vårdad innan det går att vårda andra för att förstå egna förutsättningar och behov. Vårdandet inkluderar båda parterna i vården, både vårdaren och patienter. De vandrar tillsammans i vårdprocessen och vårdaren ansvarar för att göra patienter delaktiga i vårdandet. Det handlar om att dela på vårdandet, där patienter får dela på kunskapen, kommunikationen och de utmaningar som vårdandet stöter på (Eriksson, 2015a).
2.7.2 Att skapa en vårdrelation
Patienters behov ska gå i första hand, då sjuksköterskors centrala uppgift är att hjälpa patienter. Vårdandet är en process som pågår i ett samspel mellan patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskors uppgift är bland annat att ge stöd och tillfredsställa patienter. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor utgör grunden för hela
vårdprocessen och bör vara ömsesidig. Det handlar om att ge och ta för patienter, något som inte alltid är självklart, det innebär att patienter behöver blottas för att ta emot vård.
Sjuksköterskor måste ta hänsyn till att patienter är olika och kommer öppna upp sig olika för sjuksköterskor. Relationen grundas i att stödja patienters hälsoprocesser, där sjuksköterskors roll är professionell och erhåller en god etik. Oavsett intensiteten eller djup på vårdrelationen så är det viktigt med en trygg relation som underlättar mötet mellan sjuksköterskor och patienter samtidigt som det stödjer hela vårdprocessen. Grunden ligger i caritas, som kan tolkas som vårdandets kärna. Vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter har som mål att skapa en kraft hos patienter att bli delaktig i den interaktiva vårdprocessen. Den interaktiva vårdprocessen menar på att patienter försöker bemästra situationen i tillvaron för att se resurser och möjligheter i det aktuella tillståndet (Eriksson, 2014).
Sjuksköterskor kan underlätta vårdprocessen genom att vandra med patienter som lider, genom att trösta eller visa medkänsla till patienter. Medlidande är ett begrepp som har stor betydelse för patienter i lidandet. Att någon ser, hör och förstår patienters situation kommer underlätta vårdprocessen. Sjuksköterskor bör ha förmågan att känna ett medlidande för patienter för att visa både barmhärtighet och kärlek för patienters lidande. Det finns en grundattityd i samhället att inte visas sårbar, där ens lidande förnekas för att inte bli misstrodd eller dömd av omgivningen. När sjuksköterskor visar medlidande för den som lider så skapas en ömsesidig vårdrelation. Lidandet är en kamp som ingen bör genomlida ensam, det är en kamp som tillsammans med någon eller några andra gör en starkare. När
patienter går vilse i lidandet så är det viktigt med någon som leder patienter till att fortsätta vårdprocessen med en ny tro och ett nytt hopp. Sjuksköterskor erhåller en kunskap som både är medicinskt om vad som sker i patienters ohälsa och kunskap om hur sjuksköterskor vandrar med den som lider. När patienter tappar kontrollen över kroppen så finns
sjuksköterskor och annan vårdpersonal där med kompetens för att underlätta för patienters vårdprocess (Eriksson, 2015b).
2.8 Problemformulering
Under VFU får sjuksköterskestudenter visa sin förmåga i de teoretiska och praktiska färdigheterna i processen till att bli legitimerade sjuksköterskor. Konsten att vårda är en balans som inte kan läras ut utan den grundas i ett humanistiskt förhållningssätt där en ständig reflektion behövs för att öka förståelsen för patienters behov. Det kan uppstå hinder under VFU där sjuksköterskestudenter möter och vårdar patienter utifrån olika behov och vårdkontex där de behöver omvandla teori till praktisk kunskap. Sjuksköterskestudenter kan riskera patientsäkerheten då de är under en inlärningsprocess och har inte färdigutvecklade kunskaper och förmågor som sjuksköterskor. Den teoretiska kunskapen ska bekräftas under VFU samtidigt som lagar och riktlinjer ska följas, vilket kan vara en utmaning.
Vårdrelationen förutsätter en kompetens som sjuksköterskestudenter inte bemästrat om lidande och ohälsa och kan därmed skapa en bristfällig vårdprocess. Därför är det viktigt att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter att vårda patienter i VFU utan
färdigutvecklade kunskaper i teori och praktik. Det kan bidra till en utveckling av
sjuksköterskeprogrammet då representanter för utbildning och handledande sjuksköterskor blir medvetna om sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter i VFU.
3
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under verksamhetsförlagd utbildning.
4
METOD
I detta examensarbete används en kvalitativ metod för att skapa en bättre förståelse om människors erfarenheter och upplevelser vilket gör det lämpligt att använda litteraturstudie enligt Evans (2002). Detta examensarbete använder kvalitativa artiklar som är bearbetat material och vårdvetenskapliga där intervjuer och berättelser används Friberg (2017a) för att
besvara arbetets syfte som är sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under VFU. Evans (2002) fyra steg innefattar datainsamling och urval, identifiera
nyckelfynd, urskilja teman samt subteman och beskrivning av fenomen. Arbetet är utformat som en beskrivande syntes enligt Evans (2002) som är en vald metod för att undvika
omtolkningar och sammanfatta det resultat som redan finns.
4.1 Datainsamling och urval
Det första steget i en litteraturstudie innefattar sökning efter relevanta artiklar som är utformat efter de inklusionskriterier och exklusionskriterier som är relevanta utifrån det valda syftet (Evans, 2002). Utgångspunkten för att finna relevanta artiklar till syftet var genom Mälardalens högskolebibliotek som har databaser, där var det Cinahl Plus databas och PubMed databas som användes genom hela arbetet. Cinahl Plus innehåller material inom omvårdnad och vårdvetenskap där det finns avhandlingar, artiklar och böcker samt tidskrifter med inriktning vårdvetenskap. PubMed innehåller istället material inom de biomedicinska områden där omvårdnad inkluderas. Dessa två databaser är relevanta för detta examensarbete då de inriktas på vårdvetenskap och omvårdnad (Karlsson, 2017). I detta examensarbete används sökorden nursing students, students perspectives, nursing students, students experience, patient, qualitative study, self reflection, nursing student*, perspective*, qualitative, perspective, experience och interview som är relevanta sökord för arbetets syfte (se Bilaga A). De sökord som användes var kombinationer och olika böjningar som användes med hjälp utav trunkering som sökstrategi vilket används med symbolen *. Symbolen betyder att exempelvis ordet experience* ger en bredare sökning i databaserna, exempelvis experience, experiences, experienced. Frassökning är också en sökstrategi för att få olika ord sammanhängande i databasen som används med citattecken i början och i slutet av orden, som exempelvis “nurse* experience*” (Karlsson, 2017). Sökorden kombinerades med avsikt att få de mest relevanta träffar som eftersträvade mindre än 100 träffar för att granska en hanterbar mängd vårdvetenskapliga artiklar. För att uppnå högre kvalité av studier krävdes det att de följde IMRAD-strukturen, som innefattar att artikeln har en tydlig inledning, metodavsnitt, resultat och diskussion som är en viktig del i vetenskapliga artiklar. Avgränsningen Peer-reviewed innebär att artiklarna har granskats innan publicering av forskare inom samma ämnesområde och godkänts vilket betyder att artiklarna är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Avgränsningen tillämpades i Cinahl Plus men inte i PubMed där Peer-reviewed inte fanns som en avgränsning i sökandet, utan Peer-reviewed tillämpades genom att söka om tidskriften fanns på Ulrichsweb, då var det en säkerhet att garantera att tidskriften var vetenskaplig granskad (Östlundh, 2017). Inklusionskriterier för
examensarbetet var att artiklarna ska vara vårdvetenskapliga, skrivna på engelska, vara Peer-reviewed, publicerade mellan åren 2011–2021 och utgå ifrån sjuksköterskestudenters
perspektiv. De valda exklusionskriterier var de artiklar som handlade om
sjuksköterskestudenter i specialistutbildningar och artiklar med fler ansatser, det vill säga en mix av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna har granskats utifrån ett
poängsystem med 14 frågor (se Bilaga B) som utgår från Fribergs (2017) modifierade frågor som besvaras med antingen ja eller nej som sedan poängsätter en artikel från noll till 14
poäng. Artiklarna som fick nio poäng eller högre ansågs ha hög kvalité och användes i examensarbetet. Det var totalt 14 artiklar som uppfyllde kvalitetsgranskningen och dessa beskrivs ingående i Bilaga C.
4.2 Genomförande och analys
Steg två enligt Evans (2002) innebär att identifiera nyckelfynd vilket skedde när artiklarna lästes igenom noggrant flera gånger och en djupare förståelse samt en insikt skapades av innehållet. Därefter lades de identifierade nyckelfynden som besvarade examensarbetets syfte in i ett enskilt dokument för en kommande analys. I det tredje steget identifierades olika teman efter de likheter och skillnader som framkom i nyckelfynden. Det uppkom
gemensamma fenomen som tillsammans skapades tre teman där dess subteman började identifieras i likheter och skillnader. I det fjärde steget skapades en sammanställning av teman och subteman utifrån synteser av nyckelfynd. Teman och subteman ska stärkas med referenser och exempel från originalartiklarna (Evans, 2002). Utifrån sammanställning och syntes av nyckelfynd framkom två teman och fem subteman. Varje subtema i resultatet
stärktes upp med minst ett citat från originalartiklarna. Citat används för att stärka upp resultatet från varje originalkälla för att styrka synteserna och samtidigt inte skapa utrymme för att förvränga artiklarnas innehåll (Evans, 2002).
Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, tema och subteman
Nyckelfynd Tema Subteman
”… the ideal of treating patients the way they would like their loved ones to be treated” (Bickhoff m.fl., 2016, s.37)
Etablera vårdande relationer
Att vara patienters förespråkare ”… students emphasised the importance of small gestures in care
receiving like a cup of tea, a short talk and clear information about medical investigations” (ter Beest m.fl., 2018, s.1394)
”… compassionate care is about small acts of kindness that hold
significance for patients of relatives” (Hunter m.fl., 2018, s.27)
Att vårda utifrån en helhetssyn ”The students often mention the significance of verbal and
non-verbal communication skills and of the skills to establish
interpersonal relationships to detect and intervene in the person’s needs” (Muñoz -Pino., 2014, s.92)
4.3 Etiska överväganden
Ett forskningsarbete styrs av regler, föreskrifter och normer som talar om vad en god vetenskap är. Forskaren ansvarar självständigt över god kvalité och moralisk acceptans i forskningen (Codex, 2021). Grunden i ett vetenskapligt arbete är hederlighet och ärlighet tillsammans med etiska överväganden som sker genom att inte avsiktligt förfalska, förvränga eller plagiera forskningsarbeten och ta hänsyn tillämpas till regler och riktlinjer för forskning (Codex, 2021; Kjellström & Sandman, 2017). Examensarbetet använder artiklar som är bearbetat material och därför har det skett en minimal omtolkning då arbetet är en
litteraturstudie med en beskrivande syntes (Evans, 2002). Referenshantering är utformad enligt APA-Style 7 för att undvika oredligheter och särskilja forskarens arbete och inte riskera plagiat. Riktlinjerna säger att plagiat är oacceptabelt och kan leda till avstängning och därför ska aldrig arbeten plagiera andras arbeten och källor ska aldrig undanhållas (Mälardalens Högskola, 2020).
5
RESULTAT
För att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under VFU identifierades två teman: Etablera vårdande relationer och Processen till
sjuksköterskeprofessionen. I Tabell 2 presenteras en översikt av teman och subteman som
ingår i resultatet.
Tabell 2: En översikt av resultatets teman och subteman
Teman Subteman
Etablera vårdande relationer
Att vara patienters förespråkare Att vårda utifrån en helhetssyn
Processen till sjuksköterskeprofessionen
Att vara osäker i vårdandet Att överbrygga teori och praktik Att bli handledd av sjuksköterskor
5.1 Etablera vårdande relationer
I avsnittet presenteras följande subteman: Att vara patienters förespråkare och Att vårda
utifrån en helhetssyn.
5.1.1 Att vara patienters förespråkare
Under VFU:n ökade sjuksköterskestudenters förståelse av patienters perspektiv, den ökade förståelsen av patienters underläge fick sjuksköterskestudenter att inta rollen som patienters förespråkare. Sjuksköterskestudenter kom till insikt om att den fysiska miljön skapade olika förutsättningar för vårdandet samt att handlingar i vårdandet kunde riskera
patientsäkerheten (Bickhoff m.fl., 2016; Hunter, 2018; ter Beest m.fl., 2018; Vaismoradi m.fl., 2011). I ett tidigt skede hade sjuksköterskestudenter förstått att de hade utvecklat förmågor för att samtala med patienter och blivit bekväma med det. Sjuksköterskestudenter påstod att om de hade spenderat mer tid med patienter hade förmågan att bygga en vårdande relation ökat (Hunter, 2018; Muñoz-Pinov, 2014; ter Beest m.fl., 2018). Den ökade
förståelsen om patienters underläge gjorde att det skapades en insikt hos
sjuksköterskestudenter över det ansvar de hade och de ville därför skydda patienter. Sjuksköterskestudenter identifierade sig som patientförespråkare när det uppstod oetiska och omoraliska handlingar i vårdandet av annan vårdpersonal (Bickhoff m.fl., 2016;
Vaismoradi m.fl., 2011). I följande citat beskrivs detnär sjuksköterskestudenter intog rollen som patientförespråkare när oetiska och omoraliska vårdhandlingar uppstod mot patienter: ”The participants strongly identified with their role as patient advocates and this was a cited as a compelling motivation for intervening when witnessing poor practice” (Bickhoff m.fl., 2016, s.37). Sjuksköterskestudenter såg vikten av den vårdande relationen för att skydda patienters rättigheter och självbestämmande och kände ett ansvar att skapa goda
förutsättningar för patienters välbefinnande (Vaismoradi m.fl., 2011). I följande citat beskrivs det när sjuksköterskestudenter tänkte på patientsäkerheten och hur de praktiska momenten påverkar hälsan:
Several students emphasized the necessity of learning how to deliberately,
conscientiously practice in the workplace in ways that would preserve safe care. In terms of learning how to critique their own actions or those of others in a conscientious and constructive manner, it was mentioned that teaching nursing students to think about potential future consequences of their present actions and interventions would decrease the possibility of endangering patient safety (Vaismoradi m.fl., 2011, s.438-439).
Sjuksköterskestudenter fick en ökad medvetenhet om moraliska övertygelser och värderingar vilket gav en ökad självsäkerhet och de kunde till nästa VFU ta mer ansvar om att vara
patientförespråkare (Bickhoff m.fl., 2016; Hunter &, 2018; ter Beest m.fl., 2018). Sjuksköterskestudenter fick erfarenheter om hur viktigt det var att förespråka patienter genom att informera vårdpersonalen då de inte hade tänkt på att det var oetiskt i olika vårdande handlingar (Bickhoff m.fl., 2016; Vaismoradi m.fl., 2011).
5.1.2 Att vårda utifrån en helhetssyn
Sjuksköterskestudenter beskrev att det krävdes ett humanistiskt förhållningssätt för vårdandet av patienter där de såg människor som en helhet och inte som objekt. Patienter skulle inte experimenteras med i ett lärandesyfte, det var viktigare att bevara deras integritet och att visa respekt gentemot dem. Det fanns en strävan efter att bygga relationer och arbeta förebyggande efter vilka patienter som vårdas (Muñoz-Pinov, 2014; Peters m.fl., 2015; ter Beest m.fl., 2016; Vaismoradi m.fl., 2011). Vid mötet med patienter ansåg
sjuksköterskestudenter att ge utrymme vid samtal och kommunikation var något som var betydelsefullt för den vårdande relationen. Sjuksköterskestudenter hade mer tid än den övriga vårdpersonalen och hade möjligheten att se patienter ur ett helhetsperspektiv. Därför hade de möjligheten att lära känna patienter på djupet och möta patienters livsvärld (Hunter, 2018; Mlinar Reljić, 2019; Peters m.fl., 2015). I den vårdande relationen skapades
förutsättningar för en holistisk vård där patienter och sjuksköterskestudenter tillsammans genomförde en helhetsbedömning som förde vårdprocessen framåt. När
sjuksköterskestudenter använde ett holistiskt förhållningssätt såg de patienter som en helhet genom att de uppmärksammade förebyggande åtgärder och anpassade vården efter
patienters livsstil för att uppnå bästa möjliga vårdresultat (Peters m.fl., 2015).
När patienter hamnade i en maktlös situation förstod sjuksköterskestudenter sitt ansvar för att tillvarata ett humanistiskt förhållningssätt samt de etiska principerna och lagar som legitimerade sjuksköterskor följer (Bickhoff m.fl., 2016; Vaismoradi m.fl., 2011). När sjuksköterskestudenter samtalade med patienter fick de insikt om egna uppfattningar som handlade om de emotionella, andliga och sociala dimensioner som ansågs vara ett stöd för att ge en meningsfull vård (Hunter, 2018; Muñoz-Pinov, 2014; Vaismoradi m.fl., 2011). I
följande citat beskrivs det som var viktigt med att tillämpa ett humanistiskt förhållningssätt: ”Particularly for study participants, the adoption of a humanistic approach included learning within their programme how to respect and defend patients rights” (Vaismoradi m.fl., 2011, s.440). Sjuksköterskestudenter identifierade ett behov av att ge patienter kärlek och
värdighet i samband med omvårdnad då det blev bortprioriterat i många situationer med teknik i vårdandet, vilket bidrog till mindre tid för ett humanistiskt förhållningssätt med patienter (Muñoz-Pinov, 2014).
5.2 Processen till sjuksköterskeprofessionen
I avsnittet presenteras följande subteman: Att vara osäker i vårdandet, Att överbrygga teori
och praktik och Att bli vägledd av handledande sjuksköterskor.
5.2.1 Att vara osäker i vårdandet
Det fanns en osäkerhet bland sjuksköterskestudenter när de vårdade patienter, då de var unika och reagerade olika. Situationen för vårdandet kunde drastiskt ändras när patienter exempelvis hade andra symtom eller diagnoser som påverkade hur vårdandet skulle ske och att patienter var mer än sina diagnoser (Harris & Stamp, 2016; Vaismoradi m.fl., 2011). Det
beskrevs att olika medicinska tillstånd utspelades olika: “They spoke of finding a mismatch between the patients’ medical appearance they worried about and their actual appearance” (Harris & Stamp, 2016, s.160). Sjuksköterskestudenter blev osäkra över vårdandet när de tänkte på eventuella konsekvenser som riskerade patienters hälsa (Harris & Stamp, 2016; Vaismoradi m.fl., 2011). Inför att vårda patienter upplevde vissa sjuksköterskestudenter en ångest vilket påverkade vårdandet negativt. När patienters hälsa äventyrades på grund av sjuksköterskestudenters osäkerhet försämrades inlärningsprocessen för
sjuksköterskestudenter och patienters vårdprocess (Bickhoff m.fl., 2016; Harris & Stamp, 2016).
Under VFU:n prövades sjuksköterskestudenters färdigheter genom att möta nya främmande situationer i vårdandet vilket bidrog till en ökad osäkerhet (Papastavrou m.fl., 2014; Sterner m.fl., 2019). Sjuksköterskestudenter behövde ibland stanna upp i vårdandet för att minnas de splittrade kunskaperna från olika tidpunkter i sjuksköterskeprogrammet. Genom reflektion över sjuksköterskestudenters handlingar så upptäckte sjuksköterskestudenter att de inte är lika förberedda som de önskat inför VFU. Det var till en fördel att förstå patienters
sjukdomar, men det gällde också att se den unika patienten bakom sjukdomen (Harris & Stamp, 2016; Sterner m.fl., 2019).
Sjuksköterskestudenter uppgav en självsäkerhet kring några av de vårdtekniska momenten, men när det skulle utföras på patienter så blev sjuksköterskestudenter tveksamma till hur de vårdtekniska momenten bör genomföras. Vissa sjuksköterskestudenter vågade inte vidröra patienter då de blev rädda för att skada, göra fel eller skapa obehag för patienter (Günay & Kılınç, 2018; Mlinar Reljić m.fl., 2019). Det beskrevs att sjuksköterskestudenter tog avstånd från att vårda patienter med diagnoser eller symtom de inte var bekväma med att vårda: “The students did not find their clinical skills sufficient. This, they did not trust themselves as they were afraid of incorrect care of people, they did not want to interact with them” (Günay & Kılınç, 2018 s.83). Sjuksköterskestudenter visste inte hur de skulle hantera problem de stötte på och det skapade en osäkerhet i vårdandet. Exempelvis hade sjuksköterskestudenter läst om vikten av positionsändringar för att förhindra trycksår, men de visste inte hur det skulle implementera kunskaperna i praktiken, då uppkom det en främmande situation i
problemlösandet (Vaismoradi m.fl., 2011). Det skapades en osäkerhet bland
sjuksköterskestudenter som vårdade patienter och beskrevs enligt följande: ”The participants were very aware that their actions, and those of others, had the power to cause psychological and physical harm to patients” (Bickhoff m.fl., 2016, s.37). Vissa teoretiska kunskaper från sjuksköterskeprogrammet blev svåra att förstå i en fysisk situation ute på VFU vilket skapade en osäkerhet för sjuksköterskestudenter (Bickhoff m.fl., 2016; Vaismoradi m.fl., 2011).
Sjuksköterskestudenter förstod att de hade bristande kunskaper inför VFU, trots att de var där för att lära och för att utöka kunskaperna. Erfarenheter är grunden för all kunskap, vilket gjorde att sjuksköterskestudenter ifrågasatte kunskaperna de erhållit utan någon erfarenhet. Inom vissa områden, exempelvis patofysiologin, var de mer förberedda än hur vårdandet bör tillgodoses på ett patientsäkert sätt som tyder på en oförberedelse för att vårda patienter. Sjuksköterskestudenter agerade ofrivilligt oetiskt gentemot patienter när de inte hade tillräckligt med kunskap kring vårdandet (Sterner m.fl., 2019; Vaismoradi m.fl., 2011). Inför VFU:n förbereddes inte sjuksköterskestudenter tillräckligt för att hantera patientsäkerheten
och främmande situationer: “… students felt that instructors spent the majority of classroom hours teaching the pathophysiology of diseases, prognosis and treatment. As a consequence, participants asserted there was insufficient time to discuss nursing cares and patient safety issues” (Vaismoradi m.fl., 2011, s.437). Sjuksköterskestudenter menade att de kunde varit mer förberedda innan de vårdade patienter för att inte äventyra patientsäkerheten. Det verkade inte finnas tillräckligt med förberedelser för hur sjuksköterskestudenter ska tillhandahålla säker vård under VFU:n (Leal m.fl., 2017; Vaismoradi m.fl., 2011).
5.2.2 Att överbrygga teori och praktik
Sjuksköterskestudenter ansåg att de närmade sig sjuksköterskeprofessionen genom att överbrygga teori och praktik i vårdandet av patienter. Under VFU:n bekräftades vikten av att möta och vårda patienter för att bygga på nya erfarenheter. Sjuksköterskestudenter som fick chansen att arbeta självständigt kände i högre grad en autonomi där deras kunskap sattes på prov. När sjuksköterskestudenter interagerade med patienter så fick de undervisa och handleda patienter, vilket gav utrymme för nya lärdomar vid varje vårdmöte (Chan m.fl., 2012; Mlinar Reljić m.fl., 2019; Peters m.fl., 2015; Sterner m.fl., 2019).
De teoretiska kunskaperna sjuksköterskestudenter erhöll inför VFU sattes direkt på prov när de praktiska momenten skedde på patienter istället för övningsdockor där flera
omvårdnadsåtgärder genomfördes samtidigt, vilket blev intensivt (Donley & Norman, 2018; Leal m.fl., 2017; Mlinar Rejlic m.fl., 2019). Tidigare kunskaper betraktades som meningsfulla i den rätta kontexten under VFU där det teoretiska och praktiska integrerades. Det räckte inte att bara ha teoretisk kunskap, det gällde också att veta när och hur det används och prioriteras i ett sammanhang (Donley & Norman, 2018; Chan m.fl., 2011). Det beskrevs hur den teoretiska kunskapen inte var fulländad utan att den utövats under praktiska moment: ”It is apparent that the theoretical input can never truly resemble the real situation, and that full comprehension of nursing principles does not ensure their application to practice” (Chan m.fl., 2011, s.1044). Det uppkom situationer som sjuksköterskestudenter inte läst om tidigare vilket uppfattades som viktiga inlärningstillfällen (Mlinar Rejlic m.fl., 2019).
Att möta kliniska situationer under VFU:n var viktigt för sjuksköterskestudenter då de fick bekräftelse och en mening på den teoretiska kunskapen som de besitter från det teoretiska av sjuksköterskeprogrammet. Den teoretiska kunskapen från sjuksköterskeprogrammet var mer omfattande att förstå i verkliga scenarion under VFU:n (Chan m.fl., 2012; Günay & Kılınç, 2018; Harris & Stamp, 2016; Sterner m.fl., 2019; ter Beest m.fl., 2018).
Sjuksköterskestudenter menade att den kliniska miljön under VFU hade en betydande roll för integrationen av teori och praktik för inlärningsprocessen (Chan m.fl., 2011; Donley & Norman., 2018; Leal m.fl., 2017; Mlinar Rejlic m.fl., 2019). Sjuksköterskestudenters strävan efter meningsfulla kontexter i vårdandet beskrevs på följande sätt: ”Students’ perception of relevance to the clinical situation is important to create a contextual understanding that is meaningful to their learning. Students will in turn perceive that they have learnt the theory, which may then be translated into practice” (Chan m.fl., 2012, s.1041). Under varje vårdmöte fick sjuksköterskestudenter utnyttja de kunskaper de erhöll från sjuksköterskeprogrammet
och under vårdmötet blev dessa kunskaper meningsfulla (Chan m.fl., 2012; Günay & Kılınç, 2018).
Sjuksköterskestudenter utvecklades mer under VFU än i de teoretiska kurserna. När sjuksköterskestudenter skapade erfarenheter genom att vårda patienter så underlättades övriga studier då de fått en djupare förståelse om vårdandet (Leal m.fl., 2017; Mlinar Reljic m.fl., 2019; Chan m.fl., 2012). Det beskrevs hur sjuksköterskestudenter fick en ökad förståelse genom att integrera teori och praktik: ”In some situations, students gained new knowledge or learned that they could confirm in the clinical environment what they had learned earlier in theory” (Mlinar Reljic m.fl., 2019, s.64). Sjuksköterskestudenter arbetade efter devisen att övning ger färdighet och de märkte en utveckling i rätt riktning genom att ha VFU. Vårdandet av verkliga patienter gav mer kunskap och förståelse än vad vårdandet av övningsdockor under utbildningen gjorde där patienters olikheter och behov
uppmärksammades (Leal m.fl., 2017; Mlinar Rejlic m.fl., 2019).
5.2.3 Att bli vägledd av handledande sjuksköterskor
Sjuksköterskestudenter såg svårigheter i att vårda patienter på egen hand, de föredrog stöd från de handledande sjuksköterskor men att de ville överlämna patienter helt till
handledande sjuksköterskor. Det var svårt för sjuksköterskestudenter att veta vilken sorts vård som ska ges och hur den bör tillämpas på patienter och detta kan skapa en stress för dessa sjuksköterskestudenter (Günay & Kılınç, 2018; Papastavrou m.fl., 2014; Sterner m.fl., 2019;). Sjuksköterskestudenter ville inte att patienter skulle bli nervösa av att de hade med handledande sjuksköterskor, då det kunde ge ett intryck av att sjuksköterskestudenter inte kunde de vårdtekniska momenten (Günay & Kılınç, 2018; Sterner m.fl.,2019).
Erfarenhetsinlärning skedde hela tiden under VFU, genom att sjuksköterskestudenter
skapade egna erfarenheter, men också genom att få ta del av de handledande sjuksköterskors berättelser om deras erfarenheter. Handledande sjuksköterskor erhöll erfarenheter från flera tidigare arbetsplatser eller avdelningar vilket gjorde att de erhöll bredare kunskaper som deras sjuksköterskestudenter fick ta del av (Chan m.fl., 2011; Peters m.fl., 2015; Sterner m.fl., 2019). Genom att sjuksköterskestudenter noterade hur kompetenta och skickliga
handledande sjuksköterskor var så förstod sjuksköterskestudenter att de erfarenheter de fick under VFU skulle vara till stor nytta. Erfarenheten från handledande sjuksköterskor var en faktor som bidrog till ny kunskap och förståelse för sjuksköterskestudenter och skapade en bättre handledning (Leal m.fl., 2017; Muñoz-Pinov, 2014; Peters m.fl., 2015). De
handledande sjuksköterskor agerade på olika sätt efter de erfarenheter som format de och detta fick sjuksköterskestudenter ta del av och skapa egna uppfattningar om (Peters m.fl., 2015). Sjuksköterskestudenter beskrev en erfarenhetsinlärning när de fick bevittna de handledande sjuksköterskor vårda patienter:
Participants noted that in order for the nurses to work autonomously in community settings, they required broad expertise. They reported witnessing such expertise in the everyday clinical practice of their supervising nurses and described additional benefits and opportunities for experiential learning due to their vast experience (Peters m.fl., 2015, s.178).
De faktorer som sjuksköterskestudenter ansåg vara gynnande för lärandet i praktiken var effektiva återkopplingar med de handledande sjuksköterskor och med den undervisande läraren i skolan. Det gällde också att det fanns tillräckligt med personal i teamet som var drivna, dedikerade och hade bred kompetens, samt att sjuksköterskestudenter fick delta i ett team (Donley & Norman., 2018; Günay & Kılınç, 2018; Peters m.fl., 2015). Något som stärkte den handledande relationen var när sjuksköterskestudenter agerade som patientförespråkare och stod upp för vad som var viktigt för patienter. De handledande sjuksköterskor menade att de var bra att stå upp för vad som är viktigt (Bickhoff & Sinclair, 2016; Vaismoradi m.fl., 2011). De handledande sjuksköterskor hade en vilja att lära dessa sjuksköterskestudenter och därför hjälpte de att interagera de teoretiska kunskaperna till praktiska moment (Donley & Norman, 2018; Peters m.fl., 2015).
Det uppkom situationer där sjuksköterskestudenter behövde ta ett steg tillbaka eftersom handledande sjuksköterskor behövde bara fokusera på patienter i vårdandet (Papastavrou m.fl., 2014; Sterner m.fl., 2019). Under akuta situationer fanns det ibland ingen tid för handledning och sjuksköterskestudenter kunde inte få utöva kunskaperna på patienter (Sterner m.fl., 2019). Det beskrevs hur sjuksköterskestudenter fick hantera svårigheter under handledning när de ville ingå i vårdandet av patienter under akuta situationer som följande:
During education it was desirable that supervisors approached the learning situation from a student perspective and invited the students to participate when acute situations arose. Simultaneously, being involved in an acute situation could be difficult since it could mean that the supervisor had to stop supervising and start caring for the patient without involving the student (Sterner m.fl., 2019, s.137).
Den kunskap sjuksköterskestudenter erhöll inför VFU stämmer inte varje gång överens med hur de handledande sjuksköterskor vårdade. Några sjuksköterskestudenter började tvivla på de teoretiska och praktiska kunskaper de erhöll från sjuksköterskeprogrammet eller
ifrågasatte hur de handledande sjuksköterskor vårdade patienter. Det verkade som att vissa sjuksköterskestudenter och handledande sjuksköterskor erhöll olika kunskaper vilket gjorde att de hade olika syn på situationerna och ville hantera dem olika, till det sämre (Bickhoff m.fl., 2016; Papastavrou m.fl., 2014). Den kunskap som de äldre och mer erfarna
handledande sjuksköterskor hade erhållit var mindre respektfull mot patienter än den
kunskap som sjuksköterskestudenter och de yngre och mindre erfarna sjuksköterskor erhållit (Papastavrou m.fl., 2014). Sjuksköterskestudenter beskrev att yngre sjuksköterskor visade mer respekt för patienter än äldre sjuksköterskor: “Nursing students suggested that younger nurses tend to respect patient’s dignity more often than older ones” (Papastravrou m.fl., 2014, s.98). Sjuksköterskestudenter ifrågasatte om de själva inte hade tillräckligt med kunskap eller om erfarna sjuksköterskor erhållit en mindre humanistisk och omodern kunskap gentemot vårdandet av patienter (Papastavrou m.fl., 2014).
6
DISKUSSION
Syftet i detta examensarbete var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under VFU. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot tidigare forskning, vårdvetenskapligt perspektiv och övrigt material från bakgrunden. I
metoddiskussionen diskuteras svagheter och styrkor som avslutas med en etikdiskussion.
6.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att den vårdande relationen grundades i att se helheten hos patienter, samt att samtala var en viktig komponent för patienters välbefinnande.
Sjuksköterskestudenter skapade en förståelse kring att vara i patientrollen, det vill säga i ett underläge, samt vad som uppskattades av patienter i den vårdande relationen. De små
sakerna var betydelsefulla för patienter, som att ge utrymme i den vårdande relationen. Detta beskrivs i tidigare forskning som den vårdande relationen vilket stärks av den verbala och icke-verbala kommunikation (Doran m.fl., 2019; Vega & Hayes, 2019). När empati används i vårdandet skapas nya förutsättningar för den vårdande relationen där patientens problem och behov respekteras i vårdprocessen (Doran m.fl., 2019; van Dijke m.fl., 2019). I det vårdvetenskapliga perspektivet beskrivs det att genom att vandra med patienter visas en förståelse och respekt för de unika patienter i vårdprocessen där den caritativa vårdteorin utgår från ett helhetsperspektiv i vårdandet. Det inkluderar patienters kropp, själ och ande som sjuksköterskor ständigt behöver respektera i den vårdande relationen (Eriksson, 2015b).
Det framkom i resultatet att sjuksköterskestudenter hade ett behov av att förespråka patienter när det uppstod oetiska vårdhandlingar av vårdpersonal. Sjuksköterskestudenter tog ett ansvar att inta ett humanistiskt förhållningssätt eftersom patienter var i ett underläge under vårdandet och var ett viktigt förhållningssätt för den vårdande relationen. Tekniken i vårdandet började ta över det kärleksfulla omhändertagandet, vilket gav mindre tid för att kunna etablera vårdande relationer. Sjuksköterskestudenter såg vikten av att möta och respektera människor som en helhet och inte som ett objekt för att riskera patientsäkerheten. Det som sjuksköterskestudenter uppmärksammade var vikten av att ge patienter tid för samtal och kommunikation. Detta överensstämmer med patientsäkerhetslagen som är en lag för att minimera risker för patientsäkerheten och syftar till att stärka patienters roll (SFS 2010:659). Ett humanistiskt perspektiv grundas i att respektera patienter samt att ha en god inställning till vårdandet (Doran m.fl., 2019; Vega & Hayes, 2019). Att vårda ur ett
humanistiskt förhållningssätt överensstämmer också med det vårdvetenskapliga perspektivet, där den caritativa teorin utgår från ett humanistiskt förhållningssätt. Humanistiskt förhållningssätt är ett naturligt och professionellt förhållningssätt för sjuksköterskor och det innebär att respektera patienters olikheter. Detta är grunden i den vårdande relationen och behövs för att stödja patienters hälsoprocess. Genom att se och möta patienters lidande vid exempelvis oetiska vårdhandlingar underlättar vårdprocessen och barmhärtighet visas. Det naturliga vårdande börjar alltmer få mindre plats eftersom tekniken i vården börjar ta stor roll i vårdandet och fokus på patienter blir mer ytliga (Eriksson, 2014;
Eriksson 2015b). Genom att möta patienter ur ett humanistiskt förhållningssätt bidrar det till att möta patienters livsvärld. En förutsättning att möta patienters livsvärld är att besitta kunskap och förmåga genom att kommunicera med patienter. Detta överensstämmer med bakgrunden där patienter hamnar i en främmande miljö och överlåter ansvar till
vårdpersonal. Det är viktigt att möta patienters livsvärld för att inte vårda oetiskt (Ekebergh, 2015). Utifrån egna reflektioner visar detta på att den vårdande relationen är en viktig beståndsdel i vårdprocessen. Genom att se helheten hos patienter stärks den vårdande relationen och främjar patienters välbefinnande. Tekniska lösningar ska vara ett hjälpmedel i vårdandet och det gäller att fortsätta se patienters behov och problem och inte förlita allt på tekniken.
Det framkom i resultatet att sjuksköterskestudenter var avståndstagande i vissa vårdtillfällen med patienter där det fanns risk att skada eller skapa obehag för patienter. Det uppstod en osäkerhet när sjuksköterskestudenter kunde riskera patientsäkerheten av den orsaken att allvarliga konsekvenser kunde uppstå i vårdandet. Detta överensstämmer med det
vårdvetenskapliga perspektivet där det framkommer att den vårdande relationen är ömsesidig och att patienter och sjuksköterskor vandrar tillsammans. Det skapas en trygg relation som är ett ständigt samspel genom hela vårdprocessen som inkluderar båda parter. Vårdandet är en kraft som utgår från kärleken, det handlar om att ansa, leka och lära för patienter. Detta bidrar till att hjälpa patienter för att hitta den inre kraften för att återfå livsviljan (Eriksson, 2014; Eriksson 2015a). I tidigare forskning framkommer det att
vårdandets konst utvecklas under VFU där sjuksköterskestudenter ständigt utmanas i mötet med unika patienter för att finna balansen i vårdandet. Att finna balansen i vårdandet kan inte läras ut, det är något sjuksköterskestudenter får öva på med de praktiska och teoretiska färdigheter de erhåller med ett humanistiskt förhållningssätt (Doran m.fl., 2019; Vega & Hayes, 2019). Utifrån detta är en reflektion att den vårdande relationen riskeras av att sjuksköterskestudenter tar ett avstånd som gör att sjuksköterskestudenter och patienter inte interagerar. Ett humanistiskt förhållningssätt ska ständigt beaktas och en osäkerhet hos sjuksköterskestudenter kan förhindra tilliten patienter har gentemot sjuksköterskestudenter. Resultatet visade att under VFU fick sjuksköterskestudenter utöva teoretiska och praktiska kunskaper om vårdandet. När de skulle vårda patienter så uppstod det en förvirring då vissa sjuksköterskestudenter inte hade vårderfarenhet sedan tidigare och att patienter hade olika behov. Efter att sjuksköterskestudenter hade vårdat patienter stannade de upp och
reflekterade över vårdandet och hur de hanterade det. Detta överensstämmer med den tidigare forskningen då VFU möjliggör att sjuksköterskestudenter får interagera med patienter och försöka hitta balansen i att vårda och se patienter från ett
sjuksköterskeperspektiv. Reflektion är en viktig beståndsdel för att sätta igång en
tankeprocess hos sjuksköterskestudenter som bidrar till utökad kunskap (Doran m.fl., 2019; Tashiro m.fl., 2012). Sjuksköterskestudenters inlärning kan bli överväldigande när teoretiska och praktiska moment ska interagera med patienters olika behov, detta kan kännas vemodigt samtidigt som nya kunskaper skapas (Soler m.fl., 2021; Vega & Hayes, 2019). Utifrån detta kan en slutsats vara att reflektion blir ett viktigt hjälpmedel som bidrar till en utveckling för sjuksköterskestudenter som för dem framåt i deras lärandeprocess.
I resultatet framkom det att sjuksköterskestudenter skapade erfarenheter i att bemöta patienter som en helhet och därmed utvecklade en djupare förståelse av vårdandet. Det uppkom ett intensivt lärande under VFU:n. Detta överensstämmer med den tidigare
forskningen då VFU är en förberedelse för den kommande sjuksköterskeprofessionen där det blir en erfarenhetsinlärning. Det är ett ständigt lärande som förbereder
sjuksköterskestudenter att möta patienter eftersom patienter är en integrering av
sjuksköterskeprogrammet (Mukumbang & Adejumo 2013; Tashiro m.fl., 2012). Patienter ska bemötas och vårdas som en helhet för att skapa bästa möjliga förutsättningar i vårdprocessen (Arman, 2015; Cusson m.fl., 2020). Utifrån egna reflektioner är det lärorikt att möta
patienter under VFU och skapa egna erfarenheter. Det är en lärorik process då sjuksköterskeyrket innebär att möta och vårda patienter dagligen.
Resultatet visade att sjuksköterskestudenter interagerade teori med praktik under VFU. De teoretiska färdigheterna användes för att skapa nya kunskaper som blev meningsfulla i ett sammanhang med patienter. Sjuksköterskestudenter utvecklade förmågan att förstå, prioritera och anpassa de teoretiska kunskaperna under praktiska moment. I tidigare
forskning beskrivs det att överbrygga teori och praktik skapar ny förståelse för hur och varför vårdandet hanteras som det gör gentemot patienter. Sjuksköterskestudenter närmar
sjuksköterskeprofessionen under VFU där de teoretiska och praktiska kunskaperna från sjuksköterskeprogrammet utgår från ett humanistiskt förhållningssätt där dessa
beståndsdelar samspelar (Doran m.fl., 2019; Mukumbang & Adejumo, 2013; Tashiro m.fl., 2012). Detta kan tolkas som en viktig del av sjuksköterskeprogrammet för att förstå de olika beståndsdelar i både de teoretiska och praktiska färdigheter sjuksköterskestudenter utvecklar under VFU.
I resultatet framkom det att handledning av sjuksköterskor var en viktig komponent för sjuksköterskestudenters lärande av vårdandet för patienter. Sjuksköterskestudenter menade att de var otrygga utan handledande sjuksköterskor i de vårdtekniska momenten ifall de skulle riskera patientsäkerheten. I några akuta situationer fick sjuksköterskestudenter ta avstånd från handledning då det inte fanns utrymme för handledning. Handledande
sjuksköterskor erhöll en bred kompetens och mycket erfarenhet av vårdande vilket var något som sjuksköterskestudenter tog lärdom av. Detta överensstämmer med tidigare forskning eftersom de handledande sjuksköterskor ansvarar över sjuksköterskestudenters
inlärningsprocess under VFU. De handledande sjuksköterskor ansvarar även för
patientsäkerheten medan sjuksköterskestudenter vårdar patienter (Searl-Reid & Happell, 2011; Tuomikoski & Kääriäinen, 2016). Av egna reflektioner verkar det som att resultatet avviker från bakgrunden som är att sjuksköterskestudenter inte får möjlighet att utöva de kunskaper de besitter under akuta situationer vilket inte bidrar till ett lärande i liknande situationer framöver.
Det framkom i resultatet att några sjuksköterskestudenter ansåg att vissa av de handledande sjuksköterskor inte vårdade patienter ur ett humanistiskt förhållningssätt som gjorde att sjuksköterskestudenter började ifrågasätta handledningen. Det uppkom situationer där de handledande sjuksköterskor inte gav tillräckligt med stöd till sjuksköterskestudenter under handledningen av vårdandet. I sådana situationer bidrog det till att sjuksköterskestudenter började ifrågasätta deras egna kunskaper i förhållande till vårdandet.
