Trösklogen i Eggen

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Göran Andersson, Peter Sjömar

Title

Trösklogen i Eggen – ett medeltida källmaterial

Issue

29 Year of Publication

1995

Pages

25–46

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

-

ett

medeltida

källmaterial

GöranAndersson & Peter

_Sjömar

Fören stordelav _{byggnadsarvet}_{finns det}_{få andra}

källor än _{byggnaderna själva. I byn Eggen}_{i Härje¬} dalen finns tre medeltida _{byggnader, eller} _rättare

sagt två medeltida hus och ett medeltida golv'.

Äldst är _golvet _{från 1330-talets första} _{år vilket}

ingår i ett 1700-tals härbre. Näst äldst är en bod

som_{byggdes vid mitten}_{på 1350-talet. Yngst} _är_en trösklogeav dentyp somhartvå ladugolv,en s. k.

parloge från 1360-talet. Byn ligger i Svegssocken på sydsidanav en åssomsluttar nedmotLjusnan.

I_byn_finns _även _tre_{fornlämningar, samtliga}

slagg-varplämningaF.

De medeltida_{skriftliga källorna} _{från Härjedalen} är få. _Landskapet _nämns _första _{gången på}

1270-talet i en _{gränsläggningshandling} från _ett _allting i

Sveg. Det äldsta pärmebrevet är daterat till 1372. Byn Eggen nämns i en köpehandling 1463 och 1564skattade 6 bönder i_{byn kyrktionde. Av}_yngre

uppgifter framgår att de återkommande striderna

mellan _{Sverige och Norge}_tärde_{hårt på gränssock¬}

narnas _{befolkning. I skattelängden} _{för Härjedalen}

1612 uppges att allagårdar i Hede socken och 64 gårdar i Svegssocken brändes nedavsvenskarna i

samband med dens.k._{Baltzarfejden.}_{I Eggen}_plun¬

dradestvå_{gårdar vid detta tillfällel}

Härjedalens myter och fåtaliga äldre skriftliga

källor gerdelvisen dramatisk bildav livsvillkoren

Bild 1.Trösklogen på fastigheten Eggen7:3 i Svegssn, Härje¬

(3)

Figur 1. Byggnaderna på fastigheten Eggen 7:3, Svegssn,Härjedalen.

I.Situationsplan

skiss 1993. A 1300-tals-logen. B "nya" träsklogen, .sannolikt från ISOO-talets mitt. Cbostadshus. D

loftbod med portlider. E ladugård byggd

1930.

II. _{Situationsplan ritad}_efter_laga

skiftet-skartafrån 1904och kompletterad med uppgifterfrånägaren,Alf-Erik Persson, född omkring 1930. * Anger att A-E

Persson _själv _minns _byggnaden. _**

Angervad hans far berättat för honom.

A _{1300-talslogens nuvarande plats. B}

"nya ” trösklogen. C bostadshuset.

D_loftbod_med_portlider. _F_.sommarstuga *. G vedbod *. H_bagarstuga*. _{I korn¬}

bastu*_(ej_{med på}_{skifteskartan). J här¬}

bre.somhar_{flyttats till}_annan_fastighet_i

byn*. Detta härbre, med delarfrån

1330-talet, är det.somnämnsiartikelns inled¬

ning. Kstall(.sannolikt medportlider och foderbod). L troligen en hölada, A-E P

minns en _{husgrund här.} _Byggnaderna _i

raden mittmot_portlidret_som_är_utritade påkartan har A-E P inga uppgifterom.

Såvitt vi kanförstå börM varitladugård

(med foderbod) och N den gamla trös¬

klogen. Trösklogen måste någon gängha

stått med_B-väggen,_den _vägg_som _idag

vätter mot_{den nya} _logen,_{fritt. Den} _är

fult av märken efterattman karvatut

blykulorsedanmanprovskjutitbössor. I

såfallfanns intedesmå intillliggande

bodarna O. På _trösklogens _motsatta

vägg.D-väggen finnsurtagfrånen

mot-byggdbyggnadsomkan ha varitfjöset. P

kanmöjligenvaraettsommarfjös.

i en _gränsbygd: _fragment _om _{fastighetsförvärv,}

marktvister, de storamännens _{krig och häxproces¬} ser. Men _upplysningar _om _vardagslivet _i _övrigt

måstevi skaffaoss _på_annat_sätt_än _genom _skrivna

dokument.Tvåhus och delaravett_tredje_från

1300-talet förefaller i detta _sammanhang _som _påtagliga historiska källor. Vad kan då en _{högmedeltida tim¬} merbyggnad berättaomallmogebyggande och bon¬

deliv under 1300-talet ochframåti tiden?

Trösklogarna är i detta sammanhang särskilt

intressanta. _{Logarna hörde direkt} _samman _med arbetet och detärendast vi i _Sverigesomhar kvar

ett större antal av de allra äldsta. Över _tjugotalet

medeltida_logar_är_{bevarade. Flertalet}_är_senmedel¬ tidamen _några_är_från_{tiden före 1300-talets första}

hälfL. I_Norge,_som_{har ungefär lika många beva¬} rade medeltida timmerhus som _{vi, känner} man

endast till en medeltida _{tröskloge^ Trösklogen i} Eggen ärantagligen den äldsta parlogen ochen av de äldsta_logarna_{överhuvudtaget i Sverige.}

(4)

En

_{byggnadskategori och dess}

typer

Trösklogen eller kornladan som den också kallas

var en av _{gårdens viktigare byggnader. I medeltida}

brev nämns den oftare än fähus ocb _{landskapsla¬}

garna stadgade en brandstod likvärdig eller högre

än för_stugan^ _Den _{byggdes lika}_omsorgsfullt_som

loft, härbren ochstugor, menefternågot andra för¬

utsättningar, exempelvis var det snarare en fördel

än nackdel med inte allt för tät _timring _{i de} _övre delarna. _{Funktionsmässigt ingick} _både _lada _och

loge i byggnaden. Ladan var förvaringsutrymmet och _logen _var _{arbetsplatsen där}_{tröskningen utför¬} des. _Loggolvet _av _trä _skulle _därför _vara _tätt_så _att säden inte föll ned _{på marken. Golvet tätades} _av

kilar vid _{golvplankornas} _{ändar och i} _större _logar också_genom_inspänning_{på mitten med}_{en s.}_{k. log¬}

björn.

Mellan ladan och _{logen fanns} _en _{avbalknining,}

logbalken, antingen intimrad i väggarnaeller som

plank ellerhalvstockarsomsattinstuckna i

urhugg-na nåtari långväggarnas insidor.

Över

balken stod en_{stolpe. Stolpen kunde sitta}_mitt_i_{byggnaden. I de}

hus i Jämtland och _{Härjedalen där} _vi _kunnat

bet-sämma _{stolpens placering har denna varit} _någon meterin från dörren._{Tidigare dokumentation visar}

att_{stolpen hade urhuggna}_steg_så_att_det_var_möjligt attklättra_{på den,}_{en s.}_{k. klivstock\}

Enkellogen haren lada och parlogen två lador,

placeradepåvarsida omlogen. Parlogen har varit allmän i mellan- och _{Nordeuropa och} _{förekom i}

liggtimmer såväl som skiftesverk och korsvirke. Enkel- och _parlogarna _{förekommer geografiskt}

parallellt och parlogen har tolkats somhörande till större _{gårdar och skördekvantiteter*. Nämnas bör} dockattden största bevarademedeltida_trösklogen i _{Sverige, den} _från _{bergsmansgården i}_Rankhyttan daterad 1494, ären _enkellogesommäterca11,5 x 7meter. _{Här rymmer}_nästan_enbart_{själva logdelen}

om ca26 m^ fleraav de mindre_{enkellogarna i sin}

helhet,t. ex. denfrån Östnorsom inte är större än ca 26 ml På liknande sätt kan _enkellogen _från

Bergkarlås vars golvytaärca47ml jämföras med

den48, 5 m^storagolvytan i parlogen iEggen. Att

pådettasättjämföramått-istället förtyper-reser

på en gång nya frågor. De faktiska måtten ställda

bredvid_typerna_{bör kunna leda till ytterligare fun¬}

deringar.

Är

parlogen endast exponent för stora

skördar och inte för flera_{sädesslag? Har} parlogen

också _fungerat som en hölada kring gårdstunet? Ellerärdetrent avså atten _{tidig parloge i Härje¬}

dalen är en _{samägd byggnad} _som _{delades mellan} två_{gårdar/brukare?}

Trösklogen i

Eggen

på

1360-talet

Trösklogens plan, längdsektion och tvärsektion framgåravfig.4.Fig.5visarenskissavhusetfrån nordvästmed de olika_spår_och_{byggnadsdelar}_som

nämns i texten nedan. De _{dendrokronologiska}

dateringarna redovisas i Tabell L’ Sex prov mot

barkkant gavvintern 1366-67 som avverkningstid-punkt för det äldsta timret. Trösklogen timrades

sannolikt sommaren 1367. _{Möjligen kan timret}

legat en tid och husets uppförts något år senare.

Dateringen ärintressantgenomattdet ären av de

få från 1300-talets andra _{hälft, d.v.s. den} _{ligger i} början på detca 100 år långa uppebåll inom byg¬

gandetsomsammanföll meddigerdödens härjning¬

ar.'"

Trots _ombyggnader _är _trösklogens _{utseende vid}

byggnadstiden möjlig att rekonstruera med stor

säkerbet. Där huset i _{sig inte} _ger _{tillräcklig infor¬} mation genom spår i väggstockar och golvklovor kompletterarjämförelserfrån andra trösklogar.

Först kan man konstatera att _logen _{från början}

endast hadeendörr. Den i_A-väggen_är_ursprunglig. Ändträetvisar dockatttröskeln har sänkts och den från_början _var _{två stockar högre. C-väggens} _stora

öppning har tillkommitsent,sefig.6. Stockarnapå

enasidan är_{kapade med} _{såg och}_{överspännaren är}

dragen, d.v.s. den haren rännai undersidan föratt

bilda en tät_liggskarv _mot_en _{underliggande stock.}

Öppningen

varalltså smalare ocb lägre. I både den

befintliga tröskelstocken och överspännaren finns

urtag för ett tidigare svärd d.v.s. sidostycken till

dörren. Men inte heller denna smalare dörr var

ursprunglig.Urtagenär gjorda medennavare som haft_{planbotten och inte skednavare} _som_användes under medeltiden. Den _{ursprungliga öppningens}

enasida,höjden och placeringenövergolvet,fram¬ går dock av fasningen av stockändarna i

C-väg-gens södra del. I denna två stockar höga öppning

sattdet_antagligen_en_{lucka. Trösklogen hade}_alltså,

som man kan vänta _sig _genom _att _{jämföra med}

(5)

(«v^v/i*l ca '»v '»»•"rt vr->ii/Mo9 f (hvm w#( Vim») I5l^i 7 ONIW^Jg «■) () *'f.p.Lfn^ 6uiu^j‘ou^6o/y ^^o~j Ssnr'

(6)

Figur 2,Enkel- och parloge i Jämtlands län.

A. EnkellogeiSvegs socken, Härjedalen. Plan, tvärsektion och framväggensfasasd uppmätt av Emanuel Eriksson och Erik Festinunder191O-talet.Tröskeln sitter relativthögt-tvåstock¬ aröver_golvet._Mitt_mot_dörren_finns_en_{liten ljus-}_och ventila-tionsglugg. DencaImeterhögalogbalken delaruppbyggna¬

denisjälva logen, dvs tröskgolvetsomdörren lederintill, och

ladan därkrävarnaförvarades. Överlogbalkensitterenintim¬

radtvärbjälkeettstockvarvunder väggbanden. Klivstockenär

den vertikala_{stolpen mellan logbalken och tvärbjälken. Tvär¬}

bjälken bärettmellangolvavplankoröverladan.Detundre gol¬ vetavklovor_understödjsav enbärlinasomärintimrad i gavel-syllarna. Takkonstruktionen beståravnockås och sidoåsar på

varannanröststock. Vid Erikssons och Festinsbesökvarlogen

täckt mednäveroch takved. Sannolikt är_logen_inte _bevarad

menattdömaav_{uppmätningen}_förefaller_en_{datering till tiden}

från1500-talets andra hälftframtill och med1600-taletsom en

rimlig dateringavSveglogen. Totalytanär25 m^, logen 10 m^

ochladan13,5 m^.

B. ParlogeNederhögen 1:95, RätanssniJämtlands län. Upp¬

mätningavplan tvärsektionsamtdetaljskiss, 1990 Peter

SJö-mar. _Byggnaden_{står vid skogskanten på}_en_äng_{där den}_senast

användes som hölada. Den innehåller timmerfrän flera tid¬ punkter. Framväggenochhuvuddelarnaavgavlarna avverka¬

des1580-1581. Under 1690-talet_gjordes_en_större_ombyggnad. Då_{förnyades bakväggen.} _{1500-tals timret}_är_{gran som avver¬}

kades undersavtiden. 1700-talstimretär_furu. _Golvklovorna

hörmedstorsannolikhet tilldet _ursprungliga byggnadstillfäl-let. Av_logens_{ursprungliga utseende finns den två stockar höga}

tröskeln,ventilations-ochljusluckanibakväggenochtvärbjäl¬

karnapå båda sidoromtröskgolvet kvar. Avlogbalkenärendast

den undre delenbevarad, dvs de två klovornasomgenom en tröskelanslöt till_plankor_{som var}_{insatta i}_{spår i väggtimret.}

Urtag i tvärbjälkarnavisar attklivstolpamavarplacerade 1

meterinfrån dörren. Mellanframväggenoch stolparnavarlog¬ balkenca 70cm_hög. _{Från stolparna fram till bakväggen}_var

balkenca40cm_{högre. Ute}_vid_röstena,_{och i}_{höjd med bjälkar¬}

na över _{tröskgolvet, sitter tvä enkelt} intimrade rundtimmer.

Dessaär_{antagligen ganska}_{sena men}_{andra bjälkar måste tidi¬}

gareha suttitpäsammaplats.Ävenidenna logevardet alltså möjligtattmed någonformavmellangolvutnyttjaladornaända

uppirösteoch nock. Delaravröststockarna ochtakbärningen

börvara_förnyade_relativt_sent. _{Totalyta 30 m^,} _{logen 11 ml och}

ladorna19m'.

‘SEK.d MKÖ

A

I I I I ' I M ' I ' I- M ‘ M I ' I ' I I I M I I I

I-o IIM

Figur 3. Exempelpä planmåttitrösklogar. Enkellogar: A Bergs¬ mansgårdeni Rankhyttan1490-tal,Dalarna.Totalyta72m-,

loge22m-och ladan 50m-.BBergkarlås 1310-tal, Zornsgam¬

melgårdi Mora,Dalarna. Totalyta43m', loge 17m-ochlada

26mr.CÖstnor 1310-tal,Zorns gammelgård. Totalyta 26 m\ loge 11 m- ochlada 15 ml Samtliga ritade efterG Boethius (1927).

Parlogar:DBobergs gårdi Nyhyttan, Vikasn,Dalarna, omkring

1470-tal, Dalarna.Totalyta92 ml loge 24 m^ ochlador 68ml

ESöderhögen,Rätans socken,Jämtland, 1590-tal. Totalyta41 m\ loge 14,5 mlochlador 26,5 mlDritadefteruppmätning i

(7)

PLAN

Figur 4. Trösklogen i Eggen. Uppmätningavplan, längd- och

tvärsektion,Göran Andersson och PeterSjömar1993.Totalyta

47,5m\ loge14 ochladorna 33,5 m7 I ett timmerhus

benämns den_vägg_som_dörren_sitter_i_för_A._De_övriga_ytter¬

väggarnalittrerassedan medsols B, C och D. Iplanritningenär

således den övre _{långväggen A (här} _är _{den ursprungliga}

dörröppningen), gaveln till höger Bo.s.v. De enskildastockar¬ na numreras_från_{botten och}_{uppåt. Al}_är_{alltså "framväggens”}

syllstock. Tröskelstockenärden undre stocken idörröppningen

och_{överspännaren}_är_{öppningens övre stock. / Eggen är A 12}

överspännare.Väggbandetärlångväggarnasöverstastock,dvs

A 14 ochC14. Röstmodernärdenstocken i_{gaveltrekanten}

(rös-tet)somärintimrad iväggbanden, dvsB 15 och D 15.

' ₁ _' ₁ _^ _1—■ ₁ _' ₁ _^-1 _^ ₁ _' ₁ _'

1-0 I0ff[

Tabell 1. Resultatetavden_{dendrokronolgiska undersökningen}

framgåravtabellen. 10provtogsi A och B väggarna. Attsex av

de _sju_{proverna gav}_{årtalet 1366-67}_visar_att_större_delen_av husetbyggdesavtimmerfrånenavverkning (AIO innehöllinte

barkoch_{avverkningstiden}_kunde_därför_inte_{fastställas).}_Stock¬

enA6höggsettär innan och måste antingen halegatettåreller

.såvisardenatt_{bygget utfördes}_över_{två år. A6}_är_Ju_{den date¬}

rade stock_{från byggnadstillfället}.somligger längst ned.

Flerproveride fjärde ochfemtevarvenskulle kunnaklarlägga

hur_{lång byggnadstiden}_var. _{Undersökningen}_visar_också_anta¬

let_årsringar_{i varje}_prov._Trädens_{verkliga ålder}_kan_dock_varit

några år äldre.Timretfrån denförstaavverkningenvarmellan

180 till 250 årgamla.Debörjade alltsåväxanågon gång mel¬

lan 1100-taletsförstadecenium ochtidigt 1200-tal. Trösklogen är_{pä så}_{vis inte}_enbart_ett_dokument_över_{den tid då den}_bygg¬

desochden tidden användes,utan ettdokument ända nedi_tidig

medeltid, tex kan de _{klimatologiska förhållanderna} _avläsas.

Med tanke_pä_att_{timret inte är}_mer_än₁₈_{till 20}_cm_i_toppdia¬

meterochnågracmgrövreirotmåste träden ha vuxit ietttätt beståndoch sannoliktocksåvarit_{undertrycka, dvs hämmade}av

störreträd.Attdeärhämtade ien_skog_av_urskogstyp_är_det

knappast någon tvekanom. Timmerstockarna från ombyggna¬

denpå 1750-taletvarfaktiskt äldreändet medeltida timret. De

är också en ”storlek” större. En av stockarna innehåller .så

mänga årsringar.som326och fröettill den måstehaslagitrot

någon gäng på 1410- eller 1420-talet, dvsmittunder dentid då

digerdöden drabbade bygden. Den andra daterade 1700-tals

stocken_börjadeväxaislutetavepidimin på1480-eller

1490-talet. Närmare _{undersökningar} _av _{ombyggnadstimret} _borde

kunnage svarpä trädens växtplats-omävendevuxit i urskog

eller_{på ödelagd åker- eller}_ängsmarker_som_skogen_{återerövrat.}

Prov från Antal års¬ ringar

Fällningstid

A2 326 w 1752-53 A3 264 w 1752-53 A6 182 w1365-66 A7 164 w1366-67 AIO 247 e 1356 All 254 w 1366-67 A12 179 w 1366-67 BIO 194 w 1366-67 Bll 238 w 1366-67 B12 245 w 1366-67

(8)

Figur 5. Trösklogenpä fastigheten 7:3 ibyn Eggen. Härjedalen. Samman.ställningav detaljer och uppgifter förden

byggnads-historisk_{analysen. Sprängskiss}_av _huset_sett_{frän hörnet CD.}

Benämningarnaförklaras i figur 4.

långväggen. Senare höggs väggtimretuppochöpp¬ ningen gjordesbetydligt bredare.

Invändigt har logen varit uppdelad i en mittdel,

tröskgolvet, och två förvaringsgolv. Urtag i vägg¬

stockarna _{på båda sidor}_om _{dörröppningarna visar}

logbalkarnas placering. I denmotstående långväg¬

genärurtagendock olikabreda. Avhuggspårenkan

man se att _urtagen _{i framväggen} _{vidgats och} _från

början måste den del av balkarna som varinsatt i

denna_vägg _varit_ca₂_tum_breda,_se_{bild 2. Den del}

av balkarna som satti _bakväggen _var_{i stället fyra}

tumbreda.Så vitt vi kanförstå_{betyder detta}att

bal-ken varitavdelad vid_{stigstocken och}_att_endast_de

understa_{plankorna i de} _{två balkarna varit}_genom¬

gåendefrån väggtillvägg.

Golven består av klovor _{(kluvna stockar)} _och

plank. Tröskgolvethar fem klovor ochtvå plankor.

Dessatvå_plankor_är_{ramsågade och inte}ursprung¬ ligamedan det övriga virket ibåde loge och lador

ärfrån _{byggnadstiden.} _{På båda sidor}_om _tröskgol¬

vetsitter kilar ned i _urtag_{i den underliggande} _bär¬ linan. Med dessakunde klovorna_spännas_samman

ochtätas. Över de _{två yttre}_klovorna_{i tröskgolvet}

låg upp-och-nervända täckklovorsomutgjorde

bal-karnas nedre del och _{samtidigt tätade} _springorna mellan _tröskgolvet _{och förvaringsgolven. Riktigt} hur denna _detalj _{sett ut} _är _{dock inte} _möjligt _att

avgöraeftersom logbalkarnaärborttagna.

Mellan _{långväggarnas} _{näst översta} _{stockar och}

väggbanden sittertretvärbjälkar insattasamtrester

av en _{fjärde. De}_två_närmast_{röstena är} _sekundära.

De andra_{två, d.v.s. den} _bjälke _som_{finns kvar}_och denavvilketnuendaständarnaåterstår,ärplacera¬

de i stortsett över_urtagen_{för logbalkarna. Hugg¬}

spåren i den bevarade tvärbjälken visarattden hör

till _logens _{byggnadstid. Genom} _{urtaget mot}

ingångsväggenframgår klivstockarnas placering.

(9)

C7»,clOi.cll»/ BEF.frpNINb ('^.)

OPPNIIN& 1.

Figur6.ÖppningiC-väggen. Elevation ritadfrån utsidan. Jäm¬ förävenmed bild 5.Tidigarehar öppningen varitbetydligtmin¬

dre ochsävitt vi kan_förstå_är_{den befintliga storleken den fjär¬}

dei ordningen. I öppningens vänstra sida(pä denna sida är

stockarnalittrerademeda_efter_väggbokstav_{och stocknummer)}

kanman_spåra_tre_{olika öppningar.}

Denäldsta_{öppningen framgår}_av_att_två_{stockar (C8a och C9a)}

är_{kapade med}_yxa,_{fasade på utsidan och}_att_de_har_samma

infästning för .svärd (det .stående virkesomstyrstockändarnai

en_öppning,_{en annan}_{benämning för denna byggnadsdel}_är_gåt) .somdörreni_framväggen,_se_skiss_Öppning_{I. Hur bred denna} tvä stockar_höga_öppning_var_kan _inte_{fastställas.}

Den _ursprungliga _öppningen _bör _ha _vidgats _genom _att _tvä stockarovan_{(ClOa och Clla) och}_en_{stock (C 7a) under öpp¬}

ningen kapades, se skiss Öppning2. Kapningen gjordes med

yxa, ändarna fattadespå bådeut-och insida och tilltapphålet

försvärdet användesnavare. Vikan intevarahelt säkrapåöpp¬ ningenslängd, meneftersomtapphåletpähögersidaför svär¬

detocksåär_urtaget_med_navare_utgår_vi_från_att_{öppningen inte}

enbart_{vidgades i höjd}utanävenilängd. Denna förändring bör

ha_{utförts i}samband medatthusetvarnedplockat,kanske isam¬ band med_{ombyggnaden på 1750-talet.}

Vid den_{tredje ombyggnaden föreställer}_viossattden

luckför-sedda ljus- ochventilationsöppningen gjordesomtillendörr genomattväggstockarnaunder bröstningen (C3-C6).sågades av, seskissÖppningJ. Dennagång bryddemansig inteomatt

fasaändarnamen mansatteinordentligasvärd. Medendörrpå

båda sidornavar_{logen tillgänglig på}_{ett annat}.sätt äntidigare,

örsaken till_{ombyggnaden kan ha}_varit_{förändringar i}

spann-målshanteringen eller tröskningstekniken, att huset flyttades

ellerattman_{byggt till det på något}_sätt,_t._ex._med_en_halmbod.

Den_{fjärde åtgärden}_var_att_{vidga dörren}_mot_B-väggen_genom

att_kapa _alla_.stockarna_pä_{denna sida}ca40cm, se skiss Bef. öppning. Nunöjdemansig med att spikafast en regel som

stryrning förstockändarna. Uppenbarligen hademan behov

av enstor_{öppning och}_ombyggnaden_{utfördes därför}_sannolikt

närman slutatatttröska iden och_byggnaden_flyttades_ut_från

(10)

MÄRKNINGSPROTOKOLL FASTIGHET:_{Eggen 7:3, Sveg}_sn _DATUM: _1993.11.05

JÄMTLANDS LÄNSMUSEUM GöranAndersson

UTVÄNDIGT INVANDICjT(ingaspårefter märkning funnapåväegQ

Ttmmervarv (nedifrån) VAGG B Vid knutBC VAGGD Vid knutAD VAGG B mitt_på_V VAGGB 1mfrånA VAGGA 2mfrånB VÄGGA vid dön D:o närmare VsggD (fidiriitt D:o 1 1 ? 2 11 ? 3 111 111 4 IV IV 1 _(?) _I ₁ _(?) ₂ _II _(?) ₂ _II ₂ _II ₂ — — 5 V V _II _{2 II} ₃

III (?) 3 III 3 III 3 — —

6 VI VI _III ₃ _III ₄ _III ₄

llll 4 llll 4 Hl 3llll 4

7 bh y _III _llll ₅ _lllll ₅ _lllll ₅ _IIIIK ₅ _llll _^ _lllll ₅

8 bh y _lllll _s

llll 6 lllll 6 lllll 0 iiir6_lllll ₅ _IHIII ₆

9 IX IX _Hill ₆ _lllll ₇ _IHIII ₇ _IHHII ₇ _iiiiiii 7_lllll ₆ _IIIIIII ₇

10 X X IHIII 7 _IHIIIII 8 IHIIIII 8 IHIIIII 8 IHIIIII 8 _IIIIIII 7 IHIIIII 8

11 XI XI _IHIIIII ₈ _lllllllll ₉ _lllllllll ₉ _IHIIIII ₈ _IHIIIII ₉

12 Xll Xll _llll ₉ _{llllllllll 10 lllllllllll} ₁₁ _lllllllll ₉ _llllllllll ₁₀ 13 Xlll y llllllllll ₁₀ llllllllll ₁₁ lllllllllll₁₂ _llllllllll ₁₀_lllllllllll

11

14 XIV y

lllllllllll " lllllllllll 13 —

(t^gbant) IHIIIIIII IIIHHIHII

15 _{Röstmoder, bilad} _{Röstmoder, bilad} _{ROstmoder, bilad}

bh=borthuggen

v=vittrad

^

Delvisborthuggen

vidfasning

sidoåsarsamt_{fem par sparrar.}_Tomma_halva_urtag_i

röstena efter _infästning av åsar visaratt konstruk¬

tionen _{någon gång} _{förnyats. Sannolikt} _är, _av

vir-kesbehandlingen att döma, tre åsar ursprungliga.

De tomma_urtagen _för _sparrar _{i väggbanden visar} att _{logen tidigare haft}_{ett annat} _sparrtak. _Men _inte

heller denna _föregående _{konstruktion med} _både

åsar_{och sparrar}_{kan ha varit särskilt gammal efter¬} som _sparrar _{inte hörde} _samman _{med takbärningen}

med tätt _placerade _åsar. _{Genom de} _{många åsarna} kanman_{utgå från}_att_{trösklogen vid byggnadstiden}

hade ett vedtak, d.v.s. tro (takunderlag) i form av

plank, klovoreller rundvirke. Tron stoddåställd i en 3-4” _djup, _{urhuggen fals i väggbanden.} _Över den _låg _näver _som _{skyddades och tyngdes ned} _av två_{lager plank}_som_{antingen hölls}_på_plats_av_täck¬

brädoroch_{hängslen, alternativt raftkrokar, eller så}

vartakveden_tappad_samman_i_{nocken." Denna tak¬}

typ var vanlig i Härjedalen ända in på början av

1900-talet och inte _{långt från} _Eggen, _i _byn

Duv-berg, ståren trösklogesomfortfarande har kvarett

vedtak av detta _{slag. Tänker} _man _sig _ett _liknande tak _på _trösklogen _i _Eggen _{måste väggbanden haft} falsar för tron, vilket debefintliga väggbandensak¬ nar.De övrevarven_{på långväggarna har}_emellertid

byggtsom vilket framgåravattväggbanden saknar

märkning samt av infästningen av de tvärgående

Tabell 2. Logen innehållerfleraomgångarmonteringsmäken.

Påväggarnasinsidaflnnsinristademärkstreck (C-väggen sak¬

nardock helt _{märkning). I A-väggen flnns} tre omgångar av dessa märken. 1700-talstimret saknar denna märkning och märkningenbör alltsåvarafrån tiden före logens ombyggnad. I

A- och B-_{väggarna är} _{den lägsta} _{numreringen 2} _med _ett

undantag (se A-väggen). / D-väggen ärmotsvarande lägsta

nummer3och4._{Märkningen tyder således på}_att_de_ursprung¬

liga syllvarvenförnyats ochatttimretliggeriden timrade ord¬ ningen. Vid minst två tillfällen bör huset har demonterats,men

avdet kanmaninte_säga_att_{det flyttats. En märkning kan här¬} höra_från_själva_{bygget och den andra från ombyggnaden. På}

utsidanärtvå_väggar_{märkta. /}_{detta fall består}_märkningen_av

romerska_siffroroch den omfattar ävende nedre ”1700-talsvar-ven”. Minsten_gång_efter_{1700-talets mitt måste huset ha flyttats}

ochdetmåste varit så_{länge sedan}_att_delar_av_{märkningen vitt¬}

ratbort, dvs detkanknappaströrasigomdensenasteflyttning¬

enuti_gårdens_utkant.

bjälkarna över urtagen för logbalkarna. Urtagen i

väggstockarnaärgjord medsåg.Vidnågot tillfälle

harsåledes _några_av _de _övre _varven _plockats _ned, manhar_bytt_ut_väggbanden_samt_sågat_ut_nya_urtag för _{tvärbjälkarna. Denna} _ombyggnad _förklarar

ocksåvarför_{tvärbjälkarnas}_placering_inte_stämmer helt_{med urtagen}_{för logbalkarna.}

Den_{byggnadsarkeologiska undersökningen visar}

såledesatt_trösklogen_från _{1367 hade}_högre_tröskel

än _idag. _I _den _motsatta _{långväggen fanns} _en _liten

(11)

Tröskgolvet tätades med kilar ned i den underlig¬

gande bärlinan.

Över

logbalkarna och sannolikt

också vid _gavlarna satttvärbjälkarinhuggna under

väggbanden. Drygt en meter från A-väggen fanns

två klivstockar som sammanband _{tvärbjälkar och}

logbalkar. Trösklogen var vid denna tid i vart fall några varv högre än den är idag. Takbämingen

bestodav fleraåsar. Taket var sannolikttäckt med

näveroch takved.Så_{såg trösklogen}_ut_{fram till}_mit¬

ten_{på 1700-talet då den byggdes}_om.

Arbetsplats och

förvaring

Nedanstående _beskrivningav arbetsgången ärdels

hämtade från kända _uppgifter _om _{tröskning under}

Skörden bars in genom den förhållandevis högt

placerade dörröppningen, vanligen med kärvarna

fortfarande kvar _{på kornstången} _(snesen, _skylen). Kärvarna_slogs_{ur en}_första_{gång på logen för}_att_få

ur de bäst mogna _{kornen för} _{utsäde och brödsäd}

och minska _spillet _{i ladan. Urslagningen} _gjordes

mot _{logbalken, logväggen,} _en _{pall eller} _särskild

spjälbock. Detta kallades att ”skrifta”, ”balkslå”,

”väggslå”, ”dråsa ur”, ”abärga” m.m. Kärvarna,

”banden”, travades sedan enligt olika system i

ladan-1,ex.i”stötar”,fjärdedelar,tvåstötari varje

lada ien _parloge_-_för_att_förhindra_att_{fukt kom} åt

sädeskornenoch förattunderlätta fortsatt_torkning.

Snestörarnaanvändes föratt_skapa_{mellanrum i den}

travade säden. Genom att dra ut _stängerna _och

känna omde var varma fickman indikation på_att

(12)

Stängerna användes ibland också när traven hade nått ovanför_logbalken _och_ställdes _{då mellan}

bal-kenoch_{tvärbjälken.}_{Var skörden}_{riklig travades kär¬} varna_på_stängerna_som_lades_{ovanpå bjälkarna.'^}

Därefter tröskadessäden med _slaga.

Trösknings-säsongenvarierade, med början straxefterskörden om_{fjolårssäden}_var_slut._Annars_sparade _man_arbe¬

tet till de andra _{jordbrukssysslorna} _var _över _och eftersom det var ett _tungt _{arbete gjordes det med}

fördel under en kallare årstid.'"' På mindre _gårdar

höll man _{på oftast på} _till _{omkring jul, vid} _större

skördar fortsatte arbetet in _på_det _nya _året.'* _Flera

uppgifter ochuppteckningartyderpåatt tröskning

två eller tre _{dagar i veckan bestämdes} _av _kornas

behovavhalm. T.ex._såg_man_till _att_{ha tröskat före} jul såattmanhade halmöverhelgen.'"

Trösknings-arbetet utfördes under medeltiden _{på storgårdar}_av

anställda, underlydande skattedragare eller kring¬

vandrande tröskkarlar.'’ Av _uppgifter _av _senare datum förstår vi att _allmogen _{tröskade själva till¬}

sammans med _{tjänstefolket och} _att _{det inte} var

ovanligt att tröskning i Nordsverige var kvinnoar¬

bete.'*Påstörre_{bondgårdar lejde}_man_{många gång¬}

erarbetskraft.

Kärvarna bearbetades _{enligt varierande} _arbets¬

metoder _{på loggolvet; två åt gången, flera} _som

lades i en _{ring med} _axen _{i mitten, eller} _{två rader} med kärvarna _{längs hela golvet.} _En _{till fyra} _man

tröskade. Samma ställe bearbetades och var man

fler_{gällde det}_att_hålla_{takten. Var det}_två_som_trös¬ kade och kärvarna_låg _som_{i det} _senaste_exemplet,

gick man från ingången bakåt mot andra väggen,

vände och tröskade_{sig tillbaka}_mot_ingången.

Arbetsljus silade in genom den högt placerade

dörren eller luckan _{på motstående} _vägg. _Under

Bild 2.Insidanav_{trdsklogens A-vägg, folo 1993. Det uthuggna}

spåret för logbalken till högeromdörren. Huggmärkena i bot¬

tenav_{spåret visar}_att_{denna del}_av_{logbalken från början}_{var ca}

2tumbredd ochatttimretsenare_{höggs uppför}_att_passa_med

enbalkmed 6tumsbredd.Avstocknr7_framgår_att_{den äldsta}

balken var ca 20 cm _högre _än_den senare. Spåren på andra

sidanom dörren harsammautseende med_plats_för_en_äldre

smal_{logbalk och}_yngre_{bredare. Spåren}_i_den_motsatta_väggen

ärdockav en annan_typ._De_är₁₀_cm_breda_och_ser_{ut att}_vara

huggna videtttillfälle. Antingen har plankornavaritbredarei

dennaända, varitlika smalaimenlåsta i urtagetmedenpass¬

bitsom_fyllt_{ut urtaget}_{(i Härjedalenfinns}_även_den_typen_av_log¬ balkar) eller så harlogbalkenvaritavdelad vid stigstocken och

endast de understa_plankorna_i_{de två balkama}_varit_genomgå¬ endefrån väggtill vägg. Notera även brännmärket i bildens

överkantsomär_{mycket vanliga i de medeltida timmerbyggna¬}

derna. _Troligtvis_en _{skyddsmarkering}_mot_{blixtnedslag, brand}

(13)

mörka timmar, _{vanligast tidiga} morgnar, användes enligt Olaus Magnus tjärbloss på logen. Det finns

också _{uppgifter från tidigt 1800-tal} _om _talgljus

mellan tvekluvnaträn som stacks in mellan stock¬ arna i _väggen. _I _Jämtland _nämns _ett _{tjärvedsbloss}

påen kubbe utanför logdörren.'^

Dörrens_{höga placering}_{försvårade för skadedjur}

att ta_{sig in och förenklade med all säkerhet}

inlast-ningenfrånvagneller släde.Dörrenoch luckan har

varit _{viktiga för}_att _{kunna ställa till drag för}

efter-torkning av säden, särskilt de fuktigaste kärvarna

som lades_på _stänger_{mellan tvärbjälkarna ovanför}

logen, ”rännet”. Olaus Magnuspoängterarhur vik¬ tigt dragetvarnär man skiljde korn och agnarvid rensningenavsäden.™

Efter _{urtröskningen samlades den urtröskade}

säden i en _{hög i}_ett _hörn _av _{logen. Denna hög har} sedan medeltiden kallats dråse.^' Sedan rensades

den urtröskade säden med ett rissel _(grovt _såll),

kastades,uppi luften eller överloggolvet ochsål¬

ladesev _{återigen med}_ett_finaresåll och bars däref¬

ter utiförrådsboden.™Genom_kastningen_av_säden över _{loggolvet kunde} _{olika kvalitéer urskiljas.}

Längst bort, ”väggranna” i Jämtland, föll de tyng¬

sta kornen för utsäde och brödbak. Därefter

mel-lansäd,småsäd, slösädsamt agnaroch boss-i fal¬

lande skala _{människo-, häst-, ko- och} _grisföda.

Ogräsfrön stannaroftast i mellansäden ochurskilj¬

des noggrant.

Väggarnas nederdel och logbalk skulle vara tätt

dragna för att undvika spillsäd. Av samma anled¬

ningvardet viktigtattfå golvettättoch det skulle

ocksåvarastumt föratt ”svara” närman _slog_med

slagan. Från Jämtland finns en uppgift att golvet

skullevara av tätt_{fogade halvklovor och läggas in}

närdetvar40_{grader kallt.™}

Halmen förvarades _{på olika} _sätt _{i trösklogens}

lador, ”på stängerna”^^ eller i halmbodar. Dessa

kunde vara enkla _{tillbyggnader} _{till trösklogen. I} hästens och kornas _{byttfoder, ”sörpa”,} _{ingick säd} och hackelse av allt från halm till_barkmjöl, _pota¬

tisblast, mossaoch barrkvistar. Till hästen gavs av

slösäden och till korna av _agnar _{och risslan. Hal¬} men hackades i ladan_påen hackstabbe med

hack-järn.Om kornetvaromoget,fuktigt och hade frusit

och därmed varsvårtatttröska,kundeaxenhackas

på liknandesättinnan dettorkades och maldes.™

Huggspår

visar verktyget och

arbetsmetoden

Huggspåren istoradelaravvirket hörsammanmed en _speciell _yxtyp _och _{huggningsteknik.™ Dessa}

karakteristiska märken har vi än så_länge _inte

fun-Bild 3. /_ladugolven_finns_{spär efter}

hackjärnsomanväntsföratthacka

halmensombl.a.kokades tillsörpa

som_{djuren utfodrades med,}_foto

(14)

Fiurg8.Huggspär.Aundersida pä gtilvklova itrösklogen, 1360-tal. B fasning i knut isammabyggnad.C

takbrädaiMarby kyrkas kar, Jämt¬ land,IIOO- ellertidigt 1200-tal.

nit iträsomdateratssenareän till 1300-talets mitt. I _{Norge kallas tekniken för} _{”sprett-telgjing”.} _Hos

oss i bland _{benämningarna} _ax-, _{slint- eller krus¬}

huggning förekommit. I Eggen syns huggmärkena

svagt på golvklovornas översidor, även om de på

storadelarav _{golvet slitits bort. På}_ladugolvet_som består av _plank, _syns _{de på tiljornas} _undersidor.

Den _{ursprungliga tvärbjälken har}_spår_efter_samma yxa.

Attmanfinner_huggspår_efter_{”sprett-telgjing” på}

planhuggnaytorärvanligt.De första logbalkarnai trösklogen var helt säkert tillhuggna på detta sätt.

Det intressanta i _Eggen _är _emellertid _att _vi _fann

samma _huggmärken _på _knutarnas _{långa fasningar.}

Detta ger oss en viktig ledtråd förattförstå

arbets-tekniken med yxaundertidigmedeltid.

”Sprett-telgjing” har förekommit i hela Norden

och även in i _{Ryssland. I Sverige finner vi virke}

sombehandlats_{på detta}_sätt_i_{stort sett}_{i hela landet}

med _undantag _av _Skåne _och _på _{Gotland. Geogra¬}

fiskt _tycks _{huggningstekniken} _och _yxtypen _varit gemensam för det s. k. Nordeuropeiska barrskogs¬

bältet. Serman till_{byggnadernas funktion finner}_vi samma _{spår i både kyrkor}_{och profana byggnader}

från tiden före 1300-talets mitt. _Någon _{skillnad i} olika timmermanstraditioner kan därför inte _påvi¬

sas, annat än den geografiska skillnad som redan

nämnts. _{Något entydigt} _{samband med} _trädslagen

finns inte. Tall, gran och ek har behandlats på

sammasätt. Den endaslutsatsman kan draär att i den allra störstadelenav_Sverige_hade_man_likarta¬

de yxoroch dessaanvändes till alltslagsträ.

Det _{speciella med} _{”sprett-telgjing”} _var, _dels

huggriktningen i förhållande till träets fiberrikt¬ ning, delsyxans sättattskära i veden. Beträffande

det senare _”slog” _yxan _{”ut”. När den} _sattes _i _träet

skar den först inoch_{sedan ut,}_och_{skiljer sig därför} frånett_hugg_som_{skär in och}_sedan_{bryter bort}

spå-nan utanför och lämnar efter _sig _ett _{flisigt hugg¬}

(15)

ME-DLLT'DA BIINIW05t£WIK- NSMS^eWSi:. ULMlUIjSTEtNlK..

F«f-E IJfO truf, I35D

(evO-Figur 9.Skillnadenmellan denäldre bearbetningstekniken

YM 1 ftN ^ÄslEM^6^J,FiM in, FAirDMBi» KiMMi/u. un. längsvedrlktnlngen ockdenyngre,tvärsvedriktnlngen. J/(FirH»tr lAWS MDI61H JLA1 4J1.

PAreiJIP r“»-Y»<rl6J<UH<LPEH.

(16)

som helt och hållet blev_eggskuren _utan _{flisor och} stickor. Man kan därför betrakta _{”sprett-telgjing”}

som _{likvärdigt med hyvling.} _Träets _yta _blir _glatt

och slätt. Föratt _yxan _{skall ha detta} _{verkningssätt}

behöver den vara kilformad med förhållandevis

tvär egg. Det är också av betydelse hur man har

kroppens tyngdpunkt närmanhugger.

Det _{speciella med huggriktningen kan enklast} förklaras med_{utgångspunkt från de}

bilningstekni-ker som senare användes för att _planbila _vägg¬

stockar och _{plank. Det fanns visserligen} _en _rad olika _typer_av _bilor men de hade alla relativt lång

egg-från 20 till 40cm längd. Yxornavar ganska

kortskaftade och _{bearbetningen gjordes} _{tvärs träet.} Stocken_låg _{40 till 70}_{cm upp}_från_{marken beroen¬} de_{på bilningsmetoden}_{och timmermannen hög rakt} eller _{något lite} _snett _nedåt. _{Det hade} _inte _så _stor

betydelse om stocken var grov eller klen. Genom

att man _högg _tvärs _{veden kunde} _man _{bila hela}

stocken_samtidigt_{som man}_gick_{framåt eller bakåt.} Timmermannen_{började i}_en _{ända och}_när_{han kom} till den andra varhela sida _{planhuggen. De}_tunga och breda bilornavar_{specialverktyg och anpassade}

för det _speciella _{momentet att} _{planhugga bjälkar} och _{väggstockar. Vid huggning} _av _urtag _av _olika

slag, vid knutning och vid avverkning användes betydligt smalare huggyxor.

Såvitt vi kanförståärdet tillkomstenav_yxor_för

olika_{slags arbetsmoment}_som _avspeglas _{i det för¬} hållande att _{”sprett-telgjing” inte tillämpades efter}

1300-talets mitt. Tänkerman_sig_att_ungefär_samma yxtyp användes till samtliga arbetsmoment, d.v.s. fällning, klyvning, sammanfogning och planhugg¬ ning, måstedetta påverkat både yxtyp och

arbets-teknik. Yxan behövde kunna avverka_{på både} _dju¬

pet och på ytan, vilket medförde att eggen måste varit_trubbigare_än_på_en_bila._Den_{måste också}_haft kortare eggochskaftetmåste varit betydligtlängre.

Meden _{korteggad och}_långskaftad _yxa_kunde_man inte arbeta tvärs _{fiberiktningen} _utan _som _vid

”sprett-telgjing” längs med träet. Stocken måste

varit_lågt_{placerad och}_man _{måste ha}_rört _sig_bakåt med en fot _på_var _sida_om _{stocken. Vid planhugg¬} ning kunde man antingen hugga utan något annat systemänattjämna tillytanelleri långabandlängs

efter stocken. Med den senare metoden blev _ytan mönstrad och fickettdekorativ utseendesomt. ex.

trobrädor i _{kyrkors taklag visar. Där har timmer¬}

männen _{visat upp}_sin_{skicklighet i} _att_{hugga jämnt}

och rakt med bara_någon_cm_{mellan huggen.} I _{trösklogen i Eggen kan vi} _{alltså konstatera}_att

samma _yxtyp _{och huggningsteknik verkligen}

använts vidbåde_{timring och planhuggning.} _I_stäl¬

let för _{differentiering i olika} _{yxor ser} _vi _en _diffe¬

rentiering i användningen av samma yxa. Denna

yxa tycks haft en egglängd kring 10 cm^\ Med

verktyget som begränsning utvecklades tekniker

för att klara de olika arbetsmomenten vid ett hus¬

bygge. En omedelbarfrågasom inställer sigärom denna_yxtyp _{var en} _medeltida _{innovation eller}_om detrörde_sig_om_ett_{äldre verktyg? Med}_stor_sanno¬ likhet är det _spåren _efter _ett _trähantverk _som _har

förhistoriskaröttervi finnerivåraäldsta medeltida timmerhus och _kyrktaklag.

_Även

_om_detta_resone¬ mang fortfarande ären hypotes och det behövsen rad _ytterligare _{undersökningar visar det}_hur_arkeo¬

logi ochbyggnadshistorisk forskning kan samver¬ ka. _Byggnadernas _{verktygsspår} _ger _{möjlighet till}

analyser av arbetsprocessen och människorna trä¬

der fram.

S

_{avhugget timmer}

Tolkningen av de dendrokronlogiska proverna anger, som redan nämnts, vintern 1366 till 1367

som _{fällingstid,} _men _att _döma _av _väggtimrets behandling avverkades det inte under vinter utan

någotsenareunder savtiden.

Under medeltiden användeman_sig_av_två_meto¬

der att behandlad rundtimmer i _{viktigare byggna¬}

der,antingen hyvlades stockarna meden s.k. skave eller så flåddes barkenav. Vid den första metoden blev stoekarnas_yta_{glatt oeh fick tydliga}_hyvelspår. Vid den andra metoden blev _ytan _{jämn och len.} Avsikten var_{antagligen i} _{båda fallen} _att _ge _timret en _ytbehandling_{som var}_lätt _att_hålla_ren _och_som

inte samlade damm och fukt.

Barken kunde endast flås av omträden var sav¬

huggna. Avverkades de under savtiden kundeman meden _käpp, _s. _k. _{flåkäpp, dra}_av_{barken. Det äld¬}

statimret i _{trösklogen i}_Eggen_är_{slätt och lent}_som om barken vore avflådd. _{Spår efter hyvling finns}

inte. _{Tidigare har}_vi _{träffat på savhugget grantim¬}

meri en _tröskloge _från _1500-talet. _Savhuggen _tall

kan vi däremot inte erinraosshasett_tidigare.^®

På insidan av _{trösklogens äldsta väggstockar}

samt även i _{några åsar} syns svaga ritsar efter ett

(17)

Bild4._A-väg^ens_insida,_{foto 1993.}_Det_{äldsta timret i}

trösklo-geniEggen är slätt ochlentochnågra spårefterhyvling finns

inte. Pä insidanav_trösklogens_äldsta_väggstockar_samt_även_i

några ä.sarsyns svagaritsar efteretteggverktyg,troligen kniv.

Ritsarnaär_dragna_{i ringar}_runt_stockarna_och_går_{in i}_draget pä bådeöver-ochundersida, varför de måstetillhöra timrets behandlinginnandettimradesiniväggen.

till 70cmavstånd ochär_dragna_{i ringar}_runt_stock¬

arna, d.v.s. de går in i draget på både över- och

undersida, varför demåste tillhöra timrets behand¬

ling innan det timrades in i väggen. Vi kan inte

tänkaoss_någon _annan_förklaring_{till ritsarna}_än_att

de hör samman med _fiåningen. _I _{så fall utfördes}

denna genom att man skar av barken i lämpliga

”band” och satte in _{flåkäppen under barken och}

”sprätte” upp barken till nästa rits. De skriftliga uppgifternaom tekniken att flå av bark ärfå, men

metoden nämns isvaren till Nordiska museetsfrå¬ gelista om virke och virkesberedning ex Strand

GustafPerssons frånTorgåsmon i Limasn iDalar¬

na:

Timret blev starkast om det fälldes på hösten ... Till

åsari uthus-ej _stugorellerfjös_-fälldes_granäven sent

påvårensenbarken löpte. Dessastockaransågs fåsty¬

varebärkraft för tak och _dyligt, och så fick man av barkfiaken underlag för nävertaken. Sådana stockar

kallades_barkläjpör... Man fälldeäven mycket vacker

tallskog för barktagning för beredande av mjöl, dels till kreatursföda, dels tillbröd under nödtider...Efter

sedan trädet fällts, flådde man av stora flack rundt stammeni_{meterlängder. Man kallade detta}_att_”löjpa” av barken, vilket skedde med ”barktsjetsior” sedan

man ritsat en_{ring kring trädets} _stam på avstånd _som

manönskade barkarnasstorlek. Enbarktsjetsjaförfär¬ digades av en något krokig, granra? (oläsligt, ordet

avser _grankäpp. _vår _anm) _om _1/2 _meters _längd _och cirka 4centimeters _{grovlek. Den}_{tillspetsades} _{som en}

yxägg,menäggenskullevar asnettåtenasidan,som

denna_{figur (skiss i} _texten, _{vår anm) visar. Med detta}

redskap ”löpte”man avbarken. (Nordiskamuseet,EU

1610)

Metodenattbereda_väggtimmer_och _annat_bygg¬ nadstimmer genom savhuggning tillämpades såle¬

des även under medeltiden, möjligen i samband

medattman _{på detta}_sätt_{fick fram}_{material till tak¬}

täckningen eller till foder.

Ombyggnad under

1750-talet

Trösklogens 1300-talstimmer är rännknutat.

Fas-ningensom gerhalsen samma formsom knutskä¬ ran är_{lång och huggen}_{från insidan ända}_ut_{i knut¬} skallen. Genomundersidans_{fasning och}

(18)

snedhugg-ningenpå översidan blev knutskallarna sexkantiga.

Idetvå undre varvenärknutarnaavett annat_slag.

Ävende ärrännknutademen_fasningen_{på undersi¬}

dan är_huggen _{från två håll, både från insidan ocb}

från knutskallen. Föratt kunna _hugga _{dessa djupa}

fasningarvartimmermannentvungenattbörja med

att_hugga_ett_{djupt förhugg}_{på båda sidor}_om_halsen.

Botten _{på dessa förhugg} _syns _{tydligt i de knutar}

som _öppnar_sig _{något. De olika knuttyperna visar}

att _{trösklogen byggts} _om _{och dendroproven} _anger

atttimret till _{ombyggnaden fälldes 1752-53.}

Urtagen för logbalkarna i A-väggens

1750-tal-stimmer är ca 6 tum _{brett och det syns} _inte _spår

efter det2tum_{tjocka planken}_från

1300-talsbalkar-na. Även logbalkarna byggdes _således _om _samti¬ digtmedattde nedre varven förnyades. Demedel¬

tida _{log- och ladugolvens} _{klovor återanvändes vid}

ombyggnaden. Den första utvidgningen av öpp¬ ningen i bakväggen från endast två stockars höjd

till i stället femstockvarvs _höjd_kan _{också hört till}

Bild 5. Densentida _{dörröppningen i C-väggen, foto 1993,} se

även_fig_5._För_att_slippa_att_lyfta_{i väggen}_{kapades långväggar¬}

nas stackar övertiljornasändar så attde skadade klovorna

kunde drasutochersättas_{med nya}_{plankor. Jfr}_även_A-väggen

bild I.

ombyggnaden på 1750-talet. Kapningen av stock¬

arna serut attha_gjorts_när_väggtimret_en _gång_var

nedplockat vilket detmåsteha varit när bottenvar¬

ven _gjordes_om.

Medeltidsgolvet

repareras

Loggolvet reparerades i sen tid. Reparationen är

byggnadshistoriskt intressantdärförattdenantyder

hur _länge _man _{använde trösklogen} _{till tröskning} och _förvaring _av _den _otröskade _{spannmålen och} halmen.

I _{loggolvet ligger} _{två stycken tvåtums plankor.} Plankorna är_{ramsågade och sågspåren}_är_så_fina_att

planken bör hasågats påenfinbladigram.Avslita¬

getpå golvet efter tröskningen kanman seattman tröskat i huvudsak _{på två platser}-ca en meter in

från båda _öppningarna _{på den sida} _av _loggolvet som var närmast _D-väggen. _{Uppenbarligen} _nötte

man ned detvåklovorsom_tidigare_{låg på plankens}

plats och blev tvungen att förnya dem. Problemet

vardå attfå in _nya_tiljor_{utan att} _{behöva lyfta} upp väggtimret. Förattslippaattlyfta iväggenkapades långväggarnas stockarövertiljornasändaroch lyf¬

(19)

stock-Bild6._Loggolvet,_{foto 1993. Efter reparationen fortsatte} man

atttröska ochslita_{på golvet. Trösklogen användes}_för_tröskning

sä_långt_{fram i}_tiden_attävendetvånyaplankornanöttesoch

knäcktes_{innanför den}_{gamla dörren.}

arnasöverdel som varsåbredattdet_gick_att_skju¬

ta in en _{såg och kapa den undre delen.} _Nu _var_det möjligtattdrautde skadade klovorna ochskjuta in

nya plankor. Därefter sattes de kapade delarna av

väggstockarna tillbaks.

Att_{planken ramsågades}_och_att_man_använde_såg föratt_{kapa väggstockarna}_{talar för}_att_reparationen

utfördes sent,_{knappast tidigare}än 1800-talets mitt.

Efter_{reparationen fortsatte}_man_att_{tröska och slita}

på golvet. Trösklogen användes för tröskning så långt fram i tidenattävendetvånyaplankornanöt¬

tesoch knäcktes innanför den_{gamla dörren. Det}_är

således _möjligt _att _trösklogen _{användes till sin}

ursprungliga funktion ända in på 1900-talet d.v.s.

under 500-550årtjänade byggnaden det använd-ningsätt den byggdes förpå 1360-talet.

Generellt kan _sägas _utifrån _{uppteckningarna i}

Jämtland och _Härjedalen, _att _{slagtröskningen} _upp¬

hörde under årtiondena _{kring 1900. Storbönderna} var de första som brukade tröskbultar och senare

tröskverk. _{Slagtröskningen förekom samtidigt med} de _första, _tungsamma _tröskverken _som _{drogs för} hand. Först med de hästdrivna tröskverken förefal¬

ler _{slagtröskningen ha upphört helt. Förändringen}

spänner överendryghundraårsperiodsetttill länet somhelhet. Det finnst. o. m._uppgifter_om_{”ett litet}

ställe_{på skogen” i Stuguns}_sn_där_ett_äldre_par slag-tröskadeända in_{på 1950-talet.®}

Byggnadshistorisk forskning

Skriftliga källortunnassnabbtuti intetnärdet gäl¬

ler _kunskapen _om _{allmogens levnadsförhållanden} under medeltiden. _{Samtidigt kan vi konstatera} _att

byggnaderutgörettviktigt källmaterial ombonde¬

samhället ända ned i sent 1200-tal som de äldsta timmerhusen är daterade till. Av bondekulturens

bebyggelse ärdetockså de liggtimrade husensom

tilldragit sig det största intresset bland

byggnads-historiker, men efter den första ”generationens”

forskare_{tycks intresset}_{ha svalnat.}

Den _tidigare _{forskningens syftet} _var _att _genom teknik- och formstudier _upprätta _{kronologier och}

typologier. Funktionella och konstruktiva krav på

byggnaden sköts i bakgrunden. Den äldreallmoge¬ bebyggelsenhar därför i stort settblivit folktomma typeroch formelement. Närnuden

dendrokronolo-giska dateringsmetoden kan ingå i en undersök¬

ning, kandet övriga dokumentationsarbetet fokuse¬ ras_på_andra_{frågeställningar.}

Trösklogen i Eggen visar på stabilitet och konti¬

nuitet i bondesamhällets_{byggande. Uthusen}_påver¬ kadessentav förändrade funktionskrav-i de övre delarna av landet därtill senare än i de södra. Det

storaantal medeltida _{liggtimmerhus} _som _bevarats,

av vilka _merparten _{blev hölador, flyttades} _{förts i}

sen tid ut_på_{ängsmarken. Där fick de} _{en ny}_funk¬

tion,menallteftersomgårdsbruken läggs ned fyller

de inte_längre_någon_{uppgift med den brist}_på_över¬ syn som detta medför. Taken skadas snabbt och

markfukt leder till röta i bottenvarven. _Uppgiften

om det äldre _paret _{i Stugun visar på} _problemets andra sida. Det bör fortfarande finnas äldre perso¬

ner somkan berätta föross omhur husen_nyttjades,

d.v.s. ge ossmening ochsammanhang, ellerföratt

användaettord i tiden-levandegöra.Den tid vi har föratt_{mäta upp}_{och intervjua}_är_{dock kort.}

Med vår _{begränsade byggnadsarkeologiska}

undersökning har vi velat visa att kunskaper om

verktyg, hantverksteknik, konstruktionsprinciper

och inteminst funktionella_{krav, gör}_{det möjligt}_att både fastställa _{förändringar}_{och rekonstruera} _även

en _{mycket gammal timmerbyggnad. En} _noggrann

dokumentation, en _{undersökning} som växlar mel¬ lanrekonstruktion av_{byggnaden och dess}

(20)

använd-ning,äringen okänd metod förbyggnadshistoriker,

men den är sällan anlitad.Vårtid har_{många frågor} kvarattställa tilläldre_{byggare och}_brukare_-_både de som kan berätta_{själva och} _så _som_de _finns _till¬

gängliga i uppteckningar och arkiv. Förändringarna

- uteblivna eller

genomförda-blirnaturligtviscen¬

trala i detta arbetssätt.

Vi har_{också antytt att}_{redovisningen} _av_faktiska

måttbör kunna_{ifrågasätta}en typindelning där for¬

men mer än funktionen varit bestämmande. Inom¬

vetenskaplig typologisering kan verka hämmande

och förledande när_{grannvetenskaperna} _vill _utnytt¬

ja materialet, och en byggnadshistoriker behöver hjälpfrån olika vetenskaper. Medeltidsmaterialetär

redan omfattande. Att _{sex-sjuhundraåriga trähus}

stårkvar i våra_bygder_är_{både utmanande och}_upp¬

fordrande.

Göran _{Andersson, antikvarie vid} _{kulturmiljöenhe¬} ten, länsstyrelsen i Jämtlands län.

Peter_{Sjömar, arkitekt,} _tekn._{dr., verksam vid}

bygg-nadsvårdsenhetens _{utvecklingsarbete} _om _träbygg¬

nadskonst, Riksantikvarieämbetet.

Byggnadsvolym

och

åkerareal

Står storleken_påenloge i någon relation tillgår¬

dens odlademark? Den medeltida_logen_{i Eggen}

bör _{på något} _sätt _{antyda hur} _stor _{åkermark den} medeltida_gården _{hade. Vi} _{utgår från 1800-talets}

uppgifterom skörd med skära ochslagtröskning

somfinns i Jämtlandslänsmuseums _etnologiska

arkiv.

Så _länge _man_{skördade med skära betraktades}

ett _dagsverke _{som en} _{mäling, vilket} _motsvarar

ungefär 800m^.Denskurnasäden torkades sedan

i snesar - störar nedkörda i marken - en

tork-ningsmetod känd från medeltiden. Varje snes

omfattade tio till tolv kärvar. För _{varje mäling}

gick detåtca20snesar.

Varjeladutrymme i logen iEggenharenvolym

av _43,5 _{ml En normalstor kärve kan} antas vara

0,02 ml Vi kan därmedanta attladutrymmetrym¬

de2 175 kärvar, vilkamotsvararknappt 200sne¬

sar.Dessa isintur motsvarar_knappt₁₀_mälingar,

d.v.s. en av ladorna kunde rymma _skörden _från

1,6 tunnlandåker.

Bondedagböcker o. dyl. kan givetvis ge mer

precisa uppgifter. Kanske kan

dagboksuppgifter-nafrånen viss_gård_{jämföras med}_gårdens _kvar¬

stående _{byggnader? Vi skulle kunna} _få _en _rela¬

tion mellan_{byggnader och brukade markarealer,} dären äldre _{byggnad visar}_på_-_ex _åkerstorlek

-närkartor och andra källor saknas. Iettförändrat

kulturlandskap kan gamla byggnader dessutom

bli endirekt indikation_{på gårdsbrukens storlek i}

ettområde videnviss_tidpunkt.

Omvänt kan, som vi antytt i artikeln, kunska¬

penomjordbruksteknik, skördemängder ochare¬ aler _{belysa och korrigera byggnadshistorikernas}

uppfattning om typindelning, funktion och kan¬ skerentav _{ägandeförhållanden.}