Fritidsaktiviteters inverkan på ungdomar i utsatta områden : - En integrativ litteraturstudie om vikten av fritidsaktiviteter för ungdomars utveckling.

Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2020

Fritidsaktiviteters inverkan på ungdomar i utsatta områden

- En integrativ litteraturstudie om vikten av fritidsaktiviteter för

ungdomars utveckling.

Fritidsaktiviteters inverkan på ungdomar i utsatta områden –

En integrativ litteraturstudie om vikten av fritidsaktiviteter för ungdomars utveckling. Författare: Linnéa Andersson och Emil Nordback

Örebro Universitet

Instutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2020

Sammanfattning

Denna studie är en integrativ litteraturstudie som undersöker det aktuella forskningsläget kring fritidsaktiviteters påverkan på ungdomars utveckling. Syftet är att undersöka vikten av fritidsaktiviteter, och vilka fritidsaktiviteter som anses främja ungdomars utveckling, särskilt i utsatta områden. I syftet inkluderas också att undersöka på vilka olika sätt fritidsaktiviteters utformande främjar psykosocial utveckling och prosociala förmågor. I denna studie har 15 olika studier inkluderats i resultatet. Studierna har sedan tematiserats för att analyseras utifrån verksamhetsteorin, centrala begrepp inom verksamhetsteorin som socialisation, personlighetsutveckling samt behov och motiv har använts för analys. Resultatet visar att fritidsaktiviteter fyller en positiv och viktig funktion i ungdomars vardag. Särskilt viktigt är fritidsaktiviteter i utsatta områden då ungdomar från dessa områden exponeras för flertalet riskfaktorer. Genom fritidsaktiviteter kan ungdomens prosociala förmågor utvecklas. Det framkommer även att ungdomars självkänsla och självuppfattning till viss del kan stärkas genom fritidsaktiviteter. I resultatet framkommer det att det är komponenter i aktiviteterna som är avgörande för hur ungdomen kan utvecklas genom aktiviteten. Om ungdomen deltar i olika fritidsaktiviteter som är strukturerade, uppgiftsfokuserade, det finns god gemenskap och kompetenta ledare finns goda möjligheter för individuell utveckling. Avslutningsvis diskuteras studiens relevans för socialt arbete, bidrag till forskningsfältet samt förslag till vidare forskning.

Nyckelord: Fritidsaktiviteter, ungdomar, utsatta områden, psykosocial utveckling, prosociala förmågor.

The impact of after-school activities for young people in vulnerable areas –

An integrative literature review of the importance of after-school activities for young people´s development.

Authors: Linnéa Andersson and Emil Nordback Örebro University

School of law, Psychology and Social Work The Social Work Program Social Work, C

Essay, 15 credits Spring 2020

Abstract

This study is an integrative literature review aiming to examine existing research on after-school activity and its relationship to youth development. The aim of this study was to explore the importance of after-school activity and how activities can promote developmental outcomes for adolescence, especially in socioeconomical vulnerable areas. The purpose was also to study if after-school activities can promote psychosocial development and prosocial behavior. In this study, 15 different studies were included in the results. The different studies have been thematized and then analyzed by central concepts in activity theory, such as socialization, personality development and needs and motives. The results show that after-school activities play a positive and important function in young people´s everyday lives. After-school activities are especially important in vulnerable areas as young people from these areas are exposed to lots of different risk factors. Through after-school activities can young people´s prosocial abilities develop. Young people´s self-esteem and self-perception can to some extent also be strengthened through activities. The results show that it is components within the activities that are the decisive factors for how the youth can develop. If the youth participate in various activities that are structured, task focused, have good community and competent leaders then there are good opportunities for individual development. Finally, the study discusses its implications for social work, its contributions to the research field and suggestions for further research.

Key words: After-school activity, adolescents, socioeconomic vulnerable areas, psychosocial development, prosocial behavior.

Innehållsförteckning

Inledning 1

Problemformulering 2

Syfte och frågeställningar 3

Definitioner av centrala begrepp 3

Psykosocial utveckling 3

Prosociala förmågor 4

Bakgrund 4

Fritidsaktiviteter i utsatta områden 4

Tidigare forskningsöversikter 6

Prevention science and positive youth development: Competitive or cooperative frameworks? 6 A Meta-Analysis of After-School Programs That Seek to Promote Personal and Social Skills in

Children and Adolescents. 7

Does the Amount of Participation in Afterschool Programs Relate to Developmental Outcomes? 7

Summering av tidigare forskningsöversikter 8

Verksamhetsteori 8

Socialisering 9

Personlighetsutveckling 10

Behov och motiv 11

Metod 12

Litteratursökning 12

Inklusions- och exklusionskriterier 12

Urvalsmetod 13

Sammanställning och analysförfarande 13

Källkritik 14

Validitet, reliabilitet och kunskapsanspråk 14

Etiska överväganden 15

Resultat och analys 15

Hur beskrivs fritidsaktiviteter i tidigare forskning som essentiella för ungas utveckling generellt,

och mer specifikt i utsatta områden? 15

Fritidsaktiviteters roll 15

Analys 16

Vilka specifika individuella utvecklingsområden kan fritidsaktiviteter bidra till att ungdomar

utvecklar, och på vilket eller vilka sätt? 18

Psykosocial utveckling - Självuppfattning och självkänsla 18 Psykosocial utveckling - Psykosomatisk hälsa samt alkohol och droganvändning 19

Analys 21 Vilka specifika fritidsaktiviteter anses främja individuell utveckling samt för vilka grupper av ungdomar, och vilka komponenter i dessa anses vara effektiva? 23

Fritidsaktiviteters utformning 23

Gemenskap 25

Omfattning och tid i aktiviteter 25

Analys 26

Slutsatser och diskussion 27

Styrkor och svagheter med studien 30

Studiens bidrag till forskningsfältet samt förslag till framtida forskning 31

Relevans för socialt arbete 31

Referenslista 33

Bilaga 1 37

Inledning

Fritidsaktiviteter anses främja ungdomars personliga utveckling. Det gäller såväl psykisk som fysisk hälsa samt prosociala förmågor, och särskilt i utsatta bostadsområden (Wright, John, Duko, Burgos, Krygsman & Eposto, 2009). Utsatta områden präglas ofta av kriminalitet, droger och socioekonomisk utsatthet. I dessa områden finns en stor andel riskfaktorer för ungdomar som kan resultera i en negativ psykosocial utveckling (Underrättelseenheten, 2017). Oavsett i vilken social kontext forskningen är utförd i framgår det av tidigare forskning att fritidsaktiviteter har en viktig roll för ungdomars positiva utveckling i utsatta områden. Fritidsaktiviteter kan leda till förbättrad psykisk hälsa (Travis, Gann, Crooke & Jenkins, 2017), förbättrade skolresultat (Gardner, Roth & Brooks-Gunn, 2009) samt utveckla sociala och kognitiva förmågor för alla ungdomar (Hermens, Super, Verkooijen, & Koelen, 2017). Fritidsaktiviteter kan också bidra till att unga har en trygg plats att vistas på och att de utvecklar positiva relationer med andra unga och vuxna. Fritidsaktiviteterna främjar ungdomars individuella utveckling och kan därför ses som en skyddsfaktor mot framtida normbrytande beteende (Gilligan, 2000; Simpkins, 2015). Det finns dock motsägelsefulla forskningsresultat. Existerande forskning om fritidsaktiviteters påverkan på ungdomar har även visat negativa utfall (Catalano, Hawkins, Berglund, Pollard och Arthur, 2002). En studie visar specifikt att fritidsgårdar kan bidra till ökad kriminalitet bland ungdomar (Ferrer-Wreder & Andershed, 2005). Simpkins i sin tur belyser brist på forskning inom området (Simpkins, 2015). I forskningen finns det varierade resultat gällande fritidsaktiviteters inverkan på ungdomar. Den sociala kontexten och de välfärdsystem som finns i de länder som utfört studier på området påverkar hur fritidsaktiviteter utformas, det anses dock inte vara avgörande för hur den individuella utvecklingen påverkas. Om fritidsaktiviteter bedrivs på rätt sätt kan de vara gynnsamma för ungdomens individuella utveckling, oavsett i vilken kontext det är. Fritidsaktiviteterna skulle i sin tur också kunna fylla en än viktigare funktion i samhället än vad de gör i dagsläget. Det finns troligtvis också möjligheter att arbeta tidigt med ungdomar på ett förebyggande sätt genom fritidsaktiviteter. Med grund i fritidsaktiviteternas möjligheter att fungera som en social insats för ungdomar i ett tidigt stadie, är denna studie av ytterst relevans för socialt arbete.

I tidigare forskning beskrivs fritidsaktivitetersom essentiella för ungas utveckling, särskilt för ungdomar i utsatta områden. Unga i utsatta områden har själva uttryckt en brist på aktiviteter i närmiljön (Barnombudsmannen, 2018). De beskriver att de växer upp i miljöer som präglas av våld, kriminalitet och otrygghet. Fritidsaktiviteter beskrivs som en positiv faktor i barnen och ungdomarnas vardag, i utsatta områden verkar fritidsaktiviteter ha en ännu större påverkan på barn och ungdomars liv (Barnombudsmannen, 2018). Fritidsaktiviteter anses vara hälsofrämjande eftersom fritidsaktiviteter bidrar till att ungdomar utvecklar olika prosociala färdigheter och samtidigt bygger vänskapsrelationer (Fredriksson, Geidne & Eriksson, 2016). Ungdomar som kommer från utsatta områden växer ofta upp i en tuffare miljö och fritidsaktiviteter beskrivs vara särskilt viktigt för att dessa ungdomar ska utvecklas i positiv riktning (Wright et al., 2009). Ett tidigt aktivt deltagande i fritidsaktiviteter under ungdomsåren kan också resultera i minskad brottslighet senare i livet (Mahatmaya & Lohman, 2010). Trots dessa positiva resultat finns det motsägelsefulla studier. Fritidsaktiviteter där ungdomar med högriskbeteende deltar kan överföra detta beteende till andra unga som också deltar i fritidsaktiviteterna, detta eftersom ungdomar ofta lär sig av varandra (Ferrer-Wreder & Andershed, 2005). Fritidsaktiviteter kan således ha både positiva och negativa konsekvenser. Mot bakgrund av de blandade resultat som tidigare forskning visat är det viktigt att ytterligare

studera vilka fritidsaktiviteter som erbjuds, hur dessa är utformade, om de är forskningsbaserade och hur de förväntas bidra till en positiv utveckling för ungdomen.

Fritidsaktiviteter kan ha en positiv inverkan på ungdomar, och mer specifikt syfta till att utveckla psykosociala förmågor såsom till exempel självkänsla och moral. Prosociala aktiviteter kan även bidra till en minskning av redan existerande problembeteenden och psykisk ohälsa (Fredriksson, Geidne & Eriksson, 2016; Wright et al., 2009). Genom deltagande i fritidsaktiviteter kan ungdomar utveckla social kompetens, respekt för andra individer, bemötande, lojalitet, solidaritet samt förståelse för allas lika värde. Fritidsaktiviteter bidrar också till att ungdomar lär sig att ta ansvar, vilket i sin tur hjälper till att öka deras självtillit (Fredriksson, Geidne & Eriksson, 2016). Ytterligare egenskaper hos ungdomen som ofta fokuseras på är ungdomens prosociala färdigheter och självförtroende. Problembeteenden, psykologiska problem, hyperaktivitet och aggression hos ungdomar kan minskas genom deltagande i fritidsaktiviteter (Wright et al, 2009). Trots att flertalet studier visar att fritidsaktiviteter medför positiva konsekvenser, finns det även forskning som visar det motsatta. Ungdomar som exempelvis besöker och deltar i aktiviteter på fritidsgårdar har många gånger redan problembeteende eller mår psykiskt dåligt, vilket ofta innebär att dessa ungdomar kan påverka varandra negativt och utveckla destruktiva egenskaper (Ferrer-Wreder & Andershed, 2005). Sammantaget har fritidsaktiviteter många gånger en positiv betydelse för ungdomens individuella utveckling och olika psykosociala egenskaper kan utvecklas. I denna uppsats riktas närmare fokus på att specificera vilka psykosociala egenskaper som kan utvecklas och på vilket sätt denna utveckling kan maximeras genom fritidsaktiviteter.

Att nöja sig med kunskap om att fritidsaktiviteter har positiva eller negativa konsekvenser för ungdomar är inte tillräckligt. Frågan om vilka aktiviteter det är som skapar goda förutsättningar för individuell utveckling samt vad det är i dessa aktiviteter som gör skillnad och varför måste också besvaras. De vanligaste aktiviteterna som erbjuds är ofta sportrelaterade. Exempel på dessa är fotboll, basket och innebandy. Även fritidsgårdar anses ha en central roll i utbudet av aktiviteter i olika områden (Ungdomsstyrelsen, 2007). Forskningen som är riktad mot vilka aktiviteter som anses främja individuell utveckling fokuserar dels på de dominerande sportaktiviteterna (Hermens, Super, Verkooijen & Koelen, 2017), men även påaktiviteter som generellt sett har färre utövare, exempelvis filmklubbar (Chapin, Deans, & Fabris, 2019) och konstgrupper (Forrest-Bank, Nicotera, Bassett, & Ferrarone, 2016). I en studie identifieras tre centrala teman som bidrar till ungdomars utveckling genom fritidsaktiviteter (Whalen, McCaughtry, Garn, Kulik, Centeio, Maljak, Martin, 2016). Det första centrala temat är den sociala aspekten, som innefattar bland annat relationskapandet med ledare och jämnåriga. En av de centrala faktorerna är att bygga en känsla av samhörighet i grupp. Det andra centrala temat är att det finns förutsättningar för att utveckla en sund hälsa och förmågan att utmana sig själv. Den tredje centrala faktorn handlar om vikten av att aktiviteterna är utformade efter deltagarnas önskemål och i en icke tävlingsinriktad miljö (Whalen et al., 2016). Vissa fritidsaktiviteter gynnar ungdomarnas utveckling mer än andra och särskilda komponenter i fritidsaktiviteterna skapar bättre förutsättningar för utveckling av psykosocial mognad och prosociala förmågor.Vilka aktiviteter som främjar individuell utveckling på bästa sätt och hur aktiviteterna skapar förutsättningar för att göra det kommer att undersökas vidare i denna uppsats.

Problemformulering

Områden präglade av kriminalitet, social och ekonomisk utsatthet är en del av dagens samhälle. I dessa delar av samhället växer ungdomar upp med begränsade förutsättningar och det finns en påtaglig ökad risk att utvecklas i en destruktiv riktning (Ek, 2014). För att motverka en

negativ utveckling krävs socialt förebyggande insatser från samhället, där får socialarbetaren en viktig roll. Forskningen visar att fritidsaktiviteter kan gynna psykosocial mognad och prosociala förmågor (Fredriksson, Geidne & Eriksson, 2016; Wright et al., 2009). Andra forskningsresultat visar att fritidsaktiviteter som är utformade på ett visst sätt kan leda till att ungdomens utveckling hämmas, framförallt när aktiviteten bidrar till att ungdomen exponeras för olika destruktiva miljöer (Ferrer-Wreder & Andershed, 2005). Forskningen visar alltså fritidsaktiviteter kan leda till både positiva och negativa utvecklingsmöjligheter för ungdomen. Fokus för denna studie kommer vara att undersöka varför och på vilket sätt fritidsaktiviteter är viktiga för ungdomar och mer specifikt för ungdomar i utsatta områden. Vilka fritidsaktiviteter det är som skapar förutsättningar för den positiva utvecklingen, samt hur dessa aktiviteter är utformade kommer också undersökas. Studien avser att bidra till en ökad förståelse för vikten av samt vilken funktion fritidsaktiviteter kan fylla både för individen och samhället, särskilt i utsatta områden. Genom denna nya kunskap skulle framförallt kommuner och socialarbetare förstå hur arbetet med ungdomar i ett tidigt stadie skulle kunna se ut och vilken viktig funktion fritidsaktiviteter kan ha för ungdomars utveckling.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att genom en integrativ litteraturöversikt undersöka vikten av, och vilka fritidsaktiviteter som anses främja ungdomars utveckling, särskilt i utsatta områden. I syftet inkluderas också att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilka olika sätt fritidsaktiviteters utformande främjar psykosocial utveckling och prosociala förmågor. Studien syftar till att besvara följande tre frågeställningar.

1. Hur beskrivs fritidsaktiviteter i tidigare forskning som essentiella för ungas utveckling generellt, och mer specifikt i utsatta områden?

2. Vilka specifika individuella utvecklingsområden kan fritidsaktiviteter bidra till att ungdomar utvecklar, och på vilket eller vilka sätt?

3. Vilka specifika fritidsaktiviteter anses främja individuell utveckling och vilka komponenter i dessa anses vara effektiva?

Definitioner av centrala begrepp

I denna studie kommer begreppen psykosocial utveckling och prosociala förmågor vara återkommande. Under detta avsnitt kommer definitioner att ges av dessa centrala teman. Vi definierar också ett flertal underliggande teman i relation till huvudtemat, för att hjälpa läsaren att relatera dessa olika begrepp till respektive huvudtema.

Psykosocial utveckling

Psykosocial utveckling avser i denna studie hur ungdomar utvecklar individuella psykosociala egenskaper och hälsa i relation till fritidsaktiviteter. Ett psykosocialt synsätt innebär att se individen i sitt sociala sammanhang där man framhäver den sociala miljöns påverkan i relation till utveckling (Bernler & Johnsson, 1993). Eftersom det psykosociala perspektivet är brett är det viktigt att definiera vilka av dess egenskaper som kommer att förekomma i uppsatsen. Studien föreningsidrott som socialisationsmiljö har studerat idrottens inverkan på psykosocial utveckling hos ungdomar och har identifierat fem centrala psykosociala utvecklingsområden, och ligger till grund för den definition som används i denna uppsats (Wagnsson, 2009). Det första psykosociala utvecklingsområdet är kopplat till utvecklandet av en individs självuppfattning, i detta sammanhang självkänsla kopplat till upplevd social, fysisk och känslomässig mognad eller kompetens. Det andra utvecklingsområdet kretsar kring moralutveckling i form av prosociala alternativt antisociala handlingar, vilket beskrivs i detalj

i kommande avsnitt. Även utvecklandet av individens sociala kompetens ryms inom denna definition. Det tredje utvecklingsområdet handlar om psykosomatisk hälsa. Psykosomatisk hälsa innebär att en individ har kroppsliga symtom som exempelvis värk, vilket helt eller delvis har sin grund i psykologiska mekanismer som vanligtvis orsakas av stress, oro eller ångest. Det fjärde och femte utvecklingsområdena kretsar kring individens förhållande till alkohol och droger och hur det påverkar utvecklingen (Wagnsson, 2009). I denna uppsats har samlingsnamnet psykosocial utveckling valts eftersom det rymmer flera aspekter av individuell utveckling. Det är också möjligt att använda begreppet psykosocial utveckling i relation till fritidsaktiviteter.

Prosociala förmågor

Prosociala förmågor definieras som ett agerande som gynnar en utomstående individ. Prosociala förmågor eller ett prosocialt beteende kan innebära att individen avser att hjälpa någon annan, visar empati eller generositet utan att prioritera sin egen vinning (Eagly, 2009). Ett konkret exempel är handlingar som att dela med sig, trösta, vägleda, rädda eller försvara en annan person. Begreppet prosociala förmågor ryms även under definitionen av psykosocial utveckling eftersom beteendet till stor del handlar om utvecklande av sociala egenskaper i interaktion med andra människor (Twenge Baumeister, DeWall, Ciarocco & Bartels 2007). Prosociala förmågor lyfts ut som ett eget begrepp ur det psykosociala perspektivet eftersom egenskapen inte innebär att skapa förmåner för sig själv. Detta leder till att prosociala förmågor till viss del särskiljer sig från andra psykosociala egenskaper då det är den andre som prioriteras. Eftersom det är möjligt att ungdomar kan utvecklas i en negativ riktning i interaktionen med andra människor är det relevant att lyfta in motsatsen till prosociala förmågor, nämligen antisociala förmågor. Antisociala förmågor innebär, istället för att gynna en utomstående individ, att missgynna densamma. Med antisociala förmågor avses att en individs handlingar skadar en annan människa psykiskt eller fysiskt (Twenge Baumeister, DeWall, Ciarocco & Bartels 2007). Begreppen prosociala och antisociala förmågor kommer att användas dels för att kunna identifiera en ungdoms utveckling av sociala kompetenser i olika fritidsaktiviteter, men även för att rikta fokus mot hur utvecklandet av dessa beteenden påverkar människor i ungdomens närmiljö.

Bakgrund

Fritidsaktiviteter i utsatta områden

Ett utsatt bostadsområde kännetecknas av att invånarna generellt sett har en lägre socioekonomisk status än övriga samhället samt att det finns en ökad grad av kriminalitet (Underrättelseenheten 2017). Socioekonomisk status är ett samlingsbegrepp som baseras på faktorer som utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning. I områden som klassas som utsatta finns en ökad sannolikhet att ungdomar under sin uppväxt exponeras för olika typer av riskfaktorer, jämfört med ungdomar som växer upp i mer traditionella områden. Dessa riskfaktorer återfinns på samhällets alla nivåer (Ek, 2014). Denna studie kommer inte fokusera på vilka riskfaktorer ungdomar möter, men för att ändå ge en inblick i vilka riskfaktorer som finns kan det exempelvis handla om klasskillnader, segregation, etnicitet, bristande utbildning, ekonomiska aspekter, alkoholism eller trångboddhet, bara för att nämna några få (Ek, 2014).

Baserat på data från över 80 000 personer från tidsperioden 1970 fram till 2010 fann Brännström och kollegor att växa upp i ett utsatt bostadsområde ökade risken för arbetslöshet, lägre utbildning och att bli bidragsberoende i högre utsträckning än ungdomar som hade växt upp under mer gynnsamma förhållanden (Brännström & Rojas, 2012). Forskarna är dock tydliga med att omfattningen av deras studie är bred, vilket öppnar för faktorer som är

svårkontrollerade och kan komma att påverka slutsatserna. Författarna är också öppna med att det är möjligt att de fokuserat främst på sociala insatser kopplat direkt till utsatta områden, istället för den generella socialpolitik som verkat för hela samhället. Trots forskningens brister går det att konstatera att ungdomar som växer upp i utsatta områden marginaliseras i större utsträckning än andra ungdomar (Brännström & Rojas, 2012). Med hjälp av kvantitativa data fann man skillnader mellan att växa upp i ett utsatt område eller inte. Att växa upp i ett utsatt område ökar sannolikheten för en negativ psykosocial utveckling, vilket i viss mån skulle motivera att sociala insatser är än mer nödvändiga för att motverka denna utveckling. För att ta reda på hur ungdomarna själv upplever sin situation behöver fokus riktas mot kvalitativa data.

Hur ungdomar själva upplever sin situation om hur det är att växa upp i ett utsatt område är ett viktigt perspektiv att lyfta. Fritidsaktiviteter som essentiell verksamhet är i viss mån irrelevant om ungdomarna själva inte ser något behov av sysselsättning efter skolan. Det är möjligt att fritidsaktiviteter är viktigt oavsett vad ungdomarna själva tycker, men låt oss utgå ifrån vad ungdomar själva säger om sin situation. En studie identifierar tre centrala teman i barns beskrivningar av utmaningar i sitt vardagsliv på grund av ekonomisk utsatthet (Odenbring, 2018). Skolluncher och skolutflykter är de första två temana som beskrivs, författaren förklarar att det är en grundförutsättning för ungdomarna att dessa aktiviteter är gratis. Skollunchen är viktiga för att det inte alltid erbjuds mat hemma, och utflykterna för att kunna vara med i den sociala gemenskapen utan att det ska kosta. Fritidsaktiviteter är det tredje temat. Här är det mest intressant hur barnen uttrycker frustration kring att inte kunna delta på liknande villkor som sina jämnåriga, vilket i ett långsiktigt perspektiv leder till social exkludering (Odenbring, 2018). Ungdomarna uttrycker själva detta genom citat som följande.

Flicka 16 år:

“My friends go to outdoor pools during the summer, it’s super cosy. But I can’t join them because I have no money. My friends offer to pay for the trip for me, but I have no swimwear. I can’t buy a bikini, because it will be too expensive. They say that I can call them when I want to join them, but it will take at least a hundred years before I can buy swimwear. So, I stay at home instead.” (Odenbring, 2018, s. 855).

Pojke 13 år:

“Those who have a lot of money travel, and those who don’t stay at home. There should be an open leisure centre in every suburb and neighbourhood that arranges activities and cheap trips for the kids who have to stay at home.” (Odenbring, 2018, s. 856).

Pojke 9 år:

”I would never bring home friends, because it’s so embarrassing that we have so few things compared to others.”(Odenbring, 2018, 855).

Utöver Odenbrings (2018) studie som i stor utsträckning fokuserar på ungdomar i utsatta ekonomiska situationer finns andra studier där kvalitativa data har analyserats om hur det är att växa upp i utsatta områden. I en studie får ungdomarna själva reflektera över att gå i skolan och växa upp i ett utsatt område (Schwartz, 2014). Det framgår tydligt att elever, som undersöktes i denna studie känner sig dömda som misslyckanden av samhället baserat enbart vart de kommer ifrån.

Pojke 15år:

”We are from out here ... We come from these suburbs ... But we are still individuals ... We are all from here (and) that gives us common experiences ... We are not all the same though ... and we are not all criminals like the newspapers write and definitely not like they, in the city, think.” (Schwartz, 2014, s. 253).

Med grund i kvalitativa data kan slutsatsen dras att ungdomar själva upplever frustration och utmaningar i att växa upp i utsatta områden med begränsade förutsättningar och resurser. Genom kvalitativa data tillsammans med kvantitativa data framkommer det att ungdomar som växer upp med dessa begränsade förutsättningar riskerar en mindre gynnsam utveckling i högre utsträckning än andra ungdomar. Det finns tydliga argument för att denna målgrupp bör prioriteras när sociala insatser planeras. Utifrån vad som precis har beskrivits ämnar denna uppsats inte enbart att undersöka varför fritidsaktiviteter bör prioriteras för ungdomar i utsatta situationer. Det kan dock med stor sannolikhet vara så att adekvat utformade fritidsaktiviteter kan gynna positiv utveckling för alla ungdomar. Det denna uppsats vill trycka på är att ungdomar i utsatta områden befinner sig i en särskilt utsatt situation och möjligtvis är i större behov av välutformade fritidsaktiviteter än andra ungdomar.

Tidigare forskningsöversikter

Följande avsnitt redovisar ett antal existerande forskningsöversikter som behandlar betydelsen av fritidsaktiviteter för ungdomars psykosociala utveckling. Forskningsöversikterna belyser även hur fritidsaktiviteter bör vara utformade samt hur mycket tid ungdomar bör delta i aktiviteterna för att främja ungdomars utveckling. Dessa forskningsöversikter är alla genomförda i USA, vilket kan vara bra att ha en förståelse för eftersom struktureringen av fritidsaktiviteter i USA kan skilja sig åt mot hur struktureringen av fritidsaktiviteter är i en skandinavisk kontext.

Prevention science and positive youth development: Competitive or cooperative frameworks?

Catalano, Hawkins, Berglund, Pollard och Arthur (2002) genomförde en litteraturstudie där de undersökte vad den tidigare samlade forskningen säger om hur man på bästa sätt arbetar med ungdomar genom olika ungdomsprogram, däribland fritidsaktiviteter. Författarna identifierade två olika utgångspunkter för arbetet. Den första utgångspunkten handlar om fördelarna med ungdomsprogram som bygger på att främja en god utvecklinghos ungdomar, i form av att stärka ungdomens psykosociala förmågor, kommunikationsförmågor, självförtroende, självtillit samt ungdomens relationer till människor i dennes omgivning (Catalano, Hawkins, Berglund, Pollard & Arthur, 2002). Den andra utgångspunkten är arbetssätt som har ett förebyggande fokus. De resultat som litteraturstudien bidrar med är att ungdomsprogram bör arbeta såväl förebyggande som utvecklingsfrämjande med ungdomen, speciellt med ungdomar som är särskilt utsatta för olika riskfaktorer. Att arbeta förebyggande handlar om att ungdomsprogrammen har ett syfte att motverka särskilda problembeteenden, innan de kommer till uttryck. Ungdomsprogram som arbetar utvecklingsfrämjande fokuserar på hela individen och miljön runt omkring den och är uppgiftsfokuserad. Att arbeta uppgiftsfokuserat handlar om att fokusera på olika uppgifter som har specifika syften och mål som upplevs som meningsfulla för individen. I tidigare forskning finns det kritik riktad mot de ungdomsprogram som inte inkluderar båda ovannämnda arbetssätt. Trots denna kritik finns det fortfarande forskning som förespråkar att ungdomsprogram enbart ska arbeta förebyggande eller enbart ska arbeta utvecklingsfrämjande (Catalano, Hawkins, Berglund, Pollard & Arthur, 2002). För att ungdomsprogram ska lyckas menar Catalano, Hawkins, Berglund, Pollard och Arthur (2002) att programmen behöver inkludera båda arbetssätten både i teori och praktik. Genom

att ungdomsprogrammen arbetar förebyggande och reducerar olika riskfaktorer medför detta i sin tur att ungdomar inte utvecklar normbrytande beteenden. Istället främjas den individuella utvecklingen.

A Meta-Analysis of After-School Programs That Seek to Promote Personal and Social Skills in Children and Adolescents.

Durlak, Weissberg och Pachan (2010) undersökte i en metaanalys av 75 studier vilka specifika fritidsaktiviteter som främjar utveckling av ungdomars individuella och sociala färdigheter. Denna metaanalys har ett tydligt metodavsnitt där sökningsprocessen och urvalskriterier redovisas. För att inkluderas i studien var ett kriterium att de tidigare studierna skulle undersöka fritidsaktiviteter som erbjöd en eller flera aktiviteter, fritidsaktiviteterna skulle äga rum under den tid när ungdomen var i skolåldern, vara utanför skoltid och att det fanns vuxna ledare. Ytterligare ett kriterium för att inkluderas i metaanalysen var att aktiviteterna skulle ha syftet att utveckla individuella eller sociala färdigheter hos barn och unga. Individuella och sociala färdigheter kunde exempelvis vara utveckling av självtillit, självförtroende och ledarskap. Studier som enbart fokuserade på fritidsaktiviteters effekt på skolresultat eller skolnärvaro exkluderades från metaanalysen.

Durlak och kollegor fann att fritidsaktiviteter överlag har en signifikant positiv inverkan på barn och unga (Durlak, Weissberg, Pachan, 2010). Särskilt positiv påverkan har fritidsaktiviteter på ungas känslor och attityder. Fritidsaktiviteterna bidrog även till positiva beteendeförändringar hos ungdomen samt förbättrade skolresultat. Fritidsaktiviteter som hade vissa specifika komponenter inkluderade i sitt arbetssätt hade även större inverkan på unga än andra fritidsaktiviteter. Dessa komponenter var bland annat att fritidsaktiviteterna ska ha ett tydligt syfte att främja ungdomars utveckling samt att aktiviteterna är fokuserade på att främja antingen personliga, sociala färdigheter eller både och. Författarna fann att fritidsaktiviteter som innehåller någon av ovannämnda komponenter kan medföra olika positiva konsekvenser för ungdomen (Durlak, Weissberg, Pachan, 2010). Dessa positiva förändringar skedde inom tre områden, känslor och attityder, beteendeförändringar samt skolresultat. Mer specifikt förbättrades ungdomars självuppfattning, attityder till skolan, sociala förmågor och skolbetyg genom deltagande i fritidsaktiviteter. Även problembeteenden såsom aggressiva beteende, brottsliga handlingar och dålig självkontroll minskade när ungdomen deltog i fritidsaktiviteter. Slutligen behövs ytterligare forskning för att kunna tydliggöra vilka faktorer det är som gör att vissa fritidsaktiviteter har större positiv effekt på ungdomar än andra fritidsaktiviteter (Durlak, Weissberg, Pachan, 2010).

Does the Amount of Participation in Afterschool Programs Relate to Developmental Outcomes?

Syftet med litteraturstudien av Roth, Malone och Brooks-Gunn (2010) var att redovisa tidigare forskning som studerar samband mellan ungdomars deltagande i fritidsaktiviteter och hur dessa ungdomar utvecklar beteenden, socioemotionella färdigheter samt förbättrar sina skolresultat. Litteraturstudien innehåller ett metodavsnitt där tillvägagångssätt, inklusions- och exklusionskriterier redovisas. Litteraturstudien använde sig exempelvis av inklusionskravet att det skulle vara fritidsaktiviteter som undersöktes, tidigare studiers syfte skulle matcha den aktuella studiens syfte och att effekter av fritidsaktiviteter undersöktes över tid. I slutändan inkluderades 35 studier. Roth och kollegor (2010) fann att fritidsaktiviteters påverkan på ungdomars skolresultat, beteende och utveckling av socioemotionella färdigheter inte nödvändigtvis beror på hur mycket tid ungdomen deltar i fritidsaktiviteter. Författarna fann däremot att fritidsaktiviteter har en positiv påverkan på ungdomars utveckling för de som deltar

jämfört med de ungdomar som inte deltar i fritidsaktiviteter. Sammanfattningsvis menar författarna att det är viktigt att ungdomar deltar i fritidsaktiviteter för att främja den unges utveckling av socioemotionella färdigheter, förbättrade skolresultat och beteenden. Hur mycket tid ungdomen deltar i fritidsaktiviteter är dock inte den avgörande faktorn för den unges utvecklingen. Dessa resultat motsäger tidigare forskningsresultat och på grund av dessa motstridiga resultat menar författarna att ytterligare forskning behövs för att klargöra vilka aspekter det är som viktigt i fritidsaktiviteter för att främja den unges utveckling, till exempel utformningen av programmen.

Summering av tidigare forskningsöversikter

I detta avsnitt har två större studier redovisats samt en metaanalys som övergripande beskriver det problemområde som vi valt att fokusera på i denna uppsats. Gemensamt för dessa studier är att fritidsaktiviteter har ett positivt värde för ungdomars utveckling. Studierna fann även att fritidsaktiviteternas struktur och utformning var viktiga faktorer för att främja ungdomars utveckling. Enligt studierna behövs vidare forskning för att finna vad det är för komponenter i fritidsaktiviteterna som främjar denna positiva utveckling.

Verksamhetsteori

Det teoretiska ramverket för denna uppsats grundar sig på verksamhetsteorin. Målet med analysen är att kunna analysera ungdomars individuella utveckling i relation till fritidsaktiviteter. Teorin måste därför innehålla begrepp som ämnar att förklara och förstå individuella utvecklingspsykologiska aspekter. Teorin bör även innehålla begrepp som kan användas för att analysera aktiviteternas utformning i relation till förändring för individen. Begreppen som kommer att användas för analys är: socialisering, personlighetsutveckling samt begreppen behov och motiv. Innan begreppen definieras är det dock av relevans att redogöra för vad verksamhetsteorin utgår från för människosyn och vad själva begreppet verksamhet innebär.

Verksamhetsteorins människosyn utgår ifrån att människan är en produkt av spänningsfältet mellan individen och samhället (Knutagård, 2002). Det innebär att verksamhetsteorin frångår klassiska perspektiv på mänsklig utveckling. Klassiska perspektiv fokuserar på att människan antingen är en produkt av sin natur, sina drifter och instinkter eller att människan är en produkt av samhället. Det vanligaste förhållningssättet är att människan är en kombination av de två synsätten. Trots att det är det vanligaste förhållningssättet ställs ofta människans arv mot miljön och den sociala kontexten mot människans natur (Knutagård, 2002). Verksamhetsteorin fokuserar istället på mellanvägen mellan individen och samhället, istället för att göra antingen det ena eller det andra eller en kombination av dem båda synsätten. Detta innebär att verksamhetsteorin betraktar individen som ett subjekt vars känslor och behov uppstår genom de kollektiva och samhälleliga verksamheter den deltar i. De samhälleliga verksamheterna kan exempelvis vara arbetet, familjen eller skola (Knutagård, 2002). Att ha förståelse för hur verksamhetsteorin betraktar utveckling är en viktig aspekt utifrån vad denna studie ämnar undersöka. Grundförutsättningarna för utveckling enligt verksamhetsteorin blir underlag för hur ungdomar kan utvecklas genom fritidsaktiviteter.

Att samhället skulle vara summan av dess individer förkastas inom verksamhetsteorin. Istället menar man likt systemteoretiker att samhället är större än summan av dess invånare. Verksamhetsteoretiker menar också att samhället är en del av individen, citatet “samhället i individen och individen i samhället” (Knutagård, 2002, s. 45) illustrerar den tanken. I

Knutagård (2002) sammanfattar Nygård verksamhetsteorins människosyn och vad “mellanvägen” innebär på följande vis:

”Att jag har gjort det jag har gjort och blivit det jag har blivit, hänger inte bara samman med mig och mitt inre. Men det har inte heller bara att göra med ting utanför mig själv. Det är som om drivkraften och riktningen i mina handlingar har uppstått, levt och blivit vidareutvecklade i själva relationen mellan mig och allt det som jag har förhållit mig till utanför mig själv.” (Knutagård, 2002, s. 48).

En verksamhet är ett fortlöpande arbete eller någon aktivitet som vi deltar i. En ungdom deltar ofta i flertalet verksamheter varje dag (Knutagård, 2002). En typisk ungdom går vanligtvis till skolan på morgonen. Efter skolan sysslar den med någon aktivitet, umgås med kompisar eller jobbar extra i butik. Efter en eftermiddagsaktivitet är det möjligt att ungdomen äter middag med sin familj innan den sätter sig för att plugga eller möta sina kompisar online. I alla dessa olika sammanhang handlar ungdomen konstant och dessa handlingarna bygger upp den process som kallas verksamhet. Handlingarna i dessa vardagliga situationerna leder till nya erfarenheter som skapar nya självbilder hos ungdomen i en ständigt föränderlig process. För att förstå individens psykologiska liv måste vi förstå de verksamheter personen befunnit sig i och befinner sig i för tillfället (Knutagård, 2002). I denna uppsats kommer fritidsaktiviteter vara den verksamhet som undersöks och de processer som sker inom den enskilda aktiviteten granskas. Verksamhetsteoretiker gör skillnad på fria och nödvändiga verksamheter, fria verksamheter väljer individen själv och kännetecknas av att verksamheten är själva målet, exempelvis att utöva en idrott. Nödvändiga verksamheter är aktiviteter som tillfredsställer våra grundläggande behov, helt enkelt saker vi gör för att överleva (Knutagård, 2002). Fritidsaktiviteter, som är den verksamhet som är fokus för denna uppsats, klassas nästan uteslutande som en frivillig verksamhet. I analysen kommer det bli relevant att lyfta hur olika fritidsaktiviteter skapar möjligheter för skapandet av nya självbilder hos deltagande individer genom socialisationsprocesser. Begreppen motiv och behov kommer användas för att försöka förstå vad som är målet med fritidsaktiviteterna och vad det får för konsekvenser för individens personlighetsutveckling.

Socialisering

Socialisering eller socialisationsprocessen, som det också kallas, innebär processen för uppkomst, formning och utveckling av den mänskliga personligheten baserad på och i interaktion med andra människor (Hurrelmanns, 1988). Verksamhetsteoretiker utgår från att socialiseringen grundas i att individen påverkas av de just nu existerande sociala och ekologiska levnadsvillkoren och hur dessa villkor formats genom historien. De sociala och ekologiska levnadsvillkoren tillsammans med individens egna biologiska och psykologiska förmågor avgör förutsättningarna för att bli en socialt kompetent person som kan verka på ett effektivt sätt i samhället (Hurrelsmann, 1988).

Eftersom definitionen för socialisering kan uppfattas som bred är det relevant att bryta ned begreppet ytterligare. Verksamhetsteoretiker menar att socialisering sker delvis via en internaliseringsprocess. Internalisering innebär “införlivandet av andras tankar, värderingar och reaktionssätt till den egna personen” (Knutagård, 2002). Det innebär att en individ som är i en grupp införlivar gruppens kulturer och normer till sig själv genom själva internaliseringsprocessen. Det handlar även om att kontexten som personen befinner sig i just då och hur den kontexten formats över tid är avgörande för hur den individen formas till en kompetent samhällsmedborgare (Knutagård, 2002). Socialiseringen är ett fundament inom verksamhetsteorin då förespråkare för teorin menar att individer socialiseras genom verksamhet. Genom att någon deltar i en verksamhet med andra personer internaliserar den

personen automatisk sin omgivning, främst via språket. Språket är det vanligaste sättet att aktivera internaliseringsprocessen (Knutagård, 2002).

Verksamhetsteoretiker menar att socialisationsprocessen är en nödvändighet för utvecklandet av kompetens för att kunna delta i samhällets olika sociala system, i viss mån till och med nödvändigt för överlevnad (Knutagård, 2002). Överlevnad i det här sammanhanget innebär inte överlevnad som biologisk varelse, utan snarare att överleva på en nivå där våra behov har möjlighet att tillfredsställas. Sociala system är utformade så att det krävs en viss behörighet eller kompetens för att delta i dem. Det innebär att människan måste utvecklas och socialiseras i de olika sociala systemen för att kunna överleva i de existerande kravstrukturerna i varje enskild verksamhet. Individens position i de sociala systemen är central, individen som aktivt subjekt i systemet är tvungen att underkasta sig de regler normer och värden som gäller där. När individen underkastar sig dessa regler kvalificerar sig hen genom utvecklande av de komponenter som är nödvändiga för överlevnad i det systemet. Kvalificeringsprocessen, som det kallas när en individ klarar av att möta kraven, sker mer eller mindre automatiskt över tid när individen utmanas av de förväntningar som finns inom det sociala systemet. En stor anledning att i stort sett alla människor deltar i socialiseringsprocessen är enligt verksamhetsteoretiker gemenskap. Gemenskap blir en drivkraft eftersom människan över lång tid har utvecklat grundläggande behov för samhörighet med andra människor (Knutagård, 2002).

Personlighetsutveckling

Personlighetsutveckling är enligt verksamhetsteoretiker något som sker i relation till andra människor. När en individ deltar i olika verksamheter utvecklas intellektuella och känslomässiga förmågor vilket leder till formandet av en personlighet (Knutagård, 2002). När utveckling diskuteras synliggörs oftast den intellektuella och kognitiva utvecklingen medan den känslomässiga aspekten ofta marginaliseras. Inom verksamhetsteorin menar man att det intellektuella och kognitiva utvecklas i förhållande till föremål och den känslomässiga utvecklingen sker i relation till den sociala vuxna. Dessa två perspektiv kompletterar varandra och skapar en helhetstäckande utvecklingsprocess (Knutagård, 2002).

Det kan vara viktigt att tydliggöra vad som är skillnaden mellan personlighetsutveckling och en socialiseringsprocess. Ett barns lekaktiviteter kan användas som exempel. När ett barn leker tar det till sig samhället genom deltagande i olika aktiviteter, en socialisationsprocess. Samtidigt skapar sig barnet en unik personlighet eftersom ingen annan har deltagit i samma lekaktiviteter eller verksamheter under samma förutsättningar som just det barnet. På så sätt sker personlighetsutveckling genom en så kallad individualiseringsprocess (Knutagård, 2002). Personlighetsutvecklingen är något som sker på olika verksamhetsarenor. Verksamhetsarenor kan exempelvis vara i familjen, bland kompisarna, i skolan, på jobbet eller på fritidsaktiviteten. Under ett liv är olika arenor viktigt vid olika tidpunkter. Verksamhetsteoretiker menar att personlighetsutvecklingen pågår hela livet. Lenotiev som är en av grundarna av verksamhetsteorin beskriver att det är helheten av alla verksamheter som är avgörande för personligheten (Lenotiev, 1986). Han menade också att individens självbild påverkas av de erfarenheter hen samlar på sig i de dagliga verksamheterna. Hur individen klarar av de existerande kravbilderna i verksamheterna avgör självbilden. Lever personen upp till kraven av sammanhanget utvecklas självbilden i en positiv riktning (Lenotiev, 1986).

En individs personlighet blir under livsloppet konstant rikare under förutsättningen att den deltar i nya verksamheter. Desto färre verksamheter individen deltar i desto större är risken att individen isoleras. Isolering innebär att förutsättningarna för att delta i kommande

verksamheter minskar avsevärt då möjligheterna för utveckling av social kompetens minskas. För att bryta isoleringen krävs det som verksamhetsteoretiker benämner som en integrationsprocess. En integrationsprocess innebär att tillföra nya verksamheter till en individ som saknar betydelsefulla verksamheter. Det är oftast något som sker med hjälp av en extern person (Knutagård, 2002). Det kan exempelvis handla om att hjälpa en ungdom med liten eller ingen vänskapskrets i skolan och inga sociala aktiviteter att delta i på fritiden till nya verksamheter. Sammanfattningsvis är personlighetsutveckling beroende av antalet verksamheter den exponeras för. Om personen kan leva upp till kraven och förväntningar som finns inom verksamheterna den deltar i utvecklas personen både intellektuellt och emotionellt. Beroende på verksamhetens utformning och kravbild påverkas självbilden antingen i en positiv eller negativ riktning.

Behov och motiv

Enligt verksamhetsteorin har alla verksamheter ett mål och en mening. Vad det är som styr verksamheternas mål och mening kan förstås med hjälp av begreppen behov och motiv (Knutagård, 2002). En grundförutsättning för att någon ska delta i en verksamhet är att det finns ett motiv för att delta och ett behov som kan tillfredsställas. Behov betyder “upphävandet av en viss brist” och beskrivs som ett föränderligt tillstånd som finns inom individen såväl som gruppen (Knutagård, 2002). Genom verksamheter kan vi tillfredsställa behov och samtidigt utveckla ny kompetens inom ett område vi tidigare inte förstod hur det skulle hanteras. Förespråkare för verksamhetsteorin menar att inga färdigheter eller kompetenser är medfödda utan det är något som utvecklas genom verksamhet. Enligt verksamhetsteoretiker uppstår nya behov hos individen i samband med att den deltar och utvecklas i verksamheter.

Ett relevant begrepp i sammanhanget är behovsobjekt. Verksamhetsteoretiker menar att ett behov alltid är kopplat till ett behovsobjekt. Ett behovsobjekt kan exempelvis vara ett föremål, en person, eller ett fantasiobjekt. Nygren beskriver relation mellan behov och behovsobjekt enligt följande “ett behov existerar enligt verksamhetsteorin inte, utan att det finns ett behovsobjekt, som individen uppfattar att den kan använda för att tillfredsställa behovet” (Nygren, 1999, s 67). Människan använder i princip uteslutande behovsobjekt som den har positiva erfarenheter av (Knutagård, 2002). Behovet som tillfredsställs genom verksamheter är i vissa sammanhang tydligt uttalat medan det i andra sammanhang inte alls är det. I vissa verksamheter kan deltagare uppfatta behovet de själva har och forma det till ett motiv medan andra i verksamheten tillfredsställer det omedvetet (Knutagård, 2002). Ett exempel på det skulle kunna gälla när halva fotbollslaget förstår och återkommer till fotbollsträningen för man mår bra av den sociala gemenskapen, medan den andra hälften oreflekterat deltar och tillfredsställer samma behov.

På samma sätt som behoven kan vara mer eller mindre tydliga kan en persons motiv att delta i en verksamhet vara mer eller mindre tydligt. Människan har olika motiv för att genomföra olika verksamheter. Motivet är själva meningen att vi gör något (Knutagård, 2002). Det är genom motivet vi kan förstå verksamheten. Genom att förklara motivet kan syftet eller syftena med varje enskild verksamhet förstås, “jag gör detta för att uppnå detta“. Verksamheter motiv måste inte överensstämma med individens motiv men en grundförutsättning för att verksamheterna ska fortsätta existera är att en majoritet av deltagarna delar verksamhetens motiv (Knutagård, 2002). En skolas primära motiv är till exempel att lära ut, en elevs primära motiv för att komma till skolan kan vara att hänga med kompisar. Det finns en risk att individer som inte delar verksamhetens motiv känner alienation och utanförskap. Ju fler av individerna som delar verksamhetens motiv desto lättare är det generellt sätt att bedriva verksamheten och uppnå ett mål (Knutagård, 2002). Sammanfattningsvis är behoven en grundförutsättning för att ge oss in

i verksamheter överhuvudtaget och motiven ger mening och betydelse och sätter igång aktivt handlande i verksamheterna.

Metod

En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats har genomförts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. En litteraturstudie med integrativ ansats innebär att både studier med kvalitativ och kvantitativa karaktär samt forskningsartiklar inkluderas i studien (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). En systematisk ansats i en litteraturstudie syftar till att vara heltäckande och få fram allt relevant material om ämnet som studeras. Metoden i en litteraturstudie med systematisk ansats presenteras även utförligt för att studien ska vara replikerbar. Vidare innehåller en litteraturstudie med systematisk ansats följande delar: litteratursökning, en kritisk bedömning av det funna materialet, en sammanställning av materialet, analys samt presentation av materialet (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). Metodavsnittet syftar till att beskriva tillvägagångssättet av denna litteraturstudie. Detta redovisas genom följande avsnitt: litteratursökning, inklusions- och exklusionskriterier, urvalsprocessen, sammanställning och analysförfarandet, källkritik, validitet samt etiska överväganden.

Litteratursökning

Litteratursökningen genomfördes under tiden 23 mars 2020 – 28 april 2020. För litteratursökningen har flertalet tillgängliga databaser via Örebro universitetsbibliotek använts, nämligen följande: PRIMO, Social Service Abstract och Swepub. Relevant litteratur som funnits tillgänglig vid Örebro universitetsbibliotek har också sökts efter under samma tidsperiod. För att finna relevant litteratur har sökord använts enskilt eller tillsammans i olika konstellationer. Sökorden har formulerats på både svenska och engelska. Följande sökord har använts i databaserna: After school programs, Fritidsaktiviteter, Pro social activity, Adolescents (AND) pro social activities, After school activity, After school programs (AND) urban areas, After school programs (AND) low socioeconomic status, After school activities (AND) low socioeconomic status, Prosocial behavior (AND) after school programs, Prosocial behavior (AND) after school activity, youth development (AND) after school activity. Det funna materialet presenteras sedan under avsnittet resultat och analys. Genomförandet av litteratursökningen är vidare beskriven i tabellform för att tydliggöra processen. Tabellen finns tillgänglig i bilaga 1. Studierna som inkluderats i resultatet finns även redovisade i en tabell i bilaga 2.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusions- och exklusionskriterier bestämdes redan innan sökningen påbörjades för att underlätta för sökningsprocessen och läsningen. Dessa kriterier innebär att vissa studier automatiskt förkastas och därmed inte inkluderas i studien. Inklusionskriterier är kriterier som används för att finna material till en studie och formuleras utifrån studiens syfte och frågeställningar (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). För att finna material till vår litteraturstudie har sökord skapats med grund i studiens syfte och frågeställningar. Ytterligare inklusionskriterier har varit att de tidigare studierna eller artiklarna ska vara vetenskapligt granskade. För att inkluderas i denna uppsats skulle de tidigare studierna även undersöka gruppen ungdomar i åldrar 7–25 år, ungdomars utveckling genom fritidsaktiviteter eller hur man bör arbeta med ungdomar på deras fritid för att främja individuell utveckling. Även vilket år studierna eller artiklarna är publicerade har fungerat som inklusionskriterier och endast studier som är publicerade år 2000 och senare har inkluderats i studien, detta för att studiens empiri ska vara aktuellt. Vidare har enbart studier och artiklar som är skrivna på engelska eller

svenska inkluderats i studien. Exklusionskriterier har varit studier som är skrivna på andra språk än engelska och svenska, som inte är vetenskapligt granskade eller är publicerade före 2000. Studier som enbart har fokuserat på fritidsaktiviteters påverkan på andra utvecklingsområden än ungdomens psykosociala förmågor och prosociala beteende har också exkluderats från studien. Exempelvis har studier som bara undersökt fritidsaktiviteters påverkan på ungdomars skolresultat eller brottsliga beteende uteslutits.

Urvalsmetod

Sökningarna i de olika databaserna resulterade i ett stort antal studier och artiklar, trots att avgränsningar använts (se bilaga 1). Exkluderingsprocessen fortsatte således genom att rikta fokus mot studiernas och artiklarnas rubriker. Matchade studiens eller artikelns rubrik med vår studies syfte och frågeställningar lästes studien eller artikelns ”abstract”. Om abstractet innehöll relevant information för denna studie fortsatte sedan läsningen av studien eller artikeln. I de fall rubriken eller abstractet inte matchade vår litteraturstudie exkluderades dessa studier i processen. De studier och artiklar som hade relevanta rubriker och abstract lästes sedan i fulltext. Ansågs studierna eller artiklarna efter fulltextläsningen som relevanta utifrån vårt syfte och frågeställningar inkluderades de i studien. Vissa sökningar resulterade i ett stort antal träffar trots sökord och avgränsningar och där var det omöjligt att gå igenom allt material. Vid träffar över 500 studier har enbart de 500 första träffarna granskats på rubriknivå. Studier, artiklar och böcker har också hittats genom referenser i annan forskning. Följande studier har hittats på detta vis: Ungdomsstyrelsen (2007), Persson (2006) och Ferrer-Wreder och Andershed (2005). Dessa studier har sedan sökts på i PRIMO med samma inklusionskriterier som tidigare använts, detta för att säkerhetsställa att de är vetenskapligt granskade.

Sökningen resulterade i 5518 träffar som granskades på rubriknivå. Utifrån relevans gällande studiens syfte exkluderades 5453. Det innebar att 65 studier återstod som granskades på abstractnivå. Av dessa 65 studier exkluderades ytterligare 41 studier, vilket innebar att 24 studier återstod som lästes i fulltext. Efter fulltextläsning inkluderades 12 studier som ansågs relevanta utifrån vårt syfte och frågeställningar. Totalt inkluderades 12 studier funna via databaser och ytterligare 3 studier inkluderades vid granskade av andra studiers referenslista. De inkluderade studierna har olika metodansatser, 1 är av kvalitativ karaktär, 10 är av kvantitativ karaktär, 1 har blandad forskningsansats och 3 är litteraturstudier eller forskningsöversikter. De litteraturstudier eller forskningsöversikter som inkluderats i resultatet anses bidra med sådan kunskap som svarar på studiens syfte och frågeställningar.

Sammanställning och analysförfarande

Under avsnittet resultat och analys presenteras de inkluderade artiklarna som sedan har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Vid sammanställningen har en tabell använts där studiernas författare, urval, metod, syfte och resultat presenteras. Denna tabell finns som bilaga 2. För att skapa en struktur i allt material som har inkluderats i denna studie har en tematisk innehållsanalys använts. Tematisk innehållsanalys är en analysmetod som forskare ofta använder sig av trots att metoden inte innehåller helt tydliga tekniker (Bryman, 2011). Kodning och tematisering är tekniker som ofta är kännetecknande för tematisk innehållsanalys. Kodning innebär att reducera det insamlade datamaterialet till mindre beståndsdelar och skapa en struktur i materialet. Kodningen görs genom en noga läsning av materialet och fokus ligger på att finna nyckelfynd (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). Det funna materialet har lästs igenom noggrant där de viktigaste fynden har tagits ut och sammanställts. De tidigare studiernas resultat färgmarkerades utifrån vilken frågeställning som empirin besvarade. Färgkodningen underlättade sammanställningen av resultatet och bidrog med struktur.

Nyckelfynden som identifierades utgör den huvudsakliga grunden för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Därefter har dessa nyckelfynd lyfts ut för att jämföras mot varandra för att sedan finna likheter och skillnader, vilket kallas för tematisering. Processen bidrar till att skapa teman av det funna materialet som grundar sig studiens syfte och frågeställningar (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). Dessa teman har formats och sedan presenterats utifrån studiens frågeställningarn, för att sedan analyseras utifrån olika begrepp inom verksamhetsteorin. Verksamhetsteorin valdes eftersom teorin innehåller begrepp som gör det möjligt att analysera ungdomars individuella utveckling i relation till fritidsaktiviteter. Vidare innehåller teorin begrepp som gör det möjligt att analysera fritidsaktiviteternas utformning och hur denna struktur påverkar ungdomars utveckling.

Källkritik

I denna studie har totalt 15 studier inkluderats och majoriteten av dessa är vetenskapligt granskade. Den studie som inte är vetenskapligt granskad är forskningsöversikten av Ungdomsstyrelsen (2007). Forskningsöversikten av Ungdomsstyrelsen inkluderades i vår studie eftersom den är skriven av en svensk myndighet och bör därför anses som pålitlig. Ungdomsstyrelsen arbetar även med ungdoms- och civilsamhällesfrågor och innehållet i deras forskningsöversikt ansågs vara relevant utifrån denna studies syfte och frågeställningar. Övriga 14 studier som inkluderats i uppsatsen är alla vetenskapligt granskade likaså de 3 studier som har hittats via referenslistan till andra studier. Vidare är de olika studierna som inkluderats i uppsatsen både internationella och nationella artiklar. Studierna är främst genomförda i USA men vissa studier har gjorts i Kanada, Sverige och Australien. Trots att studierna är genomförda i olika sociala kontexter och välfärdsystem anses de vara relevanta att inkludera i denna studie, detta eftersom det undersökta problemområdet har liknande karaktär i valda länder. I och med att 14 av de 15 studierna som har inkluderats i denna uppsats är vetenskapligt granskade anses uppsatsen innehålla pålitliga källor. Det finns även en styrka i att uppsatsen innehåller både internationell och nationell forskning. Artiklarna i vårt urval får anses vara av hög kvalitet. Validitet, reliabilitet och kunskapsanspråk

Validitet handlar om att forskaren undersöker det som studien ämnar undersöka. Forskaren är en aktiv agent i studier och kan påverka studiens validitet. För att skapa en hög validitet för studien är det viktigt med tydliga inklusion- och exklusionskriterier. Även forskarens egen bias kan påverka studiens validitet (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). Under genomförandet av studien har en medvetenhet funnits kring att vi är aktiva i vilken kunskap som studien producerar. Med grund i vår aktiva roll har studier som visar på olika och motsägelsefulla resultat kring området inkluderats. Detta har gjorts för att visa en heltäckande bild kring området som studeras. Vidare har det varit viktigt med tydliga inklusions- och exklusionskriterier samt att granska materialet noga innan studien inkluderades i uppsatsen, detta för att skapa hög validitet i studien. Även reliabilitet bör diskuteras när forskning genomförs, vilket innebär att ifall studien genomförs på nytt ska samma eller åtminstone liknande resultat hittas igen (Booth, Sutton & Papaioannou, 2012). I litteraturstudien redovisas tillvägagångssättet tydligt dels genom metodavsnittet, men också genom en tabell, vilket bidrar till studiens reliabilitet. Även bearbetningen av materialet och analysförfarandet är redovisat. Hela processen är således transparent redovisad i litteraturstudien, och detta ökar möjligheterna för andra att replikera studien. Kunskapsanspråk och generaliserbarhet bör också beaktas vid genomförandet av studier (Bryman, 2011). Det denna studie kan bidra med är en övergripande bild kring den existerande forskning som finns inom området som studeras. Studien ämnar till att öka förståelsen för vikten av fritidsaktiviteter, särskilt i utsatta områden. Studien ämnar även

att bidra till ökad förståelse om hur utformning av fritidsaktiviteter på olika sätt påverkar individuell utveckling.

Etiska överväganden

Att bedriva forskning är viktigt för samhällets och individens utveckling. All forskning skall utgå från vad som kallas forskningskravet samt individskyddskravet. Forskningskravet handlar om att forskning måste bedrivas för att utveckla samt förbättra metoder och kunskaper. Individskyddskravet tillämpas när forskningsdeltagare inkluderas i en studie och kravet innehåller fyra delar. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom denna litteraturstudie inte inkluderar enskilda forskningsdeltagare kan individskyddskravet bortses ifrån. Däremot är det fortfarande viktigt att litteraturstudien bedrivs i enlighet med god forskningssed. God forskningssed handlar om forskaren ska redovisa sanningsenliga resultat, vara transparent i redovisningen av studiens utgångspunkter, metod och resultat. Vidare bör även en medvetenhet kring forskarens roll redovisas och forskaren ska också vara rättvis och sanningsenlig när forskning av andra redovisas (Vetenskapsrådet, 2011). Denna litteraturstudie har bedrivits i enlighet med god forskningssed eftersom det har funnits en medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till forskarrollen och vilken kunskap som produceras. Vi har medvetet försökt att beskriva en sann bild kring ämnet som studeras genom att ta fram forskning som visar på olika och motsägelsefulla resultat. Framställandet av resultaten har även försökts göras så sanningsenligt som möjligt och vi har inte medvetet uteslutit eller förvrängt material som framkommit i litteraturstudien. Alla studier och artiklar som har inkluderats i vår studie har utförligt redovisats för hur dessa är funna och för dess innehåll genom två tabeller (se bilaga 1 och 2). Studierna och artiklarna som har inkluderats i resultatet beskriver inte alla gånger att de är etiskt granskade. Vi får dock anta att studierna och artiklarna är etisk granskade eller tagit hänsyn till de etiska aspekterna vid genomförandet av studien. Det gör vi mot bakgrund av att materialet blivit vetenskapligt granskat.

Resultat och analys

Vid sammanställningen av tidigare forskningsresultat framkom sex olika teman, nämligen: fritidsaktiviteters roll, psykosocial utveckling – självuppfattning och självkänsla, psykosocial utveckling – psykosomatisk hälsa samt alkohol och droganvändning, prosociala förmågor, fritidsaktiviteters utformning, gemenskap och omfattning och tid i aktiviteter. De olika teman är kursiverade i avsnittet. Vi kommer att besvara den aktuella studiens frågeställningar i turordning. Genomgående kommer de tre huvudområdena socialisation, personlighetsutveckling samt behov och motiv ligga till grund för att analysen. Tillhörande underbegrepp kommer att användas för att vidare nyansera resultatet ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv.

Hur beskrivs fritidsaktiviteter i tidigare forskning som essentiella för ungas utveckling generellt, och mer specifikt i utsatta områden?

Fritidsaktiviteters roll

I vardagen är det många ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter och genom fritidsaktiviteter får ungdomen ett sammanhang med ungdomar och vuxna utanför skolan och familjen. Genom dessa sammanhang kan ungdomar få fler kamrater, bygga sociala nätverk och utvecklas socialt (Mahoney & Stattin, 2000). Fritiden beskrivs dock många gånger som en riskfaktor och ett tillfälle för ungdomar att utveckla avvikande eller riskfyllda beteende. En väl utformad fritid

är en möjlighet för att motverka dessa riskfaktorer och arbeta främjande med ungdomen mot destruktiva beteenden. Ostrukturerade fritidsaktiviteter kan exempelvis vara fritidsgårdar där ungdomar kan komma och gå som de vill. Fritidsgårdar kännetecknas även av de inte alltid har några specifika syften eller mål (Ferrer-Wreder & Andershed, 2005; Mahoney & Stattin, 2000). Trots studier som lyfter fram fritidsaktiviteter som icke främjande för unga personers utveckling domineras ändå forskningen av studier som hävdar det motsatta. Fritidsaktiviteter kan vara en viktig aspekt i ungdomens vardag och utveckling av olika sociala färdigheter (Shernoff, 2010; Busseri, Rose-Krasnor, Willoughby & Chalmers, 2006). Många gånger beskrivs fritidsaktiviteter ha en positiv inverkan och fylla en viktig funktion i ungdomens vardag men kan inte förväntas göra det alla gånger (Ferrer-Wreder & Andershed, 2005; Wagnsson, 2009). I Wagnsson (2009) studie fann man att föreningsidrott i de flesta fall har en positiv men inte avgörande effekt på ungdomars psykosociala utveckling. Den psykosociala utvecklingen påverkas främst i andra socialisationsmiljöer som i exempelvis hemmet och i skolan (Wagnsson, 2009). Trots motsägelsefulla resultat bör strukturerade fritidsaktiviteter ändå anses ha en positiv inverkan i ungdomens vardag och utveckling, men är inte en avgörande faktor för denna positiva inverkan.

Vidare framkommer resultat som diskuterar fritidsaktiviteters inverkan på socialt utsatta ungdomar. Socialt utsatta ungdomar beskrivs i forskningen som ungdomar med riskfyllda beteenden och/eller som har många riskfaktorer i sina liv, som exempelvis att bo i ett socioekonomiskt utsatt område eller ökad närvaro av kriminalitet och alkohol i vardagen (Persson, 2006, Ungdomsstyrelsen, 2007). Det framkommer att det finns en brist på bra organiserade fritidsaktiviteter för ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden (Ungdomsstyrelsen, 2007). Ytterligare forskning menar att föräldrarnas inställning till aktiviteter spelar en viktig roll för i vilka och i vilken utsträckning ungdomen deltar i fritidsaktiviteter. Om föräldrarnas attityder är negativa, tenderar ungdomarna att delta i fritidsaktiviteter i mindre utsträckning samt avbryta sittdeltagande tidigare än andra ungdomar. De socialt utsatta ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter kan dock gynnas mest av sitt deltagande i form av störst framsteg i deras utveckling (Forrest-bank, Nicotera, Bassett & Ferrarone, 2016; Persson, 2006). Genom fritidsaktiviteter kan ungdomar i utsatta områden utveckla sociala, kognitiva och emotionella färdigheter. Fritidsaktiviteter anses också vara hälsofrämjande och fyller en särskilt viktig funktion i vardagen, framförallt för ungdomar i utsatta områden (Hermens, Super, Verkooijen & Koelen, 2017; Fredriksson, Geidne & Eriksson, 2016). På grundval av ovanstående forskningsresultat går det att säga att majoriteten av tidigare forskning talar för att fritidsaktiviteter fyller en essentiell del i ungdomars vardag och utveckling. För ungdomar i utsatta områden kan fritidsaktiviteter komma att uppfylla en än viktigare funktion på grund av antalet riskfaktorer ungdomarna exponeras för.

Analys

Av resultatet framgår det att fritidsaktiviteter kan fylla en viktig funktion i ungdomars utveckling. Genom fritidsaktiviteter ges ungdomar möjlighet att få kamrater, bygga relationer och utveckla ett socialt nätverk utanför skolan och familjen (Mahoney & Stattin, 2000). Enligt verksamhetsteorin har människor ett grundläggande behov av mänskliga utbyten och kontakter för att kunna utvecklas (Knutagård, 2002). Socialisering innebär en process för uppkomst, utformning och utveckling av den mänskliga personligheten i interaktion med andra människor (Hurrelmanns, 1988). Begreppet socialisation går således att koppla till vilken funktion eller roll fritidsaktiviteter kan ha i ungdomars liv. I fritidsaktiviteter deltar ungdomen tillsammans med andra ungdomar och ledare. Det är den sociala kontexten. Den sociala kontexten, ungdomens övriga sociala levnadsvillkor samt ungdomens biologiska och psykologiska förmågor utgör tillsammans de avgörande faktorerna för hur ungdomens personlighet kan