J
Ö N K Ö P I N GI
N T E R N A T I O N A LB
U S I N E S SS
C H O O L JÖNKÖPI NG UNIVER SITYK1
Är det förenklade K1 regelverket användbart?
Kandidatuppsats inom företagsekonomi Författare: Marcus Pettersson
Avare Suleyman
Examinator: Ekon. Dr. Hossein Pashang Handledare: Ekon. Dr. Hossein Pashang Jönköping juni 2009
J
Ö N K Ö P I N GI
N T E R N A T I O N A LB
U S I N E S SS
C H O O L JÖNKÖPING UNIVE RSITYK1
The simplified accounting rules for accounting in small businesses
Bachelor’s thesis within Business Administration Author: Marcus Pettersson
Avare Suleyman
Tutor: Ekon. Dr. Hossein Pashang Examinator: Ekon. Dr. Hossein Pashang Jönköping June 2009
i
Förord
Vi vill tacka vår handledare Hossein Pashang, för de goda råd, engagemang och stöd som du har visat under studiens gång. Vidare vill vi tacka personerna som ingick i vår opponentgrupp för alla de värdefulla kommentarer som ni framfört under studiens gång. Ni har alla bidragit med synpunkter, kritik och förslag till förbättringar vilket har resulterat i
en bättre studie i slutändan.
Ett stort tack även till Jörgen Lindh, som är lärare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping som har kommit med många värdefulla tips och råd.
ii
Kandidatuppsats inom redovisning
Titel: K1 – Är det förenklade K1 regelverket användbart? Författare: Marcus Pettersson, Avare Suleyman
Examinator: Ekon. Dr. Hossein Pashang Handledare: Ekon. Dr. Hossein Pashang Datum: Juni 2009
Nyckelord: K1 regelverket, reducera administrativ börda, förenklat årsbokslut
Sammanfattning
Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.
Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.
Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.
Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna.
Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats.
iii
Bachelor Thesis within Business Administration
Title: K1 – The role of simplified accounting rules for accounting in small businesses
Authors: Marcus Pettersson, Avare Suleyman Examination: Ekon. Dr. Hossein Pashang
Tutor: Ekon. Dr. Hossein Pashang Date: June 2009
Subject terms: K1 set of regulations, reducing administrative burdens, simplified annual financial statement
Abstract
Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st
2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question “To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden.”
Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting.
Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.
Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.
Conclusion: The study’s main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs.
The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework’s structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework.
iv
Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.
v
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Tidigare studier ... 2 1.3 Problemdiskussion ... 3 1.4 Frågeställningar ... 4 1.5 Syfte ... 5 1.6 Nyckelbegrepp ... 5 1.7 Avgränsning ... 5 1.8 Disposition ... 62
Metod ... 7
2.1 Angreppssätt ... 7 2.2 Val av forskningsmetod ... 8 2.3 Datainsamling ... 8 2.3.1 Primärdata ... 8 2.3.2 Sekundärdata ... 9 2.3.3 Val av respondenter ... 10 2.4 Enkätundersökning ... 10 2.4.1 Utformning av enkäten ... 11 2.4.2 Bortfall ... 12 2.4.3 Bearbetning av data ... 14 2.5 Metodkritik ... 14 2.5.1 Reliabilitet ... 14 2.5.2 Validitet ... 15 2.5.3 Källkritik ... 153
Referensram ... 17
3.1 Överblick av redovisningen ... 173.2 Kostnader för företagens administrativa börda ... 18
3.3 Syftet med redovisning ... 19
3.4 Institutionell teori... 20
3.5 Normgivare och lagar ... 21
3.5.1 Bokföringsnämnden, BFN ... 23
3.5.1.1 Internationella normer och standarder ... 23
3.5.1.2 BFN:s Vägledning och allmänna råd ... 24
3.5.2 Rådet för finansiell rapportering ... 25
3.6 God redovisningssed i företag ... 25
3.7 K1, K2, K3 & K4 vad innebär de? ... 26
3.7.1 K1 – Enskilda näringsidkare ... 27
3.7.2 K2 – Mindre aktiebolag ... 27
3.7.3 K3 – Större aktiebolag ... 28
3.7.4 K4 - Noterade aktiebolag, koncerner m.m. IFRS ... 28
3.8 Förenklingar i K1 ... 29
3.8.1 Faktureringsmetoden kontra Kontantmetoden ... 29
3.8.2 K1 företagens Förenklade årsbokslut ... 29
vi
3.8.4 Omsättningstillgångar ... 31
3.8.5 Periodisering ... 32
3.8.6 Eget kapital och skulder ... 32
3.8.7 Utgifter och inkomster ... 32
3.8.8 Ny baskontoplan för K1 ... 32
3.9 Sammanfattning av referensram ... 33
4
Empiri och analys ... 34
4.1 Inledning ... 34
4.2 Antal år i företaget ... 34
4.3 Vetskap om BFN:s arbete med K1 regelverket ... 35
4.4 Information om K1 ... 36
4.5 Vem sköter redovisningen ... 38
4.6 Redovisningsarbetet i företagen ... 39
4.7 Upprätta årsbokslut enligt K1 ... 40
4.8 Användning av Förenklat årsbokslut... 41
4.9 Gamla redovisningsmetoden ... 42
4.10 Reducerade kostnader ... 43
4.11 Enklare med förenklat årsbokslut ... 44
4.12 Kontant- eller faktureringsmetoden... 46
4.13 Fördelar och nackdelar med redovisningsmetod ... 47
4.14 Brister med Förenklat årsbokslut ... 48
4.15 Vad för brister ... 48
4.16 Slutdiskussion ... 49
4.16.1 Bokföringsnämnden... 49
4.16.2 Institutionell teori... 49
4.16.3 Kostnader och den administrativa bördan ... 50
5
Slutsats ... 51
5.1 Förslag till vidare studier ... 53
Referenser ... 54
Bilaga 1
BFN:s tabell för vilka regler som gäller för olika företagsformer... 59
Bilaga 2
Hinder för tillväxt... 62
Bilaga 3
Antal företag år 2006... 63
Bilaga 4
Enkät om K1 regelverket... 64
Bilaga 5
Intervju frågor som ställdes till BFN... 66
Bilaga 6
Följebrev... 67
Bilaga 7
Påminnelsebrev till enkäten... 68
Bilaga 8
Webbenkätens design... 69
vii
Figurförteckning
Figur 1 - Hur räkenskapsåret avslutas och BFN:s kategori av regelverk ... 26
Figur 2 - Hur länge respondenterna har arbetat i företaget ... 34
Figur 3 - Respondenternas vetskap om K1 regelverket ... 35
Figur 4 - Om respondenterna har fått tillräckligt med information om K1 regelverket ... 36
Figur 5 - Vem sköter redovisningen (företaget eller utomstående) ... 38
Figur 6 - Vem sköter redovisningen åt dem ... 39
Figur 7 - Om respondenterna kan tänka sig att sköta redovisningen själva, när det är möjligt med ett förenklat årsbokslut ... 41
Figur 8 - Används ett förenklat årsbokslut ... 42
Figur 9 - Om de administrativa kostnaderna har reducerats efter införandet av förenklat årsbokslut ... 44
Figur 10 - Har redovisningen blivit enklare med förenklat årsbokslut ... 45
Figur 11 - Vilken metod används, kontant- eller faktureringsmetoden ... 46
Figur 12 - Finns det brister med förenklat årsbokslut ... 48
Tabellförteckning
Tabell 1 - Svarsfrekvens ... 13Tabell 2 - Sambandet mellan informationsvärdet och informationskostnad………….19
viii
Förkortningsordlista
BFN - Bokföringsnämnden BFL - Bokföringslagen EU - Europeiska Unionen
FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer IAS - International Accounting Standards IASB - International Accounting Standards Board IASC - International Accounting Standards Committee IFRS - Innternational Financial Reporting Standards RR - Redovisningsrådet
SCB - Statistiska Centralbyrån SFS - Svensk Författningssamling SKV - Skatteverket
1
1 Inledning
Denna studie behandlar användbarheten av förenklade redovisningsregler för enskilda näringsidkare, nämligen K1 projektet. Kapitlet börjar med en bakgrundsbeskrivning till K1 projektet. Därefter ges en problemdiskussion som leder till studiens frågeställning och syfte. Kapitlet fortsätts av studiens avgränsning och slutligen presenteras en kort disposition av uppsatsens upplägg.
1.1 Bakgrund
I dagsläget sker det många förändringar inom redovisningen, både för noterade och icke-noterade företag, och både internationellt och nationellt. Frågor rörande minskningen av företags administrativa kostnader och bättre villkor har blivit allt viktigare och det pågår en debatt inom EU om hur företagens redovisning skall förenklas och på så vis minska den administrativa bördan för företagen. Det första förenklingsprogrammet presenterades år 2005 och uppdaterades året därefter. Ett åtgärdsprogram antogs av EU-kommissionen år 2007 och det sattes upp som mål om att reducera den administrativa bördan för företag med 25 procent fram till år 2012 (KOM/2007/23)1. Den svenska lagstiftningen anpassas
mer och mer till EG-rätten samt de internationella redovisningsstandarderna2. Sverige har
som målsättning att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent fram till 2010. Av de administrativa kostnader som förekommer i ett företag hänger en stor del samman med de redovisningsregler som företag måste följa (SOU 2008:67).
Redan år 2005 lämnade regeringen in en proposition där de tog upp förslag på hur de ville göra förändringar i reglerna för bokföringsskyldighet vid mindre företag. Förändringarna berörde hur den löpande bokföringen, årsbokslut, årsredovisning och arkivering skall göras enklare att tolka och förstå. Regeringen menade på att det skall vara enklare redovisning för mindre företag, genom antingen att befintliga bestämmelser skulle förändras eller upphävas. Den mer avancerade redovisningen skulle användas av större företag (Prop. 2005/06:116). Tidigare var det Redovisningsrådet (RR) som lämnade ut rekommendationer i Sverige. RR tillämpade IASB:S standarder i den omfattning som var överensstämmande med Årsredovisningslagen3 (ÅRL). Innan införandet av det nya regelverket fick icke noterade företag välja att använda en anpassning av en redovisningsrekommendation från BFN eller någon av RR:s rekommendationer (RR 1-29), (BFN, 2008). Detta är en av medverkande krafterna som har berört BFN i utvecklingen av K-projekten4, där BFN har
1 Meddelandet från EU-kommissionen angående åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor i
Europeiska unionen.
2 International Accounting Standards Board (IASB) och International Financial Reporting Standards (IFRS).
3 Årsredovisningslagen (1995:1554).
2
under ett par år jobbat med att ta fram ett samlat regelverk för företag i olika storlekar. I dessa regelverk beskrivs hur årsredovisningar och årsbokslut skall upprättas för svenska företag. Regelverken har kommit till för att det skall underlätta för företagarna med redovisningen, det vill säga göra den enklare och mer begriplig vid avslutandet av räkenskapsåret. Tanken är att de nya regelverken skall vara mer heltäckande och ta upp sådant som BFN tidigare inte reglerat. (Precht, Drefeldt & Lundqvist, 2008).
1.2 Tidigare studier
Tidigare studier inom redovisningsområdet, angående förenklingen av regelverk för företag, har gjorts där resultaten varierar. Dels beroende på i vilket tidskede studierna utförts men också ur vilken synvinkel studierna utgått ifrån. I sin magisteruppsats, utgår Hedberg & Petersson (2007), från en kvalitativ studie där författarna utfört en empirisk undersökning av vad redovisningskonsulter anser om K1-regelverket. Resultatet av studien visar att de tillfrågade konsulterna var tveksamma till om K1 regelverket har bidragit till en förenkling av redovisningsarbetet. Vidare visar studien att redovisningskonsulterna som utför redovisningen åt enskilda näringsidkare, inte kommer att tillämpa regelverket då regelverket inte innebär någon direkt förenkling för dem. Redovisningskonsulterna arbetar redan med en egenupprättad kontoplan som är begränsad utifrån den ordinarie kontoplanen. Ett byte från den till en ny skulle innebära en ytterligare svårighet. Undersökningen avgränsar sig till Borås, Kinna och Skene. Studien visar att det nya regelverket inte medfört en förenkling för konsulterna genom den kvalitativa undersökningen som gjorts av fåtal konsulter. En konkret slutsats kan inte dras generellt då inte tillräckligt många konsulter varit tillfrågade för att dra trovärdiga slutsatser som skulle gälla för hela branschen.
Andersson, Eriksson & Karlsson (2007) utgår från enskilda näringsidkarnas perspektiv i sin kandidatuppsats. Svaren mellan de undersökta företagen huruvida K1 regelverket bidragit till en förenkling i redovisningen för dem, skiljer sig inte markant då de anser att förenklingsreglerna inte påverkat deras arbete med redovisningen särskilt mycket då de inte behöver byta redovisningsmetod. Vad som bör nämnas är att av de sex tillfrågade företagen anlitade fem av dessa redovisningskonsulter då de upprättar sina årsbokslut och deklaration. Vidare anser dem om de skulle ta över hela redovisningsarbetet, skulle det inte innebära större fördelar då kostnader för utfört arbete blir ganska billigt då de anlitar redovisningsbyråer. Emellertid, anser författarna att utförandet av studien skett för nära inpå införandet av regelverket, då flera av deras respondenter inte visste innebörden av regelverket. Undersökningen ägde rum i Värmlands län.
En senare studie av Alexandersson & Ohlson, 2008 intervjuades enskilda näringsidkare, revisorer samt Skatteverket i magisteruppsatsen. Alla lokaliserade i Sjuhäradsbygden i Västra Götalands regionen. I studien fokuserades det på huruvida K1 har förbättrat
3
redovisningen jämfört vid användningen av tidigare regelverk. Resultatet visar att de tillfrågade näringsidkarna i undersökningen inte har uppfattat någon väsentlig förbättring av redovisningsarbetet. Vissa hade till och med inte hört talas om det nya regelverket som infördes året innan, det vill säga januari 2007. Revisorerna tillämpade inte de nya reglerna då de anser att det ger bristfällig fakta i redovisningen, samt att de besitter en högre kunskap om redovisning.
I de tre studier som presenterats ovan, kan det ifrågasättas om en mer omfattande kvantitativ undersökning hade gett ett mer generellt resultat samt att det kunde ha dragits mera tillförlitliga slutsatser. Sedan kan resultaten av studierna vara påverkade av att det skett nära inpå implementeringen av K1 regelverket. Hade fler enskilda näringsidkare tagit del av informationen om regelverket kan det ha resulterats i andra slutsatser. I denna studie kommer en omfattande kvantitativ enkätundersökning att genomföras av enskilda näringsidkare i Jönköpings län, med företag från flera olika branscher. Anledningen till att studien omfattar företag ur olika branscher är för att få en mer övergripande bild om hur K1 har implementerats i företag med olika verksamheter. Då vissa branscher kan påverkas mer av redovisningsreglerna och får en större effekt på sin administrativa börda. Dessutom har det inte gjorts en tidigare studie inom detta område i denna region. Eftersom det har förflutit ett tag sedan regelverket infördes kan det mycket möjligt vara så att fler enskilda näringsidkare har tagit del av det förenklade regelverket, då syftet med det är att just att förenkla det administrativa arbetet. Idag finns det ett stort intresse av att se huruvida detta regelverk har uppfyllt sitt syfte.
1.3 Problemdiskussion
Den internationella standarden, International Accounting Standard (IAS) började gälla i januari 2005, vilket innebar att svenska noterade företag skulle upprätta sin koncernredovisning i enlighet med den internationella standarden IAS. I och med detta, slutade RR ge ut ytterligare rekommendationer, då företagen inte använde dessa längre (RR 1-29), utan istället anpassades de gamla rekommendationerna till den internationella standarden. Därefter, arbetade BFN tillsammans med Skatteverket (SKV) med att arbeta fram fyra olika kategorier där respektive kategori baserades på hur stora företagen var utifrån tre olika faktorer; nettoomsättning, antal anställda samt balansomslutning, det så kallade K-projektet. De bennämns kategori 1, kategori 2, kategori 3 och kategori 4 det vill säga K1, K2, K3 och K4. BFN har hand om de tre första nämligen K1, K2 och K3. Då K4 omfattar företag som är noterade måste de sedan 2005 redovisa i enlighet med IASB:S regelverk (Broberg, 2008). Regelverkets förändring skall även underlätta för utomstående redovisningsintressenter att tolka och förstå den ekonomiska situationen. Kategori 1 (K1) regelverket började gälla från 1 januari 2007 och gäller mindre företag som har en
4
nettoomsättning under tre miljoner kronor, samt att de inte behöver upprätta en årsredovisning enligt ÅRL (Balans nr 4, 2007).
Tidigare var regelverken inom redovisning upplagda på så vis att reglerna var samlade per område, det vill säga en vägledning för varulager, en annan för intäkter och så vidare. Samtidigt hängde de administrativa kostnaderna samman med de regler som företag måste följa inom redovisningen. I och med införandet av K1 regelverket var tanken att det skulle harmoniseras med skattelagstiftningen. Arbetet för denna kategori var mer förenklingsorienterad än en utveckling av redovisning. De företag som ingår i K1 är mindre företag där intressenter består främst av Skatteverket och företagsledare. Därför kan det tyckas vara överflödigt med ett alltför avancerat regelverk inom redovisningen för de mindre företagen. En intressant fråga är vad företagen tycker om det nya regelverket och huruvida de anser att en förenkling har skett i och med införandet av det nya regelverket, eller om det helt enkelt blivit mer komplicerat och försvårat hela redovisningsprocessen genom att ändra systemet och följa det nya regelverket (Broberg, 2008).
Då tidigare studier visar att företag inte visat ett alltför stort intresse för det nya K1-regelverket (Alexandersson & Ohlson, 2008) är det av vikt att undersöka om detta synsätt ändrats, samt om fler företag blivit medvetna om förändringen. Eftersom syftet med det nya regelverket är att förenkla redovisningsarbetet är det av intresse att se om de enskilda näringsidkare som anlitar redovisningsbyråer har tagit över större delar av det och utför det själva, eller om de fortsätter att anlita dessa då de inte anser att det leder till väsentliga kostnadsbesparingar samt att tiden som skulle läggas ner på det administrativa arbetet är viktigare att lägga på andra delar av verksamheten, exempelvis utveckling av produkter.
1.4 Frågeställningar
Baserad på problemdiskussionen här ovan kommer två frågor att adresseras för att uppfylla syftet med denna studie. BFN har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som implementerats 2007 i syfte att underlätta deras administrativa börda, men har nämnden uppnått sitt syfte med regelverket. Utifrån problemdiskussionen har följande frågor valts att behandla i denna studie:
• Till vilken grad har användningen av K1 regelverket förenklat redovisningsarbetet för de enskilda näringsidkarna?
5
• Har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?
1.5 Syfte
Huvudsyftet är att karaktärisera användbarheten av K1 för enskilda näringsidkare. Delsyftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.
1.6 Nyckelbegrepp
Studiens nyckelbegrepp är användbarhet som strukturerar studien. Begreppet användbarhet presenterades först av grundaren för symbolismen av begreppet, John Meads. Dimaggio lånar begreppet från Meads och delvis presenterar detta i en av sina böcker. Den definition som presenteras av Meads indikerar att människor använder modeller, verktyg, ord som påverkar deras handlingar och syfte. Detta innebär att människor kommer använder K1 regelverket som verktyg om det bidrar med någon nytta (DiMaggio och Powell, 1991).
1.7 Avgränsning
Studiens undersökning kommer att avgränsas till enskilda näringsidkare som har en omsättning som understiger 3 miljoner kronor, då regelverket är riktad till dem. Den kommer att avgränsas till Jönköpings län och riktas till nämnd målgrupp och utesluter revisorer och konsulter för att målgruppen för K1 regelverket är just de enskilda näringsidkarna. Dessutom kommer studien inte täcka handelsbolag och ideella föreningar då det enligt BFN inte har getts ut någon normgivning för dessa ännu. Dessutom kommer företag ur kategori 2, 3 och 4 (K2, K3, K4) att inte omfattas i denna studie då andra regelverk gäller för företag inom dessa kategorier5.
5
6
1.8 Disposition
M
E
T
O
D
I detta kapitel redogörs de metoder som används vid analys och insamling av data. Studieansatsen beskrivs utförligt och slutligen förs en diskussion kring studiens tillförlitlighet och relevans.
7
2 Metod
I detta kapitel redogörs de metoder som används vid analys och insamling av data. Studieansatsen beskrivs utförligt och slutligen förs en diskussion kring studiens tillförlitlighet och relevans.
2.1 Angreppssätt
När man skall välja en metod att basera studiens undersökning på så skall det bestämmas utifrån studiens syfte. Studiens syfte är att på en aggregerande nivå beskriva och förklara effekten av tillämpningen av K1. Man brukar skilja mellan två olika angreppssätt; kvantitativ metod och kvalitativ metod (Holme & Solvang, 1991). Utgångspunkten i den kvantitativa metoden är att det som studeras går att mäta eller väga och där undersökningsresultaten kan presenteras numeriskt (Andersson, 1994). Man arbetar med strukturerade frågeställningar som formuleras i förväg, som ger resultat från vilka man kan dra generaliserade slutsatser (Olsson & Sörensen, 2007). Enligt Holme & Solvang (1991) riktar sig den kvalitativa metoden mer på att få en djupare förståelse av fenomenet, som genom successiv forskning upptäcks och tydliggörs med mer utförlig information från färre källor. En nackdel med kvantitativa undersökningen är att undersökningen inte blir så fördjupad utan mer ytlig då man vid exempel intervjuer kan göra flera följdfrågor, vilket inte går vid enkätfrågor på samma sätt (Holme & Solvang, 1991).
Denna studie följer en kvantitativ undersökning, där ett större antal företag från flera branscher används som undersökningsmaterial. Detta för att få en bredare bild av problemet som undersöks. Det vill säga, att genom att få in fler svar från flera olika respondenter via enkäter och frågeformulär, som leder till en relevant och generaliserbar slutsats, än vad som vore möjligt vid en kvalitativ undersökning. Dock har undersökningen lite inslag av kvalitativ metodansats. Det utförs en intervju på telefon med en handläggare på BFN:s kansli, Anna Ersson, som svarade direkt via telefon på frågor rörande BFN: s6
normgivning. Vidare, ville författarna kunna studera objekten på samma sätt och agera objektivt vid inhämtandet av den önskade informationen.
8
2.2 Val av forskningsmetod
De alternativa forskningsmetoder som finns är framförallt: deduktiv, induktiv, och abduktiv. Den deduktiva metoden utgår från allmänna principer och befintliga teorier, där forskaren härleder hypoteser som sedan prövas empiriskt och ser hur väl det återger verkligheten (Patel & Davidson, 1994). Den induktiva metoden kännetecknas av att den baseras på empiriskt underlag från vilket man utvecklar teorier och drar generella slutsatser (Wallén, 1996). Vidare kan denna metod användas för att ta reda på varför normativa teorier inte är framgångsrika (Artsberg, 2005). I den sistnämnda forskningsmetoden, undersöker forskaren från vad som är orsak till en observation och drar slutsatser utifrån det. Metoden utgår från empirin (som i induktion) men avvisar inte teoretiska föreställningar samt kräver erfarenhet i området som skall studeras (Wallen, 1996).
I denna studie har författarna använt huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden men med inslag av den induktiva metoden. Forskningsansatsen följer ett mer fritt tillvägagångssätt mellan dessa två nämnda metoderna, det vill säga abduktivt. I studien har teorier samlats om ämnet redovisning samt det nya regelverket som medfört förändringar i normgivningen inom redovisning. Baserat på denna teori har ett problem formulerats som prövas i empirin, genom att frågor framställts i undersökningssyfte där respondenternas svar utgör den empiriska datan. Empirin har sedan ställts mot de teorier som används och analyserats för att ge studiens slutsats. Då studien utgår från befintliga teorier där verkliga fall knutits till dessa teorier för att undersöka om dessa återspeglar verkligheten har den abduktiva metodansatsen ansets vara mest tillämplig.
2.3 Datainsamling
För att få en ökad förståelse samt information och data om studiens ämnesområde K1, så har flera olika informationskällor använts. Enligt Bell (2000) innebär datainsamling en genomgång av litteratur i form av böcker, artiklar i det valda ämnet. Informationen som har samlats in har delats in i två kategorier primärdata och sekundärdata.
2.3.1 Primärdata
Enligt Bell (2000), är primärdata ”ren” data som forskaren själv samlar in under undersökningens gång. Det är data som inte är bearbetad tidigare för analys- eller forskningsändamål (Artsberg, 2005). Då ingen tolkat informationen eller analyserat den tidigare gör att data besitter god kvalitet. När man samlar in primär data så kan det göras på tre olika sätt nämligen som observationer, enkäter eller intervjuer (Cooper & Schindler, 2001). Att använda sig av enkäter som datainsamlingsunderlag är enkelt, smidigt att
9
administrera samt att det inte bidrar till någon intervjuareffekt. Dessutom gör en enkätundersökning det möjligt att nå ut till en bredare skara av respondenter.
Denna studie har baserats på en enkätundersökning för att samla in primärdata som studien krävde för att kunna besvara studiens problemfrågor. Valet att göra en enkätundersökning kändes naturligt, då författarna ville göra en omfattande kvantitativ undersökning för att uppfylla syftet med studien. En enkätundersökning gör det möjligt att dra en allmän slutsats utifrån undersökningens resultat. Vid insamlandet av primärdata, har författarna ringt upp ett antal företag och berättat om denna studie och dess syfte samt samtidigt frågade om respondenterna vill vara med i en undersökning. Till de företag som ville vara med i undersökningen har det skickats ut en enkät via email. Dessutom har författarna även intervjuat BFN i syfte att få reda på om det sker en granskning från denna myndighets sida om huruvida K1 regelverket tillämpas av enskilda näringsidkare.
2.3.2 Sekundärdata
Enligt (Olsson & Sörensen, 2007) är sekundärdata data som sedan tidigare har samlats in av andra författare för ett annat syfte eller problemformulering. Författarna har först och främst använt sig av sekundärdata från Internet, där BFN:s hemsida varit väldigt användbar och även mycket relevant för studien när det gäller att få tag i pålitlig information. Från FAR-kompletts hemsida samt Regeringens hemsida har vi inhämtat sekundärdata för att få en ökad förståelse inom området för K1 och dess innebörd.
Sekundärdata har även inhämtats från tryckta källor som till exempel tidsskrifter, facklitteratur och lagar. För att söka fram relevant facklitteratur har författarna använt sig av sökmotorn E-Julia vid Högskolan i Jönköpings bibliotek samt även Stadsbiblioteket i Jönköpings sökmotor Ling-on-line. För att hitta tidigare forskning som till exempel tidigare gjorda uppsatser inom relevant område har författarna använt sig av sökmotorn, DIVA. För att hitta uppsatser som är skrivna vid andra universitet eller högskolor har sökmotorn LIBRIS Uppsök använts.
För att få en ökad förståelse för vad som gäller för enskilda näringsidkare om gällande och kommande ramverk har författarna använt sig av olika lagar, rekommendationer och allmänna råd från BFN, regeringen och andra relevanta källor. De tidsskrifter som använts i studien har inhämtats från olika relevanta organisationer och nämnder som är verksamma inom redovisningsområdet, det vill säga branschtidningar som Balans, Redovisningskonsulten och Nytt från revisorn.
10
2.3.3 Val av respondenter
Innan en undersökning utförs måste man välja om undersökningen skall omfatta en hel population eller endast urval av den. En population avser alla element som är av intresse för undersökningen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007). Ett urval av en population innebär att man väljer ett fåtal individer eller objekt från populationen (Stutely, 2003c). Anledningen till att man studerar ett urval istället för en hel population beror på olika faktorer såsom att en undersökning av hela populationen medför hög kostnad, urvalet ger tillräckligt med förlitliga resultat, opraktiskt samt tidsbrist i samband med undersökningar som avser hela populationen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007). När det gäller sannolikhetsurval kan olika strategier användas. Det sannolikhetsurval som känns relevant för studiens undersökning är stratifierat slumpmässigt urval. Den stratifierade slumpmässiga urvalsmetoden baseras på att populationen delades upp i skikt och slumpmässiga urval görs i varje skikt. En anledning för att använda denna metod medför en bättre kontroll. Till skillnad från ett vanligt slumpmässigt urval är att det inte blir snett fördelat och att det går att försäkra sig om att man får urval från varje skikt (Kylén, 2004) . I denna studie baserades undersökningen på enskilda näringsidkare som ingick i kategori K17 eftersom regelverket riktar sig mot dessa näringsidkare. Därför gjordes ett urval av alla
enskilda näringsidkare som är verksamma inom Jönköpings län. Urvalet bestod av 100 enskilda näringsidkare som är tänkt att representera denna population. I denna studie delades urvalet upp på fem olika branscher där 20 företag ur varje bransch slumpmässigt valdes ut och skulle utfrågas. Enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2007) är tumregeln minst trettio respondenter per urval av hundra objekt för att urvalet skall anses vara tillräckligt representativt. Urvalet av enskilda näringsidkare togs ut med hjälp av databasen UC Web som finns under sökhjälp på Internationella handelshögskolans biblioteks hemsida. Väl inne på databasen användes urvalsfunktionen, där med hjälp av olika urvalskriterier, går det att få fram säkra målgrupper, i detta fall näringsverksamhet inom Jönköpings län.
2.4 Enkätundersökning
I denna studie valdes en enkätundersökning, där ett större antal respondenter har tillfrågats för att kunna dra mer allmänna slutsatser om studiens resultat. Dessutom, på grund av att urvalet består av hundra näringsidkare, skulle det ta alldeles för lång tid att genomföra en intervjuundersökning. En enkätundersökning kan utformas på flera olika sätt till exempel via email, telefon, brevpost eller personligt möte (Smith, 2003). Fördelar med en enkätundersökning är att alla respondenter får samma frågor utan att någon intervjuare kan vara med och påverka frågeställningen (Kylén, 2004). Nackdelarna är att inga följdfrågor
11
kan ställas under frågestunden. Respondenten har inte heller samma möjlighet att fråga intervjuaren om han inte förstår en ställd fråga i formuläret (Patel & Davidson, 1994). En enkätundersökning kan göras via internet, där email adresser används för att inbjuda respondenter till att få tillgång till en hemsida där en webbaserad enkät ifylls. Då denna ansats används kan respondenter förbli anonyma och inte modifiera eller ändra enkäten (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007).
I studien används en webbaserad enkät, vilket gör det enklare för respondenter att besvara den då tillgängligheten ökar. Då respondenterna får en internetlänk skickad till sin email adress ökar flexibiliteten för både användaren och mottagaren. När respondenten har öppnat länken kommer de direkt till enkäten som finns på hemsidan mysurvs.com. Efter att enkäten är fullständigt besvarad, exporteras resultaten automatiskt tillbaka till författarna, som har ett användarkonto på hemsidan. Till enkäten är en inledning medskickat för att respondenten skall få upp motivationen till att genomföra enkäten (Kylén, 2004).
2.4.1 Utformning av enkäten
För att kunna ge svar på studiens frågeställning har en enkät upprättats för att samla in kvantitativ information. Enligt Kylén (2004) kan enkäten bland annat göras genom datorprogram som utformar, distribuerar och bearbetar enkäten. På hemsidan MySurvs.com tillhandahålls en gratistjänst för hur man skapar och sammanställer enkäter på ett enkelt och smidigt sätt. Frågorna i enkäten skall följa en genomtänkt struktur för att enkäten skall uppfylla sitt syfte. Vid formulering av frågor har författarna försökt få dem att kännas relevanta för respondenterna att svara på samt att de ska uppfylla studiens syfte. Dessutom har hänsyn tagits till den tidsbrist som respondenterna kan ha. Frågorna har därför utformats så att de kan besvaras snabbt men fortfarande vara användbara. Enkäten består i huvudsak av öppna frågor för att respondenten skall kunna inte bara svara på frågan utan också kunna motivera svaret. Denna struktur av frågor valdes då författarna söker att få en djupare förståelse för hur respondenterna förhåller sig till de ställda frågorna.
En enkäts uppställning har betydelse för utseendet av den samt hur tilltalande den är för respondenten att svara på. Är enkäten tilltalande och lättbegriplig, ökar svarsfrekvensen (Kylén, 2004). På hemsidan MySurvs.com finns det olika layouts att välja mellan och författarna försökte välja rätt färger och layout för att få en lockande utseende och på det sättet öka respondenternas motivation, se exempel på enkätfrågorna under bilaga 7.
Enligt Kylén (2004) utgörs arbetet med konstruktionen av en enkät av fyra steg. I första steget görs ett utkast av enkäten utan följebrev, där en eller flera personer försöker svara på frågorna samt ger feedback på designen och frågorna. Författarna valde att diskutera utkastet med en docent i informatik inom Research Method and Academic Writing för att
12
försäkra sig om att frågorna var relevanta och utformade på ett sätt som inte gick att misstolka. Vidare i det andra steget skrivs en första försöksversion av enkäten med följebrev så att den kan prövas av tre till fem personer ur den aktuella målgruppen. Efteråt görs en bearbetning av frågorna beroende på hur personerna har svarat. Författarna valde slumpmässigt ut fem enskilda näringsidkare ur databasen UC Web, som har listor på olika företagsformer och genom olika urvalskriterier valdes enskild näringsverksamhet. Efteråt ringde författarna upp respondenterna för att be dem utföra enkäten. Svaren som erhölls tydde på att försökspersonerna har förstått frågorna då de svar som lämnades in var i enlighet med den information studien sökte. I tredje och fjärde steget görs eventuella justeringar och en slutlig version av enkäten. Efteråt skickas den med ett följebrev iväg till målgruppen. Vid utskick kan en eller två påminnelser behövas.
För att motivera respondenten, de som skall svara på en enkät bör det finnas ett följebrev, i vilket det står information om undersökningen. I följebrevet bör det finnas med information om avsikten med undersökningen och vem som gör den, samt hur lång tid den tar att genomföra och vad som händer med svaren (Kylen, 2004).
En korrekt e-post adresslista har stor betydelse för en emailundersökning, då i annat fall kan vara tidskrävande att återigen få fram rätt email adress (Robson, 2002). Därför ringdes alla företag upp för att säkra detta och minska bortfallet genom att via telefonsamtalet få korrekt adress. Dessutom hoppades författarna på att samtalet skulle kunna få respondenter att svara snabbare på enkäten och kunna öka svarsfrekvensen.
2.4.2 Bortfall
Enligt Kylén (2004) är en studies tillförlitlighet beroende av bortfall och kan utgöra ett problem för analysen och slutsatsen. Bortfallet blir mindre, ju tydligare och mer genomfört arbete med utformningen av enkäter. Detta leder även till att färre, som enkäten skickas till, kommer tolka enkäten på olika sätt. En anledning till bortfall kan vara att respondenten inte känner sig lämpad för att svara på enkäten (Kylén 2004).
I denna studie har 100 stycken enskilda näringsidkare tillfrågats om de vill vara med och besvara på en undersökningsenkät. Av dessa 100 stycken näringsidkare har 36 svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 36 procent. För att få en mer allmän undersökning så valdes näringsidkare slumpmässigt ut från fem olika branscher, nämligen 20 styck från Tillverkning, 20 styck från Handel, 20 styck från Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 20 styck från Kultur, nöje och fritid och 20 styck från Byggverksamhet. Anledningen till att följande branscher valdes ut är för att de flesta företag verkar inom någon av dessa branscher. Dessutom fanns intresse att undersöka om redovisningen skiljer sig markant åt mellan varje bransch. Det kändes även naturligt att välja dessa branscher då det finns en skillnad mellan dem. Varav svaren vi fick in fördelade sig på följande vis;
13
Bransch Antal utskick Antal svar Svarsfrekvens
Tillverkning 20 8 40 % Handel 20 7 35 % Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 20 11 55 %
Kultur, fritid och nöje
20 9 45 %
Byggverksamhet 20 1 5 %
Totalt 100 36 36 %
Tabell 1 - Svarsfrekvens
För att höja svarsfrekvensen har enkäten hållits enkel med tydliga frågor. Enkäten har även granskats av lärare inom forskningsmetodik från Internationella Handelshögskolan i Jönköping för att försäkra att frågorna i enkäten uppfyllde de krav som författarna hade på enkäten. Sedan har enkäten skickats ut till några test företag för att kontrollera att enkäten är förståelig och tydlig. För att ytterligare höja svarsfrekvensen så skickades det ut en påminnelse email till alla deltagande näringsidkare, anledningen till att det skickades ut till samtliga respondenter var för att enkäten var anonym och vi därför inte vet vilka som har besvarat enkäten. Vi ansåg att om enkäten hålls anonymt så kommer svarsfrekvensen att vara högre samt att näringsidkarna vågar svara mer ärligt på enkätfrågorna. I studien användes en hemsida på internet för att skapa enkäten samt att enkäten skulle se mycket mer professionell ut vilket kan ha en betydelse för hur respondenterna uppfattar denna studie som mer seriös. Hemsidan som användes för att skapa enkäten var www.mysurvs.com.
Av de 100 respondenterna var det 64 stycken som inte ville delta i enkätundersökningen, alltså ett bortfall på 64 procent. Några anledningar till bortfall är följande: tidsbrist, för mycket jobb på företaget, för lite kunskap för att kunna ge bra svar, gillar inte att delta i undersökningar, får inte ut något av att delta samt har ingen email eller internet. Författarna är nöjda med den svarsfrekvens som uppnåddes, alltså 36 procent, då svarsfrekvensen för en enkätundersökning som skickas via e-post i regel är låg. Dessutom är det oklart var gränsen går för vad man kan anse om en viss svarsfrekvens är hög eller låg. Då det inte finns några tydliga riktlinjer för hur hög svarsfrekvens skall vara bedöms det från studie till studie som görs, därför ar författarna nöjda med denna. (Kylén, 2004). Bortfallet är väldigt
14
jämt utspritt bland de olika branscherna och det ger oss därför en bättre möjlighet att kunna jämföra branscherna trots det stora bortfallet. För branschen byggverksamhet där vi hade övervägande bortfall, kan det inte dras några tillförlitliga slutsatser. En anledning till ett så stort bortfall i byggverksamheten, kan bero på att företagarna är ute på olika uppdrag och har därför inte möjligheten att besvara på grund av tidsbrist. Vilket också gavs som svar då företag ur denna bransch ringdes upp.
2.4.3 Bearbetning av data
När all data är insamlad måste det bearbetas och sammanställas, så den går att analysera och tolkas (Olsson & Sörensen, 2007). Sammanställningen som görs bör vara övergripande så att den är lätt att förstå sig på. För att underlätta analysen av data bör informationen samlas för varje delfråga för sig. I sammanställningen kan det finnas en tendens att använda de metoder som känns mest bekant och som man kan behärska. Dock får okunskap inte leda till att man utesluter viss data som är insamlad, då det är betydelsefullt inför analys och slutsats. En undersöknings informationsmaterial kan vara verbalt eller bestå av numeriskt material. Det verbala underlaget utgörs av de svar som kommer från exempelvis öppna frågor i enkätundersökningar, medan numeriskt material består av siffror. Ett exempel är enkätsvar som ger antal svar för olika alternativ (Kylén, 2004).
I studien valdes programmet Excel för att göra sammanställningen av enkätsvaren. I Excel användes det olika diagram för att göra insamlad data lätt att tolka. Dessa diagram är tydliga samt numeriska som ger en god överskådlighet av datan. Diagrammen förtydligas och förklaras verbalt. Dock finns det vissa frågor där det inte finns några diagram till, utan författarna anser att det har räckt med att sammanställa och analysera dessa verbalt. Efter varje sammanställning analyseras varje delfråga för sig, med koppling till teori samt andra ställda och sammanfattade frågor.
2.5 Metodkritik
2.5.1 ReliabilitetEnligt Bell (2000) innebär reliabilitet att man mäter undersökningens tillförlitlighet samt att även forskaren själv ska komma in med trovärdiga och pålitliga resultat. Slumpen skall inte få avgöra hur slutresultatet kommer att bli, det är därför som samma undersökningar som görs kontinuerligt ska ge samma resultat om de sker i liknande omständigheter (Andersen, 1994). I denna undersökning där författarna har använt sig av en kvantitativ enkät undersökning har frågorna innan de skickats ut till respondenterna skickats för granskning och feedback till kunnig person inom området. Enkäten får inte vara för lång och komplicerad för då kan respondenten tappa koncentrationen, därför har författarna
15
utformat en enkät som tar cirka tio minuter att besvara. Frågorna har utformats så de är relevanta för studiens syfte. Om en undersökning har låg reliabilitet innebär det att något är fel på mätinstrumentet/metoden. Tvärtom är det när vid hög reliabilitet då det innebär att man kommer att få fram likvärdiga resultat oberoende av vem som genomfört undersökningen eller på grund av andra omständigheter.
2.5.2 Validitet
Validitet innebär att man verkligen mäter det som man vill mäta (Bell, 2000). Författarna har försökt hålla validiteten så hög som möjligt i denna studie, där syftet är att göra en kvantitativ undersökning hos enskilda näringsidkare. Huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av den redovisningen? I enkätundersökningen gjordes frågorna mycket enkla och lätta att förstå för att slippa feltolkningar. När frågorna har ställts upp har de formulerats så att så tydliga svar som mjöligt kan ges. För att få fler att svara på enkäten så har den inte gjorts för omfattande utan den tar endast cirka tio minuter att genomföra skulle den ta för lång tid så minskar chanserna att respondenten genomför enkäten. Den sekundärdata som har använts har inhämtats från flera olika pålitliga källor för att få en högre validitet på studien. Respondenten kommer endast att kunna genomföra undersökningen en gång på sin dator, vilket även höjer upp tillförlitligheten. Om respondenten inte skulle uppfatta en fråga korrekt utan vill ha mer utförlig information innan han svarar, så har respondenten möjligt att kontakta någon av författarna direkt via telefon. För att öka validiteten av studien har ett påminnelsebrev skickats ut via email till samtliga deltagande företag i undersökningen för att öka enkätens svarsfrekvens. För att förhindra att företag, som deltar i undersökningen, att svara två gånger på enkäten finns en spärr som inte tillåter respondenten att svara på enkäten fler än en gång från samma dator.
2.5.3 Källkritik
Källkritik är att författarna måste vara försiktiga med vilket material de använder sig av, källan måste vara pålitlig och trovärdig och den skall ge en rättvisande bild av hur verkligheten är, självklart måste den ha en hög sannolikhet. Källkritik måste finnas med vid såväl insamlande av primär- resp. sekundärdata (Bell, 2000).
Författarna till denna studie anser att den litteratur som använts är trovärdigt. Tidskrifter som Balans, Redovisningskonsulten och Nytt från revisorn anses trovärdiga då dessa nationellt sett erhåller stort erkännande. Vid användning av interkällor har författarna varit kritiska och noga med att kontrollera upphovsmannen till de källor som använts. Då de flesta hämtats från Högskolebibliotekets databaser anser författarna att de är tillförlitliga. Vad gäller teorier som används har författarna försökt använda senaste upplagorna samt undersökt om dessa ändrats i olika böcker samt vetenskapliga artiklar och lagt märke till då
16
begreppen och förklaringar återkommer. Dessutom har författarna försökt att inte vara
17
3 Referensram
I följande kapitel kommer den teoretiska referensramen att presenteras. En beskrivning ges av normgivare samt lagar och normer som gäller för denna studie. Sedan förklaras och tydliggörs vilka företag som ingår i kategori 1- 4. Därefter ges en teoretisk framställning av vad som gäller för enskilda näringsidkare i K1 vad gäller bokslut och det löpande redovisningsarbetet samt de förändringar som det nya regelverket medfört för de företagen i kategorin.
3.1 Överblick av redovisningen
Av samhällsekonomiska orsaker har standardiseringen av den externa redovisningsinformationen för olika företag spelat en stor roll. Standardisering av redovisningsinformationen leder till att företagsintressenter får lättare att överskåda informationen som underlag inför olika ekonomiska beslut. Det är nästintill omöjligt att reglera alla typer av frågeställningar som kan dyka upp inom redovisningsområdet, dessutom skulle det leda till en enorm komplexitet. Inom redovisningsområdet är de två viktigaste lagarna Årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringslagen (BFL) som kallas ramlagar och innehåller generella bestämmelser om hur bokföringen och redovisningen skall gå till inom företag (Thomasson, Arvidson, Lindquist, Larson & Rohlin, 2006). Det har tillkommit flera normbildande organ i Sverige och har influerats av de internationella normgivande organ då behovet av att kunna jämföra företags ekonomiska information ökat. Själva begreppet norm eller normbildning varierar beroende på i vilket sammanhang det används. Enligt Nilsson (2005) beror de svenska redovisningsnormerna bland annat på att lagstiftningen inte hinner med den snabbt expanderade utvecklingen inom området och om nya specifika lagar infördes skulle de snart bli inaktuella. Begrepp som god redovisningssed och rättvisande bild spelar en markant roll som normer utöver befintlig lagstiftning. Vidare är de rekommendationer och anvisningar som ges ut inom området, allmänna normer inom redovisning som enligt Nilsson (2005) är av lägre juridisk dignitet än de lagar som gäller med är trots det en del av gällande rätt. Således kan domstolar åberopa dem för att säkerställa vad som gäller inom god redovisningssed.
Vikten av lätta och användbarvänliga regler för att administrera företag är relativt stort bland företagen i Sverige. Det visar en undersökning8 som gjorts av Nutek9 och Statistiska
8 Undersökningen Företagens villkor och verklighet 2008 av Nutek/SCB kan ses under bilaga 2.
9 Nutek eller Verket för näringslivsutveckling är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som hade till
uppgift att stärka näringslivets förutsättningar och främja hållbar regional tillväxt, genom att bl. a förbättrade förutsättningar för nyetablering av företag. Myndigheten avvecklades under mars 2009. Deras verksamhet har bl. a gått över till Tillväxtverket som bildades 1 april 2009. Förvaltningsmyndigheten arbetar för fler och
18
Centralbyrån (SCB) under 2008 där andelen för lagar, myndighetsföreskrifter, tillståndskrav med mera uppgick till 30 procent av olika faktorer som utgör ett hinder för tillväxt av företagande (Tillväxtverket, 2009b). I Sverige är de alla flesta företagen relativt små, där två av tre av företagen, så kallade soloföretagen, har inga anställda vilka uppgår till mer än 460 000. Ca 90 procent av samtliga företag har mindre än 50 anställda, det vill säga cirka 212 000 företag10 (Tillväxtverket, 2009a).
Det faktum att majoriteten av företag i Sverige består av mindre eller små företag, samt att regelverket för redovisningen har vuxit sig för stort tyder på att en förenkling för dessa användare måste ske och reglerna måste anpassas för dessa mindre och små företagen. Dessutom har företag tidigare kunnat välja mellan BFN och RR. Följaktligen finns det en strävan att ändra på regelmängden och valmöjligheten av reglerna (Bengtsson, 2004).
3.2 Kostnader för företagens administrativa börda
Nutek (numera Tillväxtverket) fick i uppdrag av regeringen att mäta företagens administrativa kostnader, som är en central del i regelförenklingsarbetet. Mätningarna skulle omfatta hur mycket det kostade företagen att uppfylla de administrativa kraven som finns lagstiftningen. Metoden som användes för mätningarna kallas för Standard Cost Model, SCM. Modellen bygger på uppskattningar av nerlagd tid ett normaleffektivt företag avsätter för att följa de administrativa krav som finns i lagstiftningen på det sätt som de är avsedda att följas. Intervjuer med företagare har legat som underlag för dessa mätningar Mätningarna skall ge resultat om bland annat hur kostnaderna fördelar sig inom ett specifikt regelområde och var de största kostnaderna finns. Mätningarna avslutades 2008 och avsåg flera områden, bland andra ÅRL och bokföring, där kostnaderna uppgick till 1,9 miljarder respektive 23 miljarder kronor (Regeringskansliet, 2009).
Målsättningen för regeringen är att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent fram till hösten 2010. Då resultaten från Nuteks mätningar visar hur mycket ett regelkrav kostar i tid och kronor för företagen i Sverige, kan de också användas för att följa hur de administrativa kostnaderna utvecklas mot
regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna (Nutek, 2009).
växande företag samt för ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet (Tillväxverket 2009).
19
3.3 Syftet med redovisning
Enligt Gröjer (2002) är en allmän definition av externredovisning följande:
”Med extern redovisning avses en sammanfattande bild av organisationens affärer med omgivningen”. Det finns olika synsätt på beskrivningen av ett företags affärer med omgivningen går till. Enligt det antropologiska synsättet som bygger på att företag de facto redovisar sina affärshändelser, bygger på observationer av tillämpningen och utvecklingen av externredovisningen. Det andra synsättet bygger på den politiska skolbildningen, som anser att externredovisningen är ett sätt att upprätthålla en viss samhällsordning (Gröjer, 2002). Det finns olika normativa skolutbildningar om externredovisning vad gäller syftet med det, enligt beslutsmodellskolan genererar redovisningen den redovisningsdata som krävs och som fungerar som underlag för beslutstagande. En annan som är relevant är informationsvärdeskolan, som medger att det är resurskrävande att hantera informationssystem. Informationskostnader kan beräknas men det är värdet av informationen som det är svårt att få mått på. Figuren nedan visar informationens värde i relation till kostnaden av att erhålla informationen. Värdet av information i nuvarande situationen vägs mot annan situations information där mer information finns till hands. Detta innebär att kostnaden för informationen i den senare situationen ska vara mindre än skillnaden i värde som de olika besluten leder till. I vanliga fall kan värdet räknas ut, men då det gäller att räkna ut värdet av information i mer komplicerade fall som det burkar vara i verkligheten, kan det vara svårt att räkna ut värdet av ett beslut med mer eller mindre information (Gröjer, 2002).
20
Slutligen, narrationsskolan, menar att företags redovisning används för att ge en subjektiv bild av företaget, det vill säga berätta om hur det gått för företaget. Det måste ges tillräckligt med information till exempelvis intressenter för att tillfredställa dessas behov. Om för lite information berättas kan det leda till fel investeringar och att företaget anses riskabelt. På detta vis ökar kostnader för företaget. Därför finns det en jämviktsläge där kostnaden för företaget vägs mot kostnaden för att producera den relevanta informationen (Gröjer, 2002).
Informationen från företaget i form av externredovisning är till för företagets externa intressenter. Exempel på intressenter är aktieägare, långivare, anställda, kunder, leverantörer, myndigheter, stat och kommun. De olika intressenterna har inte alla samma syften och intressen i företaget, men en externredovisning ger ändå många svar efter information som intressenterna behöver, bland annat är det företagets resultat och finansiella ställning som kan vara av intresse (Smith, 2006). Intressenters behov av företagsinformation tillgodoses genom regler om bland annat bokföring, årsbokslut, årsredovisning och revision, där regelverket utgår från att alla affärshändelser som äger rum i ett företags skall bokföras (proposition 2005/06:116).
3.4 Institutionell teori
Scott (1987) menar att det finns olika ansatser till hur mänskliga handlingar kan förklaras. I sin artikel framför han att institutionalisering är en process i vilket handlingar upprepas över tid och där innebörden av handlingen förstås av alla de som utför handlingarna. De sedvanliga handlingarna får ett erkännande av en viss grupp aktörer. I en senare bok hävdar Scott (2008) att det är en komplex process, där den institutionella miljön formar och formas av organisationers beteenden. Stor vikt läggs på den sociala kontexten i vilket en organisation verkar inom.
Enligt DiMaggio och Powell (1991) finns det tre olika påtryckningar inom den institutionella teorin, som påverkar människans syn och handlande; den normativa, reglerande och kognitiva. Normativ påverkan går ut på att människor skall följa ett önskat beteende som förväntas av dem, detta är inte tvingande utan är etiskt och moraliskt styrande. Lika gäller för företag med deras redovisning som skall vara uppställd på ett önskat sätt men som ändå kan skilja sig åt från företag till företag beroende på vilket sätt som de redovisar efter. God redovisningssed kan placeras in i den normativa kategorin, då det handlar om att företaget skall ge en rättvisande bild om företagets välmående till berörda intressenter. Kognitiva tankesättet går ut på att företag tar efter varandra för att vara förberedda på hur de skall agera i en viss situation som andra företag redan har gjort, företagen imiterar varandra. Reglerande innebär att alla företag är styrda av lagar och tvingande regler för hur de får bete sig och driva företaget. Här är det olika organ och nämnder som sätter upp spelreglerna, bland andra ÅRL, BFN, BFL.
21
Enligt Hatch (2006) är företagens legalitetsprocess för hur de utför sitt arbete och redovisar sitt resultat, till stor del påverkad av myndigheter genom regler och lagar. Det kan uppkomma problem för företag att upprätta ekonomiska relationer som kan vara av betydelse för företagens fortlevnad om det inte är legitimt accepterad. Företag handlar på ett sätt som de tror är förväntad av dem från omgivningen, vilket förutsätter att de agerar på ett rationellt och aktivts sätt i sitt besluttagande.
Enligt Artsberg (2005), dagens utveckling på redovisningsområdet återspeglas tämligen bra av den institutionella teorin, teorin förklarar svårigheten med en utveckling på redovisningsområdet. Varför förändringar går långsamt kan bero på människans beteende vad gäller förändringar, det vill säga, det uppkommer en tröghet hos människan som blir van att utföra vissa handlingar på ett visst sätt och på så vis håller sig till det. Med andra ord, tidigare strukturer som används för att fatta relevanta och snabba beslut kan även verka hämmande och ge en viss tendens till tröghet i utvecklingen. I dagens samhälle spelar redovisningen en viktig roll med att sprida den rådande uppfattningen om vad som är rätt att göra för företag, på grund av begrepp och lösningar som tillhandahålls med redovisningen. Detta på grund av att själva redovisningen anses av många vara ett rationellt och tekniskt instrument och därmed får en betydelsefull roll som legitimitetsskapare.
3.5 Normgivare och lagar
Enligt Gröjer (2002) har det på grund av en numera komplicerad affärsvärld, ökat möjligheter till alternativa redovisningssätt för företag. Vad som måste vara klart för företagare är vad som styr själva redovisningen. Följande figur illustrerar styrningen av redovisningen:
(1) Lagstiftning
(2) Redovisningens rekommendationer
Antas styra faktisk redovisning
(3) Organisationens ekonomiska situation (4) Praxis
22
Lagstiftningen i Sverige, det vill säga ÅRL och BFL utgör huvudsakligen ramlagar, medan redovisningens rekommendationer utformas av olika organ så som BFN och RR11. Ett
företag bör lämna en rättvisande bild av organisationens ekonomiska ställning och situation. Dessutom kan företag genom redovisningen visa ett starkare eller svagare resultat. Sista delen, praxis är varierande, med olika redovisningssätt och former. Hur företag redovisar den ekonomiska ställningen är viktig för bland annat ägare och potentiella ägare ska kunna bedöma investeringen. Det ges olika argument för och emot reglering av redovisningen; man ska kunna undvika marknadsmisslyckanden, det ska råda informationssymmetri och möjliggöra jämförbarheten mellan företag, men att regleringen kommer sent och att marknader kan lösa problem på egen hand. Redovisningsutvecklingen sker hela tiden och påverkas av samhällsutvecklingen, den externa redovisningens reglering bör debatteras då det finns både för och nackdelar och på grund av den snabba utvecklingen i samhället och av företag (Gröjer, 2002).
Inom redovisningsområdet har lagstiftningen varit spridd på ett antal lagar, dessutom har lagstiftningen varit bunden till den lagstiftning som råder inom EU efter Sveriges inträde. I Sverige finns de grundläggande bestämmelserna i ÅRL och BFL, som karaktäriseras av ramlager. Dessa lagar komplimenteras genom hänvisning till begreppet god redovisningssed. BFL (1999:1078) är tillämplig i stort sett för alla juridiska personer, även de som bedriver näringsverksamhet. Lagen innehåller framför allt praktiska bestämmelser om löpande bokföring, hantering och arkivering av bokföringsmaterial, innehållet i ett bokslut mm. Vidare är det stiftat i lagen att bokföringsskyldigheten skall uppfyllas på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed:
”Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed” 4 kap 2§, BFL (1999:1078).
BFL är främst en vägledning beträffande den tekniska och praktiska utformningen av bokföringen för alla företag. För medelstora och små företag är denna lag tillsammans med BFN:s normgivning den viktigaste källan inom redovisningsområdet (Nilsson, 2005). Den äldsta normbildaren inom redovisningsområdet nationellt var den tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) som redan i slutet av 1940-talet började med att ge vägledande råd inom redovisning. Eftersom FAR inte har rätt att utfärda bindande föreskrifter benämns de råd som FAR gav ut för ”uttalanden” och ”rekommendationer”. Med detta menas inte att dessa rekommendationer och uttalanden inte har verkningskraft, tvärtom har de varit och är fortfarande viktiga källor vid bland annat domstolstvister rörande bokföring, redovisning och revision inom företag (Thomasson m.fl. 2006).
11 En mer utförande beskrivning av BFN finns längre ner på kapitlet. Redovisningsrådet, RR, är en stiftelse
23
3.5.1 Bokföringsnämnden, BFN
BFN bildades i samband med Bokföringslagen som kom till år 1976, med anledning av att det ansågs vara av betydelse att företrädare av samhället skulle också ha del i fastställandet av begreppet god redovisningssed och inte bara privata organ som FAR. BFN är en myndighet under regeringen som är verksam som statens expertorgan på redovisningsområdet. Nämndens huvuduppgift är att verka som ansvarig för god redovisningssed i bokföring hos företag samt i offentlig redovisning, genom att ge ut allmänna råd som kallas BFNAR, som behandlar tillämpningen av BFL samt ÅRL, och informationsmaterial inom det område där de är ansvariga. Således skall BFN informera små företag om normer och ge allmän information inom redovisningsområdet (BFN, 2009a).
De BFNAR som ges ut har nämnden själv beslutat om. Oftast är dessa kopplade till någon bestämmelse i lagarna och måste därför läsas tillsammans för att förstås regelrätt. Emellertid är dessa råd inte bindande för användarna, och är de inte helt utan verkan då det tydliggörs i lagstiftningen BFN:s ansvar för utvecklandet av god redovisningssed under följande:
“Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed” 8 kap 1§, 1 st. BFL (1999:1078).
Vidare står det i förordning (2007:783) med instruktion för nämnden i 1§ att:
”Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning” (Finansdepartimentet, 2007).
Då det är stadgat i lag att företag som är bokföringsskyldiga skall följa god redovisningssed, se ovan, är det nämndens allmänna råd som ger uttryck för begreppet och ett företag kan sällan undgå från de allmänna råden utan att bryta mot lagen (BFN, 2009b).
3.5.1.1 Internationella normer och standarder
Som ett led i harmoniseringen av reglerna inom redovisningsområdet i EU samt för att öka transparensen i börsföretag infördes IFRS år 2005 för större börsnoterade företag. Sedan 1973 har den privata organisationen International Accounting Standards Committee (IASC) jobbat med harmoniseringen. Vid en betydande omorganisation byttes namnet till International Accounting Standards Board (IASB). Organisationen ger ut International Financial Reporting Standards (IFRS). Sedan EU antog en förordning 2002 innebar den att samtliga noterade företag skulle följa IFRS. (Marton, Falkman, Lumsden, Pettersson & Rimmel, 2008). Därmed följer noterade företag de normer som är utgivna av IASB, vilket i sin tur leder till att Redovisningsrådets ansvarsområden minskar. För BFN medför detta ett
