En effektiv praktik till sjöss: En studie om hur sjöbefälsstudenter upplever att sömnbrist, kontraktslängd och arbetstider påverkar kunskapsinhämtandet under den fartygsförlagda utbildningen.

En effektiv praktik till sjöss

En studie om hur sjöbefälsstudenter upplever att

sömnbrist, kontraktslängd och arbetstider påverkar

kunskapsinhämtandet under den fartygsförlagda

utbildningen.

Författare: Ali Al-Salmi & Per Wintzell

Självständigt arbete inom

Abstrakt

Sjökaptensstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar har i sin utbildningsplan tolv månaders fartygsförlagd utbildning som är fördelad över tre perioder. Praktiken erbjuder studenterna möjligheten att utöva samt utveckla den teoretiska kunskapen de lärt sig i skolan men även att få uppleva hur det verkligen är att arbeta till sjöss. Arbetsmiljön, den sociala miljön samt hur det är att vara hemifrån under en längre period är saker som studenterna får prova på. Att arbeta till sjöss har många fördelar men även sin utmaningar. Det är ett arbete med hög arbetsbelastning samt höga krav på organisationen ombord, säkerheten och miljömedvetande. Som sjöbefälsstudent på Sjöfartshögskolan i Kalmar hamnar man i denna miljö under sitt första år på utbildningen då man under termin ett åker ut på första praktikperioden. Denna studie syftar till att undersöka hur sjökaptensstudenterna upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstiderna ombord påverkar deras kunskapsinhämtande. För att ta reda på studenternas upplevelser har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex sjökaptensstudenter; endast sistaårsstudenter intervjuades då de genomgått hela eller en stor del av den fartygsförlagda utbildningen och ansågs därför ha mest erfarenhet. Svaren var i de flesta fallen överensstämmande där studenterna upplevde att praktikperioderna samt arbetsdagarna var för långa, att man behövde ha minst en vilodag i veckan och att sömnbrist hade en negativ inverkan på deras kunskapsinhämtande. Samtidigt framkom det i studien vad som vore det mest optimala för sjöbefälstudenternas kunskapsinhämtande, vad gäller optimal längd på praktikperioderna samt optimalt arbetsschema för en så givande och effektiv praktik som möjligt.

Nyckelord: Sömnbrist, kunskapsinhämtande, arbetstider, kontraktslängd, ledighet, fartygsförlagd utbildning

Abstract

The master mariner students at Kalmar Maritime Academy have twelve months of ship-based training which is a part of the education plan, and these twelve months are distributed over three periods. The internship offers the students the opportunity to practice and develop the theoretical knowledge they have gained in school, but also to experience how it really is to work at sea. The work environment, the social environment and what it can be like to be away from home for a longer period are central. Working at sea has many benefits but also its challenges. The job is associated with long periods at sea with a high workload and high demands on the organization on board, as well as safety and environmental awareness. As a master mariner student at Kalmar Maritime Academy, you end up in this environment during your first year of education when you leave school for the first internship period during semester one. This study aims to investigate how master mariner students experience that lack of sleep, contract length and working hours on board affect their

knowledge acquisition. To find out the students' experiences, a qualitative interview study was conducted with six master mariner students; only senior year students were interviewed because they had completed all or a large part of the ship-based training and were therefore considered to have the most experience. The answers were in most cases consistent where the students felt that the internship periods and working days were too long, that they needed to have at least one day off a week and that lack of sleep had a negative impact on their knowledge acquisition. At the same time, the study showed what would be the optimal for the master mariner students' knowledge acquisition, in terms of optimal length of internship periods and optimal work schedule for a rewarding and effective internship as possible.

Keywords: Lack of sleep, knowledge acquisition, working hours, contract length, leave, ship-based internship

Förord

Det har blivit dags att sätta punkt efter en lång och lärorik process. En oro för detta arbete startade redan innan arbetet hade satt igång, hur ska jag fixa detta? Men när vi väl hade påbörjat arbetet närmade sig mållinjen för varje vecka som gick och för varje Zoom-möte vi hade med vår handledare. Därför ska ett STORT tack riktas till vår handledare Magnus Boström som med sin strukturering gjorde detta arbete hanterbart och som tålmodigt läst texten om och om igen och kommit med goda råd och tips.

Kalmar 2021-05-08

Innehåll

2.3 Etiska frågor och ställningstaganden ... 6

3 Resultat... 8

3.1 Inledning ... 8

3.2 Kontraktslängd, arbetstider och schema ... 8

3.3 Sömn ... 10

4 Resultatdiskussion ... 13

4.1 Inledning ... 13

4.2 Kontraktslängd och arbetstider ... 13

4.3 Sömn ... 15

4.4 Metoddiskussion ... 16

5 Slutdiskussion ... 17

5.1 Förslag på vidare studier ... 17

Referenser ... 19

Bilagor 1

1 Introduktion

Förmågan att kunna erbjuda ekonomiska och effektiva långväga transporter sätter sjöfarten i centrum för världsekonomin. Ungefär 90% av all transport sker till sjöss och med en handelsflotta på 50,000 handelsfartyg registrerade i över 150 länder, som i sin tur bemannas av 1,647,500 sjömän, utgör sjöfarten en omfattande industri. Sjöfarten står för transporten av elva miljarder ton gods varje år. Dessa transporter skulle inte vara möjliga vare sig på väg, järnväg eller flyg (International Chamber of shipping, 2020). Sjöfarten tillåter länder att få tillgång till de råvaror som behövs för att utvecklas, möjliggör tillverkning och export av varor och produkter och har det lägsta miljöavtrycket i transportsegmentet per ton last. En industri av sådan signifikant omfattning och med sina ekonomiska intressen tillsammans med dagens miljömedvetenhet gör att det ställs höga krav på besättning, teknik och organisationen ombord (International Chamber of Shipping, 2020).

En avgörande beståndsdel som bidrar till att funktionen av sjöfartsindustrin fortlöper är sjömännen i sig, som bemannar, ansvarar för fartyg och last samt navigerar fartygen från hamn A till B. Sjömansyrket är mer än ett yrkesval, det är snarare en livsstil då arbete till sjöss i jämförelse med arbete i land skiljer sig markant. Till sjöss är livet isolerat och man jobbar i ett miniatyrsamhälle. Enligt Aubert och Oddvar (1959) är den största skillnaden mellan arbete till sjöss och arbete i land (exempelvis industriarbete) att sjömännen lever på sin arbetsplats bland sina kollegor och överordnade och att de spenderar det mesta av sin fritid på samma plats i perioder som sträcker sig från några veckor till flera månader. Det går med andra ord inte att “komma hem” och lämna arbetet bakom sig. Det har i sin tur ett par avgörande konsekvenser som att social miljö, grannar och vänner består av samma personer som man har ett tydligt definierat arbetsförhållande till. Aubert och Oddvar nämner även att fartyget är en total institution jämförbar i betydande avseenden med sjukhuset, armélägret, fängelset, klostret och internatskolan. En arbetsplats som är fysiskt isolerad från familjen och samhället, och där det omkringliggande samhället ersätts och representeras istället av fartyget. På fartyg tillämpas även beroende på flaggstat vissa allmänna funktioner på ett annorlunda sätt än i land, exempelvis det juridiska ansvaret som inte tillfaller en ledare i industribranschen men som till sjöss tillfaller befälhavaren (1959).

1.1 Bakgrund

Besättningen ombord följer kontrakt som kan vara olika långa beroende på typ av fartyg och handelsrutt, från två veckor upp till flera månader. Hur lång period en sjöman är till sjöss beror på vilken position man har på fartyget. Perioderna skiljer sig mellan befäl och övrig besättning. Sett ur ett globalt perspektiv brukar sjöbefäl i genomsnitt vara ombord i fem månader medan

övrig besättning har ett genomsnitt på åtta månader (Oldenburg, M. et al., 2009). Befälen utsätts dock oftare för längre arbetsdagar, med högre arbetsbelastning (maximal arbetstid mer än 14 timmar i sträck) och större ansvarsuppgifter än övrig besättning (Oldenburg, M. et al., 2009). Man jobbar som sjöman oftast alla dagar i veckan under höga krav på organisationen ombord, säkerhet och miljömedvetande vilket påverkar sjömännen med långa arbetsdagar och varierande arbetstider (Project Horizon, 2012). För vaktgående personal är arbetsdagarna fördelade i vakter. De två vanligaste vaktsystem som används idag är fyra timmar vakt och åtta timmar frivakt (4-8 vakt) samt sex timmar vakt och sex timmar frivakt (6-6 vakt) (Lützhöft, et al. 2010). Enligt Lützhöft et al. (2010) upplever de som jobbar 6-6 vakt stora trötthetssymptom och försämrad sömnkvalitet. Utöver vakterna kan akuta situationer uppstå vilket leder till extra timmars arbete, och att lösa problemen är besättningens ansvar då man ibland befinner sig flera hundra sjömil från närmaste land. Detta gör att man måste kunna förlita sig på varandra och på kompetensen som en själv och sina kollegor besitter.

Enligt Arbetstidslagen §13 (1982:673) ska arbetstagare i land ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila under en 24-timmarsperiod. Andra regler gäller dock sjömän och arbete till sjöss. För sjömän gäller lagen om vilotid för sjömän (1998:958). Denna lag gör det möjligt för sjömän att arbeta längre än arbetstagare i land tillåts att göra. Idag styr Maritime Labour Convention (MLC) hur många timmar en sjöman får arbeta per dag och vecka. Det är sedan upp till flaggstaten att fastställa en nationell lagstiftning utifrån de internationella riktlinjerna.

Dessa vaktsystem och bestämmelser om vilotid för sjömän leder till att en sjöman sällan får sin åtta timmars sammanhängande sömn med god sömnkvalitet. En vanlig dag kan dessutom variera i sig, vissa dagar kan vara lugna medan andra stressande. Eftersom arbetet sker i en riskfylld miljö är det viktigt att man är alert under sin arbetstid men även under sina lediga timmar. Det är därför viktigt att alla ombord följer vilotiderna samt får tillräckligt med sömn för att kunna vara fokuserade och undvika faror som kan orsakas av sömnbrist.

Faktorerna som påverkar sömnen är många. Enligt Sliskovic och Penezic (2017) har faktorer som korta hamnanlöp, buller, sjögång, höga krav, stressig tidsram, hemlängtan, dåliga arbetsförhållanden, rökning och varierande arbetstider direkt koppling till sjömännens sömnbrist och sömnkvalitet. Trötthet och fatigue till sjöss påverkar personal, det dagliga arbetet, arbetsmiljön samt själva stämningen ombord. Ur ett hälsoperspektiv leder sömnbrist till flera hälsoproblem. Sömnens betydelse för hälsa och kognitiv förmåga har under senare år alltmer uppmärksammats. Många studier finner att sömnbrist innebär en oberoende riskfaktor för vanliga och dödliga

sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och depression (Eriksson-Sjöö, 2010). Enligt 1177 (2020) påverkar sömnbrist immunsystemet vilket leder till att dessa personer drabbas av vissa sjukdomar enklare än andra. Personer som följer ett vaktsystem påverkar den cirkadianska rytmen (dygnsrytmen) negativt, orsakar sömnstörningar och försämrar både den psykiska och fysiska hälsan vilket i sin tur påverkar arbetsprestationen och arbetssäkerheten (Niu et al. 2017).

Enligt Phillips (2000) beror många av kollisionerna till sjöss på sömnbrist. Sjöbefäl som får dåligt med sömn har minskad koncentrationsförmåga och ökad trötthet och i sin tur blir man mindre alert. För lite sömn påverkar även däcks- och maskinpersonal. Olyckor på däck och i maskinrummet kan ske på många olika sätt då man dagligen arbetar med stora och små maskiner i en farlig omgivning med stressig tidsram och höga krav. European Maritime Safety Agency (EMSA) ger årligen ut en rapport över incidenter till sjöss och under år 2019 rapporterades 3062 incidenter (EMSA, 2020). Enligt rapporten utreddes totalt 1801 incidenter där orsaken till 54 % av dessa incidenter var den mänskliga faktorn (EMSA, 2020). Enligt Horizon-projektet (2012) gör den ökade intensiteten inom sjöfarten att det ständigt arbetas långa och oregelbundna timmar vilket skapar höga nivåer av trötthet och i många fall fatigue hos sjömän.

Genom att minska på arbetsbelastningen samt minska på antalet arbetstimmar skulle man kunna få till en bra sömnrutin och på det sättet minska trötthet, fatigue och förebygga olyckor och kollisioner. För att lyckas med detta skulle det krävas mer personal ombord. International Maritime Organization (IMO) förser sjöfarten med internationella riktlinjer om hur minsta tillåtna bemanning av fartygen ska bestämmas. Det är sedan upp till flaggstaten att fastställa en nationell lagstiftning utifrån de internationella riktlinjerna. Riktlinjerna ger mycket frihet till flaggstaten att göra sina egna tolkningar så länge bemanningen är tillräcklig för att framföra fartyget på ett säkert sätt samt att bestämmelserna om vilotider inte bryts (Cederlöf, 2016). Redare världen över väljer ofta att bemanna fartygen enligt minimikraven vilket leder till stor arbetsbelastning på besättningen. Detta leder även till att många sjömän förfalskar loggföringen av arbetstiderna för att hålla arbetstiderna nere och därigenom hamna inom ramarna för den tillåtna arbetstiden per dygn (Simkuva et al. 2016).

Som sjöbefälsstudent på Sjöfartshögskolan i Kalmar hamnar man i denna miljö under sitt första år på utbildningen då man under termin ett åker ut på första praktikperioden (Sjöfartshögskolan, 2020). Då får man pröva på livet till sjöss, ett liv som för med sig många möjligheter men även svåra utmaningar. Sjöbefälsstudenter följer en plan för fartygsförlagd utbildning som är fördelad över tre perioder under de fyra år som man studerar. I slutet

av utbildningen skall dessa tre praktikperioder resultera i sammanlagt 360 sjödagar. Praktiken är av stor betydelse då man till sjöss får möjligheten att praktisera sin teoretiska kunskap. Utöver det är praktiken ett tillfälle för att både utöka sin kunskap, visa framfötterna samt få en inblick i vad som komma skall i karriären. Det är viktigt att man är alert och mottaglig under sina utsedda arbetstimmar för att kunna ta del av så mycket kunskap som möjligt. Här spelar sömn och sömnkvalitet en avgörande faktor. En studie som undersökte hur trötthet och sömnbrist påverkar elever och deras inlärningsförmåga visade att sömnbristen har stora konsekvenser på eleverna och ansågs vara ett handikapp när det gäller elevers inlärningsförmåga (Eriksson-Sjöö, 2010). Likt studien gjord av Eriksson-Sjöö kommer denna studie att fokusera på hur studenterna upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstider påverkar deras dagliga kunskapsinhämtande under praktiken till sjöss och hur avgörande det är att man är utvilad för att få en så lärorik praktik som möjligt samt undersöka hur studenterna upplever att ett optimalt schema bör se ut för att möjliggöra för studenterna att vara alerta och mottagliga under de utsedda arbetstimmarna. Genom att intervjua sistaårsstudenter på sjökaptensprogrammet i Kalmar var målsättningen att försöka få svar på dessa frågor utifrån studenternas perspektiv och erfarenheter. Denna studie fokuserade endast på studenternas perspektiv till skillnad från ombordbesättningens perspektiv.

Då fokus har legat på studenternas upplevelser om trötthet och hur det påverkar deras kunskapsinhämtande ombord och eftersom det är svårt att mäta upplevelser med siffror eller diagram använde sig studien istället av fenomenologin. Fenomenologi är i sin korthet forskningen om subjektets (studenternas) upplevelser om specifika fenomen. Ett fenomen är exempelvis hur studenterna upplever att trötthet påverkar deras kunskapsinhämtande under praktikperioden.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur sjöbefälsstudenter upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstider påverkar deras kunskapsinhämtande under den fartygsförlagda utbildningen.

Frågeställningar

1. Hur upplever studenterna att längden på praktikperioderna påverkar deras kunskapsinhämtande?

2. Hur upplever studenterna att arbetstiderna ombord påverkar deras kunskapsinhämtande?

3. Hur upplever studenterna att sömnbrist påverkar deras kunskapsinhämtande?

4. Hur anser studenterna att ett optimalt arbetsschema bör se ut för att ge goda förutsättningar för deras kunskapsinhämtande?

2 Metod

2.1 Kvalitativ metod

Arvidsson (2014) beskriver skillnaden mellan den kvalitativa och den kvantitativa metoden. I denna studie tillämpades en kvalitativ intervju då den ansågs mest passande. Den kvalitativa forskningen analyserar lågt strukturerade data. Kvalitativ data ger de detaljer och djup som krävs för att förstå konsekvenserna fullt ut, exempelvis genom intervjuer, fokusgrupper eller en människas observationer. Den kvalitativa metoden är att föredra när man vill skapa en fördjupad förståelse för idéer och attityder som i sin tur påverkar en människas resonemang, handlingar, och reaktioner (Kvale & Brinkman, 2014). Utgångspunkten för den kvalitativa metoden är att det inte finns en absolut och objektiv sanning. Den verklighet man vill beskriva, förklara och tolka kan uppfattas på många sätt och att man som forskare inte kan genom enkäter formulera frågor som är relevanta (Ahrne, 2011). Å andra sidan använder man inom den kvantitativa metoden enkäter för insamling av data som sedan ger siffror man behöver för att bevisa de generella slutsatserna, alltså fokuserar man på statistiken från den insamlade datan. Man har som utgångspunkt att det finns en objektiv verklighet som man kan strukturera sitt arbete kring. Därav anses den kvalitativa metoden mest passande för denna studie. Med den kvalitativa metoden får intervjuaren möjligheten till att föra en mer öppen diskussion, fokusera mer på respondenternas åsikter och upplevelser samt få en djupare förståelse för den enskilda personen och hur den resonerar kring sömnbrist och hur det påverkar respondentens kunskapsinhämtande under praktiken till sjöss.

Denna studie fokuserade på studenternas upplevelser av trötthet och hur det påverkar deras kunskapsinhämtande ombord och eftersom upplevelser är svåra att mäta har istället fenomenologi använts för denna studie. Fenomenologi är i sin korthet forskningen om subjektets upplevelser om specifika fenomen (Leijonhufvud, 2008). Ett fenomen är exempelvis hur studenterna upplever att sömnbrist påverkar deras kunskapsinhämtande under praktikperioden. Fenomenologin har som avsikt att förtydliga antaganden vi gör i vår vardag och vår del i den, och slutsatsen blir att vi anser att våra uppfattningar är fakta när de egentligen är personliga tolkningar av dolda antaganden. Så det fenomenologiska spåret är dels en filosofisk inriktning, men även en del av en kvalitativ forskningsansats. Fenomenet (i detta fall studenternas upplevelser) måste studeras med hjälp av en vetenskaplig ansats som helt och hållet utgår från den studerade individens subjektiva varseblivning om hen själv (Leijonhufvud, 2008). Genom att tala om en värld full av fenomen i stället för en värld full av objekt och subjektiva upplevelser av dessa, lämpar sig fenomenologin särskilt väl för att studera upplevelser. Ett exempel på ett fenomen i vår värld skulle kunna vara ett hus. En person ser ett objekt en bit bort och drar genast slutsatsen att det är ett hus. En annan person ser samma

hus och drar samma slutsats, dvs. det är ett hus, men gör detta utifrån sitt perspektiv. Huset, dvs. fenomenet är en oändlig mängd av perspektiv (Leijonhufvud, 2008).

2.2 Genomförande

Data för denna studie har samlats in genom ett antal kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med sistaårsstudenter på sjökaptensprogrammet i Kalmar. Studien fokuserade således på blivande befäl som har genomgått en svensk utbildning. Endast sistaårsstudenter har intervjuats då de genomgått hela eller en stor del av den fartygsförlagda utbildningen. Kvalitativa intervjuer är ofta semistrukturella till sättet. Denna typ av intervju utgår från frågeområden snarare än detaljerade, exakta frågor (Kvale & Brinkmann, 2014). Syftet med intervjun är att få respondentens uppfattning av sin verklighet och därför vill intervjuaren att personen ska prata så fritt som möjligt. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide där lämpliga frågor samt följdfrågor ställdes till respondenterna (beroende på hur intervjun utvecklade sig) för att få en mer öppen diskussion och mer utvecklade svar. Intervjuerna hölls enskilt med var och en av respondenterna. Enligt Olsson et. al. (2011) bör man hålla intervjuerna på neutrala platser utan störningar från andra människor, för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Olsson et. al. (2011) nämner att möjligheten för sanningsenliga svar minskar om det finns personer runt omkring som påverkar intervjun eller lyssnar. Under intervjun uteslöts störande objekt, såsom radio, högtalare och mobiler och andra personer som inte skulle medverka i intervjun. Intervjuerna spelades även in med respondenternas tillåtelse.

2.2.1 Bearbetning av intervjudata

Inspelningarna transkriberades för att möjliggöra analys. Intervjuerna analyserades först i sin helhet, sedan kategoriserades svaren enligt de olika områden som denna studie undersöker, bland annat hur ett optimalt arbetsschema skulle kunna se ut samt hur sömnbrist påverkar studenternas inlärning till sjöss. Analysen skedde kort efter intervjuerna. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) blir tidsramen en stor utmaning vid utförandet av kvalitativ intervju då det krävs mycket tid för att tolka, dokumentera och analysera intervjuerna. Respondenterna erbjöds bra med tid för att inte stressa igenom eller skynda på intervjun. Intervjuerna jämfördes för att se om det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna (Fejes et al. 2015). Resultatet från intervjuerna har utgjort en grund för att hitta svar på hur studenterna upplevde att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstider påverkat deras dagliga kunskapsinhämtande till sjöss.

2.3 Etiska frågor och ställningstaganden

Då respondenterna delar med sig av sina egna erfarenheter och upplevelser blir den etiska aspekten mycket viktig. Deltagarna i studien informerades om

bakgrunden till de frågor som ställdes, syftet med studien samt vad svaren skulle användas till. Det försäkrades att respondenterna inte skulle kunna identifieras, och på så sätt kan det som sagts under intervjuerna publiceras offentligt (Kvale & Brinkmann, 2014). Namn och uppgifter på respondenterna behandlades konfidentiellt. Det gör att man får större förtroende av personer man intervjuar i studien och mer korrekta svar. Denna studie följde vetenskapsrådets riktlinjer (Bryman och Nilsson, 2018; Vetenskapsrådet, 2020).

3 Resultat

3.1 Inledning

I detta kapitel kommer resultaten av analysen på de sex genomförda intervjuerna att presenteras. Studiens syfte har varit att undersöka hur sistaårsstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevde att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstider påverkade deras kunskapsinhämtande under praktikperioderna till sjöss. Respondenterna som har intervjuats har erfarenhet av olika längder på praktikperioderna, seglat på olika fartområden samt olika fartygstyper. Åldersspannet på respondenterna var mellan 24-30 år, och alla är bosatta i Kalmar men kommer från olika delar i landet. Då det finns ett samband mellan sömnbrist, trötthet och fatigue samt arbetstider och ledighet har teman formats efter detta.

3.2 Kontraktslängd, arbetstider och schema

Sjökaptensstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar följer en specifik plan för den fartygsförlagda utbildningen som går ut på att man ska göra tolv månaders praktik fördelat över tre perioder under de fyra läsåren. Majoriteten av respondenterna uppgav att längden på praktikperioderna var i snitt fyra månader vilket är rimligt med tanke på utbildningsplanen. Längden på praktikperioderna upplevdes olika bland respondenterna, fyra av sex upplevde att perioderna varit för långa då man mot slutet (på grund av dålig återhämtning) blir mer fysiskt, men icke mentalt, närvarande speciellt på båtar där arbetsdagarna varit långa. Resterande två upplevde inte att just 3-4 månaders praktikperioder var ett problem speciellt på fartyg där faciliteterna ombord var tillfredsställande och att resorna var längre. Då fick även besättningen förtroende för en samt att man fick mer ansvar med tiden men precis som resten av respondenterna upplevde de att de två första månaderna var de mest givande och att deras kunskapsinhämtande begränsades under de resterande praktikdagarna. Det framkom att det var psykiskt påfrestande att under en lång praktikperiod ständigt behöva visa intresse, vara alert och samtidigt behöva lära sig bryggrutiner, lastoperationer samt arbete på däck under en stressig och krävande miljö. Att vara på däck kändes av vissa respondenter som en paus för psyket då det krävde mindre psykiskt engagemang. Hemlängtan, brist på intresse, psykisk och fysisk trötthet samt brist på sömn är enligt respondenterna faktorer som kryper fram efter ca 60 dagar ombord. En respondent uppgav att man kunde öka praktikperiodernas antal från tre till fyra och på så sätt förkorta perioderna för mer effektivt lärande samt för att undvika att man de sista en eller två månaderna gör saker på rutin och endast är fysisk närvarande.

60 dagar skulle vara det optimala. Då hinner jag lära mig båten och få bra förtroende från besättningen och då är man fräsch och mottaglig. 90-120 dagar är egentligen för långt då man den sista tiden har tankarna någon annanstans. Lärandet begränsas och är inte lika

effektivt som i början för att jag slappnar av mot slutet. Man blir trött och inte lika mottaglig efter 60 dagar. Att jag fick variera mellan olika roller på fartyget har varit avgörande om man har en period på över 60 dagar. Efter två månader blir man trött och dåsig speciellt när man inte får återhämta sig ordentligt och få tillräckligt med sömn, det i sin tur påverkar lärandet negativt.

Arbetstiderna samt vaktsystemen ombord har varit varierande för respondenterna beroende på typ av fartyg och fartområde. Tre av sex respondenter har någon gång erfarit 6-6 vakter medan dagman och 4-8 vakter har varit mer förekommande och ansågs av respondenterna vara mer vanligt på fartygen. Det framkom även att i början av praktikperioderna var det vanligt att man gick dagman för att efter ett par veckor börja gå vakter med antingen överstyrman eller andrestyrman. Respondenterna uppgav att arbetsdagarna vanligtvis kunde hamna på mellan åtta till tolv timmar, i enskilda fall upp mot 14 timmar beroende på fartyg och om det var mycket att göra. Samtliga respondenter uppgav också att man vissa dagar arbetade fler timmar än ordinarie arbetstid. Dels för att det ibland ingick i avtalet med rederiet då man fick elevlön men majoriteten uppgav att det var obetald övertid. Fem av sex respondenter upplevde att det var för långa arbetsdagar speciellt med övertid och 6-6 vakter men att åtta till nio timmars arbetsdagar inklusive övertid skulle vara det optimala för kunskapsinhämtandet. Då hann man göra andra sysslor så som studier och träning samt vila upp sig både fysiskt och mentalt.

4-8 vakter var bra, då hade man tid att kolla upp saker man ville ha gjort med kompendiet man fick från skolan, och även andra saker, skönt att vila upp sig också om man hade fått dåligt med sömn under veckan. På båtarna med 6-6 vaktsystem blev man trött i skallen efter ett tag och man försökte vila all ledig tid. Man jobbar fyra timmar för att vara ledig åtta timmar och det funkade helt klart bättre. På min första praktikbåt var det mycket tank cleaning och då blev det många timmar, vissa dagar runt 14 timmar, det va lite väl saftigt. Annars har det legat på åtta till tio timmar om dagen, det har funkat i de flesta fallen beroende på båt.

Samtliga respondenter hade under någon praktikperiod fått arbeta nattvakt och i samtliga fall upplevde de inte att det påverkade varken sömn eller kunskapsinhämtande negativt men att det var mindre att lära sig under nätterna. När man väl bytte vakt igen rubbades sömnrutinerna och då behövde man ändra dygnsrytmen.

Jag tyckte om nattvakterna. Visst det var inte mycket nytt man kunde lära sig efter ett tag men det var lugnare tempo och det påverkade inte min sömn negativt. Men när man väl bytte vakter och skift påverkades sömnrutinerna.

Respondenterna uppgav vid upprepade tillfällen hur viktigt det var med en ledig dag för återhämtning. Att fråga om en ledig dag upplevdes för de flesta vara tabu. Man ville inte vara ledig medan alla andra ombord jobbade. Det kändes även väldigt oklart när man kommer ombord om man fick vara ledig eller inte. Enligt respondenterna varierar det stort mellan fartygen. På vissa båtar är det självklart att studenter ska ha en ledig dag, ibland endast en halv arbetsdag på lördag samt ledig hela söndagen och på andra fartyg inga lediga dagar alls. Samtliga uppgav att endast en ledig dag per vecka skulle vara tillräcklig för återhämtning. En del av respondenterna har självmant valt bort den lediga dagen för att visa framfötterna på de båtar där de varit ombord under kortare perioder. På andra båtar tvingas man till en ledig dag och det framkom även av respondenterna att en ledig dag borde vara obligatorisk så att man slipper fråga och framstå som lat men även för att inte den ena studenten ska framstå som bättre än den andra för att den ena valde att jobba på söndagarna. Majoriteten av respondenterna menar att det ska vara standard för studenter att vara lediga minst en dag i veckan, det ansågs vara den optimala lösningen för att klargöra alla osäkerheter.

Det är väldigt oklart när man kommer ombord om man ska vara ledig eller inte. Men efter ett tag börjar man känna sig trött och på vissa båtar har jag varit tvungen att fråga om en ledig dag för att kunna återhämta mig. På vissa färjor var det inget snack om att man ska vara ledig på en söndag. Tycker det faller på båtarna att informera studenterna vid påmönstring så att man slipper ställa den “smått förbjudna” frågan. Vore positivt om det vore standard med en ledig dag för studenterna. Då kan man vara ledig med gott samvete, i slutändan vill man inte framstå som lat.

För att optimera kunskapsinhämtandet och för att praktikdagarna ska vara så givande som möjligt framkom det att arbetsschemat bör bestå av åtta timmars arbetsdagar och fem till sex arbetsdagar per vecka. Den lediga dagen borde avsättas till återhämtning. En respondent uppgav också att han fick igenom ett förslag till en överstyrman om att få jobba 08-12 på dagen samt 16-20 på kvällen. På så sätt fick han ihop åtta arbetstimmar samt några extra timmars övertid när det behövdes men att han i slutändan fick åtta timmars sammanhängande sömn, vilket bidrog till bättre kunskapsinhämtande samt bättre fysisk och psykisk hälsa.

3.3 Sömn

Ingen av respondenterna hade något hälsoproblem som påverkade deras sömn negativt, ingen tog heller några mediciner som påverkade varken sömn eller sömnkvalitet. I snitt uppgav respondenterna att de fick sex till sju timmars sömn per dygn och det ansågs vara tillräckligt om man skulle göra det under

en kortare period men utmanande att göra det tre till fyra månader i sträck. Ingen av respondenterna hade under den tid de gick vakt åtta timmars sammanhängande sömn. Då 4-8 vakt systemet fungerar på så sätt att man jobbar fyra timmar följt av åtta timmar ledig tid upplevdes det svårt av respondenterna att få till åtta timmars sammanhängande sömn då man behövde äta, duscha samt göra det extra arbete man inte kunde göra under vakten innan man går och lägger sig, vilket resulterar i sex till sju timmars sömn. Dock var det möjligt om man gick dagman så länge man inte behövde gå upp och vara med vid ankomster och avgångar. Att inte få åtta timmars sammanhängande sömn upplevdes av respondenterna ha en negativ inverkan på deras kunskapsinhämtande. Samtliga uppgav att under början på praktiken gick det bra men att de blev tröttare med tiden, att kunskapsinhämtandet blev hämmat men att man körde på ändå.

sex till sju timmars sömn är okej i början men det påverkade mitt kunskapsinhämtande med längden, är det 4-8 vakt kan man sova i två omgångar per dygn och då är man relativt utvilad åtminstone de första två månaderna. Övertid och längden på praktikperioderna är den riktiga boven när det kommer till negativ inverkan på kunskapsinhämtandet.

Det framkom även av respondenterna att de fick den ideella sömnen när de gick dagman (åtta till tio timmars arbete i sträck/per dygn), då man fick minst åtta timmars sammanhängande sömn, även om vissa ansåg att det var skönare med vakter då man delade upp arbetsdagen i två omgångar.

Som student är det bättre att gå dagman och få normal sömn istället för att gå nattvakt då tempot är saktare och man inte lär sig lika mycket. Det blir en win-win situation utav det hela.

Majoriteten av respondenterna uppgav att sömnkvaliteten har varit bra ombord då hytterna är bra isolerade men att man störs av buller, sjögång och vibrationer beroende på aktuellt väder samt att man ibland behövde vara med under nätterna vid ankomst och avgång och då blir det mindre och sämre sömn. Endast en respondent upplevde att sömnkvaliteten ombord var dålig då fartyget var äldre och hytten vibrerade rejält.

Varierar beroende på båt. Man störs av buller och ljud. Men oftast rätt lugnt. Jobbigt när det är tufft väder.

Vid fråga om respondenterna upplevde sig fysiskt samt psykiskt trötta framkom det att de flesta hade känt sig fysiskt trötta i slutet på praktikperioderna men att man kände av den psykiska tröttheten mycket tidigare då man behövde anstränga sig väldigt mycket under arbetstimmarna för att dels lära sig men också för att visa framfötterna samt visa att man är

intresserad. Detta i sig upplevdes vara mycket mentalt krävande då man samtidigt behöver vara alert med tanke på den miljön man jobbar i.

Efter en längre tid ombord kände man sig trött både fysiskt och psykiskt. Det tar på en eftersom att man inte sover ordentligt. Det anses vara “normalt” när man jobbar till sjöss.

Ja, efter två månader eller mer orkade man inte mycket. Kände mig som en säck potatis. Man vill visa framfötterna men i slutet orkade man inte. Både mentalt och fysiskt men mest mentalt.

På frågan om respondenterna upplevde att sömnbrist påverkade deras kunskapsinhämtande ombord uppgav samtliga att det påverkades negativt. Dagarna man sov dåligt hängde man inte med. Det kändes som att man gjorde allt på rutin, att det varken fanns utrymme för att ta in eller lära sig mer. Det upplevdes som att man var fysiskt närvarande men samtidigt inte. Man kunde inte sova ikapp timmarna man missat samt att det var alldeles för många arbetstimmar och för lite sömn.

Ja.. det är väldigt svårt att engagera sig. Speciellt när det är mycket övertid. Man gör grejer på rutin men att ta in nya grejer är väldigt svårt. Det är allmänt känt att sömn och arbete till sjöss inte går hand i hand.

Det var en faktor som spelade in, man är ju inte direkt på tårna när man sovit i snitt fem till sex timmar i några veckor.

På frågan om hur många timmars sömn per dag som ansågs vara optimalt för att möjliggöra maximalt kunskapsinhämtande svarade samtliga mellan 7-8 timmar och helst sammanhängande sömn.

Åtta timmar minst. Jag sover bara sex timmar ombord p.g.a. vaktsystemet och det vore okej så länge man får en återhämtningsdag där jag kan sova ut.

Vid diskussion om den sociala miljön ombord framkom det att det kunde skilja sig väldigt mycket ombord de olika båtarna, samt att det kunde skilja sig beroende på vilken besättning som var ombord. Vissa av respondenterna ansåg att det inte fanns tid för socialt umgänge medan andra tyckte att tiden fanns men att det berodde till största del på hur villiga besättningarna var till att göra något socialt. Många båtar hade aktiviteter under vissa veckodagar och att man fikade tillsammans under eftermiddagarna medan på andra båtar upplevde vissa av respondenterna att de flesta låste in sig i sina hytter. Det kunde även variera från en dag till en annan beroende på arbetsbelastningen.

4 Resultatdiskussion

4.1 Inledning

Syftet med denna studie är att undersöka hur sjöbefälsstudenter upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstider påverkar deras kunskapsinhämtande under den fartygsförlagda utbildningen. Detta bröts ner i följande frågeställningar

- Hur upplever studenterna att längden på praktikperioderna påverkar deras kunskapsinhämtande?

- Hur upplever studenterna att arbetstiderna ombord påverkar deras kunskapsinhämtande?

- Hur upplever studenterna att sömnbrist påverkar deras kunskapsinhämtande?

- Hur anser studenterna att ett optimalt arbetsschema bör se ut för att ge goda förutsättningar för deras kunskapsinhämtande?

4.2 Kontraktslängd och arbetstider

Studien har visat att en praktikperiod som överstiger 60 dagar skulle ha en negativ inverkan på kunskapsinhämtandet baserat på respondenternas egna erfarenheter då samtliga respondenter upplevde ett försämrat kunskapsinhämtande efter ca 60 dagar. För att möjliggöra att samtliga praktikperioder inte överstiger 60 dagar skulle skolan behöva dubblera antalet praktikperioder från tre till sex. Ett alternativ skulle kunna vara att Sjöfartshögskolan utökar antalet praktikperioder från tre till fyra, vilket skulle innebära 90 dagars praktik där man kan bli erbjuden att byta båt efter 60 dagar. Detta skulle även underlätta för de studenter som önskar att satsa på antingen olja-, kem- eller gasbranschen då dessa typer av fartyg kräver att man skall ha gjort 90 dagars praktik ombord den fartygstypen för att sedan kunna anställas efter examen. Dessa krav gäller dock inte de studenter som önskar att rikta in sig på färjor, bulk-, container- samt passagerarfartyg (alla fartygstyper förutom olja, kem och gas). Där finns inga krav på ett visst antal praktikdagar ombord någon typ av dessa fartyg för anställning efter examen. Sett ur ett globalt perspektiv har tidigare studier visat att sjöbefäl i genomsnitt brukar vara ombord fem månader medan övrig besättning kan vara ombord upp till åtta månader (Oldenburg, et al. 2009). Dock skiljer sig sjöfarten i Sverige från övriga världen vad gäller kontraktslängd till sjöss då svenska befäl enligt respondenterna brukar vara ombord mellan fyra till sex veckor på de fartyg de praktiserat på.

Studien visade att arbetsdagarna brukar vara mellan åtta till tolv timmar långa och i enskilda fall upp mot 14 timmar. Samtliga respondenter hade arbetat 4-8 vakter medan endast hälften hade råkat på 6-6 vakter. Majoriteten upplevde

att arbetsdagarna var för långa, särskilt under 6-6 vakter men även vid 4-8 vakter med övertid. Här nämner Lützhöft et al. (2010) i sin studie att långa arbetsdagar och speciellt 6-6 vakter leder till stora trötthetssymptom och försämrad sömnkvalitet, vilket stämmer väl överens med vår studie då samtliga respondenter kände av både den fysiska samt psykiska tröttheten. Studien visade att i början på praktiken gick det bra med längre arbetsdagar men att man med tiden upplevde stora trötthetssymptom vilket påverkade kunskapsinhämtningen. En tidigare gjord studie visade att dygnsrytmen påverkades negativt för personer som följer ett vaktsystem och orsakade sömnstörningar samt försämrade både den psykiska och fysiska hälsan vilket i sin tur påverkade arbetsprestationen och arbetssäkerheten (Niu et al. 2017). Respondenterna ansåg att åtta till nio timmars arbetsdagar (inklusive övertid) vore det optimala för kunskapsinhämtandet då man skulle få tid över till återhämtning. Enligt Project Horizon (2012) leder höga krav på organisationen ombord, säkerheten och miljömedvetenhet till långa arbetsdagar och varierande arbetstider för besättningen. Detta påverkar även studenten ombord då de är en del av besättningen.

Enligt Arbetstidslagen §13 (1982:673) ska arbetstagare i land ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila under en 24-timmarsperiod. Lagen om vilotid för sjömän (1998:958) gör det dock möjligt för sjömän att arbeta längre än arbetstagare i land tillåts att göra. För den som jobbar 6-6 vaktsystem innebär det att man arbetar minst 84 timmar i veckan, alltså dubbla timmarna som en heltidsanställd i land gör per vecka, ca 40 timmar. De internationella riktlinjerna gällande minsta tillåtna bemanning som International Maritime Organization (IMO) förser sjöfarten med ger mycket frihet till flaggstaten att göra sina egna tolkningar så länge bemanningen är tillräcklig för att framföra fartyget på ett säkert sätt samt att bestämmelserna om vilotider inte bryts (Cederlöf, 2016). Det leder i sin tur till att redare väljer att bemanna fartygen enligt minimikraven vilket leder till stor arbetsbelastning på besättningen. För mindre arbetsbelastning, färre arbetstimmar samt för att få till en fungerande sömnrutin krävs det mer personal ombord. Det skulle bidra till bättre sömnrutiner, minskad trötthet samt förebygga olyckor och kollisioner till sjöss.

Arbetsschemat ombord varierade stort för respondenterna beroende på vilket fartyg och fartygstyp de praktiserade på. På vissa fartyg tilläts man vara ledig 1,5-2 dagar/vecka medan på andra fartyg var det inga lediga dagar alls. Frågan om en ledig dag ansågs vara mycket viktig för respondenterna då det framkom att minst en ledig dag för återhämtning var avgörande vid längre praktikperioder både för lärandet samt för att vila och ladda upp inför veckan därpå. Här är SUI och Sjöfartshögskolan direkt involverade och skulle genom

att standardisera en obligatorisk ledig dag per vecka under praktiken underlätta för studenterna. Det framkom av respondenterna att det optimala arbetsschemat för en givande och effektiv praktik skulle bestå av fem till sex arbetsdagar med åtta till nio arbetstimmar inklusive övertid. Då studenter inte är en del av säkerhetsbesättningen kan de arbeta under vilket schema som helst. Ett alternativ som skulle möjliggöra åtta timmars sammanhängande sömn samt effektivisera praktiken vore om man istället för att arbeta samma vakt under en lång period (exempelvis 08-12 och 20-00) arbetade två olika vakter under samma dag, t.ex. 08-12 och 16-20. På så sätt arbetar man åtta arbetstimmar samt några extra timmars övertid när det behövs samt erhåller åtta timmars sammanhängande sömn. Ett sådant schema skulle bidra till effektivare lärande samt bättre välmående över hela praktikperioden, speciellt vid längre praktikperioder.

4.3 Sömn

Studien visade att den genomsnittliga sömnen bestod av sex till sju timmars sömn per dygn. Ingen av respondenterna hade förutom när de jobbade dagman åtta timmars sammanhängande sömn på grund av vaktsystemen. Det ansågs av respondenterna ha en negativ inverkan på kunskapsinhämtandet. Samtliga uppgav att under början på praktiken gick det bra men att de blev tröttare med tiden samt att kunskapsinhämtandet blev hämmat. Just vaktsystemen och bestämmelser om vilotid för sjömän gör det utmanande för sjömän att få till åtta timmars sammanhängande sömn.

Respondenterna uppgav att sju till åtta timmars sömn vore det optimala för kunskapsinhämtandet. Samtliga respondenter upplevde att sömnbrist hade en negativ inverkan på deras kunskapsinhämtande och det upplevdes som att man var fysiskt men inte mentalt närvarande efter en tid ombord. En tidigare gjord studie visade att sömnbristen har stora konsekvenser på elever och ansågs vara ett handikapp när det gäller elevers inlärningsförmåga (Eriksson-Sjöö, 2010) vilket överensstämmer med vår studie då respondenterna hade känt sig begränsade på grund av trötthet och hade velat lära sig mer under praktiktiden ombord. Majoriteten av respondenterna upplevde både psykisk samt fysisk trötthet men att den psykiska tröttheten märktes av mycket tidigare. Att inte få tillräcklig med sömn kan äventyra säkerheten till sjöss, det gäller både studenter och ordinarie besättning. Enligt Phillips (2000) beror många av kollisionerna till sjöss på sömnbrist. Sjöbefäl som får dåligt med sömn har minskad koncentrationsförmåga och ökad trötthet och i sin tur blir man mindre alert. European Maritime Safety Agency (EMSA) ger årligen ut en rapport över incidenter till sjöss, under år 2019 rapporterades 3062 incidenter (EMSA, 2020). Enligt rapporten utreddes totalt 1801 incidenter där orsaken till 54% av dessa incidenter var den mänskliga faktorn (EMSA, 2020).

Majoriteten av respondenterna uppgav att sömnkvaliteten har varit bra ombord då hytterna är bra isolerade men att man störs av buller, sjögång och vibrationer beroende på aktuellt väder. Det framkom även att sömnkvaliteten påverkades negativt när man var med vid ankomster och avgångar under nätterna vilket ledde till mindre samt sämre sömn. Likt vår studie nämner Sliskovic och Penezic (2017) att faktorer som korta hamnanlöp, buller, sjögång, höga krav, stressig tidsram, hemlängtan, dåliga arbetsförhållanden, rökning och varierande arbetstider har en direkt koppling till sjömännens sömnbrist och sömnkvalitet.

4.4 Metoddiskussion

För denna studie ansågs den kvalitativa metoden vara mest passande då vi ville ha en öppen diskussion där studenterna skulle känna att de har bra med tid och utrymme till att besvara frågorna och inte på något sätt känna sig begränsade. Intervjun blev mer som ett samtal än att svara på enskilda frågor. Då samtalen kunde sväva ut och fokus hamnade på frågor som inte berörde denna studie var det viktigt för oss att leda respondenterna tillbaka på rätt bana igen utan att påverka resultatet och svaren med egna åsikter, och det lyckades vi delvis med genom att ställa nya frågor direkt kopplade till ämnet och på så sätt få tillbaka dem på rätt spår.

Analysen av den insamlade datan gav en inblick av studenternas åsikter och en tydlig bild av vilka åsikter som skiljde sig från varandra och vilka som var homogena. Ett mindre problem var att många svar kunde upprepas och vissa svar kunde kopplas mellan olika teman vilket ledde till mycket upprepning. Det visar dock att frågeställningarna är relevanta och att det finns ett samband mellan de olika teman som används.

5 Slutdiskussion

Studien har syftat till att undersöka hur sistaårs sjökaptensstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevde att sömnbrist, kontraktslängder samt arbetstider påverkade deras kunskapsinhämtande under praktiken. Iden till studien fick vi efter en diskussion med övriga sjökaptensstudenter efter att ha genomfört vår sista planerade praktik. Då var det många som undrade hur resterande hade haft det på sina respektive fartyg gällande sömn, arbetstider och längd på praktiken. Vissa hade haft det exemplariskt och fått praktisera det teoretiska man hade lärt sig i skolan medan andra önskade att de hade velat lära sig ännu mer men kände att själva strukturen på praktiken inte var till hjälp vad gäller längden på praktiken, arbetstider samt ledigheten ombord. Då väcktes en idé om att undersöka hur studenter upplevde att dessa faktorer påverkade deras kunskapsinhämtande till sjöss, en studie som kunde summera dessa upplevelser och åsikter på bästa möjlig sätt och med det komma fram till en slutsats.

Ämnet är aktuellt och stort samt väcker många frågor och funderingar om hur vi kan göra det bättre för kommande studenter och blivande kollegor, hur på bästa möjliga sätt genom deras tid ombord förbereda studenterna inför arbetslivet. Utöver lärandet är exempelvis sömnbrist en fråga om säkerhet. Att jobba till sjöss skiljer sig på många sätt från arbete i land då man lever i ett miniatyrsamhälle med höga riskfaktorer, hög arbetsbelastning och höga krav, då är det viktigt att samtliga ombord är utvilade och alerta.

Tanken med denna studie har varit att lyssna på studenters upplevelser och åsikter om detta fenomen och inte att dementera eller bekräfta våra egna åsikter, utan att låta respondenterna tala fritt samt utveckla sina åsikter. På så sätt kunde vi samla den data vi behövde till denna studie för att sedan analysera den. Många gånger under intervjuerna märktes det att studenterna var helt ense gällande vissa frågor medan på andra punkter kunde åsikterna skilja sig. Dels för att vi upplever saker annorlunda men även på grund av att man praktiserar på olika fartyg där varje fartyg har haft sin egna kultur, arbetsmiljö samt sociala miljö.

Att genomföra denna studie har varit en positiv utmaning och vi har lärt oss massor genom arbetet både gällande ämnet men även hur man skriver en vetenskaplig uppsats då detta var nytt för oss. Vi har fått ta del av många åsikter och upplevelser då respondenterna verkligen varit öppna och samarbetsvilliga samt velat dela med sig av sina upplevelser då de kunnat relatera till ämnet samt funnit ämnet mycket intressant. Detta är vi väldigt tacksamma för.

5.1 Förslag på vidare studier

Nu i efterhand skulle det vara intressant att undersöka hur Sjöfartshögskolan och Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) resonerar gällande längden på de

olika praktikperioderna och vad de har för synpunkter kring ämnet. Det är något som denna studie inte fokuserat på och som skulle vara av intresse. Ett förslag på vidare studier som verkligen skulle göra sjökaptensstudenternas tid ombord till det bättre.

Referenser

1177, (2020). Sömnsvårigheter https://www.1177.se/Kalmar-lan/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnsvarigheter/

Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, 2011 Arvidsson, L. o.a., 2014. Vägar till Gymnasiearbetet, Växjö:

Gymnasiearbetet.nu

Aubert, V., & Oddvar Arner. (1959). On the Social Structure of the Ship. Acta Sociologica, 3(4), 200-219.

Bryman, A. & Nilsson, B., 2018. Samhällsvetenskapliga metoder Upplaga 3., Liber.

Cederlöf, Peter., (2016). Hur bestäms ett bemannings certifikat? Utbildningsprogrammet för sjöfart, Åbo. (Examensarbete 2016)

Eriksson-Sjöö, T., Ekblad, S., & Kecklund, G. (2010). Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI : konsekvenser för inlärning och hälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, 87(4), 302–309.

EMSA, (2019). Annual overview of marine casualties and incidents 2019. European Maritime Safety Agency

Fejes, A. & Thornberg, R., (2015). Handbok i kvalitativ analys 2., utök. uppl 2., Stockholm: Liber.

International chamber of shipping (2021) Shipping and World Trade: Global Supply and Demand for Seafarers https://www.ics-shipping.org/shipping-fact/shipping-and-world-trade-global-supply-and-demand-for-seafarers

International chamber of shipping (2021) Shipping and world trade: driving prosperity https://www.ics-shipping.org/shipping-fact/shipping-and-world-trade-driving-prosperity

International Labour Organisation, ILO., (2006). Maritime Labour Convention, MLC., p31

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl).. Lund: Studentlitteratur.

Leijonhufvud, S. (2008). Fenomenologi - avtryck i tre musikpedagogiska avhandlingar. Masteruppsats i musikpedagogik, del I, 15 hp. Stockholm: Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.

Lützhöft, M., Dahlgren, A., Kircher, A., Thorslund, B., & Gillberg, M. (2010). Fatigue at sea in Swedish shipping-a field study. American Journal of Industrial Medicine, 53(7), 733–740.

Niu, S.F., Miao, N.F., Liao, Y.M., Chi, M.J., Chung, M.H. and Chou, K.R., 2017. Sleep quality associated with different work schedules: A longitudinal study of nursing staff. Biological research for nursing, 19(4), pp.375-381. Oldenburg, M. et al., (2009). Seafaring stressors aboard merchant and passenger ships. International Journal of Public Health, 54(2), pp.96–105. Olsson, H. & Sörensen, S., (2011). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativ perspektiv 3. uppl., Stockholm: Liber.

Phillips, R., 2000. Sleep, watchkeeping and accidents: a content analysis of incident at sea reports. Transportation Research Part F: Psychology and Behaviour, 3(4), pp.229–240.

SFS (1982:673). Arbetstidslagen. Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm.

SFS (1998:958). Lag om vilotid för sjömän. Näringsdepartementet, Stockholm.

Simkuva H et al., (2016). Optimization of work and rest hours for navigation officers on the ship. SHS Web of Conferences, 30, p.04.

Sjöfartshögskolan., (2021). Utbildningsplan fakulteten för teknik, Sjökaptensprogrammet

Sliskovic, A. & Penezic, Z., 2017. Lifestyle factors in Croatian seafarers as relating to health and stress on board. Work, 56(3), pp.371–380.

Vetenskapsrådet., (2020) Vetenskapsrådets Riktlinjer. https://www.vr.se/

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrund

● Hur gammal är du? ● Var bor du?

● Är det något kopplat till din hälsa som påverkar din sömn? - I sådana fall på vilket sätt?

● Hur många fartyg har du praktiserat på? ● Vilka typer av fartyg har du praktiserat på? Arbetstider och kontraktslängd

● Hur långa har dina praktikperioder varit?

- Hur upplevde du att längden på praktikperioderna inverkade på ditt kunskapsinhämtande?

● Hur många timmar per dygn arbetade du på de olika båtarna?

● Hur resonerar du kring din arbetstid och ledighet ombord på de olika båtarna?

- Upplevde du att det var för många arbetstimmar? ● Gick du vakt?

- Hade du nattvakt någon gång under praktiken?

- I sådana fall hur upplevde du att det påverkade din sömn?

Sömn

● Hur många timmars sömn fick du ombord de olika båtarna? - Upplevde du att det var tillräckligt?

● Hade du 8 timmars sammanhängande sömn? - Om inte, vad var orsaken till det?

- Om inte, hur upplevde du att det påverkade ditt kunskapsinhämtande?

● Hur upplevde du din sömnkvalitet ombord? - Om bra/dålig, vad anser du vara orsaken? ● Kände du dig fysiskt samt psykiskt trött om dagarna?

- Kände du dig trött i kroppen, mentalt trött eller båda? - Vad anser du vara orsaken?

● Upplevde du att sömnbrist påverkade ditt kunskapsinhämtande ombord?

- I sådana fall, på vilket sätt?

● Hade du någon eller några lediga dagar i veckan?

- Upplevde du att det var tillräckligt för återhämtning?

● Hur många timmar sömn per dygn anser du vara optimalt för att möjliggöra maximalt kunskapsinhämtande?

● Hur anser du att ett optimalt arbetsschema bör se ut för att ge goda förutsättningar för ditt kunskapsinhämtande?

- Hur lång anser du att arbetsdagen ska vara?

- Hur många dagar i veckan ska en student enligt dig jobba?

● Hur resonerar du kring den sociala miljön ombord? - Fanns det tid och möjlighet för socialt umgänge?