9
Digitala tjänster och äldreomsorg
–
En kartläggning av hur digitala tjänster används inom
äldreomsorgen
Elsa Bengtsson
Disa Ståhl
Logopedprogrammet, MedFak, LiU, termin 8 (8LOA82)
Handledare: Christina Samuelsson Datum för inlämnad rapport: 2021-05-14
Digital Services and Elderly Care
- A survey of how digital services are used in elderly care
Abstract
The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed.The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has
justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care.
However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.
Keywords: Digital Services, Elderly Care, Welfare Technology, Everyday Technology,
Sammanfattning
Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg.
Nyckelord: Digitala tjänster, äldreomsorg, välfärdsteknik, vardagsteknik, implementering
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att
dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
Förord
Vi vill först och främst tacka personalen på boenden som gjort denna studie möjlig. Stort tack till samordnarna på boenden som varit behjälpliga vid rekrytering av deltagare samt insamling av data. Vi tackar vår handledare Christina Samuelsson som bidragit med stort engagemang till arbetet. Tack för fin handledning och goda råd!
Linköping, maj 2021
Elsa Bengtsson & Disa Ståhl
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 1. Inledning ... 8 2. Bakgrund ... 9 2.1 Definition äldre ... 9 2.2 Åldrande ... 9 2.3 Demens ... 10 2.4 Ålderism ... 11 2.5 Äldreomsorg ... 12 2.6 Digitala tjänster ... 142.6.1 Äldreomsorg och digitala tjänster ... 15
2.6.2 Äldre och teknik ... 16
2.7 Interaktion och digitala tjänster... 17
2.8 Implementering och framgångsfaktorer ... 18
3. Syfte och frågeställning ... 20
4. Metod ... 21 4.1 Urval ... 21 4.2 Intervju ... 21 4.3 Enkäter ... 22 4.4 Analys av resultat ... 23 4.5 Etiska överväganden ... 23 5. Resultat ... 24 5.1 Resultat intervju ... 24 5.2 Resultat enkät ... 31 6. Diskussion ... 43 6.1 Resultatdiskussion ... 43
6.1.1 Användning och användningsområden ... 44
6.1.2 Personalens åsikter och implementering ... 46
6.2 Metoddiskussion ... 49
7. Slutsats ... 50
8. Framtida forskning ... 50
9. Referenslista ... 52
8
1. Inledning
Digitaliseringen i samhället ökar och allt fler tjänster blir digitalt tillgängliga och digitalt
baserade (Regeringskansliet, 2017). I samband med den ökade digitaliseringen ställs större krav på befolkningens digitala kompetens, tilliten till digitala tjänster samt förmågan att kunna följa med i den digitala utvecklingen och använda sig av internet, vilket är förutsättningar för att digitala tjänster ska komma att användas (Regeringskansliet, 2018). Samtidigt ökar den åldrande befolkningen i Sverige och den förväntade livslängden i världen (Ernsth Bravell, 2014; Dehlin & Rundgren, 2014), vilket leder till att digitaliseringen även omfattar äldreomsorgen.
Teknikanvändningen inom vården kan medföra en säker och effektiv vård som är
patientcentrerad. Däremot kan användning av teknik inom vården vara tidskrävande. Hur
tekniken används inom äldreomsorg beror på hur och för vem tekniken är utformad samt tidigare kunskaper hos användaren (Frennert & Östlund, 2018). Tidigare utförda studier visar att personal inom äldreomsorgen är positivt inställda till teknikanvändning (Baudin et al., 2020; Baudin & Frennert, 2019), men en studie visar även att personalen som arbetar med de boende sällan är inkluderade vid beslutsfattande samt upplever att det inte finns ett strukturerat arbetssätt gällande användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen (Baudin et al., 2020). Ett vanligt
antagande är att äldre personer har ett bristande teknikintresse och på grund av detta antagande erbjuds de inte heller tillgång till teknik i samma utsträckning som yngre generationer, vilket kan bidra till ett begränsat användande av ny teknik (Boström, 2014; Hagberg & Larsson, 2009; Larsson Ranada, 2015a). En ökad tillgång till teknik för äldre kan leda till en förhöjd
självständighet (Östlund, 2013), delaktighet och aktivitet hos de äldre (Socialstyrelsen, 2019).
Föreliggande arbete syftar till att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens, samt förstå vilka faktorer som påverkar användningen. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till deltagarna och intervjuer genomfördes med personal inom äldreomsorgen. Arbetet skrivs som en del i forskningsprojektet ¨PlatformUptake.eu¨, vars mål är att inventera den senaste tekniken och analysera användningen av öppna serviceplattformar inom äldreomsorgen.
9
2.
Bakgrund
2.1 Definition äldre
WHO delar in populationen äldre i två grupper; äldre, som definieras som personer över 65 år och äldre-äldre, som definieras som individer över 80 års ålder (Kalache & Lunenfeld, 1999). Gränserna i åldersindelningen kan ändras i och med att livslängden i världen ökar (Ernsth Bravell, 2014). Världens befolkning blir allt äldre och utvecklingen kommer att bidra till att en stor del av befolkningen tillhör populationsgruppen äldre (Dehlin & Rundgren, 2014; Frennert & Östlund, 2018).
2.2 Åldrande
Definitionen av åldrande handlar om förändringar, vilket emellertid inte innebär avtagande eller nedgång av förmåga även om förändringarna i vissa fall handlar om just en försämring i förmåga vid åldrande. Det går att skilja mellan biologiskt, psykologiskt, socialt och funktionellt åldrande, vilka i varierande grad överensstämmer med en individs kronologiska ålder (Tornstam, 2011).
Det psykologiska åldrandet innefattar det faktum att människan genomgår en intellektuell utveckling och stegvis går igenom olika faser av personlighetsutvecklingen (Tornstam, 2011). Funktioner som kan påverkas vid det psykologiska åldrandet är bland annat minne och
inlärningsförmåga (Dehlin & Rundgren, 2002). Den intellektuella förmågan försämras först efter pensionsåldern, under förutsättning att individen behåller hälsan. Den förmågan som försämras är främst problemlösningsförmågan, det vill säga att kunna använda etablerad kunskap för att lösa nya problem (flytande intelligens) och inte faktakunskap (kristalliserad intelligens) (Hagberg, 2002). Dock bibehålls förmågan till problemlösning hos äldre personer i vardagliga situationer, där erfarenhet kan kompensera för den överlag minskande kognitiva kontrollen (Amer et al., 2016; Chen et al., 2017; Diehl et al., 1995). Den intellektuella snabbheten och spatiala förmågan visar också en tydlig nedgång med åldern, medan språkliga förmågor oftast lämnas opåverkade (Marcusson et al., 2011). Socialt förflyttas individen mellan olika roller genom livet och får nya sociala positioner allt eftersom, exempelvis kan en individ flyttas från
10
rollen som mamma till mormor eller från att vara arbetande till pensionär (Samuelsson, 2002; Tornstam, 2011). Rollerna i sin tur är viktiga för bilden människan har av sig själv (Samuelsson, 2002).
Vid åldrande är det vanligt med en reducering i både hastighet och effektivitet av kognitiva, perceptuella och psykomotoriska funktioner. Den kognitiva plasticiteten, det vill säga
möjligheten till inlärning, finns däremot fortfarande vid ökande ålder. Det kan däremot krävas mer tid och ork av äldre personer att lära sig något nytt än av en yngre person (Krampe & McInnes, 2007). Det är främst arbetsminnet och det episodiska minnet som påverkas av åldern. Ett påverkat arbetsminne har i sin tur en inverkan på minneslagring och då även på
långtidsminnet (Hagberg, 2002; Blazer et al., 2015). Disuse-teorin nämns ofta i sammanhang med äldre där det menas att kognitiva funktioner försämras om de inte används, men även att äldre inte använder sina kognitiva förmågor i den mån som yngre personer gör, vilket då bidrar till att förmågan blir sämre. Forskning har visat att flytande intelligens, som annars räknas till den mest känsliga kognitiva förmågan för förändring, kan förbättras genom träning (Hagberg, 2002).
Framgångsrikt åldrande är ett begrepp som under de senaste tjugo åren har fått stor uppmärksamhet både inom vetenskapen och i samhället i övrigt (Lundman et al., 2012). Ursprungligen användes begreppet för att visa att många äldre människor lyckades undvika sjukdomar och funktionsnedsättningar och bibehålla god hälsa, hög fysisk och kognitiv funktion långt upp i åren (Dehlin & Rundgren, 2014; Lundman et al., 2012). Begreppet framgångsrikt åldrande kan likväl användas för att klargöra att äldre personer inte bara hanterar förluster utan tillika utvecklas inom olika områden (Lundman et al., 2012).
2.3 Demens
Definitionen av demenssjukdom har varierat under årens gång och diagnosen baserades till en början på förekomsten av en svår störning i minnesförmåga och orienteringsförmåga. På senare år har definitioner betonat demenssjukdom som en global störning av intellektuella funktioner (Marcusson et al., 2011). Även om det sker en global störning av intellektuella funktioner vid demenssjukdom kan de olika funktionerna vara påverkade i olika grad (Webb, 2017).
11
successivt med tiden vid demenssjukdom (Eriksdotter Jönhagen, 2012). Demenssjukdom är inte en del av det naturliga åldrandet (Solomon et al., 2012).
Demenssjukdomar drabbar i första hand hjärnans funktioner och leder till att den kognitiva, funktionella, yrkesmässiga och sociala förmågan påverkas. Det finns ett flertal varianter av demenssjukdom, bland annat vaskulär demens, frontallobsdemens samt den mest allmänt erkända demenssjukdomen Alzheimers sjukdom (Dehlin & Rundgren, 2014; Eriksson, 2007). Förloppet och symtomen varierar mellan de olika demenssjukdomarna (Eriksdotter Jönhagen, 2012). Kommunikation och interaktion påverkas vanligtvis vid demenssjukdom och kan yttra sig i bland annat ordfinnandesvårigheter, upprepningar av ord, svårigheter att förstå hur föremål fungerar och vad de används till samt svårigheter att känna igen personer i sin omgivning (Mahendra & Hopper, 2016; Marcusson et al., 2011). De som drabbas av demenssjukdom har inte sällan upplevt symtom och en förändring själva, långt innan omgivningen blir uppmärksam på det (Edberg, 2012).
Identiteten och upplevelsen av sig själv påverkas även av demenssjukdomen och då främst av minnesnedsättningen. Minnessvårigheterna gör det svårt för personer med demens att uppdatera sin livshistoria och leder till att personens identitet bygger på gamla minnen. Svårigheterna med att uppdatera sin livshistoria behöver däremot inte leda till ett nedsatt välbefinnande (Norberg, 2012).
2.4 Ålderism
Det finns flera definitioner av ålderism (Iversen et al., 2009) och det är ett fenomen som förekommer i alla åldersgrupper, även yngre (Bratt et al., 2020; Iversen et al., 2009). Ålderism kan beskrivas som fördomar gentemot andra åldersgrupper än sin egen, men orsakerna till dessa fördomar är inte helt klarlagda (Andersson, 2008). De förutfattade meningarna är baserade på kronologisk ålder och kan vara positiva, men förekommer i högre frekvens i negativ bemärkelse (Iversen et al., 2009). Orsaken kan vara en individs egna specifika erfarenheter kopplade till den åldersgrupp som fördomarna gäller eller en egen rädsla för åldrande. Generellt negativa attityder mot äldre kan även ha en koppling till en missbelåtenhet med sitt eget åldrande (Andersson, 2008; Greenberg et al., 2004). Likt sexism och rasism bidrar ålderism till att samhället betraktar individen som en del av en social kategori, istället för en individ i sig (Lundman et al., 2012). Ett
12
begrepp som har en nära anknytning till begreppet ålderism är stigmatisering. Stigmatisering är när en rad negativa egenskaper tillskrivs en grupp av individer mot bakgrund av ett bestämt kännetecken (Andersson, 2008; Lagacé et al., 2012). Stigmatiseringen i sig kan leda till att individer blir utstötta från en grupp då de av majoriteten anses ha en egenskap som är mindervärdig (Andersson, 2008).
2.5 Äldreomsorg
Socialdepartementet föreskriver att den värdegrund som finns för äldreomsorgen innebär att äldre ska få ha en bevarad personlig integritet, som i sin tur innebär att bevara identitet och rätten att få leva ett värdigt liv samt att få känna ett välbefinnande och en mening i sin vardag
(Kihlgren, 2012). Ädelreformen infördes år 1992 och innebär att kommunerna i Sverige då fick ett ansvar för långvarig service, vård och omsorg av äldre och personer med
funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 1996). Ädelreformens tre principer är: självbestämmande, valfrihet och trygghet (Magnusson, 2001; Sjöbeck, 2002). I samband med att ädelreformen infördes tillkom det i Socialtjänstlagen en skyldighet för kommunerna att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av personer med behov av särskilt stöd (SFS 2001: 453; Socialstyrelsen, 1996). Även om äldre idag är friskare än tidigare är det i de högre åldrarna som behovet av stöd och hjälp är som störst. De som får offentlig hjälp kan sägas vara de som har omfattande hjälpbehov och/eller saknar närboende anhöriga. Den offentliga hjälpen ges dock sedan lång tid tillbaka främst till personer över åttio år, men även i denna åldersgrupp har det skett en minskning av offentlig hjälp. Äldre med kunskap om alternativ hjälp, exempelvis hemtjänst via privata vårdbolag, och en tillåtande ekonomi köper istället den hjälp de behöver (Sand, 2012).
En annan kvalitetsaspekt som anses vara viktig vid vård och omsorg av äldre personer är
personalkontinuitet. Eftersom många äldre träffar personal från olika yrkesgrupper kan det ge en känsla av trygghet att få vård av personal de känner igen och har upprättat en ömsesidig relation med (Socialstyrelsen, 2020). Det är viktigt med kognitiv stimulering för personer som bor på särskilt boende genom till exempel samtal där personal kan behöva ha en ledande roll. Anhöriga kan hjälpa till att träna minne med den äldre genom att samtala kring händelser som inträffat tidigare i livet. Att samtala i vardagen är viktigt för förmågan att uttrycka och formulera sig, för
13
att förebygga att kommunikationssvårigheter inte uppträder (Bergenudd, 1987). Det är viktigt att få möjlighet att delta i aktiviteter som kan öka livskvaliteten. Vilka aktiviteter som ökar
livskvaliteten är individuellt (Fristedt, 2014). Personen måste själv få vara med och bestämma vilka aktiviteter hen vill delta i och huruvida det anses meningsfullt för individen (Bergenudd, 1987; Fristedt, 2014; Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2015).
Vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderas ske genom ett personcentrerat
förhållningssätt, vilket syftar till att göra omvårdnaden samt vårdmiljön mer personlig och att det finns en förståelse för att olika svårigheter kan uppstå, som till exempel beteendemässiga och psykiska symtom. Ett personcentrerat förhållningssätt innefattar att beakta faktorer som är relaterade till personer med annan kulturell eller språklig bakgrund (Socialstyrelsen, 2017). Det är viktigt att betona att behovet av stöd till en person med demenssjukdom hela tiden är
föränderligt. Detta kräver att organisationen även är flexibel för att kunna möta personens
förändrade behov (Marcusson et al., 2011). Det är viktigt att känna en känsla av sammanhang för personer med demenssjukdom, att få se andra boende på avdelningen och att få möjligheten att samtala, även då det är vanligt att undvika sociala sammanhang i rädsla att avvika från normen i samhället (Odzakovic & Kullberg, 2016). Wånell (2006) skriver att personer med
demenssjukdom bör få möjligheten att så länge som möjligt bo kvar i det egna hemmet där det finns vardagliga föremål som påminner personen om hens identitet och levnadshistoria. Känslan av att vara i en invand miljö kan även stötta minnet, men kan likväl fungera som stöd för själva identiteten, något som ofta är hotat vid en demenssjukdom (Wånell, 2006).
Förr i tiden hade äldre en högre status i samhället än vad de anses ha i dag. I dagsläget ligger mycket av samhällets fokus på ungdomar och framtiden. Äldres status i samhället kan däremot skilja sig mellan kulturer (Antelius, 2015; Dehlin & Rundgren, 2002), vilket kan synliggöras i äldreomsorgen där även gruppen utrikesfödda kommer att öka i antal (Antelius, 2015). I Socialstyrelsens (2017) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom beskrivs det att boende i största möjliga mån ska ha möjlighet till att tala med personal på sitt modersmål samt erbjudas möjligheten att bli serverad kulturellt anpassad mat.
14 2.6 Digitala tjänster
En digital tjänst är en tjänst som utförs helt eller delvis med hjälp av digitala verktyg. Därav är någon form av datorteknik vitalt för att kunna utföra en digital tjänst, även om den inte behöver vara närvarande genom hela tjänstens värdeerbjudande. Det som avgränsar en digital tjänst från en traditionell tjänst är att interaktionen oftast startar digitalt. Ett exempel på en digital tjänst är e-handel på olika plattformar. E-handeln börjar oftast digitalt, men kan i slutändan avslutas i olika medium, både analogt och digitalt, helt beroende på vad som handlas (Williams et al., 2008). Digitala tjänster kan delas in i kategorierna välfärdsteknik och vardagsteknik.
Välfärdsteknik kan vara både hjälpmedel och insatser (Socialstyrelsen, 2019). Exempelvis kan det vara hjälpmedel som används av patienten själv eller av dess anhöriga (Socialstyrelsens termbank, 2015). I begreppet välfärdsteknik ingår digital teknologi som används av individer med funktionsnedsättning för att personen i fråga ska kunna känna trygghet, kunna delta i aktiviteter och upprätthålla självständighet i vardagen, exempelvis olika typer av trygghetslarm (Frennert & Östlund, 2018; Socialstyrelsens termbank, 2015). En tanke med välfärdstekniken är att den ska kunna bidra till att frigöra tid för personal, för att utöka möjligheten för personalen att utföra sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter (Larsson Ranada, 2015b).
Välfärdsteknik inkluderar den teknik som kan användas inom äldreomsorgen och kan vara bland annat mobiltelefoner, men även larm som exempelvis GPS-klocka och videotillsyn samt digitala signeringslistor för personalen (Folkhälsomyndigheten, 2018). Socialstyrelsen (2019) beskriver att användning av välfärdsteknik utgår från samma bestämmelser som övriga insatser inom hälso- och sjukvården, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen.
Välfärdstekniken kräver dock ett godkännande av patienten då användningen är frivillig (Socialstyrelsen, 2019).
Vardagsteknik i sin tur är ett samlingsnamn för de verktyg, apparater, maskiner och tekniska system som används för dagligt eller frekvent bruk i vardagliga aktiviteter. Vardagstekniken innefattar både mer välkänd vardagsteknik som till exempel tvättmaskin och kaffebryggare, men även mer nyutvecklad vardagsteknik likt automatiserade tjänster som telefon och internet. Vardagstekniken är utvecklad för att göra människans vardag enklare och mer effektiv (Nygård & Starkhammar, 2007). Begreppet vardagsteknik innefattar således både den teknik som kan
15
finnas i hemmet, exempelvis tv, telefon och mikrovågsugn, samt teknik utanför hemmet som till exempel bankomater (Larsson Ranada, 2015b).
Genom den ökade digitaliseringen i samhället blir också allt fler tjänster digitalt baserade eller digitalt tillgängliga. Under åren 2015 till 2018 genomförde regeringen ett program för
digitalisering av den offentliga sektorn. Programmet talar för att digitala tjänster ska användas, när det är möjligt och relevant, för den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och företag (Regeringskansliet, 2017). Förutsättningar som krävs för att digitala tjänster ska
användas är först och främst en medvetenhet om webbsidor och de tjänster som finns att tillgå. En annan viktig faktor som behövs för användningen av digitala tjänster är digital kompetens, vilket handlar om förmågan att kunna följa med i den digitala utvecklingen och använda sig av internet. Slutligen krävs det även en tillit till digitala tjänster, produkter och system för att Sverige som samhälle ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter (Regeringskansliet, 2018).
2.6.1 Äldreomsorg och digitala tjänster
Teknikanvändning inom vården kan medföra en säker och effektiv vård som är patientcentrerad. Däremot kan användning av teknik inom vården vara tidskrävande. Hur tekniken används inom äldreomsorg beror på hur och för vem tekniken är utformad samt tidigare kunskaper hos
användaren. En framgångsrik implementering kräver utveckling av nya arbetsmetoder och ny organisationsstruktur. Fokus bör inte vara på tekniken i sig då det kan begränsa framgången av användningen (Frennert & Östlund, 2018). Framgången kring användningen beror även på hur väl användningen tas emot av teknikbrukarna (Frennert & Östlund, 2018; Pekkarinen et al., 2019). Framgången kan även påverkas av hur väl tekniken fungerar i verksamheten, då
personalen är mer villiga att använda ett system som fungerar och är välutvecklat (Saborowski & Kollak, 2015).
Tidigare studier gällande användningen av digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen visar att personal inom äldreomsorgen generellt är positivt inställda till att använda digitala tjänster (Baudin et al., 2020; Baudin & Frennert, 2019). Dock har en studie av Baudin et al (2020) visat att det kan finnas skillnader kopplade till både kön och ålder, där män har en mer positiv syn på användningen av teknik och yngre personal vill snabba på utvecklingen. Studien visar även att personalen som arbetar nära patienterna sällan är med vid beslutsfattande kring användningen av
16
digitala tjänster inom äldreomsorgen (Baudin et al., 2020). En studie från Tyskland visar dock att teknik inom äldreomsorgen inte får användas på ett sådant sätt att den ersätter mänsklig kontakt, då det fanns oro hos de äldre att tekniken skulle ersätta mänsklig kontakt vid exempelvis
hygienrutiner (Saborowski & Kollak, 2015). Den mest använda välfärdstekniken inom
äldreomsorgen i Sverige uppges vara kameratillsyn under nattetid samt GPS-klocka för att kunna lokalisera den boende. Både kameratillsyn och GPS-klocka upplevs öka de äldres
självständighet, trygghet och samtidigt skydda deras integritet (Baudin & Frennert, 2019). Användningen av digitala hjälpmedel bör utgå ifrån de äldres behov och önskningar (Zander et al., 2018).
Välfärdsteknik i form av digitala larm kan även användas i hemmet. Studier visar att äldre i stor utsträckning accepterar sådana larm i sin hemmiljö. Digitala larm i hemmet uppgavs öka de äldres känsla av trygghet och de kände en stor säkerhet vid användning. Både personer med och utan demenssjukdom upplevde det som tryggt att använda sig av exempelvis GPS-larm, då de lätt kunde bli lokaliserade vid olycka. GPS-larmen upplevs även öka självständigheten samt tryggheten för anhöriga (Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019). Användningen av övervakningssystem i de äldres hemmiljö kan bidra till att de i högre utsträckning kan leva självständigt kvar i hemmet, dock kan det vara svårt till en början att acceptera
övervakningssystemen och det kan upplevas integritetsinskränkande för den äldre (Boström et al., 2013). Känslan av integritetsinskränkning är den främsta anledningen till att äldre inte accepterar övervakningssystem i sitt hem (Lie et al., 2016).
2.6.2 Äldre och teknik
En vanlig syn på äldre är att de inte besitter ett teknikintresse (Hagberg & Larsson, 2009), vilket är ett antagande som i sin tur kan begränsa de äldres användande av teknik då de inte erbjuds tillgång till teknologi (Boström, 2014; Larsson Ranada, 2015a). Det finns vissa antaganden som har gjorts gällande att äldre inte behöver, vill eller kan lära sig ny teknik, vilket då medför att de inte blir självständiga i samma grad (Östlund, 2013).
Alarmknapp är ett frekvent använt tekniskt hjälpmedel för äldre och som möjliggör interaktion med hemtjänsten (SOU, 2020; Östlund, 2013). Välfärdstekniken inom äldreomsorgen kan även ge möjligheter till ökad livskvalitet bland de boende samt en högre effektivitet (Larsson Ranada,
17
2015b). Flera äldre har ett intresse av teknik, men anser själva att byte till nyare modell av exempelvis mobiltelefon inte är försvarbart eller behövligt i den grad som många yngre uppgraderar sina föremål. Gruppen äldre bör dock inte ses som homogen (Östlund, 2013). Teknikintresset de haft tidigare i livet kan påverka förmågan att använda tekniska föremål efter en förvärvad kognitiv nedsättning där vissa klarar användningen medan andra förlorar förmågan till det. Idag finns det flera digitala tjänster, bland annat appar som kan vara användbara
hjälpmedel i vardagen, vilka kan underlätta tidsstruktur och kompensera påverkat minne med exempelvis påminnelse att ta sin medicin (Lindqvist & Malinowsky, 2015; Sävenstedt, 2007). Appar som möjliggör videosamtal kan öka social aktivitet och delaktighet, vilket även kan öka känslan av grupptillhörighet (Larsson & Nilsson, 2015; Socialstyrelsen, 2019). Det kan krävas individuella anpassningar av digitala tjänster vid bland annat hörsel- och synnedsättning för optimal användning (Larsson & Nilsson, 2015). Personer med demens kan ha svårigheter att använda teknik självständigt och är därför i större grad beroende av att personal initierar aktiviteter med surfplattan (Tsertsidis, 2020).
Nygård och Starkhammar (2007) undersökte användningen av teknik i hemmet för personer med mild demenssjukdom. De identifierade fyra områden där svårigheter uppstod; förhållanden som stör användningen av teknik, kunskapsbrist, bristande kommunikation mellan användare och det tekniska medlet samt svårigheter gällande instruktioner för tekniken. Vanligast var en
kombination av svårighetsområdena. Svårigheterna gällande användningen visade sig vid både bekanta tekniska föremål, som bland annat väckarklocka, och ny teknik som exempelvis mobiltelefoner. Nygård och Starkhammar (2007) drar även slutsatsen att en bör se till varje individ då förmågan till användning av teknik kan variera och slutsatserna kan därför inte generaliseras. De anser att liknande svårigheter med bristande förståelse för teknik och användningen av teknik även kan finnas för personer utan demens i olika åldrar.
2.7 Interaktion och digitala tjänster
Begreppet interagera betyder att olika aktörer, människor eller saker som exempelvis tekniska tillämpningar samspelar med varandra och i sin tur påverkar varandra (Östlund, 2013). I dagens samhälle interagerar människan konstant med tekniken. Upplevelsen som uppstår vid interaktion med system som exempelvis digitala produkter eller tjänster kallas för användarupplevelse
18
(Preece et al., 2015). För att en användarupplevelse ska vara god krävs det att systemen som en individ interagerar med erbjuder vissa förutsättningar, vilka är att programmet uppfyller
användarens behov på ett tilltalande och lätthanterligt sätt (Arvola, 2014). Interaktionen mellan människa och teknik påverkas även i hög grad av teknologisk acceptans, det vill säga
människans inställning till att använda tekniken (Lindvall & Iveroth, 2018).
Om ett system uppfyller de krav och mål som användaren har anses det ha en hög användarnytta. Nyttan med ett visst system är om den aktuella produkten eller tjänsten innehåller den
funktionalitet samt information som användaren har ett behov av för att nå ett önskat utfall. För att uppnå mål och behov på ett samordnat sätt och samtidigt vara lätt att förstå måste systemen som används ha god användbarhet (Beers et al., 2004).Ett så kallat användarmål kan exempelvis vara att hålla kontakten med familjen, att få den bästa rabatten på en specifik vara eller att hitta till närmaste livsmedelsbutik (Cooper et al., 2014).
Det krävs dessutom att systemet inte medför en alltför hög kognitiv belastning. En hög kognitiv belastning orsakas oftast av dåligt utformade instruktioner, att användaren måste komma ihåg information över flera steg och att systemet inte innehåller en beskrivning av ingående och viktiga begrepp. Hur belastande en tjänst är för arbetsminnet avgör också hur lätt den är att använda (Chen et al., 2014). Arbetsminnet är temporärt och information som bearbetas i arbetsminnet kan gå förlorad när som helst. För att minska risken för en för hög kognitiv belastning är det viktigt att avlasta användaren av tjänsten så att inte för mycket information behöver bearbetas (Arvola, 2014). Det är individuellt hur svåra instruktioner kan uppfattas vara. Faktorer som exempelvis komplexiteten i instruktionerna, ålder, nivån på expertis hos
användaren samt mentala och fysiska hinder hos användaren som påverkar användandet (Sweller et al.,1998).
2.8 Implementering och framgångsfaktorer
Att implementera betyder att genomföra, realisera, förverkliga och verkställa och är det som sker mellan ett beslut och resultat (Vedung, 2016). Implementering tar tid och ibland kan det ta flera år innan en ny metod eller ett nytt system har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Till implementeringsprocessen räknas fyra olika faser vilka är behovsinventering, installation, användning och vidmakthållande. Ett förändringsarbete bör inledas med en
19
inventering av behovet av nya metoder, en så kallad behovsinventering. Vanligtvis börjar ett förändringsarbete med beslut om att en ny metod ska implementeras och leder till att metoden hamnar i fokus istället för behoven. Det är större sannolikhet att en implementering lyckas om det finns tydligt uttalade och identifierade behov (Socialstyrelsen, 2012).
Fas två inleds när en behovsinventering har gjorts och ett beslut har tagits om att införa en ny metod, och då är nästa steg att säkra nödvändiga resurser. Det kan handla om att utbilda personal, rekrytering av ny personal, nytt material för att möjliggöra förändringen,
förändring/utökning av lokaler, tid och aktiviteter. I fas tre, som också kallas för användning, är det vanligt att förändringsarbetet misslyckas då den professionella kan börja känna sig obekväm och osäker då en ny metod ska börja användas. I denna fas är det bra med handledning för att den professionella inte ska anpassa eller förändra metoden efter eget huvud. Då mer än hälften av de anställda på en arbetsplats använder sig av metoden inleds fas fyra, som kallas vidmakthållande, och kan då ses som implementerad. Efter ytterligare ett till två år har den nya metoden blivit en rutin (Socialstyrelsen, 2012).
Vanliga missförstånd om förändringsarbete kan till exempel vara att effektiva metoder sprider sig själva, att information räcker för att åstadkomma förändring, att utbildning leder till
användning och att förändring sker snabbt (Socialstyrelsen, 2012). Implementering kliniskt inom hälso- och sjukvården kräver vanligtvis en förändring i beteende hos personal. Skilda meningar finns kring teorier angående implementering där somliga menar på att sådana teorier behövs och andra menar att sunt förnuft är tillräckligt. Likaså är sjukvården en stor och svåröverskådlig organisation med dess personalstyrka och behov av struktur (Carlfjord, 2010). Olika anledningar till att tekniska lösningar inte används i större utsträckning inom äldreomsorgen har uppgetts av Patmalnieks (2013) och kan vara bristande ekonomiska resurser, teknikrädsla, bristande
kompetens hos personal samt brister i mobiltäckning och låg kapacitet i nät. En ytterligare svårighet som upptäckts är den hektiska vårdvardagen (Patmalnieks, 2013). Ytterligare hinder som uppgetts av Baudin och Frennert (2019) är motstånd från politiker och chefer samt hos äldre personal, men också den osäkerhet som finns hos personalen kring vilka regelverk som
verksamheten bör följa gällande användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen (Baudin & Frennert, 2019).
20
Framgångsfaktorer för en lyckad implementering av nya arbetssätt kan exempelvis vara kompetens hos användarna, en stödjande organisation och ett effektivt ledarskap
(Socialstyrelsen, 2012). Sveriges kommuner och landsting (2010) har summerat åtta
framgångsfaktorer för lyckad implementering av nya arbetssätt inom äldreomsorgen, vilka är följande:
o Individanpassad omsorg o Välutvecklad personalstrategi o Förankrad verksamhetsstyrning
o Tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän o Systematiskt kvalitetsarbete
o Brukarorienterad organisationsstruktur o Strukturerad samarbete med landstinget o Aktivt samarbete i kommunala nätverk
De har sett att skillnader finns mellan geografiska områden samt vilka faktorer som leder till att vissa områden har en mer framgångsrik verksamhet (Sveriges kommuner och landsting, 2010).
Föreliggande examensarbete görs med syfte att kartlägga och analysera hur digitala tjänster används inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg för personer med demenssjukdom, i dagsläget. Fokus för studien ligger på personalens erfarenheter och upplevelser av hur
exempelvis en surfplatta används i verksamheten och upplevelsen av vilka faktorer som påverkar användningen samt hur användningen av digitala tjänster fungerar i verksamheten och upplevs tas emot av boende. Vidare diskuteras vad det finns för framgångsfaktorer och hinder för implementeringen av digitala tjänster i verksamheten utifrån deltagarnas svar.
3. Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera användning av digitala tjänster inom
äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg för personer med demens, för att bidra med en inblick i vad det finns för möjliga framgångsfaktorer och hinder för implementeringen av digitala
21 Frågeställningar:
o I vilken utsträckning används digitala tjänster inom äldreomsorgen inklusive vård och omsorg för personer med demens?
o Vilka faktorer uppfattar personal inom äldreomsorgen kan påverka användandet av digitala tjänster?
4. Metod
För arbetet valdes både en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, men även en kvantitativ metod i form av en webenkät.
4.1 Urval
För att undersöka användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen kontaktades chefer på äldreboenden inom Sveriges samtliga kommuner via mejl för att undersöka intresse för
deltagande i studien varav ett tiotal tackade ja till deltagande. De boenden som deltog i studien hade en stor geografisk spridning. Med mejlet skickades information om arbetet (se bilaga 1). Genom cheferna upprättades kontakt med den personal som ingått i populationsurvalet. Inklusionskriterium som har valts för studien är att deltagarna ska arbeta på äldreboendet. De som deltog i studien var undersköterskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och
verksamhetschefer på äldreboenden. Inom målgruppen användes främst ett bekvämlighetsurval då den personal som haft möjlighet att delta i studien har fått ingå (Trost, 2012). Det innebär att den personal som har tid och lämnat samtycke fått delta i studie.
4.2 Intervju
En kvalitativ metod gjorde det möjligt att synliggöra personalens upplevelser och erfarenheter. Med hänsyn till Covid-19 pandemin har intervjuerna utförts på distans via telefon eller
videosamtal. Främsta fördelen med intervju är det faktum att det är en direktkontakt och den som intervjuar kan vara reaktiv. Det innebär att missförstånd kunde redas ut och samtalsstödjande kommentarer kunde användas (Gillham, 2011).Samtycke till intervjuerna samlades in muntligt och utgick från samtyckesblanketten (se bilaga 2).
22
Vid intervjuerna för föreliggande examensarbete användes inget strikt manus på frågor som skulle besvaras (se bilaga 3). Semistrukturerade intervjuer utgår mestadels från öppna frågor för att möjliggöra att den som blir intervjuad kan formulera sig med sina egna ord och åsikter (Yin, 2013). Beroende på svar från deltagarna har följdfrågor sedan ställts under intervjun.
Intervjuerna spelades in för att möjliggöra en ortografisk transkribering och därav underlätta analysarbetet. Deltagarna informerades om att intervjuerna spelades in. Totalt antal intervjuer som utfördes var nio. Intervjufrågorna utformades med frågeställningarna som utgångspunkt. Genomförandet av intervjuerna tog mellan trettio och fyrtiofem minuter. Deltagarna var sjuksköterskor, undersköterskor, specialistsjuksköterskor och verksamhetschefer från
äldreboende från olika kommuner i Sverige. Åtta av nio deltagare hade någon form av utbildning inom IT och digitalisering. Intervjuerna genomfördes antingen via telefon eller videosamtal beroende på vad deltagaren föredrog. Frågor som ställdes behandlade exempelvis områden som personalens kunskap om digitala tjänster samt hur de digitala tjänsterna används i verksamheten.
4.3 Enkäter
Enkät kan ses som en skriftlig intervju och innebär att flera frågor ställs till en grupp individer vars svar sedan återges (Ryen, 2004). Arbetsgången med enkäter tar vanligtvis lång tid, då den kräver konstruktion av frågor, urval, ett tydligt syfte med utredning samt att formulär ska
utformas (Trost, 2012). Likaså är det av vikt att frågorna som ställs är tydliga så att de tolkas lika av alla deltagare (Statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån, u.å). För föreliggande
examensarbete utformades en webbenkät i Google Formulär som skickades ut via mejl till deltagare (se bilaga 4). Enligt Trosts (2012) arbetsgång så gjordes ett utkast till en början där frågor konstruerades med frågeställningarna som utgångspunkt och reviderades i samråd med handledare. Syftet med enkäten var att få ett större underlag till arbetet och skickades till personal på äldreboende. Enkäten består av sexton frågor i form av både flervalsfrågor och fritextsvar samt möjlighet till övriga kommentarer. Områden som frågorna berörde var
exempelvis tillgången till tekniken, fördelar och nackdelar med användningen samt vilka digitala tjänster som främst användes. Enkäten beräknades ta fem till tio minuter att svara på och totalt antal som svarade på enkäten var trettiotre. Ett tekniskt fel i form dubbletter av frågor skedde vid
23
inhämtningen av enkätsvaren, därav har ett antal svar räknats bort från resultatet. Resultatet beräknades på totalt 29 svar.
4.4 Analys av resultat
Tematisk analys användes i arbetet för tolkning av data från intervjuerna. Intervju är en kvalitativ metod och tematisk analys innebär att gemensamma drag i data grupperas till teman som sedan analyseras (Braun & Clarke, 2006). Tematisk analys identifierar och beskriver både implicita och explicita idéer inom data. Koderna representerade de olika identifierade temana som länk till råmaterialet för vidare analys av exempelvis frekvensen och relationer mellan koder. Tematisk analys är den mest använda analysmetoden för kvalitativa data (Guest et al., 2012). Teman uppmärksammades genom analysens stegvisa arbetsgång. Initialt gick författarna igenom samtligt insamlat material. Det inspelade materialet transkriberas ortografiskt och enkäternas resultat sammanställs för en gemensam konklusion (Braun & Clarke, 2006). Personerna som medverkat i intervju tilldelades nummer för att erhålla anonymitet (Norrby, 2014). Notiser gjordes vid fynd av intressanta infallsvinklar. Kodning av materialet gjorde författarna tillsammans för ett enstämmigt resultat. De utmärkande dragen sorterades i möjliga
intresseväckande underrubriker i enlighet med den arbetsgång som beskrivs av Braun och Clarke (2006) vilket gav sex teman. Studieledarna analyserade svaren från intervjuerna tillsammans. De utmärkande dragen färgkodades först för sedan delas in i underrubriker. Underrubrikerna var sedan en utgångspunkt för temaindelningen. Teman som uppkom under analysarbetet var
kunskap kring digitala tjänster, fördelar och nackdelar med användningen av digitala tjänster ur personalens perspektiv, tillgång och efterfrågan på digitala tjänster, implementering i
verksamheten, användningsområden och skillnader i användning samt pandemins påverkan.
Resultaten från enkätens flervalsfrågor räknades och redovisades i tabeller. Fritextsvaren från enkäten sammanfattades.
4.5 Etiska överväganden
Deltagandet i studien var frivilligt och personalen informerades om att de kunde när som helst under studiens gång avbryta sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2017). Samtycke till deltagande i
24
intervju samlades in muntligt i början av intervjutillfället. Den personal som deltog i intervjuer anonymiserades genom att tilldelas ett nummer. Deltagarna informerades om att personuppgifter och information som samlas in från deltagarna i form av enkätsvar och ljudinspelade intervjuer hanteras i enlighet med GDPR (Integritetsskyddsmyndigheten, 2021).
Material som samlats in i samband med studien kommer bevaras i minst fem år på avdelningen för logopedi vid Linköpings Universitet. Material i form av inspelade intervjuer med
studiedeltagarna används enbart för forskningsändamålet och kommer inte att spridas för
kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Detta material kommer enbart att finnas tillgängligt för berörda personer och kommer under projekttiden förvaras på lösenordskyddade datorer, detta i enlighet med konfidentiellkravet, och kommer inte att behandlas på allmänna platser.
5. Resultat
I följande avsnitt kommer resultaten från intervjuerna och enkäterna att presenteras. Intervjuerna presenteras utifrån de teman som uppkom under analysarbetet. Resultaten från intervjuerna presenteras först och följs av en redovisning av resultaten från enkäten.
5.1 Resultat intervju
Kunskap kring digitala tjänster
Vid fråga om personalen vet vad digitala tjänster innebär ger en majoritet ett jakande svar. Personal från ett boende beskriver till exempel att de har “lektioner” en gång i veckan för de äldre, även personal medverkar vid tillfällena, där de stegvis går igenom allt från hur de startar en surfplatta till hur olika appar fungerar och används. Flera deltagare uppger även att de har gått en utbildning inom digitalisering eller olika IT-program. Ett annat boende uppger att de för tillfället ingår i ett nytt projekt, där de använder sig av så kallade Yeti-plattor, vilket är stora skärmar som fungerar likt en vanlig surfplatta. Dock uppger personalen att många av de äldre anställda saknar kunskap och därför inte vågar hjälpa de boende med tekniken, men personal från ett boende får möjligheten att själva lära sig använda den teknik de har till sitt förfogande. Det varierar dock mellan boenden hur stor vana personalen har sedan tidigare samt möjligheten till utbildning för personalen.
25
”...alla i personalen är väldig hemma med digitalt arbete. Med boende har vi nu startat upp där vi sitter tillsammans i en grupp på fem än så länge och lär oss att använda surfplattan, som vi
har till förfogande i arbetet. Ju längre i utbildningen går desto mer kommer vi gå in på just digitala tjänster”
Det uppges under intervjun att de äldre uppvisar en rädsla eller tvekan till ny teknik, och använder på grund av rädslan sällan digitala tjänster utan stöd från personalen.
”Det är ganska nytt för dem, och de är lite rädda att trycka för att det ska bli fel, så tyvärr. Men vi har en brukare, som jag nämnde tidigare, som alltid sitter varje dag med sin padda. Hen är ju
inne och tittar kontinuerligt och är väldigt aktiv, men de andra är lite mer rädda, vilket man förstår ju”
Fördelar och nackdelar med användning av digitala tjänster ur personalens perspektiv Fördelar med användningen av digitala tjänster som nämns under intervjuerna är att de boende får en större möjlighet till att vara delaktiga i samhället och personalen upplever att de äldre får en enklare vardag och kan följa med i samhällsutvecklingen. Personalen upplever även att surfplattor och liknande är smidiga att använda och att det finns en logik i hur de används och fungerar. Ytterligare en fördel som nämns är att digitala tjänster underlättar kontakten med anhöriga.
“...på min avdelning har vi en väldigt sportintresserad dam och hon streamar ju mycket bandy och fotboll och sådär från de lokala lagen här i trakten. Hon fixar det inte själv, men vi hjälper ju henne givetvis. Hon får ju ändå möjlighet att i dom här tiderna som det inte går att titta på, för hon åker ut med sin anhörig annars och tittar på fotboll och sådär, så att då kan hon ju göra
26
”Fördelarna är väl att det är så stort att man kan använda det om man sitter och pratar om nåt förr i tiden så kan man ju lätt slå upp på vår platta och läsa mer om det eller hitta svar när vi sitter och undrar och likadant när det gäller musik som är en stor del av vår vardag här att man
just hittar gamla låtar som de känner igen”
En nackdel som nämns är att personalen i vissa fall kan uppleva att de äldre blir förvirrade av användning, även om det inte finns en diagnosticerad demenssjukdom. En deltagare nämner att en nackdel är att de boende inte är delaktiga i hur digitala tjänster används på boendet.
Personalen uppger att det finns ett önskemål om att surfplattor skulle behöva skräddarsys mer efter målgruppen och att brukaren bör få större möjlighet att påverka hur digitala tjänster används i verksamheten, det vill säga göra användningen mer brukarstyrd. Flertalet deltagare uppger att de inte ser någon större nackdel med användningen, då fördelar överväger.
“... nackdelen tycker jag är att brukarna inte är lika delaktiga dom är lite uteslutna kan jag tycka dom har inte så mycket val, tyvärr. Där önskar jag att det blev en förbättring att man bjuder in
dom lite mer och det är lite som jag sa tidigare, väldigt mycket tänk på vad vi tycker och vad organisationen tycker och sådana saker. Vad verksamheten tycker, vad tycker brukaren. Man
kan lyssna mer på brukaren än vad vi gör”
”Det kanske stressar dom mer än vad vi tror egentligen men samtidigt är det väl en jättebra grej. Det kan ju inte jag förneka att det är, men gällande de äldre så är min upplevelse är att de blir
lite förvirrade av det”
27
Samtliga deltagare uppger att det finns tillgång till åtminstone en gemensam surfplatta på deras boenden. Dock använder inte boenden den i lika stor utsträckning och flera deltagare uppger att de använder privata mobiler för att exempelvis ringa videosamtal till anhöriga. Trots att det finns tillgång till surfplattor uppger personalen att det inte finns någon efterfrågan från de boende. Däremot upplever personalen att användningen uppskattas om personalen själva tar initiativ till det. Samma personal som under intervjun uppger att de har lektioner, upplever även att intresset hos de boende har ökat i samband med lektionerna.
”Grejen är att de kanske uppskattar det för stunden, men det är inget som de efterfrågar om man säger så”
Personal från ett boende upplever att de boende är för nedsatta i funktion och ork och ser därför inte syftet med att använda digitala tjänster i verksamheten. Utöver gemensamma surfplattor uppger ett fåtal att det finns boende som har privata mobiler eller surfplattor, men personal ser och förväntar en ökning i privata mobiler bland boende, i och med ett generationsskifte.
Det finns en efterfrågan från anhöriga och personalen upplever anhöriga som positivt inställda till en ökad teknikanvändning inom äldreomsorgen. Deltagarna upplever även att kontakten mellan anhöriga och personal har utökats i och med en ökad teknikanvändning.
”Asså ipads har vi haft länge, men efter det här med pandemin så blev det så sårbart med kontakter och begränsningar så det har väl lyft. Man uppskattar det mer, man förstår finessen med det och man kanske acceptera det lite snabbare nu och det är inte så tokigt med tekniken”
Tillgången till internetuppkoppling skiljer sig mellan olika boenden. Det är allt från ingen möjlighet till internetuppkoppling alls, enbart i gemensamma utrymmen till ett välfungerande internet på hela boendet. Boende har tillgång till surfplattor samt hjälp till användning dygnet runt, men anpassat till verksamhetens aktiviteter och överenskommelser med anhöriga. Till exempel ombeds anhöriga att inte ringa vid måltider.
28
”Absolut ja. Vi har ju ett WIFI som både är inriktat på personal och själva företaget och sen har vi ett bara för anhöriga och boende som de kan få koden och så är det full tillgång”
Implementering i verksamheten
Vid fråga om det finns några regelverk som personalen behöver förhålla sig till vid
användningen av digitala tjänster så är det främst GDPR som nämns. Deltagare uppger att det var vanligare innan att de tog foton och visade för anhöriga, vilket blir begränsat av GDPR. Flera deltagare uppger att de inte har någon vetskap om specifika regelverk samt att de inte kan se varför det skulle behövas.
”Den lag vi måste följa är GDPR väldigt starkt, men sen ju längre vi kommer desto mer kommer regelverk upp hur vi ska använda det. Just nu så är det bara baskunskaper som kommer och sen
får man ta kontakt med vår IT-avdelning så att vi följer dom regler som finns där ute”
Vid en följdfråga om deltagarna skulle se fördelar med en utökad teknikanvändning på boendet ger en majoritet ett jakande svar. Deltagare från boenden med en i dagsläget begränsad
teknikanvändning upplever även de att en utökad användning skulle vara fördelaktig, för både personal och boende. En deltagare uppger, som tidigare nämnts, att vid teknikanvändning inom äldreomsorgen bör brukarnas åsikter och vilja prioriteras över vad personal och organisation tycker vid en eventuellt utökad teknikanvändning.
En deltagare uppger att de har ett pågående projekt på boendet med stora surfplattor som kallas för Yeti-plattor. Surfplattorna är ungefär sextiofem tum stora och fungerar som en Android. Deltagaren upplever att plattorna är lätta för de äldre att navigera och att de inte är lika känsliga för feltryckningar som en vanlig surfplatta. Som tidigare nämnts uppger en annan deltagare att de har infört lektioner på boendet. Lektionerna är stegvis uppbyggda och styrs av vad de äldre vill lära sig, vilket upplevs ha uppskattats av de äldre. De äldre sitter vanligtvis i grupper under
29
lektionerna, dock har det under pandemin blivit mer vanligt att de äldre sitter enskilt under lektionerna.
Användningsområden och skillnader i användning
I dagsläget används främst vardagsteknik på boenden. Mest frekvent nämns videosamtal och SMS till anhöriga, men även spel, musik, filmer samt informations- och bildsökning nämns som vanligt förekommande. Informationssökningen används mest för att reda ut frågetecken som uppkommer vid samtal, men kan även gälla bilder och kartor på gamla adresser och liknande. En deltagare uppger att de använder sig av filmer som kompensation för förlust av aktiviteter, till exempel filmer som upplevs som en cykeltur ute i naturen. Sökning på recept och olika maträtter uppges av flertalet deltagare vara vanligt. Välfärdsteknik som till exempel bank-id uppges inte vara vanligt förekommande på boenden, deltagarna hänvisar till risken för bedrägeri samt att de anhöriga oftast har ekonomiskt ansvar. En deltagare uppger dock att de har en boende som har tillgång till bank-id och beställer sin egen mat via MatHem.se med hjälp av personal. En anpassning kan behövas utifrån de enskilda individernas behov, exempelvis att trepartssamtal finns att tillgå med tolk används för boende som kommunicera med teckenspråk där anhöriga inte behärskar teckenspråk.
“De flyttar in och är på väg att bli mer dementa och använder sin egen digitala tjänster som bank-id och allt. Det finns ju försäljare och lurendrejeri som lurar dem, det är en stor farhåga.
Så det är inget som vi uppmanar att de att fortsätta med när de börjat bli mer glömska, utan vi försöker få anhöriga och ta över den delen för det är väldigt lätt att säga ja till allting”
“Jag pratade med henne igår för hon hade litet problem med att hitta förra veckans avsnitt av Farmen ((skrattar)). Jag skrattade inte, men ja man får bita sig i tungan ibland vettdu. Ja, men
då var det ju så att hon var tvungen att logga in. Då är där ju ett sånt där dilemma, de ser vad det står men de förstår ju inte alla tecken. Till exempel hur viktigt det är att det är stort tecken på
30
Flera deltagare upplever att det finns en skillnad i användningen av digitala tjänster i samspel med personer med demenssjukdom jämfört med övriga boende. I samspel med personer med demenssjukdom används mycket musik, filmer och andra aktiviteter på surfplattan för att bryta oro. Det är mindre vanligt med videosamtal då det upplevs av personalen att personerna blir förvirrade. Åsikterna från deltagare varierar, en del upplever att personer med demenssjukdom blir stressade och oroliga av användningen, medan andra upplever att de är mer lättpåverkade och uppskattar användningen.
”Ja det gör det ju det beror ju på vilken kognitiv svikt man har och hur långt man har kommit i sin demenssjukdom naturligtvis så det kan se väldigt olika ut, men har ju någon brukare som har
haft stroke och som har afasi som inte kan tala och så. Där kan man också kan använda ipaden väldigt pedagogiskt med att visa och peka och ja, även använda musik vid dom tillfällen. Ipaden
är flitigt använd i olika sammanhang”
”Men vi har ju använt den mycket med musik och så och lite såhär minnas tillbaka filmklipp kan man ju söka på, så att i det avseendet har vi ju använt det där”
Annan teknik som kan kopplas till digitala tjänster och används på boenden är larm i form av till exempel GPS-klocka och kamera istället för tillsyn nattetid. Deltagarna upplever att det fungerar bra och att det minimerar risken för störningsmoment, särskilt för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom.
Pandemins påverkan
Samtlig personal uppger att användning av digitala tjänster har ökat i och med rådande covid-19 pandemi. Den ökade användningen gäller då främst videosamtal och kontakt med anhöriga, då många äldreboende har haft besöksförbud. Personalen upplever att detta har fungerat bra och de
31
har sett fördelarna med att använda digitala tjänster inom äldreomsorgen. Kontakten med
anhöriga har ökat även mellan personal och anhöriga till exempel genom ökad kontakt via mail.
”Ja i de här tiderna vi lever i nu har det ju varit fantastiskt fint med teknik som gör det möjligt att de har kunnat se sina anhöriga och träffa dom via skärmen och det har ju varit fantastiskt”
5.2 Resultat enkät
Fråga 1: Har ni möjlighet att använda er av digitala tjänster i arbetet med de boende? Digitala tjänster avser appar och att surfa på internet.
Tjugoåtta deltagare svarade att de hade möjlighet att använda sig av digitala tjänster i arbetet med de boende och en deltagare saknade vetskap om möjligheten.
På följdfråga vid jakande svar på fråga ett om digitala tjänster används i verksamheten
tillsammans med de boende svarade tjugofyra ja och fyra nej. På frågan om de finns tillgängliga för de boende vid efterfrågan svarade tjugofem ja och två nej.
Vid negativt svar på fråga ett, ställdes följdfrågan “Ser du som personal några fördelar med att
ha digitala tjänster tillgängliga för de boende vid efterfrågan?”. På denna fråga svarade tio ja
och en nej.
32
Tjugofem deltagare svarade att de har möjlighet till internetuppkoppling för de boende, medan två svarade att de inte har möjlighet till internetuppkoppling.
Vid jakande svar på fråga två ställdes följdfrågan om internetuppkoppling är möjlig överallt på boendet. Tjugofem svarade ja och två svarade nej.
Fråga 3: Används mest välfärdsteknik som bank-ID, 1177 och kry eller vardagsteknik som Skype, nyhetssidor och surfa på internet?
Tjugofyra deltagare svarade att de främst använder sig av vardagsteknik i verksamheten och en deltagare svarade att de främst använder sig av välfärdsteknik. Ingen uppgav att de används i samma utsträckning.
33
Femton deltagare svarade att de främst använder YouTube, sex deltagare uppgav
informationssökning som mest frekvent använt, tre deltagare svarade spel och nöje samt en person svarade nyhetssidor. Ingen uppgav att de använder sig av sociala medier.
Fråga 5: På vilket sätt används digitala tjänster? Används det till exempel för att
underlätta kommunikation mellan anhöriga och de boende, stötta minne med kalendrar och/eller omvårdnad.
Majoriteten av svaren gällande hur digitala tjänster används i verksamheten nämner kontakt med anhöriga som främsta användningsområde. Kontakten med anhöriga uppges ha upprätthållits via videosamtal från olika media, SMS och MMS.
Ett annat frekvent användningsområde är film, musik, YouTube och Google. Film ses både via YouTube, men också via exempelvis SVT Play. Några få uppger även att de använder
streamingtjänster som Chromecast och AppleTV. Då Google används är det främst för att söka upp frågor som uppstår vid samtal, men även för recept vid matlagning och bakning.
“Skype kontakt med anhöriga. Söka info om specifika ämnen och frågor som dyker upp, exempelvis namn på blommor, artister, väder, kungligheter samt tv program. Spotify och mycket
0 2 4 6 8 10 12 14 16
34
musik och frågor kring detta. Recept på bakning, men också spel. Vi använder det för att signera läkemedel samt att våra arbetsuppgifter ligger under en app”
“Googla fram frågor och funderingar från de boende, samt se på gamla filmer som leder till diskussioner både under och efter filmens slut”
Surfplattor används likaså för exempelvis korsord och spel, dock uppges följande
användningsområden mindre frekvent än andra i enkätsvaren. Surfplattorna kan användas som kognitivt stöd och minnesträning, genom exempelvis användning av kalendrar för att kolla upp årstider, högtider och namnsdagar. Specifika appar för minnesträning uppges användas av en svarande.
Ett svar på enkäten tar upp att de har en utbildning på boendet för att öka medvetenheten hos de äldre om hur surfplattor används för att nå ut i samhället. En deltagare uppger att
webbutbildningar även hålls för anhöriga.
“Vi använder det som just nu en skola för våra äldre, hur vi hantera surfplattor för att kunna nå ut i samhället”
“Webbutbildningar till anhöriga samt videosamtal mellan anhöriga och boende”
Fråga 6: Används digitala tjänster oftast av de boende enskilt, av personal och boende tillsammans eller av boende tillsammans?
35
Av de tjugofem som svarade på frågan uppgav samtliga att digitala tjänster används av personal och boende tillsammans.
Fråga 7: Upplever du som personal att användandet av digitala tjänster uppskattas av boende?
Tjugotvå deltagare svarade att de upplever att användandet av digitala tjänster uppskattas av de boende. Tre deltagare svarade att de inte upplever att de boende uppskattar användningen.
Fråga 8: Upplever du som personal att digitala tjänster/appar har underlättat interaktionen mellan boende och anhöriga? Till exempel med hjälp av
36
Tjugo av de som svarade upplever att digitala tjänster/appar har underlättat interaktionen mellan anhöriga och boende. Fem deltagare svarade att de inte upplever att digitala tjänster/appar har underlättat interaktionen.
Vid jakande svar på fråga åtta ställdes följdfrågan på vilket sätt personalen upplever att digitala tjänster underlättar interaktionen. En majoritet av de som svarade på enkäten uppger att digitala tjänster har underlättat interaktionen med anhöriga under rådande covid-19 pandemi.
Interaktionen uppges har underlättats med hjälpt av videosamtal, vilket har möjliggjort
direktkontakt med anhöriga och att de äldre fortfarande kan vara en del av familjen. Videosamtal möjliggör för de äldre att kunna se mimik samt koppla röst och utseende till varandra. En
deltagare uppger att videosamtal bidrar till minskad smitta även vid vanlig influensa och magsjuka.
“Enklare att nå och minskar smitta med färre besök. Inte enbart av corona utan även vanlig influensa och magsjuka”
En deltagare uppger att videosamtal underlättar för personer med demenssjukdom som vill resa till sitt hemland. Dock uppger även en deltagare att personer med demenssjukdom inte upplevs uppskatta denna kontakt lika mycket som deras anhöriga.
37
“Då jag arbetar på demensboende tycker jag inte att de boende uppskattar de sakerna. Det är mer till för anhöriga”
“I denna pandemitid har det varit enda sättet för dem som kan. Inte alla har utbyte av det dock”
Digitala tjänster uppges av två deltagare även kunna erbjuda de boende mer att prata kring och titta på samt att det hjälper personal att reda ut missförstånd eller önskningar från de boende.
Fråga 9: Upplever du som personal att användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen har ökat med hänsyn till de restriktioner som införts p.g.a. Covid-19?
Tjugotre deltagare upplever att användningen har ökat med hänsyn till eventuella restriktioner som införts på grund av covid-19. Tre deltagare upplever inte en ökad användning kopplad till eventuella restriktioner.
Fråga 10: Finns det några regelverk som du som personal måste förhålla dig till gällande användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen?
38
Sexton deltagare uppgav att de har regelverk som de i personalen måste förhålla sig till och sju deltagare uppgav att det inte finns något regelverk.
Vid jakande svar på fråga tio ställdes följdfrågan om vilka dessa regelverk var. Flertalet svarande tar upp GDPR som det regelverk som främst följs. Flertalet nämner likaså de äldres och
anhörigas samtycke och integritet som något de följer. Interna riktlinjer och regelverk uppges av ett fåtal vara aktuella för deras verksamhet. Ett fåtal deltagare har ingen vetskap kring om det finns några regelverk för deras verksamhet.
Två deltagare tar upp det faktum att det inte är tillåtet för personalen att använda verksamhetens surfplattor för privat bruk. Två andra deltagare uppger även att de enbart får använda sig av appar som är godkända av kommunen.
Fråga 11: Upplever du som personal att kontakten mellan boende och anhöriga har ökat med hänsyn till de restriktioner som införts p.g.a Covid-19?
39
Tretton deltagare svarade att kontakten har ökat mellan boende och anhöriga under covid-19 pandemin. Resterande tretton deltagare svarade att de inte upplevde att kontakten har ökat.
Fråga 12: Är det vanligt att de boende har egna privata mobiler/surfplattor/dator?
Tolv deltagare svarade att de upplever det som vanligt att boende har egna privata
mobiler/surfplattor eller datorer. Fjorton deltagare svarade att de inte upplever det som vanligt med privata mobiler/surfplattor eller datorer.
Vid jakande svar på fråga tolv ställdes följdfrågan om de boende självständigt använder sina mobiler/surfplattor/datorer. Tio svarade ja och två svarade nej.
Fråga 13: Ser du som personal någon nackdel med att använda digitala tjänster inom äldreomsorgen?
40
Tjugofyra deltagare svarade att de inte ser någon nackdel med användningen av digitalt tjänster inom äldreomsorgen, varav två deltagare svarade att det fanns nackdelar.
Vid jakande svar på fråga tretton ställdes följdfråga om vilka nackdelar som upplevs finnas vid användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen. Nackdelar kopplade till användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen uppges vara brist på lämpliga appar som fungerar inom demensomsorgen, att det finns bedragare på nätet som riktar sig mot äldre, att några blir
stressade av att använda teknologi samt att både boende och personal kan ha bristande kunskap kring användningen.
“Alltså det är mycket positivt men jag är otroligt besviken över hur lite appar som finns som fungerar inom demens. De klarar inte av många saker”
“Tyvärr är det bedragare som riktar in sig på äldre personer, vilket kan få förödande konsekvenser rent ekonomiskt”
“De flesta äldre idag har inte förståelsen av det. Ser det mest som stressigt och blir kluvna då de inte riktigt ” hänger med” i vad som händer”
“De boende har oftast ingen kunskap och alla vi som jobbar här kan ju inte allt heller!!”
Fråga 14: Ser ni några fördelar med användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen?
