Effekter av Lavaldomen
En komparation av svensk och dansk arbetsrätt
Magisteruppsats i affärsrätt (arbetsrätt)
Författare: Maria Klaesson
Handledare: Ulrika Rosander
Framläggningsdatum 2010-‐12-‐08 Jönköping december 2010
Magisteruppsats i affärsrätt (arbetsrätt)
Titel: Effekter av Lavaldomen – en komparation av svensk och dansk arbetsrätt
Författare: Maria Klaesson
Handledare: Ulrika Rosander
Datum: 2010-‐12-‐08
Ämnesord Arbetsrätt, effekter av Lavaldomen, svensk rätt, dansk rätt
Sammanfattning
Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. La-‐ valdomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarför-‐ bundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Av-‐ sikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollek-‐ tivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns annars för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet. Stridsåtgärderna ansågs inte lovliga, enligt förhandsavgörandet från EU-‐domstolen. Reglering i MBL och Sveriges sätt att implementera utstatione-‐ ringsdirektivet stred mot EU-‐rätten om fri rörlighet av tjänster. Syftet med uppsat-‐ sen är att analysera förändringarna i svensk rätt efter Lavaldomen, dels om de överensstämmer med EU och dels, genom komparation, vilka skillnader och likhe-‐ ter som finns i dansk rätt efter Lavaldomen. Utstationeringsdirektivet har imple-‐ menterats genom kollektivavtal. EUs krav om likabehandling kan med metoden inte garanteras. Ett svenskt kollektivavtal kan för utstationerad inte tillämpas fullt ut. Svensk rätt har inte reglerat minimilön, vilket är ett krav som direktivet upp-‐ ställer. MBL är efter Lavaldomen i harmoni med EUs bestämmelser och utstatione-‐ ringslagen är huvudsakligen i harmoni med EU-‐rätten. Arbetsmiljöverkets roll, att förse utstationerad arbetskraft med information om vilka arbetsvillkor som ska tillämpas vid utstationering, bör utvecklas ytterligare och ett kontrollsystem för att arbetsvillkor efterlevs, likt det i Danmark, bör övervägas. Utstationeringslagen borde hänvisa direkt till en bestämmelse i centralt kollektivavtal där minimilön klart och tydligt ska framgå, även vad som berättigar lönetillägg och vilken löneni-‐ vå detta ger bör framgå för att inkluderas i begreppet minimilön.
Master thesis in business law (labour law)
Title: The effects of the Lavalruling– a comparison between swedish and danish labour law
Author: Maria Klaesson
Tutor: Ulrika Rosander
Date: 2010-‐12-‐08
Subject terms Labour law, the effects of the Lavalruling, swedish law, danish law
Abstract
In April 15, 2010 the law of Laval came into force as a part of the swedish legal sys-‐ tem. The new law is based on the collective action Svenska Byggnadsarbetarför-‐ bundet took against the latvian workers who were posted in Sweden in 2004. The collective action was taken in order to force the latvian company to conclude a swedish collective agreement and apply swedish working conditions concerning wages. However, the latvian company was already bound by a collective agreement in their home country. Svenska Byggnadsarbetarförbundet feared that if the lat-‐ vian employer did not agree to this, the consequence would be low-‐wage competi-‐ tion, why action was taken. Due to the ECJ, the collective action was not lawful since the action restricted the EU provision regarding free movement of services. The swedish regulation in MBL and the way Sweden had implemented the posted workers directive were contrary to EU law and discriminatory relative to foreign labour. The difficulties to fully meet EU law is mainly due to the “swedish labour model” where the EU principle of equal treatment can not be guaranteed. The pur-‐ pose of this thesis is therefore to analyze the changes made in swedish law after the Laval ruling, whether it correspond to EU law and secondly compare the changes made in danish law.
Förord
Genom mailkorrespondens varifrån jag fått goda råd och tips vill jag rikta ett varmt tack till Tore Sigeman, professor emeritus i civilrätt, särskilt arbetsrätt och till Jens Jakob Hartmann, Horten Advokatfirma i Danmark. Jag vill även tacka Mikael Syk som arbetar som jurist på Arbetsmiljöverket för de frågor som jag fick ställa. Jag vill också tacka nära och kära för hjälp med korrekturläsning. Slutligen vill jag tacka min handledare Ulrika Rosander som inspirerat mig till detta ämne och som under uppsatsens skrivande bistått med mycket givande handledningstillfällen. Tack!
Förkortningar
AD Arbetsdomstolen
Art. Artikel
ECJ European Court of Justice
EG Europeiska gemenskapen
EG-‐domstolen Europeiska gemenskapernas domstol
EG-‐fördraget Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen EU Europeiska Unionen
EU-‐domstolen Europeiska unionens domstol EU-‐fördraget Fördraget om Europeiska unionen
EUF-‐fördraget Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt KOM Kommissionsdokument
MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Prop. Proposition RF Regeringsformen (1974:152) SvJT Svensk Juristtidning
Definitioner
Allmängiltigförklaring När ett kollektivavtal allmängiltigförklaras binds inte en-‐ bart medlemmar som slutit avtal med organisationen, även oorganiserade omfattas av bestämmelserna.
Britanniaprincipen Det är förbjudet att vidta stridsåtgärder i syfte att undan-‐ tränga ett kollektivavtal som en arbetsgivare redan är bunden av.
Hängavtal Avtal som kan binda parterna då varken arbetsgivare eller arbetstagare är med i en centralorganisation. Innebörden av ett hängavtal är att parterna överenskommer om att tillämpa ett befintligt centralt avtal.
Interimistiskt beslut Ett beslut som gäller tills det slutliga avgörandet har skett.
Lex britannia Inskränkte Britanniaprinipen så att kollektivavtal för ut-‐ ländsk part kan undanröjas av en svensk fackförening.
Minimilön En lägsta lön som en arbetsgivare betalar en anställd. I kollektivavtal kan minimilön förekomma som grundlön, nyanställningslön eller ingångslön.
Ordre public Tvingande regler där undantag endast kan göras med hänsyn till allmänintresset.
Social dumpning Arbetskraft från ett låglöneland åker till ett höglöneland där arbete utförs mot en ersättning som understiger den normala nivån för arbetet i det land arbetet utförs.
Subsidiaritetsprincipen EU ska lagstifta endast om målen inte kan uppnås lika ef-‐ fektivt på nationell nivå.
Innehåll
1
Inledning ...1
1.1 Bakgrund... 1 1.2 EU-domstolens beslut ... 3 1.2.1 Förhandsavgörande från EU-domstolen ... 3 1.2.2 Lavaldomen ... 4 1.3 Problemområden... 6 1.4 Syfte ... 6 1.5 Metod ... 71.5.1 Metod och material ... 7
1.5.2 Begrepp och terminologi... 9
1.5.3 Gränsdragning mellan juridik och politik... 9
1.5.4 Neutralitet i framställningen ... 10
1.5.5 Komparation ... 10
1.5.6 Avgränsningar ... 13
1.6 Disposition... 14
2
Den svenska arbetsrättsliga modellen i förhållande
till arbetsrättsliga modeller i EU ...15
2.1 Inledning... 15
2.2 Arbetsrättsliga modeller inom EU... 15
2.3 Svensk arbetsrätt ur ett historiskt perspektiv... 17
2.4 Den svenska arbetsrättsliga modellen ... 18
2.4.1 Kollektivavtalets roll i svensk arbetsrätt... 18
2.4.2 Fredsplikt och stridsåtgärder ... 19
2.4.3 Britanniaprincipen och ”Lex britannia” ... 20
2.5 Dansk arbetsrätt ur ett historiskt perspektiv ... 21
2.6 Jämförelse till den danska arbetsrättsliga modellen... 21
2.7 Analyserande kommentarer ... 23
3
Är den svenska modellen i harmoni med EU?...25
3.1 Inledning... 25
3.2 Implementering av direktiv genom kollektivavtal... 25
3.3 Tolkningslära och rättskultur – en problematik?... 27
3.4 Stridsåtgärder utgör en social rättighet ... 28
3.5 Social dumpning - en reglering på EU-rättslig nivå? ... 29
3.5.1 Social dumpning i förhållande till Lavaldomen ... 29
3.5.2 Vad innebär social dumpning? ... 30
3.6 Analyserande kommentarer ... 32
4
Utstationeringsdirektivet...35
4.1 Inledning... 35 4.2 Utstationeringsdirektivet – en harmonisering av arbetsvillkor?... 35 4.2.1 Direktivets innebörd... 354.2.2 Tillvägagångssätt för reglering av ett minimiskydd eller för ett maximalt skydd... 37
4.2.3 Förbindelsekontor... 39
4.4 Minimilön i svensk rätt... 42
4.5 Utstationering enligt dansk rätt... 44
4.6 Analyserande kommentarer ... 44
5
Efter Lavaldomen - Sverige...47
5.1 Inledning... 47
5.2 Förändring av svensk arbetsrätt... 47
5.3 Lagändringar i Utstationeringslagen och MBL ... 47
5.4 Justering 5 § av arbets- och anställningsvillkor... 49
5.5 Tillägg av 5 a § en begränsning av stridsåtgärder ... 49
5.6 Tillägg 9 a § - kollektivavtal till Arbetsmiljöverket ... 52
5.7 Justering 9 § - Arbetsmiljöverket får en aktivare roll ... 53
5.8 Uppfyller den nya lagregleringen sin funktion? ... 53
5.9 Förbindelsekontor som informationsspridare ... 55
5.10 Analyserande kommentarer ... 57
6
Efter Lavaldomen - Danmark ...60
6.1 Inledning... 60
6.2 Förändring av dansk arbetsrätt ... 60
6.3 Tillägg 6 a §... 62
6.4 Tillägg 7 a § - RUT ... 63
6.5 Justering och tillägg 7 c §... 64
6.6 Tillägg 7 d §... 65
6.7 Ändringar 10 a § - Böter... 65
6.8 Uppfyller den nya lagregleringen sin funktion? ... 65
6.9 Analyserande kommentarer ... 67
7
Oklarheter med utstationeringsdirektivet...72
7.1 Inledning... 72
7.2 Minimiskydd eller ett fullständigt skydd? ... 72
7.3 Lag eller kollektivavtal ... 75
7.4 Studier från Danmark ... 75
7.5 Sverige tydliggör rätt till förhandling om anställningsvillkor i nationell lag... 76
7.6 Förslag till förändring av direktivet... 76
7.7 Analyserande kommentarer ... 78
8
Slutsats ...83
8.1 Är svensk rätt efter Laval i harmoni med EU-rätten? ... 83
Referenslista ...84
Bilaga 1 ...90
Bilaga 2 ...91
Bilaga 3 ...92
Bilaga 4 ...95
Bilaga 5 ...96
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Rättsprocessen i Lavaldomen1, som i svensk rätt även fått benämningen Vax-‐
holmsmålet2, omfattar i dagsläget sex år. Lavaldomen har i Sverige gett upphov till
lagändringar genom tillförandet av Lavallagen3 som trädde i kraft den 15:e april
2010.4 För att hjälpa läsaren att få en tydlig överblick av vad som har skett sedan
den arbetsrättsliga konfliktens början finns en illustration av en tidslinje i bilagor-‐ na.5 Anledningen till att lagändringen var behövlig efter Lavaldomen grundar sig
främst i den problematik som den svenska arbetsrättsliga modellen6 innebär på
EU-‐rättslig nivå.7 För att förstå problematiken kring oförenlighet med EU-‐rätt föl-‐
jer en förklaring av bakgrunden till Lavalkonfliktens uppkomst.
Processen tar sin startpunkt 2004 då det lettiska bolaget, Laval un Parteri Ltd, här-‐ efter kallat bolaget, hyrde ut arbetskraft via entreprenad i Sverige.8 Bolaget etable-‐
rade kontakter i Sverige för byggnation av Söderfjärdsskolan i Vaxholms stad. Pro-‐ blem uppstod då Svenska Byggnadsarbetarförbundet ville att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal. Bolaget var dock redan bundet av ett lettiskt kol-‐ lektivavtal med det lettiska byggnadsförbundet. Anledningen till att Svenska Bygg-‐ nadsarbetarförbundet hade krav om att bolaget skulle teckna svenskt kollektivav-‐ tal var att skillnader förekom i lönenivåer mellan de arbetstagare som var utsta-‐ tionerade och de arbetstagare som var inhemska.9 Från svenskt håll befarades so-‐
1 C -‐341/05. 2 AD 2005 nr 49.
3 Ändringar har skett i lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare, lag (1976:580) om med-‐
bestämmande i arbetslivet.
4 Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare, lag (1976:580) om medbestämmande i arbets-‐
livet. Prop. 2009/10:48.
5 Se bilaga 1, Tidslinje Lavaldomen 2004-‐2010. 6 SOU 2008:123, s. 15.
7 Prop. 2009/10:48, s. 28. 8 AD 2005 nr 49.
cial dumpning10 eller s.k. låglönekonkurrens då utstationerade lettiska arbetstaga-‐
re arbetade för lägre löner i Sverige. Social dumpning kunde i sin tur leda till att svenska företag hellre anlitade billigare utländsk arbetskraft och svenska arbetsta-‐ gare skulle då gå miste om arbetstillfällen.11 Om bolaget inte gick med på att teckna
kollektivavtal med arbetsvillkor som tillämpades för svenska arbetstagare för samma arbete avsåg Svenska Byggnadsarbetarförbundet att vidta fackliga strids-‐ åtgärder. Flera förhandlingar ägde rum och eftersom inget svenskt kollektivavtal tecknades vidtog Svenska Byggarbetarförbundet stridsåtgärder.12 I svensk rätt kan
stridsåtgärder vidtas för att motverka social dumpning för att få till stånd att lika arbete sker på lika villkor och för lika lön.13
Bolaget menade att svenska arbetsrättsliga regler i det Svenska Byggnadsarbetar-‐ förbundets kollektivavtal inte kan påtvingas att tillämpas fullt ut för utstationerad arbetskraft eftersom det inte överensstämmer med utstationeringsdirektivet 96/71/EG.14 Utstationeringsdirektivet är ett EU-‐rättsligt direktiv som blir tillämp-‐
ligt när ett utländskt företag verkar i ett annat land och direktivet är implemente-‐ rat i svensk rätt.15 Utstationeringsdirektivet stadgar endast om en minimilön och
en högre lönenivå kan inte påtvingas.16 Svensk rätt har inte infört någon reglering
om minimilön, vilket direktivet uppställer.17 Bolaget anförde vidare att svensk rätt
inte har infört bestämmelsen om förbindelsekontor som enligt direktivet ska upp-‐ lysa utstationerad arbetskraft om vilka arbetsvillkor som gäller för utstationera-‐ de.18 Det lettiska bolaget hävdade att stridsåtgärden stred mot rätten att tillhanda-‐
hålla tjänster. Stridsåtgärderna innebar därmed en diskriminering eftersom det
10 Social dumpning är ett begrepp som används i flera olika betydelser. I detta fall avses en icke
önskvärd låglönekonkurrens. Ds 1994:13, s. 127.
11 AD 2005 nr 49, Nyström, EU och arbetsrätten, s. 124. 12 AD 2005 nr 49.
13 Prop. 1998/99:90, s. 27, Blanpain, The Laval and Viking Cases, s. x, xx. 14 AD 2005 nr 49.
15 1 § Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare. 16 Art. 3.1 Utstationeringsdirektivet 96/71/EG.
17 AD 2005 nr 49, art. 3.1 c Utstationeringsdirektivet 96/71/EG. 18 AD 2005 nr 49.
redan fanns ett kollektivavtal mellan de lettiska arbetstagarna och en facklig orga-‐ nisation i hemlandet.19 Bolaget anförde därför att den svenska lagregleringen om
Lex britannia var en diskriminering av utländsk arbetskraft.20 Enligt bestämmelsen
tilläts ett befintligt utländskt kollektivavtal att undanröjas men inte ett befintligt svenskt kollektivavtal.21 Det utgjorde diskriminering p.g.a. nationalitet.22
1.2
EU-domstolens beslut
1.2.1 Förhandsavgörande från EU-domstolen
Den 7 december 2004 togs målet upp i Arbetsdomstolen för att avgöra om strids-‐ åtgärderna var olovliga eller inte. Arbetsdomstolen beslöt att inhämta ett för-‐ handsavgörande från EU-‐domstolen.23 Ett förhandsavgörande ska inhämtas om det
råder ovisshet om EU-‐rättens innehåll.24 Två tolkningsfrågor ställdes till EU-‐
domstolen.25
• Den första frågan som ställdes var om vidtagna stridsåtgärder, för att få till stånd kollektivavtal under nämnda omständigheter, var förenliga med EUF-‐ fördragets regler om fri rörlighet för tjänster (art. 56 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, härefter kallat EUF-‐fördraget26), mot diskriminering på
grund av nationalitet (art. 18 EUF-‐fördraget27) och med utstationeringsdirekti-‐
vet 96/71/EG.28
19 C-‐341/05 p. 116. 20 AD 2005 nr 49.
21 42 § 3 st. MBL. (Denna lydelsen var gällande fr.o.m. 1977-‐01-‐01 t.o.m. 2010-‐04-‐15). 22 AD 2005 nr 49.
23 AD 2005 nr 49.
24 Art. 267 EUF-‐fördraget. (Tidigare art. 234 i EG-‐fördraget). 25 AD 2005 nr 49.
26 Tidigare art. 49 i EG-‐fördraget. 27 Tidigare art. 12 i EG-‐fördraget.
28 AD 2005 nr 49, Prop. 2009/10:48, s. 12, SOU 2008:123, s. 98.
• Den andra frågan som ställdes gällde den s.k. Britanniaregleringen i MBL, lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Frågan var om lagrummet 42 §, 3 st. MBL var förenligt med EU-‐rätten då stridsåtgärder inte får vidtas då en or-‐ ganisation redan är bunden av ett kollektivavtal vilken MBL är direkt tillämplig på. Förbudet gäller därmed inte utländska företag.29
1.2.2 Lavaldomen
Svaret från EU-‐domstolen kom genom Lavaldomen.30 Den första frågan har sin
grund i utstationeringsdirektivet31. EU-‐domstolen framhöll att direktivets syfte är
att arbets-‐ och anställningsvillkor ska vara fastställda.32 Någon fullständig harmo-‐
nisering är inte avsikten med direktivet, men det finns tvingande regler för mini-‐ miskydd som i nationell rätt ska vara uppfyllda.33 Av de tvingande reglerna om mi-‐
nimiskydd har Sverige reglerat alla områden förutom minimilön.34 I Sverige finns
därför ingen minimilön i direktivets mening som stöd för lönenivån som Svenska Byggnadsarbetarförbundet ville få till stånd i Vaxholmsmålet.35 Det kan inte ställas
högre krav på arbetsvillkor än vad som faller inom de tvingande reglernas minimi-‐ skydd i utstationeringsdirektivet.36 Arbetstagare ska heller inte behöva förhandla
på plats för att få vetskap om lönenivån, det utgör en inskränkning av den fria rör-‐ ligheten av tjänster.37 Om villkor faller utom de tvingade reglernas område kan det
vara svårare och mindre attraktivt för utländska företag att utföra arbeten i Sveri-‐ ge, det inskränker också fri rörlighet av tjänster.38 Det ska inte vara orimligt svårt
för ett utländskt företag att få vetskap om vilka skyldigheter som föreligger gällan-‐
29 AD 2005 nr 49, Prop. 2009/10:48, s. 12, SOU 2008:123, s. 98. 30 C-‐341/05.
31 Utstationeringsdirektivet 96/71/EG, SOU 2008:123, s. 172. 32 C-‐341/05, p. 58. 33 C-‐341/05, p. 59, p. 60. 34 C-‐341/05, p. 67. 35 C-‐341/05, p. 70. 36 C-‐341/05, p. 80. 37 C-‐341/05, p. 100. 38 C-‐341/05, p. 99.
de den minimilön som företaget ska betala.39 En högre lönenivå som går utöver
minimiskyddet och inskränker den fria rörligheten kan enbart godtas med hänsyn till allmänintresse eller allmän ordning s.k. ”ordre public”.40
Det framgick också i målet att rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande rättighet. Det är en integrerad del av de allmänna principerna i EU-‐rätten.41 Social
dumpning eller s.k. låglönekonkurrens kan motiveras med en tvingande hänsyn till allmänintresset.42 Social dumpning ansågs inte kunna motivera de stridsåtgärder
som vidtogs. Anledningen var att det finns, genom utstationeringsdirektivet, tving-‐ ande regler om minimiskydd vilka ska tas hänsyn till.43
Den andra tolkningsfrågan har sin grund i MBL. EU-‐domstolen ansåg att skillnad
föreligger mellan att vidta stridsåtgärder mot svenska företag och utländska före-‐ tag, vilka redan är bundna av kollektivavtal. Därmed skedde en diskriminering en-‐ ligt EU-‐rätten på grund av nationalitet.44 Skillnaden hur svenska och utländska fö-‐
retag behandlades stred mot den fri rörligheten. Art. 56 i EUF-‐fördraget, om fri rör-‐ lighet för tjänster, hindrar att stridsåtgärder vidtas på det sätt som den svenska Lex britannia stadgar.45
Svaren på de båda tolkningsfrågorna utgör bakgrunden till de nya rättsregler som
infogats i den svenska arbetsrätten efter Lavaldomen och till den omdebatterade frågan om den nya Lavallagen46 uppfyller utstationeringsdirektivets ändamål.
39 C-‐341/05, p. 110.
40Ahlberg, Vad är ”bestämmelser som rör ordre public”? En kommentar till domen i målet C-‐319/06
Kommissionen mot Luxemburg, s. 1063. Se även avsnitt 7.2.
41 C-‐341/05, p. 91. 42 C-‐341/05, p.103. 43 C-‐341/05, p. 108. 44 C-‐341/05, p. 116. 45 C-‐341/05, p.118.
46 Ändringar har skett i lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare, lag (1976:580) om med-‐
1.3
Problemområden
Följande områden anses vara problematiska då den svenska regleringen ska an-‐ passas till avgörandet i Lavaldomen avseende utstationeringsdirektivet.
• Svårigheter finns med hur tillämpningen av utstationeringsdirektivet kan ske korrekt genom den svenska arbetsrättsliga modellen gällande implementering genom kollektivavtal.47
• Utstationeringsdirektivet är problematiskt eftersom implementeringen sker olika i EUs medlemsländer. Det sker antingen till en reglering av minimivillkor eller till en maximal reglering av arbetsvillkor vilket beror på nationell arbets-‐ rättslig modell.48
• Problematik finns i förhållandet mellan rätten till stridsåtgärder och den fria rörligheten av tjänster.49
• Olika åsikter råder kring hur omfattande informationen till utstationerade ska vara om vilka arbetsvillkor som gäller. Olika åsikter råder också om ett kon-‐ trollsystem i medlemslandet behövs för att undersöka om de utstationerades arbetsvillkor efterlevs.50
Problemområdena anknyter till de förändringar som har diskuterats efter Laval-‐ domen. Problemområdena är därför sammankopplade med uppsatsens syfte.
1.4
Syfte
Syftet med magisteruppsatsen är att analysera de förändringar som har skett i den svenska lagstiftningen på arbetsrättens område efter Lavaldomen. Det ska vidare utredas huruvida dessa förändringar överensstämmer med EU-‐rätten. Genom en komparativ jämförelse med dansk arbetsrätt ska det utredas vilka likheter och skillnader som finns mellan ländernas agerande efter Lavaldomen. Komparationen avser att bidra med underlag till analysen de lege ferenda.
47 Prop. 2009/10:48, s. 29.
48 Pedersini, Pallini, Posted workers in the European Union, s. 1. 49 Prop. 2009/10, s. 13-‐14.
1.5
Metod
1.5.1 Metod och material
Magisteruppsatsen skrivs utifrån den rättsdogmatiska metoden.51 Rättskällorna
används som ett komplement till varandra, men med hänsyn till rättskällornas rangordning.52 Uppsatsen innehåller en deskriptiv beskrivning och en analys av
gällande rätt, s.k. de lege lata53. Även en analyserande argumentation av s.k. de lege
ferenda54 genomförs i uppsatsen.55 EU-‐rätten utgör en viktig källa eftersom Laval-‐
domen behandlades i EU-‐domstolen genom ett förhandsavgörande.56 Den svenska
arbetsrätten utreds därför ur ett EU-‐rättsligt perspektiv.
Den primära EU-‐rätten utgörs av grundläggande fördrag, protokoll, deklarationer i särskilda frågor och anslutningsfördrag för nya medlemmar. Den sekundära EU-‐ rätten utgörs av rättsakter i form av direktiv, förordningar och beslut. Det finns även en utomstående kategori som kallas ”soft law” vilken består av rekommenda-‐ tioner och yttranden.57 Förordningar får inte göras om till nationell lagstiftning
utan ska tillämpas exakt på det sätt de har utformats. De innehåller ofta regler som skapar rättigheter och skyldigheter för företag och enskilda.58 Direktiv gäller en-‐
dast för medlemslandet och direktivet ska implementeras inom ramen för den na-‐ tionella lagstiftningen. Direktivens syfte är vanligen harmonisering där medlems-‐ landet ska tolka den nationella rätten i överensstämmelse med direktivet.59 Med-‐
lemsländerna ska således tolka den nationella lagstiftningen i överensstämmelse med utstationeringsdirektivet.
51 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 26. 52 Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 29.
53 Martinger, Norstedts Juridiska Ordbok, s. 45. 54 Martinger, Norstedts Juridiska Ordbok, s. 45. 55 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 167. 56 AD 2005 nr 49.
57 Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 64-‐65. 58 Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 65-‐66. 59 Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 66.
EU-‐rätten skiljer sig från svensk rätt eftersom EU-‐rätten inte använder sig av fö-‐ rarbeten.60 Det finns därmed endast ett fåtal förarbeten till EU-‐fördragen. Trots att
EU-‐rätten inte använder sig av lagförarbeten kan hänsyn tas till de få förarbeten som finns, för en historisk tolkning. Det kan skapa förståelse för det bakomliggan-‐ de syftet med bestämmelsen. Sverige och Danmark har däremot omfattande förar-‐ beten.61 Det kan innebära svårigheter för länder som vanligen finner stöd i förar-‐
beten om det inte finns tillräckligt tydliga riktlinjer att luta sig mot. Att EU-‐rätten tillämpar en s.k. teleologisk tolkningsmetod, vilket innebär en tolkning till lagens ändamål, beror på att förarbeten saknas.62 Implementeringen skulle underlättas
om EUs motiv till förslag ökade, med tanke på att det är upp till medlemsländerna själva att välja form och tillvägagångssätt för implementeringen.63 Dock får inte
alla nationella rättskällor för införande av direktiv användas, oftast krävs någon form av lagbindande karaktär. Därför är exempelvis inte kollektivavtal ensamt till-‐ räckligt för att införa ett direktiv på, då ett fullt skydd måste gälla.64 Detta utgör ett
problem för svensk rätt, vilket framgår av Lavaldomen.
I doktrin har diskussioner förts om Sverige har uppfyllt sina åtagande i förhållande till EU efter domen i Laval. Doktrin kan ge lämpliga förslag till hur reglering på ett visst område bör ändras eftersom författare till doktrin är friare i förhållande till utredande kommittéer. Författaren kan på ett mer kritiskt sätt granska hur verk-‐ ligheten förhåller sig. Rättskällevärdering av doktrin beror på flera omständighe-‐ ter. Omständigheter som ökar källans värde är om verket är publicerat vid en ve-‐ tenskaplig institution, om den utkommer från ett känt juridiskt förlag eller om den utgör en doktorsavhandling.65
60 Nyström, EU och arbetsrätten, s. 65. 61 Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 69.
62 Öberg, Några anteckningar om användningen av förarbeten inom gemenskapsrätten, s. 494. 63 Öberg, Några anteckningar om användningen av förarbeten inom gemenskapsrätten, s. 507. 64 Nyström, EU och arbetsrätten, s. 65.
1.5.2 Begrepp och terminologi
Fram till 1 januari 2009 fanns inom EU en indelning i olika pelare. EG, Europeiska gemenskapen, som det tidigare kallades och som också utgjorde den viktigaste de-‐ len av samarbetet har upphört. Den nya benämningen är EU-‐rätt och organisato-‐ riska ändringar skedde genom Lissabonfördraget.66 I uppsatsen används begrep-‐
pet EU. Syftet är att skapa konsekvens och motverka eventuella missförstånd. Hänvisningar kommer därför att ske till artiklar i de nya fördragen ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”, (härefter EUF-‐fördraget) och till ”Fördraget om Europeiska unionen”, (EU-‐fördraget).67 Hänvisning görs i uppsatsen i fotnot till
motsvarande artikel i det gamla fördraget, ”Fördraget om upprättandet av Europe-‐ iska gemenskapen”, (EG-‐fördraget) eftersom vissa artiklarnas numrering, i sam-‐ band med de nya fördragen har ändrats.
I uppsatsen används begreppet social dumpning synonymt med begreppet låglö-‐ nekonkurrens. Med direktivet menas genomgående i uppsatsen utstationeringsdi-‐ rektivet 96/71/EG.
1.5.3 Gränsdragning mellan juridik och politik
Gränsen mellan politik och juridik kan vara svår att dra och det märks tydligt i La-‐ valdomen. Magisteruppsatsen skrivs utifrån det juridiska perspektivet. Dock kan inte det politiska perspektivet undvikas helt. I Lavaldomen har jurister i den svenska regeringen agerat för att ta tillvara på svenska politiska intressen.68 Dom-‐
stolar ställs inför mål där rättsregler är oklara. Målen har ofta en stor samhällspoli-‐ tisk betydelse vilket också är av stor ekonomisk betydelse. Det kan vara komplice-‐ rat att företa en avgränsning mellan det som är rättsligt, moraliskt och politiskt.69
Därav går det aldrig att helt frigöra sig från politiken. Min grundinställning är dock att i så stor utsträckning som möjligt alltid utgå från det juridiska perspektivet.
66Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 60. Lissabonfördraget innebär att EUs uppbyggnad består av två grund-‐
läggande fördrag: FEU, fördraget om Europeiska unionen och FEUF, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 60-‐61.
68 Bergwall, Politik eller juridik? – regeringens agerande i Lavalmålet, s. 3. 69 Bergwall, Politik eller juridik? – regeringens agerande i Lavalmålet, s. 75-‐77.
1.5.4 Neutralitet i framställningen
I syfte att framställa uppsatsen ur en neutral vinkel bör tydliga uppdelningar göras i uppsatsen. Den beskrivande delen bör vara politisk neutral,70 så långt det är möj-‐
ligt. För att uppnå neutralitet ska alla skäl tas på lika allvar. Problem måste under-‐ sökas från olika perspektiv annars blir inte uppsatsen allsidig. Det är av relevans att uppsatsen är mångsidig i förhållande till frågeställningen. Mångsidighet be-‐ gränsas i analysdelen till vad som framkommit i de rättskällor som använts under uppsatsens författande. I analyserna presenteras både skäl som talar för och skäl som talar emot, för att uppnå värdet av allsidighet.71 Argumenten granskas lika kri-‐
tiskt. Därför framhålls även argumentens svaga punkter, om sådana finns.72
Åsikter går isär om en forskare verkligen kan presentera sin egen värdering utan att neutralitetsidealet påverkas.73 Jag anser att under förutsättning att inget tvivel
råder kring vad som utgör egna värderingar kan neutralitet upprätthållas. Uppsat-‐ sen skrivs därmed med detta som en uttalad ambition.
1.5.5 Komparation
Ett av uppsatsens ändamål är en komparation av de effekter som Lavaldomen har fått i Sverige och Danmark. En komparativ metod74 används för att genomföra jäm-‐
förelsen. Då dansk rätt studeras består rättskällorna främst av primärkällor. Om primärkällornas innebörd behöver tydliggöras används sekundärkällor.75
Begränsningar i att studera ett annat lands rättssystem kan uppkomma i de med-‐ vetna respektive omedvetna utgångspunkter som finns, gällande juridiska begrepp och tolkningsmetoder i den nationella lagstiftningen.76 Danmark och Sverige är
70 Se avsnitt 1.5.3.
71 Dahlman, Neutralitet i Juridisk Forskning, s. 48-‐49. 72 Dahlman, Neutralitet i Juridisk Forskning, s. 50-‐51. 73 Dahlman, Neutralitet i Juridisk Forskning, s. 52.
74 Jämförande av olika rättsystem där syftet är att utreda likheter och skillnader, därefter bearbetas
de fastställda likheterna och skillnaderna och slutligen innebär det en behandling av metodolo-‐ giska problem. Bogdan, Komparativ Rättskunskap, s. 18.
75 Nielsen, Retskilderne, s. 20.
bägge länder i Norden varför någon stor skillnad inte borde förekomma. En kom-‐ paration med en annan rättsordning, exempelvis ett Common law-land, skulle vara betydligt mer osäker att företa. Det betyder inte att inte skillnader finns mellan de nordiska ländernas rättsordningar. Dansk rätt står dock i nära relation till andra skandinaviska rättssystem.77
För att kunna använda den danska rätten som argument för rekommendationer krävs att i korthet tillräckliga grundfaktorer och omgivande regler presenteras. Då kan de regler som ska jämföras isoleras och betraktas mot varandra.78 Kompara-‐
tionen underlättas av att båda länderna står under EUs harmoniserade system. Det är dock inte tillräckligt att dansk rätt granskas utifrån vad som har hänt efter La-‐ valdomen. Hänsyn måste tas till hur det arbetsrättsliga systemet i Danmark är uppbyggt. Utan hänsyn till detta förlorar komparationen sitt värde. Ländernas age-‐ rande efter Lavaldomen avspeglar den nationella historiska arbetsrätten. Ofta är de samhällsproblem som kräver reglering likartade. Länder hanterar ändå detta olika, genom en självständig reglering. Dansk rätt kan ha inflytande på hur svensk rätt har löst samma problem och tvärtom. Vid en jämförelse mellan länders rätts-‐ system uppnås komparativ rättskunskap.79
Min avsikt med komparationen är att den ska utgöra en tjänande80 roll i uppsatsen.
Genom en tjänande roll får den danska rätten en underordnad funktion. Då mate-‐ rial från Danmark används i tjänande syfte betyder det en användning i form av deskription.81 Komparationen utgör inte en självständig del utan en del av arbets-‐
rätten där analysen kommer att ha sin grund i rättsordningarnas gemensamma kärna.82 Komparationen bidrar till att förstå den egna rättsordningen. På så sätt är
77 Hepple, The Making of Labour Law in Europe, s. 309.
78 Strömholm, Användning av utländskt material i juridiska monografier Några anteckningar och
förslag, SvJT 1971, s. 258.
79 Bogdan, Komparativ Rättskunskap, s. 19-‐20.
80 Strömholm, Användning av utländskt material i juridiska monografier Några anteckningar och
förslag, SvJT 1971, s. 252.
81 Strömholm, Användning av utländskt material i juridiska monografier Några anteckningar och
förslag, SvJT 1971, s. 252-‐243.
det enklare att få en bättre förståelse till, och värdet av den egna rättsordningen på området.83 Det bör dock beaktas i vilken omfattning som det utländska materialet
verkligen kan nyttiggöras för en analys, i förhållande till det egna rättssystemet.84
Påverkan av nationellt särpräglad praxis, skillnader i systematik och terminologi o.s.v. kan medföra problem som måste tas hänsyn till, trots att lösningarna liknar varandra.85 En komparation kan å andra sidan även leda till import av idéer, be-‐
grepp och principer. Det kan också bidra till en förståelse och förklaring av rättens förändring och också vad som inte har behövt förändras i rätten.86
En jämförelse måste ha en gemensam nämnare, ett s.k. tertium comparationis.87
Det som kan jämföras är det som uppfyller samma funktion.88 Den gemensamma
nämnaren är respektive lands agerande efter Lavaldomen.89 Genom att skapa för-‐
ståelse för Danmarks reglering på området görs en utvärdering av Sveriges re-‐ glering i förhållandet till den danska. Min grundtanke är att komparationen både ska utgöra ett hjälpverktyg och en referens att förhålla sig till då de svenska effek-‐ terna efter Laval utreds. Det blir enklare att förstå de effekter efter Laval som en-‐ bart har sin grund i den nationella rätten och vilka gemensamma effekter domen har fått i ett land som tillämpar en likartad arbetsrättslig modell. Min förhoppning är genom att studera ett land som också tillämpar den nordiska arbetsrättsliga modellen90, kunna söka ledning i analysens de lege ferenda- avsnitt.
83 Bogdan, Komparativ Rättskunskap, s. 27-‐28.
84 Strömholm, Användning av utländskt material i juridiska monografier Några anteckningar och
förslag, SvJT 1971, s. 251.
85 Strömholm, Användning av utländskt material i juridiska monografier Några anteckningar och
förslag, SvJT 1971, s. 254.
86 Suksi, Markku, Jämförande Juridik: Vad, Varför, Hur?, s. 12. 87 Bogdan, Komparativ Rättskunskap, s. 57.
88 Zweigert & Kötz, An introduction to Comparative Law, s. 34.
89 Jämförbarheten har i magisteruppsatsen också samma syfte. Ett exempel där inte samma syfte
föreligger är att abortlagstiftningen i två länder skiljer sig åt eftersom i det ena landets syftet med lagen är att begränsa populationstillväxten och i det andra landet är syftet att förstärka den. Det är av vikt att förstå syftet för att bedöma likheter och skillnader. Suksi, Markku, Jämförande Juri-‐ dik: Vad, Varför, Hur?, s. 8.
1.5.6 Avgränsningar
Valet av Danmark i en komparation beror på att Danmark, liksom Sverige, vidtagit lagstiftningsåtgärder efter Lavaldomen.91 Övriga nordiska länders arbetsrättsliga
system för komparation utesluts för att koncentrera jämförelsen till ett lands ar-‐ betsrättsliga reglering. Norge utesluts då landet inte är medlem av EU. Finland och Island utesluts med tanke på de språksvårigheter som förmodas uppstå. Av nämn-‐ da orsaker lämpar sig Danmark bäst för jämförelsen.
Jag anser dock att en komparation med Finland eller Norge hade varit intressant att företa då dessa länder skiljer sig från både Sverige och Danmark eftersom län-‐ derna tillämpar ett system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal.92 Därav
uppstår inte samma problematik. Enligt min mening blir komparationen mer ve-‐ derhäftig ju större likheter det finns mellan ländernas system, det talar till förmån för mer lämplighet av en dansk jämförelse.
91 Prop. 2009/10:48, s. 21. 92 Prop. 2009/10:48, s. 21.
1.6
Disposition
Kapitel två introducerar den svenska arbetsrättsliga modellen och behandlar vad
som karaktäriserar den. Kapitlet presenterar också andra förekommande arbets-‐ rättsliga modeller i EU och på vilket sätt ett kollektivavtal blir allmängiltigt. En jämförelse görs också till den danska modellen. Analyserande kommentarer presen-
teras till varje kapitel i uppsatsen.
Kapitel tre förklarar varför svårigheter finns med att implementera direktiv genom
kollektivavtal, som i Sverige. Social dumpning behandlas och i anslutning till det även stridsåtgärder. Stridsåtgärder är en social rättighet som kan motverka social dumpning. Kapitlet förklarar problematiken med tolkningen av Lavaldomen.
Kapitel fyra berör utstationeringsdirektivet, vilken har blivit omdebatterat med an-‐
ledning av hur tillämpningen och implementeringen av direktivet ska ske.
Kapitel fem förklarar vilka effekter Lavaldomen har fått i Sverige genom de nya lag-‐
förändringar som införts i den svenska arbetsrätten.
Kapitel sex förklarar vilka effekter Lavaldomen har fått i Danmark genom de nya
lagförändringarna som införts i den danska arbetsrätten.
Kapitel sju bygger på en komparativ forskningsstudie från Eurofound. Studien vi-‐
sar att problematiken kring utstationeringsdirektivet inte enbart är koncentrerat till svensk rätt.
Kapitel åtta är det avslutande kapitlet och här presenteras, med anledning av upp-‐
satsens syftesformulering, slutsatsen.
2 Den svenska arbetsrättsliga modellen i
förhållan-de till arbetsrättsliga moförhållan-deller i EU
2.1
Inledning
Avsikten med kapitel två är att skapa förståelse för den svenska arbetsrättsliga modellen93 och vad som kännetecknar den. Hur ett direktiv implementeras i natio-‐
nell rätt beror delvis på hur rättsordningen i landet är uppbyggd, vilket Lavaldo-‐ men visar på. Den svenska arbetsrätten har vid jämförelse med andra EU-‐länder få lagstadgade regler vilket innebär att kollektivavtal i svensk rätt har fått stor bety-‐ delse för att reglera arbetsvillkor.94
I avsnittet sätts den svenska modellen i perspektiv till de arbetsrättsliga modeller som förekommer inom EU. Kollektivavtalets funktion, vars stomme stadgas i MBL, presenteras. Ett avsnitt presenterar vidare stridsåtgärder, fredsplikt och regeln ”Lex britannia”, vilka behandlades i Lavaldomen, främst med avseende på den andra tolkningsfrågan som ställdes till EU-‐domstolen.95 Kapitlet ska bidra till att
förstå varför den nya Lavallagen96 ser ut som den gör och varför det har funnits ett
behov av ändringar i den svenska lagstiftningen. Den danska modellen kommer också att presenteras i kapitlet.
2.2
Arbetsrättsliga modeller inom EU
Tre olika typer av arbetsrättsliga modeller kan särskiljas inom EU, kontinental, anglosachsisk och nordisk.97 Inom EU har den kontinentala modellen fått störst be-‐
tydelse.98 Modellen kännetecknas främst av att staten har en framträdande roll ge-‐
nom lagstiftning gällande skyddsregler. Eftersom statliga myndigheter har som uppgift att se till att skyddsregler efterlevs har arbetstagarna ett mindre inflytan-‐
93 SOU 2008:123, s. 15. 94 SOU 2008:123, s. 143-‐144. 95 AD 2005 nr 49.
96 Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare. 97 Nyström, EU och arbetsrätten, s. 61.
