Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid preoperativ ångest: En litteraturstudie

(1)

Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner

vid preoperativ ångest

- En litteraturstudie

Nursing interventions for preoperative anxiety

- A literature study

Caroline Anderberg Maryann Andréasson

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad

Grundnivå

Handledare: Desirée Burenlind och Helena Simonsson

Examinerande lärare: Barbro Renck

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid preoperativ ångest Engelsk titel: Nursing interventions for preoperative anxiety

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Caroline Anderberg och Maryann Andréasson Handledare: Desirée Burenlind och Helena Simonsson

Sidor: 22 sidor exklusive bilaga

Nyckelord: Preoperativ vård, Ångest, Omvårdnadsinterventioner

Introduktion: Över 3 000 000 kirurgiska ingrepp utfördes i Sverige under år 2017. Preoperativ ångest är vanligt förekommande och kan bero på bland annat rädsla för anestesi, smärta eller den främmande och hotande situation som en operation medför. Hög ångestnivå preoperativt kan leda till försämrad läkningsprocess samt psykiskt lidande för patienten. Sjuksköterskan har som uppgift att tillämpa personcentrerad vård där såväl psykiska som fysiska behov bör uppmärksammas. Därför är det relevant att belysa omvårdnadsinterventioner som kan lindra ångest preoperativt.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka omvårdnadsinterventioner som kan lindra oro och ångest hos patienter i det preoperativa skedet.

Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats som utfördes i enlighet med Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed där 14 kvantitativa artiklar kvarstod till litteraturstudiens resultat efter relevans- och kvalitetsgranskning.

Resultat: De omvårdnadsinterventioner som framkom resulterade i fem kategorier; Musiken och

avslappningens inverkan på ångest, Vikten av empati och information, Effekten av Yintang-stimuli, Alternativa substanser för ångestlindring och Andlighetens betydelse.

Slutsats: Samtliga omvårdnadsinterventioner i litteraturstudiens resultat reducerade ångest hos patienter i det preoperativa skedet. För att ytterligare kunna dra slutsatser om lavendeloljans anxiolytiska effekt bör vidare studier utföras.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Bakgrund ... 4

Preoperativ oro och ångest ... 4

Bedömningsinstrument för att mäta ångest ... 5

Omvårdnad ... 5 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 7 Litteratursökning ... 7 Inklusionskriterier ... 7 Exklusionskriterier ... 8 Urval 1 ... 8 Urval 2 ... 8 Tabell 1 ... 8 Tabell 2 ... 9 Urval 3 ... 9

Databearbetning och analys ... 9

Forskningsetiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Musiken och avslappningens inverkan på ångest ... 11

Vikten av empati och information ... 12

Effekten av Yintang-stimuli ... 13

Alternativa substanser för ångestlindring ... 13

Andlighetens betydelse ... 13 Diskussion ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 15 Slutsats ... 16 Klinisk betydelse ... 17

Förslag till fortsatt forskning ... 17

Referenslista ... 18 Bilaga 1- Artikelmatris

(4)

4

Introduktion

År 2017 utfördes 3 064 667 kirurgiska ingrepp i Sverige inom sluten- och specialiserad öppenvård (Socialstyrelsen 2017a, 2017b). Oro och ångest är vanligt förekommande inför operation (Zeleníková 2017) och ett flertal studier har visat att majoriteten av patienter upplever oro eller ångest preoperativt (Matthias & Samarasekera 2012; Mitchell 2010; Ruhaiyem et al. 2016). Turunen et al. (2017) skriver att en viktig del i den preoperativa omvårdnaden är att bidra med psykologiskt och känslomässigt stöd till patienten utifrån ett holistiskt synsätt.

Bakgrund

Operationer är kirurgiska ingrepp och kan vara elektiva eller akuta. Elektiv operation innebär att operationsdagen är planerad medan en akut operation utförs omedelbart. Svårighetsgraden på operationen, samt patientens ålder och hälsa påverkar om operationen görs polikliniskt eller inneliggande. Polikliniskt innebär att patienten kommer direkt hemifrån på operationsdagen och sedan åker hem efter operationen. Inneliggande innebär att patienten kommer till avdelningen dagen innan ingreppet och får sedan återvända till avdelning för fortsatt vård (Järhult & Offenbartl 2013).

Om en operation är av större karaktär eller om patienten har en komplicerad sjukdomshistoria bör preoperativa undersökningar göras, bland annat elektrokardiografi [EKG], blodprover samt lungröntgen (Berntzen et al. 2011). Järhult och Offenbartl (2013) skriver att sjuksköterskan har som uppgift att informera patienten om de preoperativa åtgärder som vidtas. Information och åtgärder individanpassas och varierar beroende på vilken typ av operation patienten ska genomgå. Vid omfattande operation kan patienten få premedicinering ordinerad av narkosläkaren som kan bestå av smärtlindrande, lugnande och avslappnande läkemedel (Järhult & Offenbartl 2013). Premedicineringen utgår från patientens behov och individuella egenskaper och syftar till att öka patientens trygghet och välbefinnande i samband med anestesi (Berntzen et al. 2011). En studie av Attias et al. (2016) har dessutom visat att kombinationen av individuell komplementär/alternativ medicin och anxiolytisk premedicinering reducerar preoperativ ångest mer effektivt än enbart premedicinering.

Det finns generell och regional anestesi och vilken metod som tillämpas beror bland annat på ingreppets omfattning. Generell anestesi betyder att patienten är sövd under ingreppet och olika anestesimetoder finns för sovande patienter; masknarkos används vid kortare operationer och intubationsnarkos används vid mer omfattande operationer. Regional anestesi innebär att patienten är vaken under ingreppet och erhåller någon form av nervblockad som bedövar operationsområdet (Järhult & Offenbartl 2013).

Preoperativ oro och ångest

Nationalencyklopedin (2018) beskriver ångest som ett tillstånd som kan upplevas som fruktan eller rädsla. En låg grad av ångest kan upplevas som oro medan en hög grad av ångest kan upplevas som skräck eller panik. Vanliga orsaker till ångest är förluster, hot mot livet eller hot mot trygghet. Ottosson och Ottosson (2007) beskriver att ångest kan upplevas på olika sätt, bland annat som rädsla, starkt obehag samt tryck över bröstet. Negativa tankar, till exempel rädsla för att dö, förvärrar ångesten och en ond spiral bildas. Zeleníková et al. (2017) skriver att det är vanligt förekommande att uppleva oro eller ångest inför en operation eftersom operationen kan upplevas hotande och främmande för patienten. Studien om ångest i samband med generell anestesi som Mitchell (2010) genomförde, visade att 85 procent av patienterna som deltog upplevde oro eller ångest på operationsdagen. Ytterligare studier har visat att 76,7–

(5)

5

88,9 procent av patienter upplever oro eller ångest preoperativt (Matthias & Samarasekera 2012; Ruhaiyem et al. 2016).

Yilmaz et al. (2011) beskriver att ångestnivån inför operation var högre hos kvinnor, ensamstående och högutbildade medan ingen skillnad förekom i ångestnivå mellan yngre och äldre patienter. Att kvinnor upplever mer ångest än män preoperativt stödjs av fler studier (Matthias & Samarasekera 2012; Mulugeta et al. 2018; Zeleníková et al. 2017). Zeleníková et al. (2017) skriver att hög ångestnivå kan leda till bland annat försämrad läkningsprocess i det postoperativa skedet. Vidare beskrivs att bröstoperationer samt operationer av onkologisk karaktär medförde mer ångest vid jämförelse med magoperationer och gynekologiska operationer.

Mulugeta et al. (2018) beskriver bristande information och rädsla för komplikationer och smärta som orsaker till preoperativ ångest. Mitchell (2010) skriver att patienter upplevde påtaglig ångest vid ankomst till operationssalen. Andra orsaker som gav upphov till preoperativ ångest var rädslan för att vakna under operationen eller att inte vakna alls efter operationen samt medvetslöshet vid generell anestesi.

Bedömningsinstrument för att mäta ångest

Zeleníková et al. (2017) beskriver State Trait Anxiety Inventory [STAI] som ett adekvat bedömningsinstrument för att mäta ångestnivå inför operation. STAI består av två separata skalor; STAI-state [STAI-S] beskrivs som ett fluktuerande känslomässigt ångesttillstånd, och

STAI-trait [STAI-T] beskrivs som en stabil individuell ångestbenägenhet. STAI-S är precis som

STAI-T, ett formulär bestående av 20 påståenden gällande ångest som värderas på en skala från 1 till 4. Lägsta poängsumman är 20, vilket indikerar låg ångestnivå och 80 är den högsta poängsumman som indikerar hög ångestnivå.

Laufenberg-Feldmann och Kappis (2013) skriver om Amsterdam Preoperative Anxiety and Information Scale [APAIS] och State- Trait- Operation- Anxiety [STOA] som två vanliga bedömningsinstrument för att mäta patienters preoperativa ångest. APAIS är ett frågeformulär innehållande sex delar varav fyra delar handlar om preoperativ ångest och två delar om informationsbehov. Patientens ställningstagande gällande vardera del mäts på en skala från 1 till 5, där 1 är “inte alls” och 5 är “extremt”. Den sammanlagda poängen gällande preoperativ ångest varierar från 4 till 20 poäng, och gällande informationsbehov från 2 till 10 poäng. STOA är ett instrument bestående av 30 delar som är påståenden gällande både state- och trait-ångest där tio delar är påståenden om state-ångest och 20 delar är påståenden om trait-ångest. Varje påstående mäts på en skala från 1 till 4 där 1 är “inte alls” och 4 är “mycket”. Poängen delas upp till två poängsummor, en för STOA-state [STOA-S] och en för STOA-trait [STOA-T]. Visuell Analog Skala [VAS] är en tio centimeter lång skala som används för självuppskattning av upplevelser, exempelvis ångest, där 0 indikerar ingen ångest, och 10 indikerar maximal ångest (Kindler et al. 2000). Hamilton Anxiety rating Scale [HAS] är ännu ett instrument för bedömning av ångest. HAS består av 14 delar som värderas från 0 till 4, där 0 indikerar “inga symtom” och 4 indikerar “allvarliga symtom” (Zimmerman et al. 2017).

Omvårdnad

International Council of Nurses [ICN] etiska kod för sjuksköterskor beskriver sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden; främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt

lindra lidande. Mänskliga rättigheter ska ligga till grund för omvårdnaden och innefattar

(6)

6

2014). Florin (2014) beskriver begreppet omvårdnadsåtgärd, även synonymt med omvårdnadsintervention, som en handling för att förebygga ohälsa samt främja välbefinnande och hälsa. Det finns ett stort register av omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan tillämpa, till exempel undervisning, stöd och samordning av professionella insatser. I sjuksköterskans profession ingår det även ordinering av omvårdnadsåtgärder till övrig vårdpersonal.

Svensk sjuksköterskeförening (2015) nämner även sjuksköterskans sex kärnkompetenser;

personcentrerad vård, informatik, förbättringskunskap, säker vård, evidensbaserad vård och samverkan i team. Personcentrerad vård beskrivs som ett helhetsperspektiv av personen där

andliga, sociala, existentiella och psykiska behov prioriteras likvärdigt med fysiska behov. Järhult och Offenbartl (2013) belyser sjuksköterskans roll i de preoperativa förberedelserna. Dessa innefattar bland annat provtagning och administrering av läkemedel, men även observation av patientens emotionella behov av stöd inför den stundande operationen. En finsk studie av Turunen et al. (2017) belyser information och samordning som några av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskan i den preoperativa vården. Övriga huvuduppgifter inför operation var; schemaläggning, kommunikation, patient- och närståendeutbildning, patient- och närståendevård, preoperativ kontakt med patienten samt att ha ett holistiskt synsätt. Turunen et al. (2017) lyfter även sjuksköterskans roll som medlare mellan patient och övriga vårdaktörer, samt vikten av psykologiskt och känslomässigt stöd till patient och närstående (Turunen et al. 2017). I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskrivs även sjuksköterskans skyldighet till omvårdnadsutveckling utifrån patientens behov, för en säker vård. Tillämpning av evidensbaserad vård är ett krav och baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

Problemformulering

Majoriteten av patienter upplever oro eller ångest preoperativt. En operation kan upplevas som hotande och främmande för patienten och rädsla för bland annat anestesi och smärta leder ofta till ångest. Hög ångestnivå hos patienter preoperativt orsakar psykiskt lidande men kan även leda till försämrad läkningsprocess. Det ligger i sjuksköterskans profession att värna om såväl fysiska som psykiska behov. Därför är det betydelsefullt och relevant att belysa omvårdnadsinterventioner som kan implementeras för att lindra oro och ångest hos patienter inför operation.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka omvårdnadsinterventioner som kan lindra oro och ångest hos patienter i det preoperativa skedet.

(7)

7

Metod

I en litteraturstudie granskas tidigare forskning kring ett valt ämne på ett kritiskt sätt utifrån ett bestämt syfte. Litteratursökningen för att identifiera relevant forskning görs systematiskt och metodiskt. Slutligen redovisas resultatet som besvarar litteraturstudiens syfte. Denna litteraturstudie följde Polit och Beck (2017) nio steg som presenteras i figuren nedan (Figur 1).

Figur 1. Polit och Beck (2017) nio steg, fritt översatt. Litteratursökning

I litteraturstudiens första steg formulerades ett syfte. I det andra steget valdes Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] som relevanta databaser. Sökorden som användes i CINAHL framtogs via CINAHL Major Headings [MH] och var Preoperative care, Anxiety, Nursing care och Nursing interventions. De som användes i PubMed var Preoperative care, Anxiety och Nursing care och valdes ut via Medical Subject Headings Termer [MeSH-terms]. För att begränsa sökningen till relevanta artiklar valdes inklusions- och exklusionskriterier. I det tredje steget gjordes enskilda sökningar på vardera sökord i respektive databas där inklusionskriterierna tillämpades. Sedan gjordes lämpliga kombinationer av sökorden där boelska operatorn AND användes, för att frambringa artiklar relevanta till studiens syfte. Sökningen dokumenterades (se Tabell 1 och Tabell 2).

Inklusionskriterier

De inklusionskriterier som användes vid databassökningen i CINAHL var; engelska språket, vuxna informanter, peer-reviewed samt forskning publicerat mellan datumen 20110101– 20190207. I PubMed tillämpades; engelska språket, vuxna över 19 år, peer-reviewed (manuell kontroll) samt forskning publicerat mellan datumen 20110101–20190207.

(8)

8 Exklusionskriterier

De exklusionskriterier som användes vid databassökningen var; reviewartiklar, peri- och postoperativt eller medicinskt fokus, områden utanför sjuksköterskans profession samt ingrepp av icke-kirurgisk karaktär.

Urval 1

I det fjärde steget genomfördes en granskning av titel och abstrakt på de 220 artiklar som framkom vid litteratursökningen. De artiklar som ej följde urvalskriterierna eller ej ansågs relevanta till syftet exkluderades. Efter vidare exkludering av interna och externa dubbletter kvarstod 37 artiklar till urval 1, varav 27 artiklar från CINAHL och tio artiklar från PubMed (se Tabell 1 och Tabell 2).

Urval 2

I enlighet med det femte steget utarbetades en gemensam strategi inför genomgång av artiklarnas syfte, metod, resultat och diskussion inför urval 2. De artiklar som exkluderades följde ej urvalskriterierna, svarade ej på syftet, var baserade på för få antal informanter, följde ej forskningsprocessens struktur eller var beställningsartiklar som ej kom fram i tid. Artiklar som inkluderade kejsarsnitt exkluderades för att begränsa litteraturstudien. Från CINAHL kvarstod då 15 artiklar och från PubMed kvarstod fyra artiklar till urval 2 (se Tabell 1 och Tabell 2).

Tabell 1 CINAHL

Sökning (2019-02-07) Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 (MH "Preoperative Care+") 3514 S2 (MH "Anxiety+") 9824 S3 (MH "Nursing Care+") 13344 S4 (MH "Nursing Interventions") 977 S5 S1 AND S2 101 27 15 11 S6 S1 AND S2 AND S3 15 (5*) S7 S1 AND S2 AND S4 2 (1*)

Totalt antal artiklar 27 15 11

(9)

9 Tabell 2

PUBMED

Sökning (2019-02-07) Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 "Preoperative care"[MeSH Terms] 8294 S2 "Anxiety"[MeSH Terms] 17827 S3 "Nursing care"[MeSH Terms] 7066 S4 S1 AND S2 102 24 (14**) 4 3 S5 S1 AND S2 AND S3 0

Totalt antal artiklar 10 4 3

MeSH Terms: Medical Subject Headings Terms. (**): extern dubblett. Urval 3

I enlighet med det sjätte och sjunde steget genomgick artiklarna en kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll sammanställdes i en matris (se Bilaga 1). Granskningsmallen ”Guide to an

Overall Critique of a Quantitative Research Report” av Polit och Beck (2017) användes

eftersom samtliga studier var kvantitativa. Artiklarna delades upp och granskades separat, sedan bedömdes kvalitet och relevans gemensamt. Fem artiklar exkluderades. En svarade ej på litteraturstudiens syfte, en hade för få informanter och resterande bedömdes ha bristfällig vetenskaplig kvalitet baserat på otydlig metod samt tvetydig intervention. Totalt kvarstod 14 artiklar till urval 3, varav elva artiklar från CINAHL och tre artiklar från PubMed.

Databearbetning och analys

I det åttonde steget analyserades och kategoriserades de valda artiklarna i syfte att sammanställa litteraturstudiens resultat. En diskussion fördes genom hela processen för att undvika tolkningsfel och meningsskiljaktigheter angående resultatet. Med ett induktivt tillvägagångssätt markerades artiklarna med olika färger beroende på vilken kategori som framkommit vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. De delar i resultatet och metoden som var relevant till litteraturstudiens syfte underströks sedan för att underlätta bearbetningen av data. I det nionde steget sammanställdes den bearbetade informationen till litteraturstudiens resultat som presenteras i fem kategorier (se Figur 2).

(10)

10 Forskningsetiska överväganden

I en litteraturstudie är det viktigt att inkludera samtliga resultat från artiklar oberoende av om det stödjer forskarens personliga åsikt eller ej. Studierna som valts ska vara godkända av en etisk kommitté och/eller ha genomgått en etisk prövning för att säkerställa artikelns validitet inför nästkommande forskning (Forsberg & Wengström 2016). Samtliga artiklar som inkluderats till litteraturstudiens resultat har godkänts av en etisk kommitté och/eller genomgått en etisk prövning. Polit och Beck (2017) menar att det är viktigt att förhålla sig objektiv under litteraturstudiens genomförande, utan inblandning av personliga åsikter, erfarenheter och värderingar. Under litteraturstudien har förförståelsen åsidosatts och artiklar har inkluderats oberoende av personliga åsikter. Inget fusk eller plagiat har förekommit under litteraturstudien och engelska ord som varit svåra att förstå har med hjälp av ordlexikon översatts till svenska för att undvika tolkningsfel.

(11)

11

Resultat

Litteraturstudiens resultat grundades på 14 artiklar varav samtliga var kvantitativa experimentella studier. Artiklarna beskrev omvårdnadsinterventioner som kan tillämpas för att lindra oro och ångest hos preoperativa patienter. Forskningen genomfördes i åtta olika länder; Iran (n=3), Turkiet (n=2), England (n=1), Portugal (n=1), Tyskland (n=1), Taiwan (n=4), USA (n=1) och Filippinerna (n=1).

Resultatet sammanställdes i fem olika kategorier; Musiken och avslappningens inverkan på

ångest, Vikten av empati och information, Effekten av Yintang-stimuli, Alternativa substanser för ångestlindring och Andlighetens betydelse.

Figur 2. Resultatkategorier.

Musiken och avslappningens inverkan på ångest

Sex artiklar fokuserade på musik och avslappning som intervention för preoperativ ångestlindring. Uğras et al. (2018) undersökte en musikintervention bestående av tre olika sorters musik; klassisk turkisk musik, naturljud och klassisk västerländsk musik. Patienterna tilldelades slumpmässigt utvald musiksort som de fick lyssna på genom hörlurar i 30 minuter. Klassisk turkisk musik reducerade ångestnivån mest (från STAI-S: 41,71 till 35,44), följt av klassisk västerländsk musik (STAI-S: 41,93 till 35,71) och naturljud (STAI-S: 39,11 till 34,38). STAI-S-värdet höjdes från 43,51 till 44,09 för kontrollgruppen som ej lyssnade på musik. En studie av Lee et al. (2011) jämförde den ångestreducerande effekten av att lyssna på musik i hörlurar kontra högtalare, där ingen signifikant skillnad visades. VAS-värdet för kontrollgruppen var 6,2, värdet för interventionsgruppen med hörlurar var 5,0 och VAS-värdet för interventionsgruppen med högtalare var 4,4 efter den tio minuter långa musiksessionen. Ångestnivån reducerades för de patienter som lyssnade på musik jämfört med kontrollgruppen som endast vilade i tystnad i tio minuter.

I studier av Ni et al. (2011) och Labrague och McEnroe- Petitte (2016) undersöktes om musik hade en ångestreducerande effekt för preoperativa patienter. Båda studierna redogjorde för att musik hade en signifikant ångestreducerande effekt. I studien av Ni et al. (2011) användes kinesiska och taiwanesiska poplåtar som patienterna fick välja mellan. STAI-värdet för kontrollgruppen där ingen musik spelades minskade från 45,02 till 43,3. STAI-värdet för interventionsgruppen minskade från 42,83 till 37 efter interventionen. I studien av Labrague och McEnroe- Petitte (2016) som undersökte kvinnor, lyssnade patienterna på tre typer av musik; klassisk, country samt naturljud. STAI-värdet för kontrollgruppen där ingen musik spelades höjdes från 41,18 till 43,30. STAI-värdet för interventionsgruppen minskade från

(12)

12

40,75 till 36,43. Musikinterventionen i båda studierna pågick i 20 minuter och hörlurar användes(Ni et al. 2011; Labrague och McEnroe- Petitte 2016).

Ertuğ et al. (2017) utvärderade den ångestreducerande effekten av två olika interventioner. En interventionsgrupp fick lyssna på naturljud i 20 minuter med hörlurar innan operation. Den andra interventionsgruppen fick utföra avslappningsövningar i tio minuter. En kontrollgrupp inkluderades i studien där deltagarna fick ligga i tystnad i 20 minuter. Ångestnivån mättes tre gånger i samtliga grupper med hjälp av VAS och STAI-S; en gång innan interventionen och två gånger efter interventionen. Ångestnivån i gruppen som lyssnade på naturljud minskade i VAS-skalan från 5,75 till 4,2 i första mätningen, och sedan till 3,2 i sista mätningen. STAI-S-värdet minskade från 65,09 till 47 i första mätningen och sedan till 37 i sista mätningen. VAS-värdet i gruppen som utförde avslappningsövningar minskade från 5,61 till 4,0 i första mätningen och sedan till 3,4 i sista mätningen. STAI-S-värdet minskade från 61,43 till 48,5 i första mätningen och sedan till 42 i sista mätningen. Kontrollgruppens ångestnivå minskade i VAS-skalan från 5,2 till 5,1 i första mätningen och ökade sedan till 5,5 i sista mätningen. STAI-S-värdet ökade från 59,79 till 61 i första mätningen och ökade ytterligare till 63 i sista mätningen. Naturljud hade mest ångestreducerande effekt, men även avslappningsövningar hade god ångestdämpande verkan (Ertuğ et al. 2017).

Den ångestreducerande effekten av ett avslappningsband där visualisering och djupandning utförs som intervention, studerades av Ko och Lin (2011). Patienterna tilldelades det tio minuter långa avslappningsbandet dagen innan operation. Ångestnivån mättes med STAI-S före och efter interventionen, i denna studie minskade värdet från 50,9 till 41,1.

Vikten av empati och information

Tre artiklar behandlade interventioner med fokus på empati och information. Pereira et al. (2016) undersökte en patientcentrerad intervention. Interventionen beskrevs som en 15 minuter lång intervju där patientens oro och eventuella frågor lyfts och diskuteras med en utbildad sjuksköterska. Med en empatisk inställning ges sedan individuell information och patientens känslor bekräftas. I kontrollgruppen som fick standardvård var STAI-S-värdet vid utgångspunkten 38,7 och minskade sedan till 38,5. I interventionsgruppen var STAI-S-värdet vid utgångspunkten 33,9 och minskade till 31,6 efter interventionen. Intervjun utfördes en månad innan planerad operation och reducerade ångestnivån signifikant. En annan studie av Heilmann et al. (2016) redogjorde för en liknande intervention där en 30 minuter lång dialog pågick mellan sjuksköterska och patient med fokus på patientens rädslor. Patienten erhöll undervisning om postoperativ ventilation, smärtlindring samt ytterligare information om patienten behövde det. Bejakandet av patientens känslor var en central del i interventionen. I kontrollgruppen som fick vård enligt rutin minskade den affektiva ångestnivån (STOA-T) från 10,44 till 10,17 och den kognitiva ångestnivån (STOA-S) från 11,30 till 10,53. Enligt VAS-skalan minskade ångestnivån från 3,62 till 3,45. I interventionsgruppen minskade den affektiva ångestnivån (STOA-T) från 10,08 till 8,99 och den kognitiva ångestnivån (STOA-S) från 10,44 till 9,08. Enligt VAS-skalan minskade ångestnivån från 3,57 till 2,85. Interventionen utfördes dagen innan operation och resulterade i en signifikant ångestreducering.

Ytterligare en intervention som reducerade ångestnivån signifikant bestod av ett informationshäfte som tilldelades patienterna. Häftet innehöll fakta om följande ämnen; introduktion till operationsmiljön, den kirurgiska proceduren och den postoperativa vården. Patienten guidades genom häftet av en operationssjuksköterska i 30–40 minuter för att uppnå maximal förståelse utifrån patientens behov. Interventionsgruppens STAI-värde minskade från

(13)

13

51,88 till 48,52 efter interventionen. I kontrollgruppen ökade STAI-värdet från 52,70 till 53,75 (Lee et al. 2018).

Effekten av Yintang-stimuli

Två studier visade att stimuli av EX-HN3, även kallat Yintang-punkten som är placerad i mitten av ögonbrynen, kan reducera ångest preoperativt (Wiles et al. 2017; Valiee et al. 2012). Wiles et al. (2017) undersökte effekten av akupunktur där interventionsgruppen fick en 30 minuter lång behandling precis innan operation. Nålen som placerades på Yintang-punkten vidrördes var tionde minut av patienten själv. Ångestnivån reducerades med 30 procent mätt med APAIS, och 14 procent mätt med STAI-S. I kontrollgruppen som ej erhöll akupunktur observerades en ångestökning på fyra procent mätt med STAI-S, däremot visade en mätning med APAIS en ångestreducering med 5,5 procent. Valiee et al. (2012) studerade effekten av akupressur på Yintang-punkten jämfört med akupressur på felaktig punkt. Interventionsgruppen fick tryck på Yintang-punkten i tio minuter och kontrollgruppen fick tryck på felaktig punkt placerad vid tinningen, i tio minuter. VAS-värdet i kontrollgruppen minskade från 5,68 till 5,07. VAS-värdet i interventionsgruppen minskade signifikant från 6,20 till 4.

Alternativa substanser för ångestlindring

Två artiklar utredde den preoperativa axiolytiska effekten av alternativa substanser. Aromaterapi med lavendelolja jämfördes med doftfri olja i en studie av Franco et al. (2016). Studien utfördes endast på kvinnor och syftet var att undersöka lavendeloljans anxiolytiska effekt. Interventionsgruppen tilldelades lavendeloljan och kontrollgruppen tilldelades den doftfria oljan vilka skulle inandas innan operation via syrgasmask i tio minuter. Resultatet visade att både lavendeloljan och den doftfria oljan reducerade ångestnivån hos de preoperativa patienterna mätt med STAI. Ingen signifikant skillnad visades mellan oljorna. STAI-formuläret delades upp i negativa och positiva påståenden och båda oljorna ökade de positiva påståendena och minskade de negativa påståendena. Lavendeloljan ökade dock de positiva påståendena mer än den doftfria oljan (Franco et al. 2016).

Akhlaghi et al. (2011) undersökte om destillat från citrus aurantiumblomster (även känt som pomerans), kunde tillämpas för ångestlindring innan operation. Interventionsgruppen fick två timmar innan operation inta destillatet oralt, medan de i kontrollgruppen intog koksaltlösning som placebo. STAI-S-värdet i interventionsgruppen minskade signifikant från 52,23 till 44,93 och APAIS-värdet minskade signifikant från 10,90 till 9,1. Kontrollgruppens STAI-S-värde höjdes från 52,60 till 53,02 och APAIS-värdet minskade från 10,80 till 10,54.

Andlighetens betydelse

I en studie av Hosseini et al. (2013) utvärderades en religiös/spirituell intervention för ångestlindring preoperativt. Troende shiamuslimska patienter fick fem dagar i rad innan operation delta i interventionen bestående av affirmationer och böner ur Koranen. Varje session varade i 45–60 minuter i grupper om fem till sju deltagare. HAS-värdet i kontrollgruppen som endast fick standardvård, ökade från 31,00 till 43,27. Interventionsgruppens HAS-värde minskade från 31,93 till 19,48.

(14)

14

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka omvårdnadsinterventioner som kan lindra oro och ångest hos patienter i det preoperativa skedet. Framträdande interventioner i resultatet var musik, empati och information. Samtliga dessa interventioner visade en ångestreducering hos patienterna preoperativt. Akupunktur och akupressur av Yintang-punkten, avslappning samt oralt intag av destillat från citrus aurantiumblomster påvisade också ångestreducering innan operation. En signifikant ångestreducerande effekt visades när en religiös/spirituell intervention tillämpades för Shiamuslimska patienter. En studie jämförde lavendelolja och doftfri olja i syfte att fastställa lavendeloljans anxiolytiska effekt där resultatet inte påvisade någon signifikant skillnad mellan oljorna angående ångestreducering.

Metoddiskussion

Processarbetet i denna litteraturstudie utgick från Polit och Beck (2017) nio steg (se Figur 1), för att på ett systematiskt och strukturerat sätt utföra studien. Databaserna CINAHL och PubMed valdes utifrån deras medicin- och omvårdnadsfokus då syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsinterventioner. Sökorden valdes i CINAHL Headings respektive MeSH- termer för att strukturera sökningen och öka reliabiliteten. Fritextsökningar kunde dock ha tillämpats för att utöka sökningen och undvika eventuella bortfall av lämpliga artiklar, som exempelvis studier från fler länder eller studier med ytterligare omvårdnadsinterventioner. Databasen PsycINFO valdes bort då sökord relaterade till litteraturstudiens nyckelord ej fanns i Thesaurus, vilket skulle resultera i en mindre strukturerad sökning. Sökorden som valdes kombinerades med den boelska operatorn AND i litteratursökningen för att få fram relevanta artiklar för studiens syfte. De kombinerade sökningarna som gjordes innehöll sökord relaterade till samtliga nyckelord.

Inklusionskriterierna som tillämpades var; engelska språket, vuxna informanter, peer-reviewed och artiklar publicerade mellan åren 2011–2019. Det engelska språket valdes för att minimera risken för feltolkningar vilket ansågs öka studiens validitet. Ordlexikon tillämpades för att ytterligare undvika feltolkningar. Att ej inkludera övriga språk kan medföra bortfall av lämpligt material vilket togs i beaktning vid valet av inklusionskriterier. Fokus för litteraturstudien var allmänsjuksköterskans område och därför inkluderades endast vuxna informanter. Eftersom det endast gick att välja vuxna över 19 år i PubMed valdes det även om det hade varit önskvärt att istället välja vuxna över 18 år. Valet ansågs dock ej vara avgörande för litteratursökningens resultat. Initialt inkluderades artiklar från åren 2009–2019 för att utröna befintlig forskning inom valt ämne. Därefter ändrades tidsintervallet till 2014–2019 för att begränsa sökningen till aktuell forskning. Dock sågs ett bortfall av lämpliga artiklar av varierande innehåll vid tillämpning av tidsintervallet på fem år. För att få ett rättvisande och representativt resultat av befintlig forskning utökades tidsintervallet till åtta år (2011–2019) för att inkludera mångfald av forskning inom ämnet. Slutligen togs beslutet att tillämpa tidsintervallet 2011–2019 för att få representativ och aktuell forskning vilket även ansågs stärka validiteten för litteraturstudien. Efter databassökningen exkluderades bland annat artiklar som ej innefattade kirurgiska ingrepp samt områden utanför sjuksköterskans profession. En diskussion fördes även kring exkludering av artiklar innehållande kejsarsnitt. Då kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp och artiklarna var relevanta till syftet valdes de initialt att inkluderas till studien i urval 1. Dessa artiklar exkluderades dock i urval 2 med anledning av att kejsarsnitt ej tillhör allmänsjuksköterskans område samt för ytterligare begränsning av litteraturstudien.

Eftersom litteraturstudiens resultat enbart baseras på kvantitativa studier, samt på grund av tidigare erfarenhet av Polit och Beck (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative

(15)

15

Research Report” valdes denna granskningsmall vid kvalitetsgranskningen av artiklarna.

Granskningen utfördes för att säkerställa artiklarnas kvalitet och de forskningsetiska ställningstaganden som redogjorts för. Artiklarna delades upp och granskades separat och sedan fördes en diskussion om materialets relevans och kvalitet. För att ytterligare stärka litteraturstudiens reliabilitet och validitet hade det varit önskvärt om samtliga artiklar granskats både gemensamt och separat. En diskussion fördes vid urval 3 angående exkludering av en kvantitativ artikel med få antal informanter (24 stycken). Frågan uppstod om artikelns resultat var tillräckligt starkt för att inkluderas i litteraturstudiens resultat, vilket det ej ansågs vara eftersom ett lämpligt antal informanter i en kvantitativ studie bör vara ungefär 100 stycken. Efter kvalitetsgranskningen och sammanställningen av artiklarna framgick det tydligt vilken intervention vardera artikeln undersökte. Fem kategorier bildades utifrån de interventioner som studerades. För att undvika bias och feltolkningar diskuterades vad som framkom av artiklarnas resultat. Tillvägagångssättet vid sammanställningen av resultatet var strukturerat och metodiskt där en kategori i taget sammanställdes. En konstant diskussion fördes angående vad som bedömdes vara relevant för litteraturstudiens resultat, vilket ansågs stärka studiens validitet. För att få fördjupad förståelse för omvårdnadsinterventioner och dess ångestreducerande effekt hade det varit önskvärt om även kvalitativa studier påträffats under databassökningen. Detta hade även stärkt litteraturstudiens resultat. Litteraturstudiens resultat grundades på artiklar från åtta olika länder vilket ansågs fördelaktigt för litteraturstudiens validitet. Under litteraturstudiens processarbete har samarbete, tydlig struktur och kontinuerlig diskussion stärkt studiens kvalitet.

Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat har ett flertal omvårdnadsinterventioner som kan lindra preoperativ oro och ångest identifierats. Musik visade sig reducera preoperativ ångest i samtliga musikrelaterade artiklar från litteraturstudiens resultat (Uğras et al. 2018; Lee et al. 2011; Ni et al. 2011; Labrague och McEnroe- Petitte 2016; Ertuğ et al. 2017). Detta stödjs av systematiska litteraturstudier som studerat musikens effekt på preoperativ ångest (Brandt et al 2013; Wakim et al. 2010). En artikel från litteraturstudiens resultat fastställde att musik hade god ångestreducerande effekt hos kvinnor som skulle genomgå gynekologisk kirurgi (Labrague & McEnroe- Petitte 2016). En liknande studie av Arslan et al. (2008) visade att musik hade en ångestreducerande verkan även hos män som skulle genomgå urogenital kirurgi. Eftersom flera studier har visat att ångestnivån är högre hos kvinnor än hos män preoperativt (Mulugeta et al. 2018; Yilmaz et al 2011; Zeleníková et al. 2017) är det fördelaktigt att musik visat sig ha en ångestreducerande effekt oberoende av kön.

Musikinterventionerna från litteraturstudiens resultat pågick under varierande tidsintervaller. I studien som undersökte skillnaden mellan högtalare och hörlurar pågick musikinterventionen i tio minuter (Lee et al. 2011). Enligt en studie av McClurkin och Smith (2016) minskade ångestnivån mer under en 30 minuter lång musikintervention jämfört med en 15 minuter lång musikintervention. För att vidare kunna dra slutsatser angående den ångestreducerande effekten av musik via högtalare jämfört med hörlurar är det fördelaktigt om framtida studier undersöker detta med en längre musikintervention.

Som tidigare nämnts kan en operation upplevas som hotande och främmande för patienten vilket ofta medför ångest (Zeleníková et al. 2017). En studie från litteraturstudiens resultat utfördes i Turkiet där turkisk klassisk musik reducerade ångest mer än klassisk västerländsk musik och naturljud (Uğras et al. 2018). En rimlig slutsats utifrån detta resultat kan vara att den

(16)

16

turkiska musiken var mer välkänd för patienten och gav därmed mer trygghet i den främmande situation som uppstår inför operation. En annan studie i resultatet som undersökte musik utfördes i Taiwan där populära kinesiska och taiwanesiska poplåtar tillämpades (Ni et al. 2011). Dessa låtval kan också härledas till att välkända och bekanta låtar bidrar till ökad trygghet inför operation. Som Ottosson och Ottosson (2007) skriver kan negativa tankar förvärra ångesten inför operation, därför kan ytterligare en anledning till musikens ångestreducerande effekt bero på dess distraherande och avledande påverkan på patientens tankar.

Lavendelolja och destillat från citrus aurantiumblomster (pomerans) är två andra

omvårdnadsinterventioner som identifierats i litteraturstudiens resultat. Destillat från pomerans visade sig ha en god ångestdämpande effekt för patienter preoperativt (Akhlaghi et al. 2011). Eftersom pomerans tillhör citrussläktet kan detta resultat jämföras med en studie av Lehrner et al. (2000) där apelsindoft visat sig minska ångest hos patienter innan tandläkarbesök. Tandläkarbesök kan precis som en operation upplevas hotande och främmande för patienten vilket enligt Zeleníková et al. (2017) kan orsaka ångest. En annan studie av Lehrner et al. (2005) visade att även lavendeldoft minskade ångest hos patienter innan tandläkarbesök. Branden et al. (2009) stödjer detta då en signifikant ångestreducerande effekt påvisats hos patienter som inandats lavendindoft preoperativt. Enligt litteraturstudiens resultat påvisades dock ingen ångestreducerande skillnad mellan lavendelolja och doftfri olja (Franco et al. 2016). Eftersom den doftfria oljan och lavendeloljan hade likvärdig effekt kan det argumenteras för att specifikt lavendel inte hade någon ångestreducerande verkan. Anledningen till de båda oljornas ångestreducerande verkan kan istället förklaras med exempelvis placeboeffekt eller extra uppmärksamhet från personal. Muzzaelli et al. (2006) utvärderade om inandning av lavendeldoft kunde reducera ångest hos patienter innan gastroskopi och koloskopi där resultaten ej påvisade någon signifikant ångestreducering. Muzzarelli et al. (2006) spekulerade i tidsaspekten då interventionen endast pågick i fem minuter och att detta kunde vara en bidragande orsak till den ineffektiva ångestreduceringen. Att tidsaspekten kan vara en påverkande faktor till lavendelns effekt styrks av Branden et al. (2009) studie där patienterna fick andas in lavendindoft mindre begränsat och då erhöll ångestreducering. Eftersom lavendelinterventionen från litteraturstudiens resultat endast pågick i tio minuter kan den ineffektiva ångestreduceringen eventuellt förklaras med den korta tidsaspekten.

En intervention från litteraturstudiens resultat med framträdande ångestreducerande effekt var en religiös/spirituell intervention för shiamuslimska patienter i Iran (Hosseini 2013). En systematisk litteraturstudie av Mardiyono et al. (2011) som styrker vikten av spirituell/religiös intervention, betonade spirituella interventioner som en central del i en holistisk vård. I studien framgick det att de spirituella interventionerna var verksamma för reducering av exempelvis ångest, depression, smärta och missbruk. Som Svensk sjuksköterskeförening (2016) skriver är grunden till personcentrerad vård ett helhetsperspektiv där bland annat andliga, existentiella och psykiska behov bör prioriteras. Eftersom personcentrerad vård är en av de sex kärnkompetenserna för sjuksköterskan bör den andliga aspekten därför beaktas som central vid omvårdnad, speciellt för shiamuslimska patienter.

Slutsats

De omvårdnadsinterventioner som framkommit i denna litteraturstudie har haft en ångestreducerande verkan på patienter innan operation. De slutsatser som kan dras utifrån litteraturstudiens resultat är att musik, information och empati, yintang- stimuli samt destillat från citrus aurantiumblomster är omvårdnadsinterventioner som lindrar preoperativ oro och/eller ångest. Den religiösa/spirituella interventionen visades också vara en effektiv omvårdnadsintervention för att lindra ångest preoperativt hos shiamuslimska patienter. För att

(17)

17

kunna dra slutsatser gällande lavendeloljans anxiolytiska effekt bör vidare studier utföras, då litteraturstudiens resultat ej påvisade någon signifikant skillnad mellan lavendelolja och doftfri olja angående ångestreducerande effekt.

Klinisk betydelse

Enligt litteraturstudiens resultat finns det flera omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan tillämpa för lindring av oro och ångest hos preoperativa patienter. För att tillgodose patienternas individuella behov vid preoperativ ångest är det gynnsamt att en stor variation av omvårdnadsinterventioner har identifierats i studiens resultat. Detta kan bidra till en kompetensutveckling för sjuksköterskor vilket i sin tur kan leda till en ökad personcentrerad vård. Eftersom forskningen från litteraturstudiens resultat utförts i många olika länder anses omvårdnadsinterventionerna som framkommit även vara applicerbara i svensk sjukvård. Litteraturstudiens resultat bidrar även med ökad förståelse för de preoperativa patienternas emotionella behov samt att dessa bör uppmärksammas och prioriteras av vårdpersonal. Preoperativ ångestlindring minskar psykiskt lidande och kan även minska postoperativa komplikationer. Eftersom sjuksköterskan har skyldighet att utgå från evidensbaserad vård är litteraturstudiens resultat betydelsefullt vid de preoperativa förberedelserna.

Förslag till fortsatt forskning

Eftersom omvårdnadsinterventioner är kostnadseffektiva alternativ i vården och gynnsamma komplement till medicinska åtgärder, är det önskvärt med fortsatt forskning inom området. Förslag till vidare studier kan vara tillämpning av kvalitativa studier för en fördjupad förståelse av omvårdnadsinterventioner och dess nytta och verkan vid preoperativ ångest. Det vore även av intresse med vidare studier om hur exempelvis kön, typ av operation, relationsstatus och/eller utbildning påverkar effekten av preoperativa omvårdnadsåtgärder vid ångest.

Utifrån litteraturstudiens resultat ses även ett behov av ytterligare forskning om lavendelns anxiolytiska effekt preoperativt, samt vidare undersökning av andliga omvårdnadsinterventioner vid preoperativ ångest med inriktning på fler olika religioner och trosuppfattningar.

(18)

18

Referenslista

Artiklar märkta med * ingår i litteraturstudiens resultat.

*Akhlaghi, M., Shabanian, G., Rafieian- Kopaei, M., Parvin, N., Saadat, M. & Akhlaghi, M. (2011). Citrus aurantium Blossom and Preoperative Anxiety. Brazilian Journal of

Anesthesiology, 61(6), 702-712.

https://doi.org/10.1016/S0034-7094(11)70079-4

Arslan, S., Özer, N. & Özyurt, F. (2008). Effect of music on preoperative anxiety in men undergoing urogenital surgery. Australian Journal of Advanced Nursing, 26(2), 46-54.

Attias, S., Keinan Boker, L., Arnon, Z., Ben-Arye, E., Bar’am, A., Sroka, G., Matter, I., Somri, M. & Schiff, E. (2016). Effectiveness of integrating individualized and generic complementary medicine treatments with standard care versus standard care alone for reducing preoperative anxiety. Journal of Clinical Anaesthesia, 29, 54-64.

https://doi.org/10.1016/j.jclinane.2015.10.017

Berntzen, H., Almås, H., Gran Bruun, AM., Dørve, S., Giskemo, A., Dåvøj, G. & Grønseth, R. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I Almås, H., Stubberud, DG. & Grønseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad 1. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 269–333.

Bradt, J., Dileo, C., & Shim, M. (2013). Music interventions for preoperative anxiety. The

Cochrane Database of Systematic Reviews, (6), No: CD006908. https://doi.org/10.1002/14651858.CD006908.pub2

Branden, R., Reichow, S. & Halm, M. (2009). The Use of the Essential Oil Lavandin to Reduce Preoperative Anxiety in Surgical Patients. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 24(6), 348-355. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2009.10.002

*Ertuğ, N., Ulusoylu, Ö., Bal, A. & Özgür, H. (2017). Comparison of the effectiveness of two different interventions to reduce preoperative anxiety: A randomized controlled study. Nursing

& Health Sciences, 19(2), 250-256

https://doi.org/10.1111/nhs.12339

Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.). Omvårdnadens

grunder - ansvar och utveckling. 2 uppl. Stockholm: Studentlitteratur AB. ss. 47–77.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier - värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

*Franco, L., Blanck, T J.J., Kline, R., Shanmugam, G., Von Bergen Granell, A. & Wajda, M. (2016). Both lavender fleur oil and unscented oil aromatherapy reduce preoperative anxiety in breast surgery patients: a randomized trial. Journal of Clinical Anesthesia, 33, 243-249. https://doi.org/10.1016/j.jclinane.2016.02.032

*Heilmann, C., Stotz, U., Burbaum, C., Feuchtinger, J., Leonhart, MS., Beyersdorf, F. & Fritzsche, K. (2016). Short‐term intervention to reduce anxiety before coronary artery bypass surgery – a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 25(3-4), 351-361.

(19)

19

Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. *Hosseini, M., Salehi, A., Khoshknab, MF., Rokofian. & Davidson, PM. (2013). The Effect of a Preoperative Spiritual/Religious Intervention on Anxiety in Shia Muslim Patients Undergoing Coronary Artery Bypass Graft Surgery: A Randomized Controlled Trial. Journal of Holistic

Nursing, 31(3), 164-172.

https://doi.org/10.1177/0898010113488242

Järhult, J. & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Kindler, CH., Harms, C., Amsler, F., Ihde-Scholl, T. & Scheidegger, D. (2000). The Visual Analog Scale Allows Effective Measurement of Preoperative Anxiety and Detection of Patients Anestetic Concerns. Anastesia & Analgesia, 90(3), 706-712.

doi: 10.1097/00000539-200003000-00036

*Ko, Y-L. & Lin, P-C. (2011). The effect of using a relaxation tape on pulse, respiration, blood pressure and anxiety levels of surgical patients. Journal of Clinical Nursing, 21(5-6), 689-697. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03818.x

*Labrague,L. & McEnroe-Petitte, D. (2016). Influence of Music on Preoperative Anxiety and Physiologic Parameters in Women Undergoing Gynecologic Surgery. Clinical Nursing

Research, 25(2), 157-173.

https://doi.org/10.1177/1054773814544168

Laufenberg-Feldmann, R. & Kappis, B. (2013). Assessing preoperative anxiety using a questionnaire and clinical rating: A prospective observational study. European Journal of

Anaesthesiology, 30(12), 758-763.

https://journals.lww.com/ejanaesthesiology/Fulltext/2013/12000/Assessing_preoperative_anxi ety_using_a.7.aspx

*Lee, C-H., Liu, J-T., Lin, S-C., Hsu, T-Y., Lin, C-Y. & Lin, L-Y. (2018). Effects of Educational Intervention on State Anxiety and Pain in People Undergoing Spinal Surgery: A Randomized Controlled Trial. Pain Management Nursing, 19(2), 163-171.

https://doi.org/10.1016/j.pmn.2017.08.004

*Lee, K-C., Chao, Y-H., Yiin, J-J., Chiang, P-Y. & Chao, Y-F. (2011). Effectiveness of different music-playing devices for reducing preoperative anxiety: A clinical control study.

International Journal of Nursing Studies, 48(10), 1180-1187.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2011.04.001

Lehrner, J., Eckerberger, C., Walla, P., Pötsch, G. & Deecke, L. (2000). Ambient odor of orange in a dental office reduces anxiety and improves mood in female patients. Physiology &

Behavior, 71, 83-86.

Lehrner, J., Marwinski, G., Lehr, S., Johren, P. & Deecke, L. (2005). Ambient odors of orange and lavender reduce anxiety and improve mood in a dental office. Physiology & Behavior, 86(1-2), 92-95.

(20)

20

Mardiyono, M., Praneed, S. & Wongchan, P. (2011). Spirituality intervention and outcomes: Corner Stone of Holistic Nursing Practice. Online Journal of Nursing, 1(1), 117-127

doi: https://doi.org/10.14710/nmjn.v1i1.751

Matthias, AT. & Samarasekera, ND. (2012). Preoperative anxiety in surgical patients - experience of a single unit. Acta Anaesthesiologica Taiwanica, 50(1), 3-6.

https://doi.org/10.1016/j.aat.2012.02.004

McClurkin, S.L. & Smith, C.D. (2016). The duration of self-selected music needed to reduce preoperative anxiety. Journal of Perianesthesia Nursing, 31(3), 196-208.

doi: 10.1016/j.jopan.2014.05.017

Mitchell, M. (2010). General anaesthesia and day-case patient anxiety. Journal

of Advanced Nursing, 66(5), 1059–1071.

doi: 10.1111/j.1365-2648.2010. 05266.x

Mulugeta, H., Ayana, M., Sintayehu, M., Dessie, G. & Zewdu, T. (2018). Preoperative anxiety and associated factors among adult surgical patients in Debre Markos and Felege Hiwot referral hospitals, Northwest Ethiopia. BMC Anesthesiology, 18.

https://doi.org/10.1186/s12871-018-0619-0

Muzzarelli, L., Force, M. & Sebold, M. (2006). Aromatherapy and reducing preprocedural anxiety: a controlled prospective study. Gastroenterology Nursing, 29(6), 466–471.

doi: 10.1097/00001610-200611000-00005

Nationalencyklopedin. (2018). Ångest.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ångest [2018-04-11]

*Ni, C-H., Tsai, W-H., Lee, L-M., Kao, C-C. & Chen, Y-C. (2011). Minimising preoperative anxiety with music for day surgery patients – a randomised clinical trial. Journal of Clinical

Nursing, 21(5-6), 620-625.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03466.x

Ottosson, H, & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber.

*Pereira L., Figueiredo- Braga, M. & Carvalho, I P. (2015). Preoperative anxiety in ambulatory surgery: The impact of an empathic patient-centered approach on psychological and clinical outcomes. Patient Education and Counseling, 99(5), 733-738.

https://doi.org/10.1016/j.pec.2015.11.016

Polit, D. & Beck, C. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing

Practice, 10. uppl. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.

Ruhaiyem, ME., Alshehri, AA., Saade, M., Shoabi, TA., Zahoor, H. & Tawfeeq, NA. (2016). Fear of going under general anesthesia: A cross-sectional study. Saudi Journal of Anesthesia, 10(3), 317–321.

doi: 10.4103/1658-354X.179094

Socialstyrelsen. (2017a). Operationer i sluten vård.

(21)

21

Socialstyrelsen. (2017b). Operationer i specialiserad öppen vård (dagkirurgi). http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerispecialiseradoppenvarddag kirurgi [2019-01-22]

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2019-01-23]

Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Kärnkompetenser.

https://www.swenurse.se/karnkompetenser/ [2019-01-23]

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf [2019-01-23]

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-01-23]

Turunen, E., Miettinen, M., Setälä, L. & Vehviläinen- Julkunen, K. (2017). An integrative review of a preoperative nursing care structure. Journal of Clinical Nursing, 26(7-8), 915-930. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jocn.13448

*Uğras, G A., Yildirim, G., Yüksl, S., Öztürkcü, Y., Kuzdere, M. & Öztekin, S D. (2018). The effect of different types of music on patients' preoperative anxiety: A randomized controlled trial. Complementary Therapies in Clinical Practice. 31, 158-163.

https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2018.02.012

*Valiee, S., Bassampour, SS., Nasrabadi, AN., Pouresmaeil, Z. & Mehran, A. (2012). Effect of Acupressure on Preoperative Anxiety: A Clinical Trial. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 27(4), 259-266.

https://doi.org/10.1016/j.jopan.2012.05.003

Wakim, J. H., Smith, S., & Guinn, C. (2010). The efficacy of music therapy. Journal of

Perianesthesia Nursing: Official Journal of the American Society of PeriAnesthesia Nurses,

25(4), 226–232.

*Wiles, M D., Mamdani, J., Pullman, M. & Andrzejowski, C. (2017). A randomised controlled trial examining the effect of acupuncture at the EX‐HN3 (Yintang) point on pre‐operative anxiety levels in neurosurgical patients. Anaesthesia, 72(3), 335-342.

https://doi.org/10.1111/anae.13785

Yilmaz, M., Sezer, H., Gürler, H. & Bekar, M. (2011). Predictors of preoperative anxiety in surgical inpatients. Journal of clinical nursing, 21(7-8), 956-964. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03799.x

(22)

22

Zeleníková, R., Homzová, P., Homza, M., & Bužgová, R. (2017). Validity and Reliability of the Czech Version of the Amsterdam Preoperative Anxiety and Information Scale (APAIS).

Journal of PeriAnesthesia Nursing, 32(5), 429–437.

Zimmerman, M., Martin, J., Clark, H., McGonigal, P., Harris, L. & Guzman Holst, C. (2017). Measuring anxiety in depressed patients: A comparison of the Hamilton anxiety rating scale and the DSM-5 Anxious Distress Specifier Interview. Journal of Psychiatric Research, 93, 59-63.

(23)

Bilaga 1-Artikelmatris

Författare, land och årtal

Syfte Metod Huvudresultat

Akhlaghi, M., Shabanian, G., Rafieian- Kopaei, M., Parvin, N., Saadat, M. & Akhlaghi, M. Iran 2011 Bedöma effekten av Citrus aurantium blossom på preoperativ ångest hos patienter som ska genomgå en mindre elektiv operation. Kvantitativ, randomiserad studie. Urval: Konsekutivt urval. Datainsamling: Ångestnivån mättes med STAI och APAIS före och efter

interventionen mot en placebogrupp. Antal: 60 stycken Bortfall: 0 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Chi-två-test och t-test.

Resultatet visade att de som tilldelades citrus aurantium blossom destillat hade lägre ångestnivå efter interventionen.

Ertuğ, N., Ulusoylu, Ö., Bal, A. & Özgür, H. Turkiet 2017

Att fastställa och jämföra effektiviteten av naturljud och avslappningsövningar för att reducera preoperativ ångest. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad studie. Urval: Konsekutivt urval; deltagare valdes mellan januari och maj 2014.

Datainsamling: Ångestnivån mättes med STAI och VAS före och efter

interventionen mot en kontrollgrupp. Antal: 159 stycken Bortfall: 0 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, ANOVA, Chi-två test och

Student t-test.

Både naturljud och avslappningsövningar minskade ångestnivån hos patienterna preoperativt.

(24)

Författare, land och årtal

Franco, L., Blanck, T J.J., Kline, R., Shanmugam, G., Von Bergen Granell, A. & Wajda, M. USA 2016 Att fastställa om aromaterapi med lavendelolja skulle reducera ångest hos kvinnor innan bröstoperation. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad studie.

Urval: Konsekutivt urval; alla kvinnor som skulle genomgå en bröstoperation inom ett dygn på ett sjukhus. Datainsamling:

Ångestnivån mättes med STAI före och efter interventionen mot en placebogrupp.

Antal: 93 stycken Bortfall: 5 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Chi-två-test, paired test, 2-tailed unpaired och t-test.

Lavendelolja och doftfri olja hade likvärdig effekt för ångestreducering innan operation. Båda oljorna reducerade ångest. Författare, land och årtal

Heilmann, C., Stotz, U., Burbaum, C., Feuchtinger, J., Leonhart, MS., Beyersdorf, F. & Fritzsche, K. Tyskland Utvärdera en intervention med individualiserad information och känslomässigt stöd innan Coronary Artery Bypass Grafting [CABG]. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad, klinisk prövning. Urval: Konsekutivt urval; deltagare valdes mellan april 2010 och januari 2012 på två hjärtcenter.

Datainsamling: Ångestnivån mättes med STOA-S och VAS innan och efter interventionen mot en kontrollgrupp.

Antal: 253 stycken Bortfall: 16 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, ANOVA, Multivariat analys och Chi-två-test.

Individualiserad information med känslomässigt stöd reducerade ångestnivån hos patienterna preoperativt.

(25)

Författare, land och årtal

Hosseini, M., Salehi, A., Khoshknab, MF., Rokofian. & Davidson, PM. Iran 2013 Utvärdera effekten av spirituell/religiös träningsintervention på ångest hos shiamuslimska individer som ska genomgå CABG Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad prövning. Urval: Konsekutivt urval. Datainsamling:

Ångestnivån mättes med HAS före och efter interventionen mot en kontrollgrupp. Antal: 70 stycken Bortfall: 4 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Chi-två-test, Student t-test och Kolmogorov-Simonov test. Den spirituella/religiösa träningsinterventionen reducerade ångesten med 39 procent preoperativt. Författare, land och årtal

Ko, Y-L. & Lin, P-C. Taiwan 2011 Undersöka effekten av avslappningsband och hur ångestnivån påverkas hos operationspatienter. Kvantitativ, kvasi-experimentell design. Urval: Bekvämlighetsurval; deltagare valdes mellan november och december 2006.

Datainsamling:

Ångestnivån mättes med STAI före och efter interventionen mot en kontrollgrupp.

Antal: 80 stycken Bortfall: 0 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, ANOVA och t-test.

Resultatet visade att ångestnivån minskade efter interventionen.

(26)

Labrague,L. & McEnroe-Petitte, D. Filippinerna 2016

Att fastställa musikens inverkan på ångestnivå och fysiologiska parametrar hos kvinnor som ska genomgå gynekologisk operation.

Experimentell, klinisk prövning.

Urval: Subjektivt urval av

kvinnor från ett sjukhus

mellan september och november 2013. Datainsamling:

Ångestnivån mättes med STAI före och efter interventionen mot en kontrollgrupp. Antal: 97 stycken Bortfall: 8 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Chi-två-test, Fishers, paired och unpaired t-test. Att lyssna på musik reducerade ångestnivån hos kvinnor innan operation. Författare, land och årtal

Lee, C-H., Liu, J-T., Lin, S-C., Hsu, T-Y., Lin, C-Y. & Lin, L-Y. Taiwan 2018 Fastställa effekten av en preoperativ undervisningsinterventio n på ångest- och

smärtnivån hos patienter som ska genomgå ryggradsoperation.

Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad prövning. Urval: Konsekutivt urval; deltagare valdes mellan april och december 2012 på ett sjukhus.

Datainsamling:

Ångestnivå mättes med STAI före och efter intervention mot en kontrollgrupp. Antal: 86 stycken Bortfall: 4 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, ANCOVA, Chi-två-test och Student t-test.

Det visade sig att undervisningsinter ventionen reducerade ångestnivån hos patienter i det preoperativa skedet.

(27)

Lee, K-C., Chao, Y-H., Yiin, J-J., Chiang, P-Y. & Chao, Y-F. Taiwan 2011 Utvärdera effekten av musik i högtalare jämfört med musik i hörlurar vid

preoperativ ångest hos patienter. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad, klinisk studie. Urval: Konsekutivt urval mellan maj och juni 2009.

Datainsamling: Ångestnivån mättes med VAS i de tre grupperna enbart efter interventionen. Antal: 167 stycken Bortfall: 13 stycken Dataanalys:

Deskriptiv statistik, ANOVA och Chi-två-test.

De grupper som fick lyssna på musik hade lägre ångestnivå än som inte lyssnade på musik. Ingen signifikant skillnad visades mellan hörlurar och högtalare.

Ni, C-H., Tsai, W-H., Lee, L-M., Kao, C-C. & Chen, Y-C. Taiwan 2011 Utvärdera effekten av musikintervention på vitalparametrar och preoperativ ångest och hos patienter som ska genomgå dagkirurgi.

Kvantitativ,

randomiserad, klinisk prövning.

Urval: Konsekutivt urval; deltagare valdes mellan 2004–2007. Datainsamling: Ångestnivån mättes med STAI före och efter interventionen mot en kontrollgrupp. Antal: 172 stycken Bortfall: 9 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Chi-två-test och t-test.

Ångestnivån reducerades efter musikinterventionen i sista mätningen precis innan operation. .

(28)

Pereira L., Figueiredo- Braga, M. & Carvalho, I P. Portugal 2016 Utvärdera effekten av en preoperativ empatisk patientfokuserad intervention på preoperativ ångest och den postoperativa återhämtningen för elektiva patienter. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad prövning. Urval: Bekvämlighetsurval; deltagare valdes mellan augusti 2013 till juli 2014. Datainsamling:

Ångestnivån mättes med STAI-Y innan och efter intervention mot en kontrollgrupp. Antal: 104 stycken Bortfall: 0 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Chi-två-test,

Student t-test och Bonferroni test. Den empatiska patientfokuserade interventionen reducerade ångesten signifikant hos patienterna innan operation. Författare, land och årtal

Uğras, G A., Yildirim, G., Yüksl, S., Öztürkcü, Y., Kuzdere, M. & Öztekin, S D. Turkiet 2018 Fastställa effekten av tre olika musiktyper för att reducera preoperativ ångest hos patienter. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad prövning. Urval: Konsekutivt urval; deltagare valdes mellan november 2013 och maj 2015.

Datainsamling:

Ångestnivån mättes med STAI-S före och efter interventionen mot en kontrollgrupp.

Antal: 180 stycken Bortfall: 37 stycken Dataanalys: Deskriptiv analys, ANOVA och Chi-två-test.

Ångestnivån reducerades i de tre grupperna som fick lyssna på olika sorters musik. Klassisk turkisk musik hade bäst ångestdämpande effekt i jämförelse med naturljud och västerländsk musik.

(29)

Valiee, S., Bassampour, SS., Nasrabadi, AN., Pouresmaeil, Z. & Mehran, A. Iran 2012 Att undersöka effekten av akupressur på ångest och vitalparametrar hos patienter innan de ska genomgå bukoperation. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad studie

Urval: Konsekutivt urval. Datainsamling:

Ångestnivån mättes med VAS innan och efter interventionen mot en placebogrupp. Antal: 70 stycken Bortfall: 0 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik, Kolmogorov-Smirnov test, Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed rank test, Student t-test, paired t-test och Fisher test.

Ångestnivån i

interventionsgruppen som fick akupressur på rätt punkt minskade signifikant, till skillnad från placebogruppen som fick akupressur på fel punkt. Författare, land och årtal

Wiles, M D., Mamdani, J., Pullman, M. & Andrzejowski, C. England 2017 Att undersöka effekten av akupunktur av EX-HN3- punkten på ångestnivån hos neurokirurgiska patienter direkt före operation. Kvantitativ, randomiserad, kontrollerad prövning. Urval: Konsekutivt urval; deltagare valdes mellan oktober 2015 och mars 2016 på ett sjukhus.

Datainsamling:

Ångestnivån mättes med STAI och APAIS före och efter interventionen mot en kontrollgrupp.

Antal: 128 stycken Bortfall: 4 stycken Dataanalys: Deskriptiv statistik och Wilcoxons teckenrangtest. 30 minuter akupunktur innan operation minskade ångestnivån preoperativt.