In school, threats and
violence are made
aware
Interview study with high school staff
I skolan medvetandegörs
hot och våld
KURS:Religion för ämneslärare 61–90 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan
FÖRFATTARE: Ann-Charlotte Lundquist
EXAMINATOR: Jennie Ahlgren
TERMIN:HT/VTÅÅ
Abstract
The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence.
Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation.
The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible.
Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group
Abstract
Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld.
Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå.
Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 6
3.Metod och källpresentation ... 6
4.Bakgrund ... 9
4.1 Begreppsdefinitioner ... 10
4.2 Den vanligaste brottsplatsen var skolan ... 12
5.Tidigare forskning ... 12
6. Teori ... 15
6.1 Om Paulo Freire ... 15
6.2 Paulo Freires teori ... 16
7. Resultat ... 18
7.1 Hot och våld förebyggdes i gymnasieskolan ... 18
7.1.1 Delanalys ... 20
7.2 Hot och våld identifierades i gymnasieskolan ... 23
7.2.1 Delanalys ... 25
7.3 Hot och våld bemöttes i gymnasieskolan ... 28
7.3.1 Delanalys ... 30 8. Sammanfattning av resultat ... 32 9. Slutdiskussion ... 36 10. Käll- och litteraturförteckning ... 39 10.1 Källor: ... 39 10.2 Litteratur: ... 39 11. Bilaga ... 41 11.1 Intervjuguide ... 41
5
1.Inledning
Enligt Skollagen (2010:800) hade huvudman i skolan samt de anställda i verksamheten ett ansvar att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berördes när barn for illa eller riskerade att fara illa. ”Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1§ socialtjänstlagen” (Skollagen, 2016, s. 184).
Myndigheter och verksamheter som kom i kontakt med barn var skyldiga att anmäla misstankar om att barn for illa till socialtjänsten enligt 14 kap. 1§ i Socialtjänstlagen. Det räckte att en misstanke fanns om att barnet for illa. Anmälan skulle ske genast till den kommun eller stadsdel där barnet var bosatt. En anmälan var skriftlig och den gjordes för barnets bästa. Uppgifter som kunde vara av betydelse borde lämnas till socialtjänstens utredning (Socialstyrelsen, 2014, s. 1–4).
År 2010 uppskattade Socialstyrelsen att det gjordes 140 000 anmälningar. Av dessa rörde 60 000 barn och unga, varav hälften berodde på barnets omgivning medan den resterande delen berodde på andra faktorer. De flesta anmälningarna rapporterades av polisen och därefter kom anmälningarna från förskola och skola. ”Genom att våga fråga barn och unga om hur de mår, kan många fler barn som far illa upptäckas och få den hjälp och det stöd som de behöver” (Socialstyrelsen, 2014, s. 110).
På grund av det ökade våldet i skolan ville jag undersöka hur skolor arbetade mer konkret med det förebyggande arbetet och hanteringen av hot och våld. I ämnet religionskunskap på gymnasiet, skulle elever få möjligheten samt förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller enligt Skolverket. Dessutom skulle eleven få kännedom och kunskap om etiska förhållningssätt (Skolverket, u.å.). Enligt Löfstedt handlade ämnet etik inte bara om dilemman, argumentation och teorier utan att livet kunde ses i ett större perspektiv. Frågor som: Hur skulle jag vara för att vara en schysst människa? Hur såg ett bra samhälle ut? (Löfstedt, 2011, s. 120). För att reflektera över den sortens frågor användes en filosofs tankar och idéer nämligen hur Paulo Freire resonerade kring det politiska förtrycket. Av den anledningen var Paulo Freires teori relevant i denna studie, för analysering av vålds- och hotproblematiken som fanns i olika miljöer. När problematiken medvetandegjordes, identifierades samt bemöttes fanns det en chans till förändring enligt Freire i rätt riktning (Freire, 2021, s. 58–59).
6
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieskolor i södra Sverige förebyggde samt hanterade hot och våld. Undersökningen genomfördes utifrån Paulo Freires teori om frigörande utbildning och medvetandegörandets (conscientização) pedagogik.
1. Hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan? 2. Hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan? 3. Hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan?
3.Metod och källpresentation
Till denna uppsats användes kvalitativ metod och enligt Bryman förutsatte kvalitativ metod generella frågeställningar som ställdes till relevanta personer till undersökningen (Bryman, 2018, s. 460). Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med personal, såsom rektorer, lärare och en kurator, som var involverade när det gällde hot och våld i gymnasieskolan. Den huvudsakliga delen i en kvalitativ forskningsprocess var insamling av data, vilket bestämdes av ett målstyrt urval. Med andra ord valdes de skolor som, hade flest anmälningar 2020 enligt Skolinspektionens statistik samt flest anmälningar 2020 gällande trygghet och studiero (Skolinspektionen, 2020). Enligt Bryman innebar ett målstyrt urval en matchning mellan urvalet och målet med studien samt att studiens frågeställningar besvarades (Bryman, 2018, s. 498).
Det målstyrda urvalet utvidgades på grund av bristande antal intervjupersoner och därmed skickades fler förfrågningar till skolors rektorer, närmare bestämt till 20 olika skolor i södra Sverige. Därutöver tillämpades ytterligare en urvalsmetod, nämligen en liten grupp personer som var av relevans för forskningsfrågorna, vilket i detta fall var rektorer, kurator och lärare. Bryman nämnde att på grund av avsaknad eller inte tillräcklig insamling av data vid en viss urvalsram användes också ett snöbollsurval, vilket var fallet i denna undersökning (Bryman, 2018, s. 504–505). Av den anledningen skickades förfrågan till fler olika skolor och rektorer i södra Sverige, vilka dock inte var direkt kopplade till Skolinspektionens ovan nämnda statistik, utan mer specifikt till lärare, rektorer och kuratorer. Därefter vidarebefordrade rektorer information om sökandet efter intervjupersoner till personal och elever på respektive skolor, vilka i sin tur tog kontakt med mig via mejl. Utöver mejl till rektorer fanns det personer i min vänkrets som kände lärare, kurator eller rektor verksamma i gymnasieskolor i södra Sverige, det vill säga från mellersta Sverige längst ner till söder, och som var av intresse för denna studie.
7
När det gällde insamling av data söktes relevant information via olika söktjänster såsom primo. Dessutom filtrerades sökningen och en avgränsning gjordes till relevanta böcker, artiklar, rapporter och avhandlingar. De sökord som användes var hot*, våld* misshandel*, skola*, kränkningar* barn far illa* och Paulo Freire* i olika kombinationer och ibland enskilt. Via dessa olika söktjänster fanns relevant information gällande hot och våld som berörde barn och unga samt hur det yttrades och bemöttes. Likaså söktes information på samma sätt fastän på andra webbsidor såsom, libris, skolvärlden, Google Scholar, socialtjänsten, psykologiska institutionen, läraren, arbetsmiljöverket, Skolinspektionen för att vara säker på att det fanns tillräckligt med relevant material till denna uppsats.
Under tiden som förfrågningarna skickades till skolorna utarbetades en intervjuguide som baserades på frågeställningar samt Paulo Freires teori. I och med detta lyssnade jag på Bildningsbyrån presentation i korthet om Paulo Freires förtrycktas pedagogik, vilket gav mig en uppfattning om hur hans teori tillämpades och vem han var, till dess att den litteratur som användes i denna studie blev tillgänglig (Utbildningsbyrån, 2017). Därutöver lästes fler böcker som var åtkomliga och handlade om Paulo Freire för att få en bättre helhet om hans teori och vem han var. Därefter utformades en intervjuguide efter frågeställningarna och som delvis skulle matcha Paulo Freires teori.
På grund av den rådande Covid 19-pandemin genomfördes alla intervjuer via telefon (Folkhälsomyndigheten, 2021). På grund av att jag själv insjuknade i Covid 19 tog jag beslutet att genomföra alla intervjuer via telefon och inte via någon digital plattform, såsom Zoom eller Skype. Dessa digitala plattformer är visserligen mer likt en riktig intervjusituation, där kroppsspråk lättare kunde avläsas, men under omständigheterna fungerade telefonintervjuerna bra i denna undersökning. Dessutom fick jag endast tag på en elev, vilket sedan uteslöts i denna studie på grund av bristande information kring hot och våld. År 2021 var ett belastat år för både elever och lärare på grund av den rådande pandemin, och av den anledningen var det svårt att hitta respondenter från samma skola. I och med detta bedömde jag att oavsett om respondenterna kom från olika skolor var deras olika perspektiv gällande hot och våld av stor betydelse för denna studie. För att garantera en generaliserbarhet gällande personalens uppfattning om hot och våld behövdes fler respondenter, vilket inte uppnåddes. Däremot ansåg jag att denna studie gav betydelsefulla infallsvinklar gällande hot och våld, från olika befattningar inom skolans värld, som var av intresse för denna studie såväl som för framtida studier.
8
Steinar Kvale var professor i pedagogisk psykologi och Svend Brinkman är professor i allmän psykologi och kvalitativa metoder vid universitetet i Aalborg. De skapade en modell för intervjuundersökningar, vilken användes till denna uppsats. Deras modell består av sju nivåer: 1. tematisering, 2. planering, 3. intervju, 4. utskrift, 5. analys, 6. verifiering och 7. rapportering. För det första behövde undersökningens syfte formuleras, vilket i denna uppsats handlade om att undersöka hur våld och hot förebyggdes samt hur det hanterades i gymnasieskolan. För det andra behövdes en planering för vilka intervjustudien riktades mot. För det tredje användes en intervjuguide till intervjupersonerna samt att intervjuerna spelades in till denna semistrukturerade kvalitets intervju. Tiden för intervjuerna uppgick till mellan en halvtimme och femtio minuter. För det fjärde skrevs alla intervjuer noggrant ut, vilket resulterade i 54 sidor utskriven text. För det femte analyserades dessa texter till olika kategoriseringar med tanke på syfte och frågeställning. För det sjätte testades genom undersökningsprocessen reliabiliteten för intervjuare och bedömare samt validiteten för tolkningarna. För det sjunde skrevs undersökningen och dess slutsatser ner i en uppsats (Kvale & Brinkman, 2014, s. 141, 152). Kvale och Brinkman hävdade att det alltid blev en tolkningsfråga när det gällde reliabiliteten vid utskrivning av intervjuerna, vilket till en del kunde bero på dålig inspelningskvalitet eller hörfel (Kvale & Brinkman, 2014, s. 224–225). Av den anledningen valde jag att skriva ut det som var klart och tydligt och att vid otydlighet markera med ett frågetecken där det fanns några oklarheter, detta för att ändå få med sammanhanget i intervjupersonernas berättelser. Däremot när det gällde dess validitet förklarade Kvale och Brinkman att det inte fanns någon korrekt valid utskrift och menade att från muntlig form till skriftlig form fanns det ingen sann och objektiv omvandling. Därmed borde en mer konstruktiv ansats intas till studien nämligen ”Hur ser den utskrift ut som lämpar sig för mitt forskningssyfte?” (Kvale & Brinkman, 2014, s. 227). Av den anledningen följde jag Kvale & Brinkmans uppmaning och valde den utskrift som lämpade sig bäst till studien för denna uppsats. När det gällde den etiska aspekten på det inspelade material och utskrifter påpekade Brinkman och Kvale att detta förvarades på ett säkert ställe tills det inte längre behövdes (Kvale & Brinkman, 2014, s. 228). I och med detta råd kommer både ljudfiler och utskrifter från respondenter att raderas och kasseras när denna C-uppsats är godkänd och publicerad på Diva.
Slutligen när intervjuerna var genomförda och inspelade var det dags för transkribering som gjordes så snart det var möjligt medan samtalet fortfarande var färskt i minnet. När det väl var gjort försökte jag kategorisera resultaten från respondenterna utifrån syfte och frågeställningarna samtidigt som jag hade Freires teori i åtanke när jag väl presenterade
9
materialet. Därefter analyserades resultatet gentemot Freires teori i delanalyserna, vilket medförde en tydlighet genom hela uppsatsen för läsaren.
Nedan presenteras en översikt över respondenternas roll i skolan samt deras arbetslivserfarenhet inom skolan. I denna uppsats användes av etiska skäl fingerade namn, gällande såväl respondenterna som vilken skola de arbetade på. Därutöver skrevs referenserna på två olika vis i denna uppsats, dels när det gällde en respondent skrevs personlig kommunikation, dels datum när det ägde rum. Däremot när det var fler respondenter som var med i en och samma referens skrevs endast förnamn samt årtal ut.
Hasse arbetar som rektor på Lilleskolan, vilket han har erfarenhet av sedan 2008. Hasse är
rektor på både en grundskola och ett gymnasium. Han nämnde att det går i genomsnitt 22 elever per klass och årskurs, en etta, en tvåa och en trea med det estetiska programmet (personlig kommunikation, 22 april 2021).
Adam arbetar som lärare på ett mindre gymnasium i Mellansverige. Adam fick sin lärarexamen
2009, men arbetade även dessförinnan som lärare i perioder. På den skola där Adam arbetar går det ca 500 elever (personlig kommunikation, 22 april 2021).
Peter har arbetat som lärare i elva år. Peter arbetar på Tegelgymnasiet en stor skola med 2000
elever, och där arbetar cirka 200 lärare (personlig kommunikation, 23 april, 2021).
Anna arbetar som kurator, vilket hon har gjort i tolv år. På gymnasieskolan Boken, där hon
arbetar, studerar många elever, 1200 elever, och skolan är indelade i fyra enheter (personlig kommunikation, 23 april, 2021).
Per är sedan sex år rektor på gymnasieskolan Boken, en skola med 1200 elever. Skolan är
indelad i fyra enheter (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
Lars är rektor på gymnasieskolan Boken, som består av fyra enheter. Lars har arbetat som rektor
på denna skola sedan 2010, med andra ord i 11 år (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
4.Bakgrund
I detta kapitel redogörs för våld och hot i en skolkontext samt begreppsdefinitioner som gäller hot och våld. Begreppet våld i denna studie inkluderar olika sorters våld, såsom fysisk misshandel, sexuella övergrepp, att barnet inte ges tillräckligt god omsorg eller skadar sig själv,
10
antingen genom droger eller självskadebeteende. Begreppet hot däremot inkluderar psykisk misshandel i denna studie.
4.1 Begreppsdefinitioner
Paula Larsson är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik. Larssons avhandling 2019 presenterade vardagsvåldet och mobbningen i den svenska skolan. Hon betonade vikten av att förstå och definiera begreppet vardagsvåld. Med hjälp av strukturerade intervjuprotokoll konstaterade Larsson att våld stämde väl överens med WHO:s definition, att våld inträffade överallt och var både fysiskt och psykiskt.Våldet som inträffade i skolan definierades inte som vardagsvåld utan i stället som mobbning eller kränkande behandling. Däremot benämndes inte våld som inträffade i hemmet som vardagsvåld, utan med begrepp som våld i nära relationer eller misshandel. Larsson hävdade att det blir problematiskt när inte samma begrepp användes när elever utsattes för våld inom skolans arena, utan begrepp som mobbning användes som ett uttryck för att ”eleven inte fick vara med”, något som gav återverkningar på hela skolklimatet. Därför borde styrdokumenten byta ut begreppet till vardagsvåld, eftersom eleverna utsattes för detta (Larsson, 2019, s. 72–76).
Enligt barnkonventionen står det följande om våld i artikel 19
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård.
Sådana skyddsåtgärder bör, där så är lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och de personer som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa och, där så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande (Unicef, u.å.).
Det var traumatisk, inte bara för den som upplevde våldet, utan också för den som var åskådare, påpekade Larsson. Kvinnor och flickor upplevde det mer traumatiskt än män och pojkar att vara åskådare vid våldshandlingar. Vardagsvåldet upplevdes mer allvarligt för kvinnor och flickor än för män och pojkar. Dessutom hade kvinnor och flickor mer erfarenheter av vardagsvåld i hemmet, där kvinnor och flickor utsattes oftast av våld från män och pojkar. Larsson lyfte fram att det fanns delade meningar i forskningsfältet huruvida pojkar var mer aggressiva än flickor. Larsson poängterade att alla informanterna var överens om att vardagsvåldet inträffade på
11
skolgården. Dessutom refererade hon till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) om att de mesta av vardagsvåldet inträffade på skolan. Vardagsvåldet inträffade också på platser där ungdomar spenderade tid efter skolan eller i skolan såsom klassrum, fritidsgård, diskotek, på gatan och i hemmet. Larsson påpekade att våld inträffade överallt i samhället, i skolan, familjen och bland kamratgrupper. Därför behövdes förebyggande insatser inte bara i skolan utan också i samhället (Larsson, 2019, s. 72–75).
Psykisk misshandel handlade om när någon hotade, hånade, nedvärderade, frös ut eller orimliga bestraffningar, var elak eller kränkte ett barn enligt Vårdguiden 1177. Fysisk misshandel innebar att någon blev sparkad, slagen, nypt eller på något vis tillfogades en kroppslig skada. I Sverige är det förbjudet att slå barn, vilket inkluderade alla, även föräldrar och vårdnadshavare. Dessutom innebar detta att du inte fick dra barnet i örat, snärta på fingrarna, gripa hårt i armarna eller skaka barnet. Alla sexuella handlingar mot någons vilja betraktades som sexuella övergrepp. Det var alltid ett övergrepp när en sexuell handling med ett barn ägde rum, oavsett om barnet tog initiativet. När ett barn inte gavs mat, kläder, sjukvård, utbildning, eller omtanke handlade det om bristfällig omsorg om barnet. När barn uppvisade beteende som att skada sig själv på olika vis såsom självskadebeteende, exploaterade sig sexuellt, skadade andra allvarligt eller använder droger (Vårdguiden 1177, 2020).
Enligt Vårdguiden 1177 for barn illa på många olika sätt. Det kunde ske genom psykisk misshandel, fysisk misshandel, sexuella övergrepp, barnet gavs inte tillräckligt god omsorg samt genom självskadebeteende. De barn som utsattes för detta uppvisade en eller flera av dessa beteenden som nervositet, oro, ilska, irriterad eller ledsenhet. Men alla barn som for illa visade det inte utåt, utan blev i stället mer introverta och tillbakadragna. Därutöver riskerades ett minskat förtroende för vuxna som skulle vara deras trygghet i livet, särskilt om barn for illa på grund av sina egna föräldrar, vårdnadshavare eller närstående. Därför kunde dessa barn visa svårigheter att prata, hantera och bearbeta dessa situationer då de for illa (Vårdguiden 1177, 2020). Till denna studie användes begreppet hot som inkluderade psykisk misshandel. Medan barn som for illa på grund av fysisk misshandel, sexuella övergrepp, att inte barnet gavs tillräckligt god omsorg samt genom självskadebeteende definierades i denna studie som våld. För att anmäla misstanke om när barn for illa behövdes våld och hot medvetandegöras, upptäckas samt bemötas. Trots att barn slutade vara barn när de fyllde 18 kvarstod problemen med hot och våld, vilket denna studie och denna uppsats ämnade ta upp.
12
4.2 Den vanligaste brottsplatsen var skolan
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) rapporterade angående ungdomars utsatthet för brott samt delaktighet i brott i en självdeklarerad undersökning bland elever i årskurs 9, där svar inhämtades från 5826 elever. Undersökningen kartlade även skillnader mellan pojkars och flickors utsatthet för brott och delaktighet i brott samt hur utvecklingen såg ut mellan 2015 och 2019. I resultatet framkom att 48 % av eleverna utsattes för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott. Å ena sidan var andelen högre för utsatthet när det gällde misshandel, personrån och stöldbrott för pojkar än för flickor. Å andra sidan var andelen högre för utsatthet när det gällde hot och sexualbrott för flickor än för pojkar. Den vanligaste brottsplatsen 2019 var skolan eller skolgården när det gällde lindrig misshandel såsom att någon avsiktligt slagit eller sparkat dig eller åstadkommit något slags våld, så att du fick ont men inte behövde uppsöka sjukvård. Däremot utsattes fler flickor 26 %, för lindrig misshandel i det egna hemmet, medan andelen för pojkar som utsattes för lindrig misshandel var 6 %. Den vanligaste brottsplatsen var skolan eller skolgården när det handlade om sexuella kränkningar för pojkar, medan det för flickor var fester, konserter eller nöjesfält, det vill säga stora folksamlingsplatser. Rapporten visade att det var 30 % av flickorna som utsattes för kränkande kommentarer på internet, medan motsvarande siffra för pojkarna var 20%. När det gällde spridning av bilder eller filmklipp mot hens vilja var tjejer mer utsatta än killar. Oavsett vilken utsatthet pojkar och flickor erfor, så medförde det konsekvenser för samtliga, såsom undvikandet av platser och personer. Fler flickor än pojkar stannade hemma kvällstid. Dessutom visade rapporten en ökning av oro för att utsättas för brott och därmed undvek flickor vissa platser. Likaså fanns för pojkar rädslan att utsättas för brott och därmed stannade pojkarna hemma kvällstid samt undvek personer och platser (Brå, 2019, s. 12, 14, 16, 25, 28–29, 37, 49, 55).
5.Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för hot och våld som berör barn och ungdomar samt hur detta kan yttras och bemötas.
Imsen är författare till ett flertal böcker inom pedagogisk psykologi. Enligt Imsen hade alla människor ett trygghetsbehov efter att de fysiologiska behoven var tillgodosedda. Detta trygghetsbehov innebar behov av säkerhet, stabilitet, beroende och beskydd, att undkomma rädsla, ångest och kaos samt behov av struktur, lag, ordning och gränser. Om inte dessa behov tillgodosågs förändrades hens beteendemönster i form av oro och ångest. Trygghetsbehovet var
13
fundamentalt och av den anledningen ansträngde sig varje barn eller elev till sitt yttersta för att minimera sin rädsla eller ångest. Därmed blev skolarbetet lidande, eftersom det var viktigare att minimera rädslan än att klara av skolarbetet eller vinna socialt erkännande och skapa sociala kontakter. Stabilitet i tillvaron var också av vikt, vilket innebar att hen förväntade sig att någon fanns där och kunde hjälpa en när det behövdes. Dessutom innebar trygghet att hen inte bekymrade sig över något obehagligt, vare sig svårigheter i hemmet, i skolan eller i sin umgängeskrets. Ångestreaktioner skapades av oförutsägelser om vad som kunde inträffa eller negativa förväntningar på att något dåligt eller ont skulle inträffa. En trygg tillvaro skapades av regler och normer om vad som var tillåtet och otillåtet, såväl i uppfostran som i skolan (Imsen, 2006, s. 470–471).
Larsson påpekade att åskådare till våldshandlingar inte berättade för någon på grund av rädslan för att själv bli utsatt. Om inte åskådaren kände offret eller om de ansåg att det var offrets fel var chansen till ingripande minimal. Åskådarnas moraliska kompass, som handlade om möjligheten till självförsvar, men också hur andra stöttade och försvarade dem, var en del av avgörandet gällande ingripande. Ingripande i situationer, däremot, berodde delvis på kunskap om mobbning eller att åskådaren kände till situationen själv. Emellertid hade varje skola ett ansvar att arbeta förebyggande emot mobbning, men Larson ansåg att detta inte var tillräckligt. Larsson poängterade att det behövdes en samverkan mellan individerna, skolan, huvudmannen och styrdokumenten i förebyggande av mobbning och vardagsvåld i och utanför skolan. Denna samverkan tydliggjorde Larson med hjälp av Bronfenbrenner socialekologiska teori (Larsson, 2019, s. 76, 79, 80–85).
Johannes Lunneblad och Ylva Odenbring är docenter i pedagogik medan Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn och ungdomsvetenskap. Lunneblad, Odenbring & Johansson intervjuade skolpersonal på två olika skolor som skiljde sig åt demografisk, samt undersökte hur kontextuella förhållanden påverkade skolpersonalens förhållningssätt gällande kränkande behandlingar i skolan. Det visade sig att kränkande behandling förstods, behandlades och kategoriserades på skilda sätt, trots att skolorna styrs av samma lagar som skollagen, diskrimineringslagen och läroplaner. Exempelvis fanns det större benägenhet att polisanmäla en kränkande händelse hos föräldrarna på Tistelskolan än på Björnlokaskolan. Tistelskolan hade ett högre förtroende för skola och polis och kände att drabbade kunde få hjälp ifrån dessa institutioner. På Björnlokaskolan hade invånare i socialt utsatta områden lägre tillit till samhällets institutioner såsom polis och skola, vilket framkom när ungdomarna kastade sten på utryckningsfordon. När kränkningar mellan elever uppstod på Tistelskolan berodde det ofta på
14
enligt personalen på bristande föräldraskap, problem med missbruk, psykiska problem eller skilsmässa. När elever i Björnlokaskolan utsattes för kränkande situationer förklarades detta mer som ett samhällsproblem som delvis berodde på sociala orättvisor, fattigdom och trångboddhet, vilket orsakade frustration och våld hos eleverna. Vid problemhantering och strategier framkom att det i Tistelskolan skapades en dialog mellan elever, föräldrar och skola och på så vis hittades en lösning tillsammans. Däremot var det mer vanligt med en polisiär inblandning vid hantering av kränkande situationer på Björnlokaskolan. ”Björnlokaskolans strategier riskerar på så sätt att bidra till att reproducera redan rådande mönster i samhället, där ungdomar som växer upp i socialt utsatta områden löper större risk att lagföras för brott än medelklassens ungdomar” (Johansson, Lunneblad & Odenbring, 2016, s. 274, 278–279, 284– 285, 288).
Ann-Charlotte Münger är barn-och ungdomsforskare och Ann-Marie Markström är biträdande professor i pedagogik. Münger och Markström undersökte hur förskolan och skolan identifierade barn som utsattes för våld i hemmet. Utbildningsinstitutioner förväntades identifiera och stödja barn i olika svårigheter, inklusive våld i hemmet. Våld i hemmet eller bevittnade av våld ansågs numera vara barnmisshandel. Münger & Markströms forskning handlade om hur förskolan och skolans personal uppfattade våld i hemmet samt hur detta upptäcktes. Barn som utsattes för våld i hemmet eller bevittnade våld påverkades i sina skolresultat. I undersökningen framkom det att även om både förskolelärare och lärare ansåg att våld i hemmet var skadligt för barnet, så var det särskilt svårt för dem att upptäcka detta. Däremot var förskolelärare och lärare medvetna om sin skyldighet att anmäla misstanke om att barn for illa i hemmet. Münger & Markström betonade att våldet i hemmet kunde upptäckas genom olika signaler från barnen. Det var viktigt att uppmärksamma förändringar i ett barns beteende, då detta inte alltid var skolrelaterat, såsom inlärningssvårigheter, utan mycket väl kunde handla om våld i hemmet (Münger & Markström, 2018, s. 300, 311).
Forskare och professor Antoinette Hetzler studerade 3000 anmälningar gällande arbetsskador som inkommit till Arbetsmiljöverket sedan 2012, enligt Skolministeriet. Hetzler nämnde att vikarier som utsattes för våld under arbetstid inte var ovanligt och att lärarna sällan var arga på barnen, utan mer frustrerade över det utelämnade stödet från skolan. Därav tvivlade många lärare på sitt yrkesval på grund av att de inte fick den hjälp eller stöd vid liknande situationer som vikarien utsattes för. Hetzlers studie visade att en särskild yrkesgrupp inom skolan var extra utsatt för hot och våld, och det var elevassistenterna. Hetzler lyfte fram en av dessa anmälningar, där en gravid kvinna blev slagen i magen på grund av att hon sade till två killar
15
som bråkade på skolgården. Därutöver sade Hetzler att den nämnda kvinnan inte var ensam, utan det fanns fler liknande händelser. Trots detta hävdade Hetzler att svenska ungdomar enligt hennes undersökning inte hade blivit våldsammare. Däremot pekade Hetzler på den stressiga arbetsmiljön, lärarnas problem med minne, huvudvärk, illamående och ont i magen på grund av att de hade svårt att hantera vardagen (Skolministeriet, 2018).
6. Teori
I detta kapitel kommer jag presentera den teoretiska ingången, Paulo Freires teori om medvetandegörande, som används för tolkning av resultat i min studie. Dessutom kommer en kort presentation om vem Paulo Freire var.
6.1 Om Paulo Freire
Paulo Reglus Neves Freire föddes 1921 i en katolsk familj i nordvästra Brasilien. Hans far arbetade inom militärpolisen och hans mor var sömmerska. Han kom från en bildad medelklass, där det pågick diskussioner och argumentationer, men under den ekonomiska krisen 1928–1932 förändrades Paulos liv. Under denna tid flyttade Freire och hans familj till en närliggande stad, eftersom det inte var lika dyrt att leva där. Han fick uppleva hur det var att vara fattig och mötte personer som levde i extrem fattigdom. Dessutom dog hans far under den här svåra tiden, och han var då bara 13 år. Vissa lärare ansåg Paulo var en misslyckad elev under en period, då han hade vissa utvecklingsproblem, vilka dock berodde på detta trauma och på hans livssituation med fattigdom. Senare i livet arbetade Freire med att förstå vad som orsakade att de fattiga och förtryckta förblev okunniga, manipulerbara och passiva, inte minst i klassrum och skolor. Arbetet grundade sig i hans erfarenheter av hur fattiga och förtryckta tystades ner för att behålla status qou (Smidt, 2016, s. 11–13).
Förändring av sociala orättvisor innebar först att det förtyck människorna befann sig i måste medvetandegöras. Därefter fanns det möjlighet att befria sig från de ödesbestämda tankesätt som infann sig hos dessa människor. Freire använde denna mobiliseringsdidaktik, vilket innebar att vuxna påverkades och involverades i en samhällsförändring. Freire använde denna pedagogik till att befria de lidande, de förtryckta som bestod av allt för många individer (Larsson, 2014, s. 668–669; Dale & Hyslop-Margison, 2012, s. 2).
16
Freire var starkt påverkad av det som benämndes befrielseteologi, och det var i Sydamerika och i de katolska prästernas jesuitorden som den befrielseteologi startade, vilken hjälpte de mest utsatta och fattiga medborgarna i Brasilien. Freire fick en katolsk uppfostran och var en av dem som anammade befrielseteologin för att hjälpa de fattiga och lindra deras lidande. Befrielseteologin var en central del för Freire för att bekämpa den sociala orättvisan i Latinamerika. Freires pedagogik påverkades av den brasilianska kulturen, politiken och det sociala livet, vilket innebar en tro på social jämlikhet och politisk rättvisa. Sin religiösa tro bevarade Freire livet ut, men han påpekade och kritiserade dem som använde religionen som ett förtryck. Med andra ord: det fanns ingen koppling mellan Kristi kärlek och ras, kön eller klass, utan det handlade enbart om diskriminering, enligt Freire (Dale & Hyslop-Margison, 2012, s. 46–48).
6.2 Paulo Freires teori
Till denna uppsats användes Paulo Freires teori som ibland kallas de förtrycktas pedagogik eller befrielseteori, med särskilt tre centrala tankegångar såsom medvetandegörandet, handlingens utmärkande drag och dialogens betydelse för att skapa förändring.
Freire ansåg att politiskt och socialt förtryck formades av historien, men med utbildning och politisk handling skapades ett nytt socialt medvetande, som han kallade för conscientização. Denna kritiska medvetenhet upplevdes vid kritiska reflektioner av historiska upplevelser och social verklighet. Däremot påpekade Freire att enbart med hjälp av medvetenhet ändrades inte rådande situationer, utan det krävdes också handling för att uppnå förändring av sociala attityder, värderingar och strukturer samt ett politiskt agerande för att förändra den sociala verkligheten. För att uppnå social rättvisa krävdes förståelse för sociala verkligheten, vilket kunde ges dels genom utbildning dels genom delade mänskliga erfarenheter. Freire förespråkade rättvisa för alla människor samt lika tillgång till utbildning. Freires kritiska pedagogik beskrevs som transformativ. Detta berodde delvis på att människor frigjorde sig ideologiskt genom kritisk reflektion gällande kontextuella termer inom social organisation och politik, men också historiskt enligt Dale & Hyslop-Margison, vilka påverkade mig i min läsning gällande Freires teori. På så vis fanns en möjlighet till förändring genom att agera på olika sätt för att förändra dessa villkor och undkomma förtryck samt uppnå rättvisa. För att förstå varandras erfarenheter och syn på världen förespråkade Freire användning av kritisk reflektion
17
för att förstå den historiska och sociala verkligheten mellan individerna (Dale & Hyslop-Margison, 2012, s. 59, 63; Freire, 2021, s. 37, 58–59, 77–80).
Den handling som Freire förespråkade var dialog. Denna bestod av fyra utmärkande drag: samarbete, gemenskap, organisering och kulturell syntes. För det första ansågs samarbete mellan olika parter med olika slags ansvarstyngd, så länge ingen dominerade, som ett utmärkande drag i en dialog. Med andra ord kunde inte en revolutionär ledare agera som att hen ägde folkmassorna, men kunde i stället ansluta sig till dem och leda en dialog, vilket innebar engagemang för de förtryckta och för dessas frigörelse. Dessutom var det av vikt att det fanns ett ömsesidigt förtroende mellan ledaren och folkmassorna. Av den anledningen fanns det ett förtroende till folkets kapabilitet gällande dess frigörelse. Slutligen handlade det om att den misär som regimen orsakat fördömdes, men tillsammans med dess offer uppnåddes människornas frigörelse i samarbete med dem (Freire, 2021, 224, 77–80).
För det andra var det på grund av gemenskapen med folkmassorna som revolutionsledaren existerade samt att folkmassorna var enade och inte splittrade. För att hålla folkmassorna enade krävdes det en kulturell handling och på så vis fick de reda på varför och hur folket sammanflätades med varandra. Med andra ord behövdes en avideologisering. I och med avideologisering och förståelse för hur och varför folket var sammanflätade fanns möjligheten till förändring av orättvisor (Freire, 2021, s. 234).
För det tredje behövdes organisering, det vill säga samanhållning och en gemensam uppgift, vilket bidrog till de förtrycktas frigörelse. Freire betonade vittnesbördens betydelse för att få kännedom om folkmassornas världsbild, men också motståndarnas för analysering av sin egen världsbild. Därmed innebar vittnesbörd en djärvhet som bestod av ifrågasättande av den rådande världsbilden och vars existens betraktades som en ständig risk. Vittnesbörden samt dess lyssnare utökade viljan till handling och var ett sätt att inte anpassa sig till den orättvisa världen, utan snarare ett mod att älska och en vilja att förändra världen. Med andra ord tjänade vittnesbördet, som var djärvt och kärleksfullt, organiseringen. För organisering behövdes ett visst ramverk av ledarskap, disciplin, ordning, beslutsfattande, målsättningar, uppgifter att utföra men däremot fanns inget rättfärdigande att styra folkmassorna eller betrakta människor som ting, utan både folket och ledaren fick ordet (Freire, 2021, 237–242).
För det fjärde innebar den kulturella syntesen att folket och ledaren tillsammans skrev en handlingsplan. Därmed var de båda författare av handlingsplanen, som tillhörde både folket och
18
ledaren. Det viktiga var att handlingsplanen grundade sig på bådas erfarenhet av sin världsbild och inte på skillnaderna mellan världsbilderna (Freire, 2021, s. 242–249).
7. Resultat
Paulo Freires teori handlade om politiskt förtryck och för att komma till rätta med problemen behövdes det politiska förtrycket medvetandegöras, identifieras och bemötas. Av den anledningen är Paulo Freires teori relevant i denna studie, för att komma till rätta med problemen gällande hot och våld i olika miljöer. Med anledning av detta behöver hot och våld medvetandegöras, därefter identifieras och slutligen bemötas för att åstadkomma en förändring i rätt riktning. Resultatdelen är uppdelad efter mina tre frågeställningar. Därefter analyseras varje resultatdel i delanalyserna med hjälp av Paulo Freires befrielseteori gällande medvetandegöra om hot och våld, handlingens utmärkande drag samt dialogens betydelse.
7.1 Hot och våld förebyggdes i gymnasieskolan
I följande kapitel redogörs för hur gymnasieskolor i södra Sverige arbetar förebyggande med hot och våld i gymnasieskolan från en kurators, rektorers och lärares perspektiv.
Hasse poängterade att skolans förebyggande arbete kring hot och våld framkom i handlingsplanerna, som visades för elever och vårdnadshavare vid läsårsstart. Däremot var det inte bara handlingsplanerna som visades för eleverna, utan det talades om normer och värden under klassråd varje vecka. Hasse nämnde att det var en kristen skola, och de kristna värderingar togs upp, som han menade fanns med i läroplanen kapitel 2, men också redan på första sidan i kapitel 1 (personlig kommunikation, 22 april, 2021). Lars betonade att det fanns en förstelärare, som arbetade med värdegrund på hela skolan, dels på alla enheter, dels ut i klasserna bland eleverna. Detta handlade om det förebyggande arbetet kring hot och våld, då det pratades om respekt samt hur vi ska vara mot varandra (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
Anna menade att de följde handlingsplanen kring hot och våld samt att hon föreläste om hot och våld. Föreläsningar om hot och våld gav Anna för alla elever i årskurs 1 och tillsammans med läraren i svenska. Eleverna fick fördjupa sig i ämnet genom att läsa böcker och lyssna på podd under en period på fem veckor. I årskurs 2 tog Anna dit externa föreläsare som eleverna fick lyssna på, bland annat från Tranan, som är en kvinnojour (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Per påpekade att det fanns många informationsvägar kring hot och våld, både
19
muntlig och skriftig information, dels från mentor, kurator, APT, dels från lärplattformen
ItsLearning (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Lars påpekade att implementeringen
av arbetet mot hot och våld samt om sexuella ofredanden fanns på lärplattformen ItsLearning men att den möjligtvis inte var riktigt implementerad hos eleverna, vilket skolan kunde förbättra. Lars tillade att skolan arbetade för att en viss anda med ledorden trygghet, trivsel och kvalitet genomsyrade skolan, för att motverka att hot och våld inträffade på skolan (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Den här tryggheten på skolan, menade Per, skapades genom goda relationer mellan lärare och elever. När relationen stod i centrum fick skolan en trygg arbetsmiljö, vilket återspeglades i elevenkäten (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Elevenkäten visade att eleverna kände sig trygga på skolan och från varje år låg andelen, enligt Lars på 96–98 %. Skolan skapade en trygg miljö, dels genom att vuxna befanns sig i entré, korridorer, caféer och liknade ställen. Därutöver inreddes skolan med kandelabrar, växter och en flygel, samt att musik spelades i skolan, vilket gav en lugn effekt på personal och elever som vistades där (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
Peter påpekade att efter en händelse på hans skola poängterades att ett larm behövdes i skolan. Detta resulterade i att en app installerades i förebyggande syfte så att situationer inte urartade och blev katastrofala. Denna app gick till vissa personer från arbetslaget samt till frivilliga, som fick sms om en pågående akut situation. I och med detta skapades mer trygghet för både lärare och elever, att hjälp var på väg om något inträffade. Dessutom påpekade Peter att skolan övade på inrymning, därför att elever och lärare skulle vara väl förbereda om en hotfull eller våldsam situation uppstod och veta hur de skulle agera i en sådan situation (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Vid en pågående hotfull eller våldsam situation förklarade Adam att det gällde att fler vuxna tillkallades och att ringa 112. Adam påpekade att det ändå var ganska sällan som det inträffade, men att det förkom att utomstående tog sig till skolan för att göra upp med någon. Adam nämnde en incident, då det var två elever som blev osams, varav en av eleven tog hjälp från trettio kompisar för att göra upp. Vid sådana situationer var det handlingsplanerna som låg till grund för hur lärare skulle agera, vilket innebar att hämta hjälp och ringa 112 (personlig kommunikation, 22 april, 2021).
När det gällde att förebygga våld och övergrepp i hemmet arbetade elevhälsoteamet med att erbjuda eleverna externa föreläsare eller workshophållare gällande sex och samlevnad, samtycke men också våld i nära relationer, förklarade Adam. Information fick eleverna vid fasta tillfällen under gymnasietiden berättade Adam, men vid akuta situationer fanns möjligheten att ta in dem vid behov och på kort varsel. Dessutom påpekade Adam att om det inträffade våld i
20
hemmet fick lärare sällan information om detta på grund av dess sekretess (personlig kommunikation, 22 april, 2021). Anna lyfte fram att det fanns elever på skolan med skyddad identitet, exempelvis orsakat av hedersrelaterat våld. Elever med skyddad identitet levde tidigare i våldsamma familjeförhållanden, där det fanns en hotbild från hemmet och för dessa elever gällde särskilda handlingsplaner. Skolan samarbetade med Utväg och Socialtjänsten. Till Utväg kunde elever vända sig till om de var över 18 år, om de var utsatta eller var den som utsatte någon för ett destruktivt förhållande, menade Anna. Från Socialtjänsten kunde elever få hjälp och stöd oavsett ålder (personlig kommunikation, 23 april, 2021).
Peter menade att handlingsplanen kring hot och våld lyftes fram vid starten på gymnasiet tillsammans med många andra saker. Däremot ansåg Peter att det påpekades mer i skolan om trivsamt klimat i skolan och ordningsregler än om hot och våld, men betonade att övning på inrymning inträffade varje år, eller åtminstone vartannat år, vilket gav eleverna en handlingsplan på hur de skulle agera om det blev verklighet (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Precis som Peter nämnde vad det viktig med ett trivsamt klimat, vilket Per förklarade framkom i elevenkäter, där elever svarade på frågeställningar om bland annat hot och våld. Dessutom, tillade Per, var det inte bara eleverna som svarade på enkäter utan också lärares uppfattning framfördes i medarbetarenkäter. Dessa enkäter var ett viktigt verktyg dels för att arbeta förebyggande, dels då enkäten följdes upp om det var något som behövde förbättras (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Hasse förklarade att ordningsreglerna på skolan justerades läsårsvis samt att elevrådet var delaktiga i arbetet. Ordningsreglerna som utarbetades presenterades i klassrådet, som var schemalagt till en gång i veckan. På klassråden togs det också upp olika värdeord som fanns med i läroplanen, betonade Hasse. Om det uppstod en situation gällande hot och våld där lärare, mentor eller rektor var osäker huruvida ärendet handlade om en orosanmälan, så fanns möjligheten att ringa och rådfråga Socialtjänsten (personlig kommunikation, 22 april, 2021).
7.1.1 Delanalys
Vad som framträtt i analysen av det förebyggande arbetet är ett medvetandegörande i Freires mening. Nedan presenteras Freires begrepp medvetandegöra - conscientização och exempel från intervjupersonerna.
Begreppet medvetandegörande – conscientização om hot och våld synliggjordes på olika vis i gymnasieskolorna, bland annat genom att kritiskt reflektera kring de handlingsplaner som
21
uppdaterades årsvis. Utöver handlingsplanerna analyserades också elevenkäter och medarbetarenkäter, som gav en inblick i hur elever och lärare kände sig trygga respektive otrygga på sin skola eller arbetsplats, menade respondenterna (Hasse, 2021; Adam, 2021; Peter, 2021; Anna, 2021; Per, 2021). Ytterligare ett sätt att medvetandegöra hot och våld var att dela mänskliga erfarenheter, vilket bland annat togs upp i arbetslaget eller genom att föreläsare kom dit och höll föredrag om hot och våld. Dessutom fick elever och lärare mer kunskap om hot och våld genom bland annat litteratur och poddar, men också genom att kontinuerligt arbeta med värdegrunden påpekade respondenterna (Peter, 2021; Adam, 2021; Anna, 2021; Lars, 2021). För att förändra orättvisor krävdes en viss handling, något som såg olika ut på olika skolor. En app installerades för att förebygga att situationer urartar och blir katastrofala. Genom att tillkalla snabb hjälp från vuxna skapades en viss trygghet för lärare. Inrymmningsövningar skapade också en trygghet för lärare och elever, då de vet hur de ska agera vid en våldsam och hotfull situation. Därutöver behövde elever och lärare få veta vilka hjälpinsatser som fanns både i skolan och i samhället, såsom kurator, socialtjänst och Utväg. En trygg miljö på skolan skapades genom att ordningsregler togs upp på bland annat klassråd samt genom att trygghet, trivsel och kvalitet var ett motto som präglade skolan, poängterade respondenterna (Peter, 2021; Anna, 2021; Hasse, 2021; Lars, 2021). På klassråd diskuterades normer och värdeord samt fanns en möjlighet att få kännedom om de förtrycktas samt förtrycktas världsbild. Oftast var det kurator, elevhälsa och rektor som fick vetskap, antingen muntligt eller skriftligt, om den som utsattes eller utsatte någon för hot och våld (Hasse, 2021; Anna, 2021; Per, 2021).
Om vi följde Freires teori så krävdes det att hot och våld medvetandegjordes i gymnasieskolan, bland elever och personal för att kunna anmäla misstanke om när barn och unga for illa. I intervjun framkom det följande att skolan varje år uppdaterade handlingsplanerna men också att värdeord och normer diskuterades under klassråden, som var schemalagda en gång i veckan (Hasse, 2021; Adam, 2021; Peter, 2021; Anna, 2021). I samband med uppdaterade handlingsplaner förmodade jag att en kritisk reflektion och utvärdering över tidigare handlingsplaner sammanfattades och diskuterades, dels om vad som fungerade bra i handlingsplanen, dels sådant som fungerade mindre bra. Detta i samråd med eleverna som var delaktiga i utformningen av ordningsreglerna exempelvis. På så vis medvetandegjordes hot och våld både för rektor och elevhälsan samt för de elever som var delaktiga i den framtagna handlingsplanen genom kritisk reflektion.
Hot och våld i skolan medvetandegjordes vid klassråd där elever delade sina erfarenheter och diskuterade normer och värdeord. Likaså var det viktigt för lärare, som diskuterade våldsamma
22
och hotfulla situationer i arbetslaget, hur de tillsammans skulle gå vidare och vad som behövdes för en ökad säkerhet och trygghet. Därutöver fanns det verktyg som elev- och medarbetarenkäter om hot och våld för att ta reda på hur både lärare och elever upplevde skolan. Därmed gavs ett konkret resultat, som visade vad skolan hade att arbeta med och hur de kunde gå vidare för att förebygga hot och våld. Lärare och mentorer kunde dela sina erfarenheter om hot och våld samt rådgöra med Socialtjänsten men också med rektor om det borde göras en orosanmälan och eventuellt en polisanmälan. Dessutom fick eleverna möjlighet att upptäcka andras erfarenheter kring hot och våld genom att ta del av litteratur samt lyssna på poddar om andras erfarenheter, enligt respondenterna (Peter, 2021; Adam, 2021; Anna, 2021, Hasse, 2021; Lars, 2021; Per, 2021). Genom olika forum, både internt i skolan och genom externa föreläsare, fick elever och lärare ta del av varandras erfarenheter. På så vis breddas både lärarnas och elevernas kunskaper om hot och våld. Informationen från externa föreläsare förtydligade kontentan samt konsekvenserna som uppstod för den som utsattes respektive utsatte någon för hot och våld. Utöver skriftlig och muntlig information kring hot och våld gick det att förbättra skolmiljön för att skapa en lugn och trygg plats och motverka att hot och våld inträffade på skolan.
För att kunna agera förnuftigt vid en akut våldsam situation samt skapa en trygg arbetsmiljö behövde handlingsplaner och inrymningsplaner utarbetas och övas på, dels i förebyggande syfte, dels vid en akut situation. Bland annat skapades en app för akuta situationer, vilket medförde att fler vuxna snabbt var på plats för att kunna förhindra att situationer urartade.För att begränsa att hotfulla och våldsamma situationer uppstod var det viktig med en lugn arbetsmiljö, vilket präglade vissa skolor med deras motto som trygghet, trivsel och kvalitet. Lika viktigt var det att medvetandegöra hur och var personal och elever kan få hjälp, råd och stöd för att på bästa sätt lösa och hantera våldsamma eller hotfulla situationer, oavsett om det ägde rum i skolan, i nära relationer eller i hemmet (Peter, 2021; Anna, 2021; Hasse, 2021; Lars, 2021). Detta ansluter till Freires teorier om medvetandegörande, av den anledningen att lärare och elever bör först få information om hur de ska agera, för att kunna agera förnuftigt vid en hotfull situation. Likaså behövde olika stöd och hjälpinsatser som fanns på skolan och i samhället medvetandegöras för att elever och lärare ska veta var hjälpen finns. Ibland behövde frågan ställas hur hen mådde för att medvetandegöra hens välmående. Det var inte alltid det krävdes stora insatser och resurser utan tvärtom ganska enkla metoder och resurser. Dessutom, för att implementera ett bra motto bör det medvetandegöras för de personer som de berör, vilket kan göras av aktörer på skolan eller utanför skolan genom skriftlig eller muntlig kommunikation
23
Ibland kan det vara bra att ta del av varandras världsbilder, det vill säga både från den som blir förtryckt och från den som förtrycker någon genom hot eller våld. I samband med klassråd, som var schemalagda en gång i veckan, fanns det möjlighet att diskutera värdeord och normer. Om inte eleverna själva tog upp det på klassrådet fanns möjlighet för mentor att diskutera med klassen. Om det däremot inte kom upp i klassrummet var det endast elevhälsan samt rektorn som fick kännedom om vilka personer som var inblandade vid hotfulla och våldsamma situationer. Genom att informera elever och lärare både muntligt och skriftligt och dela erfarenheter från olika professioner ökade chanserna att hot och våld medvetandegjordes (Hasse, 2021; Anna, 2021; Per, 2021). Jag anser med hänvisning till Freires teori att förståelsen minskade om det endast var de berörda som elevhälsoteamet och rektor tog kontakt med, därför att en ökad förståelse skapades genom att sätta sig in i den andres situation. På så vis uppnåddes en ökad medvetenhet om vad som låg bakom hens beteende, samt dess konsekvenser, för den som utsätts för hot och våld och den som utsätter någon. Idag arbetade skolan med detta under klassråd och inom befintliga ämnen, som en del av undervisning, men arbetet kan förbättras och införas på ett mer kontinuerligt sätt än vad som görs idag.
7.2 Hot och våld identifierades i gymnasieskolan
I följande kapitel redogörs för hur hot och våld identifieras i olika miljöer i gymnasieskolor i södra Sverige utifrån lärares, rektorers och kuratorns erfarenheter och kunskap.
Om det uppstod hotfulla och våldsamma situationer av mer allvarligt slag i skolan tillkallades vårdnadshavare direkt menade Hasse. Beroende på situation förekom det att huvudmannen informerades och ibland krävdes det både polisanmälan och orosanmälan till socialtjänsten underströk Hasse. I mer lindriga situationer, exempelvis i ett klassrum, markerades det direkt där och då. Oavsett nivån av hotfull eller våldsam situation som uppkom på skolan kontaktades alltid vårdnadshavare av rektorn (personlig kommunikation, 22 april, 2021). Vid en våldsam eller hotfull situation fanns det ingen färdig manual att gå efter, menade Adam, men principen var lågaffektivt bemötande. Detta innebar ”att inte bemöta i affekt, det vill säga att inte vara känslomässigt engagerad i konflikten när man bemöter eller löser konflikten. Det handlar inte om att inte hantera problemet utan om att hantera det behärskat” (personlig kommunikation, 22 april, 2021). Lars påpekade att om det inträffade något tillkallades Krisgruppen, där alla vet vem som gör vad och vem som vidare kontaktades (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
24
I denna Krisgrupp förklarade Per, ingick kurator, psykolog, skolläkare, mentor, imam och präst (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
Ibland genomförde polisen sökning med hund på Peters skola för att upptäcka droger, och vid fynd av droger gjordes en polisanmälan. När elever var stökiga eller drogpåverkade eller vid fynd av droger utfördes polisanmälningar (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Likaså förklarade Anna att man på hennes skola samarbetade med polisen för att söka efter narkotika. Avsökning med hund på skolan inträffade någon gång per år. Anna betonade att den tydligaste indikatorn på att en elev inte mådde väl oftast var frånvaron. Då var det viktigt att lärare och mentorer, som träffade eleverna varje dag, skapade en god relation och frågade hur eleverna mådde och varför de var trötta. Oftast fanns en anledning till frånvaron men också till sämre studieresultat, men det var inte alltid läraren eller mentorn som upptäckte att en elev inte mådde väl. Ibland kom det signaler från elevens kompisar, som var oroliga och vände sig till någon vuxen. Den vuxne eller mentorn tog då kontakt med elevhälsan, som därefter kontaktade eleven samt, om hen var under 18 år, föräldrar. Vid misstanke om våld i hemmet blev det i stället aktuellt med en orosanmälan till Socialstyrelsen (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Om en elev skadade sig på skolan skrevs ett digitalt dokument gällande arbetsplatsolycka. Detta skickades till respektive familjs vårdnadshavare samt till de berörda parterna i fallet, förklarade Peter (personlig kommunikation, 23 april, 2021). När en elev berättade för sin mentor eller någon annan vuxen att eleven utsattes för våld eller övergrepp i hemmet kontaktades elevhälsoteamet samt rektor, berättade Adam. Det har hänt att Adams kollegor vittnat i rättegångar gällande både misshandel och övergrepp mot elev, berättade Adam. För att göra en orosanmälan till Socialstyrelsen erfordrades endast en misstanke, och läraren har anmälningsplikt (personlig kommunikation, 22 april, 2021). Peter däremot hade ingen erfarenhet av att elever utsattes för hot eller våld, varken i hemmet eller i nära relationer, vilket han påpekade möjligtvis berodde på att han var lärare i högskoleförberedande program (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Vid större olyckor och katastrofer kontaktades POSOM-gruppen, som stod för psykiskt och socialt omhändertagande, enligt Per (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
Hasse betonade att det fanns flera vägar att identifiera när barn och unga far illa i skolan. Han påpekade dels vikten av att vara en skola med färre elever, dels den nära relationen mellan elever och lärare. Nära relationer mellan lärare och elever medförde att man på ett tidigt stadium, kunde höra och lyssna till eleverna, om det uppstod någon hotfull eller våldsam situation som behövdes diskuteras och åtgärdas. Därutöver förekom det att kompisar sökte upp
25
en vuxen för att samtala om och få hjälp med och också att förstå vissa situationer. Frånvaron var en signal om att något inte stod rätt till med en elev, att en elev sökt upp kuratorn eller skolsköterskan var en annan signal som beaktades. Däremot betyder inte det att eleven var utsatt eller hade problem, utan det kunde bero på stress och press i skolan, svårigheter med kompisar och relationer eller måluppfyllelse. Hasse nämnde ”att oavsett vad ett mående beror på så är det ganska liknande sätt som man snappar upp eller får nys om det” (personlig kommunikation, 22 april, 2021). En anmälan till rektor eller elevhälsan gjordes av den personen som såg att någon for illa i skolan, enligt Lars. Därefter avgjordes den fortsatta hanteringen från fall till fall, beroende på vad som behövdes (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
Ungdomar med skyddad identitet förekom bland annat när det gällde hedersrelaterat våld, när elever levde i våldsamma familjer eller då det fanns en tydlig hotbild från familjen, påpekade Anna. Det fanns en särskild handlingsplan för ungdomar med skyddad identitet (personlig kommunikation, 23 april, 2021). Lars menade att det inom kommunen fanns resurser, inom Barn-och utbildningsförvaltningen (BU) och andra avdelningar, som kunde kontaktas om det behövdes resurser och stöd (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Det förekom ofta att information om att barn far illa kom fram till kurator, lärare eller skolsköterska, påpekade Per, men det kunde lika väl vara någons kompis som meddelade de vuxna sin oro (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Dessutom, tillade Lars, vid den elevhälsokonferens som pågick varje vecka togs frånvaron upp för elever som varit borta mycket och orsakerna till detta. Trots att sanningen bakom frånvaron inte alltid kom fram, så upprättades en handlingsplan för att kunna gå vidare. Därutöver, om eleven var under 18 år, fanns vårdnadshavare med vid dessa möten, och då det fanns särskild anledning till oro meddelades detta till eleven, men också till Socialtjänsten (personlig kommunikation, 29 april, 2021).
7.2.1 Delanalys
Vad som framträtt i analysen av identifiering av hot och våld rörde sig om handlingens utmärkande drag i Freires mening. Nedan presenteras handlingens utmärkande drag och exempel från intervjupersonerna.
Freire kategoriserade handlingens utmärkande drag i fyra kategorier. Den första handlade om samarbete för att lättare åstadkomma en handling. Skolan kontaktade ofta vårdnadshavare för att informera om att deras ungdomar antingen varit utsatta för hot eller våld eller utsatt någon annan för hot och våld. Däremot fanns det vissa undantag, nämligen vid situationer där det
26
fanns en misstanke om att en elev var utsatt för våld eller övergrepp i hemmet. När det gällde sådana situationer kontaktades inte vårdnadshavare, utan i stället gjordes en orosanmälan till Socialstyrelsen. För att kunna upptäcka droger på skolan samarbetade skolan med polisen, som gjorde vissa sökinsatser med hund. Dessutom fanns ett samarbete mellan mentor och elevhälsan, som tillsammans granskade frånvarorapporter. Ytterligare samarbete som skolan hade var med Krisgruppen, som var en särskild grupp med olika professioner och som tillkallades snabbt vid behov. Förutom tidigare nämnda samarbetspartners arbetade skolan med POSOM-gruppen vid större kriser och katastrofer (Adam, 2021; Anna, 2021; Peter, 2021; Lars, 2021; Per, 2021).
Den andra kategorin i handlingens utmärkande drag var gemenskap, vilket innebar att en relationsskapande skola ökade chanserna att uppmärksamma om något inte stod rätt till med en elev. Vuxnas närvaro förhindrande eller åtminstone minskade chanserna till att hotfulla och våldsamma situationer uppstod. Vid förtroendefulla relationer ökade chanserna att en kompis eller eleven själv talade med en vuxen om att de var utsatta för hot och våld (Hasse, 2021; Per, 2021; Lars, 2021).
Den tredje kategorin i handlingens utmärkande drag var organisering, där det var tydligt i denna studie att olika organiseringar har olika uppgifter att utföra i olika situationer. Däremot innebar det inte att alla skolor hade likadan organisering, men i huvudsak var det mesta snarlikt, såsom att granskning av elevers frånvaro utfördes av elevhälsa och mentor. Likaså när det gällde att upptäcka narkotika, så utfördes detta av polisen, och Socialstyrelsen kontaktades vid misstanke om övergrepp eller att barn på något vis far illa. Däremot skilde det sig åt när det gällde POSOM-gruppen, som endast nämndes av en skola. Vad det berodde på framgick däremot inte i denna studie (Adam, 2021; Anna, 2021; Per, 2021).
Den fjärde kategorin i handlingens utmärkande drag var kulturell syntes, som till viss del exemplifierades vid elevhälsokonferensen. På denna konferens genomfördes en handlingsplan för elever med hög frånvaro enligt Lars (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Vid elevhälsokonferensen delades erfarenheter och kunskaper från olika professioner om deras perspektiv på elevens frånvaro och hens orsaker till detta. Däremot saknades elevens perspektiv bakom orsakerna till hens frånvaro samt att handlingsplanen grundade sig på bådas erfarenheter, det vill säga från eleven och de olika professionerna inom skolan, för att motsvara det som Freire betonade som kulturell syntes.
27
För att komma till rätta med problemen kring hot och våld behövde dessa först identifieras. Genom olika handlingar, som pågick både externt och internt inom skolverksamheten, var det möjligt att identifiera hot och våld inom olika områden såsom i skolan, i hemmet och i nära relationer. Till att börja med var ett samarbete inom olika områden av betydelse, dels för att identifiera hot och våld, dels för hantering av våldsamma och hotfulla situationer som ägde rum i skolan, i hemmet och i nära relationer. I Krisgruppen fanns kurator, sjuksköterska, administration, och rektorer, som tillkallades snabbt om så behövdes, samt den expertis som behövs inom olika områden (Adam, 2021; Hasse, 2021; Peter, 2021; Anna, 2021; Lars, 2021). Tydliga samarbeten om vem som gör vad var en viktig del för att lösa hotfulla och våldsamma situationer, dels för att identifiera hur och varför våldsamma och hotfulla situationer uppstod, dels för att arbeta förebyggande och främjande för trygga och säkra platser i skolan, i hemmet och i nära relationer.
Nära relationer och förtroende mellan personal och elever var en viktig del i att kunna uppmärksamma om någon elev inte mådde bra, vilket kunde bero på situation i skolan, hemmet, eller nära relationer. Sedan var det viktigt att om en elev inte mådde bra betydde det inte alltid att det handlade om hot och våld, utan det kunde bero på stress eller svårigheter med kompisar eller måluppfyllelse. Ibland uppstod det händelser som rektorn tog upp med verksamhetschefen, som i sin tur talade med säkerhetssamordnare på kommunen, vilken sedan larmade polisen (Hasse, 2021; Lars, 2021). Förtroende samt att elever och lärare bryr sig om varandra på skolan skapade en tryggare och säkrare arbetsplats både för elever och lärare. Det blev lättare för såväl för personal som elever att känna av stämningen på skolan om något inte stod rätt till. Därmed ökade möjligheterna att agera för att motverka om något hotfullt och våldsamt eventuellt inträffade på skolan.
Vid elevhälsokonferensen framkom det information, kunskap och erfarenheter från de olika professionerna för att identifiera elevens frånvaro samt de bakomliggande orsakerna. Eftersom identifiering av orsakerna bakom frånvaron behövde kartläggas och till följd därav skapades en effektiv handlingsplan för eleven, enligt Lars (personlig kommunikation, 29 april, 2021). Freire betonade att alla berördas synpunkter behövdes för att skapa en effektiv handlingsplan, vilket Freire benämnde som kulturell syntes. Därmed saknades en viktig pusselbit för att skapa en effektiv handlingsplan för den berörde som är eleven när hens perspektiv utelämnades. Om en elev skadades på skolan fanns det rutiner för att meddela att det inträffat, vilket genomfördes digitalt. Det var viktigt att det dokumenterades. Därefter fick de inblandade parterna en kopia av det ifyllda dokumentet, enligt Peter (personlig kommunikation, 23 april,
