”Jag var inte beredd på att det
skulle vara så”
En kvalitativ intervjustudie om polisstudenters
tankar kring att avsluta polisutbildningen i förtid
Författare: Amanda Ahlstrand & Henrik Hult Handledare: Caroline Johansson
Examinator: Jens Agerström Termin: VT20
Ämne: Psykologi Nivå: Master Kurskod: 5PS44E
2
Sammanfattning
I början av år 2020 var ca en fjärdedel av platserna på polisutbildningen i Sverige vakanta. Förutom att det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna med lämpliga sökande, förekommer det avhopp från utbildningen. Det finns få svenska studier som undersöker varför polisstudenter hoppar av utbildningen. Med hjälp av kvalitativ ansats var syftet att nå en ökad förståelse för hur polisutbildningen vid ett lärosäte i Sverige upplevs av polisstudenterna själva och vilka bakomliggande faktorer till avhopp inom utbildningen som kan finnas. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes via videolänk på deltagare som avslutat eller har tankar på att avsluta sina studier i förtid. Materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman; studentrollen, polisrollen och yttre påverkan. Resultaten
diskuteras utifrån att det finns polisstudenter som upplever inre konflikter under studierna. De beskriver svårigheter att hitta sin plats i rollen som student och i rollen som polis.
Nyckelord: Avbrutna studier, grupptillhörighet, identitet, motivation, polisstudenter,
rollkonflikt
Abstract
In the beginning of 2020, approximately a quarter of the spots at the police education in Sweden were vacant. Apart from the fact that it has been difficult to recruit suitable
applicants, there is also a high number of dropouts from the education. There are few Swedish studies investigating why police students drop out. With the help of qualitative approach, this essay aims to give a greater understanding of how the police students at a university in
Sweden experience the education and what the underlying factors for the numbers of dropouts within the education may be. Eight semi-structured interviews were conducted by video link with participants who have ended, or had thoughts of ending, their studies prematurely. The material was analyzed by thematic analysis and resulted in three main themes; student role,
police role and external influence. The results are discussed on the basis that there are police
students who experience internal conflicts during their studies. They describe difficulties in finding their place, both in the role of a student and in the role of a police officer.
Keywords: Student drop-out, group belonging, identity, motivation, police students, role
3
Tack
Ett stort tack till våra deltagare som ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter. Ni har gjort den här uppsatsen möjlig. Vi vill också tacka Caroline Johansson som bistått oss med god handledning, uppmuntran och stöd.
4
Introduktion
Polisens agerande, resurser, arbetsvillkor och förmåga har varit heta debattämnen under senare år (Statskontoret, 2018), vilket har lett till att Sveriges regering har lovat krafttag inom rättsväsendet för att garantera ett tryggt samhälle. Ett led i det arbetet är regeringens satsning på polisen med målet att till år 2024 öka antalet polisanställda med 10 000 personer (Regeringen, 2019). För att öka antalet poliser i Sverige har antalet platserna på
polisutbildningen ökat från 600 st år 2015, till 1 700 st år 2019. Regeringen har även öppnat två nya polisutbildningar, en vid Malmö universitet och en vid Högskolan i Borås. Samtidigt har anslagen till Polismyndigheten ökat med 7,1 miljarder mellan år 2018-2020 med syftet att verka för fler poliser i samhället och fler uppklarade brott (Regeringen, 2017). Trots den stora satsningen på Polismyndigheten är antalet poliser i samhället på samma nivå år 2019 som år 2010 och det har varit svårt för myndigheten att fylla antalet platser på polisutbildningen (Öbrink, 2019, 23 januari).
Enligt antagningsstatistik från polisen (Polismyndigheten, 2020) sökte år 2018 18 948 personer till polisutbildningen, 1 415 erbjöds en av de 1 600 platserna på utbildningen men 212 personer (15%) valde att avsluta utbildningen inom tre veckor från start. Året därpå sökte 27 364 personer till polisutbildningen i Sverige med start våren/hösten 2019. Efter tester och urval erbjöds 1 710 personer en av de 1 721 platserna på utbildningen, men redan tre veckor efter utbildningens start hade 199 personer (12%) valt att avsluta sin utbildning. Det innebär att ca 400 av de tillgängliga platserna på polisutbildningen idag står tomma. Tomma
utbildningsplatser kostar inte bara samhället mycket pengar, det fördröjer samtidigt regeringens satsning på fler poliser. Därför är en viktig fråga: Hur kommer det sig att så mycket som var fjärde utbildningsplats är vakant?
Den efterforskning som initialt gjorts i detta arbete tyder på att det idag finns få studier som undersöker förhållandena inom svensk polisutbildning med fokus på varför avhopp från utbildningen sker. De studier som finns inom området är få till antalet, har ett begränsat underlag eller är gjorda i andra länder (se exempelvis Bettschart, Herrmann, Wolf &
Brandstätter, 2019 och Haarr, 2005). Syftet med föreliggande studie är således att få en ökad förståelse för hur polisutbildningen upplevs av polisstudenterna själva och vilka
bakomliggande faktorer till avhopp inom polisutbildningen som kan finnas.
Rekryteringsprocessen
Ansökningsförfarandet till polisutbildningen består av fysiska, medicinska och psykologiska tester som varje individ måste klara för att ta sig vidare till nästa steg och
5 erbjudas en plats på utbildningen (se rekryteringsmyndigheten.se). Enligt
rekryteringsmyndigheten är det de fysiska och psykiska kraven i polisyrket som föranleder den omfattande testningen under rekryteringen. Rekryteringsprocessen syftar till att
säkerställa att de individer som erbjuds en plats vid polisutbildningen har rätt förutsättningar att klara utbildningen och senare arbeta som polis (Rekryteringsmyndigheten, 2020).
Rekryteringsmyndigheten hanterar testningen av de individer som sökt sig till
polisutbildningen och prövar de krav som Polismyndigheten fastställt för yrket. Att genomgå rekryteringsprocessen och erbjudas en plats på polisutbildningen kan tänkas stärka individens tilltro till den egna förmågan att klara utbildningen genom att det finns andra som tror på individens förmåga. Fenomenet kan förklaras av social impact theory (Latané & Wolf, 1981) som beskriver hur andra i vår närhet påverkar oss på flera olika plan, exempelvis våra känslor, tankar och beteende. Styrkan i relationen, närheten till och numerären av de andra avgör hur stor inverkan andra har på oss. Rekryteringsmyndigheten kan i den här situationen ha en stor inverkan på individens tilltro till den egna förmågan att klara utbildningen, likväl som familjemedlemmar, lärare i skolan och andra signifikanta personer i omgivningen.
Pliktverket1 har i en rapportserie följt upp hur väl urvalet av polisstudenter har fungerat (Pliktverket, 2003). De har funnit belägg för att den kravprofil och det
bedömningsinstrument som används i urvalsprocessen i stort sett är välfungerande och i hög grad lyckas välja ut “rätt personer” till polisutbildningen, både vad gäller psykologisk och medicinsk bedömning. Ghazinour, Lauritz, Du Preez, Cassimjee och Richter (2010) har undersökt den mentala hälsan hos polisstudenter och jämfört dem med en mer generell population i Sverige. De fann att polisstudenter generellt har en bättre mental hälsa än övriga populationen och att polisstudenterna i inledningen av sitt yrkesliv är väl rustade för att möta de psykiska påfrestningar som de kan utsättas för inom polisyrket. Studien tyder på att rekryteringsmyndigheten lyckas väl i sitt arbete med urval av individer som har rätt
förutsättningar att klara utbildningen och senare arbeta som polis (Ghazinour et al., 2010). Förutom att rekryteringsprocessen fungerar väl i urvalet av individer kan ytterligare en tänkbar förklaring till den generellt bättre mentala hälsan hos polisstudenter vara ett fenomen som uppstår i grupper som känner en stark samhörighet (Kachanoff, Wohl, Koestner & Taylor, 2020). Kachanoff et al. (2020) har i ett arbete kombinerat de båda teorierna: social
identity theory, som förklarar hur identitet påverkar självet och self determination theory (SDT), som klargör det psykologiska behovet av att känna samhörighet, kompetens och
1 Pliktverket är föregångaren till rekryteringsmyndigheten som numera ansvarar för rekryteringen av
6 självständighet (relatedness, competence and autonomy). Kombinationen av de båda teorierna kan enligt Kachanoff et al. (2020) förklara hur individens känsla av samhörighet, kompetens och självständighet är avhängigt gruppens känsla av samhörighet, kompetens och
självständighet. Vilket innebär att om en individ identifierar sig med en grupp så anammar individen gruppens känsla av samhörighet, kompetens och självständighet. Resonemanget av Kachanoff et al. (2020) kan appliceras på gruppen polisstudenter och således förstås som att om polisen som grupp känner sig kompetenta och väl rustade för sitt yrke, är det stor
sannolikhet att de individer som identifierar sig som poliser efter studierna även känner sig kompetenta och väl rustade för yrkeslivet. Detta eftersom de tillhör en grupp som har tillit till den egna förmågan.
Förväntade roller inom polisyrket
Vem passar som polis och vilka egenskaper ingår i polisrollen? Den frågan ställer sig Pliktverket i en studie som utvärderar myndighetens förmåga att finna och välja ut rätt polisegenskaper hos de individer som genomgår testerna i urvalet till polisutbildningen (Pliktverket, 2003). Pliktverkets förmåga att välja ut rätt individer att genomgå utbildningen kan ses som ett bra riktmärke för hur väl lämpade de personerna som väljs ut är att genomföra utbildningen och de krav som ställs där. Rapporten från Pliktverket (2003) analyserar främst hur väl psykologsamtalen och personlighetstesterna lyckas välja ut de egenskaper som är viktiga inom polisutbildningen och polisyrket. Rapporten från Pliktverket (2003) lyfter fram ett flertal framgångsfaktorer för att klara utbildningen, till exempel: “Är trygg i mig själv”,
“Är empatisk”, “Är stresstålig”, “Har självinsikt och självdistans”. Rapporten betonar att
urvalet bör fokusera på dessa framgångsfaktorer för att polisstudenterna ska klara utbildningen och det senare yrket (Pliktverket, 2003). Att identifiera sig med de
framgångsfaktorer som lyfts fram i rapporten kan vara viktigt för att känna tillhörighet i gruppen. Greenaway et al. (2015) förklarar förhållandet mellan grupptillhörigheten och den trygghet som uppstår genom att identifiera sig med en grupp. I studien visar Greenaway et al. (2015) att den individ som identifierar sig med en grupp får en ökad känsla av kontroll och därmed en ökad förmåga att hantera motgångar. Tillhörigheten i en grupp ger en form av socialt botemedel att använda för att hantera svåra och utmanande situationer, vilket kan leda till bättre mentalt välmående. Inom polisutbildningen och polisyrket utmanas individen att hantera svåra och ibland jobbiga situationer både ensam och i grupp. Polisstudenters förmåga att hantera dessa situationer kan därmed bero på känslan av tillhörighet i gruppen och den trygghet som skapas genom att tillhöra en grupp (Greenaway et al., 2015).
7 Samtidigt skulle samma situation kunna få motsatt effekt om det uppstår en inre konflikt när en polisstudent upplever motstridiga roller inom eller mellan grupper. Den inre konflikten definierades av Kahn, Wolfe, Quinn, Snoek och Rosenthal (1964) som en
rollkonflikt som uppstår när en individ upplever förväntningar från två eller flera olika håll
samtidigt. Exempel på en sådan konflikt kan vara mellan förväntningarna på arbetsrollen och andra livsroller (Greenhaus & Beutell, 1985). Så även om gruppen kan vara en skyddsfaktor i många avseenden innebär tillhörigheten och de förväntningar som förknippas med rollen även en risk för inre slitningar hos individen (Greenhaus & Beutell, 1985). I de fall där individen väljer att agera i enighet med gruppen men i motsats till de egna värderingarna kan det enligt Ferstinger (1957) uppstå ett tillstånd som kallas kognitiv dissonans. Författaren beskriver kognitiv dissonans som känslan av obehag som uppstår när en motsägelse infinner sig mellan en persons beteende och värderingar. Glock och Kneer (2009) skriver att individen då måste ändra attityden eller beteendet i syfte att reducera obehaget.
Aviva Twersky-Glasner (2005) har undersökt vilka personlighetsdrag som är
eftersträvansvärda inom polisyrket. Twersky-Glasner (2005) lyfter i sin studie från USA fram de karaktäristiska personlighetsdragen som vanligen associeras till poliser i dagens samhälle (machismo, tapperhet, auktoritär, cynisk, aggressivitet, misstänksamhet, solidaritet,
konservativ, självständighet och intolerant) och att de stämmer dåligt överens med de faktiska
personlighetsdrag som återfinns hos yrkesverksamma poliser. Twersky-Glasner (2005) fann ett antal framgångsfaktorer som var viktiga för att lyckas som polis: dominans, hög status,
social förmåga, självförtroende, självacceptans, självständighet, hög intelligens, förmåga till självreflektion, maskulinitet och empati. Twersky-Glasner (2005) fann även att
polisorganisationen i allt från rekrytering, till utbildning och yrkeslivet bidrar till att framhäva och förstärka den polispersonlighet (egen översättning av termen police personality) som är rådande i kulturen. De som har den “rätta personligheten” väljs ut i rekryteringen, får utrymme för sina särdrag under utbildningen och belönas inom yrkeslivet. Det speciella förhållande som råder inom yrkeskåren bidrar till en konformitet, antingen är du en av oss eller så är du någon annan som inte går att lita på (Twersky-Glasner, 2005). Fenomenet att poliskåren lockar en viss personlighetstyp går även att förstå genom resultatet i en studie av Easterbrook och Vignoles (2012) som beskriver hur individer söker efter grupper som tillfredsställer de egna psykologiska behoven. Genom att identifiera sig med en grupp som tillfredsställer de psykologiska behoven ges även en förståelse om vem du är eftersom individen eftersträvar att efterlikna gruppen och anammar det karakteristiska som återfinns hos gruppens medlemmar. Fenomenet går att förstå som att Polismyndigheten lockar till sig
8 individer med en personlighetsprofil som känner samhörighet med organisationen och som strävar efter att efterlikna andra i organisationen.
Den bild av polispersonligheten som Twersky-Glasner (2005) beskriver, och som får stöd av Easterbrook och Vignoles (2012), har många likheter med ett arbete av Robert Balch (1977) som skildrar hur egenskaper hos poliser skapas och formas av det omgivande
samhällets förväntningar och hur det kommer till uttryck i bland annat populärkulturen. Balch (1977), som utgår från en amerikansk kontext, för ett resonemang där flera faktorer
tillsammans verkar för en likformighet hos de personer som återfinns inom polisutbildningen och polisyrket. Han lyfter fram hur bilden av poliser grundas i populärkulturens framställning av yrkesgruppen och hur det i sin tur påverkar samhällets inställning till och föreställning om polisers personligheter. Det i sin tur leder till att liknande personligheter söker sig till
utbildningen och oliktänkande exkluderas i rekrytering och under utbildningens gång. De egenskaper som selekteras under utbildningen förstärks ytterligare genom polisrollens särställning i samhället med arbetsuppgifter som ofta är i rampljuset, ständigt granskade, ibland hyllade och ofta kritiserade (Balch, 1977).
I Sverige har en rad olika projekt inom polisväsendet arbetat för en ökad mångfald inom poliskåren, med syftet att på ett bättre sätt spegla mångfalden i samhället. Ett led i det arbetet har varit att öka mångfalden hos polisstudenter genom att styra urvalet till att omfatta fler individer med olika bakgrund (Lander, 2008). Det har dock visat sig vara svårt att öka mångfalden inom poliskåren eftersom urval och socialiseringsprocesser inom
polisutbildningen och polisväsendet verkar för att forma individerna mot en och samma norm. Normen inom polisen karaktäriseras av en svensk, vit, heterosexuell man som är vältränad, macho och till viss del visar sexistiska drag (Lander, 2008). De polisstudenter som står utanför normen bidrar till att förstärka normen. De kan antingen försöka motbevisa normen genom att ta avstånd från utbildningen och polisyrket, eller genom att kämpa för att få acceptans av normgruppen (Lander, 2008). Vilket gör att likformigheten inom gruppen blir allt större och normen befästs. Det fenomen som Lander beskriver går att förklara genom resultaten av Iacoviello, Lorenzi-Cioldi och Chipeaux (2019) som beskriver hur de individer med låg status i en grupp tenderar att antingen anpassa sig till gruppen eller ta avstånd från gruppen genom distansering. Den norm som Lander (2008) beskriver är även till stor del kopplad till kroppsuppfattningen om maskulint och feminint. De som identifierar sig med den maskulina normen får förhöjd status, medans de som har svårt att följa normen har svårt att finna en plats inom poliskåren. Landers (2008) resonemang får stöd av en studie av Kling, Holmqvist Gattario och Frisén (2017) som beskriver hur kroppsuppfattningen är starkt
9 kopplad till identitet och hur identitetsförvirring kan uppstå som ett resultat av
kroppsmissnöje och ovilja att följa normen.
De förhållanden som Lander (2008), Twersky-Glasner (2005) och Balch (1977) beskriver får stöd från flera andra studier. Här kan bland annat nämnas Rantatalo, Karp, Ghazinour och Lauritz (2015) bidrag till The Fifth Nordic Police Research Seminar. Där beskrivs hur den yrkessocialisation som polisstudenter genomgår i utbildning och yrkesliv försvårar förändringar av de egenskaper och personligheter som förekommer hos poliser eftersom organisationen i hög grad utgörs av en assimilativ process. Rantatalo et al. (2015) utgår i sin beskrivning av polisen från den omorganisation och de försök till förändringar inom organisationen som pågick inom Polismyndigheten i Sverige vid tillfället för deras arbete. De visar att i utbildningen och mötet med yrkeslivet lär sig polisstudenter normer som står i kontrast till de egenskaper och förhållningssätt som står fastställda i polisutbildningens utbildningsplan och kompetensprofil, vilket försvårar reformer inom organisationen
(Rantatalo et al., 2015). Karp och Stenmark (2008) lyfter fram hur polisväsendet i Sverige verkar inom specifika ramar, ideologier och mönster som formas av samhällets lagar, regler och förväntningar. Omgivningen påverkar aktiviteterna som förekommer inom verksamheten och därigenom även de individer som befinner sig inom verksamheten, vilket leder till reproduktion av tidigare normer och normuppfattningar. Reproduktionen motverkar i sin tur utveckling och förändring genom att de som går emot kollektivet (inte vill inrätta sig efter normen) möts av sanktioner från övriga inom verksamheten, medans de individer som anammar normen får en förhöjd status inom gruppen (Pettit & Lount, 2011).
Även Petersson (2015) lyfter fram hur normer, beteenden och uppfattningar formas inom polisutbildningen i Sverige, men framförallt hur dessa förändras i mötet med yrkeslivet och de yrkesverksamma poliserna. Petersson (2015) har i en longitudinell studie följt
polisstudenter i Sverige från det att de påbörjade utbildningen och under de första åren i yrket. Studien omfattar både enkätsvar som ger en bred bild av polisstudenterna, samt djupintervjuer med 24 polisstudenter under deras studier, aspirantperiod och första tid i yrket. Petersson (2015) menar att polisväsendet utgörs av en stark hierarkisk organisation vilket bidrar till att individerna i högre grad influeras av mer erfarna kollegor. Samtidigt skapas det starka band mellan kollegorna inom yrket som ett resultat av de ibland krävande arbetsuppgifterna och den nära kontakt som uppstår under exempelvis långa arbetspass med patrulltjänst. Vidare beskriver Petersson (2015) hur poliser förändras från det att de genomgått grundutbildningen och det att de börjar arbeta, till att bli mer självständiga och att lägga in mer egna värderingar och attityder till polisrollen. I den processen innefattas även att de poliser som blir mer
10 självständiga har mer regelbrytande beteende som motverkar de beteenden och
förhållningssätt som enligt utbildningsplan och kursplaner ska läras ut inom polisutbildningen (Petersson, 2015). Enligt Petersson (2015) har olika moment och lärare olika status hos studenterna, där lärarna som undervisar i de praktiska momenten och som är utbildade poliser har högst status, och att de i sin tur i stor grad bidrar till att påverka de normer som
polisstudenterna anammar. Det är dock inte enbart lärarna på polisutbildningen som bidrar till att reproducera normerna, studentgruppen har minst lika stor betydelse och tillsammans verkar lärare och studentgruppen till att forma studenterna vid utbildningen. De studenter som inte passar in i normen går inte att lita på, vilket (enligt deltagarna i Peterssons avhandling) krävs inom yrket, och de utesluts (Petersson, 2015). Studien ger oss en inblick i vilka
processer som ligger bakom normskapande och beteende inom polisväsendet i Sverige. Även om arbetet har en mer statsvetenskaplig inriktning än psykologisk ger resultaten en förståelse för vilken miljö som poliser och polisstudenter vistas i och hur miljön kan påverka
individerna på olika sätt. Resultatet är av intresse för att förstå de mer psykologiska
processerna som kan vara gällande inom polisutbildningen och polisyrket. Peterssons (2015) resonemang om polisutbildningen och den socialiseringsprocess som pågår där, går även att förstå genom social identity theory (Tajfel, Turner, Austin & Worchel, 1979) som beskriver hur fenomen som konformitet och grupptillhörighet uppstår och hur de påverkar attityder och beteenden hos individer.
Varför avbryter studenter sin utbildning?
Det finns få studier om varför polisstudenter avbryter sin utbildning, men det finns studier som undersökt avhopp från andra utbildningar. Det är möjligt att anta att dessa kan bidra med viktig kunskap för att förstå studenters avhopp från polisutbildningen.
En rapport av Universitetskanslersämbetet (2017) undersökte avhopp samt kvarvaro vid tio av de största yrkesexaminerande utbildningarna i Sverige. De utbildningar som undersöktes omfattade inte polisutbildningen. Rapporten granskade faktorer som kön, ålder, gymnasiala betyg, utländsk bakgrund och social bakgrund. Resultaten visade att vid samtliga tio yrkesutbildningar som ingick i studien avbröt män oftare än kvinnor sina studier.
Rapporten beskriver att yngre studenter (19-20 år) avslutade studierna i förtid i något högre grad än äldre studenter, likaså gjorde studenter med utländsk bakgrund. Rapporten beskriver att avhoppen inte tycktes ha med social bakgrund att göra, ett till föräldrarnas utbildningsnivå. Rapporten indikerar däremot ett starkt samband mellan avhopp och låga gymnasiebetyg.
11 Med hjälp av en kvalitativ analys på ingenjörsstudenter identifierade Andersson, Andersson och Gelin (2011) fem områden av särskild betydelse för studenters relation till sin utbildning; intresse, mål, framgång, trivsel och kvalitet. Författarna menade att diskrepans inom något eller flera av områdena kan ligga till grund för avhopp eller tankar kring avhopp. Resultaten från Andersson et al. (2011) överensstämmer till viss del med resultaten från andra studier. Både Karp och Stenmark (2008) och Petersson (2015) beskriver ur ett
organisationsperspektiv hur polisutbildningen verkar inom givna ramar, både formella och informella, och hur dessa ramar, ideologier, normer, beteenden och uppfattningar påverkar individerna inom utbildningen. I dessa studier beskrivs en rådande normuppfattning inom polisutbildningen som till stor del reproduceras inom organisationen, trots försök att förändra normer och attityder inom yrket. De individer som inte passar in i normen möts av sanktioner från omgivningen med resultatet att de exkluderar sig själva från gruppen, alternativt inrättar de sig till organisationens normuppfattningar och beteenden.
Pliktverket (2003) har följt upp de polisstudenter som avbrutit sin utbildning under någon av de 26 utbildningsstarter som Pliktverket medverkat i fram till slutet av år 2003. Resultatet i uppföljningen visar att andelen studenter som avbrutit sina studier från
polisutbildningen var mycket liten, endast 1,3%. Resultatet ger en motsatt bild i jämförelse med andra källor. Resultatet av uppföljningen är några år gammalt och Polismyndigheten och utbildningen har genomgått ett antal stora förändringar sedan uppföljningen genomfördes, så andelen studenter som avbrutit sina studier kan tänkas se annorlunda ut idag. Pliktverkets uppföljning listar dock ett antal olika orsaker till avbrott från utbildningen, bland annat
nämns: familjeskäl, förhållanden på skolan, aspekter på polisyrket, annat arbete eller studier,
ekonomi och boende och skäl relaterade till den egna personen. Pliktverkets rapport (2003)
fann även att de flesta av de som avbrutit sina studier gjorde detta tidigt, redan under den första terminen på utbildningen.
Sköldvall, Rising och Danielsson (2017) har studerat hur polisstudenter upplever mötet med den akademiska världen och hur det påverkar identiteten som student. I ett projekt där polisstudenter introducerades till de texter som omfattas i inläsning och skrivande inom utbildningen lyfter Sköldvall et al. (2017) fram hur tveksamma vissa polisstudenter förhåller sig till de akademiska texterna. Mötet med den akademiska världen kan för somliga kännas skrämmande. Därför det är viktigt att hjälpa studenterna inledningsvis för att förbereda dem för utbildningens krav och därigenom undvika tidiga avhopp från utbildningen (Sköldvall et al., 2017).
12 Något annat som kan påverka studenters tankar kring avhopp är motivationen under utbildningen. Self determination theory (SDT) grundar sig i en distinktion mellan yttre- och inre motivation, där yttre motivation ses som agerande motiverat av yttre belöningar (t.ex. lön) och inre motivation definieras av agerande som är belönande för självet (t.ex. nyfikenhet) (Hwang, Lundberg, Rönnberg & Smedler, 2012). Samspelet mellan yttre- och inre motivation utgör den teoretiska basen inom SDT. Motivationsteorin använder sig av en modell i vilken ett kontinuum går från bristande motivation, till yttre motivation och slutligen till inre motivation. Den sistnämnda inre motivationen är vad SDT menar leder till den mest
kvalitativa och långvariga motivationen (Ryan & Deci, 2000) och är därmed vad föreliggande studie valt att fokusera på. En metaanalys beträffande motivation och akademiska prestationer gjord av Taylor et al. (2014) visade ett samband mellan inre motivation och ökad akademisk prestation. Froiland och Worrell (2016) bekräftade fynden och kunde dessutom påvisa ett samband mellan inre motivation och engagemang. Graden upplevd inre motivation påverkas av personens mellanmänskliga relationer, upplevda kompetens och känsla av autonomi (Weinstein & Ryan, 2011). Med mellanmänskliga relationer syftas känslan av att tillhöra en grupp och samspela med andra. Upplevelsen av kompetens handlar om en känsla av att vara duktig på någonting, att personen kan lyckas och utvecklas. Känslan av autonomi möjliggörs genom utrymme för eget initiativtagande och kontroll (Ryan & Deci, 2020).
Weiss, Serafino, Serafino, Wilson, Sarsany och Felton (1999) ställde sig frågan om personlighet kunde vara en avgörande faktor till skälet att hoppa av utbildningen till polis. Studien är genomförd i USA och kan vara intressant trots att det kan finnas skillnader länder emellan, både vad gäller utbildningens innehåll och form, samt det framtida polisyrkets uppdrag kan studien vara intressant. Weiss et al. (1999) beskriver att individer som valt att avsluta utbildningen till polis, har skattat högre inom MMPI-2 och IPI på skalorna för
känslighet, empati och oberoende i jämförelse med de studenter som valt att fullfölja
utbildningen.
Robin Haarr (2005) har studerat vilka faktorer som påverkar beslutet hos polisrekryter i Arizona, USA, att avsluta arbetet som polis. I studien, som omfattar 113 deltagare, beskriver Haarr (2005) att 88,2% av avhoppen från polisyrket under de första månaderna berodde på en upplevd diskrepans mellan föreställningar om polisyrket och den verklighet som mötte individerna inom verksamheten. Även om det förekommer individuella skillnader mellan studenterna på utbildningen har en annan studie av Thomas Bäck (2010) berört hur polisstudenter upplever att utbildningen förbereder dem för det kommande yrkeslivet. I studien lyfts särskilt mentala tekniker fram som viktiga för förmågan att senare klara av de
13 krav som polisyrket ställer på de som är verksamma. Genom enkäter och intervjuer visar Bäck att polisutbildningen förbereder studenterna väl inför ett kommande arbetsliv, sett till de mentala tekniker som studien fokuserar på (Bäck, 2010).
Vidare har Bettschart, Herrmann, Wolf och Brandstätter (2019) gjort en longitudinell studie i Schweiz, där de följt individer genom rekryteringsprocessen och senare genom utbildningen för att studera strävan efter och valet av mål. Det Bettschart et al. (2019) har funnit är hur misslyckanden och motgångar hos polisstudenter i rekryteringsprocessen skapar tvivel kring målorientering. Erfarenheterna kan senare leda till lägre förväntningar på
framgång i nästkommande steg, något som i sin tur kan resultera i ökade tvivel kring utbildningen och lägre grad av framgång att nå målet. Något som senare kan tänkas leda till avhopp från utbildningen.
Frågeställning
Det finns få svenska studier som belyser det direkta problemet med varför
polisstudenter väljer att avsluta sin utbildning i förtid. Den forskning som finns tyder på att det kan finnas flera olika förklaringar, delvis i hur polisstudenterna uppfattar tiden under utbildningen, samt även i de föreställningar som skapas rörande den framtida yrkesrollen som polis. En möjlig förklaring finns i teorin om self determination som förklarar förhållandet mellan inre motivation och mellanmänskliga relationer, upplevd kompetens, samt känslan av autonomi (Ryan & Deci, 2020). Även individens upplevelse av studiemiljön och de individer som finns där verkar vara av betydelse för valet att fortsätta eller avsluta sina studier, både vad gäller identifikationen med gruppen enligt the social identity theory (Tajfel et al., 1979), samt förhållandet att anpassa sig efter gruppens normer och hierarkiska ordning (Greenaway et al., 2015; Iacoviello et al., 2019; Kachanoff et al., 2020). Polisstudenternas uppfattning om den framtida polisrollen kan även leda till en inre rollkonflikt när motstridiga roller ställs mot varandra (Greenhaus & Beutell, 1985), när inre motsättningar riskerar att förändra studentens beteende och uppfattning om sig själv.
Föreliggande studie undersöker explorativt polisstudenters tankar kring polisutbildningen och eventuella avslut. Syftet var att nå en ökad förståelse för hur
polisutbildningen upplevs av polisstudenterna själva och vilka bakomliggande faktorer till avhopp inom polisutbildningen som kan finnas. Frågeställningarna som studien syftar till att besvara är:
• Hur upplever studenter polisutbildningen?
14
Metod Design
Studiens syfte, att undersöka polisstudenters resonemang kring avslut av utbildningen, lämpade sig väl för en kvalitativ metod vars tillvägagångssätt eftersöker betydelse och mening i det studerade materialet (Langemar, 2008). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys användes som analysmetod. Den tematiska analysen lämpar sig väl för studier av komplex data eftersom det är ett flexibelt verktyg som skapar goda
förutsättningar till att analysera och finna mönster i den komplexa datan genom detaljerade beskrivningar (Braun & Clarke, 2006). Eftersom den tematiska analysen är en
epistemologiskt obunden metod, fordras ett klargörande av studiens epistemologiska ansats (Braun & Clarke, 2006) vilket beskrivs nedan.
Epistemologisk förankring
Studien utgick från ett konkret fenomenologiskt perspektiv med strävan att undersöka deltagarnas subjektiva upplevelse. Enligt det fenomenologiska perspektivet kan till synes likartade händelser upplevas unika för varje individ (Willig, 2013) och språket ses som ett sätt att beskriva denna erfarenheter (Langemar, 2008). Syftet har inte varit att finna en objektiv generaliserbar sanning, utan istället försöka komma så nära individens egna konkreta sanning som möjligt (Langemar, 2008; Willig, 2013). De förmedlade individuella upplevelserna möjliggör dock ett närmande av mer allmänna sociala fenomen (Kvale & Brinkmann, 2014), vilka identifierades genom en detaljerad analys av deltagarnas berättelser.
Deltagare
Åtta personer medverkade i studien. Åldern på deltagarna var 26-45 år och
medelåldern var 36,3 år. Tre av dem identifierade sig som kvinnor och fem som män. Sju av deltagarna var födda i Sverige och en var utlandsfödd. Sex växte upp i medelstora städer och två i mindre städer. Det var tre av de intervjuade som avbrutit utbildningen och resterande fem beskrev tankar på att vilja avsluta studierna. Fem av dem studerade på distans och tre på campus. Fyra av dem hade erfarenhet av tidigare studier på universitetsnivå, en hade studerat på folkhögskola och tre av dem saknade liknande tidigare erfarenheter.
15
Procedur
En lista över samtliga studenter som registrerat sig på polisutbildningens första kurs (polisiär introduktionskurs, 1PX11U) under hösten (n=192) och våren (n=178) 2019 begärdes ut från ett lärosäte i Sverige. Deras mailadresser användes därefter för kontakt genom ett informationsbrev (n=274) gällande studien samt en förfrågan om att delta (se bilaga I). Informationsbrevet skickades från uppsatsförfattarnas studentmail. Studenterna kontaktades sedan via telefon i syfte att registrera intresse för deltagande i studien och uppsatsförfattarna kunde dessutom svara på eventuella frågor. Telefonsamtalet utgick från en mall, men det fanns möjligheter till flexibilitet i samtalet. Studenterna vars kontaktuppgifter inte var fullständiga kontaktades via brev (n= 96) innehållandes samma informationsbrev som skickats ut via e-post, men med ett tillägg om att de själva skulle ta kontakt med uppsatsförfattarna vid önskan om medverkan i studien.
Inkluderingskriterier; 1) varit antagen under år 2019 till polisutbildningen vid lärosätet, 2) påbörjat sina studier, 3) själv valt att avsluta studierna under första eller andra
terminen eller har tankar på att avsluta sina studier från utbildningen. Exkluderingskriterier; 1) nekar till medverkan, 2) nekar till inspelning vid intervjun, 3) om lärosätet beslutat om studentens avbrott.
Efter att ha registrerat samtliga intresserade vilka omfattades av
inkluderingskriterierna kvarstod 17 deltagare som uttryckte ett intresse att delta i studien, varav samtliga kom från gruppen som kontaktats via telefon. Initialt gjordes ett urval för att eftersträva en mångfald inom gruppen beträffande kön, ålder och bakgrund, men eftersom nio studenter valde att avbryta sin medverkan kvarstod slutligen åtta deltagare vilka samtliga inkluderades i studien.
Datainsamling
Data samlades in med hjälp av semistrukturerad intervjumetod. Intervjumallen har tagits fram av uppsatsförfattarna och använts vid samtliga intervjuer (se bilaga II). Mallen hade dessförinnan testats på personer utanför studien i syfte att kontrollera användbarheten. Testintervjuerna gav dessutom författarna möjlighet att bli förtrogna med intervjumallen. Deltagarna intervjuades via enskilda videosamtal under mars månad 2020. Valet att genomföra intervjuerna genom videosamtal grundade sig i en ökad flexibilitet och
tillgänglighet, samtidigt som metoden i tidigare studier har gett förutsättningar till en god intervjusituation (Morgan, Patrick & Magaletta, 2008; Simms, Gibson & O’Donnell, 2011). Samtalen varade mellan 47 och 83 minuter. De spelades in med hjälp av
16 inspelningsfunktionen i datorn, varefter ljudfilen överfördes till ett lösenordskyddat USB-minne som i sin tur förvarades i ett låst skåp. Intervjuerna transkriberades avidentifierat.
Dataanalys
Vid bearbetning samt analys av data har uppsatsförfattarna utgått från tematisk analys med en induktiv metod, där påträffade teman lyfts fram utan några förutbestämda
begränsningar utifrån tidigare forskning. Den induktiva metoden skapar friheter att möta materialet med en större öppenhet och låta det tala för sig självt. Metoden bidrar till ökad lyhördhet för nyanser och mönster i materialet och skapar därigenom ett meningsbärande material. Braun och Clarke (2006) skriver om tematisk analys som en metod för att
identifiera, analysera och rapportera teman inom data. Deras guide om utförandet av tematisk analys har använts som riktlinjer för studien.
Den första fasen vid dataanalysen enligt Braun och Clarke (2006) är att bekanta sig med all data. Eftersom hälften av intervjuerna gjorts och transkriberats av samma
uppsatsförfattare och hälften av den andra, analyserade var och en samtliga inspelade intervjuer för större insyn i den andres intervjuer samt ökad interbedömarreliabilitet. Enligt tematisk analys behöver transkriberingen inte vara lika detaljerad som själva samtalet, väsentligt är dock att texten är sann i dess ursprungliga mening (Braun & Clarke, 2006). Därför inkluderades utfyllnadsord som “ehh” och “aa”, medan information som
känslotillstånd exkluderades. Citaten har även justerats för att öka begripligheten utan att ändra betydelsen. Texterna skrevs avidentifierat i Word varefter filerna flyttades till ett USB-minne som även det förvarades i ett låst skåp. Vid upprepade tillfällen lästes texterna aktivt igenom och idéer om mönster eller meningar skrevs ner.
Den andra fasen handlar om att koda data genom att identifiera och markera
intressanta delar (Braun & Clarke, 2006). Kodningen skedde induktivt, dvs utan att söka efter förutbestämd information (Langemar, 2008). Det induktiva tillvägagångssättet gör att
identifierade teman kommer närmare det faktiska datamaterialet (Braun & Clarke, 2006). Förloppet bör även ses som deduktiv (teoridriven) eftersom det är omöjligt att helt koda i ett vakuum fritt från tidigare förförståelse (Braun & Clarke, 2006). Kodningen gjordes
inledningsvis på all data av de båda uppsatsförfattarna var för sig. Kodningen jämfördes sedan samt reviderades efter ytterligare diskussioner och omläsningar. Identifierade kodord var t.ex.: “Självtvivel inom yrkesrollen” och “Osäker på sin förmåga att klara utbildningen”. Dessa fördelades sedan i meningsfulla grupper vilket påbörjade arbetet med att skapa relevanta huvudteman och teman.
17 Nästa fas handlar om att skapa teman av de identifierade koder som bedöms relatera till varandra. Braun och Clarke (2006) beskriver att åtskilda teman skall vara internt koherenta och externt heterogena, vilket innebär att koderna inom ett tema skall hänga samman och inte överlappa mot ett annat tema. Själva tematiseringen gjordes på en semantisk nivå där teman identifieras enligt källmaterialets explicita mening (Braun & Clarke, 2006). Huvudteman, teman och subteman skapades liksom omprövades efter samtal med handledare och vidare diskussioner. Med frågeställningen i åtanke exkluderades teman som ”Ansvar” och
”Bristande struktur”. Slutligen beslutades om tre huvudteman (se tabell 1 för exempel på analysprocessen).
Tabell 1: Exempel på analysprocessen
Meningsenhet Kondensering Kod Subtema Tema Huvudtema
“Ja vi har en batongexamination och nu är den klar, nu försvinner det ur världen /…/ och då tror de att man ska ha full koll och kunna allt det här.”
Att vara osäker på att kunna allt som hen förväntas göra i arbetslivet
Självtvivel inom yrkesrollen
Är jag redo att
arbeta som polis? Självtvivel Polisrollen
“Och sen senare då fick, fick den här personen reda på att jag var polis. Och då blev ju han jättenervös och sånt. /…/ Ska det påverka att den personen helt plötsligt blir typ rädd och inte vill liksom vara i närheten av mig eller så.”
Att omgivningen ibland kommer att tänka annorlunda och agera annorlunda på grund av yrkesvalet Inre konflikt gällande motstridiga förväntningar Händelser i
privatlivet Närståendes inflytande Yttre påverkan
“Som den här senaste kursen som vi har haft nu. Den har verkligen varit super, supersvår. Så några har ju fått studieuppehåll nu, men det kanske man inte hade räknat med när man började.”
Att kraven på utbildningen visade sig vara mycket högre än förväntat Osäker på sin förmåga att klara utbildningen Förväntan på egen
18
Etiska överväganden
Med anledning av att studien innefattar hantering av personuppgifter kontaktades initialt dataskyddsombudet vid Linnéuniversitetet för att säkerställa en korrekt hantering av personuppgifterna. Dataskyddsombudet har även godkänt hanteringen av personuppgifterna enligt den process som beskrivits i anmälan om hantering av personuppgifter i uppsatsarbeten. Prefekt och studierektor för polisutbildningen vid lärosätet informerades och gav sitt
samtycke till studiens genomförande innan kontakt med studenterna initierades. En etisk egengranskning har gjorts och bedömts av Etikkommitén Sydost, där deras
rekommendationer har tagits i beaktande i genomförandet. Vidare har studiens genomförande genom hela processen följt de riktlinjer som vetenskapsrådet publicerat i rapporten God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017).
I kontakten med studenterna har hänsyn tagits till informationskravet med ett skriftligt utskick av ett informationsbrev där studiens syfte och genomförande beskrivs. Vid kontakt med studenterna har även eventuella frågor besvarats och vid varje kontakttillfälle delgavs information om frivillig medverkan, möjlighet att avbryta medverkan, konfidentialitet och nyttjanderätt av materialet. Samtyckeskravet har säkerställts genom bland annat information om frivillighet i deltagandet skriftligt och muntligt till samtliga studenter som kontaktats, samt genom att de studenter som deltagit i studien har signerat en skriftlig samtyckesblankett. För att säkerställa en korrekt återgivning har varje deltagare erbjudits att läsa igenom
transkriberingen av den egna intervjun och göra eventuella korrigeringar. Genom hela
arbetsprocessen har samtliga deltagare haft möjlighet att kontakta uppsatsförfattarna gällande medverkan i studien.
19
Resultat
Nedan presenteras resultatet av den tematiska analysen av intervjuerna med polisstudenter som har avslutat eller som har haft tankar på att avsluta sin utbildning. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman; studentrollen, polisrollen och yttre
påverkan. Under varje huvudtema finns det teman och tillhörande subteman (se tabell 2).
Resultaten presenteras nedan med utgångspunkt i respektive huvudtema och tillhörande tema och subtema.
Tabell 2: Identifierade huvudtema, tema och subtema
Huvudtema Tema Subtema
Studentrollen Prestation Förväntan på egen förmåga Krav från utbildningen Studietakt Stress över att hinna med
Förlust av kontroll över tillvaron Polisrollen Självtvivel Idealiserad bild av polisens roll
Redo att arbeta som polis
Jag är inte som de andra i utbildningen Passar jag personlighetsmässigt? Polisyrkets innebörd Agerar emot mina värderingar
Andra förväntningar på yrket Olika budskap i teori och praktik Yttre påverkan Polismyndigheten Rigida strukturer
Skolans inflytande Machokultur på skolan Skrämseltaktik hos lärarna Närståendes inflytande Händelser i privatlivet
Familjesituation
Studentrollen
Prestation. Kravet att prestera under utbildningen upplevdes vara ständigt närvarande
med kontinuerliga övningar, tester och examinationer. I den miljön skapades en förväntan på den egna förmågan att prestera. Flera av deltagarna gav uttryck för att tidigare framgångar i arbete och studier skapat en förväntan att fortsätta prestera väl på polisutbildningen. När de sedan inte uppnått de egna förväntningarna och dessutom möttes av motgångar skapades en
20 uppfattning av inte ha tillräcklig förmåga, att inte vara kompetent. Känslan av att inte vara kompetent gjorde sig främst gällande i mötet med den akademiska världen och de krav som uppfattades förekomma där. Nedanstående citat illustrerar på ett tydligt sätt hur mötet med den akademiska världen och de krav som återfinns inom utbildningen upplevdes.
Det är tufft för mig. Jag tycker inte att det är svårt, alltså själva det vi läser och det, men jag, eftersom jag aldrig har pluggat på distans tidigare, eller jag har ju inte pluggat på universitet alls. Det är ett annat språk för mig. /.../Usch det är jättesvårt. Jag var inte beredd på att det skulle vara så. (P5)
Vidare berättade deltagarna att det ställs höga krav från utbildningen med hot om exkludering om en viss standard inte uppfylls. Hotet om exkludering i kombination med känslan av kravet att prestera i flera olika ämnen samtidigt skapade en känsla av att inte vara tillräcklig, att inte få känna sig duktig. Situationen gjorde att studenterna tvivlade på den egna förmågan att klara studierna, vilket föranledde tankar om att inte duga, att inte vara tillräckligt duktig för att passa in på utbildningen. Främst var det de teoretiskt inriktade kurserna som upplevdes svåra vilket en av studenterna i citatet nedan ger uttryck för.
För jag tror inte att man tänkte att, visst man visste att det var lite juridik på polisutbildningen, men det är väldigt mycket mer teori än så. Som den här senaste kursen som vi har haft nu. Den har verkligen varit super, supersvår. Så några har ju fått studieuppehåll nu, men det kanske man inte hade räknat med när man började. (P8)
Studietakt. Studietakten beskrevs av många av de intervjuade som hög. De menade
att polisutbildningen är kompakt och att det skapat en stress hos studenterna att hinna med alla moment. Flera av de intervjuade studenterna tog upp det faktum att flera kurser läses samtidigt, vilket gjorde att det blev mycket att hålla reda på att och det därmed inte gick att glädjas åt utbildningens innehåll. Det var många olika examinationer som skulle genomföras och det fanns ingen tid för återhämtning från de kravfyllda situationerna. Så fort ett moment avklarades var det dags att ta sig an nästa område. Citatet nedan belyser den pressade situationen med högt tempo under utbildningen.
Sedan är det den här pressen att hela tiden prestera. Du kan inte ha en dålig vecka för då är det så mycket som går till spillo, eftersom utbildningen är så kompakt. Man hade önskat att den var lite längre för att inte behöva känna den här kniven mot strupen hela tiden och behöva prestera 100% i alla ämnen. (P8)
Samtidigt innebar studiesituationen med att följa ett schema och att underkasta sig planering och struktur från universitetet att det skapats en förlust av kontroll över situationen.
21 Som student fanns det en förväntan om att följa strukturen och studietakten som lärosätet har fastställt vilket minskade det egna självbestämmandet över tillvaron. En student beskrev det som alla höll på att stressa ihjäl sig under första terminen eftersom det var svårt att få en överblick över situationen. Andra studenter beskrev det som stressande att inte ha full kontroll över dagen eller över de olika momenten, samtidigt som det fanns en tvetydighet från skolan om vilka krav som skulle uppfyllas. Det upplevdes både frustrerande och stressande, vilket exemplifieras i citatet nedan. Stressen och förlusten av kontroll skapade en olust hos studenterna och en tvekan om utbildningen passade dem.
Jag var nog, kanske lite det här med att man, när jag gör någonting så vill jag ha full koll på det. Eeh… lite kontrollbehov och eeh… väldigt så, målinriktad, för att göra bra ifrån mig. (P2)
Polisrollen
Självtvivel. Under utbildningen skapades ett tvivel över den egna förmågan att arbeta
som polis. Polisens roll idealiserades i viss utsträckning hos studenterna i studien och det skapades härigenom ett tvivel hos dem själva kring den egna förmågan att nå upp till den idealiserade bilden som fanns av en polis. Det var även flera av studenterna som tvivlade på om de hade de färdigheter som krävs i yrket. De var oroliga över att inte ha lärt sig tillräckligt, att de inte lyckats ta till sig utbildningens innehåll och därigenom inte vara redo att möta kraven i yrket. Nedanstående citat belyser osäkerheten kring att hantera de krav som ställs i polisyrket efter utbildningen.
Nu är det mer liksom, ja vi har en batongexamination och så nu är den klar nu försvinner det ur världen och sedan gör ni det och då försvinner det…. Och då tror de att man ska ha full koll och kunna allt det här./…/ Och jag är absolut inte redo i tanken att gå ut om X veckor och göra skillnad i samhället. Absolut inte. (P8)
Det fanns även ett tvivel som uppstod när studenterna jämförde sig själva med andra polisstudenter. De uppfattade sig själva som annorlunda från de övriga, med olika intressen och att olika kurser uppskattades. Känslan av att vara annorlunda än de andra skapade ett tvivel om den egna lämpligheten som polis. Andras förväntningar som fanns eller kunde finnas på dem kanske inte skulle införlivas i dem eftersom de var för annorlunda jämfört med de övriga polisstudenterna. Vidare gav ett par av studenterna i studien uttryck för en oro över att polisyrkets innehåll var så långt från den egna personen, att om de hade fortsatt
utbildningen hade det krävts att de förändrats personlighetsmässigt. Det skapade ett tvivel om hur väl den egna personen passar in i polisrollen, vilket beskrivs av studenten i citatet nedan.
22 Sen började vi ju med en socialpsykologikurs ihop med en juridikkurs. Och
socialpsykologin tyckte jag var jätterolig, spännande. Medan alla andra i min klass tyckte att den var skittråkig ungefär. Och då kände jag väl lite att, fan om alla andra som vill bli poliser tycker att den är skittråkig. Och dom tycker att det är roligt att skjuta och köra bil vilket jag tyckte var okej men inte jättespännande. Så kände jag att det kanske är mer åt det hållet som jag vill jobba. (P2)
Polisyrkets innebörd. Under studietiden fick studenterna även nya insikter om
polisyrket och dess innebörd. För flera av de intervjuade gav utbildningen en inblick i
polisyrkets förehavanden vilket inte alltid stämde överens med de förväntningar på yrket som de hade innan de påbörjade utbildningen. Ett par av studenterna i studien berättade att det som egentligen intresserade dem var det arbete som tog vid när polisen inte var närvarande. Det förebyggande och relationsskapande arbetet och de omhändertagande och stödjande
uppgifterna efter att polisen avslutat sitt ärende var mer intressanta. Det mer polisiära arbetet, så som det presenterades under utbildningen, intresserade dem inte i lika stor grad.
Vidare upplevde flera studenter att det fanns en diskrepans mellan den verklighet som Polismyndigheten pratat om och den verklighet som polisstudenterna mött under
utbildningen. Det gällde både innehållet i utbildningen, men även hur utbildningens innehåll och form stämde överens med den verklighet som studenterna senare förväntades arbeta i. Bland de intervjuade studenterna fanns en upplevelse av att utbildningen enbart var inriktad på fysisk förmåga och att andra förmågor tonades ned, även om studenterna själva upplevde dem som viktiga i den framtida yrkesrollen. En deltagare berättade till exempel att
kommunikativ förmåga inte värdesätts eller premieras i utbildningen. Deltagaren menade att de olika övningarna som görs under utbildningen är konstruerade på så sätt att bemötandet från polisstudenten inte påverkar utfallet i övningen. Därmed får studenterna öva på att hantera olika våldssituationer, samtidigt som de inte belönas av att försöka lösa situationen genom god kommunikation.
Diskrepansen mellan det som förmedlats under utbildningen och studenternas egna uppfattning om verkligheten skapade också tvivel gällande polisyrkets innehåll och hur väl de passar in i professionen om de måste agera mot sina värderingar. Under utbildningen pratas det mycket om empati och om att se de personer som polisen möter i sitt arbete, men
samtidigt finns det litet utrymme för empati i de praktiska övningarna. Tvetydigheten mellan det som sägs och det som senare förmedlas i övningar och examinationer leder till att några studenter hade tvivel gällande hur väl de egna värderingarna passar in i polisyrket och om de
23 därmed skulle kunna utföra det arbete som kan komma att krävas av dem. Följande citat från en av studenterna i studien illustrerar detta.
Lärarna går ju emot varandra lite grann kan jag tycka. Dom pratade ganska mycket om empati och medmänsklighet. Samtidigt så ska det faktiskt utföras saker som, eeh… på sikt tror jag minskar din empati. För du gör liksom jobbiga saker, sen ska du kunna hantera dom. Jag kan tänka mig att det blir en, kognitiv dissonans. Att man på något sätt försöker rättfärdiga sina handlingar genom att ”ja men det är bara mitt jobb, jag gör bara mitt jobb”. Så lite i egenskap av att yrket, mitt jobb, går före saker som jag
personligen inte hade gjort som privatperson. (P2)
Yttre påverkan
Polismyndigheten. Studenterna beskrev Polismyndigheten som oflexibel med rigida
strukturer. Vid antagningen blir studenterna tilldelade en plats för den framtida
aspiranttjänstgöringen liksom det första året som arbetande polis. Det innebär att studenter kan bli tilldelade en ort långt från hem och familj. Under utbildningen finns det möjlighet att byta plats med någon annan student, avhängande att båda önskar genomföra ett byte. Flera av deltagarna har berättat om en känsla av frustration över den bristande kontroll de har gällande sin situation. Läget beskrevs skapa ett inre dilemma där de upplevt sig behöva välja mellan sin familj och sin karriär. Situationen kunde bidra till minskad motivation eller avhopp från utbildningen. En deltagare har resonerat i frågan:
Därför hoppar många av, för många har väldigt svårt att leva med den tanken, att leva från sin familj i ett halvår. Jag och min familj är tvungna att leva med den tanken och ska försöka lösa det. (P6)
Skolans inflytande. Studenterna har berättat om ett fokus på mjuka värden inom
utbildningen, där polisstudenterna förväntades anamma rollen som förebild för resten av samhället. Samtidigt beskrev deltagarna en studiemiljö där fysiska attribut premieras framför exempelvis kommunikativ förmåga. Att vara duktig på att skjuta genererade mer status inom vissa grupper än att skriva bra på en tenta. Den “machokultur” som gjorde sig synlig i dessa sammanhang skapade en diskrepans gällande vilka värderingar som förmedlades inom skolan och vilka beteenden som belönades på utbildningen.
Vidare berättade studenterna om den skrämseltaktik de sett många lärare använda sig av i syfte att förbereda dem på vad polisyrket faktiskt innebär. Berättelserna om de
gemensamma lärarnas värsta upplevelser inom yrket skapade en bild av en hotfull arbetsplats. Den polariserade bilden väckte tvivel inom studenterna och flera beskrev sig därmed
24 ifrågasätta yrkets innehåll och sin egen lämplighet. Nedanstående citat illustrerar en
deltagares inre konflikt vilken uppstått efter lärares påverkan.
Och jag har ju alltid hört att, ja det här är en jätterolig utbildning, men jag tycker kanske att man mycket har lyft fram att det är ett farligt yrke. Och inte tagit fram och lyft fram att det faktiskt är ett trevligt, intressant och givande arbete också. Utan det är ofta det är att, eeh… det här måste du kunna för annars kan du skadas och dö, eller din kollega, eller sådana här saker. Så man har ofta inpräntat det här att det är en hög press att prestera för att man i stort sett ska överleva varje dag. (P6)
Närståendes inflytande. Händelser i privatlivet uppgavs påverka studenternas
inställning till utbildningen. Flera berättade om att de ständigt förväntas representera polisen och stå till svars efter andra polisers eventuella misstag. De berättade också att
anmälningsplikten yrket medför leder till en rollkonflikt i situationer där personer i omgivningen inte agerar enligt lagar och regler. Häpnaden över att plötsligt förväntas representera en hel yrkeskår beskrevs av en deltagare i följande citat:
Och sen senare då fick den här personen reda på att jag var polis. Och då blev ju han jättenervös och sånt. Då kände jag att, herre gud, ska det påverka så att den personen helt plötsligt blir typ rädd och inte vill vara i närheten av mig eller så. Och det var nog första gången jag kände att någon kan, se på en på ett helt annat sätt. Det har jag aldrig tänkt på innan, eller aldrig känt innan. (P3)
Deltagarna talade om faktorer utanför själva utbildningen som har påverkat dem i tankarna kring att eventuellt avsluta sina studier. Faktorer inkluderade bland annat distansrelationer, familjesituationen och ekonomiska frågor. Situationen har skapat inre konflikter gällande prioriteringar och kunde leda till rollkonflikter när de förväntades anta roller som var svåra att förena.
25
Diskussion
Föreliggande studie har syftat till att undersöka studenters upplevelse av polisutbildningen samt deras tankar kring att avbryta studierna i förtid. Intervjuerna resulterade i tre huvudteman: studentrollen, polisrollen och yttre påverkan. Samtliga huvudteman diskuteras nedan och kopplingar görs till forskning som presenterats i inledningen.
Studentrollen. I resultatet framkommer att deltagarna har upplevt höga krav att
ständigt prestera under utbildningen, vilket påverkat motivationen till det sämre. Deltagarna beskrev att de aldrig ges chansen att slappna av och “landa” i sin prestation, istället upplevde de sig jagade och vissa berättade om en känsla av att inte räcka till. Osäkerheten återfinns även i en studie av Sköldvall et al. (2017) där de identifierat en osäkerhet hos vissa polisstudenter gällande de akademiska texterna. I föreliggande studie beskrev deltagarna samma osäkerhet samt ett överhängande hot om studieuppehåll om de inte uppfyllt målen, vilket ytterligare förstärkte känslan av krav. Tidigare forskning ger stöd för antagandet att upplevelsen av kompetens är sammankopplat med nivån av inre motivation. Att känna sig duktig på någonting, att lyckas och utvecklas inom ett område utvecklar den inre
motivationen (Ryan & Deci, 2020). En del av deltagarna har istället förmedlat upplevelsen av det motsatta, nämligen känslan av att misslyckas eller inte vara god nog. Taylor et al. (2014) visade ett samband mellan inre motivation och ökad akademisk prestation. Fynden
bekräftades i forskning av Froiland och Worrell (2016) som dessutom fann ett samband mellan inre motivation och engagemang. Bristande inre motivation skulle därmed kunna leda till en nedåtgående spiral i och med att avsaknad av upplevd kompetens kan leda till minskat engagemang och sämre akademiska prestationer. Sämre upplevda prestationer leder till ytterligare minskad inre motivation, minskat engagemang och försämrade akademiska prestationer. Sköldvall et al. (2017) lyfte fram hur tveksamma vissa polisstudenter förhållit sig till de akademiska texterna. Mötet med den akademiska världen kunde för somliga kännas skrämmande, varpå det är viktigt att hjälpa studenterna inledningsvis för att förbereda dem för utbildningens krav och därigenom undvika tidiga avslut från utbildningen (Sköldvall et al., 2017).
Polisrollen. Under intervjuerna framkom att studenterna kände tvivel kring sin egen
förmåga att vara polis och även tvivel kring hur väl polisyrket passade dem som individer. Det självtvivel som studenterna beskrev om att inte vara tillräckligt duktig eller att inte ha de färdigheter som krävs av en polis och hur det hänger samman med tankar på avhopp från utbildningen går att förstå genom de resonemang som Kachanoff et al. (2020) för kring
26 teorierna om social identity theory och self determination theory. Kachanoff et al. (2020) förklarar hur känslan av tillhörighet och kompetens hänger samman med individens
identifikation med en grupp. Det går att förstå som att de studenter som identifierat sig med gruppen poliser kände en större tilltro till den egna förmågan och tvärtom de studenter som inte identifierat sig som poliser kände en större misstro till den egna förmågan. Likväl går det att tolka slutsatserna av Greenaway et al. (2015) som att tillhörighet till en grupp skapar ett skyddsnät kring individen som därigenom klarar större påfrestningar utan att förlora känslan av kontroll. I fallet med de polisstudenter som inte känner tillhörighet i polisrollen på samma sätt kan distansera sig från gruppen och därigenom mista det extra stöd som tillhörigheten ger.
Vad gäller polisstudenternas tvivel kring om polisyrket passade dem som individer, satte en av de intervjuade fingret på en central del genom att ge uttryck för hur en fortsättning inom yrket hade inneburit en förändring av personligheten. Deltagaren benämnde det till och med som att det hade inneburit en kognitiv dissonans att agera mot sina värderingar och att rättfärdiga beteendet genom att hänvisa till en yrkesroll. Den kognitiva dissonansen som studenten beskrev handlade om känslan av obehag när en inre motsägelse mellan beteende och värderingar uppstår (Festinger, 1957). För att undvika obehaget måste individen anpassa sig genom att ändra attityd eller beteende (Glock & Kneer, 2009), eller välja en annan väg och avsluta studierna till polis.
Vidare beskrev några studenter hur de upplevt en skillnad mellan dem själva och de andra på utbildningen och hur det skapat tvivel hos dem. Tankarna som beskrevs var; Jag är
inte som de andra, hur kan jag då vara en del av gruppen? Här beskrev studenterna hur de
ställs inför tvivel om att följa normen i gruppen och därigenom få acceptans och status, eller att avvika och därmed riskera att hamna utanför gruppen. Resonemanget kan förstås genom de aspekter som Tajfel et al. (1979) lyfter fram i teorin om social identitet om hur ingrupp och utgrupp uppstår samt hur det påverkar individens attityder och beteende, inom gruppen samt mot andra. Vidare går det att förstå resonemanget genom studien av Pettit och Lount (2011) och deras förklaring om ingruppen och hur de som följer normerna i gruppen får ökad status. Även Lander (2008) och Petersson (2015) presenterar resultat om hur polisstudenter tenderar att sträva mot likformighet inom utbildningen som en följd av organisationen inom
Polismyndigheten, både vad gäller utbildningen och den kommande yrkesrollen. De individer som inte passar in i gruppen möter motstånd, vilket gör att de har två val, att anpassa sig eller att distansera sig.
Yttre påverkan. Resultatet i studien visade att studenterna har upplevt yttre påverkan
27 frustration och hjälplöshet när det kom till Polismyndigheten i stort. De berättade bl.a. om försök att byta aspirantplats som bemöts av inflexibilitet, något som resulterat i känslor av frustration över att inte ha möjlighet att påverka sin situation. Ryan och Deci (2020) skrev att upplevelsen av autonomi är en viktig byggsten för att skapa inre motivation. Avsaknad av autonomi kan tvärtom leda till det motsatta. Utan inre motivation kan studenten tappa engagemang och det kan påverka de akademiska prestationerna (Taylor et al., 2014).
Situationen deltagarna berättat om har inkluderat olika typer av rollkonflikter; rollen som förälder ställs mot självförverkligande, deras personliga jag mot rollen som polis, studentrollen mot den som erkänd yrkesutövare. Rollkonflikter uppstår när två motstridiga förväntningar samexisterar (Greenhaus & Beutell, 1985). Som hos studenten som ville prioritera sin familj men samtidigt försatte familjen i ett sämre ekonomiskt läge genom att studera. En annan rollkonflikt som togs upp grundade sig i den stundom synliga
“machokultur” som fanns på utbildningen. En student beskrev att hen ibland kommit på sig med att agera emot sina värderingar i syfte att bli accepterad inom gruppen, samt i den förväntade polisrollen. Beteendet går att förstå genom det som Tajfel et al. (1979) beskrev som ingruppens attraktivitet och det önskvärda i att följa gruppens normer i syfte att generera högre status. Den identifierade konformitet som deltagare berättat om inom utbildningen återfinns i studierna gjorda av Twersky-Glasner (2005) och Petersson (2015) som påvisat samma förhållande inom poliskåren.
Andra yttre faktorer som tycks påverkat studenternas tankar kring avhopp var deras lärares stundom polariserade historier om yrkesvardagen för en polis. Deltagare har beskrivit att många lärare förmedlat en bild av att polisyrket i princip medför en kamp om att överleva varje arbetspass. Historierna skapade en diskrepans mellan bilden som framställts av yrket och den deltagarna haft sedan tidigare, vilket liknar de resultat som Haarr (2005) funnit. Eftersom människor strävar efter att inneha en positiv social identitet (Tajfel et al., 1979) kan den nya informationen gällande yrket leda till att studenten börjar ifrågasätta om hen vill fortsätta vara en del av en sådan grupp. Liknande resonemang fördes fram av flera deltagare som berättat att man inte arbetar som polis, man är polis. Detta har gynnat individen vid de många tillfällen polisen uppmärksammats för goda insatser. Det studenterna berättat är dock att grupptillhörigheten också medfört en del negativa fördomar från omgivningen samt att de också förväntats försvara andra polisers handlingar. I viss mån har de tappat sitt privata jag för att istället representera en grupp.
28
Metoddiskussion
I studien har 370 studenter som påbörjade polisutbildningen vid ett lärosäte i Sverige under 2019 kontaktats. Av de 370 studenter som kontaktades var det åtta studenter som senare intervjuades. Flera av de studenter som har avslutat sina studier och som har kontaktats deltar inte i studien, eftersom de inte har gått att nå genom de kontaktförsök som gjorts eller
eftersom de har nekat deltagande i studien. Initialt var utgångspunkten att intervjua fler studenter som hade avslutat sina studier men det visade sig vara svårare än förväntat att nå den gruppen och därför inkluderades även fem studenter som har eller har haft tankar på att avsluta utbildningen men som vid studiens genomförande fortfarande studerar på
polisutbildningen. Samtidigt har studien intresserat sig för de studenter som av olika anledningar haft tankar på att avsluta studierna, de studenter som saknar tvivel kring
fullföljandet av studierna deltar inte och den gruppens tankar kring eventuella avslut har inte inkluderats i studien. Urvalet är på så sätt ett bekvämlighetsurval i den bemärkelsen att det är studenter från ett universitet och urvalet har skett utifrån tillgänglighet, samt att alla studenter som deltar i studien inte har avslutat sina studier i förtid. Det är även viktigt att påpeka att de åsikter och tankar som deltagarna ger uttryck för i studien inte behöver vara representativa i en större kontext utifrån den aspekten att deras åsikter är direkt generaliserbara till samtliga polisstudenter. Det går att anta att möjligheten att delta i studien kan ha lockat individer vars åsikter avviker från övriga polisstudenters. Även om urvalet kanske inte är representativt för samtliga polisstudenter vid samtliga fem lärosäten, ger dock intervjuerna av deltagarna som medverkar en ökad insikt i hur det är att studera på polisutbildningen och vad deras tankar är kring avslut i förtid från utbildningen.
Att använda en intervjumall och en semistrukturerad metod har möjliggjort en flexibel men ändå standardiserad kontakt med deltagarna. All information som delgetts deltagarna har följt en mall, vilket underlättat i kontakten med deltagarna eftersom de har fått samma
information. Samtidigt har den mer öppna semistrukturerade metoden tillåtit anpassning efter situation och skapat en större möjlighet att följa deltagarna i samtalet för att därigenom nå ett bättre flyt under intervjuerna utan att tappa tråden. Intervjumallen, som är konstruerad utifrån tidigare forskning inom området, gör att intervjuerna till viss del är styrda i innehållet och att varken genomförandet av intervjun eller den efterföljande analysen är helt fri. De områden som intervjumallen täcker kan ha missat aspekter som är viktiga för att till fullo förstå deltagarnas erfarenheter och analysen kan ha missat viktiga utsagor eller överbetonat andra (Langemar, 2008). Intervjumallen har därför utformats med öppna frågor för att i så stor utsträckning som möjligt lyssna in deltagarnas egna berättelser. För att säkerställa att
