Kognitiv förmåga, finansiell kunskap och rationalitet. : En kvantitativ studie om beslutsfattande

(1)

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03310--SE

Kognitiv förmåga,

finansiell kunskap och

rationalitet

En studie vil En kvantitativ studie om beslutsfattande

Martin Jangbrand

Anton Wigren

(2)

(3)

Förord

Vi vill först skicka ett stort tack till samtliga som har bidragit till färdigställandet av denna uppsats. Ett extra tack vill vi rikta till vår handledare Mikael Knutsson för vägledningen och feedback under arbetets gång. Vi vill även tacka samtliga deltagare i vår seminariegrupp för deras inspiration, konstruktiva kritik och hjälp med förbättringsmöjligheter. Ett sista tack riktar vi till alla respondenter som har gjort denna studie möjlig.

_______________________________ _______________________________

Martin Jangbrand Anton Wigren

(4)

(5)

Sammanfattning

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet 2020

Författare: Martin Jangbrand och Anton Wigren Handledare: Mikael Knutsson

Titel: Kognitiv förmåga, finansiell kunskap och rationalitet - En kvantitativ studie om

beslutsfattande

Bakgrund: De neoklassiska ekonomiska modellerna bygger på ett antal antaganden för att kunna

återge en förenklad bild av verkligheten. Ett av antagandena är att alla individer agerar rationellt utefter att alltid maximera nyttan. I verkligheten agerar inte alla rationellt då det finns

begränsningar i den kognitiva förmågan, psykologiska faktorer och en omgivning som påverkar. Inom beteendeekonomin undersöks vad som gör att individer inte agerar rationellt och det finns en stor mängd kända kognitiva bias som har visat sig ha systematisk påverkan på beslutsfattande. Den kognitiva förmågan har visat sig vara en av begränsningarna för att agera rationellt. Genom att dela upp den kognitiva förmågan i olika delar samt inkludera finansiell kunskap går det att undersöka mer exakt vilka kunskaper som påverkar rationellt beslutsfattande.

Syfte: Att undersöka om kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap

påverkar rationaliteten vid beslutstagande vid ekonomiska beslut.

Metod: Uppsatsen är utförd med en kvantitativ undersökningsmetod där data har samlats in både

via fysiska- och onlineenkäter. Datan har analyserats med linear probability modeller och våra hypoteser har förkastats eller stärkts.

Slutsatser: Resultatet från studien visar att kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och

finansiell kunskap har en viss effekt på sannolikheten att ta rationella beslut oberoende av varandra. Högre totalpoäng på räknefärdighet och matriskunskap har ett samband med att ta mer rationella beslut. De olika förklaringsvariablerna kognitiv förmåga, räknefärdighet,

matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten i olika beslut olika beroende på vilken kognitiv bias som testas.

(6)

(7)

Abstract

Master of Science in Business and Economics, Linköping University 2020

Author: Martin Jangbrand and Anton Wigren Supervisor: Mikael Knutsson

Title: Cognitive ability, financial knowledge and rationality - A quantitative study on decision

making

Background: The neoclassical economic models are based on a number of assumptions in order

to reproduce a simplified picture of reality. One of the assumptions is that all individuals act rationally to always maximizing the benefits. In reality, not everyone acts rationally as there are limitations in cognitive ability, also psychological factors and surroundings that affects. In the behavioral economy, what is being investigated is why individuals do not act rationally and there is a large amount of known cognitive bias that has been shown to influence decision-making. The cognitive ability has proven to be one of the limitations of acting rationally. By dividing the cognitive ability into different parts and include financial knowledge it is possible to investigate more precisely which knowledge influences rational decision-making.

Purpose: To investigate whether cognitive ability, numeracy, matrix knowledge and financial

knowledge affect the rationality of decision making in financial decisions.

Method: The thesis is carried out using a quantitative survey method where data has been

collected through both physical and online surveys. The data has been analyzed using “linear probability models” and our hypotheses have been either rejected or strengthened.

Conclusions: The results of the study show that cognitive ability, numeracy, matrix knowledge

and financial knowledge have a certain effect on the likelihood of making rational decisions independently of one another. Higher total points on numeracy and matrix knowledge are related to making more rational decisions. The different explanatory variables cognitive ability,

numeracy, matrix knowledge and financial knowledge affect the rationality of different decisions differently depending on the cognitive bias being tested.

(8)

(9)

Innehållsförteckning

1.Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problematisering 3

1.2.1 Problemformulering 4

1.2.2 Syfte och forskningsfrågor 4

1.2.3 Avgränsningar 5

2. Referensram 7

2.1 Val av förklaringsvariabler 7

2.2 Begränsad rationalitet, 2 system och mentala genvägar 7

2.3 Hypotesteorier 8 2.3.1 Mentala konton 8 2.3.2 Sunk cost 9 2.3.3 Flockbeteende 10 2.3.4 Förlustaversion 11 2.3.5 Gamblers fallacy 11 2.3.6 Konservatism 12 2.3.7 Ångeraversion 13 2.3.8 Thalers test 13 2.3.9 Övertro 14 2.3.10 Bristfällig information 15 2.3.11 Sammanställning hypoteser 15 2.4 Oberoende variabler 17 2.4.1 Kognitiv förmåga 17 2.4.2 Räknefärdighet 18 2.4.3 Ravens Matriser 20 2.4.4 Finansiell kunskap 21

(10)

3. Metod 23

3.1 Val av ämne och studieobjekt 23

3.2 Metodval 23 3.2.1 Design 25 3.2.2 Ansats 25 3.2.3 Vetenskapsteoretisk inriktning 26 3.3 Teorisökning 26 3.4 Urval 26 3.5 Datainsamling 28 3.5.1 Bortfall 29 3.6 Utformning av enkät 29 3.7 Bearbetning av datan 32 3.8 Studiens kvalité 33 3.8.1 Reliabilitet 33 3.8.2 Replikerbarhet 34 3.8.3 Validitet 34 3.8.4 Etiskt perspektiv 35 3.9 Metodreflektion 36

3.9.1 Kritik mot enkäten 36

3.9.2 Kritik mot urval och statistiska tester 38

3.9.3 Covid-19 38 4. Empiri 39 5. Analys 49 5.1 Cronbachs alfa 49 5.2 Korrelation 50 5.3 Rationell summa 51

(11)

5.4.1 Mentala konton 54 5.4.2 Sunk cost 55 5.4.3 Flockbeteende vardag 56 5.4.4 Flockbeteende finansiellt 57 5.4.5 Förlustaversion 59 5.4.6 Gamblers fallacy 60 5.4.7 Konservatism 61 5.4.8 Ångeraversion 61 5.4.9 Thalers test 63 5.4.10 Övertro 64 5.4.11 Bristfällig information 65 5.5 Diskussion 66

6. Slutsatser och vidare forskning 71

6.1 Förslag på vidare forskning 72

Referenser 75

(12)

(13)

Tabellförteckning

Tabell 3.1 - Enkätutformning

Tabell 4.1 - Demografi

Tabell 4.2 - Sammanställning av resultat på teorier Tabell 4.3 - Summering av teorier

Tabell 4.4 - Resultat Finansiell kunskap Tabell 4.5 - Summering av finansiell kunskap Tabell 4.6 - Resultat Räknefärdighet

Tabell 4.7 - Summering av räknefärdighet Tabell 4.8 - Resultat Kognitiv förmåga Tabell 4.9 - Summering av kognitiv förmåga Tabell 4.10 - Resultat Matriskunskap

Tabell 4.11 - Summering av matriskunskap Tabell 4.12 - Summering totalpoäng

Tabell 5.1 - Cronbachs alfa

Tabell 5.2 - Korrelation Förklaringsvariabler Tabell 5.3 - Korrelation Teorier

Tabell 5.4 - Rationell summa – Sammansatt kognitiv förmåga Tabell 5.5 - Rationell summa – Alla förklarande variabler Tabell 5.6 - Rationell summa – Total summa

Tabell 5.7 - Rationell summa – Total summa + Demografiska faktorer Tabell 5.8 - Regression 1–4: Sammansatt kognitiv förmåga

Tabell 5.9 - Regressioner 1–4: Alla variabler

Tabell 5.10 - Regressioner 5–8: Sammansatt kognitiv förmåga Tabell 5.11 - Regressioner 5–8: Alla variabler

Tabell 5.12 - Regressioner 9–11: Sammansatt kognitiv förmåga Tabell 5.13 - Regressioner 9–11: Alla variabler

(14)

Bilageförteckning

Bilaga 1 - Hypotesregressioner Bilaga 2 - Generell rationalitet Bilaga 3 - Regressioner sammansatt Bilaga 4 - Korrelation

(15)

1

1.Inledning

I detta kapitel ges en introduktion till det valda ämnet, en beskrivning av kunskapsläget och forskningen kring ämnet samt relevanta begrepp och teorier. Vidare introduceras även studiens problematisering och uppsatsens syfte.

1.1 Bakgrund

Den moderna teorin bakom beslutsfattande går att härledas till Neumanns och Morgensterns (1947) principer gällande rationellt beslutsfattande. En princip är att om en rationell beslutsfattare föredrar A framför B och B framför C kommer beslutsfattaren alltid att föredra A framför C, principen kallas för VNM-utility theorem. Vid vidare forskning av rationella beslut har ytterligare två principer fastställts; Dominans och invarians (Kahneman & Tversky, 1984). Dominans utgår från att om alternativ A och B anses vara jämlika ur samtliga perspektiv förutom ett, där A är att föredra framför B, är det rationella valet att alltid välja A. Invarians utgår från att

preferensordningen inte ska ändras beroende på hur informationen framställs. Om två alternativ framställs tillsammans eller enskilt ska preferenser inte ändras. Verkligheten är vanligtvis desto mer komplicerad och principerna följs inte alltid vilket gör att rationella beslut inte alltid fattas.

Individers ekonomiska beteende påverkas av deras beslutsfattningsförmåga. Exempel på val som påverkar deras ekonomi kan vara val av utbildning, hur pengar investeras eller välja att arbeta deltid. Beslutsfattande kan beskrivas som en tvådelad kognitiv process. Den första delen i processen går ut på att identifiera alla de alternativ som finns kring beslutet. Den andra delen är att välja det alternativ som individen anser är det bästa för dem utifrån deras ändamål (Simon, 1955). Att välja vad som är det bästa alternativet för individens ändamål kan definieras som ett normativt val utifrån teorier som exempelvis rational choice. Det normativa valet är det rationella valet utifrån att på bästa och snabbaste sätt nå sitt ändamål (Kahneman & Tversky, 1984).

Alternativet till det normativa valet är det deskriptiva valet vilket utgår från hur människors preferenser är och inte hur de borde vara. Det normativa beslutsfattande är det vanligaste sättet att beskriva hur ekonomiska beslut tas, vilket rational choice belyser.

I de neoklassiska ekonomiska modellerna är utgångspunkten vanligtvis att individers beslutsfattande utgår från rational choice-teorin (Simon, 1955). Teorin bygger på att alla individer agerar rationellt utifrån att maximera nyttan vid varje val och att sätta sin egen nytta

(16)

2

framför andras. De antaganden som görs i teorin är att samtliga individer har alla alternativ tillgängliga vid ett beslut, att det enkelt går att sortera alla alternativ efter deras nyttomaximering samt att individen alltid kommer välja det alternativ som maximerar nyttan. Med hjälp av dessa antagande går det att förenkla hur verkligheten ser ut och därför är rational choice-teorin grunden i de neoklassiska ekonomiska modellerna. Modellerna har trots sina antaganden kunnat återge en förvånansvärt träffsäker bild av utfallen av människors besluts, åtminstone på aggregerad nivå och är en av anledningarna till att de används. Att det enbart är en förenklad bild av verkligheten är däremot något som bör tas i beaktning. Beteendeekonomins roll har bidragit till en ökad förståelse om hur teorierna fungerar i verkligheten. De antaganden som tas gällande rational choice-teorin kan ses som orealistiska men används för att kunna skapa en förenkling av verkligheten och lättare att förstå den.

En motpol till rational choice-teorin är teorin om bounded rationality eller begränsad rationalitet. Teorins huvudpunkt handlar om att individer inte är rationella utan påverkas av vissa

begränsningar (Simon, 1955). Begränsningarna utgörs av att individer inte har all tillgänglig information, deras kognitiva förmåga samt begränsningen i tid som finns vid beslutsfattande. I rational choice-teorin har individer däremot all information tillgänglig, de kan enkelt rangordna samtliga alternativ och få fram det alternativ som maximerar nyttan (Simon, 1955). Detta benämns som the economic man. I bounded rationality-teorin har inte individen all information och därmed inte samtliga tillgängliga alternativ. Vidare begränsar den kognitiva förmågan

möjligheten att enkelt kunna använda den informationen som finns till att rangordna alternativen. Om en tidsaspekt finns när beslutet tas begränsas möjligheterna ytterligare för att kunna ta det mest rationella beslutet. Detta benämns i teorin som the administrative man. Istället för att söka efter det mest rationella alternativet som the economic man gör väljer the administrative man mellan de alternativ som finns tillgängliga och nöjer sig med ett alternativ som är “gott nog”. Teorin om bounded rationality och the administrative man kan därmed förklara varför individer inte alltid väljer det mest rationella alternativet.

Påverkar den kognitiva förmåga personers sannolikhet att fatta beslut? Det direkta svaret på frågan kan tyckas vara ja. Den kognitiva förmågan kan beskrivas som den allmänna mentala förmågan hos individen. Den allmänna mentala förmågan innefattar problemlösning, abstrakt tänkande, resonemang, planering samt användning av erfarenheter för att förstå och lära sig nya saker (Gottfredsson, 1997). Beslut som personer tar i vardagen kan vara allt från enklare beslut

(17)

3

som tas utan större eftertanke till beslut som är komplexa och kan ha en avsevärd påverkan på individens liv. Utifrån definitionen av vad kognitiv förmåga är bör personer med en hög kognitiv förmåga fatta bättre beslut vid mer komplexa uppgifter.

Med bakgrunden i hur de neoklassiska modellerna fungerar och de antaganden som finns vid beslutsfattning bör den kognitiva förmågan påverka sannolikheten för rationella beslut. Enligt bounded rationality begränsas individers beslutsfattande av den kognitiva förmågan. Förmågan påverkar hur individer kan ta till sig information, sortera den och komma fram till ett beslut. En individ med hög kognitiv förmåga bör ha mindre begränsningar med att samla in, använda och sortera information. Utifrån detta bör de kunna välja det alternativ som skapar störst nytta, ett mer rationellt beslut. Den kognitiva förmågan kan därmed ha påverkan på hur rationella beslut

individer tar.

1.2 Problematisering

Teorierna om rational choice och begränsad rationalitet har visat på att den kognitiva förmågan påverkar individers möjlighet att agera rationellt (Simon, 1955). Den kognitiva förmågan kan testas genom olika metoder som prövar olika delar. Metoder som Cognitive Reflection Test och Ravens matriser testar olika delar av den kognitiva förmågan. Räknefärdighet är tillika en del av den kognitiva förmågan men forskning visar att räknefärdighet delvis predicerar rationalitet även efter att kognitiv förmåga kontrollerats. Exemplet visar att det finns olika metoder för att mäta olika delar av individens kognitiva förmåga.

En individs finansiella kunskap har visat sig ha påverkan på de ekonomiska beslut som tas, vilket i sin tur påverkar dennes ekonomiska livssituation. Vid ekonomiska beslut har den kognitiva förmågan betydelse eftersom besluten kan vara av komplex karaktär och det krävs därmed ett mer analytiskt resonemang. Faktorer som tidsvärde, historiska kostnader, sannolikheter och risk är variabler som behöver tas i beaktning. Utifrån detta bör en hög kognitiv förmåga underlätta rationellt beslutsfattande gällande ekonomiska frågor.

Att agera rationellt är ett antagande som speglar de neoklassiska ekonomiska modellerna. I verklighet är det inte lika enkelt att alltid agera rationellt. För att beskriva hur människor

verkligen agerar och vad som påverkar deras beslut har teorier kring beteendekonomi vuxit fram. Beteendeekonomi har tillfört psykologiska aspekter till ekonomiska modeller och om hur

(18)

4

människor tar beslut. Psykologiska faktorer har visat sig ha en påverkan på hur människor agerar och därmed även människors rationalitet vid beslut. Exempel på olika beteendeekonomiska teorier där psykologiska effekter kan påverka rationaliteten är sunk cost, flockbeteende och gamblers fallacy (Nofsinger, 2014). Genom att testa hur individer påverkas av

beteendeekonomiska teorier går det att mäta om de är rationella eller påverkas av psykologiska bias.

Genom att mäta hur rationella individer är och jämföra det med deras kognitiva förmåga går det att undersöka om den kognitiva förmågan påverkar sannolikheten att agera rationellt. Genom att bryta ut olika delar av den kognitiva förmågan som räknefärdighet, förmågan att lösa Ravens matriser samt testa finansiell kunskap går det att undersöka om det finns underliggande faktorer som påverkar eller om det är den kognitiva förmågan som begränsar. Med uppsatsen vill vi undersöka beteendeekonomiska faktorer som är applicerbara inom finans, där teorier förutsätter att alla agerar rationellt utifrån de neoklassiska ekonomiska modellerna och hur de ovan nämnda variablerna påverkar. Med detta vill vi bidra till vilka faktorer som påverkar beslutsfattande när det kommer till att agera rationellt utifrån de neoklassiska ekonomiska modellerna, som rational choice-teorin.

1.2.1 Problemformulering

Har kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap en signifikant påverkan på sannolikhet att vara rationell i beslutsfattande?

Om det finns en signifikant påverkan, ökar eller minskar sannolikheten att vara rationell i beslut beroende på individens kognitiva förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiella kunskap?

1.2.2 Syfte och forskningsfrågor

Att genom en kvantitativ enkätundersökning studera hur studenters finansiella kunskap, kognitiva förmåga, räknefärdighet och matriskunskap påverkar deras grad av rationellt beslutsfattande vid ekonomiska beslut.

(19)

5 1.2.3 Avgränsningar

Urvalet kommer att begränsas till studenter vid Linköpings Universitet på grund av liten

åldersspridning, möjlighet att få en jämn spridning mellan könen samt av resurs- och tidsmässiga skäl.

(20)

(21)

7

2. Referensram

I detta avsnitt redovisas studiens referensram och de teorier som studien avsett att analysera. Först följer en beskrivning av de faktorerna som testats och därefter presenteras tidigare forskning kring varje område. Vidare redovisas de hypoteser som studien använt sig av samt de underbyggande teorierna.

2.1 Val av förklaringsvariabler

Vid valet av faktorerna finansiell kunskap, räknefärdighet, kognitiv förmåga och matriskunskap har tidigare forskning använts. För att välja de teorier som använts för att mäta respondenternas rationalitet har en genomgång av liknande studier samt en litteraturgenomgång genomförts.

2.2 Begränsad rationalitet, 2 system och mentala genvägar

Med utgångspunkt i teorin om begränsad rationalitet fattar personer beslut efter sina

begränsningar (Simon, 1955). Hur begränsningarna påverkar individer är olika från person till person och från beslut till beslut. En del personer fattar generellt sett snabba beslut och tar det första, bästa alternativet som finns tillgängligt. Andra vill samla in mer information, analysera och undvika att ta förhastade beslut. Att fatta snabba beslut är effektivt men gör att man riskerar att fatta sämre beslut (Kahneman & Tversky, 1974). Att analysera och bearbeta informationen innan ett beslut tas minskar risken för felaktiga beslut men kräver ett större arbete ur ett tid- och kognitivt perspektiv (Kahneman & Fredrick, 2002). Det finns därmed fördelar och nackdelar med att fatta både snabba och långsamma beslut.

Att beslut fattas på olika sätt beror på att beslutsfattande sker med hjälp av ett tvådelat kognitivt system (Stanovich & West, 2000; Kahneman & Fredrick, 2002). System 1 innefattar snabba beslut tagna på instinkter och känslor. System 2 innebär långsamma beslut som är

framresonerade och mer logiska (Stanovich & West, 2000; Kahneman & Fredrick, 2002). System 2 kan anses vara det mest rationella systemet och det system som används inom rational choice teorin. För att maximera nyttan enligt teorin behöver system 2 vara helt perfekt vilket det inte är i verkligheten och begränsar således möjligheten till fullständigt rationella beslut. System 1

används för att fatta snabba och enkla beslut och används för att fatta många av de tusentals beslut som människan gör varje dag i vardagen för att minska det kognitiva arbetet och

(22)

8

lösa vad roten ur 17 891 är med ett svar på 2 decimaler krävs system 2 för att kunna resonera, beräkna och använda logiskt tänkande för att lösa uppgiften. System 1 fungerar inte i det här fallet då det inte går att svara något spontant på den frågan utan närmare eftertanke. Svaret blir 133,76. Ska man i stället fånga en boll som någon kastar, som är en komplex beräkning med fart, vind, vinkel etc. så gör system 1 det utan någon större ansträngning. Om kastet däremot ska räknas ut på ett papper är det system 2 som används. Detta visar att systemen kan göra komplicerade saker men på olika sätt. Utifrån det tvådelade kognitiva systemet går det att konstatera vilka begränsningar som finns när det kommer till att fatta rationella beslut.

Beslutsfattande är något som sker hela tiden och är en stor del i människors vardag. För att varje beslut som tas inte ska behöva analyseras använder individer sig av heuristik, vilket kan beskrivas som en mental genväg och är en del av system 1 (Kahneman & Tversky, 1974). En mental

genväg kan förklaras med att hjärnan enbart fokuserar på det som är mest relevant av all information som finns tillgänglig och utifrån det tar ett beslut som gör individen tillfredsställd. Detta är en snabb process som är nödvändig för att kunna fatta beslut i vardagen. Det handlar inte om att optimera utan om att hitta ett alternativ som är “gott nog” (Kahneman & Tversky, 1974). Mentala genvägar är nödvändiga för att klara av vardagen och ger oftast ett resultat som är tillfredsställande. Val som tas med hjälp av den mentala genvägen och leder till systematiska fel kallas för kognitiva bias (Kahneman, Slovic & Tversky, 1982). Kognitiva bias är en systematisk avvikelse mot vad som anses vara det normativa och rationella valet sett ur ett objektivt

nyttomaximerande (teoretiskt) perspektiv (Haselton, Nettle & Andrews, 2005). Kognitiva bias finns inom ekonomiska beslut och är en del av beteende ekonomisk forskning.

2.3 Hypotesteorier

Nedan presenteras 10st teorier, vilka kommer ligga till grund för att mäta om individerna svarar rationellt eller påverkas av kognitiva bias. Svaren utgör den beroende variabeln rationalitet.

2.3.1 Mentala konton

Att använda sig av mentala konton betyder att individer kategoriserar inkomster, kostnader och nytta beroende på vad ändamålet är eller hur pengarna har tillfallit individen. Som exempel har personer som vunnit pengar istället för att tjäna ihop samma summa en större benägenhet att spendera pengarna utan vidare eftertanke (Thaler, 1985). Detta är inte rationellt, för var pengarna kommer ifrån ska inte påverka exempelvis konsumtionsbenägenheten. Så fort något har

(23)

9

kategoriserats i ett mentalt konto är det svårt att omkategorisera medlet och att ha olika mentala konton påverkar därmed beslutsfattandet (Nofsinger, 2014). Exempel kan vara att individer anser att gå ut och äta på en restaurang är för dyrt och äter hellre matlådor men för samma summa som restaurangbesöket gå och köpa en ny tröja vilket visar på att utgifterna värderas på olika sätt. Ett annat exempel är att individer agera olika vid kreditbetalning av olika varor, exempelvis välja att betala i förväg ena gången och på avbetalning andra gången beroende på den givna nyttan och hur länge nyttan varar (Nofsinger, 2014). Enligt rational choice teorin ska inte detta påverka valet utan det rationella alternativet ska alltid väljas, vilket blir att betala så sent som möjligt utifrån pengars tidsvärde. Benägenhet att använda mentala konton kan både bidra till mer självkontroll men även leda till mer irrationella beslut, exempelvis kan individen ta mer riskfyllda beslut om pengar har tillfallit individen hastigt (Gavelin & Sjöberg, 2012).

I enlighet med teorin har frågorna 4 och 8 avsett att undersöka om respondenten matchar kostnader beroende på nyttan i frågan och dess varaktighet. Respondenten får två frågor om att antingen betala innan eller efter (4) en resa och (8) ett köp av en tvättmaskin. Om respondenten väljer att antingen betala innan på båda frågorna eller efter på båda frågorna indikerar det på att hen inte gör skillnad på kostnadsföringen genom mentala konton, utan har samma preferenser. Här skulle man kunna argumentera för att endast betalning efter att nyttan uppkommer är rationellt med tanke på traditionella teorier om nuvärdet av pengar men det är inte vad frågorna avser att undersöka.

2.3.2 Sunk cost

Enligt neoklassisk beslutsteori skall historiska kostnader inte vara relevanta för framtida eller nutida beslut och endast marginalkostnader och marginalnyttan ska påverka beslutet (Thaler, 1978). Människor tar dock inte alltid historiska kostnader i beräkning vid beslut och detta kallas sunk cost. Ett exempel är att individer som redan betalat för ett medlemskap på en tennisklubb är mer benägna att gå dit än de individer som inte behövt betala för medlemskapet utan fått det gratis. Ytterligare exempel är att individer har visat sig mer benägna att gå på en basebollmatch om de redan har köpt biljett trots att de inte vill gå på matchen längre. När den historiska

kostnaden uppstod har också betydelse för hur påverkad man blir av effekten (Nofsinger, 2014). Kostnader som har uppstått i närtid är mer benägna att påverka individers beslutsfattande än de kostnader som uppstod längre bak i tiden. De historiska kostnaderna behöver inte vara monetära utan kan vara investeringar i antingen tid, pengar eller ansträngning (Arkes & Blumer, 1985).

(24)

10

Beslutsfattande är starkt influerat av historiska kostnader, hur dessa kostnader har uppkommit och när i tiden de uppkommit, trots att detta enligt teorier om rationella beslut ej bör tas i beaktning.

Frågorna 5 och 13 avser att undersöka hur benägna respondenterna är att bli påverkade av irreversibla kostnader vid sitt beslutsfattande. Det finns även en koppling till respondentens användande av mentala konton. Frågorna går ut på att respondenten sätts in i en situation där den ska gå på bio och antingen tappat biobiljetten (5) eller pengarna avsedda till biljetten (13) och får möjlighet att köpa en ny biljett. Enligt teorin bör historiska kostnader inte påverka

beslutsfattandet vilket medför att det rationella svaret är att svara likadant på båda frågorna oberoende av hur den historiska kostnaden uppkommit eller från vilket mentalt konto detta har bokförts av individen.

2.3.3 Flockbeteende

Inom beslutsteori åsyftar flockbeteende på den mänskliga tendensen att anpassa sitt beteende efter andras. Flockbeteende innebär att individen gör som alla andra gör trots att denne har en egen annan uppfattning hur man bör agera i en specifik situation (Banerjee, 1992).

Ett exempel av Banerjee (1992) är att personer ombeds att välja mellan två restauranger där den ena restaurangen föredras av majoriteten av personerna. Här visar exemplet att alla skulle kunna hamna på den restaurang som av majoriteten uppfattas som sämre beroende på i vilken ordning individerna ankommer till restaurangen. Om individerna anländer sekventiellt och den förste individen föredrar den restaurang som uppfattas som sämre kan det påverka alla nästkommande individers val (Banerjee, 1992). Exempel inom ekonomi är att personer följer varandra och köper samma aktier, problemet med detta är att individen i större utsträckning tar beslut baserat på känslor istället för grundlig analys vilket går emot ett rationellt beslutstagande (Nofsinger, 2014). Flockbeteende grundar sig i att vilja tillhöra en grupp och får individer att fatta beslut utifrån vad andra gör och inte vad som denne anser vara det mest rationella. Det går att diskutera huruvida valet att inte följa flockbeteendet verkligen är det rationella svaret utifrån teorin om Wisdom of the crowd. Teorin avser att grupper är kollektivt mer intelligenta och rationella när det kommer till problemlösning, förutse ett utfall och beslutsfattande än en enskild expert (Surowiecki, 2004). Teorin om Wisdom of the crowd har inte valts att undersöka i denna studie och har enbart valt att utgå från teorin om flockbeteende vid test av respondenternas rationalitet.

(25)

11

Fråga 6 undersöker respondentens tendens till flockbeteende i en vardaglig situation. I frågan så undersöker vi respondentens benägenhet att ändra sitt redan gjorda val och byta till det alternativ som dess omvärld föredrar. Det rationella svaret är att välja sitt eget redan valda alternativ och inte påverkas av andra. Respondenten får ta ställning till i likhet med exemplet från Banerjee (1992) om den väljer att besöka en restaurang som denne vet är bra men ganska folktom medan restaurangen bredvid är sämre men med mer folk. Fråga 9 avser att undersöka samma beteende som fråga 6 men i ett finansiellt beslut. Respondenten får ett val om att antingen behålla eller sälja ett aktieinnehav som respondentens vänner ser som en dålig investering och valt att sälja. Det rationella svaret på denna fråga är att behålla aktien trots att andra säljer.

2.3.4 Förlustaversion

Förlustaversion är den mänskliga tendensen att värdera en förlust tyngre än vad en motsvarande vinst ger i glädje (Tversky & Kahneman, 1979). Studier har visat att försökspersoner i genomsnitt önskar en vinst som är dubbelt så stor som summan de riskerar att förlora för att frivilligt delta i ett vad där vinstchansen är 50% (Kahneman & Tversky, 1992). Ur ett rationellt perspektiv borde vadet antas om väntevärdet är större än 0. En speciell effekt som är märkbar är certainty effect där individer är mindre riskbenägna vid säkra vinster och mer riskbenägna vid säkra förluster (Tversky & Kahneman, 1979). På liknande sätt finns det stöd för att majoriteten är mer villiga att chansa och spekulera efter en förlust än efter en vinst trots att väntevärdet är densamma vid båda situationerna (Gavelin & Sjöberg, 2012). Individers riskattityd uppvisar alltså en tendens att ej vara helt rationell och påverkar alltså dennes beslutsprocess.

Frågorna 7 och 10 undersöker om respondenten agerar annorlunda vid en given vinst eller mot en given förlust trots att väntevärdet är detsamma i båda scenarierna.

Tidigare forskning har visat att individer är mer benägna att chansa vid en given förlust än vid en given vinst. Scenarierna går ut på att respondenten antingen har vunnit (7) eller förlorat (10) 1000 kr och nu har valet att spela vidare eller stanna på vinsten respektive förlusten. Det rationella svaret blir att svara likadant på båda frågorna vilket visar att respondenten inte påverkas av om det är en vinst eller förlust.

2.3.5 Gamblers fallacy

Gamblers fallacy innebär att om något avviker åt ett håll så förväntar sig individen en

(26)

12

stannat på svart 3 gånger så tror individer att sannolikheten är större att hjulet stannar på rött än svart nästa gång. Det betyder att individen inte ser på enskilda utfall på ett rationellt sätt utan tar tidigare utfall i beräkning trots dess irrelevans eftersom sannolikheten är densamma i varje enskilt utfall (Tversky & Kahneman,1979). Ett annat exempel är att singla slant, där den som blir

påverkad av gamblers fallacy tror att sannolikheten för att en krona ska komma nästa gång är högre än sannolikheten för klave om klave redan har kommit flera gånger i rad innan. Att Individer förväntar sig en motreaktion beror på antagande om att utfallet ska gå mot ett

medelvärde. Att ett utfall går mor ett medelvärde går endast att applicera på stora urval och det gäller inte för enskilda utfall (Tversky & Kahneman, 1971; Shefrin & Statman, 2000).

I fråga 11 får respondenterna svara på om de tror att nästa kast med en tärning kommer bli jämnt eller udda antal prickar eller om de inte har någon preferens utifrån informationen om att de 3 tidigare kasten visat på ett jämnt antal prickar. Om respondenten påverkas av gamblers fallacy förväntar den sig en motreaktion vilket i det här fallet blir att nästa kast visar ett udda antal prickar. Det rationella svaret på frågan blir att respondenten ej bör ha någon preferens eller att denne svarar jämnt antal prickar trots att tidigare utfall visat jämnt tre gånger i rad.

2.3.6 Konservatism

Teorin om att vara konservativ eller utsättas för home-biased går ut på att investerare är mer benägna att handla på den inhemska marknaden och har en större optimism om denne framför utländska marknader (French & Poterba, 1991). Förklaringen till detta kan till viss del förklaras av att kunskapsnivån är högre om den lokala marknaden, skatten kan vara högre utomlands och till exempel legala barriärer kan försvåra. Detta förklara inte hela skevheten utan det finns indikationer på irrationalitet som leder till högre inhemska investeringar. Exempelvis förväntar sig investerar i snitt en högre avkastning på den inhemska marknaden än den utländska

marknaden. Det som känns familjärt kan ofta kännas mindre riskfyllt på grund av att kännedomen är högre än för ett okänt alternativ (Nofsinger, 2014). Individer är även i många fall obenägna att släppa taget om det de redan har i besittning vilket leder till en övervärdering av det denne redan innehar, denna effekt kallas endowment effect (Kahneman et al., 1990). Detta har en påverkan på individens riskbedömning och beslutsfattning vilket kan leda till att individer värderar

(27)

13

Fråga 14 undersöker respondentens benägenhet att agera konservativt i ett beslut gällande aktier. Respondenten har ett val att antingen sälja en aktie som har ett mer familjärt värde eller en neutral investeringsaktie. Enligt teorin har individen en tendens att inte agera rationellt med ting som är mer familjära och har ett emotionella värden och kan därför övervärderas. I frågan är det rationella svaret att sälja den familjära aktie och värdera fortsatt avkastning genom

investeringsaktien över de emotionella och familjära värdena.

2.3.7 Ångeraversion

Dispositionseffekten, vilket är den del av ångeraversion, introducerades av Shefrin och Statman (1985) och innebär att individer söker beslut som skapar stolthet och undviker beslut som skapar ånger (Nofsinger, 2014). Ånger beskrivs som en känsla som uppstår när individen känner att denne har tagit ett felaktigt beslut (Shefrin & Statman, 2000). Ångeraversion uppkommer när individen inte gör något val alls av rädslan att göra fel val och ångra beslutet senare (Shefrin & Statman, 1985; Gavelin & Sjöberg, 2012). Denna inaktivitet kan leda till att investeraren håller kvar förlorande aktier för länge. Dispositionseffekten leder till att vinnande aktier säljs för tidigt i motsats till att investeraren säljer förlorande aktier för sent. På så vis slipper individen att

realisera förlusten och slipper ånger (Shefrin & Statman, 1985). Ett annat exempel kan vara att investerare väljer att sälja en aktie eller värdepapper på fel grunder endast för att skapa stolthet. Dispositionseffekten påverkar investeraren beslutsfattning och kan leda till en dubbel negativ effekt eftersom förlorande aktie hålls kvar för länge samtidigt som man säljer vinnande aktier för tidigt.

I fråga 15 får respondenterna välja mellan att sälja en aktie som har ökat i värde eller en som minskat i värde. Enligt teorin är det rationella svaret att sälja den aktie som har minskar i värde. Om respondenten väljer att sälja aktien som ökat i värde och ha kvar den som minskar i värde påverkas den av ånger av att den gjort ett misstag och väljer att inte realisera förlusten.

2.3.8 Thalers test

Det finns flera exempel på att människor inte agerar rationellt i alla situationer. Ett exempel är en tävling av Thaler som publicerades i tidningen Financial Times 1997 och denna tävling kommer benämnas Thalers test hädanefter. Tävlingen gick ut på att välja det tal som motsvarade ⅔ av alla svarandes medelvärde och alla fick välja ett tal mellan 0–100. Om alla skulle agera rationellt skulle alla svara 0 och det vinnande svaret i tävlingen därför bli 0. Förklaringen är att om alla

(28)

14

svar distribueras jämnt skulle medelvärdet bli 50. Två tredjedelar skulle då bli 33,3. Om alla tänker likadant kommer denna process fortsätta till talet går till 0 (Kosheleva & Kreinovich, 2018). I tävlingen 1997 blev det vinnande svaret 13 vilket visar att alla inte är rationella. I en grupp av personer kommer inte det vinnande svaret att bli 0 eftersom alla inte agerar rationellt och utan påverkas av begränsad rationalitet (Shefrin, 2002).

Fråga 16 avser att undersöka om respondenterna i urvalsgruppen agerar rationellt som grupp och individuellt eller bekräftar att en randomiserad grupp med personer inte agerar rationellt. Frågan är baserad på Thalers test där respondenterna får välja ett tal mellan 0–100 och i vårt fall får respondenterna välja det talet som är 1/4 av samtliga deltagarnas svar till skillnad mot

ursprungsfrågan där det var 2/3. Av svaren går det att se vilka som agerar rationellt och vilka som påverkas av en begränsad rationalitet.

2.3.9 Övertro

Övertro eller självöverskattning beskrivs som att individen överskattar sin egen kunskap och förmåga, och konsekvenserna av detta kan vara att risker underskattas (DeDe Bondt, Muradoglu, Shefrin & Staikouras, 2008). Självöverskattning kan leda till att man ser risker på annorlunda sätt och att man upplever en större kontroll än vad som är fallet (Nofsinger, 2014). Exempel på detta är att investerare ser historiska vinster som ett tecken på skicklighet medan förluster anses bero på otur vilket leder till att investerarna överskattar sin förmåga på att analysera information (Daniel, Hirshleifer & Subrahmanyam, 1998). Självöverskattning kan även leda till att individen är obenägen att ta till sig ny information som strider mot dennes egen uppfattning (Gavelin & Sjöberg, 2012). Detta kan leda till en överdriven handel hos investerare samt en överdriven tro på förmåga att prestera bättre än marknaden vilket kan vara problematiskt (De Bondt, Muradoglu, Shefrin & Staikouras, 2008).

Fråga 12 och 17 undersöker om respondenten anser sig vara bättre än genomsnittet på att köra bil (12) och om respondenten anser sig vara smartare än genomsnittet (17). Att urvalsgruppen enbart bestod av studenter kan ha påverkat resultatet eftersom universitetsstudenter överlag kan anses smartare än det allmänna genomsnittet. Det irrationella svaret här är att svara att man både är smartare och en bättre bilförare än genomsnittet vilket visar på självöverskattning. Det kan finnas respondenter som är både smartare och bättre bilförare och indikationerna från båda frågorna har

(29)

15 lagts ihop för att kunna mäta självöverskattning.

2.3.10 Bristfällig information

En psykologisk fälla i individers beslutprocess kan vara att de tror de har mer kontroll än de egentligen har. Denna illusion kan bero på flera olika faktorer, varav en faktor är mängden information (Nofsinger, 2014). När individer får till sig information, om än bristfällig, kan det ge en falsk säkerhet för mottagaren att informationen är tillräcklig för ett välgrundat beslut. Vid ett aktiebeslut så kan exempelvis en aktie se köpvärd ut utifrån priset och hur aktiekursen har utvecklats de senaste dagarna och väljer därför att köpa aktien utifrån den informationen. I verkligheten kan aktiens pris bero på en oändlig olika faktor och den informationen individen fått enbart förklarar en del. Individen har agerat på information som den ansåg vara tillräcklig vilken i själva verket var för bristfällig för att göra ett rationellt investeringsbeslut på (Nofsinger, 2014).

Fråga 18 undersöker om respondentens har förmåga att bedöma om den givna informationen är tillräcklig för att kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut gällande ett aktieköp.

Informationen som ges i frågan är inte tillräcklig för att fatta ett välgrundat beslut på. Det rationella svaret på fråga är att informationen är för bristfällig för att kunna genomföra aktieköpet.

2.3.11 Sammanställning hypoteser

Nedan följer en sammanställning av de hypoteser som testas. Hypoteserna är uppbyggda av teorierna i avsnittet ovan och kommer förkastas eller inte förkastas. Nollhypotesen i samtliga hypoteser är att ingen av de undersökta faktorerna kognitiv förmåga, räknefärdighet,

matriskunskap eller finansiell kunskap har en signifikant effekt på individers rationalitet i respektive hypotes.

Hypotes 1: Påverkar resultatet på finansiell kunskap, kognitiv förmåga, räknefärdighet och

matriskunskap individers sannolikhet att använda sig av mentala konton (Fråga 4 och 8).

matriskunskap individers sannolikhet att ha historiska kostnader i åtanke vid beslutfattande (Fråga 5 och 13)

(30)

16

matriskunskap individers sannolikhet att följa flockbeteende i en vardaglig situation (Fråga 6)

matriskunskap individers sannolikhet att följa flockbeteende gällande finansiella beslut (Fråga 9)

matriskunskap individers sannolikhet att vara benägna till förlustaversion (Fråga 7 och 10)

matriskunskap individers sannolikhet att falla för gamblers fallacy (Fråga 11)

matriskunskap individers sannolikhet att vara konservativ vid beslutsfattande (Fråga nr 14)

matriskunskap individers sannolikhet att ha en hög ångeraversion (Fråga nr 15)

matriskunskap individers sannolikhet att vara rationella på Thalers test (Fråga nr 16)

matriskunskap individers benägenhet att ha högre övertro på sig själva (Fråga 12 och 17)

(31)

17

2.4 Oberoende variabler

De oberoende variablerna; kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap kommer att förklaras och resultat från tidigare forskning kommer att redovisas nedan. Valet av de oberoende variablerna kommer att motiveras utifrån uppsatsens syfte.

2.4.1 Kognitiv förmåga

Den kognitiva förmågan har en påverkan hos individer när det kommer till att fatta rationella beslut (Simon, 1955). Den kognitiva förmågan ses som en begränsning när individer tar beslut utifrån bounded rationality teorin. Ur ett annat perspektiv kan den kognitiva förmågan vara en tillgång vid beslutsfattandet. Att beslut tas genom ett tvådelat system där system 2 är mer analytiskt och kräver mer kognitiv förmåga gör att individer med en högre kognitiv förmåga borde kunna använda system 2 mer effektivt. Ett mer effektivt system 2 leder till mer rationella beslut både utifrån rational choice-teorin där den kognitiva förmågan är perfekt och utifrån bounded rationality teorin som ser den kognitiva förmågan som en begränsning (Simon, 1955). Den kognitiva förmågan har utifrån ovan nämnda exempel en påverkan på sannolikheten att fatta rationella beslut.

Individer med en högre kognitiv förmåga som ställs inför beslut gällande sannolikheter vid säkra och/eller osäkra vinster och förluster är sannolikheten större att de väljer det mest rationella beslutet utifrån de givna sannolikheterna (Cokely & Kelley, 2009). Resultatet visade på att individer med en högre kognitiv förmåga sällan räknade fram väntevärdet utan använde sig av mentala genvägar för att komma fram till svaren. Resultatet visade även att individer med högre kognitiv förmåga svarade mer rationellt utifrån väntevärdet än de med lägre kognitiv förmåga. Exempelvis jämfördes vinsternas och förlusternas storlek och omvandling av sannolikheter gjordes istället för beräkningar. Resultatet visade att den kognitiva förmåga påverkar individers beslutsfattande.

För att testa den kognitiva förmågan hos respondenterna kommer ett Kognitivt Refletionstest att användas, vilket hädanefter benämnas CRT (Cognitive Reflection Test). CRT introducerades av Frederick (2005) och användes för att mäta individens kognitiva förmåga och hur preferenser och val påverkas. Testet beskriv som ett sätt att mäta om personer resonerar fram beslut analytiskt och medvetet eller om personer går på magkänslan och intentioner när det kommer till

(32)

18

som kommer upp hos respondenten är felaktigt och ett mer analytiskt arbete behövs för att kunna inse att svaret är fel och för att komma fram till det rätta svaret (Toplak, West & Stanovich, 2011). Det går att jämföra med det tvådelade kognitiva systemet som används vid beslutsfattande. System 1 används först vid det instinktiva svaret och när det analytiska arbetet börjar används system 2 (Kahneman & Frederick, 2002). En fråga som användes i Fredericks test (2005), vilken redan nämndes av Frederick och Kahneman (2002), har också använts i denna studie, här dock översatt till svenska:

Ett slagträ och en boll kostar tillsammans 1,10 kr. Slagträet kostar 1 kr mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?

När respondenter ska svarar på frågan är det första svaret som kommer upp att bollen kostar 0,1 kr. Här krävs en djupare reflektion för att komma fram till att bollen inte kan kosta 0,1 kr, för om slagträet kostar 1kr mer än bollen blir den totala summan 0,1 kr +1,1 kr vilket blir 1,2kr. Det korrekta svaret är istället 0,05 kr (0,05+1,05 =1,10 kr.) Att många svarar fel beror på att personer inte använder sin kognitiva förmåga för djupare reflektion vid problemlösning utan hellre tar den enklaste och snabbaste slutsatsen (Toplak, West & Stanovich, 2011; Tversky & Kahneman, 1974; Stanovich, 2009). Resultat från CRT visar på att tid i form av tålamod och riskpreferenser har en koppling till individens kognitiva förmåga. Vidare visar den att om kognitiva förmågan mellan två individer skiljer sig åt kan individernas syn på utfallen variera vilket i sin tur kan leda till att de tar olika beslut (Frederick, 2005). Detta stärker att den kognitiva förmågan har en påverkan på hur individer tar beslut.

Den kognitiva förmågan har valts som oberoende variabel med bakgrund i tidigare forskning. Resultaten har visat att den kognitiva förmågan har påverkat hur individer tar beslut.

2.4.2 Räknefärdighet

Räknefärdighet är förmågan och förståelsen att använda siffror (Liberali et al, 2012) och har visat sig viktigt att kunna för att lösa vardagliga problem, exempelvis gällande privatekonomi (Lusardi & Mitchell, 2006; Lusardi, 2012; Bynner & Parson, 2005; Peters et al., 2006; Cokely et al., 2018). Vid kontroll mot generell intelligens har räknefärdighet visat sig ha betydelse (Peters et al, 2006). Räknefärdighet har även visat sig ha en påverkan på beslutsfattning. Att ha en god

(33)

19

sannolikheter samt kunna föra induktiva resonemang. För att klara av dessa saker behövs en metakognitiv förmåga (Cokely et al, 2018), vilket innebär att kunna tolka, värdera, reflektera och avgöra risker vilka behövs för att lösa matematiska problem. Vidare har räknefärdighet visat sig påverkar allt från sociala relationer, förstå beteende och normer, individens hälsa och möjligheten att ta till sig kunskap (Cokely et al, 2018). Exempel som dessa visar på att räknefärdigheten hos individer påverkat vardagen och med det även beslutsfattningen.

Att ha en låg räknefärdighet kan försämra möjligheten till ett bättre liv. I en studie av Bynner och Parson (2005) visades att individer med låg räknefärdighet har större chans att hamna i mer utsatta situationer i samhället. Här fanns exempel på större risk att hamna i depression, inte få lika kvalificerade jobb och större risk att för hamna utanför arbetsmarknaden. Testen

kontrollerades mot läsförståelse och en effekt av räknefärdigheter gick att påvisa i vissa fall oberoende av läsförståelsen medan i vissa kunde en korrelation upptäckas. Lusardi & Mitchell (2011) har visat att personer som inte klarar av enklare ränteberäkningar är mindre benägna att kunna planera sin ekonomi och pensionsspara. Lägre räknefärdighet visade även på en mindre sannolikhet till att ackumulera välstånd. De ovan nämnda exemplen visar att en låg

räknefärdighet försvårar vardagen för många när det kommer till ekonomiska beslut.

Ett positivt samband mellan räknefärdighet och problemlösning har visat sig där individer med en högre räknefärdighet var bättre på att använda sig av numeriska principer och påverkades mindre av hur informationen presenterades (Peters et al, 2006). De med lägre grad av räknefärdighet valde mer suboptimala alternativ ur ett rationellt perspektiv. Ett exempel på detta var att varje deltagare fick välja en böna ur två olika skålar och om de drog en färgad böna innebar det en vinst. I skålen A fanns 100 bönor varav 9 var färgade och i skål B fanns 10 bönor varav 1 var färgade. De individer som hade mindre grad av räknefärdighet hade en signifikant större sannolikhet att välja skål A där chansen till vinst var 9% (9 av 100) jämfört med skål B där chansen var 10% (1 av 10). Studien är kontrollerad mot generell intelligens och visar att räknefärdighet har en påverkan på att fatta rationella beslut.

Valet av att testa räknefärdighet baseras på att den testar den del av kognitiv förmåga som benämns kristalliserad intelligens. Kristalliserad intelligens mäter förmågan att använda inlärd kunskap, färdigheter och erfarenheter för att lösa problem (Catell, 1963). Exempel på

(34)

20

kristalliserad intelligens är läs- och räknefärdighet. Genom att bryta ut räknefärdighet från kognitiv förmåga går det att utvärdera dess unika samvariation med rationalitet.

2.4.3 Ravens Matriser

Ravens matriser testar förmågan att föra ett abstrakt resonemang (Bilker et al, 2012). Abstrakt resonemang är att kunna tänka bortom tid och rum och se objekt som inte finns fysiskt

närvarande. Det innefattar även att kunna sätta saker i olika perspektiv, förstå principer och idéer samt problemlösning. Med Ravens matriser går det att testa om det abstrakta resonemanget påverkar individers beslutsfattning.

Ravens matriser utvecklades av John C. Raven mellan 1936 och 1938 och publicerades första gången 1941 (Raven, J.C., 1941). Publikationen bestod av 5 uppsättningar med 12 olika matriser i varje. Ravens matriser är utformat utifrån en serie av figurer där det saknas en del och

individens uppgift är att välja ut den delen som passar in i serien utifrån ett antal alternativ (Raven, 2000). Ett annat sätt att beskriva testet är att kunna se mönster och matcha ihop rätt delar på rätt plats (Bilker et al, 2012). Ravens matriser finns i olika versioner (Standard Progressiva Matriser, Färgade Progressiva Matriser och Avancerade Progressiva Matriser). Testen har använts till att mäta och jämföra hur den allmänna intelligensen skiljer sig åt runt om i världen, både geografiskt och inom olika grupper i samhället (Raven, 2000, 1989). Testet har ett brett användningsområde tack vare att det är ett icke-verbalt test vilket medför möjligheten att använda testet på människor med olika språk och olika nivåer av läs- och skrivförståelse.

Figur 1. Egengjord figur för att förklara hur Ravens matriser fungerar.

Testet kan se ut som figur 1 ovan. Vanligtvis läser man av testet från vänster till höger, uppifrån och ned.

(35)

21

I det här fallet så bör respondenten observera att de svarta delarna i de två första figurerna på varje rad summeras till de svarta delarna i sista figuren i varje rad. Rätt svar i sista raden blir nummer 2 och denna Ravens matris har även använts i vår enkät.

Raven matriser har en hög korrelation med kognitiv förmåga vilket gör att den har använts för att mäta generell intelligens (Carpenter, Just, Shell, 1990; Raven, 2000; Bilker et al, 2012). Valet av att ha med Ravens matriser i testet baseras på att det är ett icke verbalt test, vilket skiljer sig från de frågor som testar kognitiv förmåga och räknefärdighet. Vidare testar Ravens matriser den del av kognitiva förmågan som benämns flytande intelligensen. Den flytande intelligensen mäter förmågan till problemlösning, se mönster och oberoende av tidigare kunskap lösa nya problem (Catell, 1963). Genom att bryta ut matriskunskap från kognitiv förmåga går det att utvärdera dess unika samvariation med rationalitet.

2.4.4 Finansiell kunskap

För att mäta finansiell kunskap som omfattar besparings och investeringsbeslut behövs tre stycken kriterier täckas (Lusardi & Mitchell, 2014). Det första kriteriet visar på räkneförmåga samt en förståelse och beräkningar på ränteeffekter. Det andra kriteriet bygger på att kunna förstå pengars tidsvärde och effekten av inflation. Det tredje kriteriet visar på hur den finansiella

marknaden fungerar och dess risker och diversifierings påverkan på risk. Dessa kriterier har följts vid val av frågor till enkäten. De tre kriterierna ger en övergripande och god uppfattning om en persons finansiella kunnande.

Vid en sammanställning av 71 olika studier (Huston, 2010) undersöktes vad som definieras som finansiell kunskap. 72% av studierna definierade inte vad finansiell kunskap innebär, 15% diskuterade definitionen medan 13% enbart använde sig av en formell beskrivning. Två exempel på formella beskrivningar godtyckligt översatta är “Finansiell bildning är en grundläggande kunskap som människor behöver för att överleva i det moderna samhället” och “Finansiell

bildning hänvisar till en persons förmåga att förstå och använda finansiella koncept “. Med detta i åtanke är det viktigt att inte dra för stora slutsatser utifrån tidigare studier jämfört med denna studie då definitioner av begrepp kan vara olika.

Finansiell kunskap och räknefärdighet beskrivs av Lusardi (2012) som kunskap som är

(36)

22

mer ansvar och öka möjligheterna att påverka sin privatekonomi. Att ha en god finansiell kunskapen är även nödvändigt i dagens ekonomiska klimat med nya ekonomiska produkter och tjänster med ökad komplexitet. Att ha en låg nivå av finansiell kunskap försvårar vardagen och kan skapa bestående problem genom exempelvis skulder. I tidigare forskning har den finansiella kunskapen varit låg bland unga vuxna, där endast en tredjedel bemästrade kunskapsfrågor om ränta, inflation och risk (Lusardi, Mitchell & Curto, 2010). De betonar vikten i att unga vuxna har en god nivå av ekonomiskt kunnande då ekonomiska beslut som kan påverka senare i livet, exempelvis kreditskulder och andra skulder. Exempel som ovan visar att finansiella kunskap är viktigt och påverkar beslut gällande ekonomi.

Finansiell kunskap har visat sig korrelera med kognitiv förmåga (Lusardi, Mitchell & Curto, 2010). En högre kognitiv förmåga ökar sannolikhet att ha högre resultat på frågor om finansiell kunskap. Valet att välja finansiell kunskap som en oberoende variabel baseras på att en stor del av frågorna i enkäten handlar om ekonomiska beslut. Finansiell kunskap har visat sig påverka vid ekonomiska beslut. Genom att testa både kognitiv förmåga och finansiell kunskap var för sig går det att kontrollera om variablerna påverkar individers beslutfattande. Frågorna som användes för att testa finansiell kunskap följer de tre kriterier Lusardi & Mitchell (2014) tagit fram och har använts i tidigare forskning (Lusardi, Mitchell & Curto 2010; Lusardi & Mitchell, 2014). Frågorna är översatta från engelska till svenska.

(37)

23

3. Metod

I avsnittet redovisas studiens metodval och tillvägagångssätt. Vidare presenteras urval, empiriinsamling samt sammanställning av datamaterial. För att säkerställa studiens kvalitet diskuteras även den kritik som riktas mot metoden vilken studien har genomförts på.

3.1 Val av ämne och studieobjekt

För att komma fram till det valda ämnet har en genomgång av tidigare forskning samt en litteraturgenomgång inom ämnena finansiell kunskap, kognitiv förmåga och beteendeekonomi genomförts. Inspiration har hämtats från tidigare uppsatser inom samma ämne, där främst en tidigare uppsats har varit utgångspunkten. Uppsatsen är gjord av Larson, Mobäck & Nordin (2015) där de undersöker hur finansiell utbildning påverkar det finansiella beteendet hos

personer. Två olika grupper jämfördes med hjälp av en enkätundersökning. En del hypoteser och frågor som Larson, Mobäck & Nordin (2015) använde har även använts i denna studie.

Motiveringen till detta är att frågorna är testade innan och de mäter samma sak som denna studie mäter samt är relevanta utifrån studiens frågeställning. Däremot har två jämförelsegrupper inte använts, där finansiell utbildning är skillnaden. Denna studie redovisar istället hur finansiell bildning och kognitiv förmåga skiljer sig på individnivå. Vidare har test av kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap genomförts för att undersöka deras effekt gällande beslut inom beteendeekonomi. Syftet har varit att kunna bryta ut varje enskild variabel för att kontrollera dess påverkan på rationella beslut.

3.2 Metodval

Den mest lämpliga metoden för denna typ av studie är en kvantitativ metod med en

tvärsnittsdesign. Tidigare studier inom liknande område har använt samma metod vilket gav oss en bättre möjlighet att jämföra vår studie med tidigare studier. Syftet med studien är att påvisa om variablerna finansiell kunskap, räkneförmåga, kognitiv reflektion samt matriskunskap har en signifikant påverkan på sannolikheten att agera rationellt utifrån ställda hypoteser. Här anser vi att en kvantitativ studie har varit att föredra då en större mängd data kunnat samlats in för att skapa förutsättningar till generalisering av resultatet för en större population (Bryman & Bell, 2017). Avseendet med att mäta om det finns en påverkan av de fyra faktorerna snarare än hur eller varför faktorerna påverkar styrker valet av en kvantitativ metod. Om studien hade haft som avseende att mäta hur och varför faktorerna påverkar skulle en kvalitativ metod varit mer

(38)

24

lämplig. En kombination av de båda skulle varit det mest optimala för att undersöka effekten av samt hur och varför faktorerna påverkar men eftersom studien begränsats av resurser och tid har syftet enbart fokuserat på effekten och det kvantitativa perspektivet.

I och med valet av en kvantitativ metod har de fyra huvudsakliga fokusområden inom den kvantitativa forskningen tagits i beaktning; mätning, kausalitet, generalisering och replikation (Bryman, 2011).

Området mätning fokuserar på data- eller empiriinsamlingen i forskningen och att de mått som används verkligen mäter det de avser att mäta. I studien har datainsamling genomförts utifrån urvalet genom en undersökning med kvantifierbara svar och den insamlade datan. För att skapa kvantifierbara mått på de variabler som undersökts har vissa indikationer från flera frågor slagits samman till ett mått. Detta för att säkerställa att måttet mäter det vi avser och att inga

misstolkningar görs. Frågor som har använts i tidigare studier som har mätt samma sak som vi avser har använts för att stärka måttens validitet.

Kausalitet innebär att forskaren i fråga vill förklara exempelvis en specifik företeelse. Det

innebär även att oberoende och beroende variabel ska ha ett kausalt samband. Med kausalt samband menas att det är vad en specifik variabel orsakar som är det som påverkar vad som händer med en annan variabel. Utifrån vald forskningsdesign i form av en tvärsnittsdesign finns det möjlighet att hitta möjliga samband mellan olika variablerna dock omöjligt att upptäcka ett kausalt samband. Det går inte upptäcka kausala samband eftersom den insamlade datan skett vid en tidpunkt och det är då svårt att veta orsaken till sambanden mellan variablerna i den specifika tidpunkten. En experimentell studien, där två grupper jämförs med varandra över tid, där en variabel testas i ena gruppen och kontrolleras mot en kontrollgrupp, ger möjlighet att kunna dra kausala samband. Experimentell design används sällan inom företagsekonomin eftersom det är svårt att få en bra kontrollnivå, exempelvis vid undersökningar av beteende i organisationer samt att den oberoende variabeln behöver manipuleras, vilket inte alltid går, ex kön (Bryman & Bell, 2017). En experimentell design har inte valts att använda i denna studie på grund av tids- och resursbrist. Däremot har eventuella samband utifrån resultatet diskuterats med detta i beaktning.

Generalisering syftar huvudsakligen till studiens tillämpbarhet på respondenter som inte återfinns

(39)

25

populationen i stort. För att kunna genomföra en generalisering till hela populationen av studenter skulle en mer omfattande undersökning behövt genomföras. Ett sannolikhetsurval skulle behöva användas, där urvalet beror på slumpen och speglar hela populationen. Studiens urval begränsas av tid och resurser vilket gör att antal respondenter begränsats samt att ett icke-sannolikhetsurval används. Detta medför att en generalisering av studien är begränsad.

Replikation fokuserar på studiens objektivitet samt hur väl man skulle kunna replikera studien.

En detaljerad beskrivning av tillvägagångssättet är av största vikt för att kunna replikera studien vid ett senare tillfälle. Det är viktigt för att antingen stärka tidigare resultat eller undersöka om resultatet var en tillfällighet och möjligen påverkades av något annat (Bryman, 2011). För att säkerställa en god replikerbarhet beskrivs tillvägagångssättet av studien tydligt och utförligt.

3.2.1 Design

Utifrån den kvantitativa metoden och studiens syfte har en tvärsnittsdesign valts för denna uppsats. En tvärsnittsdesign innebär att insamlingen av data begränsas till en tidpunkt. Den insamlade datan kommer från mer än ett fall, och två eller flera variabler har analyserats för att uppmärksamma möjliga sambandsmönster (Bryman & Bell, 2017). Med en tidpunkt menas att data enbart har samlats in en gång och ingen uppföljning har därmed skett där respondenterna skulle fått utföra testet en gång till för att sedan jämföra resultaten. En tvärsnittsdesign är den mest lämpliga designen utifrån studiens syfte för att kunna samla in den kvantifierbara data som eftersöks. Designen har även använts vid tidigare liknande studier. Utifrån studiens

tvärsnittsdesign har en surveyundersökning i form av en enkät använts för att samla in den kvantifierbara datan.

3.2.2 Ansats

Med utgångspunkt i ett positivistiskt perspektiv och en kvantitativ metod har ett deduktivt angreppssätt använts. En deduktiv ansats är den vanligaste när det kommer till att förstå

relationen mellan teori och praktik inom samhällsvetenskap (Bryman & Bell, 2017). En deduktiv ansats har utgångspunkt ur befintliga teorier samt tidigare forskning och därifrån tas hypoteser fram och testas (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har tidigare studier lagt grund för de framtagna hypoteserna med stöd av tidigare forskning, vilket gör en deduktiv ansats mest lämplig. Utifrån den insamlade datan bekräftas eller förkastas hypoteserna och det genomförs därefter återkoppling till befintliga teorier.

(40)

26 3.2.3 Vetenskapsteoretisk inriktning

Positivistiskt perspektiv innebär att studien kommer genomföras utifrån naturvetenskapliga metoder för att studera den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2017). Positivismen utgår från empiriska bevis för att beskriva världen och en stor vikt läggs vid mätbara hypoteser, vilket gör den lämplig för kvantitativa studier och ett motiv till den valda inriktningen. Den kritik som framförs mot positivismen innefattar användningen av det naturvetenskapliga perspektivet på den sociala verkligheten och människan. Detta då människor har en subjektiv syn på sin omvärld medan naturvetenskapen är mer objektiv (Bryman & Bell, 2017).

3.3 Teorisökning

Inom litteraturen har främst akademiska tidskrifter, artiklar och litteratur använts. Grunden i litteratursökningen har varit att skapa en bred förståelse för tidigare forskning inom ämnet samt att ge inspiration till aktuella forskningsfrågor. Litteratur som använts i tidigare studier har studerats för att hitta relevant innehåll till studien. För att säkerställa akademisk kvalitet vid litteratursökningen har främst databaserna UniSearch, DiVA samt Scopus använts via Linköpings Universitet. De främsta sökorden vid litteratursökningen har varit: CRT, Ravens matriser,

finansiell kunskap/förmåga, rationalitet, räknefärdighet, kognitiv förmåga och beteendeekonomi samt de engelska termerna för samma ord.

3.4 Urval

Urvalet för studien har bestått av studenter vid Linköpings universitet vid både Campus Valla och Campus Universitetssjukhuset. Begränsningar av resurser och tid gör att hela populationen av studenter i Sverige inte undersökts. För att nå ut till respondenterna har både fysiska enkäter och onlineenkäter använts. Storleken på urvalet begränsas av tid och resurser samt eventuella bortfall. Tidsmässigt är studenterna vid Linköpings Universitet lättast att nå ut till på ett snabbt och

smidigt sätt. Vidare kan studenter anses till viss del vara en homogen grupp då de flesta är i samma ålder och har liknande förutsättningar, exempelvis vid avseende på deras ekonomi och boende. Det som kan tala emot att studenter är en homogen grupp är att de studerar olika ämnen och att deras kunskapsnivå inom olika vetenskaper kan skilja sig, vilket kan påverka resultatet. Användningen av en homogen grupp gör att stickproven kan vara mindre än vid en heterogen grupp då variationerna anses vara mindre (Bryman & Bell, 2017). Resursmässigt finns inte

(41)

27

kapitalet för att kunna erbjuda respondenterna någon ersättning för att delta i undersökningen vilket hade kunna ge större incitament för att delta i studien eftersom en ersättning vid deltagande generellt sett ökar svarsfrekvensen (Bryman & Bell, 2017). Att inte kunna erbjuda ersättning kan eventuellt skapa selektionsproblem eftersom enkäten enbart når ut till de respondenter som gratis väljer att investera sin tid på en 20–25 min lång enkät. En risk finns i att enkäten därmed enbart når ut till en viss typ av individer som aktivt väljer att delta och inte når ut till den grupp som skulle delta om det fanns en ersättning. Det kan därmed påverka resultatet om dessa är personer med en annan typ av personlighet.

Urvalet i studien är ett icke-sannolikhetsurval, vilket betyder att respondenterna inte valts ut slumpmässigt. Detta påverkar generaliserbarheten negativt eftersom det ökar risken för ett icke representativt urval. Ett sannolikhetsurval där urvalet väljs ut slumpmässigt hade varit att föredra för att få en representativ bild av populationen men som inte varit möjligt på grund av tid och resurser. Ett bekvämlighetsurval har därefter använts för att välja ut respondenterna vilket betyder att de studenter som varit tillgängliga har valts ut för att delta i undersökningen (Bryman & Bell, 2017). Vid utdelningen av fysiska enkäter var studenterna som befann sig på campus vid

tidpunkten dem som hade möjlighet att svara vilket medfört att det inte varit möjligt att nå ut till samtliga studenter, eftersom dessa inte vistas på campus samtidigt. Onlineenkäten har

distribuerats ut i studentgrupper på Facebook vilket gör att enbart de studenter som är med i dessa grupper haft möjlighet att deltaga i studien.

För att öka precisionen har ett så stort stickprov av urvalet som möjligt att använts. Ett större urval ökar generaliseringen av resultatet där samplingsfelens påverkan minskar med ett stickprov med över 1000 personer (Bryman & Bell, 2017). I studien har stickprovet inte nått upp till 1000 personer vilket gör att samplingsfelen haft en större påverkan på resultatet och minskar

precisionen, vilket bör tas i beaktning vid generalisering.

För att undvika ett urvalsfel genom ett skevt urval där alla studenter kommer från samma program har utdelningen av fysiska enkäter genomförts på flertal platser, såsom olika campus samt olika tidpunkter för att få så stor spridning som möjligt. Utdelningen pågick under ca två veckor för att öka svarsfrekvensen och urvalets storlek. Risken för ett skevt urval gällande programtillhörighet påverkas av uppsatsförfattarnas personliga kontaktnät som till största del består av studenter från samma program, i detta fall Civilekonomprogrammet. Detta kan medföra