Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT ÅTERHÄMTA SIG EFTER
CANCERSJUKDOM
En litteraturstudie om återhämtning ur ett patientperspektiv
CAMAR ABDULLE
NAZI SANOBARI
Huvudområde: Vårdvetenskap
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Cancersjukdomar blir mer vanliga vilket betyder att fler patienter genomgår
svåra behandlingar som påverkar deras vardag. Patienterna behöver mycket stöd, både från sjuksköterskor och anhöriga, för att kunna återhämta sig. Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva patienters erfarenheter kring återhämtning efter cancersjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har använts för att uppfylla syftet där elva vårdvetenskapliga artik-lar har granskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att patienters återhämtning till stor del påverkades av sjuksköterskors ansvar i en rad områden. De främsta rollerna som sjuksköterskorna behövde inta var att arbeta personcentrerat kring patienten i att på ett flexi-belt och sanningsenligt sätt delge information, inkludera anhöriga samt ge verktyg och moti-vation till patientens eftervård. Slutsats: examensarbetet konkluderar att det är av stor bety-delse att sjuksköterskor införskaffar en djup förståelse för patienters behov och begräns-ningar för att kunna ta hand om dem på bästa sätt.
ABSTRACT
Background: Cancer diseases are becoming more common, which means more patients
un-dergo difficult treatments that affect their everyday lives. Patients need a lot of support, both from nurses and relatives, to be able to recover. Aim: The purpose of this work was to de-scribe patients' experiences of recovery after cancer disease. Method: A qualitative literature study has been used to fulfill the purpose where eleven health science articles have been re-viewed and analyzed. Results: The results showed that patients 'recovery was largely influ-enced by nurses' responsibilities in a number of areas. The foremost roles that nurses needed to take were to work person-centered around the patient in a flexible and truthful way of sharing information, including relatives and providing tools and motivation for the patient's aftercare. Conclusion: The study concludes that it is of great importance that nurses acquire a deep understanding of patients' needs and limitations in order to be able to care for them in the best possible way.
INNEHÅLL
1
INLEDNING ... 1
2
BAKGRUND ... 1
2.1.1
Cancer samt återhämtning ... 1
2.2
Hälsofrämjande arbete ... 3
2.3
Lagar och styrdokument ... 3
2.4
Tidigare forskning ... 4
2.4.1
Sjuksköterskans roll för patienters återhämtning ... 4
2.4.2
Anhörigas roll inom vården ... 5
2.4.3
Telefonsupport och e-hälsa ... 5
2.5
Vårdvetenskapligt perspektiv ... 6
2.5.1
Lidande ... 7
2.5.2
Vårdrelation ... 7
2.6
Problemformulering ... 8
3
SYFTE ... 8
4
METOD ... 8
4.1
Datainsamling och urval ... 9
4.2
Analys ... 9
4.3
Etiska överväganden ... 11
5
RESULTAT ... 11
5.1
Att få olika former av stöd för återhämtning ... 12
5.1.1
Fysisk återhämtning ... 12
5.1.2
Psykisk återhämtning ... 13
5.1.3
Stöd i form av information ... 14
5.2
Att ha bra samarbete med sjuksköterskor vid återhämtning ... 15
5.2.1
God relation ... 16
5.2.2
Engagemang och hjälp med motivation ... 16
6
DISKUSSION ... 17
6.1 Resultatdiskussion ... 17
6.3 Etikdiskussion ... 21
7
SLUTSATS ... 21
8
FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 22
REFERENSER ... 23
BILAGA A SÖKMATRIS BILAGA B ARTIKELMATRIS
1 INLEDNING
Detta examensarbete berör patienters återhämtning från det att cancerbehandling avslutas och i vidare kontakt med sjukvård. En cancersjukdom drabbar ofta både patienters fysiska och psykiska hälsa men kan även ses som en anhörigsjukdom. Cancersjukdom och dess be-handlingsmetoder kan också ge svåra symptom som exempelvis trötthet, illamående, aptit-leda eller håravfall. Många patienter och anhöriga hamnar i en kris efter cancerbeskedet vil-ket kan leda till psykisk ohälsa. Att exempelvis tappa håret kan kraftigt skada den egna själv-uppfattningen. Det är viktigt att patienter bemöts på ett bra sätt av sjuksköterskor då det kan främja återhämtning och hälsa. Patienter reagerar olika på cancersjukdom. Vissa vill dölja sjukdomen medan andra vill ha en öppen dialog för bästa informationsutbyte för att kunna hantera sjukdomen. En god återhämtning kan hjälpa patienter att få tillbaka livskvaliteten och hälsan. Detta examensarbete syftar bidra med ökad förståelse för patienters återhämt-ning efter en cancersjukdom och även underlätta för sjuksköterskor att ge ett korrekt och tillitsskapande bemötande. Området för detta examensarbete valdes utifrån de intresseområ-den som presenterats av Mälardalens högskolan inom Akademin för hälsa, vård och välfärd, på grund av ett genuint intresse av ämnet, baserat på tidigare erfarenheter av arbete inom onkologi.
2 BAKGRUND
I bakgrunden beskrivs de centrala begreppen cancer och återhämtning som syftar till att ge en bakgrund till den caritativa natur som detta arbete har , där tillfrisknandet från cancer lyses ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. De centrala begreppen följs upp av beskrivning be-träffande hälsofrämjande arbete samt lagar och styrdokument och tidigare forskning. Vidare presenteras vårdvetenskapliga perspektiv som knyter an teoretikern Katie Eriksson caritativa teori och avslutas med problemformulering. Nedan ges beskrivning av arbetets centrala be-grepp: cancer, återhämtning och rehabilitering.
2.1.1
Cancer samt återhämtning
Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som har som gemensamt att de innebär en rubbning i celldelningen. Onormal celldelning är det som orsakar cancer och be-ror på att tidigare friska celler ohämmat delar sig och bildar slutligen en liten klump av can-cerceller, till en tumör (Ericson & Ericson, 2008).
En cancersjukdom kan uppfattas som en livshotande sjukdom av många patienter och kan påverka individen på olika sätt, exempelvis genom sämre sömnkvalitet, sexlust och kan leda till depression för att nämna några negativa effekter. Svårighetgraden på cancerbehandlingen
är individuell och dess fysiska och psykiska resultat är hos varje patient beroende på vederbö-randes egen styrka och sårbarhet. Det är därför av betydelse att vara lyhörd för patienters re-aktioner efter avslutad cancerbehandling för att bäst kunna möta individuella behov och pro-blem i den eftervård som följer. Detta förenklar skapandet av en god vårdrelation mellan pa-tienten och sjuksköterska och ger stöd i konvalescensprocessen som sträcker sig längre än en avslutad behandling på sjukhus. Vårdrelationer inom sjukvården påverkar direkt patienters livskvalitet och kan stödja likväl som förhindra patientens hopp till ett normalt liv efter be-handlingens avslut. Familjerelationer kommer på ett eller annat sätt också att influeras av di-agnos, behandling och resultat, likväl som av patienters relation till vården. Patienter med cancer förtjänar att få omtanke och professionell omvårdnad samt uppmärksamhet från både familj och vårdpersonal för att kunna uppleva livet som meningsfullt och få rätt förutsätt-ningar till återhämtning och framtidstro (Hulter, 2009).
I relation till sjukdomen innebär återhämtningsprocessen att utföra åtgärder och föränd-ringar med syfte att förbättra patientens fysiska och psykiska tillstånd i samband med samt efter den ofta krävande behandlingen som avser att komma åt den onormala celldelning som uppstår vid cancer. Detta begrepp är brett och avser inte bara återhämtning för patienten själv utan även för anhöriga inom patienters sociala sammanhang och närmiljöer (Hellbom & Thomé, 2013). Återhämtningsåtgärder hjälper individer att få tillbaka sitt självförtroende och sin självständighet. En stor del i detta rör patientens delaktighet i sin behandling. Patienters delaktighet i vården är viktig och diskuteras flitigt teoretiskt bland andra vårdvetenskapliga teorier i samband med stöd kring återhämtning där patienter inte ska uppleva maktlöshet (Hellbom & Thomé, 2013; de Jong, Meijer & Schout, 2018). Målet med återhämtning är att patienter själva ska kunna ta sig an begränsningar och utmaningar för att återfå sin hälsa (de Jong, Meijer & Schout, 2018). Med tanke på att cancersjukdom ofta är ett chockartat och oväntat besked för patienter (och deras anhöriga) behövs det stora insatser för att de ska kunna återhämta sig och återgå till ett normalt liv. Återhämtningsprocessen som följer be-handlingen i form av rehabilitering är högst individuell. Återhämtning handlar därför om att anpassa rätt initiativsåtgärder som minskar både fysiska och psykiska besvär, både inom sjukvården och i hemmet (Hellbom & Thomé, 2013).
Olsson (2005) beskriver att inom ramen för återhämtning att rehabilitering har en lindrande effekt för patienter som återhämtar sig från cancersjukdom och ger ökad livskvalitet. Sjuk-sköterskor inom specialvård och primärvård är viktiga för att ge patienter stöd i form av be-handlingar mot smärta och för förberedelser inför rehabilitering, så att patienter lättare kan återhämta sig. Rehabilitering kan innebära att hjälpa individen att förbättra sin hälsa och funktionsförmåga i samspel med sin omgivning (Hedelin, Jormfeldt, & Svedberg 2014). Inom sjukvården beskrivs rehabilitering, enligt Lexell och Rivano-Ficher (2017), som en process som startar när skada eller sjukdom uppkommer. Utgångspunkten för rehabiliteringsproces-sen blir patientens upplevda oförmåga, behov och intresse. Med hjälp av sjuksköterskor kan patienter uppnå målen i en god rehabiliteringsplan, med syfte att få tillbaka patientens livs-kvalitet. Sjuksköterskor kan ge rekommendationer om vilka åtgärder som är bra med hjälp av kunskap och erfarenhet.
2.2
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete är sjuksköterskors ansvar. Det innefattar att sjuksköterskor arbetar med att främja hälsa genom att förstärka människans potential att förbättra sin hälsa obero-ende av sjukdom eller trots sin sjukdom. Hälsofrämjande insatser är inte knutna till sjukdo-mar utan till att förstärka individens möjligheter och resurser (Hedelin et al., 2014). En del i detta arbete handlar därför om att minska patienters lidande. Ett exempel på faktorer som kan orsaka lidande är bland annat tidsbrist inom hälso- och sjukvården (Odling, Norberg & Danielson, 2002). Detta påverkar inte bara sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete utan även patienters hälsa genom att det skapar onödigt lidande. Vidare skall hälsofrämjande ar-bete innefatta ett bra bemötande av patienter. En anledning till detta är för att när patienter inte upplever sig respekterade och/eller väl bemötta kan det leda till frustration och bli ännu en orsak till lidande och ett hinder i det hälsofrämjande arbetet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Hälsofrämjande arbete handlar således om att prioritera patientens hälsa och arbeta motver-kande mot allt som kan sätta hinder för återhämtningen för att samtida framhäva de positiva individuella effekter som verkar stärkande för patienten. Vårdpersonal inom hälso- och vården arbetar för att hälsofrämjande arbete ska vara en naturlig del av den existerade vården (Socialdepartementet, 2000). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2014) bär sjuk-sköterskan ansvaret för att arbeta hälsofrämjande i linje med ICN:s etiska kod för sjukskö-terskor. Nordström Torpenberg (2008) beskriver hälsofrämjande som en viktig del av vården som sjuksköterskor måste arbeta med dagligen och ha som ett ledperspektiv i kontakten med patienten. Hedelin et al., (2014) menar att det finns centrala begrepp inom hälsofrämjande arbete som till exempel rehabilitering och promotion. Promotion bygger på kunskaper om vilka processer som leder till hälsa med syftet att förbättra individens egen upplevelse om hälsa så att möjligheter att uppnå den maximala hälsopotentialen höjs. Sjuksköterskor bör erhålla kunskap om hälsofrämjande arbete eftersom detta kan leda till att individen får opti-mal information om sin hälsa för att motarbeta ohälsa (Anderson, 2014).
2.3
Lagar och styrdokument
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 2 Kap 3, § ska god hälsa och vård vara för alla in-vånare och med lika villkor. Alla människor har lika värde och vården ska ges med lika re-spekt och värdighet. Den individen som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska prioriteras först. Lagen säger att personalen inom hälso- och sjukvården ska arbeta på ett så-dant sätt att ohälsa förebyggs (Socialdepartementet 2017). I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kap 5, 1 § beskrivs att hälso- och sjukvård ska ges med en god kvalitet och god hy-gien. Patienter ska få säkerhet, trygghet och kontinuitet. Vården ska ges med respekt, självbe-stämmande och integritet för patienterna. Det är viktigt att skapa goda relationer samt kon-takter mellan sjukvårdspersonal och patienter eftersom detta leder till en känsla av tillit och trygghet. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) innebär sjuksköterskans ansvar och skyl-dighet att främja hälsa och ge god omsorg till patientens välbefinnande. Genom dessa lagar och styrdokument framhävs således inte bara vikten av att rätt omsorg ges, utan att den även ges på ett korrekt sätt. I detta framhävs inte bara en tydlighet i att ge vård, utan att vården även är kvalitetssäkrad, individanpassad och att den ska utgå från patienten.
2.4
Tidigare forskning
Tidigare forskning som presenteras under detta avsnitt tar upp hur sjuksköterskor, anhöriga samt telefonsupport och e-hälsa hjälper patienter med återhämtning.
2.4.1
Sjuksköterskans roll för patienters återhämtning
Sjuksköterskors arbete och ansvar spelar en central roll kring patienters återhämtning samt återkomst till arbetet efter cancersjukdom (Yagil, Eshed-Lavi, Carel, & Cohen 2018). Betydel-sen av samarbete mellan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal är stor beträffande insamling av kunskap och information om patienters utveckling från diagnos till återhämtning. Detta för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt med bästa resultat. Sjuksköterskor kan stödja pa-tienter med att ge rekommendationer och information angående sjukdomen vilket kan un-derlätta återkomsten till exempelvis arbete. Sjuksköterskor skall sträva efter att hjälpa pati-enter att återgå till ett normalt liv genom att försöka motivera till arbete eller ge förslag kring nya yrken vars arbetsuppgifter är anpassade efter den kapacitet och förmågan patienten kan ha efter behandling (Yagil et al. 2018).
Sjuksköterskor inom onkologi bör arbeta aktivt för att stödja och hjälpa patienter. De bör ha en djup förståelse och känsla för patienternas behov och möjlighet att ge snabba praktiska stöd för att patienter ska få sina behov uppfyllda. Sjuksköterskor kan ofta spela en vital roll i patienters återhämtning beträffande motivationen till att skapa ett meningsfullt liv (Yagil et al. 2018). Det är av vikt att sjuksköterskor har kunskap om patienters psykosociala behov och kan underlätta patienters sociala samspel och kontakt med omvärlden. Det är även vik-tigt att sjuksköterskor besitter rätt kompetens och vet vilken metod och vilka resurser inom rehabilitering som finns tillgängliga för patienters välbefinnande. Resultatet visar att en tidi-gare planering för att hjälpa patienter med återhämtning kan ge tidig effekt (Chang & Park, 2013). Även Boussios et al., (2018) beskriver vikten av att sjuksköterskor tar ansvar för ett snabbt agerande efter läkares beslut om behandling. Målet är att minska smärta och främja neurologiska funktioner vilket leder till en bättre livskvalitet. Operationer ger således bra re-sultat för de flesta patienter. I vidare studier lyfts sjuksköterskors viktiga roll inom onkologi fram, att sjuksköterskorna innehar en vital roll för patienter att uppnå bra återhämtningsre-sultat genom att fokusera det enskilda arbetet på främjandet av patienters hälsa och välbefin-nande vilket framkommer från Andersson (2014).
Anderson (2014) menar att utvecklingen inom sjukvården hjälper patienter att leva längre och få den vård som behövs för att kunna återhämta sig. Vidare innefattar rollen att förstå patienters sjukdom och kunna kommunicera om sjukdomen på rätt sätt för att kunna ge pati-enterna både rätt information och stöd.
Betydelsen av information och sjuksköterskors ansvar i att delge patienter all information för att kunna hjälpa dem att själva ta beslut beträffande den egna omvårdnaden lyfts också fram. Att hjälpa patienter fatta egna beslut handlar också om att göra dem självständiga och delakt-iga i den egna vården. I studien framkommer det att sjuksköterskor behöver vara uppmärk-samma på olika typer av patienter för att kunna möta individuella behov och problem (Pongthavornkamol, Khamkon, Phigbua, Cohen, & Botti, 2018). Sjuksköterskor behöver i detta säkerställa att de utgår från samma underlag vad det gäller patienters tillstånd och ut-veckling för att kunna hjälpa sina nära och kära på bästa sätt enligt Norlyk och Martinsen (2013).
Forskare poängterar att patienter som fått cancersjukdom uppskattar både skriftlig och muntlig information. Framförallt då detta var ett viktigt medel för att våga återgå till ”det
vardagliga livet”. Muntlig som skriftlig information om bland annat rekommenderade fy-siska aktiviteter samt nutrition framkom att vara av stor betydelse (Pongthavornkamol et al., 2018).
2.4.2
Anhörigas roll inom vården
Utöver ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal är det viktigt att även anhöriga blir en del av patienternas återhämtning och rehabiliteringsprocess.
Enligt Norlyk och Martinsen (2013) spelar familjen en stor roll i vården och mer än hälften av patienters behov uppfylls av anhöriga, vilket innebär att familjen är betydelsefull för patien-ters återhämtningsprocess. Det är viktigt att anhöriga är involverade i patienpatien-ters sjukdom och om anhöriga är väl informerade och delaktiga så hjälper det till i återhämtningsproces-sen. Släktingar bör även ses som en grupp med sina egna särskilda vårdbehov. Det är fram-förallt viktigt att anhöriga ges utrymme i vården men att deras känslor inte tillåts ta över. Ohlsson-Nevo, Andershed, Nilsson och Anderzen-Carlsson (2012) belyser hur anhöriga går igenom en chockfas tillsammans med patienten i samband med en cancersjukdom. Anhöriga tycker att deras liv också påverkas av sjukdomen. Vidare menar även Ristevski, Thompson, Kingabi, Nightingale och Iddawela (2020) att stödet från anhöriga till patienter är avgörande för att kunna hjälpa dem till en god återhämtning.
Familjer behöver information om anhörigas sjukdom för att få en djup förståelse om hur de kan främja hälsan hos sin familjemedlem. Studien från Ristevski et.al (2020) visar hur famil-jers stöd hjälper patienter att känna sig bekväma och trygga men belyser även samtidigt att sjuksköterskor kan tycka att anhöriga är besvärande då de ibland inte följer besökstider samt att kulturella skillnader kan leda till kulturkrockar. Familjer kan ta på sig ansvaret och vilja ta hand om de sjuka patienterna och detta stöd hjälper patienter att må psykiskt bättre och känna social tillhörighet. Anhöriga hjälper patienter att inte känna ensamhet och att det finns någon att prata med om känslor och få medlidande (Chang & Park 2013).
Lin, Smith, Feder, Bickell och Schulman-Green (2018) beskriver att anhöriga är de främsta resurserna för patienter beträffande psykosocialt stöd. Familj hjälper patienter att få livskva-litet och att klara att utföra uppgifter i det dagliga livet. Studien tar vidare upp vikten av när-varo kring anhöriga till patienter, eftersom sjukdomen hela familjen. Vidare är närnär-varon från de nära och kära samt omtanke avgörande för patienter och ger dem möjlighet att vara aktiva kring sin egen vårdsituation. Vissa patienter vill att information angående cancersjukdom ska delas med familjen då det kan komma att falla på familjen att fatta beslut åt patienten.
2.4.3
Telefonsupport och e-hälsa
Betydelsen av e-hälsa lyfts fram och rekommenderas i arbetet med att ge stöd till patienter beträffande information om cancersjukdom, behandlingar eller eventuella biverkningar (Jay, Gessler & Barker, 2012; Anderson, 2014). En webbplats och/-eller en chattfunktion ger möj-ligheter för patienter att kunna prata med onkologisjuksköterskor samt få tillgång till digitalt uppdaterad vetenskaplig forskning. Denna e-hälsomodell är en komplettering i att få kontakt med vården och ger lösning utifrån behov och hjälper patienter att kunna kontakta vården snabbare. Vidare framkommer det att e-hälsa hjälper patienter med återhämtning eftersom
de har tillgång till snabbt stöd (Jay, Gessler & Barker, 2012). Denna resurs ska dock inte er-sätta personliga mänskliga kontakter inom vården. Fördelen med online hälsa är att patien-ter kan kontakta vården dygnet runt och ges möjlighet till vård, behandling och information som är individuellt anpassad (Jay, Gessler & Barker, 2012). Även Cox et al., (2017) beskriver att teknik och e-hälsa för att kunna kommunicera med sjuksköterskor är en viktig utveckling inom vården vilken uppmuntrar patienter att ta hand om sig själva. Vidare beskrivs betydel-sen av att tekniken ska vara bekväm och enkel för att patienter att använda. Patienter ska känna trygghet och säkerhet i att kunna använda internet och olika webbplatser som metod för insamling av information (Cox et al., 2017).
En studie av Beaver, Williamson och Chalmers (2010) uppvisade vikten av telefonsamtal och telefonuppföljning för att kunna öka livskvalitet för patienter med cancer. Studien beskriver erfarenheter av teknik och telefonuppföljning som ett medel för att hjälpa personer med vissa nedsättningar och patienter med cancer. Fördelen är att patienten inte behöver åka till sjuk-hus och även kan göra det enklare för patienter att öppna upp, inte minst beträffande samtal som kan anses vara obekväma. Studien poängterar vikten av telefonsupport och e-hälsa och att patienter där kan prata om känsliga ämnen exempelvis biverkningar som påverkar möjlig-heten till att prestera adekvat på ett sexuellt plan. Studien visar också att det är bekvämt med telefonuppföljning jämfört med ett mottagningsbesök. Denna telefonuppföljning ger trygghet och tillit hos patienterna eftersom dem blir uppringda oftast av samma sjuksköterska för att diskutera behov och problem. Telefonsamtalet ger en avslappnad känsla av att kunna nå vår-den snabbare och leder till ökad livskvalitet (Beaver, Williamson & Chalmers, 2010).
2.5
Vårdvetenskapligt perspektiv
Katie Erikssons caritativa vårdvetenskapliga teori är den teori som valts för detta examensar-bete. Anledningen till att teorin är lämplig och relevant för detta examensarbete är att det tas upp och diskuteras hälsa och lidande samt existentiella frågor som speglar den icke medi-cinska inriktningen examensarbetet valt. Sjuksköterskor ska lindra lidande och främja hälsa för patienterna samt skapa goda förutsättningar för patienters välbefinnande och återhämt-ning. Det valda teoretiska perspektivet kan ge en djupare förståelse för återhämtning under samt efter cancersjukdom. Teorin står i grunden för barmhärtighet och kärlek vilket betyder att människor känner sin värdighet genom att förmedla och ta emot kärlek (Eriksson, 2015). Människor behöver ha kärlek för att känna medlidande. Eriksson (2015) ser vårdande ur ett kristet perspektiv och vårdande innebär vård med avseende till ”hela människan”, kropp, själ och ande. Människokroppen ses som en omätbar och unik kropp med själ och ande. Männi-skan kämpar för sin hälsa mot lidande och döden när personen drabbas av livshotande sjuk-domar och utmanar sig själv genom att förändra sitt levnadssätt och istället anpassa sig till sin nya närvaro. Eriksson (2014) menar att människans vård är grundad på respekt och vår-den bygger på tillit i vårdrelation. Människan har en helhetssyn på livet och detta innebär att den lidande patienten har önskningar, livsvilja, hopp, känslor, tankar, fantasi etcetera. Valet av denna teori skall i grunden användas för att senare analysera samt beskriva den komplexa vårdsituation som patienter befinner sig i under återhämtningsprocessen från cancer. Teorin utgör även ett relevant underlag för att spegla den icke medicinska delen i den vårdande roll sjuksköterskor förväntas inta.
2.5.1
Lidande
Hälsa och lidande ingår i människors kamp för att kunna klara av olika krissituationer och överleva. Hälsa kan ofta sägas tas för givet till dess att individen råkar ut för en sjukdom. En sjukdom kan få den drabbade att snabbt inse livets värde. Att lida är en del i männsikans liv och lidande kan sägas vara kampen i livet vilket innebär att livet blir meningslöst utan dessa två faktorer. Alla människor behöver hopp och tro för att kunna leva ett meningsfullt liv. Li-dandet kan orsakas av oro, ångest eller rädsla och kan uppstå efter olika situationer såsom exempelvis sjukdomar. Människor utkämpar lidandets kamp för att nå frihet från det onda. Lidandet kan påverka människors värdighet vilket kan leda till en känsla av kränkning hos personer om värdigheten inte respekteras. Det är viktigt att förstå lidandet hos en människa eftersom lidande påverkar människans hälsa. Lidandet beskrivs i vården med tre olika be-grepp: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande innebär att lidande orsakas av sjukdom eller eventuell smärta efter behandlingar. Vårdlidande är det lidande som patienter får eller upplever i samband med vården. Livslidande definieras som ohälsa och sjukdomar som påverkar hela människors liv. Det innebär att livslidande uppkommer ge-nom hot mot ens fullständiga existens eller rädsla att förlora sitt sociala sammanhang (Eriks-son, 2015).
Sjuksköterskor ska kunna hjälpa patienter med vårdaktiviteter för att lindra lidande indirekt och direkt. Detta innebär att utföra handlingar på ett sådant sätt att patienter känner sig trygga samt även hjälpa patienter med psykiska och fysiska besvär och lindra patienters li-dande. En viktig del i detta är sjuksköterskors förståelse av att lidande är unikt hos varje per-son. För att hjälpa en individ med lidande behövs vård och omsorg som bygger på värme samt kärlek. Människor kan få tillbaka känslor av värdighet genom att få känna värme, kärlek och engagemang av de som är i omgivningen (Eriksson, 2015).
2.5.2
Vårdrelation
Vikten av en god vårdrelation är avgörande på många sätt och handlar om att relationen lan sjuksköterskor och patienter ses som ett möte mellan två unika individer. Dialogen mel-lan sjuksköterskor och patienter ska bidra till att skapa en respektfull berättelse om patien-tens liv som hjälper patienter att kunna återhämta sig. Enligt Eriksson (2014) innebär vård-relation mellan patienten och sjuksköterskor att sjuksköterskor tar ansvar för patienten. Vårdrelationen och mötet förmedlar kärlek vilket leder till att patienter kan och får uttrycka sina behov och problem. Syftet med vårdrelationen är att främja patienters hälsa. Vården ska ges professionellt samt att sjuksköterskor skall ha tillräcklig kunskap och jobba efter etiska förhållningssätt för att patienter ska känna ett välbefinnande och känna sig väl bemötta. Pati-entens känsla av trygghet och tillit till vården bygger på en god vårdrelation. Eriksson (2014) menar att människans vård är grundad på respekt och bygger på tillit i relationen mellan vår-dare och patient. Vårdrelationen innebär att ha ett ömsesidigt förhållande med sjuksköters-kor där de förväntas stödja patienter med sin hälsa både fysiskt och psykisk. Denna relation är grunden till vårdande och en kontinuitet i denna hjälper patienter att kunna utveckla sin hälsa. På så sätt kan patienter utföra sin egenvård i enlighet med korrekt fakta.
2.6
Problemformulering
Tidigare forskning visar att rehabilitering och återhämtning från en cancersjukdom är viktig och att sjuksköterskor har en viktig funktion för att underlätta patienters återhämtning. Sjuk-sköterskor ansvarar för att stärka patienters hälsa och välbefinnande genom att skapa en god vårdrelation med patienter vilket är viktigt för återhämtningsprocessen. Om vårdrelationen inte är optimal kan detta vara ett problem för vårdförloppet, skapa onödigt lidande och där-med bli hinder för återhämtningen. Vidare kan faktorer som tidsbrist inom hälso- och sjuk-vården påverka patienters hälsa eftersom tidiga insatser är viktiga för patienters återhämt-ning. Anhöriga kan ibland anse att hälso- och sjukvård inte tillhandahåller tillräcklig med in-formation och stöd. Sjuksköterskors roll är att informera och stödja både patienter och anhö-riga under hela sjukdomsförloppet och att hjälpa patienter att acceptera sjukdomen, lindra lidande och ge stöd för återhämtning. Aktuell forskning fokuserar främst på vården under sjukdomens aktiva fas, men patienters behov av återhämtning efter en cancersjukdom är också viktig för deras hälsa. Av denna anledning är det av vikt att undersöka patienters egna erfarenheter för att på så vis skapa kunskap och förbereda sjuksköterskor i hur de kan stötta patienters återhämtning i samband med att patienten tillfrisknat från en cancersjukdom.
3 SYFTE
Att beskriva patienters erfarenheter om att återhämta sig efter cancersjukdom.
4 METOD
Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie som beskriver återhämtning efter cancersjuk-dom ur ett patientperspektiv. Metoden är lämplig för en fördjupning inom det valda området då den innebär en kvalitativ analys som kan ge en djupare förståelse för ämnet som studeras. Friberg (2017) menar att systematiskt söka och analysera artiklar och sammanställa resulta-ten inom ett område på detta vis kan sedan fungera som en vägledning samt kan leda till goda förutsättningar att förbättra och utforma nya vårdmodeller och möjligheter (Friberg, 2017). Mer specifikt används en systematisk litteraturstudie utifrån Evans (2002) för att be-svara syftet för detta examensarbete. Denna analysmetod involverar fyra faser: Första fasen innebär datainsamling; andra fasen är upprepad genomläsning av artiklar; tredje fasen inne-bär att plocka ut nyckelfynd; den sista fasen är att sammanföra nyckelfynd utifrån likheter och skillnader till gemensamma teman (Evans, 2002).
4.1
Datainsamling och urval
I detta arbete används vetenskapliga artiklar. För att göra ett relevant urval genomfördes en artikelsökning på engelska i databaserna Cinahl Plus och Pubmed med följande sökord: can-cer or neoplasma, recovery, cancan-cerpatient, patient nurses relation, nurses role, nursing care, nursing atittude, rehabilitation, patients recovery. De utökade söktermerna som användes var AND och OR för att få fram ett större antal träffar av vetenskapliga artiklar som var rele-vanta för att skapa en sökmatris med sökord (se bilaga A). För att säkerställa att artiklarna var vetenskapliga användes IMRAD strukturen. Detta innebär att artiklarna ska innehålla en inledning, metod, resultat, analys och diskussion (Billhult & Henricson, 2017).
Inklusionskriterier och exklusionskriterier underlättar vid sökning av artiklar vid litteratur-studie enligt Friberg (2017). Sökning av artiklar gjordes utifrån forskning som berörde pati-enter som har erfarenheter av återhämtning från cancersjukdom. Inklusionkriterier var såle-des patienter som överlevt cancer samt artiklar med en kvalitativ ansats. Dessutom söktes ar-tiklarna efter fokus på återhämtning av patienter som fått cancersjukdom i vuxen ålder. Av-gränsningar vid sökningarna var att artiklarna inte fick vara äldre än 10 år och att de valda artiklarna fanns tillgängliga i ”full text” och Peer Reviewed. Enligt Friberg (2017) är Peer Re-view en avgränsning för att få fram vetenskapliga tidskrifter eftersom alla databaser inte har dessa avgränsningar samt att inga vetenskapliga artiklar består av en till tre sidor. För de fall där det inte gick att avgränsa till vissa kriterier, som i pubmed. Exklusionskriterierna bestod av studier som inte är empiriska, exempelvis andra former av litteraturstudier. Vissa artiklar hade både sjuksköterskeperspektiv och patientperspektiv, då användes endast resultat där det gick att urskilja att det var patienters resultat. Alla artiklar sammanställdes i en artikel-matris (se bilaga B) med överrubrikerna: artikel nummer, författare, årtal, tidskrift, land, ti-tel, syfte, metod, resultat och kvalitetspoäng för att få en överblick på de valda artiklarna. När ett urval av artiklar gjorts återstod en kvalitetsgranskning. För att granska samtliga artik-lar följdes Friberg (2017) poängsättning. Enligt Friberg (2017) ska artikartik-lar med höga poäng behållas. De fjorton frågorna besvarades med ja eller nej och varje ja svar gav ett poäng. Frå-gorna handlade om huruvida artiklarnas innehåller ett syfte, problemformulering och metod. Artiklarna delades upp varsin poäng för varige fråga och beroende på antal poäng, artiklarna som fick mer än 10 poäng bedömdes ha hög kvalitet detta presenteras i Bilaga C, Kvalitetma-tris. För att tydliggöra, när det valdes in artiklar som hade fler perspektiv än patienters per-spektiv, så skulle det i resultatet tydligt gå att utläsa vilket som var resultat från patienterna för att artikeln skulle inkluderas.
4.2
Analys
I enlighet med Evans (2002) genomfördes en litteraturstudieanalys på ett urval av veten-skapliga artiklar som fokuserar på alla former av cancersjukdomar med ovannämnda inklus-ionskriterier. Tillvägagångssätten för insamling, urval och bearbetning av data följer Evans (2002) fyra faser av datasyntes. Den första fasen avser datainsamling vilket innebär typbe-stämning av artiklar samt att hitta relevanta studier utifrån inklusionskriterier. Andra fasen är att känna igen och gå genom resultatet i varje vetenskaplig studie samt att resultatet skall läsas många gånger för att förstå helheten. Tredje fasen handlar om att gå igenom hur studi-erna är relaterade till varandra för att förstå gemensamma teman. På så sätt kan tema och
ske i de olika studierna. Den sista fasen handlar om att koppla ihop alla gemensamma teman för att kunna uppnå ett resultat.
Beträffande Fas 2 enligt Evans (2002) lästes alla artiklar igenom för att bedöma huruvida in-nehållet var av relevans för att svara på arbetets syfte. Alla sökningar utfördes genom att välja fulltext. Bland alla valda vetenskapliga artiklar finns en artikel med blandad metod där den kvalitativa delen i resultatet använts.
Beträffande det tredje steget sker kategorisering som belyser huvudämnen av artiklar genom kodning och meningskoncentrering. Här gjorde färgkodningen det enkelt att se mönster i den empiriska data som kunde klustras ihop och kategoriseras. Varje nyckelord skrevs ned på ett pappersark tillsammans med arbetets syfte. Därefter numrerades varje nyckelord och grupperades. Med hjälp av mallen för kvalitetsgranskning av artiklar sorterades artiklarna genom att räkna ihop hur många poäng varje enskild artikel fick.
För att även beskriva Fas 4 enligt Evans (2002) utformades, i detta steg, en beskrivning av fenomenet genom att skriva ner varje tema och härleda dess innehåll tillbaka till originaltex-ten. I originaltexten gjordes även en granskning och tolkning av resultatet i de olika studi-erna, och teman i relation till likheter och olikheter sammanställdes. Efter självaste kategori-seringen namngavs således varje kategori och gjordes om till teman samt subteman. Sam-manlagt identifierades 74 gemensamma nyckelfynd. I tabell 1 ges exempel på hur databear-betning har gått till i relation till sammanställning av nyckelfynd, tema och subtema.
Tabell 1. Exempeltabell på nyckelfynd, tema och subtema
Nyckelfynd Subtema Tema
“Some participants be-lieved they had benefited from physical activity af-ter their cancer diagnosis and viewed physical ac-tivity as important to keep fit, strong and healthy.” (Granger et al., 2019, s.3)
Fysisk återhämtning
Att få olika former av stöd för återhämtning
Again, the physical well-being was particularly af-fected (van der Lans, Wit-kamp, Oldenmenger, & Broers, 2019, s. 53).
“To participate in a struc-tured exercise interven-tion for physical and psy-chological benefits.” (Leak Bryant et al., 2017 s.417)
“Psychologically boost their morale and play a salient role in the recov-ery.” (Vandrevala, Senior, Spring, Kelliher, & Jones, 2016, s.3451)
4.3
Etiska överväganden
Detta arbete har följt Codex (2018) riktlinjer vilket innebär att arbetet är fritt från plagiat, förfalskning och fabricering samt med noggrann referering och med respekt för de ursprung-liga artiklarna. Valda artiklar är godkända enligt vetenskapursprung-liga riktlinjer och följer den mora-liska och etiska koden. Referenser är skrivna enligt referenssystemet APA.Detta examensar-bete kommer att hänvisas på ett korrekt sätt för att bevara god forskningskvalitet som är rele-vant och nödvändig för ämnet.
Enligt Kjellström (2017) ska examensarbetet utföras på så sätt som respekterar annan insam-lade data i forskningsarbetet för att inte kränka eller utsätta deras arbete för feltolkning. I detta examensarbete användes språket så nära det ursprungliga språket, engelska som möj-ligt, för att undvika felbedömningar och feltolkningar. Analysresultatet presenteras utan för-falskande data, utan förutfattande mening och utan felaktigt återgivande.
5 RESULTAT
I denna del redovisas resultatet från analysen av 11 vetenskapliga artiklar. Vid analysen och bearbetningen av det empiriska materialet identifierades två huvudteman samt fem subte-man. Se Tabell 2 för översikt över huvudteman och subtesubte-man.
Tabell 2:Översikt över huvudtema och subtema
Huvudtema Subtema
Att få olika former av stöd för återhämtning • Fysisk återhämtning • Psykisk återhämtning
•
Stöd i form av information Att ha bra samarbete med sjuksköterskorvid återhämtning
• God relation
•
Engagemang och hjälp med motivat-ion5.1
Att få olika former av stöd för återhämtning
Återhämtning hjälpte patienter att blicka framåt samt att få möjlighet att få det önskade nor-mala livet tillbaka. En viktig del i återhämtningen var att börja se livet som meningsfullt igen. Återhämtningsprocessen var en väg för patienter att kunna återkomma till det sociala livet såväl som till arbetet (Alberda, Alvadj-Korenic, Mayan & Gramlich, 2017; Browne et al., 2011).
5.1.1
Fysisk återhämtning
Flera patienter beskrev betydelsen av att komma till rätta med fysiska besvär som kunde kvarstå efter en behandling då vården hade åtgärdat själva cancern och sjukdomen var under kontroll. Dessa besvär togs inte alltid på lika stort allvar av vården, men hade stor betydelse för patienter och deras återhämtning (Alberda, Alvadj-Korenic, Mayan & Gramlich, 2017; Browne et al., 2011). Patienters upplevelse av fysisk återhämtning kunde exempelvis vara att komma till rätta med problem som hade uppstått vid kirurgiska ingrepp vilka kunde bestå av matsmältningsproblem, minskad tarmkontroll, diarré och förstoppning. Trötthet var ett an-nat problem som patienter upplevde som problematiskt samt ett hinder för att återgå till ar-betet, för att motverka detta visade fysisk aktivitet sig underlätta för patienter. Patienter med cancersjukdom fick hjälp från sjuksköterskor att kunna vara aktiva och blev uppmuntrade att komma igång med sin fysiska rehabilitering. En patient berättade att sjuksköterskan varit till stor hjälp, framförallt då sjuksköterskan var ett stöd i att lugna ner patienten (Browne et al.,2011). Många patienter beskrev andra former av fysiska problem som kunde uppkomma, såsom förändringar av smaksinnet, muntorrhet samt förändringar i upplevelse av kyla eller värme. Dessa problem i kombination med varandra påverkade återhämtningsprocessen. Andra beskrivna symtom rörde estetiska värden så som ett förändrat utseende genom till ex-empel håravfall (Aunan Wallgren & Saetre Hansen, 2019; Leak Bryant et al., 2017;
Vandrevala et al. 2016). Beträffande återhämtning förklarade en patient att återhämtning för denne var att helt och hållet komma tillbaka till sin livsrutin (Browne et al.,2011). En tydlig del i denna rutin beträffande den fysiska återhämtningen var just att kunna göra ärenden som vanligt. Vidare uppvisade patienterna ett stort behov av socialt stöd för att kunna fort-sätta arbeta och inte begränsas av fysiska besvär. Patienterna uttryckte inte bara att stöd från anhöriga och vänner var viktigt, utan också från arbetsgivare och kollegor (Aunan Wallgren & Saetre Hansen, 2019). Patienter beskrev att betydelsen av återhämtning i första hand hand-lade om att vara smärtfri och kunna leva normalt. En patient beskrev detta på följande sätt:
”And I can remember the man who was obviously in charge of pain control, I can remember him coming in and shouting at me and saying, “ you can’t expect this to work if you keep on pressing that button. You’re pressing it too often.’….It upset me a lot because I was, I was feel-ing so low and it was so soon after the operation.” (Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Con-roy & Kitson, 2018, s.2326).
Patienter hade en önskan om att skrivas ut tidigt från sjukhuset för att i en annan miljö kunna påbörja sin fysiska aktivitet snabbare och därmed återhämta sig fortare (Leak Bryant et al., 2017; Vandrevala, Senior, Spring, Kelliher & Jones, 2016). Patienter menade att en pla-nerad fysisk aktivitetsplan var viktig för återhämtningen och att daglig kontakt med vårdper-sonal var en god förutsättning för återhämtningen (Leak Bryant et al., 2017). Patienter be-skrev att de fysiska övningar som de hade fått från sjuksköterskor efter behandlingen
skap-ade en bra relation till sjukvården. Dessutom uppskattskap-ade de stödet som de fick från sjukskö-terskor för att kunna träna fysiskt, sköta sin personliga hygien samt samtala om behov och problem (Browne et al., 2011). Regelbunden fysisk aktivitet var en viktig del av den fysiska återhämtningen (Carr, Groot, Cachran, Vancoughnett & Holstlander, 2019).
5.1.2
Psykisk återhämtning
Patienterna försökte förstå sin sjukdom och framtida prognos utifrån vad dessa innebar för dem själva och för deras anhöriga. Många patienter hade psykologiska och existentiella pro-blem som manifesterade sig genom osäkerhet, rädsla, oro, nedstämdhet och ångest som kunde kvarstå under lång tid efter avslutad behandling. Detta kunde i sin tur påverka åter-hämtningen negativt. Upplevelsen av cancer, både det positiva och det negativa sjukdomsför-loppet påverkade patienter i deras återhämtning (Leak Bryant et al., 2017; Leal et al. 2015). För att uppnå en förbättrad livskvalitet kunde positiva upplevelser så som framsteg i rehabili-teringen eller en god kontakt med sjuksköterskan påverka sjukdomsförloppet på ett bra sätt och påskynda återhämtningen. Vidare var det viktigt för en förbättrad psykisk återhämtning att patienter kunde befinna sig i ett socialt sammanhang (Leak Bryant et al., 2017; Leal et al. 2015). En patient beskrev detta på följande sätt:
”I think the most important is psychologically in establishing that I still have some physical competence and strengths, and then building on those physical competences, competencies and strengths is really im- portant psychologically at a time when I know I’m consenting to being poisoned [laughs]. And I know that what I’m consenting to be treated with is damaging me. And so to be able to go to a place where I can affirm for myself that yes, my body is still capable of doing exercise, and it’s still capable of getting stronger is just enormously im-portant psycho- logically. And I’m really, you know, feeling good about it because there’s something I can do to protect myself.”(McGrath, Joske & Bouwman, 2011, s.110)
Den psykiska återhämtningsprocessen kunde för vissa patienter underlättas av tidig utskriv-ning där patienten fått tillräckligt med information om sjukdomen och den fortsatta plane-ringen kring eftervården. Hemmiljön kunde bidra till att öka patienters välbefinnande samt spelade en viktig roll i återhämtningen då det gavs möjlighet att fokusera på annat än sjukdo-men. För andra patienter kunde det vara tvärtom, återhämtningsprocessen blev lidande av en för tidig hemgång. Detta manifesterade sig som oro då patienter inte upplevde sig ha tillräck-ligt med information, saknade sociala nätverk och var ensamma i sin sjukdom utan stöd från vården (Aunan, Wallgren & Saetre Hansen, 2019; Vandrevala et al. 2016).
Flera patienter kände sig trygga i kontakten med sjuksköterskor och tyckte även att sjukvård-personal tog ansvar på ett bra sätt och följde upp deras behov och problem vilket ledde till ökad trygghet och psykiskt välbefinnande (Aunan, Wallgren & Saetre Hansen 2019). Andra patienter berättade om negativa upplevelser från sjukhusvistelser genom att säga att de känt sig förnedrade och behandlad på ett respektlöst sätt. Detta orsakade hinder i den psykiska återhämtningen. Patienter beskrev även svårigheter kring att sjukdomen gjorde att de inte kunde bestämma över sig själva och att detta ledde till sämre självförtroende. Detta
påverkade också deras psykiska välmående negativt. Patienterna menade att bemötandet var avgörande och viktigt för dem beträffande den psykiska återhämtningsprocessen och vägen tillbaka till önskad livskvalitet och hälsa (Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Conroy & Kit-son, 2018).
Själva behandlingen under sjukhusvistelsen gjorde att vissa patienter kände sig bevakade och att deras integritet blev kränkt. Detta innebar också hinder för psykisk återhämtning (Al-berda, Alvadj-Korenic, Mayan & Gramlich. 2017; Browne et al. 2011; Van der Lans, Witkamp, Oldernmenger & Broers. 2019). Patienter berättade att terapi var ett sätt som kunde stödja deras psykisk återhämtning och öka deras välbefinnande (Alberda, Alvadj-Korenic, Mayan & Gramlich. 2017).
Patienter med bröstcancer beskrev vikten av gruppstöd och att träffa andra patienter på sjuk-huset för att prata om sina behov och problem. Patienterna upplevde att de mådde bättre psykisk efter dessa gruppträffar tillsammans med andra patienter och sjuksköterskor. Även stödsamtal beskrev patienterna som en avgörande faktor i samband med psykisk återhämt-ning (Carr, Groot, Cachran, Vancoughnett & Holstlander, 2019).
5.1.3
Stöd i form av information
Information var ett viktigt stöd för patienter på olika sätt i deras återhämtning. Både beträf-fande att information gav ökad kunskap om till exempel behov och utmaningar men också beträffande ökad förståelse för sjukdomen och om återhämtningen (Carr, Groot, Cachran, Vancoughnett & Holstlander, 2019). Information kunde vara känslomässig och påfrestande för patienter med anledning av att det kunde vara svårt att ta in ny och mycket information på en gång. Stora mängder av information kunde således ha en negativ påverkan på åter-hämtningen. Andra patienter kunde däremot uppleva sig som mer trygga med stora mängder information vilket ledde till mindre oro och en bättre återhämtning. Det var således individu-ella faktorer som styrde (Carr, Groot, Cachran, Vancoughnett & Holstlander, 2019). Vissa pa-tienter menade att de genom individuell kontinuerlig information från samma sjuksköterska fick förtroende och trygghet i vårdrelationen, medan andra patienter tyckte att mötet med andra patienter och att dela med sig av information och erfarenheter hjälpte återhämtning (Aunan, Wallgren & Saetre Hansen, 2019; McGrath, Joske & Bouwman, 2011; Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Conroy & Kitson, 2018).
Pistrang, Jay, Gessler och Barker (2012) beskriver hur telefonsupport hjälpte patienter med att våga prata öppet, få empati samt råd och den information som behövdes för att de skulle må bättre. Detta stöd hjälpte patienter att få tillbaka sitt självförtroende och hopp om att återgå till sitt gamla liv. Det hjälpte också patienter att hantera sjukdomsförloppet samt åter-hämta sig efter de behandlingar och undersökningar som hade en påverkan på deras hälsa. En del patienter önskade möjligheten att kunna ringa till sjuksköterskor för att få stöd vid be-hov samt att kunna återkoppla till någon som gav dem snabb information om eventuella pro-blem angående sin återhämtning (Granger et al., 2019; Steel et al., 2016). Framförallt rörde denna information hur en potentiellt ny framtid kunde se ut med avseende till potentiella bi-verkningar från behandlingar (Pistrang, Jay, Gessler & Barker, 2012).
Patienter uttryckte att muntlig information via exempelvis telefon hjälpte och stöttade dem i deras återhämtning samt att den var till hjälp för den dagliga rutinen. Vissa patienter beskrev dock en upplevd brist på muntlig information, särskilt i relation till den första återhämt-ningsperioden då de ansåg att det saknades tillräcklig information. De ansåg främst att sjuk-sköterskor var den kontaktpunkten som kunde bidra med information som gav en ökad känsla och upplevelse av trygghet. Den muntliga information som stöd för återhämtning
Groot, Cachran, Vancoughnett & Holstlander, 2019). En patient beskrev detta på följande sätt:
“I think probably a combination because often when you are talking to a person you don't necessarily take it all in so therefore a pamphlet would be, or a website that you can really check in on to follow it up” (Granger et al., 2019, s.6).
Vidare uppskattade vissa patienter skriftlig kommunikation i form av chatt över internet där patienterna kunde följa sin behandling. Patienter beskrev att skriftlig information hjälpte dem att kunna läsa om cancersjukdomen, behandlingarna och åtgärderna, vilket var viktigt för att kunna återhämta sig. Information i pappersformat kunde hjälpa mycket när de inte orkade lyssna på sjuksköterskor och ta till sig muntlig information. Vissa patienter berättade också att de skrev dagbok och kunde på så sätt anteckna viktiga frågor att ställa dem vid ett senare tillfälle för att få rätt information från vården (Alberda et al. 2017; Brown et al., 2011; Van der Lans et al., 2019). Dessutom berättade patienter att de fick hjälp av närstående att i lugn och ro få läsa och förstå information (Aunan. Wallgren och Saetre Hansen, 2019). Många patienter tyckte att skriftlig information ofta saknades och eftersom sjuksköterskor upplevdes ha begränsat med tid så blev det ofta att patienterna själva fick fråga om saker och få muntliga svar istället. Patienter beskrev vikten av att mer information om sjukdomen skulle finnas tillgänglig i form av broschyrer för att kunna vidarebefordra information till andra människor i deras närhet (Aunan, Wallgren & Saetre Hansen, 2019).
Vidare upplevde vissa patienter att den skriftliga informationen om återhämtning var otill-räckligt enligt Steel et al., (2016), andra patienter kunde dock beskriva känslor av att bli överbelastade med för mycket skriftlig information om aktivitet efter behandling och återhämtning men saknade förklarningar om varför (Granger et al., 2019). Många deltagare tyckte att internet var en god informationskälla som gav möjlighet till alla människor att söka information (Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Conroy & Kitson, 2018).” … study findings demonstrate the need for individualized complex support for patients…that include ongoing medical information and guidance…” (Alberda & Alvadj-Korenic, 2017, s.672).
Beträffande ämnet information framkommer det att informationen måste vara koncis och tydlig, det vill säga, var en del utav ett dagligt flöde för att patienter skulle kunna få så bra förutsättningar som möjligt till återhämtning (Alberda & Alvadj-Korenic, 2017). Patienter med cancersjukdom tyckte att en dålig kommunikation eller att få olika information skapade oro, ångest och rädsla samt en osäkerhet till vården och till sjuksköterskor generellt (Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Conroy & Kitson, 2018).
5.2
Att ha bra samarbete med sjuksköterskor vid återhämtning
Patienter beskrev att ett bra samarbete med sjuksköterskor beträffande fysiska och psykiska övningar underlättade vid återhämtning. Dessutom menade patienter att de uppskattade det praktiska stöd som de fick från sjuksköterskor kring att utföra vardagliga uppgifter, exempel-vis att öva sig i att delta i träningar, sköta sin personliga hygien eller genom att bli uppmunt-rade att prata om behov och problem.
5.2.1
God relation
En trygg relation var viktig därför att patienter kände en osäkerhet gällande att vara beva-kade vilket skapade risk för att integriteten kränktes. Detta underlättade inte återhämtnings-processen för patienterna då relationen upplevdes som otrygg. Patienters fysiska tillstånd ef-ter behandlingar påverkade också vårdkontakten och kunde utgöra ett hinder för ett bra för-troende för vården eftersom biverkningar ofta uppstod. Denna brist på förför-troende ansåg pati-enterna påverkade deras återhämtningsprocess negativt (Alberda, Alvadj-Korenic, Mayan & Gramlich. 2017; Browne et al. 2011; Van der Lans, Witkamp, Oldernmenger & Broers. 2019). En patient beskrev detta på följande sätt:
”It’s so safe. From the very beginning, I knew what to expect; there was a plan for me, health care professionals took over my life in a way. Wonderful people-they took time for all my questions. I think that participating in the BCS also represents a kind of continuity. I was un-lucky to get this diagnosis, but I am happy I belong to this cancer clinic. ” (Aunan, Wallgren & Sætre Hansen, 2017, s.3017).
Patienter upplevde generellt att sjuksköterskorna var omtänksamma och förmedlade en känsla av trygghet och säkerhet i vårdrelationen (Leak Bryant et al., 2017; Vandrevala, Se-nior, Spring, Kelliher & Jones, 2016; Aunan, Wallgren & Saetre Hansen 2019). Patienter me-nade även att skapandet av en god relation bottme-nade i huruvida sjuksköterskor visade ett in-tresse och engagemang för vården. En del i detta handlade om huruvida sjuksköterskorna var benägna att alltid arbeta personcentrerat och lära känna patienten. Om intresse och engage-mang fanns för att lära känna patienten ökade förtroendet för sjuksköterskan vilket även un-derlättade relationen och därmed även återhämtningen (Aunan, Wallgren & Sætre Hansen, 2017). En patient beskrev detta på följande sätt: ”I’m really happy about my primary nurse. She helps carry me through treatment. She is very competent and if I’m having a bad day. I can swing by and have a talk to get it off my chest.” (Aunan, Wallgren & Sætre Hansen, 2017, s.3017). Vidare be-skrev patienterna vikten av en god relation och daglig kontakt med rehabiliteringspersonal som kunde hjälpa att planera en aktivitetsplan för återhämtning. Här fanns även ett ansvar hos sjuksköterskorna att vara delaktiga i denna planering.
En planerad aktivitetsplan var viktigt för återhämtningen. Det var även viktigt att det fanns goda relationer, kontinuitet och daglig kontakt med vårdpersonalen för att återhämtningen skulle ha så goda förutsättningar som möjligt. Vidare belyste patienterna att det var positivt om de kunde träffa samma personal varje gång (Leak Bryant et al., 2017). Andra patienter berättade däremot om mindre positiva upplevelser av sin kontakt med sjukvården. De beskrev händelser där sjukvården behandlade dem respektlöst vilket fick dem att känna sig förnedrade (Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Conroy & Kitson, 2018). Det framkom att ett bra samarbete och en god relation mellan sjuksköterskor och patienter underlättade pati-enternas välmående och var viktigt för patipati-enternas återhämtning (Muntlin Athlin, Brovall, Wengstrom, Conroy & Kitson, 2018).
5.2.2
Engagemang och hjälp med motivation
Patienterna beskrev att positiv motivation från vården, anhöriga samt från andra patienter var viktig för återhämtningen. Patienterna kunde få motivation från sjuksköterskor till att komma igång med träning vilket lade grunden för återhämtning. Denna motivation hjälpte
att träffa andra patienter och prata om sjukdomen. Patienter tyckte att sociala nätverk verade dem i återhämtnings- och rehabiliteringsprocessen. Även träningsrutinen gav moti-vation för att patienterna skulle få tillbaka styrka och kraft i kroppen (Leak Bryant et al., 2017; Vandrevala et al., 2016).
Vidare beskrev många patienter att humor och skratt också kunde hjälpa till att få motivation med träning och återhämtning (Aunan, Wallgren & Saetre Hansen 2017; Granger et al., 2019). En del i de beskrivningar som rörde humor och skratt knöt även an på betydelsen av ett socialt nätverk. Ett starkt socialt nätverk motiverade patienterna (van der Lans, Witkamp, Oldenmenger & Broers, 2019). En patient beskrev detta på följande sätt:
“I am learning how important it is to give myself more priority and relax. The BCS also moti-vate us to physical activity and exercise on a regular basis, help us value healthy nutrition and understand how BC influences our sexual function.” (Aunan, Wallgren & Sætre Hansen, 2017, s.3016).
Patienter tog även upp betydelsen av vilja och ett engagemang hos sjuksköterskorna. Om en sjuksköterska var engagerad kunde detta motivera patienten och stärka denne i återhämt-ningsprocessen. Patienterna menade även att det var bra då de kunde få hjälp att själva hitta en inre motivation och fokus kring något i deras liv som sedan kunde resultera i en känsla av hopp (McGrath, Joske & Bouwman, 2011).
Vissa patienter beskrev att de fick generell motivation från sjuksköterskor och att denna gav en positiv känsla men att de ändå önskade en mer individuell och personcentrerad motivat-ionsplan. I detta var önskan att sjuksköterskorna arbetade med dem mer på individnivå för att finna sin inre motivation. Detta för att uppnå målet att åter känna mening med livet. Andra patienter tyckte att sjuksköterskor hjälpte och gav denna individuella resurs och att de hade hittat balansen för att utföra uppgifter och också se till patientens egna förmåga (Al-berda, Alvadj-Korenic, Mayan & Gramlich, 2017; Leak Bryant et al., 2017; Granger et al., 2019).
6 DISKUSSION
Nedan presenteras resultatdiskussion, metoddiskussion och etikdiskussion. Här diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning, det vårdvetenskapliga perspektivet samt lagar och styrdokument. I metoddiskussionen diskuteras metodval.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med detta examensarbete har varit att beskriva patienters erfarenheter kring att åter-hämta sig efter en cancersjukdom. De teman som identifierades vid analysen av den valda lit-teraturen var Återhämtningens betydelse för cancerpatienten och Patientens rätt att få in-formation. Resultatet visade att patienterna upplevde att det var betydelsefullt att komma till rätta med de fysiska besvär som kunde kvarstå efter behandlingen då vården hade åtgärdat
cancern och sjukdomen borta. Tydliga exempel på dessa besvär var bristande energi, mat-smältningsproblem och aptitlöshet vilket kunde leda till problem i återhämtningsprocessen. Resultatet visade att patienter upplevde att dessa besvär inte alltid togs på lika stort allvar av vården, som hur patienterna själva upplevde allvarlighetsgraden. Detta speglar att besvären i sig inte utgjorde det enda problemet, utan att det fanns brister i den sociala delen av vården, vilket kan kopplas till de tankar Eriksson (2014) för fram kring vikten av att eftervård skall bedrivas som ett unikt möte mellan två individer präglat av respekt och omtanke. Vidare vi-sade resultatet att sjukvårdens åtgärder kring dessa besvär kunde ha stor betydelse för pati-enten själv och dennes återhämtningsprocess.
Examensarbetets resultat visade att sjuksköterskor hade stor makt kring att skapa goda för-utsättningar för patienternas välbefinnande och återhämtning genom att bejaka en helhets-syn på patienten och dennes liv. Detta resultat speglar i stort tankarna bakom Katie Eriks-sons caritativa vårdvetenskapliga teori (Eriksson, 2014). I likhet med denna vårdvetenskap-liga teori poängterade resultatet även hur viktigt det var att sjuksköterskor tog hänsyn till pa-tientens alla symptom, både fysiska och psykiska för att skapa den holistiska grunden som återhämtningsprocessen baserades på.
Beträffande psykisk återhämtning visade resultatet att många psykologiska och existentiella problem kunde kvarstå under lång tid efter avslutad behandling och att dessa hade stor bety-delse för en patients återhämtning. Detta resultat stämmer överens med Leal et al. (2015) vilka menar att patientens psykiska välmående har stor betydelse för återhämtningen och den resterande eftervården. Detta fokus på tiden efter sjukdomen speglar återigen den holist-iska bilden av ett sjukdomsförlopp som även innehåller återhämtningen vilket förmedlas av den caritativa vården enligt Eriksson (2014).
Resultatet visade vidare att kontinuitet kring informationen som lämnas till patienterna var en viktig byggsten i återhämtningsprocessen. Ur ett patientperspektiv visade det sig dock att den bilden som informationen förmedlade inte alltid låg i linje med den verklighet som för-medlades av patienten. Vidare visade resultatet att delgivningen av informationen kunde vara bristfällig. Resultat visar att patienter kunde uppleva en inkonsekvens kring informationsflö-det. vilket försvårade för dem att förstå sin situation och de förutsättningar som låg till grund för deras återhämtning Detta speglar vikten av information till patienten i syfte att påskynda återhämtningsprocessen, vilket i tidigare forskning understryks av Carr et.al (2019). För att underlätta relationen mellan patient och sjuksköterska, samt göra sjuksköterskan mer till-gänglig och informationsflödet bättre till patienten genom variation, visade resultatet att olika digitala system var användbara för att främja spridningen av information. Bland annat elektroniska verktyg användes för att förbättra kontakten mellan sjuksköterskan samt pati-ent. Resultatet visade att elektroniska verktyg gav patienter möjlighet att kunna kontakta sjuksköterskor genom en webbplats via chattsidor vilket förhöjde patienternas upplevelser av att få kontakt. Detta resultat är i linje med Jay et al. (2012) som understryker vikten av digi-taliseringen för att nå ut med information och skapa nya kontaktytor mellan patienter och vårdpersonal.
Resultatet belyser även att förtroende för vården och den vårdande parten också var en vär-defull komponent för att främja återhämtning, samt att en bättre kommunikation förbättrade återhämtningen. Erikssons (2014) betonar kopplingen mellan förtroende och en stärkt
åter-tiskt sätt skapa ett förhållande med patienten. Resultatet underströk vidare vikten av att vår-den och inte minst sjuksköterskorna lyssnade på vad patienterna själva önskade och trodde kunde underlätta sin egen återhämtning. Resultatet visade således på vikten av att arbeta personcentrerat och att sjuksköterskorna behövde göra patienten delaktig i sin egen vård samt rehabilitering.
Resultat visade att sjuksköterskor har ett delat ansvar i att stödja patienter och även deras anhöriga bland annat genom information om sjukdomen och återhämtningen, samt med mo-tivation till båda parter. Patienter har rätt att få information för att känna sig trygga samt för att återhämta sig efter sjukdomsbehandlingar. Information var enligt resultatet viktig och bör ges på flertalet sätt för att visa en flexibilitet och möta både patienter och deras anhörigas be-hov. Resultatet pekade på vikten av information och hur information kan stödja patienter på olika sätt, både för ökad kunskap om till exempel behov och problem samt för att öka förstå-elsen om sjukdomen i relation till den kommande rehabilitationen och återhämtningen (Yagil et al., 2018). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) är det sjuksköterskors ansvar att se till att patienter har möjlighet att känna välbefinnande samt livskvalité. Resultatet visade att den tillitsfulla relationen grundade sig i att sjuksköterskor var ärliga och visade respekt i mö-tet med patienter. Resultamö-tet visade även att sjuksköterskor fyllde en viktig motiverande funktion för patienter i relation till att få dem att inse att deras liv var värda de utmaningar och svårigheter som kunde dyka upp under sjukdomsförloppet.
En annan viktig del i resultatet centrerade kring de anhöriga och den vitala roll de spelade kring patienternas återhämtning. Rollen anhöriga spelar i att vara ett stöd både under sjuk-domsförloppet samt eftervården tas upp från Norlyk & Martinsen (2013). I relation till bland annat riktlinjer för anhörigstöd där utbildning och information delges
sjukhusverksamheter
så står det uttryckligen att de ska kunna stödja anhöriga i relation till en
patient som är allvar-ligt sjuk. Detta både i sjukdomsprocessen samt återhämtningen enallvar-ligt Socialstyrelsen (2019). Återhämtningen för patienter är en del i det hälsofrämjande arbetet där sjuksköterskor kan bidra till att patienter återfår hälsa och arbetsförmåga (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2017). Enligt Eriksson (2014) skall sjuksköterskan se hela människan, detta synsätt skall ut-göra grunden för behandling och återhämtning. Resultatet visade att sjuksköterskor ska vara lättillgängliga och att patienter och vårdare måste ha ett väl fungerande förhållande. Patien-terna ville också enligt resultatet behandlas av sjuksköterskor som var tillgängliga, omtänk-samma och kommunikativa. I relation till resultatet som pekade på att vissa patienter kände sig övervakade och kontrollerade av sjukvården menar Eriksson (2014), att patientens auto-nomi och de etiska reglerna är viktiga faktorer att beakta beträffande vårdperspektivet i relat-ion till en patients återhämtning. Personen måste genomgå en slags försoning med sin situat-ion för att gå vidare i sitt liv och kunna delta i den samhällsgemenskap som annars blir li-dande då patienten uppehåller sig med tankar om sjukdomen. Den tryggheten, respekten och autonomi som resultatet förde fram som viktig speglas även i Hälso- och sjukvårdslagen där det uttryckligen står att all vård skall ges med respekt och att den ska se till att tillfredsställa patienters enskilda behov av trygghet (Socialdepartementet, 2017:30). Detta belyser även Pa-tientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som uppmärksammar att sjuksköterskor ska möta pati-enter med respekt och omtanke.6.2 Metoddiskussion
Denna metoddiskussion delas upp utefter följande begrepp: pålitlighet, trovärdighet och överförbarhet för att beskriva examensarbetets tillförlitlighet. Inom ramen för en kvalitativ studie som detta examensarbete skall begrepp som trovärdighet där pålitlighet, tillförlitlighet samt överförbarhet betraktas för att beskriva ett arbetes trovärdighet enligt Polit & Beck (2016).
För att kunna evaluera en studies pålitlighet skall omständigheterna kring studien vara utför-ligt skildrade så att de som tar del av den med lätthet ska kunna följa den process som legat till grund för både metoden och analysen. Kort sagt skall en annan forskare kunna utföra en liknande studie enligt de riktmärken som satts i detta examensarbete och sedan erhålla lik-nande resultat (Polit & Beck, 2016).
I syfte att öka tillförlitligheten av examensarbetet har de uttagna delarna av texterna uppre-pade gånger matchats mot syftet och mot dess originaltext. Detta då tillförlitligheten är en avspegling av verifierbarheten av data så att resultatet faktiskt speglar patienternas upplevel-ser och är fria från författarnas subjektiva uppfattningar. En styrka i detta examensarbete är att den genomförts av två författare vilket minimerar risken för subjektiva tolkningar och så-ledes höjer trovärdigheten enligt Polit & Beck (2016).
Beträffande överförbarhet, då valda artiklar som använts i analysen härstammar från olika länder anses överförbarheten vara god (Polit & Beck, 2016). Detta innebär att de upptäckter som görs går att överföras till jämförbara tillstånd (Polit & Beck, 2016). Vidare är de databa-ser som använts för sökning av litteratur verifierade databadataba-ser vilket enligt Polit & Beck (2016) vidare stärker examensarbetets trovärdighet tillsammans med det faktum att en kvali-tetsgranskning av materialet skett enligt Friberg (2017). Slutligen är metodprocessen nog-grant beskriven vilket också är en del i att stärka examensarbetets trovärdighet enligt Polit & Beck (2016).
En metod som kunde ha använts är en empiriskt kvalitativ metod som hade kunnat vara lämplig och fylla en stödfunktion i detta examensarbete genom kvalitativa intervjuer. Detta då intervjuer som insamlingsverktyg hade kunnat ge en djupare förståelse för patienters erfa-renheter. Valet av metod är en styrka i detta arbete med beaktning till dess relevans för att uppfylla studiens syfte. Den djupare förståelsen hade bestått av att som Polit & Beck (2016) förklarar grundat sig i att intervjuaren inom ramen för en empirisk studie har möjlighet att förklara frågorna för informanten i syfte att erhålla med djupgående och uttömmande svar. Däremot valdes detta tillvägagångssätt bort på grund av både tidsbrist och otillräcklig kun-skap om metoden (Polit & Beck 2016; Henricson, 2017). En styrka med litteraturstudier kontra intervjuer är att en större mängd evidensbaserat material från olika länder görs till-gängligt vilket gör att fler upplevelser av återhämtningen av cancer görs möjlig.
Svagheter som uppkom under sökningar för vetenskapliga artiklar var att vid försök att foku-sera på inklusionskriterierna så upprepades samma artiklar flertalet gånger trots att sökor-den ändrades för varje gång. Detta är en anledning till att majoriteten av artiklarna är från databasen Cinhal Plus. Vidare är språket på alla sökta vetenskapliga artiklar på engelska. Ef-tersom författarnas modersmål inte är engelska användes Google translate för att underlätta läsningen. En svaghet med Google translate är däremot att felöversättningar kan uppstå.
