Byggprojektets arbetstider
En studie om förändrade arbetstider i ett byggprojekt
Samuel Bylander
Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord
Detta examensarbete genomfördes under hösten 2020 som en avslutande del av min civilingenjörsutbildning inom väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet.
Förhoppningsvis bidrar examensarbetet till värdefulla insikter och kunskap kring arbetstiderna i byggproduktionen.
För genomförandet vill jag tacka fallföretaget, och särskilt fallprojektet, som gav mig möjligheten och förutsättningarna att fördjupa mig inom ett intresseområde. Vidare vill jag även tacka Lars Stehn vid Luleå tekniska universitet som i sin handledarroll visade stort engagemang och vägledde mig under arbetets gång.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till mina vänner som bidrog till att studietiden i Luleå blev ett minne för livet, ni vet vilka ni är.
Januari 2021, Luleå Samuel Bylander
Sammanfattning
Ett byggprojekt använder idag cirka 21% av den tid som finns tillgänglig och står under den övriga tiden stilla. Samtidigt beräknas ungefär en tredjedel av arbetsdagens timmar försvinna som slöseri.
En optimal situation hade inneburit ett 100% nyttjande av den tillgängliga tiden vilket i sig kunnat innebära en ökad effektivitet. Tidsanvändningen inom ett projekt påverkar resursanvändningen, där resursen arbetskraft idag motsvarar mellan 10–60% av den totala projektkostnaden. Planeringen av den tillgängliga tiden görs med hjälp av tidplaner och arbetsplatsens arbetstider blir styrande vid upprättandet av en tidplan. Genom att förändra arbetstiderna så förändras nyttjandegraden av den tillgängliga arbetstiden vilket möjliggör för en ökad effektivitet inom ett byggprojekt. Syftet med den genomförda studien har varit att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av de nuvarande arbetstiderna vid ett byggprojekt. Fokus har varit ett valt ombyggnadsprojekt i Stockholm. Målet med studien var att genom en kartläggning och identifiering av faktorerna bidra till en ökad förståelse och kunskap inom området samt redogöra för de interna förutsättningarna som bör finnas för en förändring av arbetstiderna.
För att besvara syftet genomfördes en utforskande abduktiv fallstudie. Genom workshopar och intervjuer inhämtades primärdata direkt från fallprojektet, samtidigt som en litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i vad som framkommit av studiens inledande del. I slutskedet genomfördes en simulering av fallprojektets tidplan för två valda aktiviteter där den ordinarie arbetstiden ersattes av skiftarbete och en utökad arbetstid i form av en 7-dagarsvecka, med syftet att teoretiskt testa en arbetstidsförändring. Förändringen visade på en minskning om 43%
respektive 19% av den totala kalendertiden.
Resultatet från studien visar att det finns 15 stycken faktorer som påverkar eller påverkas av att arbetstiderna skulle förändras vid byggprojektet. Faktorerna kan ses som antingen drivkrafter eller hinder, där de interna drivkrafterna antingen kan ses som incitament till en förändring eller som resultat av förändringen. De interna drivkrafter som identifieras i studien är kontraktshandlingar, förseningar, arbetsmetoder, projektets utgifter samt produktionstid/tid för färdigställande. Interna hinder som identifieras ses som svårigheter och hindrande faktorer. Dessa faktorer identifieras som projektorganisationen, informationsöverföring, personalutrymmen, säkerhet, administrativa arbetsuppgifter samt arbetsplatslogistik. Som externa hinder identifieras arbetstid och arbetstidslagen, kollektivavtal, lönemodeller och lokala regler inom Stockholm stad. De interna förutsättningarna som bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider är en tidig förankring mellan delaktiga parter, att arbetsplatsens kapacitet fastställs med avseende på resurserbehovet samt att implementeringen regelbundet följs upp. Studien indikerar på att man genom dessa tre insatser kan ge ett projekt de rätta förutsättningarna till en framgångsrik implementering av förändrade arbetstider.
Slutligen rekommenderas fallföretaget att fortsatt utvärdera behovet av dagens arbetstider samt hur behovet av en arbetstidsförändring ser ut, eftersom studien indikerar på att det finns fördelar för ett projekt med helt eller delvis förändrade arbetstider i produktionen.
Nyckelord: Arbetstid, Produktionstid, Ombyggnadsprojekt, Skiftarbete, Förändringsprocess
Abstract
A construction project today uses about 21% of the time that is available and stands still for the rest of the time. At the same time, it is estimated that about a third of the working day's hours will disappear as waste. An optimal situation would be a 100% utilization of the available time, which could mean increased efficiency. The use of time within a project affects the use of resources, where the labor costs today corresponds to between 10–60% of the total project cost. The planning of the available time is done with schedules and the workplace's working hours become governing when establishing a schedule. By changing working hours, the utilization rate of the available working hours changes, which enables increased efficiency within a construction project. The purpose of the completed study has been to investigate the obstacles and driving forces that exist for a change in the current working hours of a construction project. The focus has been on a redevelopment project in Stockholm. The aim of the study was to contribute to an increased understanding and knowledge in the area through a mapping and identification of the factors and to account for the internal conditions that should exist for a change in working hours.
To answer the purpose, an exploratory abductive case study was conducted. Through workshops and interviews, primary data were obtained directly from the case project. Meanwhile a literature study was carried out based on the introductory part of the study. In the final phase, a simulation of the case project's schedule was carried out for two selected activities where the regular working hours were replaced by shift work and an extended working hours in the form of a 7-day week, with the aim of theoretically testing a change in working hours. The change resulted in a reduction of 43% and 19% of the total calendar time.
The results show that there are 15 factors that affect or are affected by the fact that working hours would change during the construction project. The factors are either driving forces or obstacles, where the internal driving forces can either be incentives for a change or as a result of the change.
The internal driving forces identified in the study are contract documents, delays, working methods, project expenses and production time/time for completion. Internal barriers that are identified are difficulties and hindering factors. These factors are identified as the project organization, information transfer, staff spaces, security, administrative tasks and workplace logistics. Working hours and the Working Hours Act, collective agreements, wage models and local rules within the City of Stockholm are identified as external obstacles. The internal preconditions that should exist for an implementation of changed working hours are an early anchoring between the parties involved, that the workplace's capacity is determined regarding the need for resources and that the implementation is followed up regularly. The study indicates that through these three initiatives one can give a project the right conditions for a successful implementation of changed working hours.
Finally, the company is recommended to continue evaluating the need for current working hours and what the need for a change in working hours looks like, as the study indicates that there are benefits with completely or partially changed working hours in production.
Keywords: Working hours, production time, redevelopment project, shift work, change of process
Innehåll
Förord ... I Sammanfattning ... II Abstract ... III Innehåll ...IV
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund och beskrivning av problemet ...1
1.2 Syfte och mål ...2
1.3 Frågeställning ...2
1.4 Studiens fokusområde ...3
1.5 Examensarbetets disposition ...4
2 Metod ... 5
2.1 Översiktlig arbetsgång ...5
2.2 Val av metod ...6
2.2.1 Natur och karaktär ...6
2.2.2 Angreppssättet ...7
2.2.3 Forskningsmetodiken ...7
2.2.4 Val av fallföretag och fallprojekt ... 10
2.3 Genomförandet av studien ... 10
2.3.1 Workshopar ... 10
2.3.2 Intervjuer ... 11
2.3.3 Simulering av tidplan ... 12
2.4 Datainsamling ... 15
2.5 Dataanalys ... 15
2.6 Validitet och reliabilitet ... 17
3 Beskrivning av fallföretaget och fallprojektet ... 18
3.1 Fallföretaget... 18
3.2 Fallprojektet ... 18
4 Litteraturstudie ... 20
4.1 Teoretiskt ramverk ... 20
4.2 Incitament till förändring ... 20
4.2.1 Orsak till förändring ... 20
4.2.2 Kontraktshandlingarnas roll ... 22
4.2.3 Byggprojektets resurser ... 24
4.2.4 Hantering av förändring i tidplan... 24
4.2.5 Arbetsmetoder i andra produktionssystem ... 26
4.3 Svårigheter och hindrande faktorer ... 27
4.3.1 Hur dagens byggprocess ser ut ... 27
4.3.2 Den praktiska styrningen av ett byggprojekt ... 28
4.3.3 Säkerhetsarbetet ... 32
4.4 Styrande faktorer ... 33
4.4.1 Arbetstid och arbetstidslagen ... 33
4.4.2 Avtal och löner ... 34
4.4.3 Störning mot omgivningen ... 35
4.5 Resultat av förändringen ... 36
4.5.1 Förändringar inom ett projekts verksamhet ... 36
4.5.2 Förändrad produktivitet ... 36
5 Resultat ... 37
5.1 Genomförda workshopar ... 37
5.1.1 Workshop 1 ... 37
5.1.2 Workshop 2 ... 40
5.1.3 Bruttolista version 2 ... 42
5.2 Genomförda intervjuer ... 43
5.2.1 Intervju lagbas ... 43
5.2.2 Intervju installationssamordnare ... 44
5.2.3 Intervju produktionschef ... 47
5.2.4 Intervju projektchef ... 49
5.3 Simulering av tidplan ... 51
5.3.1 Fall 1: Skiftarbete vid mattläggning ... 51
5.3.2 Fall 2: Förlängd arbetstid under rivningsarbeten ... 54
6 Analys ... 59
6.1 Analys av workshoparna ... 59
6.2 Analys av intervjuerna... 61
6.3 Förändrade arbetstider i praktiken ... 65
6.4 Förutsättningarna för en förändring av arbetstiderna ... 66
7 Diskussion ... 68
7.1 Metoddiskussion ... 68
7.2 Resultatdiskussion ... 70
8 Slutsatser ... 71
8.1 Studiens slutsatser ... 71
8.2 Rekommendation ... 74
8.3 Studiens teoretiska bidrag ... 74
8.4 Fortsatt arbete och forskning ... 75
9 Referenser ... 77 Bilaga A. Frågor för workshop ... A Bilaga B. Frågor för intervjuer ... B Bilaga C. Simulering av tidplan ... D
Inledning
1 Inledning
Under det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden och problemområdet, syftet, valda forskningsfrågor, studiens fokusområde samt examensarbetets disposition.
1.1 Bakgrund och beskrivning av problemet
I en studie från Josephson & Saukkoriipi (2007) påvisas hur ungefär en tredjedel av arbetsdagens tillgängliga timmar på svenska byggprojekt idag försvinner i slöseri, som en följd av bland annat outnyttjad tid. Den arbetstid som idag används inom byggprojekt är åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Utöver helgerna är arbetsplatserna oftast stängda under sommarens fyra veckor långa byggsemester, samt tillfälliga uppehåll vid högtider. Enligt Josephson & Chao (2014) medför detta att projekten i teorin enbart nyttjar 21% av tiden som finns tillgänglig och att arbetsplatserna den övriga tiden står stilla. Den låga nyttjandegraden av den tillgängliga tiden medför att man ute på projekten inte heller nyttjar sina resurser maximalt, vilket per definition är att vara ineffektiv.
Vidare menar Josephson & Chao (2014) på att den ideala situationen hade varit en 100%
nyttjandegrad av tillgängliga resurser, eftersom resurserna finns på plats i projekten dygnet runt. En slutsats som Josephson & Chao (2014) drar är att aktörer inom bygg bör söka efter sätt att hålla projekten igång längre än vad man idag gör, vilket i sin tur kan kopplas till nyttjandegraden i projekten.
När KPMG (2017) frågade byggföretag hur man mäter prestandan i aktiva byggkontrakt, så svarade 80% av de tillfrågade att tidplanen var ett mått man använde sig av. Ser man sedan till kostnaden för arbetskraften på ett byggprojekt så menar Persson (2012) på att den står för mellan 10–60% av den totala projektkostnaden. Med andra ord så finns det en outnyttjad resurs på en stor kostnadspost för en parameter som en majoritet av byggföretagen anser mäter ingångna byggkontrakt bäst. Alla byggprojekt upprättar idag tidplaner i varierande omfattning, och tidplanen i sig är enligt Persson (2012) den huvudsakliga planeringen inom ett projekt. I takt med att ett projekt fortlöper är inte störningar och avbrott i produktionen ovanligt och i vissa fall kan dessa innebära att förseningar uppstår. Här menar Awad et al. (2008) på att de mest vanliga tillvägagångssätt för en entreprenör för att hantera förändringar i tidplanen är att:
1. Öka antalet arbetare på plats 2. Jobba längre arbetspass 3. Införa skiftarbete
En förändring av arbetstiderna innebär ett nyttjande av en sedan tidigare outnyttjad tid, vilket skulle uppfylla det Josephson & Chao (2014) eftersöker med hjälp av lösningar som Awad et al.
(2008) presenterar. Genom ett förändrat nyttjande av den tillgängliga tiden kan möjligtvis en ökad effektivitet uppnås, eftersom nyttjandegraden förändras. Vidare kan även en förändring av arbetstiderna innebära en ökad förmåga för den enskilda arbetstagaren att påverka sin
Inledning
arbetssituation, vilket enligt Kecklund, Dahlgren, & Åkerstedt (2002) är en nyckelfaktor för att undvika stress och samtidigt underlätta för hur väl arbetet och fritiden samspelar.
Men ett införande av förändrade arbetstider är inte helt oproblematiskt. När Häkkinen & Belloni (2011) undersökte vilka hinder och drivkrafter som fanns för ett mer hållbart byggande, fann de att det inte handlade om en brist på teknologi och utvärderingsmetoder. Hindren som identifierades handlade istället om organisation och övergångssvårigheter när det kom till att implementera nya metoder. Enligt Häkkinen & Belloni (2011) är det främsta hindret för implementeringen av ett hållbart byggande svårigheterna med att adaptera nya processer och arbetsmetoder, vilket kan kopplas mot en implementering av förändrade arbetstider. Detta examensarbete syftar därför att reda ut vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av arbetstiderna och samtidigt utforska problemområdet djupare.
1.2 Syfte och mål
Syftet med studien var att genom ett abduktivt angreppssätt och en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ metod undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av arbetstiderna vid ett ombyggnadsprojekt. Två arbetstidsförändringar undersöktes primärt i studien.
Den första var en förändring genom en övergång från ordinarie arbetstid till skiftarbete och den andra en övergång från ordinarie arbetstid med 5-dagarsvecka till en 7-dagarsvecka. Genom att bedriva en utforskande fallstudie av problemområdet på det valda byggprojektet möjliggjordes för en identifiering och kartläggning av de faktorer, både interna och externa, som utgjorde hinder och drivkrafter till en förändring av arbetstiderna.
Det slutliga målet var att genom identifieringen och kartläggningen av hinder och drivkrafter till en förändring, bidra till en ökad förståelse och forskning inom problemområdet och där genom även redogöra för de interna förutsättningarna som bör finnas för en förändring av arbetstiderna.
Förändrade arbetstider innebär en förändrad närvaro på arbetsplatsen, vilket kan medföra en mer effektiv användning av tillgängliga resurser. För att besvara syftet och målet formulerades tre forskningsfrågor som presenteras i nästkommande avsnitt.
1.3 Frågeställning
För att besvara syftet med examensarbetet har följande forskningsfrågor formulerats:
❖ Forskningsfråga 1: Vilka hinder och drivkrafter finns för en förändring av arbetstiderna?
❖ Forskningsfråga 2: Vilka är de företagsinterna hindren och drivkrafterna och vilken påverkan har dessa?
❖ Forskningsfråga 3: Vilka förutsättningar bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider?
Inledning
1.4 Studiens fokusområde
Studien är utförd på ett byggföretag och med fokus på ett aktivt projekt i byggföretagets regi, vilka i studien har anonymiserats och benämns som fallföretaget och fallprojektet. Då studiens primärdata till stor del kommer direkt från fallprojektet medför det att analyser och slutsatser är beroende av studiens fokusområde. Fallprojektet är ett ombyggnadsprojekt på utförandeentreprenad i centrala Stockholm, med fallföretaget som huvudentreprenör (se kapitel 3). Vidare har fokus legat på anställda vid fallprojektet samt den aktuella fasen som projektet befann sig i vid studiens genomförande. Studiens kvantitativa del har fokuserat på två aktiviteter (mattläggning och rivning) under en specifik tidsperiod. Studien har även haft ett fokus på produktionsfasen av fallprojektet.
Vid simuleringen av tidplanen gjordes en avgränsning mot att enbart se till två aktiviteter, rivning och mattläggning. Anledningen var att dessa två, i det aktuella projektet, går att bedriva vid andra arbetstider än de nuvarande eftersom yrkesgrupperna inte påverkar andra yrkesgrupper. Vidare avgränsades simuleringen till att enbart undersöka en arbetstidsförändring för respektive aktivitet.
Rivningen simulerades med en 7-dagars arbetsvecka och mattläggningen med skiftarbete.
Inledning
1.5 Examensarbetets disposition
Under detta avsnitt presenteras examensarbetets disposition samt innehåll.
Tabell 1 Beskrivning av examensarbetets disposition
Nr Kapitel Beskrivning av innehållet
1 Inledning I detta kapitel beskrivs examensarbetets problemområde, syfte, frågeställning, fokus och organisation. Kapitlet ger läsaren en inblick i ämnet för studien.
2 Metod I detta kapitel beskrivs den metod som använts vid studiens genomförande. Kapitlet är uppdelat i en översiktlig beskrivning av arbetsgången, natur och syfte, angreppssätt, strategi, metodval samt dataanalys. Sist beskrivs arbetet med validitet och reliabilitet.
3 Beskrivning av fallföretaget och fallprojektet
Under detta kapitel beskrivs relevant bakgrundsinformation om fallföretaget och fallprojektet. Kapitlet är ett stöd för läsaren i tolkningen av resultatet.
4 Litteraturstudie I detta kapitel beskrivs problemområdet och ämnet. Innehållet samt vad som beskrivs i kapitlet baseras i grunden på faktorerna som identifierats under studiens inledande workshopar.
5 Resultat I detta kapitel presenteras studiens resultat från workshopar, intervjuer samt simulering av tidplan. Workshopar och intervjuer presenteras i form av sammanställda anteckningar från respektive tillfälle.
Workshoparna redovisas först separat och sedan i ett sammanställt avsnitt, som sedan ligger till grund för litteraturstudien. Simuleringen av tidplan presenteras i from av skärmurklipp från använt datorverktyg och beskrivs i löpande text.
6 Analys Kapitlet analyserar resultatet mot litteraturstudien. Analysen delas in i fyra avsnitt för att grundligt gå igenom vad som framkommit av studiens genomförande.
7 Diskussion Under detta kapitel diskuteras studien i två delar, metod och resultat.
Vidare diskuteras validitet och reliabilitet kopplat till resultatet och metoden.
8 Slutsatser I detta kapitel kopplas analysen samman med forskningsfrågorna.
Slutsatser och en rekommendation till fallföretaget presenteras och avslutningsvis redovisas studiens teoretiska bidrag samt förslag till fortsatt arbete och forskning inom ämnet.
9 Referenser Detta kapitel presenteras de referenser som använts för beskrivningen av studiens problemområde, metod och litteraturstudie.
- Bilagor I detta kapitel presenteras studiens bilagor.
Metod
2 Metod
I detta kapitel beskrivs hur studien genomfördes. Inledningsvis presenteras den översiktliga arbetsgången för studien och sedan förklaras valet av metod, genomförandet, datainsamlingen, dataanalysen samt validitet och reliabilitet.
2.1 Översiktlig arbetsgång
I figur 1 beskrivs översiktligt den genomförda studiens arbetsgång.
Figur 1 Översiktlig arbetsgång (egen modell)
Studien inleddes med en workshop tillsammans med en produktionschef vid fallprojektet, vilken hade formen av en ostrukturerad intervju. Utifrån workshopen sammanställdes en lista med faktorer som kommer att påverka alternativt påverkas av att man inom ett projekt förändrar arbetstiderna. Listan kom i studien att benämnas Bruttolista version 1. Syftet med workshoparna var att i ett tidigt skede skapa sig en uppfattning om problemområdets omfattning. Som ett steg i valideringen av det som sades i den första workshopen genomfördes en andra workshop med ytterligare en produktionschef vid fallprojektet. Även den andra workshopen hade formen av en ostrukturerad intervju med samma diskussionsfråga som den första. Utifrån de faktorer som identifierades i de två workshoparna sammanställdes en ny lista, kallad Bruttolista version 2.
Den litteraturstudie som sedan genomfördes hade sin grund i Bruttolista version 2, där respektive faktor utforskades. Bruttolista version 2 utgjorde vad som kom att kallas för modellen (se figur 10), vilket är en illustration av hur de identifierade faktorerna i teorin kan delas upp utifrån dess roll och påverka. Modellen togs fram genom analys (se avsnitt 6.1) av primärdata från workshopar.
Med modellen som grund utformades ett intervjuunderlag med syftet att djupare diskutera och förklara de identifierade faktorerna i modellen. Sammanlagt genomfördes fyra intervjuer med personal med olika befattningar inom fallprojektet, där varje intervju hade ett unikt intervjuunderlag grundat på de identifierade faktorerna.
Som en avslutade del av studien genomfördes även en simulering av fallprojektets tidplan, parallellt med intervjuerna. I samråd med fallföretaget valdes två skilda aktiviteter ut där förändrade arbetstider infördes. Utifrån simuleringen gjordes en jämförelse mellan ursprungsläget och läget efter simuleringen vilket beskrivs i figur 2.
Metod
Figur 2 Övergripande beskrivning av simulering (egen modell)
Syftet med simuleringen var att teoretiskt undersöka hur en förändring av arbetstiderna kunnat se ut i praktiken och som utgångspunkt låg den genomförda litteraturstudien samt workshoparna.
Resultatet från simuleringen användes senare som ett stöd i förda resonemang under studiens analys.
2.2 Val av metod
För att kunna besvara syftet och de forskningsfrågor som under ett tidigt skede formulerades föll valet på en utforskande fallstudie med ett abduktivt angreppssätt. De forskningsmetoder som under studien användes var workshopar, semi-strukturerade intervjuer samt en simulering av en tidplan i datorverktyget Powerproject. I de nästföljande underavsnitten (se 2.2.1, 2.2.2, 2.2.3) kommer valet av metod förklaras och motiveras för att sedan avslutas med en motivering för valet av fallföretag och fallprojekt (se underavsnitt 2.2.4).
2.2.1 Natur och karaktär
En studie kan vara av olika natur och är antingen utforskande, beskrivande eller förklarande. Vilken natur en specifik studie har beror dels av hur forskningsfrågorna ställs och vilka metodval som finns till grund för studien, samt vilka svar som studien leder till. En studies natur kan även förändras över tid. (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2012)
Den genomförda studien i detta examensarbete är av utforskande karaktär samt av arten fallstudie.
En fallstudie beskrivs av Saunders, Lewis & Thornhill (2012) som en strategi som ofta väljs i kombination med kvalitativa forskningsmetoder. Som utgångspunkt har studien utförts på ett specifikt projekt hos fallföretaget, där en kartläggning av påverkande faktorer sedan genomförts med hjälp av anställda vid fallprojektet. En av anledningarna till att välja en utforskande studie kan enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) vara att studien blir flexibel och samtidigt anpassningsbar till förändringar. Sett till den här specifika studien bidrog valet av en utforskande karaktär till möjligheten att under studien gång förändra arbetssättet i takt med att ny information eller data inhämtades. Vidare finns det flera fördelar med att bedriva just en fallstudie. Bland annat ges möjlighet till en mer djupgående utforskning av det specifika området, där frågor som tidigare inte lyfts kan lyftas samtidigt som inblandade människor oftast kan ge en god och detaljerad bild av det undersökta området (Brewerton & Millward, 2001).
Metod
2.2.2 Angreppssättet
För att besvara syftet med studien samt de valda forskningsfrågorna valdes ett abduktivt angreppssätt, vilket innebar att man gick från data till teori och sedan från teori till data under studiens gång (se figur 3). Vid det abduktiva angreppssättet inhämtas data under ett tidigt skede för att bygga upp en modell eller en teori kring hur det kan se ut, vilken i sin tur testas genom ytterligare datainsamling (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2012).
Figur 3 Studiens angreppssätt (egen modell)
Saunders, Lewis & Thornhill (2012) menar på att det abduktiva angreppssättet kombinerar både det induktiva och det deduktiva angreppssättet. Främst vad gäller logiken, generaliserbarheten, hur data används och teori. Logiken i en abduktiv slutsats handlar om att kända förutsättningar används för framtagandet av en slutsats som sedan kan testas. Gällande generaliserbarheten i angreppssättet så sker generaliseringen enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) utifrån möten mellan det specifika och det generella. Vidare sker datainsamlingen främst i syftet att utforska det aktuella ämnet, identifiera återkommande delar och mönster och placera dessa i ett sammanhang i ett ramverk som sedan testats återkommande genom ytterligare datainsamling. Då studien var av en utforskande karaktär så ansågs det mest fördelaktigt att bedriva studien med ett abduktivt angreppssätt, eftersom data kunde inhämtas och testas i flera steg i takt med att det valda problemområdet utforskades.
2.2.3 Forskningsmetodiken
I valet av forskningsmetod för en studie är det viktigt att skilja på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod. Enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) kan skillnaden mellan dessa två metoder beskrivas som att en kvantitativ metod utgår ifrån eller genererar numeriska data, medan en kvalitativ metod inte gör det. För att besvara forskningsfrågorna valdes både en kvalitativ- och en kvantitativ forskningsmetod, där den kvalitativa delen bestod av intervjuer och workshopar och den kvantitativa delen utgjordes av en simulering av en tidplan.
Den kvalitativa forskningsmetoden börjar ofta med ett induktivt angreppssätt för att bilda en bredare och mer teoretisk bild av ämnet än vad som beskrivs i litteraturen. Insamlingen av data är vid en kvalitativ forskningsmetod inte standardiserad, vilket innebär att frågor och formuleringar som används kan förändras under studiens gång. Huruvida studien slutligen kan anses framgångsrik eller inte handlar mycket om tillgången till deltagarna i studien samt rapportuppbyggnaden. En av de viktigaste forskningsstrategierna som ofta associeras med valet av en kvalitativ forskningsmetod är en fallstudie. (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2012)
Metod
Den kvantitativa metoden utgår enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) oftast ifrån ett deduktivt angreppssätt, där fokuset som tidigare beskrivet ligger på att använda data för att undersöka sin teori. Karaktäristiskt för en kvantitativ forskningsmetod är enligt Saunders, Lewis &
Thornhill (2012) att förhållandet mellan variabler tillhandahållna från mätningar, experiment och undersökningar, jämförs och analyseras. En viktig aspekt är att kontrollera validiteten av data som används och individen som utför undersökningen ses oftast som fristående från de som undersöks, vilka enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) betraktas som respondenter. Forskningsmetoder som enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) är aktuella för studier med en kvantitativ forskningsmetod är bland annat experiment och enkätundersökningar.
I det studiens inledande arbete genomfördes två separata workshopar med produktionschefer vid fallprojektet. Workshoparna hade utseendet av en ostrukturerad intervju, men där intervjuaren och intervjuobjektet tillsammans diskuterade den för workshopen valda frågan (se bilaga A). Syftet med de två workshoparna var att i ett inledande skede skapa sig en bild kring problemområdets omfattning. Detta genom att på ett brett stadie för studien bilda sig en uppfattning om vilka faktorer som kan komma alternativt kommer att påverkas av förändrade arbetstider inom fallprojektets produktion. Enligt Brewerton & Millward (2001) så bör valet av datainsamlingsmetod styras av att metoden är lämplig för studiens syfte samt för att besvara de valda forskningsfrågorna. Den bör även vara användbar sett till organisationens begränsningar och krav, godkänd och accepterad av organisationen samt tillräckligt styrd. Intervjuer är enligt Brewerton & Millward (2001) ett flexibelt verktyg som kan användas under alla stadier av en studie. En ostrukturerad intervju ger intervjuaren möjlighet att samtidigt adressera flertalet ämnen som berör forskningsstudien, eftersom intervjufrågornas innehåll eller inbördes ordning ej är bestämda (Brewerton & Millward, 2001).
Intervjuformen används främst enligt Brewerton & Millward (2001) då jämförbarheten och/eller mätbarheten inte ligger i fokus, utan där det viktiga istället är en öppen tillgång till data från intervjuobjekten. Att problemområdets omfattning från början var okänd styrde valet av workshopar som forskningsmetod, då det för studien ansågs vara ett lämpligt och effektivt sätt att tidigt inhämta en stor mängd information. Detta tillsammans med hur Brewerton & Millward (2001) beskriver hur fördelarna med en ostrukturerad intervju, låg till grund för valet av workshopar som inledande forskningsmetod samt hur dessa workshopar genomfördes.
Efter att workshoparna genomförts formulerades en modell där de identifierade faktorerna återfanns. Modellen grundade sig i en analys av de faktorer som under workshoparna framkommit, och kan enkelt beskrivas som en typ av mindmap för problemområdet. Syftet med framtagandet av modellen var att genom en illustration separera och analysera det som framkommit under workshoparna, för att på så vis styra studiens fortsatta riktning. Modellen låg därför senare till grund för den vid studien genomförda litteraturstudien samt även till intervjuunderlaget för de semi- strukturerade intervjuerna.
Under studien genomfördes även fyra semi-strukturerade intervjuer. En semi-strukturerad intervju innehåller inslag av både en ostrukturerad intervju och en strukturerad intervju, där det sistnämnda är en intervju med sedan tidigare valda frågor i en bestämd ordning. Fördelen med semi- strukturerade intervjuer är enligt Brewerton & Millward (2001) att de generellt är lätta att analysera, uppskatta och jämföra inbördes, samtidigt som intervjuobjektet ges möjlighet att
Metod
utveckla och förklara sina svar mer djupgående. Som nackdel beskrivs hur den semi-strukturerade intervjuformen kan bidra till att risken att förlora kontrollen över intervjun ökar samtidigt som reliabiliteten kan minska då varje intervju med intervjuobjekten inte ser likadan ut (Brewerton &
Millward, 2001).
Varför studiens semi-strukturerade intervjuer var att anse som semi-strukturerade, var på grund av att de utgick ifrån ett fastslaget intervjuunderlag (se bilaga B) men där man under intervjuns gång även gavs utrymme för diskussion och ställandet av följdfrågor. Intervjufrågorna skiljde sig åt mellan tillfällena med anledning av att de från workshoparna identifierade faktorerna var styrande och att de tillfrågade intervjuobjekten ansågs besitta kompetens inom olika ämnen. Varför man valde intervjuformen var av den anledning att studien var utforskande samtidigt som omfattningen av problemområdet var okänd, vilket även enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) är två anledningar till att bedriva semi-strukturerade intervjuer. Då studien var av arten fallstudie så var det av intresse att inhämta primärdata direkt från personal vid fallprojektet, eftersom denna primärdata ansågs beskriva den verklighet som studiens frågeställning behandlade.
Den sista metoden som för studien användes var en simulering av en tidplan för fallprojektet.
Omfattningen av simulering var från början inte bestämd, utan bestämdes under studiens gång.
Syftet med simuleringen var att undersöka hur en förändring av arbetstiderna kunnat se ut i teorin och förhoppningen var att simuleringen skulle bidra till att besvara den tredje forskningsfrågan.
Valet av aktiviteter som simuleringen utfördes på gjordes i samråd med handledaren vid fallföretaget samt utifrån det som framgick vid de semi-strukturerade intervjuerna. Simuleringen besvarar i sig inte en specifik forskningsfråga, utan har istället en funktion att i studien påvisa hur en arbetstidsförändring kan se ut och för att sedan kunna koppla detta till vilka förutsättningar som behövs för en förändring av arbetstiderna. De valda arbetstidsförändringar utgick således från de förändringar som studien undersöker och som formuleras i syftet, nämligen skiftarbete samt en övergång till en 7-dagarsvecka. De två aktiviteter som undersöktes var rivning och mattläggningen, där en 7-dagarsvecka applicerades på rivningen och skiftarbete applicerades på mattläggningen.
Varför respektive arbetstidsförändring valdes för respektive aktivitet beror av arbetsmiljö och genomförande. Vid studiens intervjuer framgick att man vid rivningsarbeten har arbeten som kan medföra arbetsmiljörisker, exempelvis bullrande arbeten och dammande arbeten. Genom att kunna förlägga dessa på exempelvis helger kan man minska arbetsmiljöriskerna för övriga yrkesgrupper.
Mattläggningen vid projektet utförs vid ett våningsplan i taget, och vid genomförandet begränsas andra yrkesgruppers tillgång till aktuella våningar. Detta medförde att det för mattläggningen var aktuellt att undersöka ett skiftarbete. Viktigt att tillägga är att studiens huvuddel är den kvalitativa metod som tidigare beskrivits, där inhämtande av primärdata genom workshopar och intervjuer är tänkt att utgöra underlag för besvarandet av forskningsfrågorna.
Det inledande arbetet med studien kan enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) liknas ett induktivt angreppssätt eftersom man utifrån data har övergått till teori. Vad som sedan gör att den genomförda studiens arbetssätt är av abduktiv karaktär är hur modellen i efterkommande steg testades genom semi-strukturerade intervjuer med personal vid fallprojektet. Saunders, Lewis &
Thornhill (2012) beskriver hur det vid ett deduktivt angreppssätt formuleras en teori som sedan testas genom ytterligare datainsamling, vilket stämmer väl överens med hur modellen i den här
Metod
studien testades. Som tidigare beskriver anser Saunders, Lewis & Thornhill (2012) att en abduktiv studie kombinerar det induktiva och det deduktiva angreppssättet fram och tillbaka. Den abduktiva studien påbörjas ofta med en observation som sedan förklaras med en teori som i sin tur testas genom inhämtande av ytterligare observationer eller data (ibid.).
2.2.4 Val av fallföretag och fallprojekt
Att studien genomfördes vid fallföretaget och fallprojektet berodde främst av att företaget sedan tidigare identifierat ett behov av att bli mer effektiva i sina nuvarande arbetssätt, för att i framtiden vara fortsatt konkurrenskraftiga. Detta behov låg sedan som grund till det för studien valda forskningsämnet, då en förändring av arbetstiderna innebär en förändring av arbetssätten. Vidare erhölls en handledare från fallföretaget som ett stöd under studiens genomförande, och denne var även verksam vid fallprojektet. Fallföretaget är till storlek och omsättning ett av Sveriges största byggföretag och besitter en stor mängd kompetens internt, vilket ansågs vara en styrka då det kan bidra till en ökad kvalité på studien. Valet av fallprojekt berodde delvis av att det var där handledaren var verksam och delvis på grund av att projektet genomfördes etappvis. Att projektet drivs etappvis medför att eventuella slutsatser och rekommendationer kan ha en större chans att implementeras i en framtida produktion, eftersom arbetet vid respektive etapp innehåller liknande arbetsmetoder och moment i produktionen.
2.3 Genomförandet av studien
2.3.1 Workshopar
De inledande workshoparna hade som tidigare beskrivits formen av ostrukturerade intervjuer.
Valet av intervjuobjekt gjordes utifrån arbetsroller och kompetens. Som produktionschef innehar man en beslutsfattande roll vid fallprojektet och ansågs därför ha en kompetens som var eftersträvansvärd vid en ostrukturerad intervju inom forskningsämnet. Bägge produktionscheferna var verksamma vid fallprojektet och i tabell 2 redovisas datum för genomförandet.
Tabell 2 Beskrivning av genomförandet av workshopar
Aktivitet Intervjuobjekt Datum Plats
Workshop 1 Produktionschef 1 1 juli 2020 Fallprojektet Workshop 2 Produktionschef 2 25 september 2020 Telefon
I samband med att respektive workshop bokades in hölls en muntlig genomgång av ämnet för workshopen samtidigt som diskussionsfrågan presenterades. På så vis gavs produktionscheferna möjlighet att förbereda sig inför workshopen och enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) är det här ett sätt att öka kredibiliteten av det som sägs under en intervju. Som tidigare beskrivet hade workshoparna formen av ostrukturerade intervjuer, vilket medför att vad Saunders, Lewis &
Thornhill (2012) beskriver är applicerbart på momentet i studien. I bilaga A presenteras den valda diskussionsfrågan för respektive workshop. Under workshoparnas gång skrevs anteckningar om samtalet löpande, samtidigt som framkomna faktorer direkt sammanställdes i en lista. Innan workshoparna avslutades hölls en gemensam genomgång kring vad som antecknats samt vilka faktorer som skrivits ned. Efter att den första workshopen genomförts bearbetades den erhållna
Metod
informationen och en lista av identifierade faktorer sammanställdes. I arbetet med att bekräfta listan genomfördes i sin tur ytterligare en workshop med samma struktur som den föregående. Denna benämns i resultatdelen (underavsnitt 5.1.2) som workshop 2. Vid oklarheter togs kontakt med intervjuobjekten på nytt. Information från de två workshoparna sammanställdes sedan till en gemensam bruttolista (underavsnitt 5.1.3) vilken i studien benämns som Bruttolista version 2. I analysdelen analyserades den slutgiltiga bruttolistan ytterligare och en indelning av faktorerna gjordes, en indelning som senare låg till grund för modellen. Indelning gjordes utifrån respektive faktors roll och funktion som antingen internt/externt hinder eller drivkraft.
2.3.2 Intervjuer
Förutom genom workshopar inhämtades primärdata även via semi-strukturerade intervjuer, där det inledande arbetet innebar framtagandet av intervjuunderlag. Arbetet med intervjuunderlaget hade sin utgångspunkt från den modell (avsnitt 6.1) som tagits fram med hjälp av en analys av workshopar och litteraturstudie. Då intervjuerna var av typen semi-strukturerade kunde interna faktorer från modellen lyftas fram och diskuteras med hjälp av intervjuunderlag och följdfrågor.
Vilka interna faktorer som skulle diskuteras under varje enskild intervju bestämdes utifrån arbetsroll inom projektet, och hur indelningen bestämdes redovisas i tabell 3. Under de fyra intervjuerna diskuterades varje intern faktor som identifierades och sammanfattades senare i studiens modell.
Utformningen av intervjuunderlaget presenteras i bilaga B. Valet av intervjuobjekt grundade sig i arbetsroll och kompetens. Eftersom den framtagna modellen för studien innehöll flertalet interna faktorer inom blandade områden kunde intervjuunderlaget med fördel delas upp mellan olika individer, baserat på deras respektive arbetsuppgifter. Exakt vilka faktorer som valdes för respektive intervjuobjekt beror på intervjuobjektets förväntade expertis inom identifierad faktor. Syftet med uppdelningen av faktorerna mellan intervjuobjekten var således att erhålla så hög kvalitet på data som möjligt. Hur intervjuobjekten förhåller sig till varandra hierarkiskt redovisas i avsnitt 3.2.
Metod
Tabell 3 Beskrivning av de semi-strukturerade intervjuerna
Aktivitet Intervjuobjekt Datum Plats Faktorer som undersöks
Intervju Lagbas 9-11-20 Telefon ❖ Arbetsmetoder
❖ Säkerhet
❖ Produktionstid
❖ Informationsöverföring Intervju Installations-
samordnare
12-11-20 Videosamtal ❖ Förseningar
❖ Produktionstid
❖ Arbetsplatslogistik
❖ Arbetsmetoder
❖ Informationsöverföring
❖ Säkerhet
❖ Administrativa arbetsuppgifter
❖ Projektorganisation Intervju Produktionschef 13-11-20 Videosamtal ❖ Projektets utgifter
❖ Produktionstid
❖ Förseningar
❖ Projektorganisation
❖ Personalutrymmen
❖ Säkerhet
Intervju Projektchef 16-11-20 Videosamtal ❖ Kontraktshandlingar
❖ Produktionstid
❖ Projektets utgifter
Genomförandet av intervjuerna gick till genom att intervju bokades en vecka innan avsatt tid. I samband med att en kallelse skickades per mejl så bifogades även intervjuunderlaget tillsammans med en kort bakgrund till ämnet. Syftet här var att ge intervjuobjekten möjlighet att förbereda sig men även chansen att ställa frågor vid oklarheter i underlaget. Intervjuerna hölls via videosamtal och telefon. Anteckningar fördes löpande under intervjuerna samtidigt som samtalen med intervjuobjektens godkännande spelades in. Efter avslutad intervju gjordes en sammanställning av vad som sagts under respektive intervju i en löpande text. Sammanställningen skickades över till respektive intervjuobjekt för ett godkännande om att det som skrivits stämde överens med vad som framkommit under intervjun, samtidigt som intervjuobjekten gavs möjlighet att komma med kommentarer.
2.3.3 Simulering av tidplan
Som en del av fallstudien, i syftet att komplettera den kvalitativa delen av studien, genomfördes en simulering av en tidplan. Med utgångspunkt i en för fallprojektet redan fastslagen tidplan förändrades arbetstiderna för två ingående aktiviteter, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan ursprunglig tidplan och tidplan med förändrade arbetstider.
Metod
För simuleringen användes programvaran Powerproject, vilket är ett projektplaneringsprogram som används vid fallprojektet för skapandet och administrerandet av tidplaner i den dagliga verksamheten. Projektplaneringsprogrammet används enligt skaparen Elecosoft (2020) av över 35 000 användare i Sverige och Europa. Simuleringen genomfördes direkt i Powerproject, för att i studien presenteras i sammanfattande tabeller med data från Powerproject. Figurer från resultatet av simuleringen så som det visas visuellt i Powerproject presenteras i bilaga C.
Den ordinarie tidplanen som simuleringen utfördes på var den för det pågående arbetet i produktionen och var uppdaterad efter produktionens framdrift. Totalt har projektet pågående aktiviteter på 10 våningsplan i varierande omfattning. Vilka aktiviteter som pågår på respektive våningsplan saknar betydelse för genomförd simulering då valda aktiviteter kan genomföras självständigt utan att vara beroende av andra. I figur 4 beskrivs övergripande hur genomförandet av simulering gick till.
Figur 4 Arbetsgång för studiens kvantitativa del (egen modell)
För simuleringen valdes två olika scenarion av förändrad arbetstid, vilka beskrivs i tabell 4. Fall 1 innebar att aktiviteten gick från ordinarie arbetstid till arbete i skift. Vald skiftgång är tvåskift, vilket innebar att två skiftlag byter av varandra. Fall 2 innebar att aktiviteten gick från ordinarie arbetstid till en förlängd arbetsvecka. Ordinarie arbetstid vid fallprojektet beskrivs i avsnitt 3.2 och innebär en 5-dagars arbetsvecka. I simuleringen övergick aktiviteten till att arbeta en 7-dagarsvecka, vilket innebär att man arbetar helg.
Tabell 4 Beskrivning av scenarion vid simuleringen
Scenario Simulering Förändring
Fall 1 Skiftarbete vid mattläggning Skiftarbete
Fall 2 Förlängd arbetstid under rivningsarbeten 7-dagars arbetsveckor
Som ett inledande steg av simuleringen identifierades två aktiviteter som var av intresse för simulering, mattläggning och rivning, med hjälp av handledaren vid fallföretaget. Anledningen till att dess två aktiviteter var intressanta att fokusera på vid simuleringen var på grund av deras respektive relation till omkringliggande aktiviteter i tidplan. Bägge aktiviteterna hade enligt
Metod
handledaren gått att köra under förändrade arbetstider med anledning av att de inte påverkar omkringliggande aktiviteters framdrift samtidigt som de inte är beroende av fler yrkesgrupper än den egna. Mattläggningen var i tidplan frilagd från andra aktiviteter, vilket innebar att det saknades beroenden vad gäller start- och slutdatum för omkringliggande aktiviteter. Med andra ord så kan mattläggningen ges en egen styrning i produktionen utan att ett förändrat arbetssätt påverkar övrig verksamhet på samma våningsplan. Rivningsarbeten är i ombyggnadsprojektet förberedande arbeten för andra aktiviteter. Till skillnad från övriga arbeten så tillför inte rivningsarbeten nytt material till projektet, utan handlar istället om att plocka isär och demolera befintliga konstruktioner i en förutbestämd omfattning.
Det andra steget i simuleringen var att välja vilka arbetstidsförändringar som var aktuella att simulera på. Som tidigare beskrivet valdes skiftarbete och förlängd arbetstid. Även det här valet gjordes i samråd med handledaren vid fallföretaget. Varför två arbetstidsförändringar valdes var för att det i studien bidrog till en bred input av data inom problemområdet, samt att de två aktiviteterna enligt handledaren möjligt kunde gynnas av respektive arbetstidsförändring. Vidare undersöktes genomförbarheten. Eftersom handledaren varit delaktig i valet av aktiviteter och arbetstidsförändring innebar undersökningen av genomförbarheten att kontrollera så att det var praktiskt genomförbart att i tidplan förändra tiderna för aktiviteterna. Då mattläggningen var frilagd från övriga aktiviteter samtidigt som rivningen var ett förberedande arbete, konstaterades att så var fallet.
I programvaran Powerproject genomfördes sedan simulering i två steg för respektive fall. För Fall 1 halverades genomförandetiden för vald aktivitet i tidplan, från exempelvis 10 dagar till 5 dagar.
Sedan duplicerades den valda aktiviteten i datorverktyget för att på så sätt behålla inställda egenskaper.
För Fall 2 såg tillvägagångssättet något annorlunda ut. Eftersom simuleringen här hade fokus på förlängd arbetstid gick man in på vald aktivitet och förändrade hur standardveckan anges. Då fallprojektet arbetar efter 5-dagarsveckor så är även programmet inställt efter 5-dagarsveckor.
Genom att då ändra standardvecka för vald aktivitet från 5 till 7-dagarsveckor visar programmet en tidplan där den valda aktiviteten inte tar uppehåll på lördagar och söndagar. Resultatet blir att en aktivitet som från början har en varaktighet på exempelvis 7 arbetsdagar nu färdigställs mellan måndag-söndag, istället för måndag-fredag som är brukligt vid 5-dagarsveckor.
För det slutliga steget kontrollerades den nya tidplanen, efter genomförd simulering. Kontrollen innebar en okulär granskning av de två aktuella aktiviteterna, för att undersöka så att tidplan saknade krockar och glapp mellan aktiviteter. Dessa åtgärdades med hjälp av Powerproject. I resultatdelen (se avsnitt 5.3) presenteras start- och slutdatum för simulerade moment i tidplan, samt arbetsinsatsen. Avslutningsvis redovisas förändringen i kalenderdagar mellan den ursprungliga tidplanen och den simulerade tidplanen. Varför denna förändring redovisas är eftersom den ger en uppskattning om hur mängden arbete har förändrats, sett över tillgänglig tid.
Metod
2.4 Datainsamling
Under studien användes två olika typer av data som kan delas in i kategorierna primär- och sekundärdata, vilka beskrivs i tabell 5. Insamlingen av primärdata gjordes genom workshopar och semi-strukturerade intervjuer med personal vid fallprojektet. Den sekundärdata som för studien användes låg till grund för litteraturstudien (se kapitel 4) och beskrivningen av fallföretaget och fallprojektet (se kapitel 3).
Där sekundärdata används i studien görs källhänvisning enligt APA och studiens källförteckning presenteras i kapitel 10. Den sekundärdata som i studien använts för att beskriva fallföretaget och fallprojekt (se kapitel 3) hämtades från fallföretagets hemsida samt fallprojektets intranät. Gällande litteraturstudien användes sekundärdata från vetenskapliga artiklar, böcker och tidskrifter. Källor som använts för insamlingen av sekundärdata är Google Scholar, Luleås Universitetsbibliotek samt LIBRIS. Google Scholar är en sökmotor för vetenskapliga och akademiska källor och LIBRIS är de svenska bibliotekens söktjänst. I tabell 5 beskrivs vilken typ av data som inhämtades från respektive aktivitet.
Tabell 5 Beskrivning av datatyp för studiens kvalitativa del
Aktivitet Typ av data
Workshop Primärdata
Intervjuer Primärdata
Vetenskapliga artiklar, böcker, tidskrifter Sekundärdata Information om fallföretaget och fallprojektet Sekundärdata
Enligt Walliman (2018) kan primärdata beskrivas som data som erhålls direkt, genom antingen mätningar eller undersökningar, från verkliga situationer. Detta till skillnad från sekundärdata, vilket är data som inhämtas men som redan bearbetats av någon annan. Gränsdragningen mellan primär- och sekundärdata är särskilt viktig när det kommer till hur data analyseras, vilket presenteras i avsnitt 2.5.
2.5 Dataanalys
Det inledande arbetet med analysen av primärdata var bearbetningen. Då insamlingen av primärdata skedde genom workshopar och semi-strukturerade intervjuer så fanns det likheter i hur dessa data bearbetades under studien. Saunders, Lewis & Thornhill (2012) beskriver hur bearbetning av en intervju sker genom transkribering, vilket är när ett samtal reproduceras i skriven text. Vid både workshopar och intervjuer fördes anteckningar kontinuerligt som sedan renskrevs.
De bearbetade anteckningarna från workshoparna presenterades sedan för deltagare vid respektive workshop innan publicering i studien. Som ett ytterligare stöd vid de semi-strukturerade intervjuerna så spelades dessa konversationer in. Enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) är transkribering av intervjuer och samtal ofta tidskrävande. Av den anledningen transkriberades inte intervjuerna fullständigt, utan skrevs istället om tillsammans med förda anteckningar och presenterades i sammanfattande texter. Genom att låta respektive intervjuobjekt ta del av den sammanfattande texten, kunde felskrivningar och felaktiga formuleringar upptäckas innan texten
Metod
bifogades till studien. På så vis kunde kvalitén i intervjusvaren upprätthållas. Resultatet från workshoparna samt de semi-strukturerade intervjuer presenteras i sin helhet i avsnitt 5.1 och 5.2.
Analysarbetet under studien skedde löpande under hela studiens gång, som en följd av att studien hade en utforskande karaktär och ett abduktivt angreppssätt. Analysen av resultatet från workshoparna spelade en stor roll för studiens utformning, då den modell som tog sin form från analysen låg till grund för litteraturstudien samt semi-strukturerade intervjuer. I arbetet med att analysera primärdata från workshoparna sammanfattades först de bägge workshoparna i en enhetlig bruttolista, vilken presenteras i underavsnitt 5.1.3. Då denna lista utgjordes av 15 stycken skilda faktorer valde man vid analysen i avsnitt 6.1 att dela in dessa i tre steg. Det inledande steget var att avgöra om de antingen var interna eller externa, vilket styrdes av till vilken grad som fallföretaget själva kunde påverka faktorn. En intern faktor kunde röra exempelvis organisationen, medan en extern kunde vara av juridisk art. Nästa steg var att avgöra om faktorn var att ses som ett hinder eller en drivkraft vid införandet av förändrade arbetstider, vilket gjordes med anledning av studiens syfte samt forskningsfrågor. Som ett sista steg delades hindren och drivkrafterna in i undergrupper, beroende av dess natur. Drivkrafterna kunde delas in i incitament till förändring och resultat av förändringen, där skillnaden var ifall faktorn var en katalysator för förändring eller om drivkraften i sig var resultatet av en implementering. I analysen av hindren så delades dessa in i styrande faktorer samt svårigheter och hindrande faktorer. Skillnaden här berodde istället av om hindret var en styrande faktor som exempelvis avtal eller lagar, eller om hindret var en faktor som helt eller delvis motverkar ett införande av förändrade arbetstider. Valet av kategorier gjordes således utifrån en bedömning av indata från workshop 1 och workshop 2. Bedömningen gjordes med hjälp av handledaren vid fallföretaget.
Efter att faktorerna delats in i kategorierna och underkategorierna skapades en modell över analysen, för att på ett illustrativt sätt redogöra för resultatet från workshoparna. Då intervjuerna som tidigare beskrivet utgick ifrån de faktorer som identifierats i workshoparna (se avsnitt 5.1) så utgick även analysen av intervjuerna ifrån faktorerna och forskningsfrågorna. Syftet med det framtagna intervjuunderlaget (se bilaga B) var att skapa sig en djupare och mer beskrivande bild av problemområdet och identifierade faktorer. Analysen av den kvalitativa data skedde genom att anteckningar sammanställdes tillsammans med sammanfattningar av den färdiga intervjudata. I ett separat dokument skrevs intervjuerna om i korta punktformer, för att på ett enklare sätt kunna greppa mängden data. Intervjuernas punkter jämfördes sedan med varandra, och tillsammans med litteraturstudien analyserades primär- och sekundärdata utifrån de faktorer som identifierades i workshoparna. Under avsnitt 6.2 presenteras analysen av intervjuerna, där de mest väsentliga delarna sett ur studiens syftes perspektiv lyfts fram i punktform.
Indata för den kvantitativa delen av studien utgjordes av den erhållna tidplanen för fallprojektet.
Eftersom tidplanen uppdateras och avstäms veckovis vid fallprojektet av projektorganisationen gjordes ett antagande om att data i tidplanen var korrekt angiven. Kvantitativa data erhållen från den genomförda simuleringen presenterades sedan i avsnitt 5.3. Resultat förklaras och analyseras sedan i avsnitt 6.3 där simuleringen sätts i relation till studiens kvalitativa del och litteraturstudie.
Metod
2.6 Validitet och reliabilitet
Enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) finns det fördelar och nackdelar med hur intervjuerna genomförts i denna studie. Problem som i litteraturen förknippas med semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer relaterar till reliabiliteten, validiteten, generaliserbarheten och bias.
Då underlaget som används inom intervjuerna skiljer sig åt och inte är att anse som standardiserat, medför det enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) att det inte är helt säkert att andra forskare hade fått samma svar vid användandet av samma underlag. Saunders, Lewis & Thornhill (2012) tillägger att det vid semi-strukturerade intervjuer däremot inte handlar om att kunna återskapa samma resultat vid ett annat tillfälle, då resultatet är tänkt att ge en beskrivande bild över nuläget som i sig är föränderligt. Samtidigt är det av vikt att beskriva sin metod in i detalj för att läsare av ens studie ska kunna förstå och göra en egen analys av den data man har erhållit under studiens genomförande. För denna studie har man därför valt att i kapitel 2 dela in beskrivningen av metoden i underavsnitt, där läsaren noggrant kan följa tillvägagångssätt och metodval för studien.
När det kommer till validiteten i en intervjuform handlar det om till vilken grad som intervjuaren fått tillgång till data från intervjuobjekt, och även till vilken grad som intervjuaren lyckats tolka det som sagts (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2012). Kort beskrivet handlar validiteten om hur väl det som i studien presenteras faktiskt speglar verkligheten. Validiteten och reliabiliteten i studiens metod diskuteras i avsnitt 7.1.
Vid intervjuer finns det enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) en risk för bias. Bias kan förekomma både vid lämnandet av svar på intervjufrågorna, samt bero av vilka som tillfrågas och den organisation de tillhör. I fallet med en ostrukturerad intervju kan intervjuobjekt vara känsliga om den egentligen relativt öppna intervjuformen och kan därför aktivt välja att undanhålla information, med anledning av osäkerhet kring om informationen är att anses som känslig eller inte. Resultat kan av den anledningen bli att intervjuobjektet beskriver en bild av verkligheten som inte är helt sann, och denna typ av bias kallas av Saunders, Lewis & Thornhill (2012) för svarsbias. Vidare finns även vad som beskrivs som delaktighetsbias, vilket kommer av naturen på de tillfrågade och/eller organisationen de arbetar eller talar för. Eftersom en intervju handlar om att avsätta tid så kan detta påverka informationen och/eller viljan att delta vid intervjuerna. Bias som fenomen är enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) viktigt att ta hänsyn till under ett arbete och bör bearbetas under studiens gång.
Vad gäller generaliserbarheten så handlar det enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2012) om hur väl slutsatser från en genomförd studie går att applicera på andra områden än det undersökta. Då den genomförda studien är en fallstudie vid ett valt byggprojekt så finns det implikationer vad gäller generaliserbarheten, vilka diskuteras i avsnitt 7.1.
Beskrivning av fallföretaget och fallprojektet
3 Beskrivning av fallföretaget och fallprojektet
I detta kapitel beskrivs det fallföretag och fallprojekt som studien fokuserat på.
3.1 Fallföretaget
Fallföretaget är ett av Sveriges större byggföretag, med verksamhet i Europa och Nordamerika.
Den svenska verksamheten är uppdelad i tre delar, vilka beskrivs i figur 5.
Figur 5 Beskrivning av fallföretagets verksamhet i Sverige (egen modell)
Inom Bygg- och anläggningsverksamheten tar man sig an ny- och ombyggnadsprojekt av hus, anläggningar, infrastruktur och bostäder. Verksamheten utför även uppdrag som byggservice, underhåll och drift. Bostadsutvecklingens verksamhet omfattar hela processen, från intresseanmälan till ett par år efter inflytt med en inriktning mot storstadsområdena. Inom den Kommersiella fastighetsutvecklingens verksamhet initierar, utvecklar och investerar fallföretaget i kommersiella fastigheter som till exempel skolor och kontor.
Fallprojektet är en del av en fallföretagets husbyggande verksamheter i Stockholmsregionen.
Verksamheten har i uppdrag att bygga bostäder, kommersiella fastigheter och offentliga lokaler.
Projekt inom både om- och nybyggnation berörs och geografiskt omfattar verksamhetsgrenen hela Stockholms län. Inom verksamheten finns en uppdelning inom distrikt utefter vad man inom distriktet kan erbjuda och kunder, där studiens fallprojekt finns inom ett distrikt med fokus på kommersiella fastigheter.
3.2 Fallprojektet
Fallprojektet är ett ombyggnadsprojekt upphandlat som en utförandeentreprenad i utökad samverkan och är beläget i centrala Stockholm. Fallföretaget är ansvarig huvudentreprenör för projektet. Byggnaden togs i bruk år 1965 och har sedan det året brukats som arbetsplats.
Fallprojektets målsättning är att skapa omkring 1400 arbetsplatser i flexibla lokaler.
Ombyggnadsarean (BTA) är ca 40 000 kvm uppdelat på fyra etapper och projektet beräknas genomföras mellan år 2018 och 2023. Vid genomförandet av studien var projektet i slutskedet av den andra etappen. Byggnadstekniskt har byggnaden en platsgjuten stomme. Arbeten som ingår i entreprenaden är dels rivning stomrent invändigt men sedan även nya installationer och nya ytskikt.
Organisationen vid fallprojektet redovisas i figur 6.
Beskrivning av fallföretaget och fallprojektet
Figur 6 Beskrivning av fallprojektets projektorganisation (egen modell)
Normal arbetstid vid fallprojektet är måndag-torsdag från 6.30 till 16.00 och fredag 6.30 till 13.30.
Som huvudentreprenör ansvarar fallföretaget för utförandet. För installationsarbeten och ytskikt nyttjas underentreprenörer medan personal från fallföretaget genomför byggarbetena. Totalt är ca 25 underentreprenörer delaktiga i det dagliga arbetet.
Litteraturstudie
4 Litteraturstudie
I detta kapitel presenteras den litteraturstudie som genomförts för examensarbetet.
4.1 Teoretiskt ramverk
Utifrån studiens workshopar identifierades faktorer som påverkar och påverkas när arbetstiderna inom projektet förändras. I avsnitt 6.1 redovisas den modell som sedermera låg till grund för utformningen av detta avsnitt. Strukturen i avsnittet utgår ifrån de fyra grupperna som de identifierade faktorerna har placerats inom modellen, och avsnittets teoretiska ramverk bestämdes efter det. Syftet med det teoretiska ramverket för studien är att avgränsa litteraturstudiens omfattning. I figur 7 presenteras det teoretiska ramverket som använts för studiens litteraturstudie.
Figur 7 Beskrivning av studiens teoretiska ramverk (egen modell)
4.2 Incitament till förändring
I detta avsnitt beskrivs vad som kan ligga till grund för införandet av förändrade arbetstider, och varför arbetstiderna kan vara av relevans för byggföretag.
4.2.1 Orsak till förändring
Inom byggbranschen råder en konkurrens om jobben och enligt Konkurrensverket (2018) har fler aktörer tillkommit samtidigt som bostadsbyggandet de senaste åren har ökat. Vidare beskriver Konkurrensverket (2018) hur det förändrade antalet aktörer på marknaden samtidigt inte påverkat produktiviteten internt hos företagen. Begreppet produktivitet beskrivs av Nationalencyklopedin (2020d) vara produktionens effektivitet, där effektivitet i sin tur beskrivs av Nationalencyklopedin (2020c) som att vara förhållandet mellan insatserna och resultatet från insatserna hos en verksamhet.
När en verksamhet vidare är att anses som effektiv beskrivs vidare av Nationalencyklopedin (2020c) som då ens resultat inte kan förbättras vid en tid då insatserna i verksamheten är givna. Har verksamheten uppnått effektivitet i absolut mening innebär det således att det är omöjligt att öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara, och skulle detta vara möjligt så är inte verksamheten effektiv.
Litteraturstudie
På ett byggprojekt kan effektivitet handla om flera parametrar, varav resurseffektivitet är en.
Huysman et al. (2015) beskriver hur det i dag inte finns en generell definition för vad resurseffektivitet faktiskt är. Istället beskriver Huysman et al. (2015) hur man får definiera resurs och effektivitet separat för att klargöra för vad begreppet åsyftar. En resurs i ett byggprojekt beskrivs av Hansson et al. (2015) som antingen material, maskiner, kapital och arbetskraft. Gemensamt för dessa fyra är att de i samtliga sammanhang påverkar ekonomin.
Josephson & Chao (2014) beskriver hur det finns olika perspektiv att se på hur resursen tid används eller inte används inom svenska byggprojekt. Tre perspektiv som Josephson & Chao (2014) väljer att lyfta är.
• Ledtider
• Arbetad tid jämfört med tillgänglig tid
• Tidsutnyttjandet sett till tillgänglig arbetskraft
Ledtiderna från idé till färdig produkt är en av aspekterna som man enligt Josephson & Chao (2014) kan ta hänsyn till, där kortare ledtider ofta är önskvärt när man vill sänka kostnader och samtidigt öka sin konkurrenskraft. Dock menar Josephson & Chao (2014) på att man samtidigt vill ha en viss extratid tillgänglig för att kunna handskas med störningar som kan uppstå. Kortare ledtider kan minska den totala tiden, men kan samtidigt göra aktiviteter mer sårbara för variationer. När Josephson & Chao (2014) jämförde hur ledtider varierade mellan olika projekt såg man att det fanns stora variationer för hur det såg ut i olika städer. Inom större städer så som Stockholm, Göteborg och Malmö var ledtiderna längre för alla delar i byggprocessen, jämfört med projekt i andra städer. Även kontrakttyper påverkade ledtiderna mellan projekten, där totalentreprenader skiljde sig från generalentreprenader.
Enligt Arbulu & Ballard (2004) finns det sex fördelar med kortare ledtider framför långa ledtider sett ur ett Supply Chain perspektiv. Begreppet Supply Chain (försörjningskedja) beskrivs av Mentzer et al. (2001) som hela det nätverk av organisationer och företag, både upp- och nedströms i kedjan, som är delaktiga i de processer och aktiviteter som producerar ett värde i form av en produkt eller en service för en slutkund. De sex fördelarna som Arbulu & Ballard (2004) menar finns med kortare ledtider är följande:
1. En snabbare leverans av slutprodukten till kunden 2. Minskat behov av att förutspå den framtida efterfrågan
3. Minskad möjlighet till störningar i försörjningskedjan som en följd av förändringar i projekteringen
4. Ökade möjligheter till att delaktiga aktörer i försörjningskedjan samverkar med varandra 5. Enklare att synkronisera en försörjningskedja med en annan
6. Möjligheten att produkter i produktionen blir föråldrade minskar
Josephson & Chao (2014) menar att organisationer och företag, i ett led att minska ledtidernas variationer, behöver jobba med att identifiera och hantera de hinder som orsakar störningar i de
