”TRYGGHETEN ÄR
VÄSENTLIG”
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan
ANNICA JOHANSEN ALEXANDRA KARLSSON
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Lolita Gelinder Examinator: Eva Ärlemalm-Hagsér Termin VT År 2021
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp
Termin VT År 2021
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Annica Johansen och Alexandra Karlsson
”Tryggheten är väsentlig”
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan
"Safety is essential"
A qualitative study of preschool teachers' understanding of the importance of safety for children's meaning-making in preschool
Årtal 2021 Antal sidor: 29
_______________________________________________________ Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att trygghet ligger till grund för barns utforskande, vilket utgör en grund för barns meningsskapande. Vidare framkom det att förskollärarnas tillvägagångssätt kan vara betydande för hur barnen utvecklar trygghet till personalen och hur det i sin tur bidrar till meningsskapande för barnen. Slutsatsen av denna studie styrker resultat från tidigare forskning om betydelsen av barns trygghet i förskolan. Denna studie har bidragit till att redogöra för förskollärares beskrivningar av deras huvudsakliga arbetssätt vad gäller barns trygghet i förskolan och trygghetens betydelse för barns meningsskapande.
_______________________________________________________
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Uppsatsens disposition ... 2 2 Bakgrund ... 2 2.1 Styrdokument ... 2 2.2 Statliga dokument ... 3 2.3 Litteratursökning ... 3 2.4 Tidigare forskning ... 3
2.4.1 Anknytning för barns trygghet och lärande i förskolan ... 4
2.4.2 Omsorg för barns trygghet och lärande i förskolan ... 5
2.4.3 Meningsskapande för barns utforskande och lärande i förskolan.... 7
2.5 Teoretisk utgångspunkt ... 7 2.5.1 Anknytningsteori ... 7 2.5.2 Anknytningsperson ...8 2.5.3 Trygg bas ... 9 2.5.4 Inre arbetsmodell ... 9 2.5.5 Anknytning i förskolan ... 10 3 Metod ... 10 3.1 Design ... 10 3.2 Urval ... 10 3.3 Procedur ... 11 3.4 Tillförlitlighet ... 12 3.5 Dataanalys ... 12 3.6 Etiska överväganden ... 13 4 Resultat ... 13
4.1 Förskollärares beskrivningar av begreppet trygghet ... 14
4.2 Trygghetens betydelse för barns meningsskapande ... 15
4.3 Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet . ... 16
5 Analys ... 20
5.1 Förskollärares beskrivningar om betydelsen av trygghet för barns meningsskapande ... 20
5.2 Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet för barnen ... 21 6 Diskussion ... 23 6.1 Resultatdiskussion ... 23 6.2 Metoddiskussion ... 25 6.3 Slutsats ... 27 6.4 Vidare forskning ... 27 Referenslista ... 28 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...
1 Inledning
Denna studie vill synliggöra hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan. Social trygghet är enligt Barnkonventionen (SFS 2018:1197) alla barns rättighet. I förskolan ska barn få förutsättningar till trygghet, vilket ska ligga till grund för utbildningen (Skolverket, 2018). Mot bakgrund av det vill vi undersöka hur åtta förskollärare beskriver innebörden av barns trygghet i förskolan och hur de kopplar trygghet till barns meningsskapande. Barns trygghet i förskolan är relevant och ett viktigt område att undersöka för att lyfta fram sambandet mellan trygghet och barns meningsskapande. Förskollärare har ansvar att bedriva undervisning enligt målen i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018). Enligt Läroplan för förskolan har förskollärare ansvar att skapa en undervisning som bildar en enhet av utveckling, lärande och omsorg (Skolverket, 2018). Trygghet har en nära koppling till omsorg och det handlar om att stödja barnen i att förstå sina och andras känslor (Eidevald & Engdahl, 2018).
Enligt Eidevald och Engdahl (2018) ska förskolepersonalen säkerställa att omsorg genomsyrar utbildningen och att undervisningen sker omsorgsfullt i förhållande till barns trygghet. I en granskning gjord av Skolinspektionen (2016) undersöktes grunden till trygghet genom att observera personalens lyhördhet i att trösta barnen. Granskningen visade att i en stor del av de deltagande förskolorna visade personalen lyhördhet och tillgänglighet för att kunna ge barnen uppmärksamhet och tillsyn, vilket beskrivs ligga till grund för barns trygghet. Förskolepersonalens egen förståelse och uppfattningar om barns trygghet kan påverka deras förhållningssätt i praktiken (Broberg m.fl., 2012). Det upplevs intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande och hur förskollärare beskriver att de arbetar med att skapa trygghet för barn i förskolan. Eftersom “barns trygghet är en förutsättning för deras lärande. … Trygghet får barnet genom anknytning som är barnets känslomässiga band till människor de är beroende av” (Niss, 2011, s. 46). Förskollärare behöver skapa tillfällen för olika upplevelser och erfarenheter som kan bidra till barns lärande, då dessa förutsättningar kan främja barns meningsskapande (Sheridan & Williams, 2018).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan.
Frågeställningar:
• Hur beskriver förskollärare betydelsen av trygghet för barns meningsskapande? • Hur beskriver förskollärare att de arbetar med att skapa trygghet för barn i
1.2 Uppsatsens disposition
Under avsnittet Bakgrund presenteras en beskrivning av trygghet utifrån styrdokumenten, Läroplan för förskolan och Skollagen. Därefter Statliga dokument och Litteratursökning av tidigare forskning. Under Tidigare forskning redogörs för anknytning och omsorg för barns trygghet och lärande i förskolan samt meningsskapande för barns utforskande och lärande i förskolan. Därefter följer en redogörelse för Anknytningsteorin och där beskrivs dessutom de centrala begreppen
Anknytningsperson, Trygg bas och Inre arbetsmodell. I avsnittet Metod ingår
följande rubriker Design, Urval, Procedur, Tillförlitlighet, Dataanalys och Etiska
överväganden. Under förenämnda rubriker presenteras faktorer som ligger till grund
för studiens genomförande. Vidare presenteras studiens resultat under avsnittet
Resultat med följande fyra underrubriker Förskollärares beskrivningar av begreppet trygghet, Trygghetens betydelse för barns meningsskapande, Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet och Betydelsen av omsorg för barns trygghet. Efterföljande analys presenteras under rubrikerna Förskollärares beskrivningar om betydelsen av trygghet för barns meningsskapande och Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet för barnen.
Avslutningsvis under kapitlet Diskussion diskuteras studiens resultat under rubriken
Resultatdiskussion och därefter Metoddiskussion där studiens metodval diskuteras.
Kapitlet avslutas med en presentation av studiens Slutsats och förslag på Vidare
forskning.
2 Bakgrund
I följande kapitel redogörs det för hur trygghet beskrivs i styrdokumenten, Läroplan för förskolan och Skollagen. Därefter presenteras en rapport av Skolverket som innefattar statistik över personal och barn i förskolan samt en rapport om måluppfyllelse i förskolan från Skolverket. Sedan Litteratursökning av tidigare forskning. Tidigare forskning presenteras under avsnitten Anknytning för barns
trygghet och lärande i förskolan, Omsorg för barns trygghet och lärande i förskolan
samt Meningsskapande för barns utforskande och lärande i förskolan. Därefter presenteras Anknytningsteorin som är vår teoretiska utgångspunkt och en beskrivning av de centrala begreppen som används i analysen: Anknytningsperson, Trygg bas och
Inre arbetsmodeller.
2.1 Styrdokument
I enlighet med Läroplanen för förskolan ska barns trygghet, välbefinnande och omsorg genomsyra utbildningen (Skolverket, 2018). Förskolan ska bidra till att lägga en grund för barns självkänsla och trygghet, för att samtliga barn ska få förutsättningar till trygghet och identitetsutveckling (Skolverket, 2018). Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2 § ska förskolan erbjuda en trygg omsorg och tillsammans med utveckling och lärande bilda ett helhetsperspektiv. Vidare har huvudmannen enligt Skollagen 8 kap.
8 § ansvar för att förskolan har en god miljö där storleken och sammansättningen på barngruppen är lämplig. Förskolan ska ge barn trygghet och bidra till att barn vill lära sig, för utifrån deras tankar och erfarenheter skapa barn mening och sammanhang (Skolverket, 2018).
2.2 Statliga dokument
Enligt en rapport om måluppfyllelse från Skolverket (2017) har forskning indikerat att personalens kompetens och utbildning konstaterats vara en viktig del för förskolans kvalitet. Det framgår att utöver utbildade förskollärare kan personal med annan utbildning inriktad mot yngre barn, såsom barnskötare, öka kvaliteten för utbildningen i förskolan. Skolverket framhåller i rapporten att personaltäthet anses vara en viktig aspekt för kvaliteten då det kan inverka på omsorgen, kommunikation och samspelet mellan personal och barn (Skolverket, 2017). I en redogörelse av barn inskrivna på förskolan från Skolverket (2020) var det nästan 522 000 inskrivna barn och totalt 34 900 barngrupper i förskolan under hösten 2019, vilket innebär att varje barngrupp har ett genomsnitt på 15 barn. Skolverket (2020) redovisar att genomsnittet kan variera, där barngrupperna i större städer har lägst genomsnitt på 14,1 barn och det finns störst barngrupper i kommuner nära en storstad, med ett genomsnitt på 15,8 barn per grupp. Det framgår att barngruppens storlek dessutom varierar beroende på barngruppens ålder, där genomsnittet ligger på 12,2 barn i en småbarnsgrupp och 15,5 barn i storbarnsgrupperna (Skolverket, 2020). Det riktmärke med antal barn i en barngrupp Skolverket (2017) rekommenderar är 6 till 12 barn för yngre barn i åldrarna 1–3 år, och för äldre barn i åldrarna, 4–5 år rekommenderas 9 till 15 barn i barngruppen. Det framgår att mindre barngrupper framförallt anses vara en fördel för de yngsta barnen (Skolverket, 2017).
2.3 Litteratursökning
Vi har använt oss av databaserna SwePub, DiVA och ERIC (ProQuest) för litteratursökning. I databasen ERIC (ProQuset) avgränsade vi utifrån ”peer reviewed”, ”early childhood education” och ”preschool education”. Vi använde följande sökord: ”Preschool teacher”, ”Attachment” samt ”Attachment theory”. Vid litteratursökningen i SwePub och DiVA kombinerade vi följande sökord: ”Trygghet”, ”Trygghet i förskolan”, ”Anknytning”, ”Anknytning i förskolan”, “Omsorg”, ”Omsorg lärande” samt ”Barns meningsskapande”. I vår litteratursökning valde vi att avgränsa till doktorsavhandling, refereegranskat och tidningsartiklar, och genom referenslistor har vi även sökt efter förstahandskällor.
2.4 Tidigare forskning
I följande avsnitt redogörs det för tidigare forskning som anses vara relevant för studien. Tidigare forskning presenteras under Anknytning för barns trygghet och
lärande i förskolan, Omsorg för barns trygghet och lärande samt Meningsskapande för barns utforskande och lärande i förskolan.
2.4.1 Anknytning för barns trygghet och lärande i förskolan
Wilson-Ali m.fl. (2019), Jovanovic m.fl. (2016), Hagström (2010) samt Commodari (2012) har med olika fokus undersökt betydelsen av anknytningspersoner i förskolan för barns utveckling. Wilson-Ali m.fl. (2019) har i sin studie från Australien undersökt lärares kunskap om och hur de förstår anknytningsteorin samt hur de kan stödja relationsutvecklingen för yngre barn. Studien genomfördes i två steg, där första delen handlade om en online undersökning och i fas två genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare. I resultatet framgick det att majoriteten av deltagarna vid online undersökningen hade kännedom om anknytningsteorin och vid intervjuerna hade samtliga kännedom om olika faser inom anknytningsteorin. Enligt Wilson-Ali m.fl. (2019) kom det dessutom fram att en koppling mellan deltagarnas upplevelser och förståelsen om anknytning kan leda till olika perspektiv av anknytningsteorin. Deltagarna i studien beskrev olika kännetecken inom de olika faserna inom anknytningsutvecklingen, såsom utveckling av primär och sekundära anknytningsförhållanden. Det framkom i studien att deltagarna vid online undersökningen förknippade sig själva som en primär anknytningsperson och vid intervjuerna nämnde deltagarna att lärare kopplades till en primär omvårdnadsperson.
I en annan Australiensk studie undersökte Jovanovic m.fl. (2016) lärares professionella förståelse av yngre barns kommunikation och anknytningsutveckling genom intervjuer med tre fokusgrupper, som sammantaget bestod utav 19 lärare. I studien framgick det att lärarnas kommunikativa kompetenser, emotionell ömsesidighet och förståelse bidrog till att bygga och forma anknytningsförhållanden till barnen. Det gav i sin tur personalen möjlighet att förstå och uppmärksamma de yngre barnens kommunikationsförmåga, känslomässiga och sociala behov i de dagliga rutinerna, överlämningar och vid inskolningar. Likaledes framgick det i studien av Wilson-Ali m.fl. (2019) att lärarna framför allt uppfattade att yngre barn har behov av känslomässig lyhördhet i en miljö som är trygg.
Jovanovic m.fl. (2016) skriver att lärarna i studien beskrev att tillit och kommunikation kan vara avgörande för meningsfulla och trygga anknytningsförhållanden mellan familj, barn och personal. För att skapa trygghet vid övergångar mellan verksamheten och hemmet behöver anknytningsförhållanden mellan både föräldrar, barn och personal fungera helhetsmässigt. Lärarna i studien beskrev att barnens uppfattningar och förtroende för personalen kan påverkas av hur överlämning sker av föräldrarna. Målet var enligt deltagarna att barnen känner sig trygga, självsäkra och bekväma i att utforska. Det beskrivs att tillit till personalen och tryggheten med att kunna återvända till personalen som en trygg bas kan bidra till barns utforskande. Deltagarna i studien uppfattade att yngre barns lärande och utveckling kan påverkas av sociala relationer och att förtroende ligger till grund för yngre barns utveckling av anknytningsrelationer och språkutveckling (Jovanovic m.fl., 2016).
Likt det som nämnts tidigare framhåller Commodari (2013) i sin studie att det finns kopplingar mellan trygg bas och barns utveckling och lärande. I en observationsstudie från Italien observerades barn i åldrarna fyra och fem år under ett år. I studien observerades barns anknytning till förskollärare för att tidigt kunna identifiera inlärningssvårigheter. I resultatet av Commodaris (2013) studie framgick det att barns sociala kompetens samt kognitiva färdigheter kan kopplas till relationen med hur förskollärare skapar en trygg bas. Studien visade att en otrygg anknytning till förskollärare kan hindra barn från att ta sig an tillfällen som kan främja det spontana lärande (Commodari, 2013). Både Commodari (2013) och Jovanovic m.fl. (2016) indikerar att anknytning i yngre åldrar kan ha betydelse för barns framtida utveckling och lärande eftersom anknytningen kan påverka inlärningsförmågan. Vilket likaså framkommer i Wilson-Ali m.fl. (2019) slutsats. Där slutsatsen var att trygga anknytningsförhållanden kan ligga till grund för barns framtida utveckling, men det krävs då att det finns förståelse för hur anknytning skapas med yngre barn (Wilson-Ali m.fl., 2019).
Hagström (2010) har berört begreppet kompletterande anknytningsperson i sin avhandling, där fyra pedagoger följdes under tre års tid. Syftet med Hagströms avhandling var att undersöka hur förskolepersonal utvecklades som en kompletterande anknytningsperson för barnen genom fortbildning. Fortbildningen bidrog till att deltagarna ökade sin kunskap om betydelsen av kompletterande anknytningsperson i förskolan och villkor för att utveckla positiva anknytningsrelationer. Hagström (2010) refererar till tidigare forskning som pekar mot att barn kan utveckla en relation till förskolepersonalen i större utsträckning om barn har längre vistelsetid på förskolan och desto yngre barn är. Hagström (2010) hänvisar till tidigare forskning som indikerar att relationerna blir mer lik de relationer barn har till sina föräldrar utifrån förenämnda kriterier, vilket medför att personalen behöver ha förmågan att skapa anknytning både känslomässig och finnas tillgänglig eftersom det blir betydelsefullt för barnen.
Dessutom framhåller Hagström (2010) att arbetet med anknytning kännetecknas av omsorg, kontinuitet och struktur. Likaledes framhåller Wilson-Ali m.fl. (2019) att lärare behöver ha förståelse om kontinuiteten i anknytningsprocessen för att kunna stödja barnen i processens olika steg. Wilson-Ali m.fl. (2019) framhåller vidare att deltagarna vid intervjuerna var överens om att planera verksamheten för att ge barnen tid till en och en, för att bidra till en känsla av trygghet i en ny miljö. Deltagarna var överens om att lärare behöver vara lyhörda för att trösta barnen (Wilson-Ali m.fl., 2019). Likaså framgick det av Hagström (2010) att deltagarna anser att en kompletterande anknytningsperson behöver vara lyhörd, närvarande, nyfiken, tålmodig och känslomässig.
2.4.2 Omsorg för barns trygghet och lärande i förskolan
Renblad och Brodin (2012) beskriver att förskolans uppdrag kännetecknas av såväl omsorg som lärande och Josefson (2018) framhåller att omsorg och lärande går hand
i hand. Däremot menar Josefson (2018) att begreppet omsorg fått en mindre plats än begreppet lärande i forskning, då det inte förknippas med barns utveckling i samma utsträckning. Enligt Lindqvist (2017) förknippas begreppet omsorg till barnskötare, rutiner och passning, och lärande förknippas med förskollärare.
Renblad och Brodin (2012) har undersökt fyra förskolechefers syn på kvalitet i förskolan och Läroplan för förskolan genom fokusgruppintervjuer vid fyra tillfällen. I deras studie lyfts vikten av rutiner och trygghetsskapande, där lärande och omsorg är oskiljbara. Samtliga förskolechefer i studien delade uppfattningen om att det både krävs barnskötare och förskollärare inom förskolan eftersom de utgör viktiga resurser för att tillgodose både lärande och omsorg. I barns liv anses perioden i förskolan vara en intensiv tid i deras utveckling, vilket omfattar att barn kan få en grund inför framtiden gällande kommunikation, trygghet och socialisation (Renblad & Brodin, 2012). Därmed anses det vara betydande för barns välbefinnande och hälsa att det finns kompetent och utbildad personal i och med att en stor majoritet av barn i Sverige går i förskolan. Vidare diskuterar Renblad och Brodin (2012) att barn i förskolan behöver infinna en känsla av trygghet och inflytande, vilket kan bidra till välmående och trivsel för barnen som i sin tur kan vara positivt för framtiden.
Likt det som nämnts tidigare visar Josefson (2018) i resultatet av sin avhandling att omsorg innebär att se varje enskilt barn, möta deras behov och arbeta för barnens välmående. Josefson (2018) har haft ett fokus på omsorg och syftet med avhandlingen var att undersöka förståelsen för omsorgens innebörd och hur det kommer till uttryck i förskolan genom enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Det framgick i resultatet att det är svårt att förstå omsorgens innebörd och hur detta ska balanseras med den övriga verksamheten på förskolan. Vidare lyfts det att en lugn miljö och rutiner anses vara det praktiska som kan kopplas till trygghet. Josefson (2018) skriver att inom förskole praktiken har trygghetsaspekten en stor plats i både planering och organiseringen. Det beskrivs därmed att en bra verksamhet omfattas av att både skapa och upprätthålla trygghet, då verksamheten inte fungerar utan trygghet.
Betydelsen av omsorg för barns lärande beskrivs likaså i Lindqvists studie (2017). Under nästan två år genomförde Lindqvist (2017) en studie med observationer och intervjuer med barnskötare, förskollärare och förskolechefer för att undersöka uppfattningar om vilka omsorgsrutiner som anses vara nödvändiga och vilka aktiviteter som anses vara meningsfulla och lärande. Det framgick enligt Lindqvist (2017) att förskollärare kan få tillfälle till dokumentation och planering genom att undgå omsorgssysslor. Däremot framkom det i studien av Josefson (2018) att pedagogerna valde att stanna på förskolan och sakta orientera sig i närmiljön och det var ett strategiskt arbetssätt för att skapa och upprätthålla trygghet. Det beskrivs i studien att det var särskilt viktigt för de yngre barnen och pedagogerna uttryckte att de inte ville dela på barngruppen i för hög utsträckning. I motsats till detta framgick det i studien av Lindqvist (2017) att det blir fler barn i barngrupperna och det uttrycks vara utmattande i förhållande till målen i Läroplan för förskolan. Till skillnad från
ovanstående hänvisar Josefson (2018) till tidigare forskning att en viktig kvalitetsfaktor i förskolan innefattar hur personalen medvetet kombinerar det pedagogiska arbetet och omsorgen. Det beskrivs att personalens medvetenhet om deras förhållningssätt anses vara en viktig kvalitetsfaktor. Genomgående för samtliga studier var att de kunde identifiera betydande innebörder av omsorgen för barns lärande då uppfattningen är att de är oskiljbara och att det behöver balanseras i verksamheten.
2.4.3 Meningsskapande för barns utforskande och lärande i förskolan
Wank (2021) har i sin avhandling undersökt barns meningsskapande med koppling till samtal genom videoinspelade observationer och fältarbete på två olika förskolor. Det framgår i avhandlingen att personalen kan planera innehållet i en aktivitet, men även om barn medverkar under samma aktivitet kan deras meningsskapande se olika ut. Därmed lyfter Wank (2021) att barns tidigare kunskaper och erfarenheter kan vara betydande för hur barn tar sig an nya händelser. I avhandlingen lyfts dessutom vikten av att förskolepersonalen behöver vara närvarande för att kunna skapa både spontana och planerade aktiviteter för meningsskapande samtal.
2.5 Teoretisk utgångspunkt
Denna studie är baserad på anknytningsteorin. Vi kommer nedan redogöra för
Anknytningsteorin och de begrepp som blir centrala i studien, vilket omfattas av Anknytningsperson, Trygg bas och Inre arbetsmodell. Därefter redogörs det för Anknytning i förskolan.
2.5.1 Anknytningsteori
Anknytningsteorin bygger på att förklara barns känslomässiga band till omvårdnadspersoner och hur barn utvecklar en bild av sig själv och nära personer (Broberg m.fl., 2020). Upphovsmannen John Bowlby grundade anknytningsteorin i ett samarbete med Mary Ainsworth år 1950 (Broberg m.fl., 2012). Enligt Broberg m.fl. (2020) anses anknytningsteorin vara den viktigaste teorin för att förklara balansen mellan omsorg, närhet och beskydd. Bowlby (2010) definierade begreppet anknytningsbeteende som en form av grundläggande inre motiverat beteende, vilket innebär att barn har en stark benägenhet att eftersträva kontakt och närhet med den person barnet har anknytning till. Anknytning handlar om relationen mellan barn och omvårdnadspersoner och att kunna söka skydd vid fara och oro hos utsedda personer (Broberg m.fl., 2020).
Broberg m.fl. (2020) beskriver hur barns utveckling av anknytning omfattas av fyra olika faser. Författarna beskriver att den första fasen innefattar barns första åtta till tolv veckor, då sänder barnet signaler för att öka sannolikheten för närhet och när omvårdnadspersonen svarar skapas en samspelsdialog. Vidare beskriver författarna att fas två anses vara en början på anknytningen och denna fas pågår mellan sex och nio månader. Broberg m.fl. (2020) skriver att samspelet under fas två anses vara
grundläggande för barnets framtida anknytningsmönster. Därefter beskriver författarna fas tre som pågår upp till tre års ålder och då kan barn anpassa distansen från föräldrar genom att barnet kan krypa och gå. Enligt Broberg m.fl. (2020) förändras anknytningen betydligt vid fas fyra, när barnet är mellan två och fyra år, och under denna fas påverkar barns kognitiva, känslomässiga och språkutveckling barns anknytning.
2.5.2 Anknytningsperson
Under barns första levnadsår skapar barn den första anknytningen till sina föräldrar och anknytningen med föräldrarna kan utvecklas olika (Broberg m.fl., 2012). Den primära anknytningspersonen som barn riktar sina anknytningsbeteende mot utses av barnet under första året och därefter väljer barn ut fler anknytningspersoner (Bowlby, 2010). Enligt Bowlby (2010) kan relationen mellan barnet och den primära anknytningspersonen påverka barnets framtida relationer. Barnet kan skapa en trygg anknytning med en anknytningsperson som är närvarande och tillgänglig för att stötta och erbjuda närhet (Bowlby, 2010). Balansen mellan trygghet och nyfikenhet anses ha betydelse för barns utforskande eftersom barn vill befinna sig i närheten av sin anknytningsperson (Broberg m.fl., 2012).
Anknytningen förblir betydande under flera år och minskas inte under förskoleåldern, eftersom barn behöver nära relationer med en eller flera personer under flera år för att säkerställa sin överlevnad (Broberg m.fl., 2020). Broberg m.fl. (2020) förklarar att barns behov av skydd ökar, i samband med att barns motoriska färdigheter ökar och barns självständighet från anknytningspersonen. Broberg m.fl. (2012) lyfter vikten av förståelse om att barn skapar anknytning till en specifik person på förskolan och samtidigt som barn behöver uppleva trygghet till flera i personalen på förskolan. Vidare menar författarna att barn har begränsat med antal anknytningspersoner och att barn vänder sig till den vikarierande anknytningspersonen när den primära omsorgspersonen inte är inom synhåll. Därmed förklarade Bowlby (2010) att under barnets första år knyter de an till föräldrar eller föräldrasubstitut, barnet förväntar sig att anknytningspersonerna ska erbjuda beskydd, omsorg och stöd.
Broberg m.fl. (2012) anser att börja i förskolan kan vara en stor förändring för barnet och under inskolningen behöver barnet öva på att vistas i den nya miljön på förskolan. Författarna framhåller vidare att barnen behöver få möjlighet att lära känna minst en personal på förskolan som kan fungera som ersättande anknytningsperson för föräldern, vid separation från den primära anknytningspersonen en längre tid. Barnet ska kunna använda den ersättande anknytningspersonen för att utforska och leka genom att pausa anknytningssystemet (Broberg m.fl., 2012). Anknytningssystem definierades av Bowlby (2010) som ett förprogrammerat system, vilket reglerar anknytningsbeteenden hos barnet vid behov av närhet med anknytningspersonen.
2.5.3 Trygg bas
Inom anknytningsteorin beskrivs det centrala begreppet trygg bas (Broberg m.fl., 2012) och det handlar om att använda exempelvis en förälder vid utforskandet. Enligt Bowlby (2010) beskrevs begreppet utforskandet från en trygg bas ursprungligen av Ainsworth, vilket innefattar samspelet emellan anknytningspersonen och barnet. Bowlby beskrev att när barnet känner sig tryggt och vet att anknytningspersonen finns tillgängligt och reagerar bekräftande på barnets signaler kan barnet avlägsna sig från anknytningspersonen för att utforska omvärlden. Det kan beskrivas utifrån trygghetscirkeln och Broberg m.fl. (2012) skriver att det handlar om att anknytningspersonen fungerar som en trygg bas som motiverar och stöttar barnet i sitt utforskande. Vidare skriver författarna att den trygga basen har en stor roll för barnets utveckling av ny kunskap och självständighet.
En trygg bas anses vara väsentligt för utveckling och psykisk hälsa (Bowlby, 2010). När ett tryggt barn passerat åldern tre börjar barnet känna sig tillräckligt säker att öka tiden och avståndet från anknytningspersonen, eftersom barnet har skapat förståelse utifrån tidigare erfarenheter att barnet kommer återförenas med anknytningspersonen (Bowlby, 2010). Barn kan utgå från den trygga basen vid utforskande av sin omvärld, sedan återvända till en säker hamn vid behov och för att det ska fungera behöver barns anknytningsutveckling ske jämsides med att barn undersöker sina utvecklande färdigheter (Broberg m.fl., 2020).
2.5.4 Inre arbetsmodell
Inre arbetsmodell handlar om barns uppfattningar om verkligheten, sig själv och förhållandet till andra (Broberg m.fl., 2012). Det som ligger till grund för barns inre arbetsmodell anses vara den primära omvårdnadspersonen (Broberg m.fl., 2020). Inre arbetsmodell anses vara betydande särskilt när barn umgås med människor utanför familjen och en trygg inre arbetsmodell kan bidra till att barn kan skapa en omgivande positiv miljö (Broberg m.fl., 2012). Broberg m.fl. (2012) förklarar att barn kan få ett negativt samspel med andra av en otrygg inre arbetsmodell och därmed behöver förskolepersonal ha gott med tålamod för att stödja barnen i utvecklingen av nya arbetsmodeller.
Enligt Broberg m.fl. (2020) anses det vara betydande hur samspel utvecklas med en omvårdnadsperson, då det utgör barns inre arbetsmodell. Författarna, beskriver vidare om hur barn kan skapa flera arbetsmodeller eftersom barn kan utveckla olika anknytningsrelationerna till olika omvårdnadspersoner. Vidare skriver Broberg m.fl. (2020) att tryggheten kan regleras av barns inre arbetsmodeller än fysisk närhet vid längre separationer från föräldrar, som förskolan kan föra med sig. Broberg m.fl. (2012) beskriver att personalen behöver ha kännedom att deras bemötandet vid situationer när barn behöver tröst, kan bidra till barns utveckling av inre arbetsmodeller. Författarna skriver vidare att personalen kan främja barns utveckling och utforskande genom att vara en trygg bas och en säker hamn för barnen.
2.5.5 Anknytning i förskolan
Barns vistelse på förskolan kan bli mer meningsfull av att personalen har förståelse för barns signaler och uttryck (Broberg m.fl., 2012). Broberg m.fl. (2012) menar därför att det kan vara betydande att det finns kunskap om anknytningssystemet för att planera förskolans verksamhet utifrån barns anknytning, och därmed bidra till att förskolan blir en trygg och meningsfull plats för barnen. Personalen kan vara närvarande i barns lek på förskolan och därmed bli en trygg bas för barnen, som barnen kan komma till vid behov av uppmuntran eller tröst (Broberg m.fl., 2012). Det innebär att barnen kan avbryta leken för att hämta trygghet hos sin anknytningsperson på förskolan genom uppmuntran eller en kram och sedan återgå till leken (Broberg m.fl., 2012). Broberg m.fl. (2012) lyfter betydelsen om att kunna omsätta anknytningsteorin i det praktiska arbetet, där personalen agerar vikarierande anknytningsperson. För en trygg anknytning främjar barns lärande och utveckling, och även skapar förutsättningar för barns utforskande (Broberg m.fl., 2012). Broberg m.fl. (2012) framhåller att barn behöver få förutsättningar att skapa en trygg anknytning till förskolepersonalen, då barn utgår från sina inre arbetsmodeller till förskolepersonalen när de behöver tröst. Anknytningsteorin kan bidra till en förståelse för hur anknytning och trygghet kan vara betydelsefullt för barns meningsskapande i förskolan. Studiens avsikt är att få en uppfattning om hur förskollärare kan skapa trygghet för barn i förskolan och därigenom bidra till barns meningsskapande utifrån anknytningsteorin. Begreppen
Anknytningsperson, Trygg bas och Inre arbetsmodell kommer även utgöra en grund
till förståelse av vårt insamlade material.
3 Metod
I följande kapitel presenteras Design, Urval, Procedur, Tillförlitlighet, Dataanalys samt Etiska överväganden.
3.1 Design
Denna studie är baserad på en kvalitativ metod med enskilda intervjuer, för en ökad förutsättning att studiens syfte besvarades, då Bryman (2018) framhåller att deltagarnas uppfattningar kan bli synliga vid en kvalitativ studie. Studien innefattade att synliggöra hur förskollärare uppfattar betydelsen av trygghet för barns meningsskapande i förskolan.
3.2 Urval
I denna studie intervjuade vi åtta förskollärare på tre olika förskolor och vi utgick från det Bryman (2018) benämner som snöbollsurvalet, vilket innebär att deltagare tillfrågas av valda personer. Vi kontaktade varsin förskollärare samt en rektor, som i sin tur tillfrågade relevanta förskollärare till denna studie. De som vi ursprungligen kontaktade återkom via mejl med förskollärarnas kontaktuppgifter. Det innebar att det
fanns kännedom om några av deltagarna sedan innan. Vi valde att enbart utgå från ett förskollärarperspektiv för att besvara studiens frågeställning. Bryman (2018) framhåller att snöbollsurvalet förekommer med exempelvis ett målstyrt urval, vilket innefattar att fokusera på deltagare som kan besvara studiens frågeställning. I denna studie var samtliga informanter kvinnor mellan 36 och 53 år, och har varit verksamma som förskollärare mellan 1 och 30 år. Majoriteten av förskollärarna arbetade med yngre barn, en arbetade med äldre barn och en arbetade på en avdelning med åldrarna 1–5 år.
3.3 Procedur
Inför denna studie formulerade vi ett syfte och frågeställningar samt ett missivbrev (se bilaga 1). Vi kontaktade varsin förskollärare som vi hade etablerad kontakt med via telefonsamtal och mejl, samt en rektor. Därefter inväntade vi svar om potentiella informanter och skickade därefter missivbrevet via mejl. Vi formulerade en intervjuguide (se bilaga 2), vilket skickades till förskollärarna när tid för intervju bokats in via mejl. Tid för intervju bokades dessutom in samma dag. Vi valde att skicka intervjuguiden inför intervjun för att förskollärarna skulle få möjlighet att vara förberedda inför intervjun och fick därmed förutsättningar att ställa eventuella frågor i förväg.
Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre olika förskolor via telefon, Zoom, teams eller vid förskollärarnas arbetsplats, med stöd av intervjuguiden som innefattade sju bakgrundsfrågor och åtta intervjufrågor. En semistrukturerad intervju handlar om att kunna följa upp informanternas svar och därför behöver frågorna inte ställas i den ordning som intervjuguiden visar (Bryman, 2018). Inför intervjun tillfrågades förskollärarna om de hade läst missivbrev och intervjuguiden i förväg samt om de hade några frågor. Vid ett muntligt samtycke från förskollärarna spelades intervjuerna in i syfte att vara fokuserade på det informanterna svarade och för att kunna ställa relevanta följdfrågor istället för att anteckna. Dalen (2015) lyfter betydelsen av inspelning för kvalitativa intervjuer eftersom det kan synliggöra informanternas ord. Likaledes framhåller Bryman (2018) att en kvalitativ forskning inte enbart vill besvara vad, utan dessutom hur informanterna besvarar frågan. Intervjuer används vid datainsamling för att framföra informanternas föreställningar, erfarenheter och idéer (Dalen, 2015).
Vi intervjuade fyra förskollärare vardera och efteråt lyssnade vi genom inspelningarna flera gånger för att bli välbekanta med materialet och vi antecknade under tiden. Dalen (2015) lyfter vikten av inspelning av intervjuerna eftersom det kan ge förutsättningar till att bearbeta och organisera all datainsamling. Därefter transkriberades inspelningarna och vi valde att skriva […] vid uteslutningar av stakningar, upprepningar och ovidkommande kommentarer. Namn som använts på de intervjuade förskollärarna i transkriberingarna och i resultatet är fiktiva för att bevara deras identiteter konfidentiella. Därav valde vi att skriva mer grammatiskt korrekt och
utesluta vissa ord, fraser och information i transkriberingarna. Enligt Bryman (2018) finns det krav på att deltagarna inte kan identifieras när resultatet publiceras och det innebär att behandla data konfidentiellt, exempelvis vem av deltagarna som har sagt vad. Vi bekantade oss med transkriberingarna genom att läsa dem flera gånger, sedan gick vi igenom data från en förskollärare i taget. Vi påbörjade analys av datainsamlingarna när sju av åtta intervjuer var genomförda, med anledning av den begränsade tidsaspekten för studien. Därefter påbörjade vi skrivprocessen av resultatet och sedan kompletterade vi med den åttonde intervjun.
3.4 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet omfattas av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmeras, inom kvalitativa undersökningar (Bryman, 2018). Utifrån studiens syfte formulerades en intervjuguide (se Bilaga 2) och vi ställde relevanta följdfrågor till förskollärarnas svar för att säkerställa eventuella slutsatser. Trovärdighet handlar om att säkerställa att studien utgår från det faktiska resultatet (Bryman, 2018). Vi inkluderade citat från intervjuerna i resultatkapitlet och det kan kopplas till det Bryman (2018) benämner som äkthetskriteriet, vilket omfattas av en rättvis bild av deltagarnas uppfattningar och åsikter. Denna studie grundades på åtta förskollärares beskrivningar, vilket inte kan ses som en universell sanning. Överförbarhet innefattar att studien utgör en beskrivning för att kunna applicera studien inom andra kontexter (Bryman, 2018). För att kunna överföra studien till andra kontexter inkluderades en tydlig processbeskrivning och detaljerad metodbeskrivning samt med en inkluderad intervjuguide.
Denna studie omfattar dessutom en tydlig redogörelse av samtliga steg av genomförandet för att säkerställa undersökningens pålitlighet. Pålitlighet omfattar en redogörelse för samtliga steg såsom frågeställning, urval, transkriberingar och beslut som tagits inom processen (Bryman, 2018). Vi redogjorde för urvalet i denna studie, transkriberingarna och reducerade data så det passade till syfte och frågeställningar. Dessutom har handledaren fungerat som granskare, vilket Bryman (2018) beskriver att undersökningens kvalitet har granskats och det innefattar val av metoder som använts. I denna studie utgick vi från tidigare forskning för att styrka vår studie för att personliga värderingar inte ska påverka varken utförandet och slutsatser. Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att kontrollera att inte personliga värderingar påverkat utförandet och slutsatser, eftersom det inte är möjligt att komma till en helt objektiv undersökning (Bryman, 2018).
3.5 Dataanalys
Vi lyssnade enskilt igenom ljudinspelningarna och transkriberade fyra intervjuer vardera, därav effektiviserades processen. Vi använde ett gemensamt dokument och fick en tydlig överblick över samtliga transkriberingar. För att synliggöra olika kategorier används en råkodning (Dalen, 2015). Vår råkodning omfattade till en början
följande teman: känsla, svårigheter, betydelse, barn, personal, vårdnadshavare samt omsorg. Dessutom innebär kodning att finna olika teman för att finna samband mellan svaren och det innefattar en tematisk analys (Bryman, 2018). Därefter läste vi igenom transkriberingarna återigen för att finna likheter och skillnader i förskollärarnas svar och kategoriserade det utefter rubriker kopplade till frågeställningarna av denna studie. Det resulterade slutligen i fyra rubriker: Förskollärares beskrivningar av
begreppet trygghet, Trygghetens betydelse för barns meningsskapande, Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet samt Betydelsen av omsorg för barns trygghet. Nästa steg handlade om att vi analyserade
resultatet utifrån anknytningsteorin och de centrala begreppen anknytningsperson,
trygg bas och inre arbetsmodeller och markerade dessa kategorier med olika färger.
Därefter sorterade vi kategorierna till huvudtema med rubriker: Förskollärares
beskrivningar om betydelsen av trygghet för barns meningsskapande och Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet för barnen.
3.6 Etiska överväganden
I denna studie beaktade vi Vetenskapsrådets (2017) etiska aspekter. Informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet (Bryman, 2018). Informationskravet handlar om att informera om syftet med studien och informera om att det är frivilligt att delta (Vetenskapsrådet, 2017). Det innefattade att vi informerade deltagarna om studien genom att skicka mejl med missivbrev. Konfidentialitetskravet omfattas av att skydda personuppgifter mot obehöriga och hur det kommer att förvaras och var det sparas (Vetenskapsrådet, 2017). Vi hanterade personuppgifter konfidentiellt genom att vi behandlade materialet varsamt, i åtanke att skydda det från obehöriga. Det innefattade att vi förvarade ljudfilerna på en dator med lösenord och raderades på mobiltelefonen. Ljudinspelningar, transkriberingar och mejl raderas vid godkänd studie. Vi valde att avidentifiera alla deltagare genom att använda fiktiva namn i studien för att bevara deltagarnas identiteter konfidentiella. Samtyckeskravet innefattar att informanterna har rätt att när som helst återkalla samtycke (Vetenskapsrådet, 2017). Innan vi påbörjade intervjuerna påminde vi muntligt om förskollärarnas rätt att avbryta när som helst utan anledning och därefter tillfrågades om ett muntligt samtycke. Nyttjandekravet omfattas av att informera om hur datainsamlingen kommer användas (Bryman, 2018). Vi informerade om att det empiriska materialet enbart används till denna studie och publiceras i sin slutversion på Diva.
4 Resultat
I följande kapitel presenteras resultatet av datainsamlingen. Det redogörs utefter rubriker: Förskollärares beskrivningar av begreppet trygghet, Trygghetens
betydelse för barns meningsskapande, Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet samt Betydelsen av omsorg för barns trygghet. I resultatet presenteras citat och för att bevara de intervjuade förskollärarnas
identiteter konfidentiella används fiktiva namn, Alice, Maja, Elsa, Astrid, Wilma,
Freja, Olivia och Selma. Informanternas erfarenhet som verksam förskollärare
beskrivs i tabell 1.
Tabell 1: Informanternas fiktiva namn och informanternas yrkeserfarenhet
Fiktiva namn Verksam som förskollärare
Alice 16 år Maja 25 år Elsa 26 år Astrid 30 år Wilma 3 år Freja 1 år Olivia 30 år Selma 14 år
4.1 Förskollärares beskrivningar av begreppet trygghet
I intervjuerna framkom det att begreppet trygghet handlar om en känsla av lugn och ro, att kunna slappna av och vara sig själv. Förskollärarna beskrev att trygghet omfattas av att ha mod att ta sig an nya saker och situationer och vara trygg i sig själv. Trygghet beskrevs vidare som ett fundament för att kunna leva och att det är grundläggande för arbetet i förskolan. En av förskollärarna beskrev begreppet trygghet:
Det är ett väldigt stort begrepp, och jag tänker att det är en psykologisk känsla mer, att man har en känsla av trygghet tänker jag. Det handlar om att man blir bemöt med respekt och empati. - Wilma
Förskollärarna beskrev att det kan ta tid att bygga upp en trygghet. Däremot beskrevs det som viktigt för att kunna vara glad och tillfreds på förskolan. Trygghet beskrevs vidare som att kunna trivas på arbetet och med personerna i sin omgivning. Det framkom i intervjuerna att trygghet innefattar att ha en öppen kommunikation och våga misslyckas. Dessutom våga be om hjälp av vuxna och kompisar. En förskollärare beskrev trygghet:
Att jag vet vad som förväntas på jobbet av mig både av min chef för mitt uppdrags skull och av mina kollegor förväntar sig av mig, om jag vet om det så känner jag mig tryggare. - Olivia
I en av intervjuerna framkom det att trygghet handlar om en bas att stå på. Det beskrevs av förskollärarna att trygghet omfattas av stabilitet, struktur och tydlighet, där rutiner och igenkänning ingår. Dessutom beskrevs det att begreppet trygghet omfattar tillit till personer i sin omgivning.
4.2 Trygghetens betydelse för barns meningsskapande
Trygghet beskrevs som betydande i förskolans verksamhet, både att personalen är trygga i sin roll och i sitt uppdrag men likaså att barnen känner trygghet med personalen och i förskolans miljö. Det framkom i en av intervjuerna att trygghet i förskolan är ett pågående arbete, eftersom det kan ske förändringar i barngrupper och ur lärandeaspekten. Det kan ske både individuella och gruppmässiga förändringar eftersom det organiseras utefter barns trygghet, trygghet till gruppen samt trygghet och närhet med personalen. Förskollärarna beskrev att det kan vara en stor förändring för barnen att börja på förskolan. En förskollärare beskrev:
Det går inte att utforska eller få ett lärande utan trygghet så det är det absolut viktigaste, det går inte att se till att barn skapar möjlighet för att få i gång ett lärande om de inte känner trygghet med dig och i den miljön de vistas. - Alice
En av förskollärarna beskrev att det kan finnas en tanke med projekt, men barnen behöver finna ett intresse och en mening i det, för annars stannar arbetet. Vidare framgick det att trygghet går hand i hand med barns meningsskapande, för om barnen är trygga och vet vad som förväntas att göra vid en aktivitet ger det i sin tur en mening för barnen. Förskollärarna beskrev att annars kan det skapa osäkerhet eller oro hos barnen. Sedan framkom det att de kan se vad barnen tycker är roligt och vad som fastnar, för barnen kan berätta om aktiviteter som de upplevt tillsammans. Vidare lyftes betydelsen om lyhördhet inför barns individuella behov och betydelsen av uppmärksamhet för att se om barn inte vill delta vid aktiviteter. Dessutom att trygghet ligger till grund för barns egen styrda utforskande. En förskollärare berättade:
Om barnen känner sig trygga då tänker jag att det skapar ju de nyfikna, utforskande och lekglada barn. - Selma
En av förskollärarna berättade att relationen mellan förskollärare och barnen kan bli djupare genom att följa barnen från inskolning vidare vid övergången till en annan avdelning, eftersom de har många erfarenheter och minnen tillsammans. Denna relation kan dessutom bidra till att barnen känner trygghet på den nya avdelningen eftersom en tryggperson följer med. Förskolläraren kan med denna förkunskap anpassa aktiviteter för att utmana barnen i deras utforskande. Vidare beskrevs det att de kan reflektera tillsammans med barnen utifrån tidigare aktiviteter med hjälp av dokumentationen. I intervjuerna framkom det att trygghet har en betydande del i att våga delta vid olika aktiviteter och i sociala sammanhang. Vidare framkom det att barns förtroende och tillit till personalen är betydande för tryggheten och grundläggande innan det kan uppstå ett lärande tillsammans och ett lärande av varandra. I intervjuerna lyftes betydelsen av trygghet med personalen för att det ska kunna bli ett meningsskapande för barnen och bidra till ett lärande. En förskollärare berättade:
Tryggheten är väsentlig för att du ska lära dig saker själv och tillsammans med andra. - Elsa
Förskolläraren Elsa berättade dessutom att trygghet handlar om att kommunicera och se varje barn och upprätthålla en känsla hos barnen att de blir lyssnade på under hela
dagen och dessutom under hela förskoleperioden. Vidare berättades det att barnen ska få möjlighet att stå bredvid och titta för att sedan våga ta sig an nya situationer, då barn kan behöva bilda sig en uppfattning för att känna sig trygga med vad som förväntas. En av förskollärarna beskrev:
Sen tänker jag om man känner sig otrygg blir det jättesvårt att skapa mening. … Då kanske du inte kan fokusera på den här lärande situationen som vi håller på med, för att du känner dig inte trygg med situationen. - Wilma
Det framkom i en av intervjuerna att barnen kan finna tilltro på sig själv och sin egen förmåga genom kontinuerlig bekräftelse hur de är som person, och det kan i sin tur bidra till lärande. Dessutom om barnen har kännedom om att personalen finns där som en trygg person som stödjer i leken och vid olika aktiviteter kan det bidra till en trygghet för barnen att utforska. Vidare framkom det att barnen kan hålla någon i handen och stå tillsammans bredvid. Till en början håller sig barnen nära en vuxen för att sedan våga mer och utforska när de finner en känsla av trygghet. En förskollärare berättade:
Barns meningsskapande ser lite olika ut, även om vi har en gemensam aktivitet så har barnen olika fokus, alla barn har ju inte samma meningsskapande i det vi gör. - Selma
Förskollärarna berättade att barnen kan våga anförtro sig till personalen om de känner sig trygga. Sedan att barn kan bli fäst vid en personal och det kan bli jobbigt för barnen om personalen inte kommer på ett tag, vilket innebära att personalen sakta arbetar så barnen blir trygga med samtliga i arbetslaget. I intervjuerna framgick det att barn upplevs som trygga när de börjar utforska omgivningen genom att gå runt och söka kontakt och leka med andra. Dessutom att det är individuellt hur barn skapar trygghet och utforskar omgivningen. En av förskollärarna beskrev att grundtryggheten har betydelse för barnen och hur de tar sig an nya situationer, vilket grundläggs vid inskolningsperioden. Vidare framkom det att föräldrar har betydelse för barns trygghet i förskolan och det lyfts som viktigt att inskolningsperioden blir bra. En förskollärare beskrev:
Det första är ju att få med föräldrarna att de blir trygga när man skolar in barn, så är det jätteviktigt att föräldrarna blir trygga nästan först så kommer nästan barnen på köpet. - Maja
I intervjuerna framkom det att barnen bli trygga om föräldrarna är trygga och vet vad som förväntas, eftersom det beskrevs att det avspeglar sig på barnen. Föräldrarna beskrevs ha en viktig del i verksamheten och därmed utgå från vad som är bäst för varje barn och förälder. Vidare framkom det att tryggheten är grunden, och när barnen börjar förskolan handlar det om att först och främst fokusera på att både barn och föräldrar ska känna trygghet.
4.3 Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att
skapa trygghet
I intervjuerna framgick det att samverkan och en god föräldrakontakt har en central del för att skapa en trygghet på förskolan, och förskollärare kan skapa en god
föräldrakontakt redan vid inskolningen. Med hjälp av denna kontakt kan förskollärare skapa en relation till föräldrar så de känner trygghet inför att lämna barnen på förskolan. En förskollärare berättade:
Jag tänkte på att vi skapar en god relation till vårdnadshavarna, också superviktigt för barns trygghet. - Wilma
Hur förskollärarna organiserar inskolningen beskrevs ha betydelse för tryggheten hos barn och föräldrarna. Det framkom i intervjuerna att vissa av förskollärarna utgår från en inskolningsmodell som de individanpassar utefter vad de upplever vara mest lämpligt för varje barn. En del av förskollärarna berättade att en föräldraaktiv inskolningsmodell används och det innebär att föräldern är aktiv och sköter om barnet. Det innebär att barnet kan bekanta sig i sin takt med personalen och förskolans miljö och att personalen närmar sig försiktigt. Med denna inskolningsmodell beskrevs det att föräldrarna och barnet kan bygga en relation och trygghet. En av förskollärarna berättade att hon använder sig själv som ett redskap för att skapa trygghet och att det krävs fingertoppskänsla vid kontakt och relationsskapande med både föräldern och barnet. Dessutom att det kan vara svårt att använda sig själv som instrument för det individuella arbetet med trygghet och att du inte kan dra några generella uppskattningar utifrån dina egna föreställningar i vad du tror skapar trygghet. En av förskollärarna beskrev att det är viktigt att reflektera i arbetslaget vad trygghet är för var och en så det finns en medvetenhet i vad och hur de gör. En förskollärare berättade:
Vi som pedagoger tillsammans diskuterar vad vi tycker att trygghet är så man har samma förhållande till vad trygghet är tycker jag är jätteviktigt hur vi tillsammans ska arbeta för att barnen ska bli trygga, och vi ska bli medvetna om vad vi gör och varför […], det är vi som gör att barnen blir trygga det hänger på oss som jobbar där att vi vet vad vi gör och varför vi gör så där medvetet bara inte någonting man gör. - Elsa
Inskolningssamtalet kan fungera som en informationskälla där föräldrarna kan förmedla barnens intressen som förskollärarna kan använda för att bygga upp en anknytning och relation till barnet. En av förskollärarna berättade att om ett barn upplevs behöva tröst kan förskolläraren exempelvis använda denna information för att få barnet tryggare då de känner igen en viss sång eller en favoritleksak. Dessutom att förskollärare är tydliga med vad föräldrar kan förvänta sig under inskolningen och på förskolan vid inskolningssamtalet, så att föräldrar känner sig förberedd och trygg när inskolningen börjar. En förskollärare berättade:
Det är viktigt att man är tydlig till föräldrarna vad det är vi förväntar oss av dem och vad de kan förväntas sig av oss. - Maja
I intervjuerna framkom det att det kan ta olika lång tid för barn att knyta an och känna trygghet med personalen i förskolan. Dessutom att personalen behöver ha en fingertoppskänsla i hur de ska närma sig barnet för att inte gå på för snabbt, och att förskolläraren måste ta hänsyn till varje barns takt och låta barnet styra hur och vem den vill skapa en anknytning till. En av förskollärarna beskrev:
Hur fort varje barn knyter an är ju väldigt olika och där tänker jag att det måste få ta den tiden det tar för varje enskilt barn. … Medan en del tar det lite tid med och det måste få ta tid och att
jag låter barnet få styra, att jag inte pushar på eller är för mycket på. Att jag visat att jag finns här och jag bryr mig om dig men jag måste också respektera deras integritet. - Selma
En av förskollärarna nämnde att barnet knyter an till en på förskolan först och därefter kan det ta tid för barnet att knyta an till de övriga i personalgruppen. Vidare beskrevs det att förskolan väljer att utgå ifrån att barnet lämnas till den i personalgruppen som barnet fått mest anknytning till så barnet känner sig trygg med att bli lämnad. Det framgick i intervjuerna att det är viktigt hur personalen tar emot barnen vid överlämning för att det ska bli ett bra mottagande för barnet och det kan i sin tur leda till trygghet. Ögonkontakt och att gå ner på barnets nivå beskrevs som viktigt för att barnet ska känna sig bra mottaget och sedd. En förskollärare nämnde:
Det är mitt ansvar att närma mig barnen och skapa en relation där de känner sig trygga, via mitt förhållningssätt, att jag går ner på deras nivå och möter dem på golvet. - Wilma
Förskollärarna beskrev att de har barnens trygghet i åtanke vid organisering och planering i verksamheten. Genom att dela upp barngruppen i mindre grupper kan leda till att barnen känner trygghet och det kan dessutom bidra till att det blir lugnare och personalen kan få ro att sitta ner tillsammans med barnen. Förskolläraren Elsa berättade att personalen skapar ett lugn och trygghet för barnen genom att placera sig i olika rum nära barnen. Genom att placera sig nära barnen beskrevs möjliggöra för barnen att närma sig förskollärarna om de känner att de behöver det och att barnen blir sedda och lyssnade på. En av förskollärarna beskrev:
Att vi hela tiden finns nära barnen […] att vi placerar oss i olika rum på olika ställen eller olika ställen i rummet och så sitter man där att man inte far omkring överallt […] utan man sitter ner och är där barnen är och leker och är med barnen för de skapar också en lugn och en trygghet. - Elsa
Tydlighet, rutiner och struktur beskrevs skapa trygghet för barnen, för då kan barnen vara förberedda på hur dagen kommer vara. Dessutom att bildstöd över dagens upplägg kan ge barnen trygghet, för då kan barnen själva gå och titta vad som ska hända och behöver inte leta upp en vuxen och fråga. Vidare framkom det att det är viktigt att skapa tillfällen för samtal, omvårdnad och lek. En av förskollärarna beskrev att det är viktigt att lära känna barnen, deras intressen och behov, för att kunna skapa meningsfulla tillfällen utifrån vad barnet anser vara meningsfullt. En del av förskollärarna berättade att det är lättare att se och höra varje enskilt barn om barngruppen är uppdelad i mindre grupper vid aktiviteter, eftersom det ökar deras chanser att skapa meningsfulla och lärorika aktiviteter. En förskollärare berättade:
Jobba med mindre barngrupper, för det skapar en lugnare miljö och bättre kontakt. … Att man kan ta tre istället för sju barn så man har tid med dem och ser deras utveckling. - Freja
I intervjuerna framgick det att det är viktigt att barnen ska få förmedla alla sina känslor och att barnen ges tillfällen att tala om sina känslor och upplevelser, för att barnen ska känna sig trygga med att vara sig själva på förskolan. En av förskollärarna berättade att det är viktigt för barnens trygghet att de känner att deras röst också är viktig och likaledes visa att de lyssnar på vad barnen säger så barnen känner sig trygga med att delge det de känner. En av förskollärarna berättade:
Om de kommer och är ledsna och då inte försöker skoja bort det utan säger att det är helt okej. … och du får vara ledsen, så man stödjer dem och stöttar dem och visar att de får visa hur de känner hela tiden. Så att man inte bara vill ha glada och nöjda barn, utan att de får vara arga, ledsna eller besvikna och sen att man pratar om det. - Selma
Förskollärarna beskrev att barnen behöver ha förtroende för personalen, där barnen känner att de vuxna på förskolan finns där för dem och bryr sig om dem. Vidare framkom det att det är viktigt att försöka ta sig tid för varje enskilt barn och visa barnet deras fulla uppmärksamhet. Dessutom att barnen ska känna sig trygga i att våga visa vem de är och vad de vill göra. En av förskollärarna beskrev att personalen kan genom gester och miner visa att de tror på barnen och att personalen finns där för dem i deras utforskande. Genom att ge tummen upp eller att bara le mot barnen för att indikera att förskolläraren har förtroende i att barnen kommer klara det. Förskolläraren Astrid beskrev att barnen behöver testa för att lära sig och att misslyckas inte är ett nederlag, utan det sker ett lärande likaväl för att sedan reflektera tillsammans.
4.4 Betydelsen av omsorg för barns trygghet
I en av intervjuerna framkom det att omsorg handlar om att få sina emotionella, sociala och fysiska behov tillgodosedda. En del av förskollärarna beskrev att det innefatta mat, sömn och vila, samtidigt som barnen ska känna sig sedda, omtyckta och uppskattade när de kommer till förskolan. Vidare framgick det att barnen ska känna att personalen och barnen på förskolan blir glada att de kommer till förskolan. En av förskollärarna beskrev begreppet omsorg:
Det är så mycket som omsorgen inbegriper, det är ju inte bara närhet och trygghet och att jag visar kärlek eller att jag genuint är väldigt intresserad, utan det är så mycket andra delar i omsorgen. - Selma
Omsorg beskrevs inrymma många dimensioner och att det inte enbart handlar om omvårdnad, utan omsorgen är en viktig del i att skapa och bygga trygghet för barnen på förskolan. Det framkom att förskollärarna kan använda den dagliga omsorgen för att bygga upp en relation då de är nära barnet och ger sin fulla uppmärksamhet. En förskollärare beskrev omsorgen:
Omsorgen är ju den ingång jag använder för att skapa trygghet man använder ju inte
lärandeingången för att skapa trygghet utan att man bygger på omsorgsbiten för att där skapa trygghet. - Alice
En av förskollärarna berättade att det kan bli en gynnsam lärmiljö om barnen känner att personalen vill deras bästa och känner sig trygga med det, för då kan det bli ett lärande och utforskande. Omsorg beskrevs som betydande för barns trygghet, då det behövs för att våga söka närhet och tröst. Förskolläraren Selma berättade att barn inte kan utforska och lära i förskolan utan att deras basbehov är tillgodosedda. Det beskrevs vidare att omsorgen inbegriper att vara lyhörd för barnens olikheter och önskemål. En av förskollärarna uttryckte att om ett barn inte tycker om maten som serveras kan någonting erbjudas istället om möjligheten finns. Förskolläraren Selma beskrev att
förskolan först och främst behöver se till att barnen mår bra, inte är fryser eller inte har ork att leka och upptäcka sin omvärld. En förskollärare beskrev:
För är de trötta eller hungriga då spelar det ingen roll hur trygga de är med mig utan då är det ju mycket annat som gör att de inte har fokus på utforskande. - Selma
Omsorg handlar enligt förskollärarna om att visa omtanke genom att lyssna på varandra. Dessutom att barn kan bli trygga i gruppen och i sig själva genom att kunna göra förlåt och vänta på sin tur samt få förståelse för andra människor. En av förskollärarna nämnde att omsorg är att barnen vet att de får hjälp när de behöver det, exempelvis om barnet inte klarar av det just idag så ska barnen känna att det kan få hjälp och stöd.
5 Analys
I följande kapitel presenteras en tematisk analys av resultatet utifrån anknytningsteorin. Analysen omfattar följande två avsnitt: Förskollärares
beskrivningar om betydelsen av trygghet för barns meningsskapande samt Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att skapa trygghet för barnen.
5.1 Förskollärares beskrivningar om betydelsen av trygghet
för barns meningsskapande
Denna studie har undersökt hur förskollärare beskrev betydelsen av trygghet för barns meningsskapande. Resultatet visade att barnen kan bli fäst vid en personal och det kan liknas vid det Broberg m.fl. (2012) benämner som vikarierande anknytningsperson. Det innebär att barn kan skapa anknytning till en specifik person på förskolan, däremot lyfter Broberg m.fl. (2012) vikten om att barn behöver uppleva trygghet till fler i personalen. Förskollärarna i denna studie betonade att barnen behöver sakta bli trygga med samtliga i personalgruppen, eftersom det kan bli jobbigt för barnen när personalen de har trygghet till inte är närvarande. I resultatet framkom det att barnen kan känna trygghet vid övergångar till en ny avdelning om en i personalen följer med till den nya avdelningen. Det går att kopplas till att barn har begränsat med anknytningspersoner (Broberg m.fl., 2012).
Broberg m.fl. (2012) beskriver att det finns tre syften med inskolningsperioden om barn ska känna sig trygga, och det handlar bland annat om att knyta an till personalen för att finna en eller flera ersättande anknytningspersoner. Resultatet visade att grundtryggheten grundläggs vid inskolningsperioden, vilket i sin tur kan ha betydelse för hur barnen utforskar omgivningen och därmed lyftes vikten om att inskolningsperioden blir bra. Förskollärarna i denna studie beskrev att barnens föräldrar har den aktiva rollen vid en föräldraaktivinskolning och barnen får bekanta sig med personalen och miljön i sin egen takt. Det blir tydligt att det finns likheter med att barns utforskande avgörs av balansen mellan trygghet och nyfikenhet eftersom barn vill finnas i närhet av sin anknytningsperson (Broberg m.fl., 2012). Resultatet
visade att under inskolningen kan personalen närma sig barnen försiktigt, för det krävs en fingertoppskänsla för att skapa en relation med både barn och föräldrar.
Förskollärarna i denna studie berättade att om barnen vet om att personalen finns tillgänglig som en trygg person att tillgå när de leker kan barnen på så sätt våga utforska omgivningen. Det blir tydligt att personalen agerar anknytningspersoner som utifrån trygghetscirkeln kan stötta och motivera barn i deras utforskande genom att fungera som en trygg bas (Broberg m.fl., 2012). I resultatet framkom det att om barnen vet vad som förväntas vid en aktivitet kan det i sin tur skapa trygghet och därefter leda till ett meningsskapande. Förskollärare kan fungera som en trygg bas, då förskollärarna i denna studie beskrev att barnen kan stå bredvid till en början och hålla barnen i handen för sedan kan barnen utforska och våga mer. Det blir tydligt i resultatet att lyhördhet och uppmärksamhet på om barn inte vill delta vid olika aktiviteter är betydelsefullt. Det kan relateras till att om personalen, som barnets anknytningsperson, reagera bekräftande för barnets behov samt att barnet upplever trygghet, kan bidra till att barnet utforskar omvärlden (Bowlby, 2010). Resultatet visade att personalen kan fungera som en trygg person och stödja barnen vid olika aktiviteter. Genom att vara en trygg person beskrev förskollärarna i denna studie att de kan stödja barnen i deras lärande, och lärandet kan därmed bli ett meningsskapande. Det finns koppling till att personal kan vara en trygg bas för att bidra till barns utveckling av självständighet och ny kunskap (Broberg m.fl., 2012). Resultatet visade att om föräldrarna är trygga blir barnen trygga eftersom det beskrevs av förskollärare i denna studie att det avspegla sig på barnen. Det blir tydligt att den primära anknytningspersonen utgör en grund för barns inre arbetsmodell (Broberg m.fl., 2020) och barns inre arbetsmodell omfattar barns uppfattningar om verkligheten, sig själv och förhållandet till andra (Broberg m.fl., 2012). Dessutom framgick det i resultatet att tryggheten är grunden och det handlar om att fokusera på att både vuxna och barn ska uppleva trygghet vid inskolning. Förskollärarna i denna studie berättade att omsorg är betydande för barns trygghet och det kan i sin tur leda till att barn vågar söka tröst. Det kan relateras till betydelsen av bemötande gentemot att trösta barn för att främja barns inre arbetsmodeller, och även en mer meningsfull vistelse för barn på förskolan (Broberg m.fl., 2012).
5.2 Förskollärares beskrivningar av tillvägagångssätt för att
skapa trygghet för barnen
Denna studie har undersökt hur förskollärare beskrev deras arbete med att skapa trygghet för barn i förskolan. I resultatet framkom det att ett lärande och utforskande kan uppstå om barnen känner sig trygga och att personalen vill deras bästa. Personal på förskolan kan främja barns utforskande genom att vara en trygg bas för barnen och personal kan dessutom bidra till att barn utvecklar inre arbetsmodeller genom att bemöta barns behov av tröst (Broberg m.fl., 2012). Det innebär att personal kan främja barns inre arbetsmodell, då det beskrevs av förskollärarna i denna studie att trygghet
