Sida 1 av 47
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Gustav Karlberg OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11 974
Marcel Mangold Beteckning Kurskod
1OP415
MISSLYCKANDE TROTS NUMERÄR ÖVERLÄGSENHET
En teorikonsumerande studie om luftoperativ kontroll under Falklandskriget ABSTRACT:
This study examines how Argentina’s failure to obtain control of the air during the Falklands war can be explained based on the theories of John A. Warden and Philip S. Meilinger. The failure is problematic due to the numerical superiority and geographical advantage of the Argentinian Air Force. Previous studies have focused on the absence of airborne early warning, air-to-sea warfare and the perspective of Clausewitz theories. The purpose of this study is therefore the to develop a theory-based explanation of the Argentinian failure from the perspective of two air-warfare theories.
The first day of the war (May 1) and the landing on the shores of San Carlos constitute crucial parts of the air war. The paper utilizes a theory consuming approach to explain the two cases and then comparing them to develop an aggregated explanation of the Argentinian failure. The result of the analysis is that Argentinian failure to identify and attack Britain’s aircraft carriers/landing ships, failure to concentrate the offensive operations and selective British air defence are key parts of the explanation. The results contributes to a deeper understanding of a perspective of the Falklands air war that has not been analysed in previously analysed in earlier academic studies.
Nyckelord:
Sida 2 av 47
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1 Problemformulering ... 4
1.2 Forskningsöversikt ... 5
1.3 Syfte och frågeställning ... 9
1.4 Avgränsningar ... 9 1.5 Disposition ... 10 2. TEORI ... 11 2.1 Argumentation för teorival ... 11 2.2 Teoribeskrivning ... 11 3. METOD ... 19 3.1 Foskningsdesign ... 19 3.2 Metodbeskrivning ... 21 3.3 Val av händelser ... 22 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 23 3.5 Materialdiskussion ... 24
3.6 Operationalisering och analysverktyg ... 26
4. ANALYS ... 30
4.1 Sammanfattning av Falklandskrigets luftoperationer... 30
4.2 Den första maj ... 30
4.3 Landstigningen vid San Carlos den 21 maj ... 35
4.4 Sammanställning av analysen ... 40
5. AVSLUTNING ... 41
5.1 Svar på forskningsfråga ... 41
5.2 Slutsatser ... 42
5.3 Diskussion ... 43
5.4 Forskningsfältet och vidare forskning ... 44
5.5 Relevans för yrkespraktiken ... 45
6. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 46
6.1 Artiklar ... 46
6.2 Litteratur ... 46
Sida 3 av 47 Figur- och tabellförteckning
Figur 1: Analytisk design ... 20
Tabell 1: Yttre faktorer för jämförande design ... 23
Tabell 2: Analysverktyg för Argentina ... 27
Tabell 3: Analysverktyg för Storbritannien ... 27
Tabell 4: Analysverktyg för båda parter ... 28
Tabell 5: Exempeltabell Styrkeförhållanden ... 29
Tabell 6: Konfrontationer den första maj ... 35
Tabell 7: Konfrontationer 21 maj ... 39
Sida 4 av 47
1. Inledning
När den brittiska stridsgruppen stävade mot Falklandsöarna våren 1982 var det långt ifrån givet att de skulle lyckas återta den förlorade ögruppen. Analytiker från den amerikanska flottan bedömde den brittiska operationen som ”militärt omöjlig”. 1 Emellertid återtog ändå britterna ögruppen endast 74 dagar efter det att argentinska styrkor hade landstigit. Argentina hade ett slagkraftigt flygvapen som bedömdes vara det mest kapabla i Sydamerika.2 Ombord
på de brittiska hangarfartygen fanns inledningsvis 20 stridsflygplan, vilka ställdes mot det argentinska flygvapnets med cirka 90 moderna stridsflygplan.3 Det numerära
styrkeförhållandet och det faktum att Storbritannien genomförde en landstigningsoperation är utifrån John A. Warden och Philip S. Meilinger teorier om luftoperationer en strakt
fördelaktig position för Argentina i kampen om luftoperativ kontroll.4 Argentina misslyckades trots detta med målsättningen att ta kontrollen över luftrummet, vilket var en avgörande faktor till att Argentina misslyckades med att försvara ögruppen.5
1.1 Problemformulering
Forskningsproblemet som den här studien undersöker är varför de argentinska
flygstridskrafterna misslyckades med att uppnå luftoperativ kontroll under två avgörande skeden av Falklandskriget. Misslyckandet är problematiskt ur krigsvetenskaplig synvinkel då det argentinska flygvapnet hade stor numerär fördel med avseende på antalet stridsflygplan och som mötte brittiska styrkor vilka genomförde en landstigningsoperation.
Utgångspunkten i den här studien är således Argentinas misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll, mer specifikt under krigets första dag (den första maj) och vid Storbritanniens landstigning (21 maj) tidpunkter som var avgörande för luftkriget som helhet.6 Om
existerande luftmaktsteorier kan utveckla en förklaring om vilka faktorer som leder till
1 Woodward, Sandy, One hundred days, 3. rd edition, (Hammersmith, London: HarperPress, 2012), s.xviii 2 Corum, James S, “Argentine airpower in the Falklands War”, Air & Space Power Journal, 16:3 (2002), s.60 3 Se 4.2.1-4.2.2
4 Meilinger, Phillip S, “Critical factors in the air superiority campaign” Air Power Studies Center, (1994), s.7;
Warden, John A., The air campaign, Rev. ed., (San Jose: toExcel, 1998), s.56; Freedman, Lawrence, The official history of the Falklands Campaign Vol. 2 War and diplomacy, 2. ed., rev, (London: Routledge, 2007), s.395
5 Ward, Nigel David, Sea Harrier over the Falklands, (London: Cassel, 2000), s.273; Dildy, Doug & Calcaterra,
Pablo, Sea Harrier FRS 1 vs Mirage/Dagger, (Oxford: Osprey Publishing, 2017), s.72
Sida 5 av 47 misslyckandet så kan studien bidra till att utveckla förståelsen för Falklandskrigets
luftoperationer. Då inga teoretiskt grundande analyser av luftoperativ kontroll under
Falklandskriget finns sedan tidigare så motiveras studien ur ett inomvetenskapligt perspektiv. Anledningen är att förklaring av krigföring utan teoretisk grund, enligt Jerker Widén och Jan Ångström, riskerar att styras av oprövade och ogiltiga orsakssamband.7
Utomvetenskapligt kan studien motiveras ur två perspektiv. Det första är att Kinas försvarsmakt (PLA) ser Falklandskriget som en central källa för lärdomar om modern krigföring, och då Kina idag är en militär stormakt kan slutsatser från Falklandskriget bidra till ökad förståelse för hur krigföring kan komma att utvecklas även i nutid.8 Det finns även likheter mellan Falklandsöarna som geografisk plats och Arktis som under 2000-talet har ådragit sig ett ökat militärt intresse från flera av världens stormakter enligt Försvarsmaktens Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).9 Ett krig mellan två stater med
moderna flygvapen (dåtid) om en ögrupp i den Polara zonen kan således bidra med lärdomar inför potentiella konfrontationer i framtiden. 10
1.2 Forskningsöversikt
För att skapa en fullgod grund kommer två forskningsfält att behandlas. Det första är artiklar med huvudinriktning luftoperationer under Falklandskriget; det andra utgörs av artiklar om teorier för luftoperationer. Forskningsproblemet pekar ut luftoperativ kontroll som det fenomen vilket studien ska undersöka, men den här översikten behandlar luftoperationer i bredare bemärkelse. Anledningen är att forskningsöversikten inte har identifierat några artiklar om luftoperativ kontroll under Falklandskriget, vilket indikerar brister i det aktuella forskningsläget.11
Lyle Goldstein lyfter fram att Kinas försvarsmakt (PLA) ser Falklandskriget som en central källa för lärdomar om modern krigföring.12 Kinesiska försvarsanalytiker framhäver enligt
7 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder, (Stockholm: Försvarsmakten, 2005), s.288 8 Goldstein, Lyle, “China's Falklands Lessons”, Survival, 50:3, (2008) s. 65-67
9 Försvarsmakten, Årsöversikt 2019 MUST, (Försvarsmakten: 2020), s.37–49
10 Falklandsöarna tillhör den Polara Klimatzonen: ”Autonom”, Libers Världsatlas, 9 uppl. (Stockholm: Liber,
2009), s.10
11 Definition av luftoperativ kontroll i 2.2.1 Centrala begrepp 12 Goldstein 2008, s.65
Sida 6 av 47 Goldstein att Argentina hade övertaget i styrkeförhållandet mellan flygstridskrafterna under krigets inledningsskede, vilket huvudsakligen baseras på antalet stridsflygplan som fanns tillgängliga.13 Slutsatserna kring varför Argentina ändå misslyckades med att försvara
Falklandsöarna var avsaknaden av planering för luftoperationer mot sjömål och att Argentina huvudsakligen använde ineffektiva fallbomber mot Storbritanniens fartyg. Utifrån det
brittiska perspektivet lyfter Goldstein fram att avsaknaden av luftburen luftbevakning och stridsledning (Airborne Surveillance and Control) var en begränsade faktor, men även att britternas effektiva lufttankningsoperationer var en framgångsfaktor.14
Till skillnad från Goldstein utgår James S. Corum från ett mer renodlat argentinskt perspektiv med fokus på effektiviteten i det argentinska flygvapnet (FAA).15 Corum riktar skarp kritik mot Argentinas agerande på strategisk nivå, men lyfter fram FAA:s taktiska agerande som mer positiva.16 Slutsatser som exemplifierar detta är det stora risker som de argentinska
piloterna accepterade under sina uppdrag.17 Corum framhåller likt Goldstein vikten av
luftburen luftbevakning och stridsledning som en central lärdom från Falklandskriget.18
Varken Corum eller Goldstein använder någon teoretisk grund för respektive analys, och faktum är att endast en sådan vetenskapligt granskad artikel har återfunnits i översikten. Rodolfo Pereyra applicerar Clausewitz teoretiska verk på Falklandskriget i syfte att undersöka huruvida de över 150 år gamla idéerna har ett förklaringsvärde i modern krigföring.19 Pereyra analyserar luftoperationerna utifrån principer som exempelvis tyngdpunkter, friktion och moral. Analysen leder till slutsatsen att den argentinska strategiska ledningen saknade den nödvändiga förmågan för att leda en stat i krig (enligt Clausewitz ”militär genialitet”). Däremot pekar även Pereyras analys (likt Corums) på att det argentinska flygvapnet uppvisade professionalism, hög förmåga och mod när dess piloter genomförde riskfyllda operationer.20 13 Goldstein 2008, s.69 14 Ibid, s.70 15 Corum 2002, s.60 16 Ibid, s.73-76 17 Ibid, s.75 18 Ibid, s.73
19 Pereyra, Rodolfo, “Clausewitz and the Falklands air war”, AIR & SPACE POWER JOURNAL, 20:3 (2016),
s.112
Sida 7 av 47 Det finns dock problem med att använda Clausewitz teorier som analysverktyg; först och främst att de är av filosofisk och generell karaktär.21 Denna karaktär innebär att det
analysverktyg som Pereyra använder fångar upp ett brett spektrum av fenomen utan att mer ingående förklara hur dessa faktiskt hänger ihop. Utöver detta pekar Pereyra själv på att komplexa tolkningar krävs för att kunna använda Om kriget i en analys, vilket påverkar begreppsvaliditeten negativt i detta fall när operationaliseringen inte redovisas tydligt.22 Slutligen kvarstår det faktum att Clausewitz formulerade sina teorier cirka 70 år före den första flygningen, vilket gör att dessa teoriers förklaringsvärde beträffande specifika faktorer inom luftoperationer är begränsade.
En klar motpol till Clausewitz i fråga om samtidighet och mer specifik inriktning på
luftoperationer är John A. Warden. Han menar att huvudsyftet med luftoperationer inte är att slå ut fiendens militära förband, utan snarare att krigföring bör genomsyras av planering mot den slutgiltiga målsättningen efter kriget. Fienden bör ses som ett system vilket påverkas och paralyseras för att uppnå målsättningen, detta görs genom att slå parallellt mot ett flertal tyngdpunkter i systemet.23
Wardens teori skiljer sig radikalt från Robert A. Papes idé om hur flygstridskrafter bör användas för maximal effekt. Pape menar att flygstridskrafter bör användas tillsammans med markstridskrafterna på slagfältet som ”hammare och städ”, där markstridskrafterna tvingar fiendens förband att exponera sig för de egna flygstridskrafterna.24 Problemet med Papes teorier i förhållande till Falklandskriget är att dessa inte lägger någon större vikt vid att
förklara hur luftoperativ kontroll ska uppnås. Pape nöjer sig med att påpeka vikten av att slå ut fiendens luftburna luftbevakning och stridsledning, något som både Corum och Goldstein har tydliggjort att varken Argentina eller Storbritannien gjorde under Falklandskriget.25
Inom området luftoperativ kontroll erbjuder Warden betydligt mer utförliga
förklaringsmodeller. I The Air Campaign redogör Warden för olika generiska scenarion med förutsättningar för flygvapen som ställs mot varandra, Warden menar att majoriteten av alla
21 Pereyra 2016, s.119 22 Ibid, s.112
23 Warden, John A., “Success in modern war: A response to Robert Pape's bombing to win”, Security Studies,
7:2 (1997) s.173-177
24 Pape, Robert A., “The limits of precision guided air power”, Security Studies, 7:2 (1997), s.95 25 Ibid, s.97
Sida 8 av 47 krig passar in i något av dessa scenarier. Luftoperativ kontroll ska kunna uppnås med olika åtgärder som Warden presenterar oavsett om en stridande part befinner sig i en offensiv eller defensiv position i dessa scenarier.26
Ytterligare en framstående luftmaktsteoretiker som citeras flitigt i bland annat Militärteorins grunder är Philip S. Meilinger.27 Meilinger presenterar tio propositioner för hur
flygstridskrafter bör användas. Flertalet av förslagen kan spåras även i Wardens teoretiska verk, exempelvis att luftstridskrafter främst bör användas strategiskt och att luftoperativ kontroll är vital för att kunna kontrollera landområden.28 Meilinger ifrågasätter dock Wardens resonemang om fördelarna med att behålla stridsflygplan i reserv vilka kan sättas in direkt vid behov.29 Meilinger menar att tidsförloppet i luftoperationer är såpass kort att taktiska reserver inte fyller någon funktion, utan att alla tillgängliga resurser bör användas direkt.30
Kunskapstillstånd och forskningslucka
Falklandskriget har studerats ur flera olika perspektiv. Kunskap har genererats om
sjöoperationer där flygstridskrafterna haft en understödjande roll, och brister som kan uppstå när luftburen luftbevakning och stridsledning inte använts för att samordna luftoperationer. Luftoperationerna har dock endast analyserats utifrån krigsvetenskaplig teoretisk grund av Pereyra och då nyttjades Clausewitz teoretiska verk vilket inte är specifikt inriktat på luftoperationer. I Isabelle Robertssons självständiga arbete om argentinska taktiska framgångar påtalas att ytterligare studier utifrån Argentinas perspektiv behövs för ökad förståelse för kriget, exempelvis baserat på luftmaktsteorier.31 Således kan täckningen av luftmaktsteoretiska förklaringar av olika händelseförlopp under Falklandskriget ses som bristfällig. Kunskap saknas således huruvida någon av de idag existerande luftmaktsteorierna kan bidra till att utveckla en förklaring om Falklandskrigets luftoperationer, där Argentina trots ett numerärt och geografiskt övertag misslyckades med att uppnå luftoperativ kontroll.32 Denna forskningslucka avser föreliggande studie att delvis avhjälpa med Wardens och
26 Warden 1998, s.16–17
27 Widén & Ångström 2005, s.246–261
28 Meilinger, Phillip S, “Ten Propositions. Emerging Airpower”, Airpower Journal (1996), s.2 29 Warden 1998, s.108
30 Meilinger 1996, s.6
31 Robertsson, Isabelle, ”Taktiska framgångar utan seger: en teorikonsumerande studie om Argentinas taktiska
framgångar under Falklandskriget” Självständigt arbete, (Stockholm: Försvarshögskolan, 2019), s.37
Sida 9 av 47 Meilingers teoretiska verk som analyshjälpmedel. Valet av analyshjälpmedel motiveras i teorikapitlets inledning.
1.3 Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att utveckla en teoribaserad förklaring av Argentinas misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll under specifika delar av Falklandskriget. Detta görs genom en
teorikonsumerande ansats vilken utvecklar en förklaring baserad på etablerade
luftmaktsteorier, för att åstadkomma hög begreppsvaliditet i analysen av luftoperativ kontroll som fenomen. På så vis kan studien bidra till att fylla en del av forskningsluckan angående Falklandskrigets luftoperationer.
Forskningsfråga
- Hur kan det argentinska misslyckandet att uppnå luftoperativ kontroll förklaras av Wardens och Meilingers teorier om luftmakt?
1.4 Avgränsningar
Studiens bidrag avgränsas till att undersöka händelseförloppet vid krigets första dag (den första maj) samt landstigningen vid San Carlos (21 maj). Dock inkluderas både det
argentinska och brittiska perspektivet på händelserna i syfte att kartlägga förklaringsfaktorer från båda parters agerande vilka bidrog till det argentinska misslyckandet. Teoretiskt
begränsas studien till att undersöka förklaringsfaktorer utifrån de delar av Wardens och Meilingers teorier som relaterar till luftoperativ kontroll för att möjliggöra en grundlig analys med de utvalda teorierna utifrån uppsatsens omfång. Motiveringen bakom avgränsningarna och dess betydelse för studiens yttre och inre validitet behandlas mer utförligt i teori- och metodkapitlet.
Sida 10 av 47 1.5 Disposition
Kapitel Ett behandlar studiens forskningsproblem och forskningsöversikt, samt redogör för studiens syfte, frågeställning och avgränsningar utifrån den identifierade forskningslucka. Kapitel Två presenterar studiens teoretiska grund och avslutas med en teorijämförelse och diskussion om problematiken med Wardens och Meilingers teorier. I Kapitel Tre presenteras studiens forskningsdesign och valet av datainsamlingsmetoder, därefter motiveras valet av krigets första dag och landstigningen som analysenheter. I samma kapitel genomförs även en källkritisk diskussion om studiens källmaterial samt forskningsetiska övervägande, och slutligen operationaliseras teorierna till analysfrågor. Kapitel Fyra inleds med en kort sammanfattning av Falklandskriget luftoperationer, för att sedan övergå i en analys av de valda händelserna. Studien avslutas med Kapitel Fem där forskningsfrågan besvaras utifrån analysresultatet och därefter presenteras slutsatserna. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån valda teorier och metoder samt dess betydelse för forskningsläget och yrkespraktiken.
Sida 11 av 47
2. Teori
2.1 Argumentation för teorival
Fenomenet som analyseras i denna studie är luftoperativ kontroll, vilket endast är en delmängd av luftoperationer som helhet. I begreppet luftoperationer ryms exempelvis även teoretiska förklaringar om hur luftstridskrafter bör användas för att understödja markförband. Relativt få existerande teorier erbjuder förklaringar om hur luftoperativ kontroll ska uppnås. Enbart Wardens teori erbjuder utförliga förklaringar, vilket gör den lämpligt att inkludera som analyshjälpmedel.33
Det finns dock ett syfte med att inkludera ytterligare teoretiska perspektiv för att analysera fler tänkbara förklaringsfaktorer.34 I forskningsöversikten identifierades även Meilingers
propositioner som intressanta då dessa behandlar förklaringar om hur flygstridskrafter bör användas. Propositioner innehåller inte lika explicita förklaringar om luftoperativ kontroll som de Warden erbjuder. Meilinger lyfter emellertid perspektiv som Warden inte inkluderar, vilket gör att dessa kan komplettera studiens analysverktyg.
2.2 Teoribeskrivning
2.2.1 Centrala begrepp
För att uppnå entydighet och reliabilitet i det analysverktyg som baseras på studiens teoretiska grund kommer nu de mest centrala begreppen att definieras.
Luftoperationer är militär verksamhet med olika delar av luftstridskrafterna (exempelvis markmålsbekämpning, luftoperativ kontroll och luftvärn).35 Denna studie avgränsas till att behandla luftoperativ kontroll, eller kontroll av luftrummet som är en direkt översättning av det engelska begreppet (control of the air).36
33 Warden 1998, s.17
34 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), s.42
35 Försvarsmakten, Reglemente Taktik för Luftoperationer, (Försvarsmakten: 2017), s.157 och s.164 36 Meilinger 1996, s.3
Sida 12 av 47 Luftoperativ kontroll delas in i tre nivåer som definieras enligt följande:37
- Luftherravälde (Air supremacy): Ett tillstånd där eget stridsflyg kan operera helt obehindrat över hela krigsskådeplatsen.38
- Luftöverlägsenhet (Theater air superiority): Eget stridsflyg kan operera över hela operationsområdet utan en alvarlig risk för motstånd och påverkan från fiendens stridsflyg.39
- Lokal luftöverlägsenhet (Local air superiority): Eget stridsflyg kan operera över ett begränsat område inom en begränsad tidsram utan en alvarlig risk för motstånd och påverkan från fiendens stridsflyg.40
När resonemang förs kring att Argentina inte uppnådde luftoperativ kontroll avses att de inte uppnådde någon av de ovan definierade nivåerna. Eftersom Argentina inte uppnådde någon av nivåerna betyder detta att Storbritannien hade gjort det, alternativt uppstod ett neutralt luftläge (Air neutrality) där ingen av parterna utan stora risker kunde operera i luftrummet.41 Nedan
definieras övriga centrala begrepp.
Tyngdpunkt (Center of Gravity) - Förmågor och resurser som är av fundamental betydelse för genomförandet av en militär operation, som även kan vara kritiska sårbarheter när en attack mot dessa utgör den största möjligheten för fienden att åstadkomma en avgöranden effekt.42
Koncentration – En kraftsamling av det egna flygstridskrafterna vid ett tillfälle och en plats för att uppnå lokal numerär överlägsenhet.43
Lokal numerär överlägsenhet – Denna studie kommer utgå från ett förhållande föreslaget av Warden där 30 % fler stridsflyg än fienden i en konfrontation ses som lokal numerär
37 Luftoperativ kontroll är den svenska motsvarigheten till Wardens övergripande begrepp Air Superiority, därför
kommer det användas som övergripande begrepp i denna studie. (Försvarsmakten 2017, s.55; Warden 1998, s.10). Det tre nivåerna av luftoperativ kontroll i studien bygger dock på Wardens definitioner och ska inte förväxlas med Försvarsmaktens begrepp och definitioner.
38 Warden 1998, s.10 39 Ibid, s.10-11 40 Ibid, s.10 41 Ibid, s.11
42 Ibid, s.7; Widén & Ångström 2005, s.68 43 Warden 1998, s.61-64
Sida 13 av 47 överlägsenhet, det ska dock inte ses som ett absolut numerärt förhållande utan som ett
riktvärde.44
2.2.2 Wardens koncept för luftöverlägsenhet och reserver
Enligt Warden är luftoperativ kontroll avgörande för militära operationer och
luftöverlägsenhet bör vara det första målet.45 Skälet är att detta möjliggör egna offensiva operationer med resonabel risk vilket förnekar fienden denna möjlighet.46 Warden presenterar fem generiska fall med koncept för att uppnå luftöverlägsenhet. De kategoriseras utifrån grundförutsättningen om parterna har möjlighet att anfalla varandras flygbaser med eget stridsflyg (distans och insatsregler kan förneka denna möjlighet), vilket gör två av fallen tillämpbara på Falklandskriget:47
- Argentina hade möjlighet att anfalla Storbritanniens baser (hangarfartyg) men deras egna baser på fastlandet var ohotade då Storbritanniens insatsregler förhindrade anfall mot dessa. 4849
- Argentinas förutsättningar kategoriserades inom ramen för Wardens fall offensiva operationer, och Storbritanniens inom ramen för defensiva operationer.
Syftet med att koppla båda stridande parter till teoretiska förutsättningar är att avgränsa beskrivningen till det som är relevant för studien. Anledningen till att en analys av Storbritanniens agerande krävs är att detta kan tillhandahålla viktiga förklaringsfaktorer angående Argentinas misslyckande, vilket en ensidig analys av Argentinas agerande inte skulle klarlägga.50
44 Warden 1998, s.61 45 Ibid, s.13
46 Ibid, s.21 47 Ibid, s.17
48 Freedman 2007, s.88; Ward 2000, s.215; Woodward 2012, s.424
49 Argentina hade flygbaser på Falklandsöarna som Storbritannien fick anfall, men där kunde endast lätta
propellerdrivna flygplan baseras som inte användes i kampen om luftoperativ kontroll, vilket Warden menar är ett kriterium för att dessa ska räknas in (Dildy & Calcaterra 2017, s.54; Warden 1998, s.58). Argentina hade även ett hangarfartyg men detta deltog inte aktivt i striderna på grund av hotet från brittiska ubåtar (Freedman 2007, s.295)
Sida 14 av 47 Offensiva operationer
Warden beskriver följande scenario som det mest fördelaktiga, när det egna stridsflyget kan anfalla fiendens flygbaser utan att fienden kan göra desamma.51 Om egna flygstridskrafter även är numerärt överlägsna finns också möjligheten att påverka flera olika tyngdpunkter i fiendens system för att uppnå luftöverlägsenhet. Tyngdpunkterna utgörs av följande kategorier:
- Flygplan och verkansdelar (jaktrobotar) som står på marken kan vara en lönsam tyngdpunkt att påverka. Det svåraste och mest kostsamma sättet att påverka denna tyngdpunkt är att möta fienden i rena luftstrider, då det enligt Warden är sällsynt att stridsflygplan skjuter ner mer än ett fientligt plan per uppdrag.52
- Logistik innefattar de essentiella resurser som fienden behöver för att underhålla ett flygvapen, exempelvis stridsflygplan under operativa transporter på fartyg. Warden menar dock att den men mest effektfulla tyngdpunkten att påverka i logistikkedjan är drivmedelstillförseln.53
- Flygbaser utgör en tyngdpunkt beroende på numerär och geografisk position. Om fienden har ett flertal flygbaser som kan understödja varandra vid anfall kan de bli svåråtkomliga mål, men om baserna kan anfallas och slås ut permanent kan det få en stor effekt på fiendens flygstridskrafter.54
- Ledning utgörs av informationsinhämtning, beslutsfattande och kommunikation. Påverkan av motståndarens informationsinhämtning inkluderar exempelvis
vilseledning av fiendens sensorsystem. Beslutsfattande utgörs av kinetiska attacker mot befälhavare samt vilseledning i syfte att de ska fatta ofördelaktiga beslut.
Kommunikation består av att störa eller förstöra exempelvis kommunikationssystem.55 - Koncentration av det egna stridsflyget mot ett mindre antal tyngdpunkter i tid och rum
är vitalt. Om de egna flygstridskrafterna sprids ut föreligger risk att ingen av
51 Warden 1998, s.33 52 Ibid, s.35-36 53 Ibid, s.40 54 Ibid, s.42 55 Ibid, s.45-50
Sida 15 av 47 tyngdpunkterna påverkas framgångsrikt, trots det numerära övertaget. Vilka
tyngdpunkter som ska prioriterats ska avgöras genom analys och identifiering av fiendens kritiska sårbarheter för att rikta in anfallen mot de tyngdpunkter där dessa har högst effekt.56 Anfallen bör också koncentreras tidsmässigt så att ett stort antal
stridsflygplan anfaller simultant för att överbelasta fiendens luftförsvar.57
Defensiva operationer
Warden menar att situationer då de egna flygbaserna kan nås av fiendens stridsflyg men där det egna stridsflyget saknar den möjligheten att nå fiendens baser är de svåraste. Fienden har möjlighet att genomföra direkta anfall mot flygbaserna, men även initiativet att genomföra offensiva operationer när de passar bäst.58 Lösningen på problemet är att koncentrera flygstridskrafterna för att uppnå lokal överlägsenhet i ett fåtal stora luftstrider istället för en långdragen utnötning av båda sidors resurser. Målet är alltså att orsaka stora förluster vid enstaka tillfällen snarare än att försöka nöta ned fienden över tid. För att kunna göra detta bör tre generella principer följas:
- Koncentration av luftstridskrafterna för att uppnå lokal numerär överlägsenhet under en avgränsad tidsperiod, för att förluster av flygplan ökar och minskar exponentiellt när balansen mellan två stridande parter förändras.59
- Prioritering som innebär att de egna kritiska sårbarheterna prioriteras då möjlighet saknas att skydda alla tyngdpunkter i det egna systemet. Om ambitionen är att försöka skydda samtliga tyngdpunkter samtidigt kommer de egna luftstridskrafterna spridas ut alltför mycket, vilket leder till att motståndaren kan bryta igenom där denne väljer att koncentrera sitt anfall. Istället krävs acceptans för att enbart de mest kritiska
sårbarheterna kan skyddas.60
- Varnings och stridsledningssystem (radar och flygstridsledare) måste användas för att tidigt upptäcka fienden och proaktivt leda de egna flygstridskrafterna mot hotet.61
56 Warden 1998, s.51–54 57 Ibid, s.58 58 Ibid, s.56–57 59 Ibid, s.61 60 Ibid, s.60 61 Ibid, s.64
Sida 16 av 47 Reserver
Även om Warden förespråkar koncentration både i offensiva och defensiva operationer betyder detta inte nödvändigtvis att alla tillgängliga resurser ska användas. Warden menar att det finns ett flertal fördelar med att behålla reserver i form av stridsflygplan, speciellt när fienden är numerärt överlägsen.62 Reserver kan då sättas in snabbt och oväntat när behovet uppstår, och därigenom chocka fienden då denne måste hantera ett helt nytt styrkeförhållande. Warden menar också att när reserver sätts in så ska detta inte göras sekventiellt, utan att hela reserven sättas in simultant för att uppnå den chockeffekt som är den centrala anledningen till att behålla en reserv.63 Framhållas bör dock att Warden inte ser behållandet av reserver som ett absolut måste, men han för ett resonemang där fördelarna utgör en klar majoritet.
2.2.3 Meilingers tio propositioner
De propositioner som Meilinger presenterar grundar sig i en fusion av idéer från ett flertal luftmaktsteoretiker och syftar till att utgöra en vägledning av hur flygstridskrafter bör användas. Samtliga propositioner är inte relaterade till luftoperativ kontroll utan till
luftoperationer som helhet. Därför avgränsas beskrivningen till att förklara kärnan i det fyra propositioner som relaterar till luftoperativ kontroll:
Luftöverlägsenhet: Flygstridskrafternas första uppgift i en operation är att slå ut fiendens flygvapen. De är essentiellt för att mark- och sjöstridskrafter ska kunna operera under en acceptabel hotnivå.64
Flygstridskrafterna är i grunden ett offensivt vapen: Tidsförloppet i luftoperationer är så kort att taktiska reserver inte fyller någon funktion, utan att alla tillgängliga resurser bör användas offensivt för att uppnå önskad effekt.65
Ledningsstruktur: Flygstridskrafter bör ledas självständigt av befälhavare från den egna vapengrenen som har en förståelse för luftstridens unika karaktär och hur olika uppdrag ska
62 Warden 1998, s.106 63 Ibid, s.100
64 Meilinger 1996, s.2 65 Ibid, s.4–6
Sida 17 av 47 prioriteras. Motpolen är när stridsflygförbanden fördelas ut till befäl i armé- och marinförband och får en understödjande roll.66
Flygstridskrafter och teknologi är synergiskt sammanvävda: Utvecklingen av flygplan har gått från propellerdrivna flygplan av trä till avancerade stridsflygplan på mindre än 80 år, och moderna stridsflygplan är beroende av de senaste framstegen inom aerodynamik, datorteknik och elektronik. Tempot i utvecklingen gör att det kan få konsekvenser i en konflikt om inte egen materiel uppdateras kontinuerligt, då fienden kan få ett prestandamässigt övertag.67
2.2.4 Jämförelse
Studiens huvudsyfte är att utveckla en förklaring om Argentinas misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll snarare än att pröva förklaringsvärdet i Wardens och Meilingers teorier. Därför kommer teorierna att jämföras för att klarlägga i vilka hänseenden de överlappar varandra och var de skiljer sig åt. Det görs för att kunna skapa en enhetlig teoretisk grund som kan operationaliseras till ett analytiskt hjälpmedel.
Då Wardens teorier är de mest utförliga kommer dessa användas som utgångspunkt i denna jämförelse. Inom ramen för offensiva operationer lyfter Warden fram konkreta tyngdpunkter som flygstridskrafterna kan sättas in mot för att uppnå luftoperativ kontroll. Något liknande kan inte spåras i Meilingers propositioner. De är dock överens om att luftoperativ kontroll bör vara det initiala målet i en operation. Wardens tre principer för defensiva operationer
(koncentration, prioritering, varnings och stridsledningssystem) saknar också direkta motsvarigheter i Meilingers verk. Däremot finns en skillnad mellan hur de ser på reserver. Warden menar att finns flertalet fördelarmed att behålla reserver. Meilinger menar att reserver inte fyller någon funktion utan att alla resurser bör användas direkt.
Reserver kommer därför att analyseras både ur Meilingers och Wardens perspektiv, för att klarlägga om något av deras teoretiska antaganden kan bidra till att förklara fallet. Det som kvarstår är Meilingers propositioner om ledningsstruktur och teknologi, explicita utsagor om dessa aspekter går inte att finna i Wardens teorier. Således kommer Meilingers definitioner användas som teoretisk grund i dessa hänseenden.
66 Meilinger 1996, s.12–13 67 Ibid, s.13–14
Sida 18 av 47
2.2.5 Teoridiskussion
Teorier utgör en förenkling av verkligheten som i viss mån försöker uttala sig om generella samband mellan fenomen, vilket innebär att teorier måste välja ett specifikt perspektiv att betrakta verkligheten utifrån. Valet får effekter på hur verkligheten förstås och förklaras.68 Kontexten för både Wardens och Meilingers teorier är att dessa förklarar luftoperativ kontroll utifrån hur detta ska uppnås, men den här studien syftar till att förklara ett misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll. Således föreligger en kontextskillnad mellan teori och fenomen som studien måste ta hänsyn till för att åstadkomma en god begreppsvaliditet. I metodkapitlet tydliggörs hur denna kontextskillnad hanteras.
Teoriernas förenkling av verkligheten och studiens inriktning mot luftoperativ kontroll innebär också att delar av luftkrigföring avgränsas bort. Tillgången till lufttankningsresurser och luftvärnets roll är aspekter som inte kommer inkluderas. Tänkbara förklaringsfaktorer som inte analyserats kommer att presenteras i avslutningskapitlet som förslag på vidare forskning för att pröva och möjligtvis omvärdera studiens resultat.
68 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1:4. uppl., (Malmö:
Sida 19 av 47
3. Metod
3.1 Foskningsdesign
Då studien har en förklarande ansats med ett fall i centrum förefaller det lämpligt att
konstruera denna i formen av en teorikonsumerande studie.69 För att göra detta utgår studien
från ett variabeltänkande där Argentinas misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll redan är känt.70 Med teorier om luftkrigföring som analyshjälpmedel kommer misslyckandet att
analyseras för att utveckla en teoribaserad förklaring. Grundtanken är att teorierna operationaliseras för att ställa frågor till källmaterialet. Om analysen finner att frågorna identifierar ett teorigrundat samband mellan flygstridskrafternas agerande och Argentinas misslyckande kan studien bidra med ny kunskap.71
Teorierna som utgör analyshjälpmedlet förespråkar hur luftstridskrafter bör användas, men det fenomen som ska analyseras Argentinas misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll. Utifrån studiens syfte är det därför intressant om Argentinas agerande inte stämmer överens med teoretikernas idéer kring hur luftoperativ kontroll bör uppnås, då det kan identifiera
förklaringsfaktorer till Argentinas misslyckade. Det innebär även att fenomenet inte enbart kan analyseras utifrån Argentinas perspektiv för att utveckla en förklaring. Då två stridande parter agerade mot varandra kan förklaringsfaktorer även finnas i Storbritanniens agerande. Båda parternas agerande kommer därför att analyseras för att undersöka huruvida det fanns en ömsesidig påverkan mellan argentinskt och brittiskt agerande som orsakade utfallet. Den analytiska designen visualiseras genom Figur 1 nedan.
Studiens ambitionsnivå är inte att utveckla en generell förklaring om varför numerärt överlägsna flygstridskrafter kan misslyckas med att uppnå luftoperativ kontroll. Studien gör inte heller något anspråk på att förklara utfallet av Falklandskrigets luftoperationer som helhet, utan endast att utveckla en förklaring om varför Argentina misslyckades att uppnå luftoperativ kontroll under två avgörande skeden av Falklandskriget.72
69 Esaiasson et al. 2017, s.43
70 Dildy & Calcaterra 2017, s.72; Freedman 2007, s.441; Ward 2000, s.273 71 Esaiasson et al. 2017, .68
Sida 20 av 47 För att stärka studiens inre validitet måste denna designas så att alternativa förklaringar kan kontrolleras i så hög grad som möjligt.73 Fullständig kontroll av alternativa förklaringar är endast möjligt i ett kliniskt experiment, vilket inte är kompatibelt med en analys av ett historiskt fall. För att göra en ansats att kontrollera möjliga alternativa förklaringar bör olika skeden av Falklandskriget analyseras där yttre förutsättningar varierar men faktumet är konstant: att Argentina misslyckades med att uppnå luftoperativ kontroll. Om de teoretiska förklaringsfaktorerna kan påvisas i de olika skedena trots att vissa yttre förutsättningarna har förändrats kan studiens inre validitet stärkas. Detta benämns som en jämförande design, där händelserna som jämförs väljs ut strategiskt utifrån att de har olika värden på möjliga
alternativa förklaringsvariabler som bör kontrolleras.74 Händelserna som jämförs presenteras och motiveras under avsnittet Val av händelser nedan.
73 Johannessen & Tufte, 2003 s.191–192, 195–196 74 Esaiasson et al. 2017, s.104–105 Oberoende variabel Argentinas offensiva agerande Oberoende variabel Storbritanniens defensiva agerande Analyshjälpmedel • Wardens principer för offensiva operationer • Meilingers propositioner Analyshjälpmedel • Wardens principer för defensiva operationer • Meilingers propositioner Beroende variabel
Argentinas misslyckande att uppnå luftoperativ kontroll
Sida 21 av 47 3.2 Metodbeskrivning
Luftoperativ kontroll är ett komplext fenomen att analysera då det finns många ingående delar som kan påverka samband, exempelvis numerära styrkeförhållanden och beslutprocesser hos befälhavare. Det finns därför en fördel i att undvika avgränsning till det strikt kvalitativa eller kvantitativa; kombination genom triangulering ger större möjlighet att fånga in ett bredare spektrum av empiri vilket kan bidra till att förklara fallet.75
Den huvudsakliga metoden som användes för att samla in och analysera data var en analys av meningsinnehåll. Det är en kvalitativ textanalys som motiverades av att de källmaterial som fanns tillgängligt om luftoperationer under Falklandskriget var textbaserade historiska skildringar. Syftet med metoden var att identifiera och kategorisera delarna av källmaterialet som var av intresse för analysen, för att sedan analysera materialet utifrån de
operationaliserade analysfrågor som genererats från Wardens och Meilingers teorier.76
Metoden användes då denna möjliggjorde en djupare analys av textmaterialet, som var nödvändig för att kunna fånga in exempelvis resonemang bakom avgörande beslut från befälhavare.77
Som komplement behandlades vissa kvantitativa data genom en enkel univariat analys, vilket innebär att den numerära fördelningen mellan observationer som kan tillskrivas olika
variabler analyserades. 78 Då studien syftar till att förklara ett misslyckande genom en växelverkan av två stridandeparters agerande bidrog frekvensfördelningen mellan antalet tillfällen där Argentina eller Storbritannien uppnått lokal numerär överlägsenhet till att förklara fallet. Teoretiskt baserades detta på att Warden ser rent numerära styrkeförhållanden som en avgörande faktor i luftstrider.79 Ambitionen med den kvantitativa delen av
trianguleringen var inte att genomföra en fullskalig statistisk analys, utan snarare att
komplettera analysen av meningsinnehålls med möjligheten att klarlägga och resonera kring mer kvantitativa element av luftoperativ kontroll.80 På så vis kunde studien få ut mer
information ur det existerande källmaterialet och fördjupa analysen genom att inkludera olika typer av data i studien.
75 Johannessen & Tufte, 2003 s.77
76 Ibid, s.109–110; Esaiasson et al. 2017, s.229 77 Esaiasson et al. 2017, s.211
78 Johannessen & Tufte, 2003 s.163 79 Warden 1998, s.61
Sida 22 av 47 Det går att kritisera analyser av meningsinnehåll som en metod där subjektiva tolkningar måste göras kontinuerligt genom operationalisering, analyser och slutsatser. Ur
reliabilitetssynpunkt är det därför viktigt att studien genomsyras av transparent
förhållningsätt, där det är tydligt hur analysverktyget har konstruerats samt vilka tolkningar som har gjorts när verktyget applicerats på källmaterialet. 81
3.3 Val av händelser
Krigets första dag (första maj) och landstigningen (21: a maj) utgör av flera anledningar de två avgörande händelserna i luftstriderna. Den brittiske befälhavaren Amiral Woodward menade att den första dagen var avgörande och landstigningen var den riktiga öppningen av kriget för både Argentina och Storbritannien.82 Argentina flög också mer än dubbelt så många
uppdrag under den först maj och 21 maj (50 respektive 45) jämfört med krigets övriga dagar, vilket gör dessa två dagar centrala för det argentinska flygvapnets operationer.83 Därför är de
två händelserna representativa för de fenomen som förklaras vilket är viktigt för den yttre validiteten, då båda parterna eftersträvade att ta kontroll över luftrummet under dessa dagar.
Händelserna är även lämpliga för den jämförande designen då vissa skillnader finns i
omgivningsfaktorerna mellan de två dagarna. Alternativa förklaringar kan kontrolleras i viss mån då händelserna befinner sig inom samma kontext men vid olika tidpunkter, vilket kan stärka den inre validiteten. Det finns dock viss kritik mot detta sätt att kontrollera alternativa förklaringsfaktorer som baseras på att vissa förklaringsfaktorer inte varierar inom samma kontext.84 Studien gör därför inte anspråk på att kunna kontrollera alla alternativ, utan
presenterar istället några tänkbara förklaringar nedan. I avslutningskapitlet förs en diskussion om andra möjliga förklaringsfaktorer som kan behöva undersökas för att stärka studiens slutsatser.
81 Esaiasson et al. 2017, s.25–26 82 Woodward 2012, s.358–360
83 Flyguppdrag som nådde fram till Storbritanniens stridsgrupp: Dildy & Calcaterra, s.46–50; Freedman, 2007,
s.289 och s.489; Ward 2000, s.225
Sida 23 av 47
Tabell 1: Yttre faktorer för jämförande design
Yttre faktorer Första maj 21: a maj
Brittisk verksamhet 85 Sjökrigföring mot Argentinas
fartyg och stridsflyg
Landstigningsoperation
Väder/Sikt 86 Klart väder och goda
siktförhållanden
Mulet och dåliga siktförhållanden Distans från Argentinas
fastland till Storbritanniens stridsgrupp 87
Mellan 400 och 450 km Ca 300 km
Hade Argentina vetskap om den brittiska stridsgruppens position vid inledningen av dagen? 88
Nej Ja
Storbritanniens insatsregler
89
De fick endast öppna eld efter att de hade blivit beskjutna
Möjlighet till proaktiv bekämpning av Argentinas stridsflyg
3.4 Forskningsetiska överväganden
Studien har ett etiskt dilemma då det fenomen som undersöks är våldsanvändning. I
Vetenskapsrådets publikation God Forskningssed lyfts en princip från Uppsalakodexen fram, som påtalar att ”Vetenskapliga insatser skall därför inte syfta till tillämpningar och färdigheter att använda i krig och förtryck”.90 En studie som denna vilken berör ett fall av militär
våldsanvändning måste därför vidta viss försiktighet. Syftet med studien är inte att
åskådliggöra specifika metoder för användning av väpnat våld för allmänheten, vilket hade varit oskäligt och oetiskt enligt nämnda princip. Officersprofessionen har emellertid ett ansvar att värna om landets militära säkerhet, med väpnat våld om så krävs.91 Det är därför
nödvändigt att generera kunskap om hur och varför militärt våld har använts genom historien. Dels för att inte glömma bort vilka effekter militär våldsanvändning kan få, dels för att detta våld – vid behov – ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att skydda
befolkningen och försvara den territoriella integriteten.
85 Woodward 2012, s.201-202 och s.350-352 86 Ibid, s.200 and s.347
87 Dildy & Calcaterra 2017, s.33, Rivas, Santiago, Wings of the Malvinas, (Ottringham: Hikoki Publications,
2012), s.91
88 Freedman 2007, s.457; Woodward 2012, s.199 89 Ward 2000, s.184
90 Vetenskapsrådet, God Forskningssed, (Vetenskapsrådet: Stockholm, 2017), s.21; Codex, Uppsala, u.å.,
http://www.codex.vr.se/texts/uppsala.html [hämtad 2020-05-01]
Sida 24 av 47 3.5 Materialdiskussion
Källmaterialet som studie använder motiveras utifrån två aspekter, den första är att materialet kan bidra med data om flygstridskrafternas agerande under Falklandskriget. Den andra är att materialet som helhet ska uppfylla de fyra källkritiska reglerna så långt som är möjligt. Detta innebär att materialet har valts ut strategiskt för att uppfylla kraven på äkthet, oberoende, samtidighet och tendens genom triangulering av uppgifter från olika källor.92 Uppgifter från andrahandskällor inkluderas endast i analysen om dessa kan bekräftas av två oberoende källor. Nedan följer en källkritisk värdering av det källmaterial som kommer att användas. Wings of the Malvinas är en berättelse ur Argentinas perspektiv, som är sammanställd av den argentinske journalisten Santiago Rivas. Boken bygger på såväl intervjuer med personer som dokument från båda stridande parter, dock är majoriteten av materialet från Argentina.93
Huruvida denna omständighet betyder att källan i sig är tendensiös är svårbedömt, men uppgifter från boken behövde kunna bekräftas av mer oberoende källor, eller källor med ett mer brittiskt perspektiv.94 Vad gäller samtidighet så skrevs boken 2012, vilket kan påverka
minnesbilden hos intervjuade individer. Boken är dock viktig utifrån studiens syfte då den utförligt behandlar Argentinas perspektiv. Om uppgifterna bekräftas av andra källor kan dessa utgöra en viktig källa för analysen.
Slaget om Falklandsöarna är en svensk översättning av Max Hastings och Steven Jenkins berättelse, i vilken Hastings själv var på plats under kriget som brittisk krigsreporter.95
Berättelsen kan inte bedömas som en ren förstahandskälla då Hastings inte själv deltog aktivt i kriget. Avståndet mellan händelsen och berättaren är ändå relativt litet, vilket stärker graden av oberoende, men det möjliggör också att Hastings kan ha påverkats av de brittiska
stridskrafterna till att rapportera om kriget på ett visst sätt.96 Boken uppfyller samtidighetskriteriet väl då den första upplagan publicerades 1983.
Sea Harrier over the Falklands är en ren förstahandskälla skriven i dagboksform av
Örlogskapten Nigel Ward, befälhavare över en av Storbritanniens Harrier-skvadroner under Falklandskriget. Utöver detta utgavs boken 1992 vilket gör att relativt kort tid hade passerat
92 Esaiasson et al. 2017, s.288 93 Rivas 2012, s.368–370 94 Esaiasson et al. 2017, s.297
95 Hastings, Max & Jenkins, Simon, Slaget om Falklandsöarna, (Waltman, Kjell, övers.) (Viken: Replik, 2005),
s.14
Sida 25 av 47 sedan kriget. Det finns dock en risk för en tendensiös, tillrättalagd berättelse då Ward
beskriver sitt eget agerande, vilket bör beaktas i analysen då dessa utsagor måste bekräftas av andra källor.97
The Official History of the Falklands Campaign är en historisk skildring skriven av den brittiska krigsvetenskapsprofessorn Lawrence Freedman. Boken gör en ansats att fånga både det brittiska och argentinska perspektivet, men källmaterialet utgörs främst av att Freedman har fått tillgång till det brittiska krigsarkivet.98 Således utgör boken en andrahandskälla, men med en god tillgång till förstahandsmaterial. Freedman är därtill oberoende i det hänseende att han inte tillhör de brittiska stridskrafterna.99
Sea Harrier vs Mirage/Dagger är en berättelse om luftstriderna som har en uttalad ambition att inkludera både argentinska och brittiska källor för att inte bli tendensiös.100 Den utgavs
2017 av den amerikanska flygvapenöversten Douglas Dildy och den argentinske författaren Pablo Calcaterra, och kan ses som oberoende i det hänseende att de inte har direkta
kopplingar till de stridande parterna.101
One Hundred Days är Amiral Sandy Woodwards berättelse om Falklandskriget utifrån sin roll som befälhavare över den brittiska stridsgruppen. Det är en förstahandskälla som delvis består av dagboksanteckningar men i huvudsak är skriven efter kriget och den första upplagan utgavs 1992. Det finns dock en risk att Woodward, som själv var ansvarig för operationen, är tendensiös vilket medför att uppgifter i boken måste bekräftas av ytterligare en källa, trotts att berättelsen är en förstahandskälla.102
Argentine airpower in the Falklands War är en artikel publicerad 2002 av den amerikanska historikern James S. Corums som var en del av forskningsöversikten, men den användes även som källmaterial då artikeln innehåller detaljerade uppgifter om luftoperationerna.103
97 Esaiasson et al. 2017, s.294 98 Freedman 2007, s.xxi 99 Esaiasson et al. 2017, s.293 100 Dildy & Calcaterra 2017, s.79 101 Esaiasson et al. 2017, s.293 102 Ibid, s.295
Sida 26 av 47 För att sammanfatta källmaterialet så finns flera berättelser som kan vara tendensiösa på grund av nationell tillhörighet och personlig inblandning samt att materialet i vissa fall inte är oberoende då det finns ett avstånd mellan berättelse och berättare. Källmaterialet inkluderar dock berättelser från båda stridande parters perspektiv spridda över tidsepoken från kriget fram till nutid. Materialet innefattar även första- och andrahandskällor. Sammantaget
möjliggör materialet en empirisk triangulering där uppgifter kan stärkas om de återfinns i flera källor. Denna triangulering gör även att äktheten i det källmaterial som har listats ovan kan värderas, då äktheten kan styrkas om flera oberoende källor bekräftar varandras uppgifter.104
3.6 Operationalisering och analysverktyg
Detta avsnitt syftar till att generera analysfrågor utifrån studiens teoretiska utgångspunkt. Operationaliseringen kommer att utgå från jämförelsen av Wardens och Meilingers teorier för att skapa ett lämpligt analysverktyg som kan ställa frågor till det textbaserade källmaterialet. Argentinas och Storbritanniens agerande kommer att analyseras utifrån delvis olika principer (Wardens offensiva- respektive defensiva operationer) men även utifrån gemensamma principer (reserver och Meilingers propositioner). Tillvägagångsättet medför att olika analysverktyg skapas avsedda för att utveckla förklaringar till de båda parternas agerande. Dessa verktyg presenteras nedan, tillsammans med hänvisningar till teoretiska utgångspunkter varifrån analysfrågorna har operationaliserats.
Sida 27 av 47
Tabell 2: Analysverktyg för Argentina
Analysfrågor
Följande frågor kommer att användas för att analysera Argentinas offensiva agerande.
Frågorna har operationaliserats utifrån Wardens teoretiska principer om påverkan på fiendens tyngdpunkter (1), logistik (2), flygplan (3), flygbaser (3), ledning (4) samt koncentration av flygstridskrafter (5). 105
1. Analyserades Storbritanniens flygstridskrafter för att klarlägga tyngdpunkter och kritiska sårbarheter?
2. Försökte Argentina att hindra Storbritanniens logistikkedja?
3. Eftersträvade Argentina att slå ut Storbritanniens stridsflygplan på hangarfartygen istället för i luften?
4. Agerade Argentina för att påverka Storbritanniens ledningsförmåga genom vilseledning och/eller kinetiska attacker mot kommunikationssystem och ledningsplatser?
5. Koncentrerade Argentina sina flygstridskrafter i tid och rum för att anfalla simultant?
Tabell 3: Analysverktyg för Storbritannien
Analysfrågor
Följande frågor kommer att användas för att analysera Storbritanniens defensiva agerande. Frågorna har operationaliserats utifrån Wardens teoretiska principer om vikten av
koncentration (1), prioritering (2) och varnings/stridsledningssystems (3).106
1. Eftersträvade Storbritannien att koncentrera sina flygstridskrafter tidsmässigt vid Argentinas anfall för att uppnå en lokal överlägsenhet?
2. Prioriterade Storbritannien de egna tyngdpunkterna för att skyddad de mest kritiska sårbarheterna?
3. Användes varnings- och stridsledningssystems för att upptäcka argentinskt stridsflyg och koncentrerades de egna flygstridskrafterna mot hotet?
105 Se avsnitt 2.2.2 och 2.2.4 106 Se avsnitt 2.2.2 och 2.2.4
Sida 28 av 47
Tabell 4: Analysverktyg för båda parter
Analysfrågor
Teorijämförelsen visade på motstridiga argument för både att behålla och att inte behålla reserver, därför ställs frågan först om stridsflygplan behölls i reserv, och i så fall hur dessa användes.107
1. Behölls stridsflygplan i reserv?
2. Om reserver användes, sattes dessa in koncentrerat eller sekventiellt?
Teorijämförelsen visade på konsensus angående att luftoperativ kontroll bör vara det första målet i en operation.108
3. Prioriterades luftoperativ kontroll över andra målsättningar initialt?
Analysfrågorna har operationaliserats utifrån Meilingers teori om att flygstridskrafter bör ledas självständigt av flygvapnet och den effekt som en teknologisk ojämlikhet kan innebära i luftkrigföring.109
4. Vilken ledningsstruktur lydde flygstridskrafterna under? 5. Vilka teknologiska skillnader fanns mellan parterna?
107 Se avsnitt 2.2.4 108 Se avsnitt 2.2.4 109 Se avsnitt 2.2.3
Sida 29 av 47 Univariat analys – numerära styrkeförhållanden vid konfrontationer
Motiveringen att inkludera en kvantitativ indikator är Wardens teoretiska princip om vikten att uppnå momentan och lokal numerär överlägsenhet.110 För att klarlägga hur
styrkeförhållandena såg ut vid de faktiska konfrontationerna i luften presenteras varje
konfrontation som går att styrka med minst en förstahandskälla och en kompletterande källa. Analystabellen består av tillfället för konfrontationerna och antalet stridsflygplan med jaktförmåga per stridande part (antal förlorade plan anges inom parentes, se exempeltabell nedan). Med konfrontationer menas tillfällen då stridsflyg har möts i luften vilket antingen har resulterat i luftstrid, eller att någon av sidorna har valt att dra sig tillbaka direkt. Resultatet blir då antalet gånger som källmaterialet kan styrka att någon av parterna uppnådde lokal numerär överlägsenhet. Tillsammans med faktorer från analysen av meningsinnehåll kan detta bidra till att utveckla en förklaring av fallet.
Tabell 5: Exempeltabell Styrkeförhållanden
Tillfälle 15:30 16:00 17:00 20:00
Argentina 3(1) 2 2 4
Storbritannien 6 3 4 2(2)
Sida 30 av 47
4. Analys
4.1 Sammanfattning av Falklandskrigets luftoperationer
Falklandskriget inleddes den andra april 1982 när Argentina invaderade den brittiska
ögruppen, då fanns dock inga brittiska flygstridskrafter baserade där. Kriget i luften inleddes istället den första maj när Storbritanniens stridsgrupp ledd av Amiral Sandy Woodward anlände till operationsområdet med två hangarfartyg huserande två skvadroner av Harrier-flygplan.111 Argentinas flygstridskrafter i kriget utgjordes av cirka 90 landbaserade
stridsflygplan, främst bestående av modellerna Mirage, Dagger och Skyhawk vilket innebar att två moderna flygvapen ställdes mot varandra.112 Trots att Storbritannien agerade offensivt på strategisk nivå för att återta territorium så var Argentina den offensiva parten i luftkriget, då Argentina kontinuerligt anföll britterna.113 De mest intensiva luftstriderna utspelade sig den första och 21 maj, vilket är de två dagarna som avhandlas i analysen.114
4.2 Den första maj
4.2.1 Argentina
Analyserades Storbritanniens flygstridskrafter för att klarlägga tyngdpunkter och kritiska sårbarheter?
Argentinas flygvapen hade svårigheter att identifiera och påverka Storbritanniens kritiska sårbarhet under krigets inledandning. Enligt Amiral Woodward var hangarfartygen britternas kritiska sårbarhet, men Argentina gjorde inte något storskaligt försök att anfalla dessa, utan enbart några mindre, sporadiska anfall. 115 Ett storskaligt anfall mot hangarfartygen hade kunnat resultera i en substantiell förlust av resurser för Storbritanniens luftstridskrafter och minska flygstridskrafternas förmåga att förneka Argentina luftoperativ kontroll.
Försökte Argentina att hindra Storbritanniens logistikkedja?
Ingen information från källmaterialet tyder på att Argentina försökte hindra Storbritanniens logistikkedja, dock kan inte källmaterialet belägga om det fanns någon kedja upprättad så tidigt i kriget.
111 Hastings & Jenkins 2005, s.435; Woodward 2012, s.97 112 Corum 2002 s.63; Freedman 2007, s.286
113 Dildy & Calcaterra 2017, s.72; Freedman 2007, s.78 114 Freedman 2007, s.421; Ward 2000, s.255
Sida 31 av 47
Eftersträvade Argentina att slå ut Storbritanniens stridsflygplan på hangarfartygen istället för i luften?
Argentina gjorde inget resolut försök att anfalla hangarfartygen, vilket betyder att Argentina inte genomförde något lyckat anfall mot britternas stridsflyg när de var stationära. Utöver uttalanden från Woodward kan detta beläggas genom att inget av de Argentinska flygplan som sändes ut bar med sig de sjömålsrobotar som var avsedda för fartygsbekämpning.116 Istället skickades stridsflyg på patrulluppdrag över Falklandsöarna i flera omgångar för att söka stridskontakt med Storbritanniens stridsflyg i luften. Det är den taktik som Warden anser vara mest riskabla i luftkrigföring, vilket visade sig när två argentinska stridsflygplan sköts ned under dagen utan att förstöra några brittiska flygplan. 117 Denna faktor kan alltså bidra till att förklara Argentinas misslyckande.
Agerade Argentina för att påverka Storbritanniens ledningsförmåga?
Det finns uppgifter i källmaterialet om att Argentina försökte vilseleda Storbritanniens ledningsförmåga, genom flygningar med transportflygplan i utkanten av operationsområdet i syfte att dra på sig uppmärksamhet från Storbritanniens flygstridsledare.118 Dessa uppgifter kan dock enbart styrkas av en andrahandskälla vilket gör att de inte inkluderas i slutsatserna.
Koncentrerade Argentina sina flygstridskrafter i tid och rum för att anfalla simultant?
Uppgifterna om hur många stridsflygplan Argentina hade tillgängliga går isär (mellan 81– 122) beroende på om de som behövde reparation inkluderas.119 Lågt räknat fanns ett 90-tal plan redo för att anfalla Storbritannien; dessa plan genomförde totalt cirka 50 uppdrag utspritt över hela dagen (uppgifterna varierar mellan 48 och 56).120 Uppdragen genomfördes
sekventiellt där ett flygföretag startade när det föregående var på väg tillbaka. Argentina missade därigenom möjligheten att genomföra ett storskaligt anfall. Detta dels genom att de flög relativt få uppdrag med de plan som fanns tillgängliga, dels för att de uppdrag som genomfördes spriddes ut över tid.121 Ett mer organiserat och koncentrerat anfall skulle kunde
116 Freedman 2007, s.265; Woodward 2012, s.308
117 Dildy & Calcaterra 2017, s.46-49; Hastings & Jenkins 2005, s.179; Rivas 2012, s.208; Ward 2000, s.193;
Woodward 2012, s.194
118 Corum 2002, s.70
119 Corum 2002, s.63; Dildy & Calcaterra 2017, s.33; Freedman 2007, s.286; Hastings & Jenkins 2005, s.104 120 Dildy & Calcaterra 2017, s.46-50; Freedman 2007, s.286; Woodward 2012, s.194
Sida 32 av 47 ha överbelastat Storbritanniens luftförsvar i större utsträckning och åsamkat fler förluster för Storbritannien.
4.2.2 Storbritannien
Eftersträvade Storbritannien att koncentrera sina luftstridskrafter tidsmässigt vid Argentinas anfall för att uppnå en lokal överlägsenhet?
Storbritannien hade under krigets första dag 20 Harrierplan tillgängliga. Kontinuerligt befann sig två eller fyra av dem i luften på patrulluppdrag för att kunna möta inkommande
argentinskt stridsflyg. När Argentinska plan närmade sig den brittiska stridsgruppen så skickades två av dem för att möta hotet, oavsett hur många fientliga stridsflygplan som närmade sig.122 Det brittiska agerandet kan därför inte tolkas som att Storbritannien försökte
koncentrera sina flygstridskrafter i tidsmässigt för att förhindra argentinsk luftoperativ kontroll, då de hade en kontinuerlig numerär närvaro i luften under hela dagen.
Prioriterade Storbritannien de egna tyngdpunkterna för att skyddad de mest kritiska sårbarheterna?
Amiral Woodward bedömde att stridsgruppens Harrierplan inte skulle vara tillräckligt många för att skydda alla förmågor och resurser. Därför valde Woodward att prioritera
hangarfartygen som de mest skyddsvärda, vilka blev stridsflygets huvuduppgift att skydda. Övriga fartyg i närheten grupperades nära hangarfartygen vilket gjorde stridsgruppen som helhet mer sårbar för exempelvis ubåtsattacker, men grupperingen medförde samtidigt att stridsflygplanen enbart behövde kontrollera luftrummet över ett avgränsat och prioriterat område. 123 Avgränsningen bidrog till att britternas stridsflyg kunde avvärjde de offensiva argentinska flygföretagen som ändå försökte anfalla stridsgruppen trots att de var färre i utgångsläget.
Användes varnings- och stridsledningssystems för att upptäcka argentinskt stridsflyg och koncentrera de egna flygstridskrafterna mot hotet?
Storbritannien använde kontinuerligt fartyg med spaningsradar och flygstridsledare för att lokalisera inkommande Argentinska stridsflygplan och sända eget stridsflyg för att möta
122 Dildy & Calcaterra 2017, s.46-49; Hastings & Jenkins 2005, s.179; Rivas 208; Ward 2000, s.193; Woodward
2012, s.194
Sida 33 av 47 hotet. Befälhavaren för en av Harrier-skvadronerna (Örlogskapten Ward) bedömde detta som en framgångsfaktor i kampen om luftoperativ kontroll,vilket bidrog till att förneka Argentina möjligheten att kontrollera luftrummet då flera flygföretag kunde avvärjas eller skjutas ned tidigt. 124
4.2.3 Båda parterna
Behölls stridsflygplan i reserv?
Om reserver användes, sattes de in koncentrerat eller sekventiellt?
Argentina behöll stridsflygplan i reserv, men det finns inga uppgifter i källmaterialet om att de sattes in som en rektion på händelser i operationsområdet.125 Även Storbritannien behöll en del av sin flygplansflotta i reserv, men det finns inga uppgifter i källmaterialet på att denna reserv sattes in för att påverka styrkeförhållandet i luften.126
Prioriterades luftoperativ kontroll över andra målsättningar initialt?
Argentinas initiala mål var att uppnå luftöverlägsenhet, så detta kan utan någon större tolkning ses som en prioriterad uppgift. Detta kan beläggas dels genom att den operativa ledningen uttryckte det, dels genom att Argentinas mest avancerade jaktflygplan, Mirage (av vilka de endast hade åtta tillgängliga), var de första som flög uppdrag under kriget.127 Det
Argentinska misslyckandet kan således inte förklaras genom att Argentina inte prioriterade luftoperativ kontroll som mål. Även Storbritannien hade luftoperativ kontroll som initialt mål, men då endast lokal luftöverlägsenhet över stridsgruppens position i syfte att förvägra
Argentina möjligheten att ta kontroll över luftrummet..128
Vilken ledningsstruktur lydde flygstridskrafterna under?
Argentinas flygstridskrafter lydde under en komplicerad ledningsstruktur. Befälhavaren (General Crespo) tog emot uppdrag från armén på taktisk nivå och från den operativa befälhavaren (Viceamiral Lombardo) som skulle ta alla avgörande beslut. Därtill inkom
124 Ward 193, 205 Woodward 364-365, 125 Rivas 163 Woodward s.199,
126 Dildy & Calcaterra 2017, s.281; Freedman 2007, s.281; Woodward 2012, s.188
127 Dildy & Calcaterra 2017, s.46 och s.72; Rivas 2012, s.206–208, Hastings & Jenkins 2005, s.179 128 Freedman 2007, s.80; Woodward 2012, s.138-139
Sida 34 av 47 uppdrag direkt från den Argentinska militärjuntan på strategisk nivå. Ovanstående kan vara en förklaring till att flygvapnet tycktes uppträda oorganiserat och okoncentrerat129.
I den brittiska stridsgruppen leddes luftförsvaret mer självständigt av hangarfartygskaptenerna och skvadronsbefälen; De båda fartygskaptenerna var själva piloter i grunden med en lång erfarenhet av luftkrigföring.130 Denna erfarenhet kan ha bidragit till att brittiska
stridsflygplanen utnyttjades mer till fullo, då befälhavarna hade en god förståelse för stridsflyget kapacitet.
Vilka teknologiska skillnader fanns mellan parterna?
Storbritanniens Harrierplan hade prestandamässiga fördelar jämfört med de argentinska Mirage- och Daggerplanen. De argentinska planen hade en mindre sofistikerad radar än Harrierplanen, och Storbritannien hade en uppdaterad version av den amerikanska
Sidewinder-jaktroboten, vilket Argentina inte hade.131 De prestandafördelar som den mer
avancerade materielen genererade innebar att Storbritannien kunde skjuta ned två argentinska plan under den första dagen utan att själv lida förluster. Detta medförde att Argentina senare undvek att möta Harrierplanen i luften när möjligheten gavs, vilket bidrog till att
Storbritannien kunde förneka Argentina möjligheten till luftoperativ kontroll när Harrierplanen fanns i luften.132
129 Corum 2002, s.60; Freedman 2007, s.288 och s.465; Hastings & Jenkins 2005, s.273 130 Freedman 2007, s.27; Ward 2000, s.283
131 Dildy & Calcaterra 2017, s.55; Freedman 2007, s.54; Rivas 2012, s.119; Ward 2000, s.204; Woodward 2012,
s.xix
