Militära beslutsfattares användande av underrättelser

Full text

(1)2020-06-17. Självständigt arbete (30 hp) Författare Mikael Selberg. Program/Kurs HOP. Handledare Ulrica Pettersson. Antal ord: 19980 Beteckning Självständigt arbete masteruppsats, krigsvetenskap. Kurskod 2HO013. MILITÄRA BESLUTSFATTARES ANVÄNDANDE AV UNDERRÄTTELSER Sammanfattning: När militära beslutsfattare väljer hur och till vad underrättelser ska användas görs detta i samverkan med underrättelseföreträdare. Med metod- och handböcker som stöd, görs det med utgångspunkt i vad som kan sammanfattas som militär rationalitet. Erfarenheter från det vardagliga livet i stabsarbete tyder på att det finns fler påverkande delar som döljs i det för givet tagna. Med utgångspunkt i svenska militära beslutsfattares upplevelser av att använda underrättelser och den sociala interaktion som omfattar inriktning och delgivning, undersöks i denna studie hur vi kan förstå beslutsfattarnas användande av underrättelser. Studien syftar till att skapa specifik förståelse för svenska militära beslutsfattares användning av underrättelser. Studiens resultat visar såväl på likheter, som olikheter med de mer omskrivna politiska beslutsfattarna. Handböckernas förenklande bilder med pilar som stöd till inriktning och delgivning sätts i perspektiv. Resultatet tyder på att större vikt måste läggas på den personliga interaktionen och relationen mellan militära beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Det mest framträdande i relationen är behovet av förtroende. Ett förtroende som grundas i så väl grupparbete som i individuell interaktion. Underrättelsernas användande påverkas även av de militära beslutsfattarnas upplevda relevans, vilket bygger på underrättelseföreträdarens förmåga att anpassa underrättelsernas presentation och sätta dessa i beslutsfattarens kontext. Förståelse för den individuelle beslutsfattaren, med avseende på så väl kunskap som personliga preferenser blir därför avgörande. Nyckelord: Underrättelser, militära beslutsfattare, beslutsfattande, tolkande fenomenologisk analys.

(2) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Innehållsförteckning 1.. INLEDNING ..................................................................................................................... 1 1.1. PROBLEMFORMULERING ............................................................................................... 1 1.2. SYFTE .......................................................................................................................... 3 1.3. FORSKNINGSFRÅGOR .................................................................................................... 3 1.4. MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................... 3 1.5. BEGREPPSANVÄNDNING ................................................................................................ 4. 2.. TIDIGARE FORSKNING .............................................................................................. 6 2.1. UNDERRÄTTELSESTUDIER ............................................................................................. 6 2.2. RELATIONEN BESLUTSFATTARE – UNDERRÄTTELSEFÖRETRÄDARE ................................. 10 2.3. SVENSKA STUDIER OMFATTANDES UNDERRÄTTELSER .................................................... 13 2.4. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG ............................................................................... 14. 3.. METOD ........................................................................................................................... 15 3.1. UTGÅNGSPUNKTER ..................................................................................................... 15 3.2. TOLKANDE FENOMENOLOGI ........................................................................................ 15 3.3. GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ................................................................................ 17 3.4. ANALYTISK METOD ...................................................................................................... 20 3.5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN.............................................................................................. 22 3.6. METODOLOGISK REFLEKTION ..................................................................................... 23 3.7. SAMMANFATTNING METOD .......................................................................................... 25. 4.. ANALYS ......................................................................................................................... 26 4.1. UNDERRÄTTELSER SOM FÖRUTSÄTTNING I ARBETET ..................................................... 27 4.2. BEHOV AV FÖRTROENDE ............................................................................................. 29 4.3. UNDERRÄTTELSEFÖRETRÄDARES DELAKTIGHET ........................................................... 38 4.4. PERSONLIG ANPASSNING ............................................................................................. 43 4.5. AVSAKNAD AV CHEFSTID ............................................................................................. 49. 5.. RESULTAT OCH DISKUSSION................................................................................. 51 5.1. UNDERFRÅGA 1 .......................................................................................................... 51 5.2. UNDERFRÅGA 2 .......................................................................................................... 53 5.3. SAMMANFATTNING ...................................................................................................... 56. 6.. SLUTSATS ..................................................................................................................... 58 6.1. SVAR TILL FORSKNINGSFRÅGAN ................................................................................... 58 6.2. FÖRSLAG TILL FORSKNING .......................................................................................... 59. KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................ 60 BILAGA 1 – GENOMFÖRDA INTERVJUER BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE. Sida II.

(3) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Figurförteckning FIGUR 1 – UNDERRÄTTELSECYKELN FRÅN 1948 ANVÄND AV US ARMY ........................................... 9 FIGUR 2 – UNDERRÄTTELSECYKELN FRÅN 2010 ANVÄND AV FÖRSVARSMAKTEN .............................. 9. Tabellförteckning TABELL 1 – FÖRDELNING INFORMANTER .................................................................................... 19 TABELL 2 – TEMATISK INDELNING .............................................................................................. 26. Sida III.

(4) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 1. INLEDNING I detta kapitel redogörs för studiens problemformulering, syfte och forskningsfrågor. Därefter presenteras studiens material, avgränsningar och begrepp.. 1.1. PROBLEMFORMULERING När militära beslutsfattare väljer hur och till vad underrättelser ska användas görs detta i samverkan med underrättelseföreträdare. Med metod- och handböcker som stöd genomförs valet med utgångspunkt i vad som kan sammanfattas som militär rationalitet. Erfarenheter från stabsarbete tyder på att det finns fler påverkande delar som döljs i det för givet tagna. Underrättelser för militära ändamål har länge varit av stor vikt för militära beslutsfattare. Redan Sun Zi, som tidig tänkare kring konsten att föra krig belyste behovet av underrättelser som leder till kunskap för att besegra sin motståndare (Zi, 2015). Den som känner sig själv och sin motpart genomgår hundra strider utan fara. Den som känner sig själv men inte sin motpart förlorar en strid för varje seger. Den som varken känner sig själv eller sin motpart är dömd att förlora varje strid. (Zi, 2015, s.43). Krigskonst av Sun Zi utgör en av de äldsta kända beskrivningarna av ett underrättelsesystem (Warner, 2006). Där underrättelser ges en stor betydelse för de väpnade styrkornas effektivitet (Gentry, 2019). För krigföringen utgör därmed underrättelser verktyget för att känna sin motpart. Sun Zi talar om ”Den som känner sig själv[...]” (Zi, 2015, s.43), vilket också kan tolkas som att känna sina egna förmågor för krigföring. Underrättelser ska i detta fall ses som ett av dessa verktyg som befälhavaren måste känna till för att kunna använda fullt ut. Men även som den förmåga som bidrar till kunskapen om motståndaren. Detta kan ställas i kontrast till andra krigsvetenskapliga teoretiker, som istället minimerar underrättelsernas betydelser, så som Carl von Clausewitz (Gentry, 2019). I boken Om kriget studerar von Clausewitz Napoleonkriget, där han menar att underrättelser istället ofta skapar missförstånd och osäkerheter.. Sida 1 av 62.

(5) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. En stor del av de underrättelser man får i krig är motstridiga, en ännu större är falska och den allra största är behäftad med tämligen stora osäkerheter. Vad man här kan kräva av en officer är en viss urskiljningsförmåga, vilket endast sak- och människokännedom och omdöme ger underlag till. (Clausewitz, 1832, s.77). Förutom den generella kritiken mot underrättelser belyser Clausewitz vikten av att officeren har en inneboende förmåga att bedöma underrättelserna. En förmåga där en delmängd nämns som ”människokännedom” (Clausewitz, 1832, s.77). Människokännedom och urskiljningsförmåga avser i första hand motståndaren, något som enligt denna studie även är applicerbart på interaktionen med underrättelseföreträdarna. Erfarenheter från stabsarbete tyder på att det finns mer som påverkar än det som utgår från den militära rationaliteten, som grundar sig i vedertagna metoder och handböcker. Delar som döljs i det för givet tagna och därmed blir outtalade regler för samarbetet (Yanow, 2014). Det är det specifika i interaktion som undersökningen belyser, i förhållandet mellan militära beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Marrin (2009) belyser förhållandet dessa emellan och menar att underrättelser till för stor del tar utgångspunkt i analysen istället för att fokusera på interaktionen med beslutsfattarna. Mot bakgrund av detta tar denna studie utgångspunkt i svenska militära beslutsfattares upplevelser av att använda underrättelser och den sociala interaktion som omfattar inriktning och delgivning. I studien lyfts frågeställningar kring vad som påverkar militära beslutsfattare i deras användande av underrättelser. Undersökningens resultat kan också utgöra en startpunkt för dialog mellan de underrättelseföreträdare som producerar och de militära beslutsfattare som konsumerar underrättelser. Detta då det empiriska underlaget grundas i intervjuer, vilka bidrar till kunskap och förståelse för parterna. Något som därmed bidrar till undersökningens utomvetenskapliga relevans. Studien kan i detta avseende skapa förståelse för de i doktriner uttryckta strävandena för samverkan mellan underrättelsetjänst och beslutsfattare (Försvarsmakten, 2019). Härvid blir den kontextuella beskrivningen som skapas i undersökningen av stor vikt för att beskriva den meningsbyggnad som utgör grunden till dessa förutsättningar (Schwartz-Shea och Yanow, 2012).. Sida 2 av 62.

(6) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 1.2. SYFTE Syftet med studien är att skapa specifik förståelse för svenska militära beslutsfattares användning av underrättelser, med utgångspunkt i planering och genomförande inom en operativ och högre taktisk kontext. Studien avser därmed att djupare skapa förståelse för de svenska militära beslutsfattarnas sociala interaktion med underrättelseföreträdare och förväntningar på underrättelser. Här söks kunskap kring vad det är utöver det givna, som arbetsprocesser, handböcker, rutiner mm. som inverkar för de militära beslutsfattarna. Studiens resultat bidrar med kunskap om de militära beslutsfattarna, som sätts i relation till de av andra beskrivna politiska beslutsfattarna.. 1.3. FORSKNINGSFRÅGOR Det huvudsakliga fenomenet för undersökningen är svenska militära beslutsfattares användande av underrättelser, för att svara på frågan: Hur kan vi förstå svenska militära beslutsfattares användande av underrättelser? Som stöd till ovan frågeställning används följande två underfrågor: Vad karaktäriserar de militära beslutsfattarnas upplevelser av relationen till underrättelseförträdare? Hur påverkar upplevelsen av individernas interaktion underrättelsernas användande?. 1.4. MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR För att medge ett empiriskt underlag som skapar möjlighet till djupare förståelse inom kontexten, kommer studiens huvudområde att omfatta svenska militära beslutsfattare. Inom de svenska militära beslutsfattarna, fokuseras vidare på de som återfinns i en operativ och högre taktisk nivå. Detta bidrar i sin tur till studiens syfte, att skapa specifik kunskap om det studerade fenomenet. (se vidare 3.3) Studien förhåller sig vidare till det rådande paradigmet att underrättelser är en funktion av staten, i detta fall inom det militära maktmedlet som i enlighet med Clausewitz (1832) definition är en förlängning av politiken med andra medel. Sida 3 av 62.

(7) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. I förhållande till tidigare forskning, som redovisas i kapitel 2, skapar denna studie ett bidrag för underrättelser, enligt Gill (2009) definition. Studiens bidrag kan i förlängningen bredda förståelsen för underrättelser, men söker inte kunskap som direkt kan relateras till normativ förståelse avseende underrättelser. I förhållande till Scott och Jackson (2004) definition är detta en studie som bidrar till kunskap om kognitiva hinder längs underrättelsernas väg till effekt, men som till detta inte ensidigt fokuserar på vad som utgör ett hinder utan söker förståelse för hela fenomenet.. 1.5. BEGREPPSANVÄNDNING Huvudområdet för denna undersökning avser att behandla mänsklig interaktion, beteenden och ställningstaganden i förhållandet mellan individer, men också i förhållande till underrättelser. Definitionen av underrättelser görs därför kontextnära, med utgångspunkt i Försvarsmaktens Doktrintillägg Underrättelse- och Säkerhetstjänst. Där en underrättelse utgör ”[…]en produkt av bearbetad information om icke-egna fenomen, t.ex. stater, personer, organisationer och områden” (Försvarsmakten, 2019, s.12). Detta då en kontextnära definition underlättar förståelsen av underrättelser för de intervjuade. Med militär beslutsfattare avses i denna studie officerare som i sitt arbete använder sig av underrättelser inom ramen för genomförande av militär verksamhet, där militär verksamhet ska förstås i en vid bemärkelse. Detta omfattar så väl planering inför, som ledning av själva genomförandet. Urvalet av informanter har därmed genomförts ur en bredd av individer som arbetar med underrättelser som stöd för sitt ämnesområde, där grunden för beslutsfattandet är hur underrättelserna ska implementeras i arbetet. Informanterna behöver därmed inte utgöras av individer i chefsbefattning, istället har större vikt lagts på att de har erfarenheter av att föra dialog med underrättelseföreträdare. Underrättelseföreträdare utgörs i denna studie av den dialogpartner som de militära beslutsfattarna har för att erhålla och beskriva sitt behov av underrättelser. Underrättelseföreträdare kan därför i denna studie utgöras av individer som analyserar underrättelser, planerar för inhämtning av underrättelser, delger underrättelser eller arbetar i en chefsbefattning inom underrättelsetjänst. Sida 4 av 62.

(8) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Operativ nivå representeras i denna studie av den operativa chefens stab. Försvarsmaktens Insatsstab, varifrån den operativa planeringen och ledningen av det operativa genomförandet sker (Försvarsmakten, 2014). Högre taktisk nivå representeras i denna studie av de taktiska chefernas staber. Försvarsmaktens staber för ledning av de tre försvarsgrenarna, vilka utgörs av Arméstaben, Flygstaben och Marinstaben (Försvarsmakten, 2014).. Sida 5 av 62.

(9) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 2. TIDIGARE FORSKNING Andra kapitlet presenterar först tidigare forskning inom området underrättelsestudier. Därefter följer en fördjupande del avseende forskning kring relationen mellan beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Slutligen presenteras studiens forskningsbidrag.. 2.1. UNDERRÄTTELSESTUDIER Forskning där underrättelser står i centrum har genomförts under lång tid, dock har underrättelsestudier ännu inte etablerats som ett eget forskningsområde (Gill och Phythian, 2016). Det är istället fortfarande ett kunskapsområde som berikas av flera olika forskningsområden, främst inom samhällsvetenskaperna (För exempel se Gill, Marrin och Phythian, 2009). Den nutida utvecklingen av underrättelser som ett akademiskt område kan sägas starta under 1950-talet med Sherman Kents beskrivning av strategiska underrättelser och dess koppling till amerikansk policy samt avsaknaden av litteratur på området (Kent, 1949, 1955). Inom den fortsatta utvecklingen av underrättelsestudier fram till idag har två huvudinriktningar utkristalliserats. Dessa är forskning om underrättelser (se flera exempel i Gill, Marrin och Phythian, 2009) som syftar till att bättre förstå vad underrättelser är och därmed den teoretiska kunskapen kring dessa. Den andra inriktningen är forskning för underrättelser (se t.ex. Hall och Gary Citenbaum, 2010; Lowenthal, 2013; Agrell, 2015; Clark, 2017) som syftar till att skapa förståelse och kunskap för det praktiska arbetet med underrättelser (Gill, 2009). Detta kan enligt Phythian (2009) hänföras till den delningen som uppstår mellan akademiker och praktiker som bidrar till kunskapsfältet. Kunskapen inom området blir svåråtkomlig på grund av sekretess, vilket skapar problem för akademiker att få tillgång till viss kunskap och erfarenheter. Det akademiska fältet för underrättelser har sedan 1950-talet fram till idag stadigt ökat. (Gill och Phythian, 2016; Marrin, 2016) Stort fokus har under denna tid lagts på att försöka definiera vad underrättelser är och hur de i en teori ska definieras. Trots detta finns det ännu idag inte någon vedertagen definition som flertalet akademiker kan enas om. (Marrin, 2018) Vissa menar dessutom att utvecklingen inte kommer att leda till en. Sida 6 av 62.

(10) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. sådan definition på grund av att de som konsumerar underrättelser inte i förväg kan bestämma hur de ska användas eller vilken vikt de kommer att åsättas när politiska, ekonomiska och militära faktorer gör sig gällande (Freeman, 1997). Sedan 2005 har den akademiska debatten kring underrättelser som en funktion av staten ökat i både djup och bredd (Marrin, 2018). Där underrättelser kan sägas söka samma mål som den samhällsvetenskapliga forskningen i stort; att förstå världen (Jervis, 2018). Tolkningen av underrättelser som en funktion av staten uppfattas för denna undersökning vara den tolkning som har bredast grund i den akademiska diskursen kring underrättelser. Ett annat sätt att se på utvecklingen inom underrättelsestudier presenterades av Scott och Jackson (2004) som delar in underrättelseforskning i tre perspektiv. Det första omfattar de som ser på underrättelser med organisatorisk och strukturell utgångspunkt för att förklara kopplingen till politik, vilket ofta görs av historiker och forskare som söker förklara specifika beslut eller händelser. Det andra perspektivet omfattar forskare som tar utgångspunkt i lyckade eller misslyckade underrättelser syftandes till att finna strukturella och kognitiva hinder för att använda underrättelser på ett effektivt sätt. Dessa två perspektiv fokuserar i första hand på underrättelser som en dela av utrikesoch försvarspolitik. Det tredje perspektivet omfattar forskare som ser underrättelser som ett verktyg för att uppnå statlig kontroll. Inom detta perspektiv bekänner sig de flesta forskare inte till underrättelsestudier i första hand, utan istället andra forskningsområden som kan knytas till staten som aktör (Scott och Jackson, 2004). Som ovan nämnts har det akademiska fältet underrättelsestudier påverkats av andra akademiska fält, däribland historia. En omfattande beskrivning av underrättelsernas historia presenteras av Christopher Andrew (2018) som visar på underrättelsernas betydelse många hundra år tillbaka i tiden. Boken får sägas utgöra ett övertygande argument till varför underrättelser genom alla tider har behövts, vilket i sin tur talar för vikten av underrättelsestudier även i framtiden. Andrew menar vidare att underrättelsernas öde till stor del avgörs beroende på vilken personlig kontakt som finns mellan politiker och dess underrättelseföreträdare, vilket han visar i en undersökning av amerikanska presidenter (Andrew, 2020). David Kahn (2001), tar med sin historiska forskning, fram ett förslag till teoretiska principer för underrättelser. Kahn menar att det finns tre principer som definierar Sida 7 av 62.

(11) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. underrättelser – ”[…]it optimizes resources, it is an auxiliary function in war, and it is essential to the defense but not to the offense[…]” (Kahn, 2001, s.86). Som ett av problemområdena för framtiden lyfter Kahn utmaningen med att få gehör för underrättelser, utöver utmaningen med att de ska vara framåtseende. ”[…] how to get statesmen and generals to accept information that they do not like” (Kahn, 2001, s.88). Den här undersökningen delar Andrews (2020) och Kahns (2001) upplevelse av att kunskap kring och synen på delgivning måste förändras för att underrättelserna ska få bättre effekt. Under det senaste decenniet har en allt mer återkommande kritik inom underrättelseanalys varit att det generella synsättet på underrättelser är för positivistiskt (Se t.ex. de Werd, 2013; Agrell och Treverton, 2015). Kritiken utgår från att underrättelser till stor del förlitar sig på kunskaper och hypoteser som är på förhand utvecklade från kunskap som inte förändrar sig förrän detta kunnat falsifieras. Detta får som följd att nutida krigföring som är i ständig förändring med många olika metoder, blir svårare att upptäcka för underrättelseanalytiker. Som en följd av detta stärks även kritiken mot underrättelsecykeln, som förhärskande modellen, för att förstå underrättelser (Marrin, 2009; de Werd, 2013). Underrättelsecykeln har under lång tid varit i stort sett oförändrad, vilket illustreras av figur 1 och 2. Den interaktion som behöver ske inom ramen för inriktning och delgivning av underrättelser reduceras i modellerna till pilar. Förståelsen och kunskapen för vad dessa pilar innehåller och interaktionens påverkan utelämnas ofta till förmån för mer processinriktade beskrivningar.. Sida 8 av 62.

(12) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Figur 1 – Underrättelsecykeln från 1948 använd av US Army (Agrell och Treverton, 2015, s.4). Figur 2 – Underrättelsecykeln från 2010 använd av Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2010, s.23). Underrättelsecykeln som förenklande modell bidrar därmed till en förståelse som är för grund, för att beskriva samspelet mellan militära beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Något som därför utgör ett område att undersöka.. Sida 9 av 62.

(13) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 2.2. RELATIONEN BESLUTSFATTARE – UNDERRÄTTELSEFÖRETRÄDARE Relationen mellan beslutsfattare och företrädare för underrättelsetjänsten finns beskriven på olika sätt genom åren. Men lejonparten av de studier som genomförts har utgått från relationen mellan politiska beslutsfattare och underrättelseföreträdare (Se tex. Handel, 1989; Betts, 2007; Andrew, 2020). De senaste decenniernas diskurs som berör detta har mer och mer omfattat olika former av kritik avseende hur vi bör förstå detta samspel för att underrättelserna ska kunna komma till effekt (Lowenthal, 2010; Yarhi-Milo, 2013; Eriksson, 2018). Relationen beskrivs av Robert Jervis (2010) som dömd att misslyckas, ett misslyckande som grundar sig i de olikheter som ligger i politikers respektive underrättelseföreträdares natur. Jervis menar att detta kan förklaras med de båda rollernas olika förväntningar på vad underrättelserna ska användas till. Politiker som på ena sidan vill staka ut en tydlig väg för sin politik och på andra sidan underrättelseföreträdare som vill leverera sanningen om världen. Resultatet blir en relation som kantas av ökad osäkerhet eftersom underrättelser sällan ger entydiga svar (Jervis, 2010). För att vidare beskriva utmaningen i relationen kan de två parterna uttryckas som sprungna ur olika stammar, som inte pratar samma språk (Lowenthal, 1992). Relationen påverkas här av uppfattningen från båda sidor, att den präglas av den egna kontexten med motiv som delas av alla, vilket inte är fallet. Lowenthal (1992) belyser vidare vikten av att konsumenten av underrättelser är involverad genom hela processen, något som enligt honom är ovanligt. Stephen Marrin (2009) föreslår att kunskap om samspelet mellan analytiker och beslutsfattare måste omvärderas. Detta gör även Marrin genom att kritisera underrättelsecykeln som den gängse modellen. I modellen finns det en tanke om att allt startar med inriktning av underrättelser, en inriktning som kräver förståelse från beslutsfattaren avseende vad som är efterfrågat. Beslutsfattare idag saknar mång gånger denna förmåga vilket gör att underrättelsetjänsten istället inriktar sig själv utifrån vad som antas vara det som är intressant. Marrin lyfter istället fram ett synsätt där större vikt bör läggas på kommunikationen mellan dessa, den bör vara dubbelriktad och i större utsträckning fokusera på ”top-down” (Marrin, 2009, s.147). Som underliggande Sida 10 av 62.

(14) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. förklaring beskriver Marrin (2009) den alltför förenklade bilden av att beslut enbart underbyggs av fakta, när de enligt Marrin, i en större utsträckning underbyggs av värderingar och politiska koncept. Detta menar han styrker kritiken mot det rådande perspektivet, där inriktning av underrättelser baseras på en felaktig förståelse eftersom den inte baseras på en två-vägskommunikation. Marrins uttryck två-vägskommunikation ger en bild av att det är inom en social kontext som underrättelserna ska levereras. Vilket därför bidragit till fokuseringen av problemformuleringen för denna studie (Marrin, 2009). Ett annat perspektiv för att förstå hur underrättelser används av beslutsfattare är att kategorisera deras effekt som ”minskande av risker” (Warner, 2009). Att minska risken för den egna beslutsfattningen och därmed indirekt öka risken i motståndarens beslutfattande. Detta gör att det relativa övertaget i beslutsfattandet ökar. Som en del i risktagningen ingår även beslut om hur kostsamt underrättelsearbetet får vara för att skapa beslutsunderlaget. Inom ramen för det resonemang som förs av Warner (2009) ligger även frågan om vilka medel och metoder som används för att skapa underrättelser. De kan omfatta hemliga eller öppna, beroende på vilket som väljs kommer det att medföra olika kostnader och därmed krävs också ett beslut om vilken kostnad som kan tolereras. Med denna syn på underrättelser ligger fokus på effekten som underrättelserna har och vilken kostnad som de utgör, men det säger inte så mycket om hur relationen mot beslutsfattarna ska kunna bidra till detta. Risken som beslutsfattarna i detta fall vill minska måste ändå förstås av företrädarna för underrättelsetjänsten. Den sociala relationen mellan underrättelseanalytiker och beslutsfattare påverkar användningen av underrättelserna och förhållandet dem emellan kan beskrivas som byggt på ett förtroende (Sims, 2010). Sims menar att bara tanken på att en underrättelseanalytiker skulle kunna bli duktig, genom att bara analysera underrättelser i ett vakuum, frånskilt från beslutsfattarna är en farlig missuppfattning (Sims, 2010). Förtroendet mellan beslutsfattare och underrättelseanalytiker är något som utvecklas över tid. Relationen kräver en förståelse från underrättelseanalytikern för det som beslutsfattaren vill uppnå. En god förståelse till trots kan analytikern i vissa lägen ställas inför tillfällen då beslutsfattaren mot dennes råd eller i motsats till informationen väljer att fatta ett till synes ogrundat beslut. Detta kan ibland uppstå på Sida 11 av 62.

(15) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. grund av politisk styrning vilket tillhör grunden för en demokrati. Men beroende på motiv till styrningen kan det även förstås som det i underrättelselitteratur omnämnda begreppet politisering. Politisering som fenomen har länge omnämnts inom underrättelselitteraturen som inverkande på relationen mellan politiker och underrättelseanalytiker. Ordet politisering i det svenska språket betyder att ”betona de (parti)politiska aspekterna av en fråga, en verksamhet e.d.” (Svenska Akademien, 2009). Politisering kan därmed uppfattas tillföra både positiva och negativa effekter beroende på frågan eller verksamheten som politiseras. Sims (2010) beskriver vidare politisering med effekter som cherry-picking, vilket uppstår när politiker väljer underrättelser utifrån politiska ståndpunkter snarare än det som kan uppfattas som rätt val ur analytikerns perspektiv. Till detta hör även det faktum att underrättelser ofta ska bidra som underlag till beslut som ska fattas, vilket innebär att när tiden är inne måste beslutet fattas oavsett om all information finns i underrättelserna eller inte. I de fall som det inte finns ett ömsesidigt förtroende ökar då risken för upplevd politisering när förståelse saknas och kan då skapa en motreaktion som Sims (2010) omnämner som privatisering. Ett fenomen som innebär att underrättelseanalytikern för att uppfattas som duktig och framgångsrik istället anpassar underrättelserna till det som beslutsfattaren vill höra, vilket därmed grundas i analytikerns privata motiv. En mer omfattande genomgång av begreppet politisering inom underrättelsestudier presenteras av Agrell och Treverton (2015) som beskriver att politisering kan ske i flera perspektiv. Även de menar att betydelsen i grunder är positiv, i meningen att något som blir politiserat kommer upp på den politiska agendan och därmed ges uppmärksamhet. Betydelsen kopplat till underrättelser har därmed en mer negativ klang, där underrättelser som blir politiserade utsätts för ett politiskt tryck som grundar sig i politiska-, ideologiska- eller personliga förutbestämda ståndpunkter. Resultatet innebär att beslutsfattaren bortser från den information som presenteras i underrättelserna och istället fattar beslut med utgångspunkt i den egna agendan. En studie av politiska beslutsfattares förståelse för underrättelser med utgångspunkt i en motståndares politiska intentioner presenteras av Yarhi-Milo (2013). I boken argumenterar hon för och testar sin hypotes om selektiv uppmärksamhet, där politikers Sida 12 av 62.

(16) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. agerande och egna tolkningar ställs mot information från underrättelsepersonal. Detta gör hon i en undersökning av fall i perioden 1934 till Kalla krigets slut. Hennes hypotes belyser här vilka signaler som politikerna använder sig av och därmed anser utgöra bevis för hur motståndaren kommer att agera. I ett underrättelseperspektiv belyser hon därmed ett likartat fenomen som politisering, men med förklaringar som grundar sig i psykologi och organisationsteori. Likheten ligger främst i den del som Agrell och Treverton (2015) benämner cherry-picking, där politiker själva väljer vilka underrättelser som ska tolkas och hur de ska tolkas. Den genomgång av underrättelselitteratur som genomförts inom denna studie har givit vid handen att nuvarande forskningsläge till stor del fokuserar på underrättelser som funktion av staten och därmed ett stöd till de politiker som i första hand är satta att leda staten. Litteraturen centreras därför till stor del i den sociala kontexten som uppstår mellan politiker, policy-makare som beslutsfattare och underrättelseföreträdare.. 2.3. SVENSKA STUDIER OMFATTANDES UNDERRÄTTELSER Det senaste decenniets studier med avseende på svenska underrättelsestudier, på alla nivåer är få. Bortsett från redan redovisade verk av Agrell har han även publicerat en ny upplaga av boken Underrättelseanalysens metoder och problem, en bok som riktar sig till underrättelseföreträdare (Agrell, 2015). Inom förståelsen för underrättelseanalys finns Gunilla Erikssons (2013) doktorsavhandling där hon genomför en studie av kunskapsproduktion inom den svenska Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). I denna undersöker hon hur kunskap skapas och dess sociala kontext inom ramen för underrättelseproduktion. Slutsatserna lyfter fram en social kontext som präglas av kollektivt tänkande och en gemensam tankestil bland underrättelseanalytiker. Vidare beskriver Martin Bang (2017) institutionella förklaringsfaktorer som påverkar underrättelseanalysen i sin sammanläggningsavhandling. Slutsatsen som lyfts fram är att underrättelser är en produkt som skapas i en kontext av byråkrati och social kultur som med hjälp av Bangs modell kan undersökas ytterligare. Utöver dessa finns studier på kandidatnivå som belyser; underrättelsers användande inom ramen för upprorsbekämpning (Johansson, 2012); förenklande och försvårande faktorer inom ramen för underrättelsesamverkan i internationella operationer Sida 13 av 62.

(17) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. (Rönning, 2016) och en studie av samverkan mellan den politiska ledningen och MUST (Hård af Segerstad, 2012).. 2.4. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG Marrins (2009) syn på att relationen mellan beslutsfattare och underrättelseföreträdare måste omvärderas har givit anledning att undersöka hur erfarenheter kring inriktning och delgivning av underrättelser för militära beslutsfattare kan uppfattas. I studiens inledande skede gjordes reflektioner som bland annat omfattade tankar som att; det som tidigare beskrivits, inte kunnat uppfattas i tidigare erfarenheter. Processer som politisering där politiker väljer underrättelser utifrån den politiska agendan, kan liknande återfinnas hos en militär beslutsfattare. Här upplevs en avsaknad av kunskap kring militära beslutsfattares upplevelser med avseende på användande av underrättelser. Politisering av en fråga är något som återkommande finns i dagens samhälle där politiker använder sig av bl.a. media för att tydliggöra politiska ställningstaganden, men som en del i ett militärt beslutsfattande, kan uppfattas som mer avlägset. Detta då det i en militär organisation ofta finns tydliga strukturer för hur beslut fattas och att det förväntas vara militär rationalitet som ska utgöra grunden. De militära beslutsfattarnas användande av underrättelser undersöks därför i denna studie som ett fenomen för att identifiera de möjliga variationer som återfinns i de militära beslutsfattarnas erfarenheter (Olsson och Sörensen, 2007). Militär rationalitet är hierarkisk, regelstyrd och drivs i tydliga processer, men att säga att militära beslutsfattare därigenom inte påverkas av sin kontext vore för enkelt och därmed inte trovärdigt. Bidraget för denna studie är därmed kunskap om de svenska militära beslutsfattarnas relation till underrättelseföreträdare, detta utifrån deras egna upplevelser.. Sida 14 av 62.

(18) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 3. Metod Tredje kapitlet beskriver den metod som använts för studien. Vidare beskrivs den empiri som samlats in och den analytiska metoden som applicerats. Därefter motiveras studiens etiska överväganden följt av en metodologisk reflektion. Slutligen sammanfattas de metodologiska valen.. 3.1. UTGÅNGSPUNKTER Denna studie har tagit utgångspunkt i en upplevd problembild inom samhällsvetenskapen som kan adresseras och bidrar till utomvetenskaplig relevans. Forskningens bidrag blir därmed också en del i den utveckling som pågår inom praktiken. Vilket i sin tur belyser den sammankoppling mellan vetenskap och praktik som inom underrättelsestudier tidigare efterlysts (Phythian, 2009). Förståelsen för och skapandet av kunskap kan inte ske åtskilt från det område som ligger som grund för denna studie, ett fenomen inom ramen för samhällsvetenskapen. Som forskare kan man inte stå helt fri från det samhälleliga fenomen som studeras, därför används i denna studie tidigare erfarenhet inom området, för att gå djupare i kunskapsfältet (Schwartz-Shea och Yanow, 2012). Genomförandet av denna studie har karakteriserats av en forskningslogik där arbetets iterativa framdrivning tillåtit kunskapsbyggnad som inte utgår från en i förväg bestämd teori. Förståelsen och kunskapen tar istället sin utgångspunkt i det material som intervjuerna utgör (Yanow och Schwartz-Shea, 2014).. 3.2. TOLKANDE FENOMENOLOGI Humans making meaning out of the meaning making of other humans […] (Pachirat, 2014, s.427). Metoden som ligger till grund för denna studie är byggd kring genomförande av intervjuer, där huvudfokus är att bygga förståelse för social kontext och meningsbyggnad för svenska militära beslutsfattare. Vilket i enlighet med citatet ovan innebär att tolka den mening som andra människor skapar för att ge mening åt sitt handlande. Den övergripande metodologiska inriktningen för studien är därför tolkande. Sida 15 av 62.

(19) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. fenomenologi. Tolkande fenomenologi har sin grund i fenomenologi och hermeneutik (Smith, Flowers och Larkin, 2012), varför dessa kort redogörs för nedan.. 3.2.1. FENOMENOLOGI Fenomenologin är en del i den kvalitativa forskningstraditionen och utgår från att människor befinner sig i en social kontext där de intryck som uppfattas med deras sinnen endast kan tolkas med hjälp av den kontexten. Det innebär att alla individer skapar sin upplevelse av verkligheten i samverkan med andra. Denscombe (2018) beskriver att verkligheten därmed inte är unik för individen, den delas tillsammans med andra, i grupper, kulturer och samhällen. Det kan därför i vissa fall uppfattas som att grupper av individer kan befinna sig i olika verkligheter beroende på hur deras tolkningar har interagerat (Denscombe, 2018). Fenomenologins fokus är därmed individens upplevelser från det verkliga livet och hur dessa har uppfattats. Därigenom undersöks det som är våra personliga upplevelser, men tillhör den sociala kontexten som skapas i vår samverkan med världen och varandra (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Att frångå de för givet tagna inom fenomenet och istället visa de individuella upplevelserna är en del av den fenomenologiska reduktionen (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Fenomenologi innebär att försöka se saker genom andras ögon och de subjektiva upplevelser de har av fenomenet i fråga (Olsson och Sörensen, 2007; Denscombe, 2018). Där fenomenet för denna studie utgörs av de svenska militära beslutsfattarnas användande av underrättelser. I resultatet fokuseras därför på att presentera de intervjuades erfarenheter och upplevelser snarare än att förklara deras handlande i förhållande till handböcker och metoder. I detta blir den intervjuades tankar lika viktiga som det vetenskapliga tänkandet (Denscombe, 2018).. 3.2.2. HERMENEUTIK Hermeneutikens rötter återfinnas under renässansen i två parallella samverkande riktningar. Dessa är den protestantiska bibelanalysen och den mer humanistiska studien av antika klassiker. Ur dessa två har hermeneutiken som vi förstår den idag utvecklats till att omfatta kunskap som endast kan förstås om den sätts i samband med sin helhet.. Sida 16 av 62.

(20) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Vilket idag utgör grunden till denna förståelseinriktning, dvs. den att delarna endast kan förstås i ljuset av sin helhet (Alvesson och Sköldberg, 2017). I hermeneutiken ska delarna förstås som det vi undersöker och helheten som dess kontext, alltså den miljö som omsluter delen. Hermeneutiken kan därmed sägas borra sig in i det som undersöks genom att använda sig av en spiral där forskaren går från förståelse för delen som sätt i ny belysning av helheten. Forskaren fortsätter på detta vis undersökningen längre in i materialet för att få fördjupad förståelse för både delar och helhet (Alvesson och Sköldberg, 2017). Med hänsyn till hermeneutikens rötter utgör den grunden i tolkningslära. Där det som tolkas i första hand är texter där delarna tolkas utifrån dess helhet. Detta har utvecklats vidare med alternering mellan förförståelse och förståelse. Där forskaren dialogiserar med läsaren kring de tolkningar som gjorts, men under hela processen även låter det vara öppet för fler tolkningar som kan bidra med ny kunskap i framtiden (Alvesson och Sköldberg, 2017).. 3.3. GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER Insamlingen av underlag till studien utgörs av intervjuer. Intervjuer som insamlingsmetod har bidragit med kunskaper kring den social interaktion och meningsskapande som finns mellan svenska militära beslutsfattare och underrättelseföreträdare. Här har öppna frågor som ger fylligare svar använts, detta har även bidragit till en personlig detaljrikedom i svaren (David och Sutton, 2016). Valet av analysmetod har också medfört fördelar vid användande av semi-strukturerad intervju varför detta eftersträvades (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Som utgångspunkt för intervjun formulerades övergripande öppna frågor som leder in samtalet mot problemområdet. De övergripande frågorna prövades inledningsvis mot kollegor vilket ledde till mindre justeringar och den slutgiltiga intervjuguiden (Se bilaga 2). Valet föll därför på en semistrukturerad inriktning på intervjuerna. Framtagningen av specifika undersökningsfrågor har stått tillbaka till förmån för önskade diskussionsområden med inriktning på underrättelsers användande. Som följd får detta en minskad kontroll över intervjun (i positivistisk bemärkelse), för att istället inriktas mot meningsskapandets bidrag under intervjun (Schwartz-Shea och Yanow, 2012).. Sida 17 av 62.

(21) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Vid genomförande av intervjuer där sociala sammanhang och interaktion står i centrum åtgår mycket tid. Detta har inneburit att även en stor mängd tid avsatts för att interagera med det empiriska underlaget, vilket annars riskerar påverka den önskade iterativa processen mellan empiri och analys. För att erhålla förståelsen för den kontextuella miljön och den miljö som de militära beslutsfattarna verkar i var det även ett mål i sig att tiden skulle vara väl tilltagen. Intervjuernas omfattning i tid har varierat från 1 timme till 1 timme och 40 minuter. En personlig prägel etablerades tidigt genom att kontakta informanterna via telefon i första hand och därefter följa upp detta med ett informativt e-postmeddelande. I enlighet med analysmetoden har urvalet präglats av homogenitet, detta för att skapa så stor relevans som möjligt inom den undersökta gruppen, men också för att öka tydligheten avseende det specifika inom fenomenet (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Mot bakgrund av det homogena urvalet bör det här poängteras att detta är upplevelser som grundas i dess kontext. Kontexten utgörs av officerare som arbetar med planering och genomförande på operativ och högre taktisk nivå, varför det med automatik inte kan sägas gälla för andra kontexter, något som inte heller utgjort studiens avsikt. Med tidigare erfarenhet har tillgången till fältet planerats utifrån vilka befattningshavare som i sitt arbete bedömer hur och beslutar om underrättelser ska användas i den militära beslutsprocessen (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Inom ramen för valet av informanter har militära beslutsfattare på militärstrategisk nivå större bedömda likheter med politiska beslutsfattare, detta då de i större utsträckning tar beslut som kan relateras till politisk styrning. Militära beslutsfattare på lägre taktiska nivå har inte i samma omfattning möjligheten att grunda beslut på underrättelser som beslutsfattare inom operativ och högre taktisk nivå. De militära beslutsfattarna omfattar därför personer som arbetar med planering och genomförande av militär verksamhet, där militär verksamhet ska förstås i en vid bemärkelse. Den militära beslutsfattaren utgörs därför av individer som arbetar med underrättelser som stöd för sitt ämnesområde, därmed behöver de inte utgöras av individer i chefsbefattning.. Sida 18 av 62.

(22) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Vidare har fördelningen avseende intervjuer fått en tyngdpunkt på den operativa nivån, detta har inte aktivt eftersträvats utan uppstått på grund av hänsyn till tillgänglig tid och möjliga informanter. Det slutliga utfallet avseende antal informanter: Tabell 1 – Fördelning informanter Nivå. Stab. Antal. Operativ nivå. Insatsstaben. 7st. Högre taktisk nivå. Arméstaben. 2st. Högre taktisk nivå. Flygstaben. 1st. Högre taktisk nivå. Marinstaben. 1st. Antalet informanter för studien omfattar det som Smith, Larkin och Flowers (2012) beskriver som ett större urval i förhållande till metoden. Det totala antalet intervjuer i denna studie uppgår till elva, detta medför att analysen som presenteras i större omfattning aggregerar informanternas upplevelser i de presenterade temana. Antalet intervjuer i studien har bidragit till att skapa djupare förståelse för flera kontextuella upplevelser, varför empirin kan sägas vara omfattande. I denna studie har förkunskaper använts som en tillgång, men det kan likväl utgöra en möjlig begränsning. För att minimera detta som en begränsning eftersträvas flexibilitet för att anpassa undersöknings omfång. Flexibiliteten lägger då en grund för att tillåta ny kunskap och möjliggör en öppenhet för det som inte har förväntats (Schwartz-Shea och Yanow, 2012). Öppenhet mot den intervjuades upplevelser och livsvärld utgör grunden i de intervjuer som genomförts (Olsson och Sörensen, 2007), vilket också bidragit till meningsbyggnad för båda deltagarna under intervjuerna. Flexibiliteten har vidare bidragit till ytterligare tillgång till fältet, varför även förslag på kommande intervjuer beaktats (Schwartz-Shea och Yanow, 2012). Meningsbyggnaden och den ökande kunskapen individerna emellan leder till behov av reflexivitet även under intervjun. Där uppföljande frågor i första hand bidra till klargöranden. Kontextuell förståelse för informanterna eftersträvas och leder därför till en rikare beskrivning (Schwartz-Shea och Yanow, 2012).. Sida 19 av 62.

(23) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Den gemensamma kunskapen som skapats under genomförande av intervjuerna har även bidragit till förståelse kring kontrasterande frågor och perspektiv som inte i grunden har byggt kunskap kring problemområdet. Syftet med detta har varit att i så stor utsträckning som möjligt förekomma eventuell kritik avseende konfirmerande bias. Tillåtandet av flexibilitet i intervjun har därför varit en förutsättning för att möjliggöra för informantens egna resonemang (Schwartz-Shea och Yanow, 2012). När flexibilitet och öppenhet tillåts uppstår även vissa risker, den främsta risken vara att intervjuerna eller i värsta fall studien som helhet blir för omfattande. För att minimera riskerna har en plan för studiens genomförande skapats, i vilken tidsbegränsningar tydliggjorts. Planen utgör därmed en påverkan för vidare kunskapsinhämtning vilket har beaktats under arbetets gång för att fortsatt bibehålla en öppenhet mot materialet och en flexibilitet mot problemområdet.. 3.4. ANALYTISK METOD Grunden till förståelsen av empirin ligger i den kvalitativa analysen, vars inriktning syftar till att hämta mening ur underlaget. Tolkningen genomförs i växelverkan mellan empiri från intervjuerna och analytisk tolkning. Underlaget för analysen återfinns främst i de transkriberingar som dokumenterar intervjuerna, men också i marginalanteckningar som fångat de kontextuella aspekterna under intervjuerna (David och Sutton, 2016). Kontrasterande uppfattningar som tidigt identifieras i informanternas upplevelser lyfts fram för att skapa förståelse för områdets komplexitet (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Inledningsvis noteras vissa saker som intressanta för forskningen mot bakgrund av tidigare erfarenheter och litteraturöversikt. Som komplement till anteckningarna genomförs kritisk värdering av förförståelse och utmanande meningar, vilket underbygger tolkningarna (Schwartz-Shea och Yanow, 2012).. 3.4.1. TOLKANDE FENOMENOLOGISK ANALYS Med utgångspunkt i den empiri som inhämtats har sedan tolkning genomförts av underlaget. För att fånga de militära beslutsfattarnas upplevelser genomförs analysen med metoden tolkande fenomenologisk analys, vilket på engelska benämns interpretive. Sida 20 av 62.

(24) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. phenomenological analysis (IPA). En metod som är sprungen ur både fenomenologi och hermeneutik (Smith, Flowers och Larkin, 2012). IPA har sin grund i vad som sagts vid intervjuerna och den beskrivning av det upplevda som informanten förmedlar. Transkriberingen har därför inte tagit hänsyn till prosodiska nyanser som längd på pauser, betoningar eller tonfall (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Dokumentationen av intervjuerna har genomförts som transkribering av inspelningarna, resultatet är ett dokument per intervju vilka sammantaget innehåller ca. 42 000 ord. Detta har legat till grund för den tolkning som gjorts av materialet. Det transkriberade materialet arkiveras av forskaren. Analysen har följt de steg som rekommenderas av Smith, Flowers och Larkin (2012). Inledningsvis genomfördes en översiktlig genomläsning av hela materialet. Därefter genomfördes flera genomläsningar av de enskilda intervjuerna, detta för att komma in på djupet i materialet. Under dessa genomläsningar gjordes anteckningar kontinuerligt avseende upplevelser, känslor och observationer som relaterar till studien. Därnäst genomfördes tolkningar, av det som informanterna sagt, vilka även kategoriserades för att skapa ytterligare förståelse för fenomenet. Slutligen användes dessa kategorier för att se mönster som framträder och därmed utgör grunden till tematiska indelningar. De teman som framkommit utgjorde sedan grunden till en indelning i huvudteman och underteman för att fånga det unika men även det gemensamma. I ett senare skede relaterades dessa teman till frågeställningen för studien och tidigare forskning. IPA som analytisk metod är sprungen ur studier inom psykologi och är därför mest använd inom detta område. Den analytiska metoden har även applicerats på studier kring militära företeelser ur andra ämnesområden. Där ibland kan nämnas en studie av svenska veteraners återanpassning till civila samhället, genomförd vid Umeå universitet (Ölund, 2016). Ett mer omfattande exempel är en doktorsavhandling där fenomenologisk analys använts, genomfördes på Amerikanska officerare som arbetar med cyberförsvar, studien undersöker deras upplevelser kring osäkerheter inom beslutsfattande (Caudle, 2010). Den tolkande fenomenologiska analysens styrkor är att den tar utgångspunkt i informanternas upplevelser, vilket innebär att det bygger på erfarenheter ur verkliga. Sida 21 av 62.

(25) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. livet. Den skapar möjligheter att fånga de beteenden, känslor och meningsbyggnad människor upplever i sin interaktion med andra. Studiens förståelse för fenomenet bygger därför på informanternas levda erfarenhet och därmed på det som är viktigt för dem. Analysmetoden tillför en systematisk metod som skapar spårbarhet genom tematisering och tolkning (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Vid övervägandet av analytisk metod framkom IPA som den mest lämpade för denna studie.. 3.5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN De etiska överväganden som genomförts i denna studie har som viktigaste utgångspunkt identifierat samspelet mellan forskare och informant. I detta arbete har Vetenskapsrådets publikation; God Forskningssed (2017), använts för att identifiera överväganden som bör göras. Metoden som använts för att dokumentera intervjuerna har varit inspelning av ljud under genomförandet. I nästa steg har transkribering till ett textdokument genomförts. Användande av ljudinspelning har eftersträvats för att uppnå så fylliga beskrivningar som möjligt och därutöver syftande till att minska behovet av skriftlig dokumentation under intervjuns genomförande (Smith, Flowers och Larkin, 2012). Stor vikt har lagts vid att förklara syftet med inspelningen inom ramen för det informerade samtycket. Inspelning av intervjun hade kunnat påverka vissa personer negativt, vilket dock inte upplevdes vara ett problem under någon intervju. Detta hänfördes till inhämtandet av det informerade samtycket som upplevdes fungera väl med beskrivning av integritet och konfidentialitet (David och Sutton, 2016). Vetenskaplig transparens är alltid eftersträvansvärt, men inte alltid möjligt att leva upp till. Med avseende på redovisning av de intervjuades fullständiga namn har bedömningen gjorts att det i första hand inte gagnar syftet med studien och i andra hand riskerar att i för stor grad identifiera specifika beslutsfattares preferenser för en antagonist. Underlaget skulle därmed riskera att hamna i sekretess vilket inte är önskvärt. Av dessa anledningar kommer informanternas fullständiga namn att behandlas konfidentiellt. För att kunna lagra de inspelningar som genomfördes, lagrades dessa på en fristående lagringsenhet och raderas efter att forskningsprojektet är avslutat. Personliga identifierare till inspelningarna lagras separerat från detta för att uppnå en stärkt Sida 22 av 62.

(26) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. konfidentialitet. Efter studiens genomförande är det de avidentifierade transkriberade texterna som sparas i syfte att utgöra dokumentationen som speglar intervjuerna. Det har också funnits en risk under arbetets gång att information som kan omfattas av sekretess skulle uppkomma under intervjuerna. För att undvika detta har det inom ramen för det informerade samtycket såväl som efter intervjun förtydligats att arbetet endast ska baseras på öppen information. Ingen av informanterna har vid intervjutillfället lyft att något de sagt har omfattats av sekretess. Som en ytterligare kontroll kommer informanterna att tillfrågas kring de citat som studien avser att använda, för att säkerställa att arbetet inte omfattas av sekretess. Avslutningsvis genomförs även en avslutande granskning av uppsatsen. Att använda sig av en återkoppling till informanterna för kontroll av citaten ökar precisionen i arbetet men kan också riskera att det informerade samtycket återtas på grund av att citatet återspeglar något individen inte längre vill stå för (Schwartz-Shea och Yanow, 2012). Tillvägagångsätt har under arbetets gång inte renderat i något återtagande utan istället stärkt kopplingen mellan studien och informanterna. Som sista övervägande som avser etik i studien har de formella och normativa regleringar som finns för underrättelser beaktats. Ett möjligt ämne för kontextuell förståelse är också de kognitiva eller formella hinder som informanten upplever. Om formella hinder hade förevarit för att hantera underrättelser och informanten belyst detta genom att beskriva att regler frångåtts, kan även detta utgöra intressanta implikationer för studien (David och Sutton, 2016). Denna typ av information har dock inte framkommit under intervjuerna.. 3.6. METODOLOGISK REFLEKTION Som del i arbetet har flera metoder inom den kvalitativa inriktningen beaktats. Fokusgrupper som innebär en gruppintervju har för studien övervägts. Dessa kan leda till djupare förståelse när informanterna gemensamt utvecklar meningsbyggnaden. Intervjuformen är möjlig att använda för studier utifrån ett ostrukturerat material där intervjuaren för dialogen in i ämnesområdet. Grupperna kan utformas med olika inriktning, där syftet skulle vara att söka kunskap i gemensam dialog för ökad förståelse (David och Sutton, 2016).. Sida 23 av 62.

(27) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. Vid genomförande av fokusgrupper finns det en risk att deltagare inte känner sig bekväma. Detta med hänsyn till ämnet, att delge beteenden som inte är socialt accepterade i gruppen kan medföra att viss information utelämnas. Detta skulle inom underrättelser enligt tidigare beskrivet kunna omfatta hantering som regleras av bestämmelser, interna rutinbeskrivningar men även socialt konstruerade normer. Förutom dessa överväganden går det inte heller att bortse från det faktum att det är svårt att tidsmässigt samla flera individer, vilket minskar möjligheterna till genomförande. Med hänsyn till dessa överväganden valdes individuella intervjuer. Som ytterligare alternativ för empiri kan studier av diskurs och arkiv utgöra en möjlighet. Där bland annat beslutsunderlag från tidigare genomförda militära operationer kan studeras. Vid användande av denna typ av historiska dokument är det svårare att genomföra tolkning, detta eftersom kontextuella nyanser och värdeord saknas. Arkivstudier skulle däremot kunna skapa insyn och förståelse för förändring över lång tid, vilket dock inte är relevant för denna studie. Vid arkivstudier kommer problemet med sekretess att behöva mötas, detta eftersom orderverk och liknande underlag ofta omfattas av detta. Ett hävande av sekretessen för ett sådant underlag med strykningar i delar av textmassan, minskar möjligheten till kontextuell förståelse och möjligheten till rika beskrivningar går förlorad. I ett senare skede när sekretessen kring arkivmaterial av den typen hävs kan en sådan genomgång vara till gagn och utgöra ett bra komplement. Ytterligare en metod har övervägts, kvalitativ fallstudie skulle vara möjligt att använda för att undersöka problemområdet. Styrkan med fallstudier är hypotesprövning och genererande av teori. (George och Bennett, 2005) Användning av denna metod fokuserar mer på identifiering av kausala mekanismer och dess inverkan på underrättelserna. Vilket till större del skulle omfatta de formativa delar som omgärdar underrättelser, något som inte är tänkta att adresseras i denna studie. Fallstudier enligt George och Bennett (2005) lägger fokus på varför det specifika fallet är relevant i förhållande till teori och kontroll av variationer. Den här studien har inte som avsikt att vara hypotesprövande eller teoriformulerande. Den söker istället ny kunskap kring människors ställningstaganden, handlingar och beteenden, detta med avseende på användande av underrättelser, varför inte fallstudier enligt George och Bennett (2005) har valts. Sida 24 av 62.

(28) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 3.7. SAMMANFATTNING METOD Studiet av samhälleliga företeelser kan genomföras med en inriktning på generell kunskap eller mot specifik förståelse. Den här studien kommer söka den specifika förståelsen, därför motiveras ett användande av den kvalitativa ansatsen (David och Sutton, 2016). Mot bakgrund av studiens problemformulering ligger fokus på den mänskliga interaktion som återfinns kring användande av underrättelser. Avsikten är att skapa djupare förståelse för svenska militära beslutsfattares subjektiva val och handlande med fokus på icke-numeriska data, vilket ytterligare talar för kvalitativ ansats (David och Sutton, 2016). Studien försöker vidare att förklara och förstå snarare än att beskriva, därför används tolkande metod. Metodens styrka är att förklara den meningsbyggnad som skapas i den sociala interaktionen med förståelse för dess kontext. Den belyser det individuella likväl som det kontextuella. Den bidrar till en utgångspunkt med empiri som innebär att nya aspekter för underrättelsernas användning kan belysas i de svenska militära beslutsfattarnas levnadsvärld (Schwartz-Shea och Yanow, 2012). De individuella intervjuerna bidrar vidare tillsammans med den tolkande fenomenologiska analysen till ett strukturerat omhändertagande av empirin. Detta säkerställer att studien har en stabil förankring i informanternas upplevelser. Viss kritik kan riktas mot en tolkande ansats därför att den riskerar att inte möta teoretiska utgångspunkterna i litteraturöversikten och bygga vidare på dem. Studien försöker inte göra anspråk på det, utan söker istället det specifika och kontextuella i underrättelsernas användande av svenska militära beslutsfattare och deras relation till underrättelseföreträdarna. Resultatet kan däremot relateras till tidigare forskning och därmed skapa förståelse för dess förhållande till de svenska militära beslutsfattarna.. Sida 25 av 62.

(29) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. 4. ANALYS I detta kapitel presenteras de genom djupintervjuer insamlade upplevelserna från informanterna. Tillsammans med detta presenteras även den analys som genomförts med tematisering av underlaget. De citat som redovisas har i vissa fall redigerats för att öka läsbarheten, men aldrig på bekostnad av informanternas upplevelser. Det avser främst korrigeringar med anpassning till skriftspråk och i vissa fall omformulering för att behålla konfidentialitet för informanterna. I de fall där intervjuarens ord tillför något för förståelsen av citatet kommer även detta att redovisas. Tabell 2 – Tematisk indelning Huvudtema. Underteman. Underrättelser som förutsättning i arbetet. Som en motor Komplexitet. Behov av förtroende. Individ Personkemi Organisation Kunskap. Kontinuitet Högt till tak Bakgrund. Underrättelseföreträdares delaktighet. Arbeta i grupp Dialog Lagkänsla. Integrering Kontinuitet. Personlig anpassning. Relevans Vara rådgivande Muntlig delgivning Skriftlig delgivning. Personligt möte Dubbelriktad kommunikation Bakgrund. Avsaknad av chefstid. I den tematiska analysen har fyra huvudteman identifierats och där till hörande underordnade teman. De fyra huvudtemana fångar informanternas upplevelser med avseende på hur deras användande karaktäriseras. Presentationen av underlaget medger inte en fullständig presentation av alla citat som ingått i analysen då antalet informanter är stort med avseende på vald metod. Därför presenteras resultatet med sammandrag av de i temana ingående upplevelserna vilket förstärks med citat från informanterna (Smith, Flowers och Larkin, 2012). I analysen identifierades också ett tema som inte direkt relaterar till underrättelser, men bedömdes som viktigt för Sida 26 av 62.

(30) Mikael Selberg 2HO013. 2020-06-17. informanterna, därför redovisas även det i korthet. Temat benämns Avsaknad av chefstid och kan knytas till det generella arbetet i militär stab, men med indirekta effekter för underrättelser.. 4.1. UNDERRÄTTELSER SOM FÖRUTSÄTTNING I ARBETET Detta tema tar sin utgångspunkt i informanternas upplevelser kring underrättelsers betydelse i deras arbete. Sammanfattande för detta tema är upplevelsen att det finns ett behov av underrättelser i deras vardag. Behovet karaktäriseras av ett användande av underrättelser som en motor i arbetet och förståelsen för att underrättelsetjänst är en komplex verksamhet. Slutligen belyser temat informanternas upplevelse av att underrättelser har betydelse i deras militära vardag.. 4.1.1. SOM EN MOTOR Detta undertema samlar informanternas syn på underrättelsers betydelse för hur de bedriver sitt dagliga arbete. Här återfinns vissa nyanser i uppfattning och inverkan från individernas bakgrund. Informant 8 speglar här upplevelsen av flera informanter där underrättelser beskrivs som en av de delar som ligger till grund för att driva ett arbete. Något som däri utgör kärnan och motorn. Den bildliga metaforen som informanten använder ger här en anvisning av upplevelsens betydelse för behovet av underrättelser. […] det är naturligtvis J2:s arbete, där då J2 genomför en underrättelsebedömning kommande 6 månader; ’det här tror vi händer i närområdet de kommande 6 månaderna’, säger då min J2-representant i arbetsgruppen. Det blir då själva kärnan och motorn i det här arbetet. (Informant 8). Flera informanters upplevelser av underrättelsernas betydelse påverkas av deras bakgrund. Bakgrund är ett undertema som återkommer i andra teman vilket därför utgör en länk mellan temana. Informanter som tidigare arbetat inom underrättelsetjänst ger uttryck för detta, bland annat som den viktigaste delen för en planerare. Upplevelser som den nedan belyser också en stark identitet, att vara en del av underrättelsetjänsten, även då individen nu arbetar i en planerande funktion. En individ som identifierar sig enligt nedan kan inte heller förväntas framhålla underrättelser som betydelselösa då det skulle inverka på dennes identitet.. Sida 27 av 62.

No results found