Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp
Vårterminen 2015
Arbetsterapi och hälsofrämjande arbete
- En litteraturstudie
Occupational Therapy and Health Promotion
-A Literature Review
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapi och hälsofrämjande arbete - En litteraturstudie
Engelsk titel: Occupational Therapy and Health Promotion - A Literature Review Författare: Emelie Hemström och Sigrid Helgesson.
Datum: 2015-09-01 Antal ord: 7985 Sammanfattning:
Bakgrund: Hälsofrämjande arbete innebär att hjälpa och stödja människor till att ta
kontroll över sin egen hälsa och bibehålla eller förbättra den. Arbetsterapeuters
kompetens passar inom det hälsofrämjande arbetet då arbetsterapi utgår från att hjälpa människor att tillgodose sina aktivitetsbehov så att hälsoutveckling skapas. Denna studie avser att täcka kunskapsluckan kring olika hälsofrämjande arbetsterapeutiska åtgärder, arbetsterapeutens roller inom hälsofrämjande arbete samt vilken effekt hälsofrämjande arbetsterapeutiska åtgärder har.
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar
hälsofrämjande med olika klientgrupper samt vilken effekt åtgärderna får.
Metod: Denna litteraturstudie är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som
har blivit systematiskt granskade. Artiklarna söktes i databaserna AMED och CINAHL Plus with Full Text. Samtliga artiklar är publicerade under de senaste åtta åren. Artiklarna analyserades kvalitativt genom att sammanställa artiklarnas resultat för att hitta olika domäner och sedan lokaliserades olika huvudkategorier och kategorier.
Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuter arbetar med olika hälsofrämjande
åtgärder. De arbetar bland annat med olika projekt, utbildar andra så att hälsa främjas och lär klienter olika strategier för att hantera problem i sina vardagliga aktiviteter. När arbetsterapeuterna använde sig utav de hälsofrämjande åtgärderna beskrev de att deras roll var att vara projektarbetare men även att analysera olika aktiviteter. Vanliga hinder för att utöva hälsofrämjande arbetsterapi var tid, finansiering och kunskap. Resultatet visar även att arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder har en god effekt. Deltagarna blev bland annat mer oberoende vilket ledde till ökat välbefinnande både psykiskt och fysiskt.
Slutsats: Denna litteraturstudie har bidragit med kunskap om att arbetsterapi har en
hälsofrämjande dimension och att hälsofrämjande arbete kräver samverkan mellan olika professioner. Studien har även visat att arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder har en god effekt. Trotts detta finns begränsad forskning kring detta område, vilket kräver mer forskning och vetenskap för att förstärka, verifiera och tydliggöra att arbetsterapeuter behövs inom det hälsofrämjande arbetet.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Hälsofrämjande arbete ... 1
Arbetsterapi ... 3
Arbetsterapi och det hälsofrämjande arbetet ... 3
Syfte ... 6
Metod ... 6
Datainsamling ... 6
Urval ... 7
Värdering av artiklarnas kvalitet... 7
Dataanalys ... 7
Etiska ställningstaganden ... 7
Resultat ... 8
Hälsofrämjande åtgärder ... 8
Arbetsterapeutens roll ...10
Effekten av olika arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder ...11
Diskussion ... 12 Resultatdiskussion ...12 Metoddiskussion ...14 Referenslista ... 18 Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris
Introduktion
Folkhälsoarbetet består av två delar: hälsofrämjande arbete och förebyggande av sjukdomar. Detta arbete kan utföras antingen individuellt, i grupp eller mot hela samhället (1). För att begränsa denna studie har författarna valt att fördjupa sig inom hälsofrämjande arbete.
Inom arbetsterapi läggs det stor vikt vid människans välmående genom att arbeta med att förbättra människors livsstil, hälsa och välbefinnande, speciellt för personer som riskerar att utveckla en osund livsstil (2). De grupper som har störst risk för att utveckla en osund livsstil är personer som har någon typ av funktionsnedsättning, psykisk sjukdom, äldre personer, barn, ungdomar och invandrare (1-3). Detta innebär att stora delar av befolkningen kan behöva hälsofrämjande insatser, författarna har därför valt att i denna uppsats inte inrikta sig på en speciell grupp utan på hela befolkningen. Vid sökning kring hälsofrämjande arbete kopplat till arbetsterapi uppmärksammades att detta område inte är väl utforskat, därför har författarna valt att sammanställa den forskningen för att få en tydligare bild av området samt väcka intresse för detta.
Bakgrund
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete syftar till att främja människans hälsa och för att begreppet hälsofrämjande arbete ska ha en betydelse måste begreppet hälsa vara tydligt
definierat (4). Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” (5). Vidare anser WHO att faktorer som ekonomi, etnicitet och miljö påverkar hälsan. För att uppnå WHO:s definition måste människan ha förmåga att identifiera och få insikt i sina mål, tillfredsställa behov och ändra eller klara av kraven i miljön. Därför ses hälsa som en resurs i vardagen och inte som livets mål (6).
Det finns även två relevanta definitioner av hälsofrämjande arbete. WHO definierar hälsofrämjande arbete som en process där det görs möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den (6). Den andra definitionen utgår ifrån Seedhouse, denna definition av hälsofrämjande arbete handlar om insatser som förbättrar sätt att handla och tro utifrån värderingar samt förebygger sjukdomar och ohälsa. Seedhouse anser även att hälsa kan förbättras genom en anpassad plan som påverkar individens beteende på olika sätt, liksom att tillhandahålla och aktivt motivera klienter till att gå på hälsokontroller (7). Författarna har valt att utgå ifrån WHO`s definition av hälsofrämjande arbete då Blair et al. (8) hävdar att den är användbar för arbetsterapeuter eftersom de ser processen inom hälsofrämjande arbete som en möjlighet för människor att ta kontroll och förbättra sin hälsa.
Hälsofrämjande arbete består av aktiviteter som används för att förhindra ohälsa och bidra till fortsatt god hälsa (9). Denna process lär även varje individ att ta kontroll över sin hälsa och därmed förbättra den (10). Svedberg beskriver att man utgår utifrån ett salutogent perspektiv vid hälsofrämjande arbete då fokus läggs på de faktorer som bidrar till hälsa och inte det som är sjukdomsframkallande (11). Hälsofrämjande
arbete bedrivs även i så kallade vardagsmiljöer. Det kan vara där människor bor, arbetar och leker men utförs även där sociala, kulturella och ideologiska upplevelser uppstår som skall innefatta både empowerment och deltagande (10). Arbetet måste också vara kunskapsbaserat, långsiktigt, bygga på samverkan mellan professioner och sträva efter att minska ojämlikheten avseende tillgång till en god hälsa för hela
populationen (1). Pellmer et al. (1) anser att en förutsättning för att de hälsofrämjande insatserna ska fungera är att det finns en fungerande organisation och att det finns en samverkan. Det innebär att det sker ett professionellt utbyte mellan olika
arbetsområden. Detta professionella utbyte innebär att de olika professionella
grupperna tillsammans hjälps åt genom att arbeta mot samma mål, agera tillsammans och föra ihop delarna till en helhet (1). En studie visar att det hälsofrämjande arbetet blir framgångsrikt om en god samverkan förekommer eftersom alla professioner bygger upp en helhet och ser hela människan (12). Det är även viktigt att vara medveten om människors friskfaktorer, villkor och omständigheter vid
hälsofrämjande arbete då det kan främja människors hälsa men även försämra hälsan. Det kan tillexempel vara ekonomisk stabilitet, trivsel på arbetet och ett gott kontaktnät (13).
I Ottawamanifestet (6) beskrivs tre viktiga faktorer för ett effektivt hälsofrämjande arbete. Dessa är att det skall finnas någon som förespråkar god hälsa, professioner som medlar mellan olika intressen i samhället och ger möjligheter till människor så de kan uppnå god hälsa (6). Även kultur är en viktig faktor för hälsofrämjande effekter (13). Ottawamanifestet tar också upp sex medel för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Dessa sex är:
• stärka aktioner i lokalsamhället, • utveckla personliga färdigheter, • omorientera hälso- och sjukvården, • bygga en hälsofrämjande politik, • skapa stödjande miljöer för hälsa samt • arbeta mot framtiden (6).
Hälsofrämjande arbete består utav faktorer som berör hälsans bestämningsfaktorer (14). Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorerna i samhället och levnadsätt som påverkar hälsan. Istället för att se till hälsoproblem eller sjukdomar så utgår de ifrån ökning och minskning av hälsa. Denna utgångspunkt utgår ifrån folkhälsans
målområden som kan uppnås antingen genom olika samhällsinsatser eller olika politiska beslut. De uppsatta folkhälsomålområdena är:
• delaktighet och inflytande i samhället, • ekonomisk och social trygghet,
• barns och ungas uppväxtvillkor, • hälsa i arbetslivet,
• miljöer och produkter,
• hälsofrämjande hälso- och sjukvård, • skydd mot smittspridning,
• sexualitet och produktiv hälsa, • fysisk aktivitet,
• matvanor och livsmedel samt
Folkhälsomyndigheten har publicerat rapporter inom samtliga folkhälsomålområden, vissa målområden är det dock mer forskat kring än andra. Inom tre av målområdena har folkhälsomyndigheten publicerats mest rapporter.Dessa är smittskydd och sjukdomar; tobak, alkohol, narkotika, doping och spel; samt livsvillkor och
levnadsvanor (16). Folkhälsomyndigheten har publicerat en rapport inom målområdet livsvillkor och levnadsvanor som visar resultat för befolkningens hälsa och
levnadsvanor. I denna rapport tar de bland annat upp om övergripande hälsotillstånd och där ingår medellivslängd, självskattat allmänt hälsotillstånd, fetma och tandhälsa. Statistiken i denna rapport visar att medellivslängden i Sverige fortsätter ständigt att öka och i det självskattade allmänna hälsotillståndet anger män sig att ha bättre hälsa än kvinnor. De individer med hög utbildning anser sig ha god hälsa, och unga person uppger oftare att de har god hälsa än äldre. Statistiken visar även att fetman i Sverige har fördubblat bland vuxna sedan 1980 och ungefär hälften av alla personer i Sverige är överviktiga eller feta. Rapporten visar även att tandhälsan är bättre hos kvinnor än män och unga anger en god tandhälsa i högre utsträckning än äldre. Hög utbildning har också en betydelse för god tandhälsa (17).
Arbetsterapi
Den arbetsterapeutiska definition av hälsa är att människan har förmågan att påverka sin egen hälsa genom vad vi gör (18). En arbetsterapeut kan hjälpa klienten med detta genom att sätta upp mål som klienten ska sträva efter för att uppnå god hälsa och på så vis skapar de en egen vision för framtiden som främjar hälsan. Detta för att de själva ska kunna identifiera och få insikt i det dem behöver jobba med för att uppnå sina mål (19. Arbetsterapeuter är även medvetna om miljöns betydelse när klientens aktivitetsliv behöver förändras (20). De anser också att varje miljö erbjuder
möjligheter och resurser men även krav och begränsningar. Det innebär att miljön interagerar med människan och detta avgör hur miljön påverkar individen (21). Arbetsterapi har även ett aktivitetsfokuserat perspektiv, det vill säga att de fokuserar på meningsfulla aktiviteter och då de arbetar utifrån en teoretisk referensram så som Model Of Human Occupation (MOHO). MOHO har tre utgångspunkter och den första är att förstå motivation till aktivitet, aktivitetsmönster och hur aktivitet utförs i miljön. Den andra är vad som händer när svårigheter uppstår som leder till aktivitets problem. Den tredje utgångspunkten utgår från hur arbetsterapi förenklar engagemang i aktiviteter som ger mening och tillfredställelse för människor som i sin tur förbättrar deras fysiska och psykiska välbefinnande (22). En studie visar att arbetsterapeutens uppgift bland annat äratt uppmärksamma fysisk, kognitiv och beteendemässiga problem för att upprätthålla, uppnå och återställa så mycket av funktionerna som möjligt (23). Arbetsterapeutens roll vid förändring av klienters livsstil är att
identifiera deras resurser som arbetsterapeuten sedan kan arbeta utifrån tillsammans med klienten. Det är även viktigt att arbetsterapeuten stöttar och visar förtroende till klientens förmåga att ändra sina vanor (24). Arbetsterapeuten kan även genom arbetsterapeutiskt resonemang och olika aktivitetsteorier utveckla metoder för att identifiera aktivitetsbehov så att aktivitetsmönster förbättras. En studie visar även att det viktigaste begreppet inom arbetsterapi är aktivitet som är kopplat till överlevnad, hälsa och välmående (3).
Arbetsterapi och det hälsofrämjande arbetet
komponenten är viljekraft och handlar om de tankar och känslor vi har om oss själva som uppstår vid förväntningar, beslutstaganden, upplevelser och förklaringar av utförandet. Den andra är vanebildning som är de vanor och roller vi utför omedvetet. Det skulle kunna vara att cykla samma väg till jobbet varje dag utan att fundera över vad vi gör. Den sista är utförandekapacitet som är kopplingen mellan den subjektiva upplevelsen och de objektiva fysiska och mentala faktorn som i sin tur bildar förmåga till att kunna utföra en aktivitet. Kielhofner (21) anser även att miljön måste beaktas vid utförandet av aktiviteten då den omfattar bland annat de platser och rum
människan befinner sig i.
WHO:s definition av hälsofrämjande arbete innebär att hjälpa och stödja människor till att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den (6). Detta stämmer väl överens med den arbetsterapeutiska definitionen av hälsofrämjande arbete, det vill säga att hjälpa människor att tillgodose sina aktivitetsbehov så att hälsoutveckling skapas. Kroksmark förklarar även att arbetsterapeuter har en viktig roll vid hälsofrämjande arbete då de kan bidra till att förbättra klienternas aktivitetsmönster genom att de ser de vanor och roller människan har. Aktivitetsmönster innehåller hälsosam livsstil i både rätt mängd och i omväxling av olika aktiviteter som är meningsfulla.
Arbetsterapeuten kan hjälpa klienten att förbättra sitt aktivitetsmönster genom att göra dem medvetna om hur deras aktivitetsmönster ser ut (25). Det kan också vara att klienten tar del av information om god livsstil för att sedan använda sig utav denna i vardagen (25). I en studie (26) har de studerat klienternas perspektiv av ett program som heter Redesigning Daily Occupations (ReDO). Detta program leddes utav arbetsterapeuter. Syftet med ReDO programmet är att öka deltagarnas kunskap om deras dagliga aktivitet genom vad de gör, hur det gör det och hur de utför det.
Resultatet visar att deltagarna var tillfredsställda med innehållet i programmet och de tyckte att de hade blivit mer uppmärksamma om vad de gjorde under en dag och hur de utförde deras dagliga aktiviteter, som i sin tur hjälpte dem att förändra deras sätt att utför de dagliga aktiviteterna (26). Arbetsterapeuternas klientcentrade arbetssätt gör dem också lämpliga, det vill säga att arbetsterapeuten lyssnar in klienten och ser till klientens perspektiv samt att dennes önskemål lyfts fram. Arbetsterapeuten kan genom att arbeta klientcentrerat fokusera på att varje klient är unik detta för att få en djupare förståelse om klientens situation och perspektiv att utgå ifrån i det
hälsofrämjande arbetet (22). En studie stärker detta dåresultaten visade att ett klientcentrerat förhållningssätt hos arbetsterapeuten har en god effekt avseende klientens förmåga att komma ihåg uppsatta mål och följa den åtgärdsplan man kommit överens om(27).
Ett stort hinder för det hälsofrämjande arbetet är motivationen till att vara fysiskt aktiv då det ofta kan vara svårt att vara motiverad till att regelbundet vara aktiv och
bibehålla detta beteende. Därför är det viktigt att någon finns där som stödjer och vet att varje individ har olika motivation till att röra på sig (28). Det är samtidigt viktigt att klienterna själva har motivation och tror på att de kan klara att ändra sina
levnadsvanor till det bättre för att de skall kunna förändra sina beteenden, detta kan stärkas genom motiverande och stödjande samtal (13). Arbetsterapeuterna kan arbeta med motiverade och stödjande samtal då de har kunskaper om viljekraft som syftar på motivation till att utföra aktivitet (21). Genom detta kan arbetsterapeuterna motivera och stödja klienter genom att reflektera med dem om vad som är viktigt och
meningsfullt för individen (2).
Ett begrepp som är viktigt inom det hälsofrämjande arbetet är empowerment.
Empowerment innebär att människan genom sin egen förmåga och vilja kan påverka eller förändra sin livssituation (10). Genom empowerment kan individen finna självkänsla men även kunna bestämma över sig själv och sin egen hälsa (15). Det handlar även om att stötta människor och grupper till att ta den makt de har rätt till. Arbetsterapeuten kan då stötta klientens värderingar och upplevelser gällande deras förmåga och effektivitet till att utföra aktivitet (22). Arbetsterapeuten kan även hjälpa klienten att ta kontroll över sin egen förmåga genom att ge dem verktyg så som strategier och samtidigt se till klientens intressen (21). En studie visar att
empowerment har en stark koppling till aktivitetsengagemang, tillfredsställelse och även faktorer kring hälsan (29). Detta är även i linje med en annan studie som såg att en hög nivå av empowerment var associerad med mindre symtom och hög nivå av aktivitetsengagemang i dagliga aktiviteter (30). Empowerment kan även ses som en process, ett mål, kontroll, självförtroende och värdighet. Begreppet kan därför ses som ett medel till självhjälp som gör att egenmakten ger möjlighet till att påverka sin egen hälsa. Detta gör att delaktighet är en viktig del inom begreppet empowerment (1). Delaktighet är något som är viktigt för alla individer då hälsan påverkas positivt om det är så att människan känner sig delaktig. För att människan ska kunna vara delaktig krävs det även att miljön är lättillgänglig. Arbetsterapeuter kan hjälpa klienter med detta då de inte ser hinder hos varje individ utan de ser deras resurser och kompetens (31). De har även ett helhetsperspektiv som gör att de se hur varje individ fungerar i sin hemmiljö, på arbetet med mera. Detta gör arbetsterapeuten genom att analysera individens vardagsaktiviteter där de lokaliserar resurser och kompetens, som i sin tur leder till delaktighet. Det är dock viktigt att tänka på att tillgängligheten från miljön är bara ett medel för att nå delaktighet. Det är även viktigt att öka kunskap och
medvetenhet om levnadsvillkor och olika funktionsnedsättningar (31).
Arbetsterapeuter bör även arbeta hälsofrämjande så att aktivitet och hälsa hänger samman samt förbättra engagemanget i aktivitet så det kan leda till förbättrat välbefinnande och livskvalitet (8). Några antaganden från arbetsterapin gällande relationen mellan aktivitet och hälsa är följande:
• människan är en aktiv varelse,
• engagemang i aktiviteter är hälsosamt,
• människan behöver en hälsosam balans av aktivitet, • aktivitet är ett verktyg för hälsosam delaktighet i livet och • aktivitet kan fungera som en barometer för att mäta hälsa (8).
Hälsofrämjande arbete kan delas upp i primärt, sekundärt och tertiärt hälsofrämjande arbete. Enligt Nilsson arbetar arbetsterapeuter mest med sekundär och tertiär
promotion. Det innebär att åtgärder tillämpas på specifika grupper som har problem med hälsan. Målet med detta är att människor skall ha en bra livskvalitet och samtidigt fördröja flera hälsobekymmer. Detta innebär att arbetsterapeuter arbetar mest med människor som redan är sjuka och i mindre utsträckning med de friska människorna, där målet är att bevara det friska vilket kallas primärt hälsofrämjande arbete (32).
Problemformulering
Utifrån den litteraturgenomgång som redovisats i bakgrunden kan slutsatsen dras att det finns kunskap om att hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen (33). Det finns även
kunskap om att hälsofrämjande arbete ska sträva efter att minska denna ojämlikhet (1). Arbetsterapeuter har en bred kunskap som kan användas i detta område när det gäller hälsofrämjande arbete och det borde vara en självklarhet att de skall jobba inom detta (25). Det saknas däremot kunskap om arbetsterapeutiska hälsofrämjande
åtgärder, vilka roller arbetsterapeuter har inom hälsofrämjande arbete och vilken effekt hälsofrämjande arbetsterapeutiska åtgärder har. Därför har författarna valt att sammanställa detta område utifrån forskning som finns publicerad i vetenskapliga tidskrifter för att få en tydligare bild av området samt väcka intresse för detta.
Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar hälsofrämjande med olika klientgrupper samt vilken effekt åtgärderna får.
1. Vilka hälsofrämjande åtgärder kan arbetsterapeuter använda sig utav? 2. Vilken roll har arbetsterapeuter vid hälsofrämjande arbete?
3. Vilken effekt har hälsofrämjande arbetsterapeutiska åtgärder?
Metod
Studien är en systematiskt genomförd litteraturstudie. Vid litteraturstudier samlas tidigare kunskap för att svara på frågor vilket innebär att frågorna ställs till litteraturen istället för till personer (34).
Datainsamling
Litteratursökningen skedde i databaserna AMED och CINAHL plus with full text. Dessa databaser valdes då de inriktar sig på bland annat arbetsterapi, rehabilitering och omvårdnad.
Författarna började med att göra en inledande informationssökning i ovannämnda databaser och i böcker. Detta utfördes för att pröva och få förståelse för var
information kan hämtas som svarar på syftet, även för att ringa in ett ämnesområde. Därefter gjordes den egentliga informationssökningen för att få fram det slutgiltiga urvalet av artiklarna (35). Författarna började söka med orden ”Health promotion” AND ”Occupational therapy”. Sökorden jämfördes sedan i databasernas
ämnesordsregister för att vara så noggrann som möjligt (36). Vi upptäckte att ”Health promotion” AND ”Occupational therapy” fanns som ämnesord i samtliga databaser. Vi gjorde därefter en sökning på ”Health promotion ”AND” Occupational therapy” som ämnesord men fann att relevanta artiklar uteblev. Vi prövade därefter att bara ha ”Health promotion” som ämnesord i sökningen och ”Occupational therapy” med trunkering och fann att sökningsresultatet blev relevant. Författarna valde att använda sig utav trunkering för att få ordets olika böjningar (35). Den slutgiltiga sökningen var då Occupational therap* AND MH/DE Health promotion. Vi fick då 265 träffar.
Begränsningar för sökningen var peer reviewed, engelskt språk samt årtal. Årtal begränsades till 2005-2015 i CINAHL plus with full text och 2005-2014 i AMED. I AMED valdes årsspannet 2005-2014 på grund avatt det inte fanns några artiklar publicerade 2015 då sökningen genomfördes. Det gick alltså inte att välja 2005-2015 då databasen automatiskt valde 2014 (Se bilaga 1).
Urval
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle handla om arbetsterapi och hälsofrämjande arbete. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i sökningen. Litteraturstudier exkluderades. I det första urvalet lästes artiklarnas titlar, 122 visade sig vara av intresse utifrån studiens syfte. Efter att ha läst dessa artiklars abstrakt valdes 53 artiklar ut utifrån uppsatsens inklusionskriterier och att det inte skulle vara litteraturstudier. Dessa artiklar lästes i sin helhet och slutligen valdes åtta artiklar ut som motsvarade studiens syfte och inklusionskriterier (Se bilaga 1).
Värdering av artiklarnas kvalitet
Willman et al. förklarar att när det gäller kvantitativa metoder så är det väsentligt att studiens kvalité har säkra slutsatser om antal forskningspersoner och deras
representativitet. Det är även viktigt hur studien är genomarbetad när det gäller
storleken på bortfallet, vilka mätvariabler som använts och hur statistiken är utförd för att kunna fastställa studiens kvalitet. När det gäller en kvalitativ metod talas det inte om validitet och reliabilitet på samma sätt som i en kvantitativ metod. I en kvalitativ metod används begreppen rigorös, pålitligt och tillförlitlig. För att säkra kvaliteten undersöks bland annat om urvalsstrategin är lämplig till studiens syfte och om analysgången är tillräckligt beskriven (37).
För att bedöma kvaliteten i de valda artiklarna använde vi Willman et al. protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ och kvalitativ metod. I protokollen svarade författarna på frågorna genom att kryssa i ja, nej eller vet ej och därefter bedömdes om studierna har hög, medel eller låg kvalitet (37). Alla åtta artiklar bedömdes ha medel kvalitet (se bilaga 2).
Dataanalys
Författarna har valt att analysera artiklarna kvalitativt. En kvalitativ innehållsanalys innebär att artiklarnas helhet delas upp för att sedan hitta en ny helhet (38). En
kvalitativinnehålls analys innebär även att finna likheter och skillnader inom det valda ämnet. Utifrån dessa likheter och skillnader som identifierats formas sedan kategorier som anses vara inriktade för att syftet och frågeställningarna ska kunna besvaras (39). Författarna började med att läsa artiklarnas resultat ett antal gånger för att förstå dess helhet. Sedan fördes resultatdelen i respektive artikel in i en sammanställning som stöd för analysprocessen och sedan markerades texten i sammanställningen med olika färger, de olika färgerna representerade de olika frågeställningarna. Sedan
sammanfördes det material som hade samma färg till domäner som representerade frågeställningarna, detta gjordes för att finna likheter och skillnader inom varje frågeställning. Domän är de delar av en text som berör ett och samma område (39). Författarna använde således frågeställningarna som analysfrågor för att hitta nya huvudkategorier och kategorier (38). En kategori består av innehåll som har samma innebörd (39). Båda författarna har analyserat samma material och sedan jämfört resultatet, detta för att analysen skall bli noggrant utfört och därmed öka
trovärdigheten (40).
Eftersom denna studie är en litteraturstudie behövs inget etiskt godkännande men en analys av artiklarnas etiska aspekter utfördes. Enligt Forsberg et al. är det viktigt att huvudsakligen ta hänsyn till de etiska aspekterna vid urval och presentation av resultat vid en litteraturstudie. Studierna ska ha tillstånd av etisk kommitté eller utförligt beskriva hur deras etiska tillvägagångssätt har utförts. Alla artiklar som ingår i litteraturstudien ska redovisas samt presentera artiklarnas resultat. Det vill säga att presentera både det som stämmer överens samt inte stämmer överens med de åsikter forskaren har (34).
Samtliga artiklar i föreliggande litteraturstudie (41-48) är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Sju (41, 43-48) av åtta artiklar är etiskt godkända. Den åttonde artikeln har varken etiskt godkännande eller etiskt resonemang, det enda som tas upp är att
deltagarna är med i studien frivilligt (42). Författarna har dock valt att behålla denna artikel då den har bidragit med relevant resultat till denna studie. Några artiklar (43, 47, 48) har ett etiskt resonemang då de utgår ifrån Helsingforsdeklarationen som innebär att de vill bevara anonymitet, sekretess och tystnadsplikt. Deltagare fick även ge skriftligt samtyckte och de blev även informerade om att de kunde hoppa av när de ville och att de har rätt att få sina uppgifter förstörda. Författarna i föreliggande studie ansåg att forskarnas förfarande i artiklarna tog hänsyn till deltagarnas integritet och autonomi.
Författarna i denna studie har förhållit sig objektiva till artiklarna och har sållat bort material som inte berör studiens syfte. Författarna har inte förvrängt eller plagierat litteratur som inkluderats i denna studie.
Resultat
Av de åtta artiklar som resultatet bygger på är fyra kvantitativa studier och resterande kvalitativa studier. De artiklar som ingår i denna studie är publicerade mellan 2007-2015 i länderna Sverige, Norge, Kina, Australien, Kanada, England och Japan (41-48). Samtliga artiklar har värderats ha medel kvalitet (Se bilaga 2).
Resultatet är redovisat i tre huvudkategorier som utgår från studiens frågeställningar. Den första huvudkategorin, hälsofrämjande åtgärder består av sex kategorier dessa är utbildning, hantering av situation, tillgodose aktivitetsbehov, problemlösande
strategier, projekt och energibesparande principer. Den andra huvudkategorin är arbetsterapeutens roll som består av en kategori, denna är hinder vid utförandet av arbetsterapeutens roll och den sista huvudkategorin beskriver effekten utav olika arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder.
Hälsofrämjande åtgärder
Utbildning
Resultatet visade att en åtgärd som arbetsterapeuter utförde var att utbilda människor för att främja deras hälsa (41-46). Arbetsterapeuter utbildade kring hälsa för
ungdomar, om föräldraskap och om främjandet av fysisk aktivitet i en mängd olika populationer. De gav även utbildning kring en säker miljö för äldre för att förhindra fallrisk och öka kunskaperna för de som hade en risk att utveckla hjärt- och
andningsproblem (43). Resultatet visade även att arbetsterapeuter utbildade andra professioner som förde vidare denna kunskap till hemlösa eller de som riskerade att bli hemlösa (45). I resultatet framkom det också att arbetsterapeuter utbildade sina klienter om hur de skulle uppnå en hälsosam livsstil när det gällde kondition och kost (44).
Hantering av situation
I tre studier gjordes jämförelser mellan två olika åtgärdsprogram där deltagarna i de olika programmen fick olika hälsofrämjande åtgärder (41,42,46). Den första
jämförelsen var mellan programmen Transforming Relapse and Instilling Prosperity (TRIP) och Ward Occupational Therapy (WOT). TRIP var ett vårdbaserat
åtgärdsprogram som inriktade sig på att lära sig att hantera sin sjukdom som i detta fall var schizofreni. Programmet omfattade begreppen minskning av återfall och hälsofrämjande. Hela programmet genomfördes av en arbetsterapeut. Detta program jämfördes med WOT programmet som omfattade de arbetsterapeutiska åtgärder som redan fanns tillgängliga för inneliggande klienter på psykiatriska avdelningar.
Programmet syftade till att upprätthålla fysisk hälsa under sjukhusvistelsen genom att tillhandahålla en normal rutin som väljes av klienten utifrån en vanlig dag av arbete, vila och fritid (42).
Tillgodose aktivitetsbehov
Den andra jämförelsen gjordes mellan en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppens intervention var baserad på teorin Model Of Human Occupation. Syftet med det MOHO-baserade programmet var att ge äldre möjlighet att reflektera över sina egna aktiviteter med hjälp av konceptet från MOHO. Detta koncept betonar människans roller och vanor, motivation för aktivitet, aktivitetsutförandet samt påverkan av miljön. De fick även tillsammans diskutera och hitta ett sätt som gjorde att de bättre kunde tillgodose sina aktivitetsbehov. Varje session bestod av en föreläsning följt av gruppdiskussioner och aktiviteter som en arbetsterapeut höll i. Den första sessionen fokuserade på den allmänna betydelsen av sysselsättning för hälsan. Följande sessioner fokuserade på var och en av delarna i MOHO:s koncept. Kontrollgruppen var det hälsofrämjande programmet som utformades för att
återspegla standardbehandling inom hälsofrämjande i Japan. I kontrollgruppen erbjöd arbetsterapeuten vägledning för att hjälpa varje medlem i gruppen att välja ett
hantverk att göra under sessionen. Sedan tillhandahöll arbetsterapeuten undervisning och coachning för att säkerställa att varje deltagare skulle kunna slutföra hantverket framgångsrikt under sessionen (46).
Problemlösande strategier
Den sista jämförelsen var mellan ett gruppbaserat program och ett individuellt program. I det gruppbaserade programmet ledde arbetsterapeuter grupperna. Arbetsterapeuterna erbjöd information och färdighetsträning baserad på aktivitetsteman. De guidade och uppmuntrade även gruppens deltagare i
lärandeprocessen. Deltagarna lärde sig olika strategier för hur de ska lösa kommande problem i dagliga aktiviteter. I det individuella programmet fick deltagarna delta i ett standardprogram på en klinik för synskadade personer. Förstoringsglas och
praktisk tillämpning. Information om belysning, främst för att läsa, tillhandahölls. Om frågor kring sjukdom uppstod fick deltagarna också information om detta (41).
Hälsofrämjande projekt
En annan sorts åtgärd som arbetsterapeuter utför är att arbeta med olika slags hälsofrämjande projekt (43,45). I dessa projektarbeten arbetade arbetsterapeuter till exempel för att förbättra aktivitetshälsa (42), men också i forskningsprojekt som innefattar bland annat hälsoprogram för barn, forskning om utelek för barn och ett projekt där en arbetsterapeut hjälper till att utveckla ett program som rekryterar frivilliga att arbeta med en utsatt grupp (45).
Energibesparande principer
I resultatet framkom det även att arbetsterapeuter arbetar med energibesparande interventioner (43,44). Det kunde tillexempel vara hälsofrämjande aktiviteter där en grupp bildades för klienterna som hade en begränsad kondition där de kunde lära sig hur de skulle spara på sin energi (43). Arbetsterapeuter kunde även bedöma och utbilda om energibesparande principer i samband med städning och nutrition (44).
Arbetsterapeutens roll
Resultatet visade att arbetsterapeuter hade en roll som projektarbetare där de hade som uppgift att förbättra programmen inom olika projekt (43,45). I studierna framgick att arbetsterapeuterna ansåg att de kunde ha två olika kombinationer av roller där de bland annat såg sig som en projektarbetare. Den ena kombinationen var kliniker och projektarbetare/ konsult och den andra var projektarbetare/ konsult/ klinisk utbildare/ samhällsutvecklare (43). I resultatet framkom det även att hälsofrämjande arbete ständigt ingår i arbetsterapeutens roll (45). Arbetsterapeuter intog denna roll när de gjorde bedömningar av klienters motivation och mål och fokuserade främst på
resurser och möjligheter men även problemområden. Arbetsterapeuter såg även att det var viktigt att informera klienten och underlätta deras ansträngningar för att
upprätthålla deras motivation, aktivitet och rutiner i det dagliga livet på egen hand (47).
En annan roll som framkom i resultatet var att arbetsterapeuter analyserade olika aktiviteter (45,47,48). Det kunde till exempel vara att arbetsterapeuterna analyserade fördelarna med att promenera (48). Det framkom även att arbetsterapeuternas
beskrivning av deras roll var en kombination av primära, sekundära och tertiära hälsofrämjande aktiviteter, de ansåg vidare att denna beskrivning kan bidra till en bättre förståelse för arbetsterapeuterna inom det hälsofrämjande arbetet (45).
Hinder vid utförandet av arbetsterapeutens roll
I flera artiklar beskrevs att tid var ett hinder vid utförandet av sin roll i det
hälsofrämjande arbetet (43-45). De ansåg bland annat att det inte fanns tillräckligt med tid för diskussion om hälsofrämjande strategier individuellt med klienterna (43). De beskrev även att det fanns så mycket att göra men att det inte fanns tillräckligt med tid (45). Det framkom även i resultatet att arbetsterapeuterna inte hade tillräckligt
med tid till att främja en hälsosam livsstil med sina klienter, de menade att det inte var tillräckligt med ett besök för att ändra klienternas vanor (44).
Arbetsterapeuterna i studierna ansåg också att finansieringen var ett hinder (43,45). Det kunde vara otillräcklig finansiering för arbetsterapeutiska åtgärder inom
hälsofrämjande arbete (43). Arbetsterapeuterna poängterade även att finansiering av hälsofrämjande åtgärder borde prioriteras högre än det kliniska arbetet då de ansåg att hälsofrämjande arbete var en nyckelfaktor för god hälsa (45).
Ett ytterligare hinder som framkom var bristande kunskaper om hälsofrämjande arbete hos arbetsterapeuter själva (43-45,47). Beskrivningar gavs att de inte hade tillräcklig kunskap för att uppfylla en roll i det hälsofrämjande arbetet (43). Arbetsterapeuter ansåg även att det fanns en bristande kunskap bland kollegor och chefer när det gällde arbetsterapi inom hälsofrämjande arbete. Detta skapade ett hinder för arbetsterapeuterna i genomförandet av hälsofrämjande arbete (45,47). Den begränsade faktabasen för hälsofrämjande arbete utgjorde också ett hinder för
arbetsterapeuterna inom detta område (45). I resultatet förkom det även att hinder för utförandet av hälsofrämjande arbete var klienternas komplexa hälsotillstånd,
arbetsterapeuterna menade att det var komplicerat när klienterna hade flera olika diagnoser (44)..
Effekten av olika arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder
Tre artiklar beskrev effekten av olika arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder (41, 42,46). I samtliga studier hade interventionsgruppen jämförts med en kontrollgrupp. I den fjärde artikeln implementerades ingen åtgärd, utan här undersöks erfarenheter kring promenader som en aktivitet genom att arbetsterapeuterna intervjuade studenter kring deras erfarenhet av promenader som aktivitet (48).
Resultatet visade att deltagarna i TRIP programmet hade lägre återfallsfrekvens till sjukhus vid jämförelse med WOT programmet. TRIP programmet visade även en signifikant förbättring i deltagarnas insikt och deras fysiska- och psykiska hälsa (42). Resultatet av det MOHO baserade programmet och det hälsofrämjande programmet visade att livstillfredsställelse och psykiskt välbefinnande förbättrades hos de deltagare som deltog i det MOHO-baserade programmet i jämförelse med det gruppbaserade programmet. I det hälsofrämjande programmet sjönk till och med det psykiska välbefinnandet (46). Vid en mätning före och efter ett hälsofrämjande program i jämförelse med ett individuellt program visade det sig att deltagarna blev mer oberoende efter 28 månader i det hälsofrämjande programmet än i det
individuella programmet. Det var även fler inom det hälsofrämjande programmet som hade förbättrat sin aktivitet i dagliga livet (ADL), både instrumentell aktivitet i
dagliga livet (I-ADL) och personlig aktivitet i dagliga livet (P-ADL) (41). Till sist visar resultatet från studien om upplevelser av promenader att deltagarna använder promenader till att söka och upprätthålla kontakt med andra människor, öka sin fysiska kondition, att koppla av samt och lösa problem. Deltagarna diskuterade även att promenader gjorde dem gladare och mer positiva. Studien visar att dessa fysiska aktiviteter har många terapeutiska fördelar som tar itu med de känslomässiga, sociala samt fysiska delarna av hälsan och välbefinnandet (48).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar hälsofrämjande med olika klientgrupper samt vilken effekt åtgärderna får. Detta syfte har kunnat besvaras med hjälp utav de uppsatta frågeställningarna.
Resultatet i denna studie bygger på artiklarnas resultat med undantag för artiklarna (41,42,65) där åtgärderna som utvärderas beskrivs i artiklarnas metod. För att få en förståelse för de åtgärdsprogram som utvärderas ansågs det nödvändigt att även beskriva dessa i denna studies resultat.
I resultatet framgick att en stor del av de åtgärder arbetsterapeuter arbetar med inom hälsofrämjande arbete är utbildning. Arbetsterapeuter utbildar olika målgrupper om fysisk aktivitet, säker miljö och en hälsosam livsstil (41,46). Ett intressant fynd var även att arbetsterapeuter utbildar klienter inom energibesparande åtgärder för dem med begränsad kondition vid utförandet av till exempel städning (43,44) Författarna ansåg detta intressant då energibesparande åtgärder inte är något som har framkommit i den tidigare litteraturen vi har tagit del av. Författarna i föreliggande studie anser att arbetsterapeuter är väl lämpade för att utbilda inom detta då de har kunskap om aktiviteters betydelse för hälsa som gör att de ser människan som en helhet. Detta gör att de kan hjälpa klienter till att främja hälsosamma livsstilar och aktiviteter, förbättra aktivitetsutförandet samt minska riskfaktorer (49). Att arbetsterapeuter arbetar med olika typer av åtgärdsprogram är något som även framkom i föreliggande studies resultat (41,42,46). Ett av dessa åtgärdsprogram hade som syfte att minska återfall till sjukdom som i sin tur kan leda till återintagning till sjukhus (42). En studie påvisar att omfattningen av arbetsterapihar en positiv inverkan på klienter som löper risk för återintagning till sjukhus, det vill säga ju mer arbetsterapi desto lägre risk att återintas på sjukhus (50). Det framkom även i resultatet att arbetsterapeuter arbetar inom olika projekt som innefattade bland annat aktivitetshälsa, hälsoprogram och utelek för barn (43,45). Ett annat intressant fynd var att arbetsterapeuter utbildar inte bara klienter utan även andra professioner så att de sedan kan föra vidare informationen (45). Utifrån resultatet i denna studie kan författarna se att det finns flera olika åtgärder arbetsterapeuter kan arbeta med för att främja hälsan (41-46). Detta ligger väl i linje med Kroksmark uppfattning då hon påpekar att arbetsterapeuterna har ett brett register med åtgärder som kan hjälpa klinterna till att förändra sin vardag (2). Scaffa et al. anser också att arbetsterapeuter kan arbeta med flera hälsofrämjande åtgärder där de bland annat kan bedöma aktivitetsförmåga, värderingar och aktivitetsutförande, reducera riskfaktorer och symtom genom att engagera klienter i aktivitet samt utbilda klienter i samband med dagliga aktiviteter (51). Blair et al. anser också att
arbetsterapeuter passar att jobba inom det hälsofrämjande arbetet då WHOs definition av det hälsofrämjande arbetet passar arbetsterapeuters arbete då den strävar mot samma mål som är att stötta människor till att ta makt över sin situation och förbättra människors hälsa (8).
Resultatet visade att den roll arbetsterapeuten har inom det hälsofrämjande arbetet är att förbättra olika program, arbeta som projektledare, analysera aktivitet hos klienter samt att de ständigt arbetar med att främja hälsa i sitt arbete (45,47,48). Det är något
som kan jämföras med det Kielhofner beskriver när han talar om arbetsterapeutens roll. Han menar att arbetsterapeuter har ett aktivitetsfokus som kan stödja klienter och motivera dem till att utföra aktivitet som ökar deras tillfredsställelse men som även främjar det fysiska och psykiska välbefinnandet (22). Det överensstämmer också med Scaffa et al. då de beskriver att arbetsterapeuters roll är att hjälpa olika grupper av människor till att förbättra sin livsstil, arbeta med interventionsprogram som är hälsofrämjande riktade mot både individ- och gruppnivå. Arbetsterapeuter kan också diskutera, argumentera och förespråka vikten av aktivitet för hälsan även till större grupper och organisationer (51). Resultatet i föreliggande studie visar även att
arbetsterapeuter har en unik kompetens inom hälsofrämjande arbete och att de behövs inom olika arbetsområden (43-45,47,48). Detta understryks av Kroksmark då hon förklarar att arbetsterapi har en betydelsefull roll inom hälsofrämjande då
arbetsterapeuter har kunskaper om att vardagen innehåller en mängd olika aktiviteter som kan främja hälsan (2). Även Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter styrker att arbetsterapeuter är lämpliga inom det hälsofrämjande arbetet då de menar att de har en viktig roll inom begreppet hållbar utveckling. Målet för hållbar utveckling är att alla skall sträva mot att skapa ett hållbart samhälle som skall leda till att alla har rätt till god hälsa. Detta gör i sin tur att en hållbar tillväxt främjas. Detta mål kopplar Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter ihop med arbetsterapins mål, vilket är att främja varje individ till att leva ett uppskattat liv med våra egna mål och behov och samtidigt i relation till omgivningens krav. För att arbetsterapeuter skall uppnå detta mål arbetar de på individ-, grupp- och samhällsnivå genom att främja och bibehålla aktivitetsförmåga samt förebygga och ersätta nedsatt aktivitetsförmåga. Även detta överensstämmer med denna studies resultat där det framkommer att arbetsterapeuter har en viktig roll inom det hälsofrämjande arbetet när det gäller förhållandet mellan aktivitet och hälsa. Vidare förklarar Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter att samhället borde använda mer av den kompetens som arbetsterapeuter har idag för att sträva mot en mer hållbar utveckling (52). Detta framhålls också i en kanadensisk artikel där det beskrivs att arbetsterapi har ett professionellt resonemang vid hållbar utveckling. Detta motiveras med att arbetsterapeuten under en utvärdering kan observera flera miljömässiga faktorersom negativt påverkar både klienten och andra runt omkring, vilket gör att arbetsterapeuter har en god förståelse inom hållbar utveckling. Detta leder bland annat till att klienten och de runt omkring kan engagera sig i de aktiviteter de behöver och vill göra utan att påverka dem negativt (53).
De hinder som kan ses i föreliggande resultat är att arbetsterapeuter anser att tiden inte räcker till för att tillgodose klientens behov och kring diskussioner angående hälsofrämjande strategier (43-45). Detta ligger i linje med en annanstudie där arbetsterapeuter också beskrevatt tid var ett problem arbetet. De tyckte bland annat att mer tid lades på administrativa uppgifter än med klienterna; och att det var för mycket arbete under begränsad tid; och begränsad tid till att planera eller utvärdera behandlingar samt att det var konstanta avbrott (54).Ett annat hinder som förekom är finansiering, arbetsterapeuter ansåg att mer pengar bör läggas på hälsofrämjande åtgärder då de anser att de är en nyckel till god hälsa (43,45). Detta kan förstås som att hälsofrämjande arbete inte prioriteras, något som även Kroksmark tar upp då hon anser att ett hinder som kan uppstå vid hälsofrämjande arbete är att verksamheten inte prioriterar det då arbetsterapeuterna inte har det i sitt uppdrag (32). Ett intressant fynd var även att arbetsterapeuter tycker att bristande kunskap är ett hinder för dem själva då de känner ibland att de inte har tillräcklig med kunskap kring detta. Men även för andra professioners kunskap om arbetsterapeutens arbete inom hälsofrämjande.
Arbetsterapeuterna kände även att de hade brist på kunskap om klienter hade flera svårigheter eller problem vid det hälsofrämjande arbetet (43-45,47). Även detta överensstämmer med litteraturen som menar att ett hinder för att utföra
hälsofrämjande arbete bland arbetsterapeuter är att de inte känner sig tillräckligt kunniga eller vana för att utföra ett hälsofrämjande arbete (32). Författarna uppmärksammade ett hinder i litteraturen (28) som var motivationen till att vara fysisk aktiv, det var något som inte togs upp i artiklarna i den föreliggande studien. I en artikel (47) tar de upp att arbetsterapeutens roll bland annat äratt motivera klienter till att utföra aktivitet men de förklarar inte att motivation kan vara ett hinder vid det hälsofrämjande arbetet. Detta skulle vara intressant att forska vidare på för att se om det är ett hinder eller inte.
Resultatet visar att hälsofrämjande arbete med ett arbetsterapeutiskt perspektiv har god effekt då deltagarna i studierna bland annat mådde bättre både fysisk och psykiskt men även att de fick bättre insikt och livstillfredsställelse (42,46). Ett intressant fynd var att det psykiska välbefinnandet sjönk vid kontrollgruppen, alltså det
hälsofrämjande programmet medan det ökade i experimentgruppen, det MOHO baserade programmet. Detta resultat styrker att åtgärderna verkligen främjade äldres hälsa (46) samt att MOHO är en lämplig teoretisk referensram att utgå ifrån vid hälsofrämjande arbete inom arbetsterapi. Deltagarna i det hälsofrämjande programmet blev även mer oberoende som i sin tur ledde till att de mådde bättre både fysiskt och psykiskt (41). Resultatet visade även att fysisk aktivitet har många fördelar som bland annat är att den sociala förmåga och den fysiska konditionen blir bättre som i sin tur gör att personen blir mer glad och positiv (48). Detta visar även en annanstudie som beskriveratt klienterna utför fysiska aktiviteter som gör livet mer rikt och
stimulerande men även att fysiska aktiviteter blev något som klienterna såg framemot. Fysisk aktivitet utövades i denna studie för att linda smärta, dämpa ångest och för att dämpa dåligt humör hos deltagarna (55). Kroksmark styrker också detta då
arbetsterapeutiska åtgärderna lägger fokus på att främja empowerment, delaktighet och skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (32). Kroksmark förklarar även att syftet med hälsofrämjande åtgärder är att kunna förändra
välmåendet hos individer till det bättre. Genom hälsofrämjande åtgärder kan även den sociala förmågan förbättras både individuellt samt i den generella populationen (2). Det som inte har uppmärksammats i effekt av olika hälsofrämjande åtgärder är de faktorer som krävs för att hälsofrämjande arbete skall bli framgångsrikt. För att hälsofrämjande arbete skall fungera anser Pellmer et al. (1) att det måste finnas en drivande organisation och att det finns en samverkan. Dock kan författarna tolka att det finns en samverkan och en organisation som är framgångsrik i dessa artiklar när vi läser hur de har gått tillväga med de olika hälsofrämjande åtgärderna.
Metoddiskussion
Litteraturstudie gjordes då författarna ville göra en sammanställning av kunskap om hur arbetsterapeuter arbetar hälsofrämjande med olika klientgrupper genom att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder arbetsterapeuter arbetar med,
arbetsterapeutens roll och effekten av arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder. Vetenskapliga artiklar användes för att få information om dagens kunskapsläge som berör studiens syfte. En fördel med att använda litteraturstudie som metod är att inte bara lär sig söka ny kunskap och hur kunskapen ska värderas, utan även hur
studie är att det skapas en överblick av ett avgränsat område och en beskrivande sammanställning av området (56). En nackdel är att författarna är bundna till artiklar som ingår i denna studie och att artiklarna måste ge relevant material för att studien ska kunna genomföras dock var detta inget problem i denna uppsats. För att kunna besvara denna studies syfte så kunde vi ha gjort en blandning av kvalitativ och kvantitativ studie. Vi kunde då intervjuat arbetsterapeuter om deras roll inom hälsofrämjande arbete och om vilka hälsofrämjande åtgärder arbetsterapeuterna arbetar med. Den kvantitativa delen hade då kunnat komplettera beskrivningarna med effekten av arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder, denna metod kunde ha gett oss en inriktning på en speciell klientgrupp som kunde öka generaliserbarheten. Dock hade detta varit tidskrävande att utföra då effekten av arbetsterapeutiska åtgärder behöver utvärderas under en längre tid.
För att få med så många relevanta artiklar som möjligt har författarna sökt i flera databaser. Dock var det bara två databaser som innehöll vetenskapliga artiklar som ansågs kunna svara på studiens syfte. Dessa två databaser var CINAHL plus with full text och AMED. Fördelen med dessa två databaser var att de hade en koppling till arbetsterapi, rehabilitering och omvårdnad. För att få en sökning med så många artiklar som möjligt utfördes den genom att söka på orden "Health promotion" som ett ämnesord och "Occupational therap" med en trunkering på slutet, detta för att inte gå miste om relevanta artiklar. Fördelen med denna sökordskombination är att den täcker in ett stort område och att använda sig av trunkering i sökord ger ordets alla ändelser (35). Dock blev det för stort område där det mest fanns irrelevanta artiklar, det kunde tillexempel vara att många artiklar var litteraturstudier eller så svarade inte artiklarna på studiens syfte. Litteraturstudier bör inte ingår i en litteraturstudies resultat då de betraktas som sekundära källor (36). Dock kunde författarna inte hitta någon annan passande sökordskombination då det ofta blev för få träffar, därför valde författarna att ha kvar denna sökning. Detta kan ha påverkat tillförlitligheten i sökningen av artiklar, dock anser författarna i denna studie att sökningen inte kunde bli bättre då vi har sökt med flera olika sökordskombinationer. De ord som vi sökte på innan vi valde vår slutgiltiga sökning var intervention, health intervention, rehabilitation, lifestyle, health, occupation, prevention, occupational health, wellness intervention, healthy lifstyle, health issue, lifestyle changes, occupational perspective, programme, mental health, well-being, health behaviour, public health och unhealthy detta kombinerades på olika sätt med occupational therapy och health promotion.
Författarna valde först att begränsa artiklarnas årtal med årsspannet 2010-2014/2015, dock blev det för begränsat därför valdes ett bredare årspann som då blev 2005- 2014/2015. Författarna hade i åtanke att inte ha en för stor begränsning av årsspannet då en sammanställning av den nyaste kunskapen inom området eftersträvades. Författarna anser att sökstrategin är noggrant beskriven då det framgår tydligt vilka databaser som använts för att genomföra denna studie samt vilka sökord som använts och vilka begränsningar som gjorts. Eftersom sökstrategin är noggrant beskriven ökar det resultatets tillförlitligt (40).
Till en början hade författarna funderingar på att studera hur arbetsterapeuter arbetar hälsofrämjande med en specifik klientgrupp som då var personer med psykiska sjukdomar, men vid sökning av artiklar inom detta område fann vi att det inte fanns tillräckligt med artiklar och information. Därför valdes det att söka artiklar som
handlade om hälsofrämjande arbete och arbetsterapi utan att begränsa med
klientgrupp. Författarna anser att inklusionskriterna är noggrant beskriva genom att studien är inriktad på hälsofrämjande arbete och arbetsterapi, detta gör att studiens tillförlitlighet ökar. Eftersom författarna valt att inte utgå ifrån någon speciell teori vid sökning av artiklar, till exempel en arbetsterapeutisk modell så som MOHO, riskerar författarna i denna studie att inte förbise andra resultat som kan göra att felaktiga slutsatser dras, såkallad bias (57).
Författarna valde även att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar i denna studie då området var sparsamt utforskat men även för att kunna studera ett problem ur olika perspektiv som i sin tur ger en möjlighet till att förstå verkligheten bättre och detta stärker tillförlitligheten (36). Även om den slutgiltiga sökningen endast
resulterade i åtta relevanta artiklar valde författarna ändå att ha kvar denna sökning då författarna ansåg att de utvalda artiklarna bidrog tillräckligt med information för att besvara syftet.
Författarna valde att använda Willman et al. protokoll för kvalitetsbedömning av samtliga studier (37). Detta protokoll valdes för att bedöma artiklarna då den ansågs vara mest lättförståelig jämfört med andra protokoll. För att få en så likvärdig bedömning av artiklarnas kvalitet som möjligt så har författarna tillsammans diskuterat och svarat på de frågor som bedömer om de har låg, medel eller hög kvalitet. De frågor som ansåg som svåra valde författarna att bortse ifrån. Detta kan ha påverkat tillförlitligheten då ingen grundlig kvalitetsbedömning har gjorts. Författarna valde att utgå ifrån en kvalitativ innehållsanalys då den fokuserar på att tolka text och används bland annat inom vårdvetenskap. Den kvalitativa
innehållsanalysen kan appliceras på flera olika texter och denna tolkning sker på olika nivåer (39). För att på ett enkelt sätt kunna föra ihop resultaten ifrån de olika
artiklarna använde vi olika färger för de olika frågeställningarna vi hade satt upp. Detta gjorde det lätt för oss att finns de likheter och skillnader som fanns i de olika åtta artiklarna. Studiens fokus är riktat mot vårt uppsatta syfte samt frågeställningar och genom att vi besvarat dessa och valt att ha våra frågeställningar som
huvudkategorier anser vi att den aktuella kunskapen uppges på ett rättvist sätt. En tydlig struktur har gjorts av resultatet, detta gör att trovärdigheten i föreliggande studie inte går förlorad (36). Det var inte problematiskt att identifiera huvudkategorier och kategorier då frågeställningarna användes som analysfrågor vid uppbyggnad av huvudkategorier och kategorier.
Eftersom alla artiklar i denna studie har som utgångspunkt att främja hälsa går studien att generalisera, dock ska generaliserbarheten ske med viss försiktighet då det var för få artiklar och att kvalitets granskning inte gjordes fullt ut. Även i den föreliggande studien inriktades ingen specifik klientgrupp vilket gör att generaliserbarheten ökar då vi får kunskap generellt om arbetsterapi och hälsofrämjande arbete. Det är dock viktigt att tänka på att generaliserbarheten minskar om den inte inriktas på en special klientgrupp om detta är något som eftertraktas. Nästan alla artiklar är skrivna i olika länder som gör att bland annat deras sjukvårdssystem kan skilja sig från varandra, vilket göra att generaliserbarheten kan diskuteras.
Slutsats
I denna studie har det framkommit att arbetsterapeuter kan arbeta med flera olika hälsofrämjande åtgärder. Arbetsterapeuter har olika roller och vissa påstår till och med att de ständigt har en roll där de hjälper klienter att främja sin hälsa.
Arbetsterapeuter anser även att tid, finansiering och kunskap är ett hinder vid
utförandet av hälsofrämjande åtgärder. Effekten av hälsofrämjande åtgärder visar att hälsan främjas för klienter när de har tagit del av hälsofrämjande åtgärder som har ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Denna litteraturstudie har bidragit med kunskap om att arbetsterapi är en hälsofrämjande dimension och att hälsofrämjande arbete kräver samverkan mellan olika professioner för att hälsofrämjande arbete ska bli
framgångsrikt. Studien har även visat att arbetsterapeutiska hälsofrämjande åtgärder har en god effekt. Trots detta finns begränsad forskning kring detta område, vilket kräver mer forskning och vetenskap för att förstärka, verifiera och tydliggöra att arbetsterapeuter behövs inom det hälsofrämjande arbetet.
Referenslista
1. Pellmer K, Wramner B, Wramner H. Grundläggande folkhälsovetenskap. 3 Uppl. Stockholm: Liber AB; 2012.
2. Kroksmark U. Aktivitet i vardagen viktig för alla - ett arbete för arbetsterapeuter. I: Kroksmark U, red. Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2014. s.7-15.
3. Parnell T, Wilding C. Where can an occupation-focussed philosophy take occupational therapy. Australian Occupational Therapy Journal. 2010;57:345-348. 4. Jormfeldt H. Hälsa i psykiatrisk omvårdnad - autonomi, gemenskap och
meningsfulla handlingar. I: Arvidsson B, Skärsäter I, red. Psykiatrisk omvårdnad - att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur AB; 2006. s.21-37.
5. World Health Organization. Development and Constitution of the World Health Organization. Chronicle of the World Health Organization. 1947; 1(1-2): 1-196. 6. World Health Organization. Ottawa Charter for Health Promotion, 1986 [internet]. World Health Organization; 1986 [2015-03-13]. Available from:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf?ua =1.
7. Seedhouse D. Health promotion: philosophy, prejudice and practice. 2. ed. Chicester: Wiley; 2004.
8. Blair SEE, Hume CA, Creek J. Occupational perspectives on mental health and well-being. In: Creek J, Lougher L, ed. Occupational Therapy and Mental Health. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2008.
9. Naidoo J, Wills J, red. Foundation for health promotion. 3. ed. Larsson Wentz K, översättare. Naidoo J, Wills J, red. Folkhälsa och hälsofrämjande insatser. Lund: Författarna och studentlitteratur; 2007.
10. Kjellman C, Tideman M. Funktionshinder och hälsa- om att ta plats och makt. I: Hallberg LR, red. Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur AB; 2010. s.113-134.
11. Svedberg P. Hälsofrämjande psykiatrisk omvårdnad. I: Arvidsson B, Skärsäter I, red. Psykiatrisk omvårdnad - att stödja hälsofrämjande processer. Lund:
Studentlitteratur AB; 2006. s.39-61.
12. Kou F, Goebel LA, Satkamp N, Beauchamp R, Kurrasch JM, Smith AR, Maguire JM. Service Learning in a Pediatric Weight Management Program to Adress
Childhood Obesity. Occupational Therapy in Health Care. 2013;27(2):142-162. 13. Hallberg LR. Hälsa och livsstil- att påverka med egen kraft. I: Hallberg L R, red. Hälsa och livsstil- forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur AB; 2010. s.13-34.
14. World Health Organization. Bangkok Charter. The Bangkok Charter for Health Promotion in a Globalized World. 2006;21(1):10-14.
15. Scriven S. Ewles & Simnett Hälsoarbete. 3 Uppl. Schærström A, Översättare. Lund: Studentlitteratur AB; 2013.
16. Publikationer [Internet]. Folkhalsomyndigheten [updated 2015; cited 2015 Sep 16] Available from:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/
17. Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2014 folkhälsa [Internet]. Edita Bobergs AB; 2014 [cited 2015 aug 27]. Available from: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/19159/Oppna-jamforelser-2014-Folkhalsa.pdf.
18. Creek J. The knowledge base of occupational theapy. In: Creek J, Lougher L, ed. Occupational Therapy and Mental Health. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2008. s.31-56.
19. Forsyth K, Kielhofner G. Kommunikation och dokumentation. I: Kielhofner G, red. Model of Human Occupation - Theory and Application. Falk C, Falk K, Stedman H, översättare. Model Of Human Occupation - Teori och tillämpning. Lund:
Studentlitteratur AB; 2012. s.379- 409.
20. Cole F. Mental health and physical activity: enabling participation. In: Creek J, Lougher L, ed. Occupational Therapy and Mental Health. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2008. s.277-301.
21. Kielhofner G. Grundläggande begrepp för människans aktivitet. I: Kielhofner G, erd. Model of Human Occupational - Theory and Application. Falk C, Falk K,
Stedman H, översättare. Model Of Human Occupation - Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s.15-25.
22. Kielhofner G. Introduktion till Model Of Human Occupation (MOHO). I:
Kielhofner G, red. Model of Human Occupational - Theory and Application. Falk C, Falk K, Stedman H, översättare. Model Of Human Occupation - Teori och
tillämpning. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s.7-12.
23. Metzler C, Tomlinson J, Nanof T, Hitchon J. Health Policy Perspectives—What is essential in the essential health benefits? And will occupational therapy benefit?. American Journal of Occupational Therapy. 2012;66:389–394.
24. Pålsson E. Att ändra levnadsvanor - några praktiska exempel. I: Kroksmark U, red. Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2014. s.35-40.
25. Håkansson C, Wagman P. Aktivitetsbalans och andra aktivitetsbehov. I: Kroksmark U, redaktör. Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt
perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2014. s.16-23.
26. Wästberg BA, Erlandsson L-K, Eklund M. Client perceptions of a work
rehabilitation programme for women: The Redesigning Daily Occupations (ReDO) project. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2013;20:118-126.
27. Kristensen HK, Persson D, Nygren C, Boll M, Matzen P. Evaluation of evidence within occupational therapy in stroke rehabilitation. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy. 2011;18:11–25.
28. Josefsson K, Lindwall M. Motivation till motion och fysisk aktivitet. I: Hallberg LR, red. Hälsa och livsstil- forskning och praktiska tillämpningar. Lund:
Studentlitteratur AB; 2010. S.207-225.
29. Hultqvist J, Eklund M, Leufstadius C. Empowerment and occupational engagememt among people with psychiatric disabilities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2015;22:54-61.
30. Bejerholm U, Björkman T. Empowerment in supported employment research and practice: Is it relevant?. International Journal of social pshychiatry. 2010;57(6):588-595.
31. Avaheden K. Delaktighet främjar hälsa hos barn och ungdomar med
funktionsnedsättning. I: Kroksmark U, red. Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2014. s.24-34.
32. Nilsson I. Hälsofrämjande aktiviteter för äldre. I: Kroksmark U, red. Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2014. s.41-56.
33. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014. [Internet]. [cited 31 aug 2015]. Available from:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf.
34. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3 uppl. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur; 2013.
35. Östlundh L. Informations sökning. I: Friberg F. Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserad examensarbeten. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB;2012. s.57-79. 36. Axelsson Å. Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2 uppl. Lund: studentlitteratur AB;2012. s.203-220.
forskning och klinisk verksamhet. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. 38. Friberg F. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I: Friberg F. Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserad examensarbeten. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s.121-132.
39. Lundman B, Hellgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys I: Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s.187-201.
40. Carlsson G. Critical incident. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s. 43-55.
41. Eklund K, Sjöstrand J, Dahlin-Ivanoff S. A randomized controlled trial of a health-promotion programme and its effect on ADL dependence and self-reported health problems for the elderly visually impaired. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy. 2008;15(2):68-74.
42. Chan S, Lee S, Chan I. TRIP: A psycho-educational programme in hong kong for people with schizophrenia. Occupational Therapy International. 2007;14(2):86-98. 43. Quick L, Harman S, Morgan S, Stagnitti K. Scope of practice of occupational therapists working in victorian community health settings. Australian Occupational Therapy Journal. 2010;57(2):95-101.
44. Turcotte P, Carrier A, Desrosiers J, Levasseur M. Are health promotion and prevention interventions integrated into occupational therapy practice with older adults having disabilities? insights from six community health settings in Québec, Canada. Australian Occupational Therapy Journal. 2015;62(1):56-67.
45. Wood R, Fortune T, Mckinstry C. Perspectives of occupational therapists working in primary health promotion. Australian Occupational Therapy Journal.
2013;60(3):161-70.
46. Yamada T, Kawamata H, Kobayashi N, Kielhofner G, Taylor R. A randomised clinical trial of a wellness programme for healthy older people. British Journal of Occupational Therapy. 2010;73(11):540-8.
47. Holmberg V, Ringsberg K. Occupational therapists as contributors to health promotion. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2014;21(Supp.):108-115. 48. Wensley R, Slade A. Walking as a meaningful leisure occupation: The
implications for occupational therapy. British Journal of Occupational Therapy. 2012;75(2):85-92.
49. Lood Q. Personer som är födda utomlands- levnadsvillkor, hälsa och möten med hälso- och sjukvården. I: Kroksmark U, red. Hälsa och aktivitet i vardagen- ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2014. s.56-67.
50. Roberts PS, Robinson MR. Health Policy Perspectives- Occupational Therapy´s Role in Preventing Acute Readmission. American Journal of Occupational Therapy. 2014;68:254-259.
51. Scaffa M, Van Slyke N, Brownson CA. Occupational therapy services in the promotion of health Prevention of disease and disability. The American Journal of Occupational Therapy. 2008;62(2):694-703.
52. FSA. Arbetsterapi och hållbar utveckling [internet].Nacka: Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter; 2012 [cited 2015 Aug 14]. Available from: http://www.fsa.se/Min- profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Arbetsterapi-och-hallbar-utveckling-2012/.
53. Dennis CW, Dorsey JA, Gitlow L. A call for sustainable practice in occupational therapy. Canadian Jounal of Occupational Therapy. 2015;82(3);160-168.
54. Wressle E, Samuelsson K. High job demands and lack of time: A future challenge in occupational therapy. Scandinavian Journal of Occupational Therapy.
2014;21:421–428.
55. Rastad C, Martin C, Åsenlöf. Barriers, Benefits, and Strategies for Physical Activity in Patients With Schizophrenia. Physical Therapy Journal.
2014;94(10):1467-1479.
56. Friberg F. Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F. Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserad examensarbeten. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s. 133-143.
57. Dychawy Rosner I. Aktionsforskning & fallstudier. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- sjukvård. Lund:
Bilaga 1: Sökmatris
Datum Databas
Sökning Nr
Sökord Träffar Urval 1
Relevanta titlar Urval 2 Relevanta artiklar efter läsning av abstrakt Urval 3 Inkluderade artiklar efter att ha läst urval 2 i fulltext AMED S1 S2 S3 S4 Occupational therap* (DE“HEALTH PROMOTION”) S1 AND S2 Limits: 2005-2014 13573 1538 167 71 49 28 3 (ref.nr 45,46,48) CHINAL with full text S1 S2 S3 S4 Occupational therap* (MH“HEALTH PROMOTION”) S1 AND S2 Limits: 2005-2015 Peer reviewed English language 36835 39151 476 194 73 25 5 (ref.nr 41-43, 47) Totalt (inkl. dubbletter) 265 122 Totalt (exkl. dubletter) 104 53 8
