Inkludering av syriska kvinnor i det svenska samhället ? : En intervjustudie utifrån levt medborgarskap. 

Inkludering av syriska kvinnor i det

svenska samhället ?

En intervjustudie utifrån levt medborgarskap.

CAROLA JAKOB

ROSE GERGI

Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp

Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Joakim Johansson Examinator: Jörgen Ödalen

SAMMANFATTNING

I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta

information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska

medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.

Nyckelord: Syriska kvinnor, svenskt medborgarskap, exkludering, inkludering, levt

INNEHÅLL

1.1 Inledning ... 5

1.2 Bakgrund ... 6

1.3 Problemformulering ... 6

1.4 Syfte och frågeställning ... 7

2 TIDIGARE FORSKNING ... 7

3.1 T.H. Marshalls teori om medborgarskap och invändningar ... 9

3.2 Levt medborgarskap ... 10

3.3 Intersektionalitet ... 12

3.4 Postkolonial feminism ... 14

4.1 Reliabilitet och Validitet ... 15

4.2 Forskningsdesign ... 16

4.3 Urval och målgrupp ... 17

4.4 Om respondenter ... 17

4.5 Intervjuguide ... 18

4.5.1 Transkribering ... 18

4.6 Databearbetning och analys ... 18

4.7 Forskningsetiska överväganden ... 19

5.1 Kvinna i det svenska samhället ... 21

5.3 Inkludering ... 26

BILAGA 3: INFORMERAT SAMTYCKE ... 43

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Figur 1 ... 23

Figur 2 ... 25

Figur 3 ... 26

Figur 4 ... 29

INTRODUKTION

1.1 Inledning

Kvinnor och invandrare är två grupper som under lång tid har varit utanför i samhället och omnämns ofta som personer som upplever utestängning i samhället, på grund av deras kön och etnicitet. Vi har därför valt att undersöka hur kvinnor med syrisk bakgrund ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån Listers begrepp gällande levt medborgarskap. Levt medborgarskap är ett brett begrepp som kortfattat innebär den

betydelsen som medborgarskapet faktiskt har i människors liv och att olika sociala relationer, kulturella och materiella faktorer påverkar hur människor betraktar sig som medborgare (Lister, 2007).

Sverige har sedan 1970-talet kämpat med jämställdheten bland män och kvinnor. I den svenska debatten har jämställdhetsfrågorna varit ett centralt ämne. I dagens

jämställdhetspolitik som utgår från sex delmål som återfinns i regeringens skrivelse “Makt, mål och myndighet - en feministisk politik för en jämställd framtid” (Skr. 2016/17:10). I de sex delmålen fokuserar jämställdhetspolitiken på att jämställdheten ska existera mellan kvinnor och män i samhället på olika områden, exempelvis i fördelningen av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställdhet i utbildning, jämn fördelning av obetalda hem- och omsorgsarbetet och jämställd hälsa. Därtill framgår det att mäns våld mot kvinnor helt ska upphöra (Jämställdhetsmyndigheten, 2021).

I jämställdhetskontexten nämns det inte om olika grupper av kvinnor, utan det beskrivs generellt enbart om alla kvinnor som bor i Sverige. Detta medför att kvinnor med utländsk bakgrund inte benämns i relation till jämställdhet. I Sverige beräknas det av statistiska centralbyrån (SCB) att det bor 1 016 425 utrikesfödda kvinnor i Sverige (SCB, utrikes födda i Sverige, 2020). Detta är inget nytt fenomen men är dock ett återkommande fenomen som behöver belysas för att inte riskera att döljas i diskurser om jämlikhet och inkludering i det svenska samhället (De los Reyes m.fl., 2012 s. 12).

Vi förmodar att vår studie kan bidra med att vidareutveckla och synliggöra att arbetet med jämställdhet är betydligt mer komplext i Sverige och handlar om mer än enbart jämlikhet mellan män och kvinnor. Detta eftersom Sverige är ett land med stor mångfald från olika länder.

Vi har valt att använda oss av T.H. Marshalls teori om medborgarskap och invändningar mot den för att belysa det levda medborgarskapet. Därtill har vi använt oss av teorier om levt medborgarskap, intersektionalitet och postkolonial feminism för att förstå det fenomen vi avser att undersöka. Vidare kommer intervjuer att vara vårt material i denna studie för att få ett perspektiv från syriska kvinnors upplevelser av inkludering och exkludering från sina vardagssituationer i det svenska samhället.

1.2 Bakgrund

De los Reyes (2002, s. 32), beskriver att frågor om genus och etnicitet inte har varit prioriterade. Begreppet invandrare är dessutom problematiskt, inte bara för det enbart inkluderar en heterogen grupp, utan för att det inbegriper människor som aldrig har

“vandrat in” eftersom människor som trots att de är födda i Sverige betraktas som obekanta. Vidare förklarar De los Reyes att begreppet invandrare har blivit ett sätt att skilja på

människors ställning i samhället. Dessutom tycker författaren att det är svårt att behandla invandringsstatus eller etnicitet som naturliga eller oföränderliga kategorier, eftersom de själva kan förklara ojämlikhet och utestängning (De los Reyes, 2002, s. 32–33).

Vidare tar De los Reyes (2002) upp om hur situationen var under 1970-talet, där invandrarkvinnor i Sverige betraktades som att de var osjälvständiga, isolerade och

förtryckta. Dessutom beskriver hon att “Det gemensamt för många invandrarkvinnor är att de uppfostrats och präglas av en mycket traditionell kvinnoroll. Detta som ger en

underordnad och osjälvständig ställning i förhållande till männen” (De los Reyes 2002, s. 39). Utifrån invandrarkvinnors situation i Sverige idag, enligt gruppens heterogenitet, är det naturligtvis svårt att rita en rättvis bild. Trots att invandring har ökat i omfattning och mångfald så betraktas fortfarande invandrarkvinnor som en separat grupp inom

arbetskraften, förklarar författaren. Med detta menar hon att uppgifter om yrke, arbetstider, sysselsättning och lön tyder på att invandrarstatusen ofta har en plats längst ner i

arbetsnivåer. Dock kan statistiken visa att invandrarkvinnor har en stor mångfald och komplexitetställning på arbetsmarknaden (De los Reyes, 2002, s. 40).

Vi vill därför i vår studie att syriska kvinnor själva ska få berätta om sina upplevelser av inkludering och exkludering, för att belysa deras perspektiv på det svenska samhället. Vi anser att detta kan leda till en mer omfattande bild av verkligheten för hur utländska

kvinnors synsätt gällande exkludering och inkludering i det svenska samhället ser ut utifrån levt medborgarskap.

1.3 Problemformulering

Sverige har tagit emot många flyktingar över fler decennier, där det idag uppskattas vara över en miljon invandrarkvinnor som bor i Sverige. I jämställdhetspolitiken nämns det inte

mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället, utan snarare utifrån en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor. Därmed döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom blir ”invandrare” redan nedvärderade när det diskuteras gällande integrationsproblematiken, då begreppet invandrare separeras från resten, vilket bidrar till att de ses som icke medlemmar (Molina, 1997, s. 90–91). Därtill är kvinnor med utländsk bakgrund en grupp som har blivit nedvärderade och betraktas som exempelvis lågutbildade, hemmafruar, osjälvständiga och ojämställda (Abbasain, 2003, s. 14). På detta sätt uppstår problemet att kvinnor med utländsk bakgrund riskerar att betraktas som mindre värda och att de kan uppleva en nedvärdering på grund av att de både är kvinnor och invandrare.

1.4 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur syriska kvinnor ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap som innebär att man inte utgår från det formella medborgarskapet, utan man utgår från människors vardagliga liv som medborgare.

Övergripande fråga:

Hur ser syriska kvinnor på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap?

Underfråga:

Har de upplevt eller utsatts för någon sorts av exkludering på grund av sitt kön och etnicitet?

2 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer tidigare forskning om exkludering och inkludering introduceras. Utgångspunkten i denna studie är att syriska kvinnor i Sverige ska få berätta om sina upplevelser av inkludering och exkludering från sin vardag. Därför kan det vara värt att nämna om vad feministiska ansatser har beskrivit om inkludering och exkludering, hur medborgarskapet håller på att ändras med migrationen och om ignoransen i Sverige angående genus kopplat till etnicitet. Dock bör det finnas i åtanke att det levda

medborgarskapet inte är något som utgår från allmänheten utan är individuellt. Därför kan beskrivningar av det svenska samhällets inkludering och exkludering variera från person till person. Därför kommer vi kanske att få svar från våra respondenter som fokuserar på annat än det vi förväntade oss.

Lister (2003) skriver om inkludering och exkludering. Hon beskriver att medborgarskapet har två sidor, både den inkluderande och exkluderande delen och att det oftast upplyses om den inkluderande delen. Men flera forskare har upplyst den exkluderande delen som även Lister gör genom att nämna olika verkan på hur medborgarskapet utformar icke-medborgare och delvis medborgare (Lister, 2003, s. 43). Vid beskrivning av medborgarskapets

exkluderande och inkluderande del brukar det oftast ske i samband med nationalstaten. Men i och med migrationsstudier om medborgarskap så har betydelsen av medborgarskap

utökats, samt att den exkluderande delen har utforskats mer.

I en stat kopplas det juridiska medborgarskapet till passet och det sociologiska

medborgarskapet kopplas till rättigheter och skyldigheter (Lister, 2003, s. 44). Dock påpekas det att sociologiska medborgarskapet handlar mer om det materiella, det vill säga möjligheter med att ha ett medborgarskap och som utestängs på grund av rasdiskriminering, våld och trakasserier (Lister 2003, s. 44). Lister betonar vikten av att diskutera inkludering och exkludering gällande kön, etnicitet, ras och klassdelning som problematiken med medborgarskapet (2003, s. 44–45). Därför har det i senare tid upplysts om det levda

medborgarskapet som utgår från människors vardag, där de får chansen att berätta om sina egna liv och upplevelser utifrån sitt medborgarskap (Lister m.fl., 2007, s. 168).

Fortsatt skriver Lister (2003, s. 45) om migration där hon påpekar att en stor andel av migranter är kvinnor och oftast rapporteras migranter vara män, samt att kvinnor förlitar sig på sina män och därmed inte är självständiga. Det vill säga att det länge har funnits en stigmatisering kring utländska kvinnor.

Immigrationen håller på att ändra medborgarskapet beskriver Joppke (1999, s. 629–630) för att i samband med invandringen runt om i världen har medborgarskapet ändrats från att anses som “universellt” till att anses som mer “multikulturellt” som inkluderar de som kommer från olika kulturer.

Medborgarskapet handlar inte enbart om rättigheter utan numera nämns det även att

medborgarskapet har blivit en sorts “stängningsmekanism” som bestämmer gränserna för en nation. Vilket även försvårar för nykomna att få medborgarskap eftersom de många gånger blir nekade till att få uppehållstillstånd eller måste framföra goda skäl till att få stanna (Joppke, 1999, s. 630). Ytterligare en anledning som nämns med hur medborgarskapet har förändrats på grund av invandringen är exempelvis risken att bli särbehandlad i det land som man har valt att etablera sig, på grund av att man har en annan etnicitet. (Joppke, 1999, s. 631).

Med utgångspunkt från hur det är i Sverige gällande etnicitet och kön beskrivs det att invandrarkvinnor anses som ett problem på grund av deras kulturella egenskaper (Knocke, 1991, s. 4). Problemen som beskrivs handlar om maktförhållanden i landet och inte om vilka som faktiskt blir utstötta. Underordning och makt är frågor som nämnts mycket inom

kvinnoforskning (Knocke, 1991, s. 4). Det Knocke (1991) beskriver är att kvinnoforskning har haft stora vetenskapliga genombrott och det har gjort att kvinnans position har synliggjorts från det underordnade. Dock när det gäller den feministiska ansatsen i västvärlden tenderar den endast att utgå från den “vita medelklasskvinnan” och ignorerar bland annat

invandrarkvinnor (Knocke, 1999, s. 4).

Detta nämns även om att “feminismen är inget homogent teoretiska perspektivet och är, lik lite som andra ideologier befriad från politiska positioneringar och maktkamp “(De los Reyes, 2002, s. 12). Dock förklaras det att förekomsten av förtrycksprocesser uppstår när kvinnor från förtryckta grupper behöver möjligheter att exempelvis uttrycka politiska krav och föra sin egen talan, där författaren ger ett exempel på hur “invandrarkvinnor” är utanför det svenska kvinnokollektiveten och har skapat en bild av “den andra kvinnan” (De los Reyes, 2002, s. 13). Alinia (2020, s. 254) fortsätter att beskriva detta genom att påpeka att den vita feminismen fokuseras alltför mycket på kön och sexualitet som orsakerna till förtryck och att detta bidrar till etnicitet och ras ignoreras som faktorer i samhället. Det vill säga att

västvärlden dirigerar fokus till att handla om genus för att inte andra faktorer ska riskera att ta för mycket plats och att genusfrågan ska försvinna i kontexten.

Vidare kritiserar Alinia (2020) att det existerar en ignorans i Sverige att inte benämna etnicitet och ras gällande kön i frågor om jämställdhet. Som hon lyfter upp finns i två offentliga utredningar av statens skrivelse: Makt, mål och myndighet- en feministisk politik för en jämställd framtid (2016 17:10). De två statliga offentliga utredningar som anges är (SOU 2015:55) och (SOU 2015:86). Jämfört med andra offentliga utredningar tar dessa två offentliga utredningar upp flera aspekter, men dock saknas de etniska och rasaspekter för att belysa maktstrukturer i samhället. Etnicitet benämns inte ofta i den svenska inramningen utan endast i relation med exempelvis arbetsmarknaden eller skillnader mellan män och

kvinnor som är födda i Sverige. Därmed misslyckas utredningarna med att upplysa om att övriga faktorer som etnicitet spelar för roll i kvinnoförtryck (Alinia, 2020, s. 255).

På detta sätt går det att urskilja hur kvinnor med utländsk bakgrund inte bara exkluderas för att de är kvinnor, utan av att de är just “invandrare” som försvårar deras position i samhället ytterligare.

TEORIER

3.1 T.H. Marshalls teori om medborgarskap och invändningar

Anledningen till att vi valde att lyfta information från Marshall är för att han omnämns frekvent i samband med diskussioner kring medborgarskap. Vi ska därtill nämna några invändningar mot hans teori för att påvisa det levda medborgarskapets betydelse.

Marshall beskriver medborgarskapets utveckling i historien genom tre medborgerliga rättigheter: civila, politiska och sociala. Det civila elementet utspelades på 1700-talet och rättigheter som individuell frihet, yttrandefrihet, rätten till egendom och rätten till

domstolsprövning utvecklades under denna fas. Det politiska elementet utspelades på 1800-talet och rättigheter såsom att vara delaktig i politiken, genom att ha rätten till att rösta eller till att bli vald utvecklades under denna fas. Det sista elementet som utspelades under 1900-talet handlar om det sociala som berör rättigheter som ekonomisk säkerhet. Vidare betonar Marshall att det finns i detta element en vikt av utbildning och social välfärd (Marshall & Bottomore, 1992, s. 8).

Marshall belyser att det politiska och sociala medborgarskapet kan överlappa varandra i några avseenden och därför föreslår han att sociala rättigheter bör beskrivas i denna överlappning. De sociala rättigheterna som beskrivs var något som infann sig när man var medlem i lokala samhällen, det vill säga något som kopplades med medborgarskapet. Dock var sociala rättigheter något som inte accepterades under en lång period och tillförningen av poor law, som innebär lagar för vård för fattiga och lönereglering ersatte de sociala

rättigheterna för att de inte fick inkluderas som en del av medlemskapet. Enligt Marshall skulle de sociala rättigheterna vara till för att bland annat säkerställa att det finns utbildning för barn och det skulle vara som ett skydd för barn och kvinnor (Marshall & Bottomore, 1992, s. 14–16).

Marshall fortsätter att beskriva medborgarskapet som en status där endast de fullvärdiga medlemmarna i ett samhälle skulle tilldelas medborgarskap samt alla som besitter denna status skulle behandlas jämlikt med de rättigheter och skyldigheter som en stat innefattar. Det finns inte en universell beskrivning av vad dessa rättigheter och skyldigheter omfattar eftersom varje stat är olik vad gäller hur de idealiserar medborgarskapet (Marshall & Bottomore, 1992, s. 18).

Dock har Marshalls teori kritiserats mycket av feministiska forskare, speciellt den del av teorin som handlar om det sociala medborgarskapet. Schierup (2012, s. 241–243) förklarar

att Marshall teori utgår från anglo-centerism och därmed missar kvinnors mångfald, invandrare och etniciteter i minoritet. Marshall kritiseras även av forskare för att utgå från mannen och att han därmed inte nämner kvinnors ställning vad gäller medborgarskapet. Kvinnors medborgerliga rättigheter har etablerats senare än männens och i hans teori hade han chansen att kunna inkludera kvinnors rättigheter i diskursen om medborgarskapet och därmed synliggöra kvinnors exkludering. Men eftersom bland annat maktförhållandet utgår från ett manligt perspektiv och en institution som funkar på ett traditionellt sätt så blev kvinnor utestängda från diskursen om medborgarskap (Schierup, 2012, s. 243–244).

Forskare betonar de substantiella och formella rättigheterna. De formella rättigheterna handlar om de rättigheter som Marshall lyfter fram (civila, politiska och sociala), det vill säga de rättigheter som kopplas med nationalstaten. Schierup förklarar att medborgarskapet och migration oftast utgått från de formella rättigheterna i Europa och det har inte lagts lika stor fokus på betydelsen att vara medborgare (substantiella). De substantiella rättigheterna rör möjligheter och kvalifikationer för att kunna utöva sitt medborgarskap till fullo, men att dessa rättigheter inte blir utövade till fullo av etniska och rasmässiga minoriteter på grund av bland annat diskriminering. Det beskrivs att medborgarskapet inte utgör en garanti för att skydda mot diskriminering, eller för att alla ska kunna utöva sina rättigheter på jämlik grund. Därför har invandrare accepterat att de inte kommer att kunna ta del av allt på liknande sätt som andra tar del av vad samhället har att erbjuda (Schierup, 2012, s. 244–245).

De substantiella och formella rättigheterna förknippas med universalitet och olikheter. Detta är en diskussion som handlar om att i den liberala föreställningen ska vara så att människor behandlas på jämlik grund och räknas som homogena medborgare. Men i verkligheten ser det annorlunda ut då människors medborgerliga rättigheters utövande är en fråga som handlar om social exkludering. Med detta menar Schierup (2012, s.245) att feminister påstår att alla ska behandlas jämlikt och att det är ett tillvägagångssätt för att upprätthålla

maktstrukturer i samhället där vissa grupper gynnas av detta.

En lösning på detta skulle vara någonting som kallas för grupprättigheter, för att upplysa om olika gruppers kulturella och sociala anspråk i ett samhälle. Men risken är att istället för att räknas som en egen individ kommer man automatisk räknas som en av den gruppen. Det individuella behovet kommer riskera att avta om man endast utgår från gruppbehov och därmed diskrimineras människor som kanske inte vill associera sig med någon grupp (Schierup, 2012, s. 246).

3.2 Levt medborgarskap

Levt medborgarskap är ett brett begrepp som har använts av många forskare, speciellt under de senaste tjugo åren. Dock är begreppet levt medborgarskap inte tydligt definierat och kan därför vara svårt att använda i praktiken (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 713). Av den

anledningen ska det i denna sektion först framföras det som forskaren Lister nämner om levt medborgarskap, då hon är ursprungsforskaren som genom sin feministiska forskning varit en drivande faktor när det gäller studier av medborgarskapet bortom den universalistiska

förklaringen, exempelvis genom att lyfta kvinnor som en exkluderande grupp när det gäller medborgarskapet (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 716). Sedan ska det med hjälp av andra forskares beskrivningar av levt medborgarskap inkluderat Pauliina Kallio m.fl. (2020) förklara mer tydligt om levt medborgarskap som koncept för att få förståelse om det levda medborgarskapet.

Lister (2007) lyfter levt medborgarskap genom att påpeka hur det utgår från människors vardagliga liv. Lister refererar till levt medborgarskap genom att nämna “hur människor förstår och förhandlar om rättigheter och skyldigheter, tillhörighet och deltagande och “den betydelse som medborgarskap faktiskt har i människors liv och hur folkets sociala och kulturella bakgrund och materiella omständigheter påverkar deras liv som medborgare ” (Hall & Williamson 1999, sid 2; se även Lewis 2004 citerad i Lister 2007, s. 55). Dessa två citat refererar Lister (2007) ofta till för att förklara och tydliggöra det levda

medborgarskapet. Det beskrivs i dessa två citat om att det är hur människor förhåller sig till andra som utgör hur man ser sig själv som medborgare.

Vidare förklarar Lister m.fl. (2007, s. 168) att levt medborgarskap ska förstås som något som kombinerar medborgarskapet både uppifrån med nedifrån. Det vill säga att man med levt medborgarskapet försöker belysa vad medborgarna anser om vad medborgarskapet innebär. Det som Lister m.fl. (2007, s.172) beskriver är att det levda medborgarskapet kan se

annorlunda ut beroende på många olika faktorer som till exempel kön, etnicitet och ålder, eftersom dessa faktorer påverkar hur man upplever sitt levda medborgarskap och sig själv som individ. Dessutom nämner Lister m.fl. (2007) minoriteter och majoriteter. När personer från utlandet flyttar till ett nytt land är de minoriteter som flyttat in till majoriteten. Hon lyfter hur etniska kvinnors levda medborgarskap innebär “ofta förhandlingar om ett komplex av förändrade köns -och familj kultur när de rör sig mellan minoritets- och

majoritetssamhälle “(Lister m.fl., 2007, s. 172). Därtill påpekar hon att det är viktigt med att deras röster blir hörda för att annars kan deras röster bli bortkomna i de demokratiska arenorna (Lister m.fl., 2007, s. 172).

En annan forskare som nämner det levda medborgarskapet är Vera-Larrucea (2013, s. 253) som beskriver det som ett vardagligt medborgarskap. Hon förklarar att medborgarskapet utformas ständigt och att den rättsliga statusen är värdefull i viss mån, men att det vardagliga livet är det som utformar en medborgare. Utgångspunkten i det levda medborgarskapet menar hon ligger i interaktionen i det sociala livet eftersom folkets beskrivningar av sina upplevelser av medborgarskapet utgår oftast från deras vardag (Vera-Larrucea, 2013, s. 253).

Forskaren Cherubin (2011) beskriver även intersektionalitet och levt medborgarskap i sin artikel. Hon lyfter att levt medborgarskap utgår från det subjektiva och mikrosociologiska perspektivet av medborgarskap, eftersom fokusen är på hur människor i sin vardag utövar sitt medborgarskap (Cherubini, 2011, s. 115).

Pauliina Kallio m.fl. (2020, s. 713) försöker förklara levt medborgarskap mer utförligt genom att ta “... hänsyn till det teoretiska ursprunget, nuvarande tillämpningar och utvecklingen av levt medborgarskap för att klargöra det som koncept och överväga möjligheter för dess framtid”. Levt medborgarskap handlar om viljan att separera, och att problematiken infinner sig i att medborgarskap alltid ska framföras i termer av det statliga. Fastän det antyds att det statliga medborgarskapet är viktigt för det sociala, politiska och ekonomiska rättigheterna, samt att de förhåller människor med varandra så kan man inte undgå att erkänna hur interaktioner utanför det statliga också är en del av medborgarskapet. Här vill man förstå medborgarskapet som mer flexibelt och att det finns olika uppfattningar av identitet

(Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 714). För att utforma levt medborgarskap till ett koncept lyfts fyra dimensioner som vanligtvis benämns i sammanhang med levt medborgarskap: rumsliga, intersubjektivitet, utförande och affektiva.

Den första dimensionen är den rumsliga (spatiality) och handlar om att det levda

tid, sammanhang och nation. Med detta menas med att i och med globaliseringen och Europeiska unionen har medborgarskapet utvidgats från nationalstaten och medfört transnationella medborgarskap. Nya nätverk har skapat nya typer av relationer som i sin följd har gjort att individers upplevelser av det levda medborgarskapet har utökats. Vidare förklaras det att förståelse av medborgarskapet i dess rumsliga form ska göra “Att förstå hur medborgarskapet spelar ut inom röran i det dagliga livet, ger inte bara djupa insikter om ekonomiska, politiska och sociala mönster i samhället, utan lyfter fram korsningarna mellan det privata och det offentliga, det individuella och det institutionella” (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 717). Detta är för att man inte enbart ska utgå från det formella medborgarskapet när det levda medborgarskapet diskuteras, utan att man även utgår från vardagliga beskrivningar (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 717).

Den andra dimensionen är intersubjektivitet (intersubjectivity) som handlar om sociala relationer. Här nämns det att medborgarskapet är någonting som praktiseras och är levt och utformat från hur människor förhåller sig till varandra (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 717), det vill säga genom sociala relationer och interaktioner. Genom den intersubjektiva aspekten söks det att förstå intersektionen mellan den offentliga formella och privata sfären som belyser upplevelser av relationer som skapar ett medborgarskap likt det som den rumsliga aspekten nämner. Dessutom nämns det hur ökad migration och resor skapar nya nätverk som har gjort att transnationalism ser annorlunda ut, samt att det inte går att särskilja medborgarskapet från status och relationer som konstrueras i lokala och fysiska kontexter (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 717–718).

Den tredje dimensionen är den utförande (performed) som handlar om handlingar och metoder som associeras med medborgarskapet. De medborgerliga handlingarna är det som individen själv utgör med medborgarskapet med sina handlingar (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 718).

Den fjärde dimensionen är den affektiva (affective) som framhäver diskurser om att medborgarskap vanligtvis inte brukar inkludera de känslor som förknippas med att vara medborgare. Ett exempel är “känslor av att tillhöra eller inte tillhöra är oskiljaktiga från upplevelsen av att både vara och känna sig medborgare” (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 718). Det vill säga att det levda medborgarskapet frekvent brukar röra de känslor som har med tillhörighet att göra. I detta sammanhang påpekas det att medborgare bär ett ansvar att ta hand och bry sig om varandra (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 718).

3.3 Intersektionalitet

De los Reyes och Mulinari (2005) beskriver begreppet intersektionalitet som “hur relationer mellan över- underordning artikuleras i skilda historiska och rumsliga sammanhang” (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 7). Detta innebär att i samband med kön existerar klass och rashierarkier (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 24). Vidare förklarar De los Reyes m.fl., (2012, s. 25) att intersektionalitet förklarar att makt är multidimensionell med

utgångspunkterna kön, klass, ras och etnicitet. Samt att ojämlikheten blir till utifrån personers ställning till dessa maktstrukturer. Detta hävdas ske i tid och rum och att de inte finns några sociala relationer som inte blir till i några av de positioner som intersektionalitet benämner, det vill säga kön, klass, ras och etnicitet. Intersektionalitet inspireras av teorier från feminism, postkolonial feminism, queer, antirasistiska och marxism. Därmed berör detta många analyser av ojämlikhet och makt i samhället (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 24).

Det som intersektionalitet bygger vidare på är genusvetenskap genom att även belysa ojämlikhet som någonting som existerar i samband med kön, exempelvis klasstillhörighet, etniska/ “ras” och nationella gränser (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 7). Detta för att belysa om moderna synsätt när det gäller sociala relationer och hur man formar en identitet och materiell ojämlikhet som inte enbart påverkas av de förtryck som benämns i relation till kön, klass och etnicitet. Utan även “makten och ojämlikheten konstrueras även genom den vetenskapliga internaliseringen av en atomiserad världsbild som essentialiserar vår

uppfattning av sociala processer och mänskligt handlande” (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 8–9). Det vill säga att intersektionalitet även fokuserar på små detaljer som präglar maktstrukturer i samhället och därmed våra sociala relationer. Detta beskrivs som att det handlar om “Makt och maktrelationer blir på detta sätt något som görs i och genom den sociala interaktionen människor emellan, i stället för att betraktas som det oundvikliga resultatet av fasta och oföränderliga strukturer som styr människornas liv och valmöjligheter “(De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 23).

Intersektionalitet som tidigare benämnt gällande kön i sammanband med klass, “ras”/ etnicitet och nationella gränser och används ofta i att “...synliggöra kvinnors varierande erfarenheter i allmänhet och specifika villkor för rasifierade kvinnor i synnerhet” (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 27). Vanligtvis brukar studier om kvinnor ställningar i samhället enbart utgå från deras kön, men genom att lyfta ras/etnicitet, klass och nation vidgar man ett sådant aningen ensidiga betraktelsesätt. Att inkludera ras, klass och nation är viktigt

eftersom de har centrala roller i förståelsen av makt och ojämlikhet i ett världsomfattande synsätt, då dessa faktorer är viktiga i diskurser om migration och transnationell

arbetsdelning.

Ännu en del som lyfts är nationens roll, vilket definieras som en stat med ett språk och en ursprunglig nationell befolkning som bestämmer och legitimerar om vad gränsen går för inkludering. I detta sammanhang ges det en inblick i hur komplext ojämlikhet är i ett samhälle (De los Reyes & Mulinari, 2005, s. 28–30). Det nämns att institutioner är grunden till ojämlikhet då de bibehåller sociala behandlingssätt genom att ständigt försöka övervinna underordning istället för att uppvärdera gruppidentiteter, som i sin tur bidrar till exkludering (De los Reyes & Mulinari 2005, s. 53). Det går dock inte att undvika att vanligt folk även kan exkludera andra personer i sin vardag som till exempel att vara från ett ursprungsfolk som talar språket flytande så kan det medföra att man som invandrare känner sig utanför samhället av den simpla anledningen som Joppke dessutom beskriver (1999, s. 630).

Cherubini (2011) nämner även intersektionalitet och det levda medborgarskapet i sin studie genom att exemplifiera migrantkvinnor i Andalusien som berättar utifrån sitt levda

medborgarskap om deras inkludering och exkludering i samhället. Den exkludering och inkludering som Cherubini (2011) förklarar är kopplad till medborgarskapet, det vill säga de möjligheter som medborgarskapet medför. De områden som nämns ur kvinnornas vardagliga liv är sociala, arbetsmarknaden och förhållandet till den spanska statens administrativa system (Cherubini, 2011, s. 120–121). Genom att kombinera den strukturella konstruktionen (intersektionalitet) som hon förklarar som analys på makronivå med de vardagliga

upplevelserna och handlingar (levt medborgarskap) som då är på mikronivå kan detta vidga förståelsen av hur människor väljer att se på sig själva som medborgare och vilka möjligheter det medför (Cherubini, 2011, s. 128).

3.4 Postkolonial feminism

Postkolonial feminism belyser postkolonialismens ignorans av kön, samt den vita

feminismens avsaknad av intresse att lyfta upp rasism och den vita hegemonin. Tillförandet av dessa aspekter till respektive kritiska ansats av samhällets maktstruktur är grundläggande för postkolonial feministiska förslag (De los Reyes, 2011, s. 21).

Inom feminismen är det svårt att acceptera att andra faktorer såsom etnicitet och klass även påverkar kvinnor levnadsvillkor. Samt att förstå kön som en grupp som är uppdelad i

kategorier, till exempel att det finns olika kvinnor och inte enbart de vita heterosexuella, medelklasskvinnor. Med detta avslöjar man den hegemoni som präglar kvinnorörelsen och i akademin. Det avslöjar dessutom hur förtryck, ojämlikhet och underordning kan kopplas till makt som går utöver kön. De los Reyes (2011) förklarar detta på ett liknande sätt genom att nämna hur kön med postkolonialismen inte enbart lyfter kvinnans situation och

problematiserar den, utan även upplyser avseenden som inte synliggörs tills de underställda får säga sitt (De los Reyes, 2011, s. 22).

Vidare förklarar hon att postkolonial feminism ska förstås som något som går ut över den enkla beskrivningen genom att koppla feminism till postkolonialism och feminism med rasistiska samband, men att “Det handlar också om möjligheten att skapa mening kring den sociala verkligheten utifrån en annorlunda kunskapshorisont” (De los Reyes, 2011, s. 22). Men i postkolonialism och feminism finns det dock flera politiska och teoretiska ställningar som även De los Reyes benämner, exempelvis att postkolonial feminismen kan vara svår att markera, eftersom det saknar slutmarkering och att de samlingsverk som hon refererar till är tillfälliga (De los Reyes, 2011, s. 46). Däremot nämner hon att det viktigaste med

postkoloniala feminism som koncept är idén att ett universellt människovärde är något som har behållits av en omänsklig politik som inte tagit hänsyn till olika typer av folk (De los Reyes, 2011, s. 49).

De los Reyes (2012) fortsätter att beskriva hur postkolonial feminism belyser rasismens betydande roll i att skapa globalt privilegiesystem och upprätthålla ojämlika levnadsvillkor, delvis genom att förklara hur den ojämlikhet som råder inte är ett resultat av koloniala kvarlevor, utan det snarare existerar i omfattande sociala och kulturella sammanhang. Postkolonial feminism definierar rasism som något som en del av subjektiveringsprocesser, vilket leder till världsomfattande maktutövning som analyserar på flera nivåer: materiellt, känslomässigt och symboliskt (De los Reyes, 2012, s. 15). Vidare förklarar De los Reyes m.fl. (2012, s. 29) att det är nödvändigt att tala om existerande rasism i Sverige. Diskriminering av invandrare och skillnad mellan män och kvinnor är ytterligare diskurser som bevisar

skillnaden i maktförhållanden.

I Sverige förklaras det av Molina & De los Reyes (2012, s. 295) att diskriminering skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Det finns en hierarki av vilka etniska grupper som blir behandlade sämre där personer som kommer från muslimska eller icke-europeiska länder positioneras längre ned och nordeuropéer placeras högre upp i hierarkin. Ordet rasism är ett starkt ord som inte tycks ta mycket plats i den svenska kontexten, utan brukar endast

nämnas när det kopplas med till exempel högerpopulistiska grupper som bidrar till att begreppet rasism blir automatiskt ett negativt och nedtystat begrepp. Men Molina och De los Reyes (2012, s. 296) hävdar att det är viktigt att lyfta rasism i den svenska kontexten för att, som nämnt tidigare tenderar rasism kopplas med högerpopulistiska grupper och nazister, men inte påpekas den vardagliga rasismen som utövas av vanligt folk på grund av deras uppfattningar, handlingar och värderingar.

METOD OCH MATERIAL

Denna studie utgår från semistrukturerade intervjuer som vi anser är passande för att kunna få svar på vårt syfte och övergripande frågeställning, vilket är hur syriska kvinnor ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. I intervjuerna fick våra respondenter själva beskriva sin livsvärld och upplevelser gällande exkludering och inkludering i det svenska samhället.

Kvale och Brinkmann (2014, s.19) beskriver semistrukturerade intervjuer som halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Det som utmärker halvstrukturerade

livsvärldsintervjuer är att intervjupersonen själv får berätta om sin beskrivning av sin livsvärld, som därmed ska vara ett tillvägagångssätt att tolka innebörden av de beskrivande fenomen (Kvale & Brinkmann 2014, s. 19). Strukturen på en semistrukturerad intervju är likt ett vanligt samtal, men att man redan i förväg har bestämt några frågor eller teman som önskas beröras.

Vidare fortsätter Esaiasson m.fl. (2017) att förklara hur intervjuer, såsom

samtalsintervjuundersökningar, ska handla om att komma åt personens tankar. Vanligtvis brukar man vid en respondentundersökning ställa samma frågor till samtliga svarspersoner för att hitta mönster, beskriva, förklara och ställa sig frågor gällande hur och varför vissa svar skiljer sig åt (Esaiasson m.fl., 2017, s. 236).

I en samtalsintervjuundersökning har det innan intervjuerna fastställts frågor och teman som ska genomföras med varje deltagare. Men utifrån hur intervjun utvecklar sig kan ordningen på frågorna variera, till exempel om en av intervjupersonerna börjar beröra en fråga som finns med i intervjuguiden så kan man hoppa till den frågan direkt (Esaiasson m.fl., 2017, s. 236). Samtalsintervjuer används därmed oftast för att kartlägga hur människor uppfattar ett specifikt område (Esaiasson m.fl., 2017, s. 237).

Vi började med att läsa oss in på ämnet. Därefter skapade vi ett informationsbrev och en intervjuguide med teman och frågor. Sedan, för att kunna få kontakt med några kvinnor, använde vi oss av en lista på medlemmar från en kyrka i Eskilstuna bestående av kvinnors mail och telefonnummer som vi fick tillgång till då en av oss sitter i kyrkans styrelse. Vi valde att intervjua syriska kvinnor som vi personligen inte känner eftersom på detta sätt kan vi undvika att vara subjektiva eller låta våra personliga kontakter påverka intervjuprocessen. Därefter kontaktade vi några kvinnor och förklarade syftet med vår undersökning, samt skickade vi informationsbrevet och bad dem att kontakta oss om de ville ställa upp på intervju.

Vi blev sedan kontaktade av sex kvinnor. Men eftersom det krävdes att vi skulle intervjua tio personer utförde vi ett snöbollsurval, vilket innebär att de kvinnor som vi intervjuade

tillfrågades om de kunde hjälpa oss med att hitta fler som vi kunde intervjua (Esaiasson m.fl., 2017, s. 190). Att utföra ett snöbollsurval fann vi var lösningen för att kunna få tag på tio personer att intervjua. Intervjuerna gick till genom att vi kunde träffas på en bestämd plats och tid som passade våra respondenter. I och med rådande situation (Covid19-pandemin) var det viktigt för oss att respondenterna kände sig bekväma att träffa oss och vi var noga med att hålla distans.

4.1 Reliabilitet och Validitet

Kvale och Brinkmann beskriver att vissa kvalitativa forskare påstår att reliabilitet och validitet inte är passande för kvalitativ forskning som för kvantitativ forskning (Kvale & Brinkmann 2014, s. 295). Dessutom nämner även Bryman (2018) att validiteten och

465). Vår undersökning är en kvalitativ forskning som inte använder mätning men enligt Bryman och Kvale och Brinkmann kan man hitta alternativ för att kunna använda validitet och reliabilitet i den kvalitativa forskningen. Brinkmann och Kvale förklarar att reliabilitet handlar om att resultatet av undersökningen ska kunna upprepas vid andra tidpunkter och av andra forskare. Vi anser att vår undersökning kan återupprepas men att resultatet kanske inte blir detsamma eftersom intervjupersonernas svar kan skilja sig åt, eftersom det handlar om upplevelser som är individuella (Kvale & Brinkmann 2014, s. 295). Medan validitet ofta förklaras som att den metod man har valt att använda undersöker det man vill med sin studie (Kvale & Brinkmann 2014, s. 402). Vi har valt semistrukturerade intervjuer för att kunna få bredda svar som ändå är analyserbara, vilket vi anser passar vår undersöknings syfte.

4.2 Forskningsdesign

Detta är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Den analysmetod som ligger till grund för denna undersökning är tematisk analys som brukar utföras i sex steg (Bryman, 2018, s. 707–708).

I intervju analysen bekantade vi oss med “data” där genomläsning av de transkriberade intervjuerna skedde mer än en gång. Vidare kollade vi på likheter och skillnader i utsagorna, där vi ställde intervjuerna mot varandra för att få en förståelse om hur de olika kvinnorna har besvarat på frågorna och om det fanns likheter mellan kvinnornas upplevelser och

situationer (Kvale & Brinkmann 2014, s. 247). Detta gjorde vi med hjälp av vår analysmetod, tematisk analys.

Tematisk analys innebär fokus på att analysera och bilda mönster i teman (Braun & Clarke 2008, s. 79). I tematisk analys brukar det finnas centrala teman och delteman. Dessa teman blir till genom noggrann läsning och omläsning av de transkriberade intervjuerna, som är vår data (Bryman, 2018, s. 704). Dessutom är tematisk analys en metod som har använts flitigt och utgår oftast från sex steg med kodning för att kunna utforma teman (Braun & Clarke, 2008, s.87).

På grund av att vi både har jobbat deduktivt och induktivt med vår studie valde vi att utföra analysen på ett sätt som vi ansåg passade vår studie. Vi har jobbat deduktivt genom att vi har några teman som är bestämda genom teoretisk väg. Dessa teman finns med i vår

intervjuguide (Bilaga 1), som vi anser är våra centrala teman. De centrala teman är baserade på våra frågeställningar, för att kunna genomföra vår studie. Vi har även jobbat induktivt på det sättet att vi har jobbat nedifrån med vårt material, det vill säga att vi utförde

semistrukturerade intervjuer och respondenterna berättade om sin livsvärld, som var

grunden för hur våra underteman blev till. Med hjälp av tematisk analys som metod kunde vi söka efter delteman, granska, definiera och namnge dessa teman utifrån våra centrala teman i intervjuguiden och även kunna överväga vilka citat som vi ansåg var viktiga för vår studie. Vi anser att vår undersökning är en teorikonsumerande studie för vår uppsats är uppbyggd av flera existerande teorier som är levt medborgarskap, intersektionalitet och postkolonial feminism. Dessa teorier innehåller olika förklaringsfaktorer som berör vårt område tex inkludering, exkludering och ojämlikhet och så vidare (Esaiasson m.fl.,2017, s. 42). Samt är vår studie en beskrivande studie eftersom det brukar bestå av frågor som till exempel hur, var, när och så vidare (Esaiasson m.fl.,2017, s. 37). I vår studie vill vi besvara hur ser syriska kvinnor på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap.

4.3 Urval och målgrupp

Utgångspunkten i denna studie har varit att intervjua utländska kvinnor som bor i Sverige och vid en samtalsintervju brukar det vara strategiskt urval av personer. Därför består vårt urval av tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla. Anledningen till vårt val att intervjua kvinnor från Syrien är för att det är en av de största utländska befolkningarna som har kommit till Sverige. Dessutom är det en målgrupp som vi är intresserade av eftersom många av de syriska människorna som har kommit till Sverige, kom på grund av

inbördeskriget i Syrien (SCB, Invandring till Sverige, 2021).

4.4 Om respondenter

Tabell 1

Information om våra respondenter.

Person Ålder Antal år i

Sverige

Födelseland Haft svenskt

medborgarskap

Sysselsättning Kön

Person 1 50 6 Syrien 3 mån Jobbar Kvinna

Person 2 45 9 Syrien 3 år Jobbar Kvinna

Person 3 50 9 Syrien 4 år Arbetssökande Kvinna

Person 4 40 7 Syrien 1,5 år Jobbar Kvinna

Person 5 43 8 Syrien 2,5 år Jobbar inte Kvinna

Person 6 45 8 Syrien 2 år Jobbar Kvinna

Person 7 39 10 Syrien 5 år Jobbar Kvinna

Person 8 36 7 Syrien 1 år Jobbar Kvinna

Person 9 49 7 Syrien 1 år Jobbar inte Kvinna

Person 10 35 6 Syrien 5 mån Jobbar Kvinna

Kommentar: Informationen som vi fick är från våra respondenter i intervjuerna som genomfördes. Denna tabell ska synliggöra om våra respondenters personuppgifter som vi är intresserade av.

4.5 Intervjuguide

Vi har utfört en intervjuguide som består av fem stycken teman som är personuppgifter, svenskt medborgarskap, inkludering, exkludering och övrigt. Vi har utgått från en liknande utformning som Esaiasson m.fl., (2017, s. 273) där det nämns om tematisering i intervjuer. Enligt Esaiasson m.fl., (2017, s. 272) brukar man vanligtvis börja med inledande frågor, vilket vi har utfört med vårt första tema som är ”Personuppgifter” (bilaga 1). Därefter fortsatte vi med vårt andra tema som är ” Svenskt medborgarskap” som inledde med öppna frågor om medborgarskapet sedan fokuserade vi på det svenska medborgarskapets betydelse för våra respondenter. Det tredje temat är ”Inkludering” och detta tema valdes för att vår studie handlar om inkludering i det svenska samhället, samt vill vi veta hur våra respondenter har inkluderats i samhället. Det fjärde temat, ”Exkludering” valdes för att vår studie handlar om exkludering, där fokus ligger på diskriminering, mer exakt ifall våra respondenter har utsatts för diskriminering eller inte. I det sista temat som är ”Övrigt” i vår intervjuguide lades till för att respondenterna skulle få möjlighet att lyfta upp eller klargöra något som de ansåg har missats i intervjuns genomgång.

4.5.1 Transkribering

Intervjun utfördes genom att vi träffade respondenten på bestämd plats och tid, vi spelade in intervjun med ljudbandspelare på mobilen, som är det vanligaste sättet att skriva ut

intervjuer på. Samtidigt antecknade vi de viktiga orden som respondenterna lyfte upp under intervjuerna (Kvale och Brinkmann, 2014, s. 218–219). Sättet vi transkriberade intervjuerna på är genom att översatta från arabiska till svenska, samt skriva ner ordagrant vad

respondenterna yttrade sig om (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 224). Vi valde att transkribera materialet på varsitt håll för att sedan kunna jämföra med varandra hur vi har skrivit och detta nämns även av Kvale och Brinkman (2014, s.224–226) vara ett bra sätt för att säkerställa reliabiliteten.

4.6 Databearbetning och analys

Vi hittade mönster i samtliga intervjuer och därifrån skapade vi underteman av de teman som finns i intervjuguiden (Bilaga 1).

I analysdelen ska vi presentera våra temascheman som vi har fått utifrån vårt material. Enligt Braun och Clarke (2008, s. 89) kan man skapa teman genom att man gör mind-maps på ett separat papper, vilket vi även gjorde. Därefter testades och organiserades teman på olika sätt för att sedan komma fram till teman som vi ansåg vara passande till vår studie. Det första

steget var att skapa ett undertema utifrån vårt intervjuguideteman som är våra överteman. Det andra var att utifrån våra underteman hitta de påståendena som nämndes ofta och av många respondenter, det vill säga de mönster som förekom ofta. Det sista temat är

förklaringsfaktorerna till de påstående som våra respondenter belyste om. I varje figur som vi skapade finns en kort förklaring på hur temat är skapat och tänkt att tolkas.

4.7 Forskningsetiska överväganden

De etiska riktlinjerna brukar behandlas inom fyra områden (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 107–112).

Den första etiska riktlinjen är informerat samtycke som handlar om att informera

intervjupersonen om studiens syfte och vilka eventuella fördelar och risker det kan finns med att dessa personer deltar. Den som väljer att delta ska ske frivilligt och den personen får avsluta intervjun när som helst. Detta har vi informerat om i vårt informationsbrev (Bilaga 2) och därför har vi för säkerhetsskull en skriftlig överenskommelse (Bilaga 3). Därtill har vi beaktat detta noga genom att berätta innan intervjuerna att det kan innehålla känsliga frågor som intervjupersonerna har alternativet och rätten att inte välja svara på frågor som de upplever obekväma att besvara.

Den andra är konfidentiellt som handlar om att information som kan identifiera våra respondenter ska inte avslöjas i vår studie och detta är för att respondenter har rätt till privatliv. Vi var noga med att skriva ut i informationsbrevet att intervjupersonerna ska vara medvetna om att de inte kommer kunna vara helt anonyma på vår undersökning men att till exempel namn eller annan information som avslöjar vilka de är ska inte anges. Vi

intresserade oss av de personuppgifter som finns med i intervjuguiden (Bilaga 1).

Den tredje är konsekvenser som innefattar att i förväg måste forskaren ha en plan för att personer som intervjuas inte ska få konsekvenser för sina uttalandet. För att förhindra att detta skulle ske har vi skickat den transkriberade intervjun till intervjupersoner som önskat att få ta del av materialet, så att den personen kan godkänna att vi får använda materialet eller möjligen ta bort någon del.

Den fjärde är forskarens roll i undersökningen och med detta menas att vi som forskare i denna undersökning ska vara oberoende när vi intervjuar, vi ska vara vänliga och trevliga samtidigt som vi ska vara professionella. Detta har vi beaktat genom att var lyhörda och låtit våra intervjupersoner prata till punkt och detta anser vi vara extra viktigt eftersom

intervjuerna genomfördes på en bestämd plats och tid som våra respondenter bestämde. En annan del som en forskare bör tänka på är att ha respekt för det som intervjupersonen säger genom att inte ifrågasätta personens svar utan vara så neutral som möjligt. Därför har vi haft i åtanke att tänka mycket på vårt kroppsspråk, ansiktsuttryck och vår ton när vi ställde frågorna.

Vi var medvetna om att det finns risk att vi inte kan vara subjektiva i denna undersökning eftersom vi själv är från utlandet och är kvinnor och det kan vara lätt för oss att empatisera och inte vara objektiva på den grunden. Detta område är något som intresserar oss men för

att inte vara subjektiva har vi varit noga med att hålla distans och inte låtit våra åsikter framföras på något sätt utan vi har försökt hålla oss till intervjuguiden. En generalisering blir därmed svårt att genomföra då vi är medvetna om de som våra tio respondenter har besvarat inte betyder att alla syriska kvinnor upplever på samma sätt, till och med i vår undersökning har vi att en respondent inte upplevde någon sorts diskriminering i samhället.

RESULTAT OCH ANALYS

Här ska vi presentera vårt material genom våra huvudteman i intervjuguiden (bilaga 1) samt våra underteman som finns som figur 1, 2, 3, 4 och 5. Personuppgifter som är tema 1 i vår intervjuguide tänkte vi använda oss av som bakgrundsfakta till varför vissa kvinnor känner på ett visst sätt. Dessutom vill vi få in våra teorier och tidigare forskning i analysen.

5.1 Kvinna i det svenska samhället

I intervjuerna framkom det att vissa kvinnor inte kände en skillnad med att vara kvinna i Sverige, eftersom de känner att det fortfarande finns en skillnad mellan männen och kvinnorna i Sverige. Samt att det finns en skillnad mellan invandrare och svenskar som därutöver bidrar med att de känner att invandrarkvinnor i Sverige måste bevisa mer för att bli tagna på allvar. Detta kan kopplas till det som De los Reyes m.fl. (2002) förklarar gällande förekomsten av förtryck sker när kvinnor från underordnade grupper behöver möjligheter att betona politiska krav och föra sin egen talan, där författaren ger ett exempel på hur

“invandrarkvinnor” är utanför det svenska kvinnokollektivet och har skapat en bild av “den andra kvinnan” (De los Reyes, 2002, s. 13).

“Jag anser inte bara för att jag är en kvinna, utan även för att jag är en invandrarkvinna, att ibland på jobbet måste jag kämpa mer för att kunna känna mig som de andra svenskarna på jobbet. Så jag anser att det är viktigt för mig att

bli lika behandlad som de andra för att känna mig inkluderad i det svenska samhället.” Person 2

“Det känns sådär, alltså jag känner att jag inte får ta del utav alla mina rättigheter och det finns skillnad mellan mig som kvinna jämfört med en man, och mellan mig

som invandrarkvinna jämfört med en svensk kvinna.” Person 6

I dessa citat synliggörs det att invandrarkvinnor känner att de inte enbart exkluderas på grund av deras genus, utan även på grund av deras etnicitet. Detta kan därmed försvåra att bryta sig loss från stigmatiseringen som finns i det svenska samhället som även De los Reyes (2002) betonar genom att påpeka hur invandrarkvinnor anses som en separat grupp genom arbetskraften och att deras status som invandrare anses vara lägre. Inom postkolonial feminismen nämns det därtill att rasismen existerar i både sociala och kulturella

sammanhang och att det är viktigt att bedriva diskussioner om rasism (De los Reyes m.fl. 2012).

Skillnader mellan män och kvinnor är något som funnits länge. Feminister har kämpat för att upplysa problemet om jämställdhet i samhället (Lister 2003). Däremot i Sverige omtalas det ofta om jämställdheten mellan män och kvinnor, medan problemet är att utländska kvinnor döljs från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte upplyst på samma sätt som Knocke (1991) och De los Reyes m.fl., (2002) beskriver. Exempelvis om att den

svenska jämställdheten utgår från den vita medelklasskvinnan. Detta instämmer dessutom med det som några av våra respondenter uppgav att de känner, det vill säga att de måste kämpa och bevisa mer för att det är utländska.

Men vissa av våra respondenter jämförde sin position som kvinna i Sverige med sitt hemland och hävdar om att kvinnor i Sverige har bättre rättigheter.

“Jag anser att kvinnor har mer respekt i det svenska samhället jämfört med mitt hemland.” Person 3

“Kvinnor har fler möjligheter att inkludera sig i samhället än männen. Kvinnan har bättre ställning än mannen i Sverige anser jag. I mitt hemland har inte kvinnor lika bra

rättigheter som i Sverige.” Person 4

“Som kvinna kan man göra allt i samhället och vara lika stark som andra kvinnor och män i samhället.” Person 10

I dessa respondenters beskrivningar finns en tydlig uppfattning av att kvinnor i Sverige har bättre rättigheter än kvinnor i deras hemländer. Orsaker till detta kan vara det som De los Reyes (2002) beskriver, det vill säga att invandrarkvinnor uppfostras till att bli hemmafruar och på detta sätt får de en underordnad ställning jämfört med männen i deras hemländer. Det vill säga att kvinnor som kommer från länder som inte har en stor grad av jämställdhet i sin politik anser att skillnaden mellan män och kvinnor inte kan ses tydligt i Sverige. Därför kan de även vara svårt för kvinnor från utlandet att se skillnader mellan män och kvinnor i Sverige.

Figur 1

Kommentar: Denna figur är skapad utifrån intervjuernas svar angående hur det är att vara kvinna i det svenska samhället, utifrån ”Personuppgift” temat i intervjuguiden (bilaga 1). Underkategorierna “Ingen skillnad” och “Mer respekt som kvinna i Sverige än i hemlandet” blev till genom de påståendena som ofta förekom under intervjuerna. De andra påståendena är förklaringsfaktorerna.

5.2 Medborgarskapet och det svenska medborgarskapet

Lister (2003) nämner om att medborgarskapet både har den exkluderande och inkluderande delen. Därför valde vi att våra respondenter inledningsvis skulle förklara om vad

medborgarskapet betyder överlag för de. De nämnde rättigheter som innebär skydd, trygghet och tillhörande innebär möjligheter. Detta nämner Marshall (1992) om i sin teori att det sociala medborgarskapet kan anses som ett skydd för kvinnor och hans i tre element: civila, politiska och sociala medborgarskapet berör de rättigheter som ett formellt medborgarskap innefattar.

“Medborgarskap innebär skydd och trygghet för mig.” Person 5

“Man får fler möjligheter, livet kan bli bättre och man känner att man hör till samhället mer”. Person 6

Kvinna i det svenska

samhället

Ingen

skillnad

Känna sig

utanför pga. att

inte kunna

språket

Skillnad mellan

män/kvinnor och

invadrare/svenskar

Mer respekt som

kvinna i Sverige

än i hemlandet

Stolt,

självständig, få

sina rättigheter

Sedan när våra respondenter började diskutera om det svenska medborgarskapet har gjort någon skillnad i deras liv tycktes alla deltagare vara överens om att det svenska passet var den enda stora skillnaden, eftersom de gav möjligheten till att åka var som helst och ingen kommer ifrågasätta dem för att de har ett svenskt pass. Detta förklarar Lister (2003) genom att medborgarskapet har både det juridiska och sociologiska medborgarskapet. Där det juridiska medborgarskapet är passet och sociologiska medborgarskapet är möjligheterna.

“När jag åker utomlands behandlas jag på ett bra och trevligt sätt, när de ser att jag har ett svenskt pass. Annars, här i Sverige, så har jag inte märkt någon skillnad. ” Person 7

”Den enda skillnaden som jag har fått är passet. Då jag kan åka var jag vill och när jag vill. Inte mer än så.” Person 2

“Det betyder skydd för mig och min framtid. Jag kan inte åka tillbaka till mitt hemland för att det befinner sig i krig, samt att jag kan åka var jag vill.” Person 8

Dock när respondenterna skulle börja spekulera om sitt levda medborgarskap, det vill säga om de anser sig ha blivit svenska medborgare och om det gav nytta till deras vardag, var svaren att de inte kände sig som en svensk medborgare, samt att bilden av att de är

invandrare förminskar deras möjligheter att ta del av det svenska samhället. Här framhävs det som Lister m.fl., (2007) nämner om att det levda medborgarskapet skiljer sig från det formella medborgarskapet då människor associerar det med deras egna förståelse och hur de utövar deras skyldigheter, rättigheter, tillhörighet och deltagande, samt om medborgarskapet faktiskt har påverkat deras liv i Sverige.

Lister m.fl., (2007) förklarar även att kulturella och sociala sammanhang påverkar deras liv som medborgare. Detta tydliggörs i våra intervjuer eftersom våra respondenter är från Syrien och därmed från en annan kulturell och social bakgrund så känner de att oavsett om de har svenskt pass eller inte så särbehandlas de. Schierup (2018) beskriver även om hur

substantiella rättigheterna berör möjligheter och kvalifikationer men att dessa inte går att bli utövade till fullo eftersom man blir diskriminerad på grund av sin etniska bakgrund. Han beskriver att medborgarskapet inte medför en garanti för att bli skyddad mot rasism och diskriminering, eller för att alla ska kunna utöva sina rättigheter på jämlik grund. Därför har invandrare accepterat att de inte kommer att kunna ta del av allt på liknande sätt som andra kan. Även Molina och De los Reyes (2012) benämner i postkolonial feminismen att det finns en hierarki på hur personer från utlandet behandlas, där till exempel personer från icke europeiska länder blir sämst behandlade i Sverige.

“ Det känns som att oavsett vad jag än gör så kommer jag räknas som invandrare och den bilden kommer inte att försvinna”. Person 4

“ Jag känner att oavsett vad jag gör kommer jag inte att räknas som en svensk medborgare. Det finns alltid en skillnad mellan “vi” och “de” “. Person 5

“ Själv anser jag att jag ibland är svensk medborgare, men när andra behandlar mig på ett dåligt sätt anser jag att jag inte är svensk medborgare och jag kommer inte att vara det

oavsett hur länge jag än bor här och vad jag än gör”. Person 6

Dessa citat innebär att våra respondenter fortfarande inte känner sig tillhöriga till det svenska samhället, fastän de först hävdade att de gör det, men efter att de reflekterade över sina egna livssituationer framkom det andra aspekter och slutsatser.

Figur 2

Kommentar: Denna figur beskriver våra respondenters förklaringar över vad

medborgarskapet har för betydelse i deras liv. Detta tema blev till från vårt övergripande tema” Svenskt medborgarskap” i intervjuguiden (Bilaga 1). Den här figuren beskriver vad som är viktigt för våra respondenter gällande medborgarskapet generellt, där rättigheter och tillhörande var de viktiga aspekterna som respondenterna associerade till sina

medborgarskap. När våra respondenter yttrade sig om rättigheter nämndes skydd och trygghet frekvent eftersom våra respondenter uppgav att de känner att medborgarskapet är som ett skydd och en trygghet för dem. Därtill kopplade våra respondenter medborgarskapet till möjligheter.

Betydelsen av

medborgarskap

Rättigheter

Skydd

_Trygghet

Tillhörande

Möjligheter

Figur 3

Kommentar: Denna figur tydliggör betydelsen av det svenska medborgarskapet för våra respondenter, utifrån temat ”Svenskt medborgarskap” (Bilaga 1). Där vissa har svarat att man betraktas kanske som svensk medborgare, man får trygghet och skyddet av att inte behöva åka tillbaka till hemlandet. Medan de flesta respondenterna anser att det svenska passet har en viktig roll för att vara en svensk medborgare och med passet kan man få ytterligare möjligheter.

5.3 Inkludering

Liknande tillvägagångssätt har utförts när våra respondenter skulle beskriva vad medborgarskapet är. Här har vi gjort så att våra respondenter skulle beskriva om vad inkludering betyder innan de beskrev sina egna upplevelser.

“Ordet inkludering betyder helt enkelt att man känner sig som en del av det landet man bor i och man känner inte att man kan behandlas på ett annat sätt jämfört med

de andra i samhället, utan att alla behandlas lika. ” Person 2

Det svenska

medborgarskapet

Trygghet

Betraktas

kanske som

svensk

Skydd för att

inte åka tillbaka

till hemlandet

Passet

Bättre

möjligheter

“Inkludering betyder att svenskarna accepterar de nyanlända och de nyanlända accepterar hur det svenska samhället är. Då känner man sig som en del av detta samhälle och att man tillhör det. Inkludering för mig innebär respekt.” Person 4

“Inkludering betyder att alla känner sig lika och har samma rättigheter”. Person 9

Som citaten över förklarar många av våra respondenter att inkludering betyder att man ska bli accepterad och respekterad i det svenska samhället. Det ska därtill finnas en tillhörighet och man ska bli behandlad lika som invandrare och som svensk.

Fortsättningsvis skulle våra respondenter förklara när det har känt sig mest inkluderade i det svenska samhället. Åtta av tio svarade: när det började jobba.

“När jag började jobba så kände jag att nu tillhör jag detta samhälle, och jag tror att det är jobbet som gör att vi som kvinnor och nyanlända känner oss inkluderade i det svenska

samhället. ” Person 2

“När jag började jobba.” Person 10

Cherubini (2011) och Vera-Larrucea (2013) nämner att inom de sociala relationerna och interaktioner som till exempel på arbetsmarknaden är där det levda medborgarskapet tar form. En av dimensionerna i det levda medborgarskapet som Pauliina Kallio m.fl., (2020) nämner är affektiv. Den dimensionen beskriver att det är oundvikligt att man som

medborgare inte inkluderar de känslor som handlar om tillhörighet. Dessutom förklarades det i dimensionerna utförande, intersubjektivitet och rumsliga som berör handlingar och metoder som sker på olika omfång och platser också utformar en medborgare (Pauliina Kallio m.fl., 2020, s. 717–718). När man kommer ut i samhället känner man sig som mest inkluderad, vilket våra respondenter beskriver.

En intressant del som lyfts upp i intervjuerna är att många av kvinnorna påpekar att oavsett om man jobbar med svenskar eller inte, saknas kommunikationen med svenskar utanför jobbet, vilket leder till att man inte känner sig lika inkluderad.

“Jag anser att kommunikationen med svenskar är svår, för trots att jag jobbar med svenskar så har vi ingen kommunikation utanför arbetsplatsen och vår kommunikation

handlar endast om arbetsuppgifter.” Person 6

“För mig så har jag pluggat på SFI där jag lärde mig språket. Men eftersom att jag har jobbat i en arabisk restaurang och inte har svenska kompisar så känner jag att jag har

“Jag jobbar, men jag inte är inkluderad för jag jobbar i en arabisk butik och har ingen kommunikationen med svenskar, vilket gör att jag inte känner mig inkluderad “. Person 8

Många av respondenterna menar att ifall de hade haft sociala relationer med svenskar skulle de känna sig mer inkluderade i det svenska samhället och på den grunden kunna prata svenska oftare. Citaten ovan belyser att man känner en sorts exkludering med nationens befolkning eftersom kommunikationen saknas utanför jobbet eller skolan. Detta belyser även intersektionalitet om genom att beskriva att nationens roll har en betydande funktion

angående inkludering. Eftersom en nation har ett språk och en ursprungsbefolkning som mer eller mindre bestämmer gränsen för inkludering (De los Reyes & Mulinari, 2005). Om folket i ett land inte vill umgås med personer från utlandet kommer det inte finnas någon kontakt. Detta kan förknippas med att ha interaktioner med olikt folk utspelar även olika typer av kontakter och i detta fall anser våra respondenter att interaktionen med svenskar saknas. Dessutom var det två av tio av våra respondenter som inte jobbar. De ansåg att de inte är inkluderade i det svenska samhället och att deras möjligheter att bli inkluderade är svårt i detta samhälle.

“Jag känner att jag inte är inkluderad, för jag fick inte möjligheten att inkludera mig i samhället”. Person 9

“Jag kände inte att jag är inkluderad, jag gör ingenting och jag är hemma hela tiden, förutom att läsa kurser. Jag vill jobba, men det går inte för mig”. Person 5

Även här skiljer det sig åt eftersom de kvinnor som jobbar kände sig mer inkluderade för att de har kommit ut i samhället, dock kvinnorna som inte jobbar känner sig inte inkluderade i det svenska samhället. Detta är inte märkligt för att en person som jobbar måste mer eller mindre ingå olika sociala relationer med olika personer och en som inte jobbar behöver inte socialisera sig på samma sätt. Detta nämns av Pauliina Kallio m.fl., (2020) i den andra dimensionen, intersubjektivitet i det levda medborgarskapet, att de sociala relationer man har och hur människor förhåller sig till varandra utformar en medborgare, som några av våra respondenter upplever saknas i deras liv.

Figur 4

Kommentar: Detta schema är från ”Inkludering” temat från intervjuguiden (Bilaga 1). Den tar upp om våra respondenter känner sig inkluderade eller inte inkluderade i Sverige och vi har tagit i hänsyn till deras sysselsättning eftersom vi såg ett mönster, att de som jobbar kände en större känsla av inkludering. Men de som jobbar med samma etnisk grupp kände inte sig lika inkluderade för att som rutan beskriver känner det att kommunikationen med svenskar saknas. På liknande sätt kände de som jobbar med svenskar att kommunikationen med svenskar saknas utanför arbetet. Därtill kvinnorna som inte jobbar kände sig inte inkluderade i det svenska samhället på något sätt.

5.4 Exkludering

Alla våra respondenter förklarade att diskriminering betyder att man blir orättvis behandlad av olika slag, man känner sig utanför samhället vilket leder till att skillnaden mellan

människor uppstår.

“Orättvis behandling av olika slag, och skillnader mellan människor”. Person 9

“Att man känner sig utanför samhället”. Person 8

Inkludering

Inkluderad

Jobbar

Med svenskar

Kommunikation med

svenskar saknas

utanför arbetstiden

Med samma etnisk

grupp (arabisk

butik)

Kommunikationen

med svenskar saknas

Inte

inkluderad

Jobbar inte